Många av dem som ringer är födda på och 80-talen. De frågar ofta om förkylning och ont i halsen. Jag tolkar det som ett slags otrygghet att de

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Många av dem som ringer är födda på 1970- och 80-talen. De frågar ofta om förkylning och ont i halsen. Jag tolkar det som ett slags otrygghet att de"

Transkript

1 Många av dem som ringer är födda på och 80-talen. De frågar ofta om förkylning och ont i halsen. Jag tolkar det som ett slags otrygghet att de ringer för så enkla åkommor, säger Marianne Albrektsson. Sid P E R S O N A LT I D N I N G F Ö R L A N D S T I N G E T I U P P S A L A L Ä N N R Å R G Å N G 2 8

2 2 Innehåll Flera gånger i veckan ser man saker som skakar om en rejält och vi stöttar varandra, berättar Lena Wallin, som har sin arbetsplats på akutmottagningen på Akademiska.... sid 4 5 Dyr slutnota När jag ringde flyttfirman fick jag frågan om hur många rum vi bodde i och hur mycket möbler som skulle bäras. Det är en två-och-en-halva med normalt mycket möbler. Och så vindsoch källarförråd, var mitt svar. Firman räknade ut att det var jobb för två flyttgubbar i ett par timmar och priset lät riktigt bra. När gubbarna sedan dök upp så blev det ett väldigt gruffande. Alldeles för mycket möbler och alldeles för få bärare. Efter en timme ringde de efter förstärkning och ytterligare ett par bjässar anlände och tillsammans baxade de kartonger och möbler ner för de fyra trapporna utan hiss. Slutnotan blev därefter. Så blir det lätt när det brister i kommunikationen. Kanske hade jag alldeles för mycket möbler för de kvadrat de samsades om, men när det handlar om möbler och gamla prylar känner jag igen mig i Lena Wallins ord: De talar till mig och är förknippade med en historia. Det säger hon på sidan 5. Håller helt med. Det går ju inte att göra sig av med morfars första elektriska lampa eller farmors fars hemsnickrade köksbord. Inte heller loppisfynden som jag någon gång förälskade mig i vill jag överge. Läs mer om kärleken till gamla ting i intervjun med Lena Wallin. Hon berättar också om hur hon trivs med jobbet på akutmottagningen på Akademiska. Apropå ting från andra tider så kan man färska upp minnet om hur folkhemmet tog sig ut. Läs mer på sidan 7! Trevlig läsning! Anna Yngvesson, chefredaktör Bilden på förstasidan: Marianne Albrektsson arbetar på den nya sjukvårdsrådgivningen. Foto: Johan Wahlgren Från hösten har varje ambulans i landstinget en sjuksköterska ombord. Christer Klingspor på ambulansstationen i Enköping är en av dem. Han går just nu en utbildning för att specialisera sig.... sid 20 Med nya sjukvårdsrådgivningen ska belastningen på akutmottagningarna minska. Redan nu får hälften av dem som ringer prata med en sjuksköterska, kanske Cathrine Fritzon, inom tio minuter.... sid Orättvisa löner rättas till Text: Anna Yngvesson personer i landstinget har haft oskäligt låg lön, beroende på att de arbetar i kvinnodominerade yrken. Nu höjer landstinget deras månadslön. För ett år sedan begärde JämO att Landstinget i Uppsala län skulle betala vite till jämställdhetsnämnden. Anledningen var att landstinget inte hade kartlagt och analyserat löneskillnader, dels mellan manliga och kvinnliga överläkare, dels mellan kvinnodominerade arbeten i jämförelse med andra likvärdiga arbeten. Nu har landstinget genomfört analyserna och funnit löneskillnader som inte varit riktiga. Därmed drar JämO tillbaka kravet om vite för landstinget. För att börja lägga tillrätta de Upptinget frågar: Motionerar du regelbundet? Gå in på Navet och svara! Upptinget Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Yngvesson, Landstingshuset, , Redaktion: Yvonne Lindberg, Landstingsservice, , Karin Lindgren, Primärvården, , Riitta Renkonen, Folktandvården, , Mia Prokop, Lasarettet i Enköping, , orättvisa löneskillnaderna höjer landstinget telefonisternas löner med 100 kronor i månaden, för barnskötare, undersköterskor, skötare och arbetsterapeuter med 200 kronor i månaden och för sjuksköterskor med grundutbildning med 150 kronor i månaden. Höjningen gäller från den 1 januari 2005 och kostar landstinget tolv miljoner kronor under ett år. Även 2006 och 2007 får vissa av dessa yrkesgrupper ett lönepåslag. Kartläggningen visade även felaktiga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga överläkare. Förhandlingschef Sylvia Nilsson, tillika tf personaldirektör, säger att dessa ska rättas till genom individuella satsningar i löneförhandlingarna i år och nästa år. Landstingshuset Resultatet av förra frågan: Har du använt kultur- och fritidskortet? ( Totalt svar.) Ja: 20 % Nej: 80 % E-post: Tryck: Svenska Tryckcentralen Prenumerationsärenden: Ring eller e-posta: , Uppge namn, personnummer och adress. Utgivning av nästa nummer: 5 april (manusstopp 14 mars) UPPTINGET NR:

3 UPPTINGET NR: En ny it-förvaltning kan bli verklighet i år Text: Anna Yngvesson En helt ny förvaltning kan bildas för att ta hand om landstingets gemensamma arbete med it och medicinsk teknik. I runda tal arbetar 170 personer med it eller medicinsk teknik i landstinget. I dag är de anställda av olika förvaltningar och de arbetar oftast nära förvaltningarnas egna verksamheter. Det finns it-tekniker, systemutvecklare, samordnare, medicinska tekniker och en hel del andra yrkeskategorier. I vårt landsting har vi kommit långt i it-utvecklingen, men nu behövs en starkare samordning av våra resurser, säger landstingsdirektör Barbro Naroskyin. Därför vill hon och koncernledningen bilda en ny enhet där arbetet med it och medicinsk teknik samlas. Där ska en gemensam syn på deras frågor drivas och det kan hindra att till exempel olika system som inte kan kommunicera med varandra köps in i landstinget. I dag blir ju allt fler it-system landstingsgemensamma, till exempel EPJ (elektronisk patientjournal) och PAS (patientadministrativa systemet). Antingen får it-organisationen utgöra en enhet i landstingsdirektörens stab, eller så blir den en helt ny förvaltning. Det troligaste är det senare alternativet, enligt landstingsdirektören. Den ursprungliga intentionen var att i första hand de som arbetar med landstingsgemensamma system ska övergå till den nya organisationen, inte de som arbetar med en specifik förvaltnings it-system eller teknik. Men nu har koncernledningen beslutat annorlunda. Mint, medicinsk teknik och it, på Akademiska och alla it-enheter i landstinget ska ingå, säger Barbro Naroskyin. På frågan om var personerna kommer att ha sina arbetsplatser säger hon att de troligtvis kommer att fortsätta sitta nära sina respektive verksamheter. En extern projektchef ska anlitas för att driva processen vidare. Den personen ska utreda hur den nya organisationen ska arbeta. Bland annat är det ännu ovisst hur många som kommer att byta arbetsplats och hur många som kommer att ha arbetet förlagt till samma plats som tidigare. I framtiden ska förvaltningarna beställa arbetsinsatser från den nya enheten och dessa insatser kan utföras av samma personer som tidigare, fast de inte längre tillhör sin gamla förvaltning. Med överenskommelser mellan den nya enheten och de olika förvaltningarna ökar tydligheten i ansvarsfördelningen, anser Barbro Naroskyin. I september ska finnas en färdig lösning för hur den nya enheten ser ut, säger Barbro Naroskyin. Innan året är slut, kanske tidigare, ska den vara sjösatt. Syftet med den nya organisationen är inte att minska antalet anställda. Det är enligt Barbro Naroskyin inte troligt att någon förlorar arbetet i samband med att den nya organisationen bildas. Vid denna tidnings pressläggning hade landstingsdirektören ännu inte förhandlat frågan med de fackliga organisationerna. Ett beslut i denna fråga har varit efterlängtat. Det kommer dock att väcka nya frågor som ska utredas och besvaras. Personalens hemvist, såväl organisatoriskt som funktionellt och geografiskt, måste till exempel klaras ut snarast, säger landstingets it-direktör, Claes Schönqvist. Det är också viktigt att varje systemägare, förvaltning och division noga överväger vilka tjänster och resurser som de behöver för den egna verksamheten och att de sedan tecknar tydliga överenskommelser med den nya organisationen när den bildas. Kulturen tar över Wiks slott Wiks slott blir ett kulturellt centrum. Den planen har Kultur i länet, som den 1 mars tar över driften av och verksamheten på Wiks slott. Tidigare har Landstingsservice drivit kurs- och konferensverksamhet på slottet, med både landstingets egen personal och externa företag som gäster. Verksamheten har dock gått med förlust. Kultur i länet kommer att använda slottet dels för kurs- och konferensverksamhet för landstingsanställda, dels för kulturella arrangemang. Intill slottet ligger Wiks folkhögskola, som också den drivs av Kultur i länet. Det är oklart om den nya organisationen kommer att innebära någon uppsägning. Kultur i länet Foto: Torbjörn Fält 3

4 4 Det f inns nog ingen som har det bättre än jag Lena Wallin lider av arbetsglädje och njuter av livet Text: Karin Cassel Foto: Lennart Engström Den första person som möter hjälpsökande på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset är Walle, alias undersköterskan Lena Wallin, som numera arbetar i receptionen och tycker att ingen har det så bra som hon. När man ringer till Lena Wallin hälsar hon ofta genom telefonsvararen: Ha en bra dag, och var rädd om dig, och man känner att hon verkligen menar det. Det roligaste med mitt jobb är människorna, säger hon självklart. I tolv år har Lena Wallin arbetat som undersköterska på akuten på Akademiska sjukhuset. Dessförinnan var hon i arton år på Samariterhemmet och tio år på operation, kirurgen, ortopeden, medicin... Varje dag när jag går till jobbet är jag lika glad. Jag lider av arbetsglädje, kan man säga. Jag är orädd och törs gå nära människor och blotta mig själv. Inte ett dugg rädd för att göra bort mig är jag heller, skrattar Lena Wallin och berättar om när hennes mor ett påsklov fick en avi om ett rekommenderat brev från skolan. Hon var så arg. Givetvis antog hon att jag gjort ofog. Jag visste inte själv vad jag hade ställt till med och var livrädd, men i brevet stod att mamma skulle vara glad att hon hade ett äkta naturbarn. Brevet har jag kvar. Lena Birgitta Wallin Ålder: 55 år Familj: döttrarna Susanna, 34, och Camilla, 31, med respektive samt barnbarnen Ida, 8, Viktor, 5, Tilda, 3 Lyssnar på: allt utom hårdrock, gärna Carola och Christer Sjögren På nattduksbordet: Allmogeskatter lokala särdrag i några hälsingesocknar av Kajsa och Tomas Lönn Intressen: möbler, antikviteter, heminredning, att renovera och fixa, släktforskning, resor, naturen, människor Drömmer om: ett torp, en snickarbod, en katt Motto: Kommer dag, kommer råd. Lena Wallins mamma började som telefonist vid Televerket och vid sin pensionering var hon byrådirektör vid Uppsala universitet. Min mamma var fantastisk. Hon jobbade och slet jämt, läste vid sidan av och var politiskt aktiv, en riktig gråsosse. Nästan aldrig var hon hemma, men var inte frånvarande ändå. Eftersom hon var ensam med mig, kan man säga att jag vuxit upp på dagis. Fjorton dagar gammal var jag när hon lämnade in mig där första gången. På den tiden var arbetsveckan måndag lördag. De timmar vi träffades ägnade hon helt och hållet åt mig, och aldrig att hon klagade en enda gång över att det var jobbigt. Sin pappa lärde Lena Wallin känna först som sjuåring, då hon själv tog kontakt med honom. Jag tyckte det var märkvärdigt att ha en pappa som var polis. Ett tag stannade jag varenda polisbil jag såg, neg och bad polismännen hälsa till pappa. Han var den gamla typen av polisman, mycket korrekt. Vi höll kontakten genom åren och fanns för varandra ända tills han dog. Själv är Lena Wallin ensamstående sedan många år. Jag har varit noga med att flickorna aldrig skulle bli lidande för att vi skilde oss. Jag har sett till att de skaffat sig bra utbildningar och kan stå på egna ben. De är mina bästa vänner. Det är klart att det faktum att jag lever ensam har mycket att göra med hur jag själv hade det som barn. Jag såg aldrig att det behövdes en karl för att det skulle funka. Min mamma klarade allt själv och är tillsammans med mina mostrar min största förebild. Lena Wallin bor i en tvåa, men har möbler som skulle fylla en femrummare. Jag vet att det är övermöblerat, men jag älskar gamla möbler. De talar till mig och är förknippade med en historia, som skåpet i stora rummet. Det var min styvfars pappas. Varje gång jag ser det tänker jag på honom och blir glad; han var en mycket trevlig man. Det bästa Lena Wallin vet är att titta på antika föremål, kanske bli förälskad, sedan jobba extra tills hon fått ihop till vad det kostar. Möbler är en passion. En vagga, ett väggskåp, ett antal lampor, ett pelarbord, en soffa, en byrå och en moraklocka har hon själv förfärdigat. Mina barns träslöjdslärare höll kurser i sitt garage. Han hörde att jag var intresserad, så han ringde upp. Jag slog först ifrån mig och sa att jag skulle förstöra för alla andra, men han övertalade mig. Det var fem sex karlar och jag. I orton år träffades vi och snickrade i det där garaget. Vi blev som en familj. På jobbet ser jag hur våldet trappas upp i samhället. Ofta undrar jag vart vi är på väg. Att jobba med händerna och känna de gamla, vackert slitna sakerna blir en motvikt. En perfekt dag på akuten är det mycket att göra, med en jämn ström av patienter, arbete hela tiden och situationen under kontroll. Måndagar är våra tyngsta dagar, då många patienter kommer från distriktssköterskorna, men jobbet följer ingen mall. Det passar mig; jag gillar inte när allt är tillrättalagt. Man lär sig mycket här, fortsätter Lena Wallin. Man får rätt värderingar och inser att livet är fantastiskt. På ett ögonblick kan allt vara förändrat. Själv har Lena Wallin erfarenhet av hur livet kan ändras i ett slag. Det var den 22 oktober 2003, när hon som vanligt cyklat till arbetet. Eftersom vädret var ruggigt och hon är rädd om sina saker, ville hon leda cykeln till parkeringen under tak. Det var halt och plötsligt låg hon på gatan och såg hur vänsterbenet hade roterat ut och förkortats. Hon förstod att hon hade drabbats av en komplicerad lårbenshalsfraktur. Efter åtta veckor bröt hon sjukskrivningen och återgick i tjänst. Nu arbetar hon i receptionen. Balansen på benet är inte bra, hon kommer aldrig att kunna springa igen och halta lär hon göra resten av livet. Jag har aldrig varit ledsen för det. Jag är inte fåfäng; det har ingen plats i mitt liv. Däremot är jag djupt tacksam över att ha blivit opererad av en av Sveriges skickligaste frakturkirurger och över att jag inte har ont. Tillvaron som patient sammanfattar Lena Wallin kort som lärorik. Jag hade bara ett mål: Hem, fort som f-n! Lena Wallin skulle inte själv säga att hon blivit något av en institution på akutmottagningen, men många som haft anledning att vistas där har mött henne. Hon arbetar så gott som alltid jul, nyår, påsk, sista april, midsommar. För mig som inte har familj spelar det ingen roll om jag är ledig måndag tisdag i stället för lördag söndag. Jag kan fixa och renovera lika bra på vardagarna. Det finns nog ingen som har det bättre än jag, funderar hon. Jag rår mig själv och behöver inte krusa någon. Jag kopplar av i min sköna, ställbara säng, sätter på freestylen jag fått av döttrarna, tänder ljus i 1700-talsljusstakarna, plockar fram en bok, tar kanske ett glas vin och bara njuter av hur bra jag har det. Blir hon då aldrig frustrerad eller arg? UPPTINGET NR:

5 Har det bra. Jag kopplar av i min sköna, ställbara säng, sätter på freestylen, tänder ljus i 1700-talsljusstakarna, plockar fram en bok och bara njuter av hur bra jag har det, säger Lena Wallin. Hahaha, skrattar Lena, jodå! Det som gör mig mest förbannad är orättvisor och den svenska avundsjukan. Då tappar jag koncepterna totalt. Ibland är det väldigt högt i tak här och ibland kan man tro att man jobbar på ett vuxendagis, men så är det väl på alla stora arbetsplatser. Det är inte ofta det är tjafs; vi är varandras bästa bollplank. Flera gånger i veckan ser man saker som skakar om en rejält och vi stöttar varandra. Begär vi det kallar ledningen in krishanterare. Jag försöker hela tiden göra det bästa jag kan. Mitt mål är att försöka få patienterna att känna att jag är med dem. Jag tror att man måste vara trygg i sig själv för att orka jobba här. Om Lena Wallin finge betämma över den svenska sjukvården skulle hon hejda den ökande dokumentationen. Dokumentationen växer oss över huvudet. Jag skulle vilja att vi gick tillbaks ett antal år i tiden, när personalen hade tid med patienterna. Jag känner mig rädd för den här utvecklingen. De yngre får helt enkelt inte samma kunskaper i praktisk omvårdnad. Jag undrar för vem man egentligen dokumenterar. Vi är där för patientens skull. Det anser jag faktiskt! 5

6 6 Etiska ronder I livsavgörande beslut vill överläkaren helst att personalen är överens Text: Karin Nordin Illustration: Liselotte Forslin Det är viktigt att det finns samsyn när etiskt svåra beslut ska fattas. Det anser personalen på avdelningarna för njurmedicin på Akademiska sjukhuset som därför startade etikronder. Ronderna är ett forum för diskussion och reflektion av etiska dilemman. På njuravdelningarna ställs personalen ofta inför svåra och livsavgörande beslut. Flera gånger i månaden måste de exempelvis ta ställning till om livsuppehållande behandlingar ska avbrytas. Ytterst är det alltid läkaren som fattar beslutet i samråd med patienten. Men då och då händer det att patienten inte själv kan uttrycka sin vilja. Och då vill Torbjörn Linde, överläkare på njurmedicin, gärna att hela personalstyrkan är delaktig i beslutet. I sådana frågor är alla människors åsikter av samma värde. Läkaren måste ha hjälp av människor av andra åldrar, från andra professioner och annat kön. Människor med andra värderingar och annan livserfarenhet. Det var en av anledningarna till att etikronderna, ett forum för samtal och reflektion kring svåra val i vården, kom till för några år sedan. Nu träffas alla personer som på något sätt varit engagerade i patientens vård regelbundet två gånger per termin för att ventilera etiska problem som de stött på. Samtalen leds av etikern Mats G. Hansson. Här kommer man många patienter nära. Det gör det väldigt jobbigt att fatta beslut om deras liv, förklarar Ingrid Svae, sjuksköterska på njurmedicin. Även om personalen är noga med att inhämta patientens åsikter får patienten själv inte vara med under etikronden. Det är viktigt att detta är ett forum där personalen kan säga som de känner och det skulle inte fungera om patienten är med, säger Ingrid Svae. Patienten skulle kanske känna sig påhoppad och det skulle kunna skapa ganska mycket ångest, menar Anna Efverström, sjuksköterska på njurmedicin. Ofta diskuteras också patientfallen först efter att besluten redan är fattade. Då finns det möjlighet att reflektera över händelsen och få förståelse för hur olika personer har agerat. Det kan då hända att någon inser att han eller hon borde ha handlat på ett annat sätt i en viss situation. Det kan komma upp negativa känslor på hur någon har handlat. Men jag tror inte att det Här kommer man många patienter nära. Det gör det väldigt jobbigt att fatta beslut om deras liv. skapar ångest. Det är mer som konstruktiv kritik där man lär sig något inför framtiden, säger Anna Efverström. Det är ovanligt med etikronder inom landstinget. Men varken Anna Efverström, Ingrid Svae eller Torbjörn Linde tycker sig kunna vara utan ronderna. Nya frågeställningar dyker hela tiden upp och ny personal måste involveras i det etiska samtalet. Behovet av att reflektera och diskutera minskar ju inte heller. Snarare är det tvärtom. Vi kan hålla folk vid liv längre och längre och människor som förut dog av andra orsaker hamnar nu hos oss eftersom njurarna är det som packar ihop sist. Då måste vi också ta hänsyn till allt annat som patienten har i ryggsäcken. Etik har ju alltid funnits men med teknikutvecklingen ökar behovet, avslutar Anna Efverström. UPPTINGET NR:

7 UPPTINGET NR: PÄ R LO R Teater Irländsk thriller Visst låter det lockande med en nervkittlande och rolig irländsk thriller? Just så beskriver Stadsteatern föreställningen Skönheten i byn, som har premiär den 4 mars. Berättelsen handlar om 40-åriga Maureen som fortfarande bor hemma hos sin åldrande mamma. En kväll möter hon en man, blir förälskad och ser sin chans till frigörelse. Men moderns inblandning sätter igång en kedja av händelser, lika bisarra som skrämmande. Anna Yngvesson Museum Böcker Lättläst om MS Från folkhem till kroppskonst Handbok för MS-sjuka av Lasse Winborg är en lättläst bok som ger en inblick i sjukdomen och är läsvärd för både drabbade och anhöriga. Författaren har själv haft MS i mer än 15 år. Han berättar om sina egna och andras erfarenheter, varierat med fakta om sjukdomen. Några delområden som behandlas är att kunna hantera MS i vardagen, att berätta för vänner och familj, om symptom, behandling och problem med inkontinens. MS-patienter förbrukar mer energi än andra vilket gör att de ofta känner trötthet. Citat som Men jag har fortfarande spärrar. Jag åker till exempel inte till centrum med el-moppen ger anhöriga något att tänka på. Boken fördjupar sig inte på varje delområde utan ger en lättsam överblick. Mia Prokop Lasarettet i Enköping Känns det igen? Så här kunde det se ut hemma i Folkhemssverige. Foto: Lennart Engström Nyligen infördes gratis inträde på Upplandsmuseet. Besöksantalet har öktat mycket. I januari ökade det med 48 procent, säger utställningschef Tuula Autio. Men alla känner inte till nyheten, så för dem blir det en positiv överraskning. Tuula Autio berättar att en grupp besökare som nu i allt större utsträckning använder museet som en mötesplats är de unga föräldralediga. Upptinget tog sig en lunchrunda genom museet. Högst upp i byggnaden pågår utställningen Drömtid. Framför allt är det svartvita bilder, tagna i Uppsala mellan 1946 och 1968, som påminner om en svunnen tid. Utställningen pågår till den 3 april. En helt ny utställning heter Tatueringar ett sinnligt äventyr. Fotografen Peter Segemark har fotograferat Sveriges mest tatuerade man, artisten Mendez, simmerskan Therese Alshammar och många, många andra. Anna Yngvesson Hemma hos Signe. Signe Tellin i Salabacke i Uppsala Foto: Lennart Engström Utställning Ostajlade människor Tänkvärt inför rökstopp Upptingets frilansfotograf, Lennart Engström, visar svartvita fotografier från åren på utställningen Återblick på Nordiska museet i Stockholm. Bilderna berättar om människor i vardagen, ostajlade, utan smink och poser. Människor som sällan syns på tv eller i tidningar, men som fotografen tycker är viktiga att lyfta fram. De har stannat upp i sina göromål och betraktar nyfiket fotografen. Återblick visas fram till den 21 augusti. Jag vill tipsa om en tänkvärd bok för den som vill sluta röka. Den är bra även om man ännu inte har bestämt sig riktigt för om man vill sluta eller ej. Du lär känna din fiende, nikotinmonstret som finns i ditt huvud, fast inte genom skräckpropaganda. Boken heter Äntligen icke-rökare! det enkla sättet att sluta och den är skriven av Allen Carr. Författaren har själv varit storrökare i 33 år. Christin Andersson, växeln 7

8 8 Svårt men nödvändigt Den som inte kan kommunicera får mycket svårt att fullgöra sitt uppdrag Text: Stefan Hällberg Landstingsledningen använder kommunikation för att skapa helhetstänkande och vi-känsla. Mycket är på gång inom informationsarbetet. Det har resulterat i en ny grafisk profil och en gemensam personaltidning. Även en mer användarvänlig extern webbplats och utvecklat intranät är på gång. Information är ett mäktigt vapen som kan missbrukas. Men i rätta händer är det ett viktigt instrument för att nå ut med budskap. Landstingets 20 informatörer, webbutvecklare och redaktörer bidrar till att sprida ljus över verksamheten anställda ska upplysas om vad som händer och sker. Dessutom bedrivs en omfattande extern information till allmänhet, media med flera. Den som leder detta arbete i landstingshuset är informationsdirektör Solveig Öijeberg. Hennes avdelning och landstingets övriga informatörer pumpar ut mängder av fakta via intranätet, webbplatsen, nyhetsbrev och andra informationsvägar. Men om Solveig bara fick sprida ett enda budskap skulle det snarare handla om en känsla: Jag vill förmedla stolthet. Vi som jobbar inom landstinget gör ett bra och viktigt jobb. Det ska vi vara stolta över. De senaste åren har vi varit alltför problemorienterade kring våra otillräckligheter. Nu är det dags att tänka i nya banor och uppmärksamma allt vi är bra på, menar Solveig Öijeberg. Ett led i detta är att genom olika informationsåtgärder stärka vi-känslan inom landstinget. Eftersom det är så många anställda är det givetvis en tuff utmaning. Men när den nuvarande landstingsdirektören tillträdde för två år sedan började arbetet med att få ut ett helhetstänkande i landstinget. Vi tog fram en ny grafisk profil där vi visuellt visar att helheten är större än delarna. Akademiska sjukhuset har dock en egen grafisk profil beroende på att de har ett annat marknadsläge. De är mer konkurrensutsatta och har behov Foto: Lennart Engström Nya tankebanor. De senaste åren har vi varit alltför problemorienterade kring våra otillräckligheter. Nu är det dags att tänka i nya banor och uppmärksamma allt vi är bra på, säger informationsdirektör Solveig Öijeberg. Informationsarbetet Landstingets 20 informatörer, webbutvecklare och redaktörer arbetar på två informationsavdelningar (landstingshuset och Akademiska sjukhuset) samt ute på de olika förvaltningarna. Vad gör de? Informerar om politiska beslut. Jobbar med övergripande informationsfrågor. Producerar personaltidningarna Upptinget och Ronden. Tar fram grafisk profil. Informerar via intranätet Navet. Utvecklar användarvänlig extern webbplats. Producerar olika skrifter: kortversioner av landstings- plan och årsredovisning, nyhetsbrev med mera. Skriver och publicerar press- releaser. Lägger ut nyheter på webben. Utvecklar annonsverktyg. Bemöter missuppfattningar som kan ha funnits i olika medier. Producerar informationsmaterial till besökare. Producerar tidning för synskadade och gör andra hjälpinsatser för att informera handikappade, till exempel talande webbsidor och teckenspråksprogram på video. Sprider via webben information på 14 invandrarspråk. av ett eget starkt varumärke. Vi startade även projekt där informatörer från alla förvaltningar skulle arbeta tillsammans. Det visade sig vara ett lyckodrag. Samarbetet fungerar bra och många gemensamma intressanta projekt har dykt upp under resans gång. Ett annat exempel på helhetstänkandet är sammanslagningen av personaltidningarna. Tidigare hade de största förvaltningarna egna skrifter, men sedan drygt ett år är allt samlat i Upptinget. I redaktionskommittén sitter representanter från de olika förvaltningarna. De enda som fortfarande har en egen tidning är Akademiska sjukhuset, som ger ut Ronden. Upptinget lever i viss mån sitt eget liv. Den ska fördjupa och öka kunskapen om det som händer i hela landstinget. Tidningen stärker vi-känslan och speglar likheter och olikheter inom organisationen. Upptinget ska inte väja för att ta upp svåra och kontroversiella frågor, även om det finns andra tidningar med uppgift att granska oss ännu hårdare, säger Solveig. Informationsavdelningen har även tagit fram ett gemensamt kostnadseffektivt annonsverktyg, som förvaltningarna använder i platsannonser. Webbplatsen görs om och blir mer tillgänglig för dem som söker information den vägen. Solveig Öijeberg har varit informatör i 26 år. Under den tiden har det hänt mycket inom hennes område. Tidigare var informationsarbetet ofta styvmoderligt behandlat. Nu sitter de flesta informationscheferna med i ledningsgrupper av olika slag. Kommunikation är svårt men nödvändigt. Den som inte kan kommunicera ut budskap och beslut får mycket svårt att fullgöra sitt uppdrag. Vår stora utmaning är att nå ut till alla anställda på ett bra sätt. Därför känns det bra att landstingsledningen är medveten om hur viktigt det är med kommunikation. Vi som jobbar med dessa frågor är på ett tidigt stadium med i beslutsprocesser och kan därför snabbt sätta in rätt åtgärder, konstaterar Solveig Öijeberg. UPPTINGET NR:

9 UPPTINGET NR: UNT-reporter byter uppdrag Det finns politiker och chefer i landstinget som inte respekterar yttrandefriheten Text: Karin Lindgren Daniel Jansson har slutat som landstingsreporter på Upsala Nya Tidning och ska nu ägna sig mer åt dels snabba nyheter, dels grävande journalistik, alltså att granska och gå på djupet med fokus på att avslöja. Det har varit spännande och stimulerande att arbeta med landstinget. Bland annat för att läsarna och anställda inom sjukvården och landstinget visat ett stort engagemang. Själv har jag också varit mycket engagerad och intresserad. Jag kommer att sakna landstinget. Vilka reportage har väckt mest uppmärksamhet? Reportagen om valfrihet i vården, som landstinget missade att informera länsinvånarna om. De berörde många som stod i kö för att bli opererade och kände sig maktlösa. Många ringde och tackade för reportagen, själv fick jag kvitto på att folk läser och engagerar sig. Reportagen ledde till att landstinget fick gå ut och informera. Foto: Hans E Ericson En annan artikelserie som väckte uppmärksamhet handlade om chefsutbildning i landstinget. Den gjorde jag tillsammans med Anna Bill i mars Många i landstinget har irriterat sig på dig, är det därför du blir allmänreporter? Nej, den kritik jag fått från landstingsledningen efter väl genomförda granskningar har inspirerat mig att granska mer. Jag har ett starkt stöd från redaktionsledningen på UNT och det är jag själv som valt att lämna bevakningen av landstinget, ingen annan. Jag är bara 31 år och sex år med samma bevakningsområde är en lång tid. Nu finns det andra områden jag vill bevaka. Har du upplevt något problem i bevakningen av landstinget? Tyvärr har det funnits och finns fortfarande politiker och chefer inom landstinget som inte respekterar yttrandefriheten. Det finns en utbredd uppfattning att anställda och även fritidspolitiker Byter bevakningsområde. Daniel Jansson slutar som landstingsreporter på UNT. ska vara tysta och inte lyfta fram så kallade interna problem i media. Jag har många gånger fått frågan Daniel Jansson Yrke: Ålder: Utbildning: Tidigare arbetsplatser: Vem har sagt det? från politiker och chefer. När jag fått den frågan har jag aldrig röjt källan. Hur kan landstinget underlätta journalisternas arbete? Framför allt förstå att en god relation med media har man på gott och ont, en journalist är man inte bara kompis med. En journalist kan vara jobbig därför att han eller hon skriver artiklar som är negativa. Klarar man av journalistens roll då respekterar man öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. En journalist ska vara lite som en revisor. Inom landstinget vet jag att man sagt att Upsala Nya Tidning är landstingets bästa revisor. Journalist på Upsala Nya Tidning. Var under åren landstingsreporter. 31 år Journalistutbildad på Kaggeholms folkhögskola Sydsvenska Dagbladet, tidningen Dagen och Jönköpings- Posten Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst får i princip läsa myndigheternas handlingar. Personer i offentlig tjänst får berätta vad de vet för utomstående. De som arbetar i offentlig tjänst får berätta om hemliga uppgifter för massmedia utan att straffas för det. De har meddelarfrihet, som dock begränsas av tryckfrihetsförordningen i tre fall: 1. Brott mot rikets säkerhet. 2. Avsiktligt utlämnande av hemlig handling. 3. Brott mot tystnadsplikten enligt sekretesslagens kapitel 16. Tystnadsplikt och sekretess inom vården begränsar också rätten att lämna uppgifter. Alla anställda inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Detta innebär förbud att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, till exempel uppgifter i journalhandlingar eller om patienters personliga förhållanden eller hälsotillstånd. Meddelarskydd Alla har rätt att uttala sig i medierna. Meddelarskyddet innebär förbud att efterforska vem som lämnat uppgifter till me- dierna. Rätten att uttala sig gäller inte uppgifter som är sekretessbelagda. 9

10 Miljövänlig maskin. Conny Görling arbetar vid den nya offsetpressen. Fortfarande tryck på ga Landstingets eget tryckeri flyttade in i akutmottagningens gamla lokaler på A Text: Stefan Hällberg Foto: Lennart Engström Landstingstryckeriet har fått en rejäl ansiktslyftning. Vid årsskiftet fick man nya lokaler och en rad nya maskiner. Arbetsmiljön förbättrades och även möjligheterna att ge bra service till kunderna. Falsningsmaskinen ger ifrån sig ett öronbedövande oväsen. Det är svårt att stå ut med bullret, men när dörren stängs till det ljudisolerade rummet blir det nästan tyst. Landstingstryckeriets nya lokaler ligger där Akademiska sjukhusets akutmottagning fanns tidigare. För de fem anställda har flytten blivit ett lyft. De gamla lokalerna var mindre och ljudmiljön påfrestande. Jag ser bara fördelar med flytten. Det känns väldigt roligt att komma hit, säger Gunnel Persson, som jobbat 18 år på tryckeriet. För mig har det blivit ett drömläge eftersom jag fått ett eget rum. Tidigare satt jag i en korridor mitt i bullret. De nya lokalerna är ljusa, fräscha och framför allt mycket tystare, konstaterar Gunnel, som har hand om framtagandet av receptblanketter och kuvert. Gunnels maskiner utnyttjas till full kapacitet. Förra året trycktes receptblanketter och en miljon kuvert. Ibland är det stressigt. Jag har ofta mycket att göra, men för det mesta flyter det på bra. Även om jag är ensam tjej trivs jag jättebra i det här gänget. Det är bra killar, tycker Gunnel. Tryckeriet producerar ett 70-tal läkemedelslistor och 120 olika blanketter. Totalt trycks fem miljoner blanketter per år. Maskinparken är fräsch. En sprillans ny höghastighetskopiator spottar fram 180 kopior i minuten. Skannrar, skrivare och en färgkopiator är av senaste snitt. Dessutom finns en ny offsetpress, som är mycket miljövänlig. Vi har goda resurser och klarar det mesta, säger Conny Görling, som sedan 1991 är tryckeriets chef. Vårt nya läge gör att vi finns mitt bland våra kunder, vilket givetvis är positivt. Tillgäng- UPPTINGET NR:

11 UPPTINGET NR: Arbetar digitalt. Björn Nolin sköter kopieringsarbetet digitalt från sin dator. Miljö. De nya lokalerna är ljusa, fräscha och framför allt mycket tystare, säger Gunnel Persson. Layout. Stefan Lorente är formgivare. Här arbetar han vid en plockmaskin. Blanketter. Sune Edlund arbetar med blanketter på tryckeriet. Vanliga uppdrag till tryckeriet på Akademiska sjukhuset Tryckning av kuvert med landstingets, eller Akademiska sjukhusets, logotype. Tryckning av receptblanketter. Tryckning av andra blanketter och broschyrer. Laminering (inplastning). Kopiering med svart tryck i högvolymskopiator (när det är stora mängder som ska kopieras är det oekonomiskt att använda en vanlig kopieringsmaskin på någon av landstingets avdelningar). fyrfärgskopiering. Utformning och råd vid trycksaksframställning. Ettiketter på rulle. mla akuten... Danagårds tryckeri Landstinget i Uppsala län har upphandlat och skrivit ett ramavtal med ett externt tryckeri Danagårds tryckeri i Ödeshög. Där trycker landstinget bland annat broschyrer och affischer eller andra trycksaker efter speciella önskemål. Som regel är det landstingets informatörer som håller i kontakterna med Danagårds tryckeri. Ramavtalet innebär att i stort sett alla tryckeriuppdrag ska läggas på Danagårds tryckeri. kademiska ligheten har ökat och vi tror och hoppas att kunderna lättare hittar hit och utnyttjar våra tjänster. Vi har även fått en oerhört mycket bättre arbetsmiljö i våra nya lokaler. Med en god portion självironi säger Conny att tryckeriet kanske inte direkt utgör landstingets kärnverksamhet, men att det ändå fyller en viktig funktion. Tack vare att ledningen satsade på ombyggnationen har vi fått ett kvitto på att de tror på oss och att verksamheten är betydelsefull. Majoriteten av jobben är åt Akademiska sjukhuset, vars olika kliniker är våra största kunder. För övrigt gör vi mycket åt Landstingshuset och Primärvården. Conny menar att landstinget skulle kunna spara tid och pengar om fler lade ut mer jobb på tryckeriet, i stället för att fixa det själva. Det är exempelvis billigare och bättre att anlita oss vid stora kopieringar och annat där det handlar om stora volymer. Många skulle också tjäna på att lägga ut mer original- och layoutjobb på oss. Alla är välkomna att slå en signal eller komma hit för att höra om vi kan hjälpa till och vad det kostar. Vi har öppet mellan 7 och 16. Senare i vår kommer vi att ha öppet hus där vi visar våra nya lokaler och berättar vad vi kan, avslutar Conny Görling. Tryckeriet Landstingstryckeriet ägs av Landstingsservice och har funnits sedan 1960-talet. Tryckeriet har fem anställda, omsätter 5,5 miljoner kronor och går med vinst. Personal: Conny Görling (chef), Stefan Lorente (original, layout), Gunnel Persson (receptblanketter, kuvert), Sune Edlund (blanketter) och Björn Nolin (kopiering). 11

12 12 L E DA R E Garantera vård i tid Människan har i alla tider eftersträvat att förbättra och utveckla sig både på ett personligt plan och som grupp. Hon har förmågan att dra lärdom av utvecklingen och separera de goda erfarenheterna från de dåliga. Vad har detta att göra med vårt landsting? I internationella jämförelser har svensk sjukvård och medicinsk forskning haft en topposition under många år. På vilka områden kan vi då förbättra oss? Närmast i tiden handlar det om den nationella vårdgarantin. Den innebär att patienten ska erbjudas undersökning eller behandling inom tre månader från det att beslut har tagits om adekvat behandling. Om landstinget inte klarar att uppfylla garantin för en patient ska vi hjälpa honom eller henne vidare till en annan vårdgivare, samt stå för kostnaderna. Den nationella vårdgarantin är en överenskommelse mellan alla landsting och staten. Garantin har tillkommit därför att vi brister i tillgängligheten för patienterna. Garantin börjar gälla den 1 november. Det gäller nu att korta vårdköerna och att systematiskt arbeta med förbättringar redan innan garantin träder i kraft. Och redan nu finns nu tecken på förbättringar i tillgängligheten, tack vare den gemensamma sjukvårdsrådgivningen och möjligheten att boka tid och förnya recept via iinternet. Allt för många medborgare har fått uppfattningen att det inte finns några begränsningar i utbudet av sjukvård. Men det finns, har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det åvilar både politiker och verksamhetsföreträdare att göra det tydligt. Det kommer under en lång tid framöver att vara en central uppgift att föra denna dialog med medborgarna. Jag ska jobba hårt för att Lanstinget i Uppsala län ska vara ett av Sveriges ledande landsting när det gäller vårdgarantin. Johan Edstav landstingsråd (mp) N OT I S E R Professur i habilitering Landstingets arbete för att förbättra vardagen för människor med funktionshinder tar ytterligare fart. Efter en lång tids förberedelser är nu Karin Sonnander på plats i Uppsala som professor i habilitering, med inriktning mot handikappforskning. Tjänsten har Karin Sonnander. kommit till på initiativ av landstingets centrum för funktionshinder, där Habilitering och hjälpmedels verksamhet ingår tillsammans med rehabiliteringskliniken, Folke Bernadottehemmet och barn- och vuxenpsykiatrin, samtliga vid Akademiska sjukhuset. Karin Sonnander har sin hemvist vid universitetets institution för folkhälsa och vårdvetenskap. Hon kommer också att finnas i Habilitering och hjälpmedels lokaler på Kungsgärdet i Uppsala och bedriva forskning med hela centrum för funktionshinders verksamhetsområde som utgångspunkt. Habilitering och hjälpmedel Bäst att vara rökfri åtta veckor före en operation En ny broschyr om tobak och operation är framtagen av Lasarettet i Enköping. Den ges till alla patienter som röker och ska opereras vid lasarettet, inklusive de som är remitterade från annat håll. Broschyren är ett av delresultaten i projektet Livsstilsforum som började Läsaren får information om hur kroppen påverkas positivt när man slutar röka och patienten rekommenderas att sluta använda tobak åtta veckor före en operation. Broschyren delas ut vid läkarbesöket före operation. Den finns även att hämta på lasarettets webbplats. Lasarettet i Enköping UPPTINGET NR:

13 UPPTINGET NR: Henrik Lindman är läkare på Akademiska sjukhuset och ansvarar för cytostatikaavdelningen. L I VS V I K T I G T Bröstcancer vanlig cancerform som är svår att förebygga Text: Gunilla Stark Varje år får drygt kvinnor i Sverige bröstcancer. De allra flesta överlever numera sin sjukdom tack vare ständigt bättre behandlingsmetoder, men nästan avlider. Sverige hör till de länder i världen som har flest bröstcancerfall per innevånare. Varför är inte helt klarlagt. Vi vet att modernt västerländskt leverne ökar risken för sjukdomen. Vi ser till exempel tydliga skillnader mellan Öst- och Västeuropa, säger Henrik Lindman, läkare i Akademiska sjukhusets bröstcancergrupp och ansvarig för cytostatikaavdelningen. Jordbrukssamhällena har färre bröstcancerfall än vad industrialiserade samhällen har. En förklaring till det är att kvinnor i jordbrukssamhällen föder fler barn och tidigare i livet än kvinnor i industriländer och tidigt barnafödande är en skyddande faktor mot sjukdomen. En annan förklaring kan vara skilda matvanor. Möjligen är fiberrik mat bättre än snabbmat för att hindra att sjukdomen utvecklas, säger Henrik Lindman. Men här finns olika uppfattningar. Faktorer som påverkar hormonerna i kroppen påverkar också risken att få sjukdomen. Men det finns egentligen inga riktigt enskilt starka riskfaktorer för bröstcancer och därför kan man inte själv påverka risken särskilt mycket, enligt Henrik Lindman. Med ett undantag. För ett och ett halvt år sedan presenterades forskning som visade att hormonbehandling efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Efter den rapporten är läkarna därför mer restriktiva med hormonpreparat, särkilt så kallade kombinationspreparat. Jag brukar vanligtvis inte uppmana mina patienter att ändra livsstil för att förhindra återfall. Även om hård motion, att hålla vikten och fiberrik kost troligen minskar risken för bröstcancer, är det inte klarlagt att risken för återfall minskar, säger han. En förbryllande faktor är att Japan uppvisar mycket lägre antal bröstcancerfall än andra industriländer. Att orsaken inte är genetisk vet man eftersom inflyttade japaner i USA efter en generation visar lika hög risk som amerikaner. Det måste alltså vara kulturellt betingat, något i livsstilen, säger Henrik Lindman. Bröstcancer kan betraktas som den viktigaste cancerformen inom onkologin, dels därför att det är den näst vanligaste efter prostatacancer och dels därför att den drabbar förhållandevis unga människor. Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken för medelålders och yngre kvinnor i Sverige. Var tredje kvinna som får cancer, får bröstcancer. Sverige ligger, som sagt, i topp i antalet nya fall per år och antalet ökar år från år med cirka två procent. Samtidigt ligger Sverige bland de lägsta i dödlighet i bröstcancer och chansen att bli botad är alltså större i Sverige jämfört med de flesta andra länder. Det beror bland annat på tidig upptäckt genom mammografihälsoundersökningarna, enligt Henrik Lindman. Forskningen är intensiv och överlevnaden förbättras ständigt, säger Henrik Lindman. Vid sidan av operation och strålning har läkemedel i form av cytostatika och antihormonell behandling använts länge. Inom samtliga områden sker en ständig utveckling. Just nu pågår i Uppsala-Örebroregionen en stor studie där två nya cytostatika testas mot återfall, berättar Henrik Lindman. Cytostatika hämmar celldelningen i kroppen och därmed hämmas framför allt cancerceller eftersom det utmärkande för dem just är att de delar sig i hög fart. Forskningen strävar mot effektivare cytostatika. Biverkningarna är framför allt på benmärg och slemhinnor, men kan skilja sig mycket mellan olika behandlingar. Nästan 70 procent av bröstcancerfallen får antihormonell behandling i förebyggande syfte. Det innebär i princip att man svälter ut tumörcellerna på östrogen. Det pågår en het debatt i landstingen runt om i landet om nya och modernare mediciner som finns på marknaden. Problemet är att de är elva gånger dyrare än de gamla medicinerna. De nya är troligen kraftfullare, men helt riskfria är de inte och det är oklart om de ger ökad överlevnad jämfört med de gamla, säger Henrik Lindman. Han anser att det mest spännande inom läkemedelsforskningen i dag sker inom den typ av mediciner som dämpar tillväxtsignaler i cancercellerna. Det här är en metod som kommer mer och mer och som används mot både bröstcancer och andra cancersjukdomar. Ungefär 20 procent av patienterna kan behandlas med en antikropp som stänger av en speciell form av tillväxtsignaler, den så kallade HER-2 receptorn. Det forskas nu även på nya typer av mediciner som riktas mot andra tumörbiologiska system. Riskfaktorer Hormonbehandling efter klimakteriet Fåtal barn och sen första graviditet Västerländsk livsstil Symptom Knöl i bröstet Allmän obehagskänsla från bröstet Sekretion från bröstvårtan Indragning i huden Behandling Operation Strålning Cytostatika Antihormonell behandling Antikroppsbehandling 13

14 14 Råd på telefon kan ges Nya sjukvårdsrådgivningen avlastar akutmottagningarna Till sommaren Text: Stefan Hällberg Foto: Johan Wahlgren Den 1 mars byter sjukvårdsupplysningen namn till sjukvårdsrådgivningen. Den nydöpta enheten växer så det knakar. Många sjuksköterskor har anställts och fler är på gång. Tillgängligheten ska ökas kraftigt. Målet är att ingen i länet ska behöva vänta mer än tio minuter på goda råd från erfarna sjuksköterskor. Ett behärskat lugn råder. Fyra sjuksköterskor pratar i telefon med patienter som ringer för att få vägledning. Sköterskorna sitter eller står vid datorskärmar och är fokuserade på den patient de pratar med. Att vara tålmodig och en god lyssnare är två viktiga egenskaper för dem som arbetar med medicinsk rådgivning via telefon. En lång och bred erfarenhet är också nödvändig. Jag tycker att det är spännande med alla samtal. Man vet aldrig vilka som kommer att ringa och vilka frågor man ställs inför, säger Birgitta Larsson, sjuksköterska på sjukvårdsrådgivningen. Det går utmärkt att jobba i skift och vi är ett bra gäng, som fungerar fint ihop. Det känns roligt att gå till arbetet och jag tycker att jag lär mig väldigt mycket hela tiden. Framför allt av mina kollegor, men även av de specialister vi kontaktar om vi känner oss osäkra på vilka råd vi ska ge. Birgitta är en av 24 sjuksköterskor som jobbar på det som tidigare var sjukvårdsupplysningen, men som numera heter sjukvårdsrådgivningen. Till sommaren är det tänkt att ytterligare minst sex sjuksköterskor ska anställas. Det är mycket som händer nu kring sjukvårdsrådgivningen. Första veckan i mars är det officiell invigning i de nya lokalerna i Rackarberget i Uppsala. Det blir som en nystart för verksamheten och för de anställda är flytten ett rejält lyft. Lokalerna är stora och fräscha och mycket mer ändamålsenliga än de man hade på husläkarakuten. Från den 1 mars kan även invånarna i Enköping och Håbo ringa till sjukvårdsrådgivningen i Uppsala. Till sommaren blir det Nordupplands tur och därmed täcker rådgivningen hela länet. I en nära framtid ansluts den eventuellt till den nationellt samordnade sjukvårdsrådgivningen. Beslut om detta tas före sommaren. Det senaste året har vi förbättrat tillgängligheten. De satsningar vi gör nu ökar ytterligare möjligheterna att få en snabb kontakt med oss, säger Monica Mäki Karlstrand, enhetschef för sjukvårdsrådgivningen och husläkarakuten. För närvarande blir hälften av dem som ringer till oss uppringda inom tio minuter. Vårt mål är att vi snart ska kunna hjälpa alla inom tio minuter. Då har vi goda chanser att se till att samtliga patienter kommer till rätt vårdnivå från början. Monica menar att de som vinner mest på den ökade tillgängligheten är länets invånare. Tack vare att de snabbt får kontakt med sjukvårdsrådgivningen får de hjälp i beslutet om de måste åka och söka läkarkontakt direkt eller om de kan avvakta. Det innebär även en välbehövlig avlastning för akutmottagningarna. För närvarande har sjukvårdsrådgivningen öppet klockan I höst ska tillgänglig- Utmaning. Cathrine Fritzon, sjuksköterska, och hennes arbetskamrater tycker att det är en stor utmaning att förklara och informera på ett bra sätt för dem som ringer.

15 UPPTINGET NR: efter tio minuter är hela länets rådgivning samlad på en plats heten öka ytterligare. Då kommer det att vara möjligt för patienter att ringa dygnet runt och få råd om sina sjukdomar. Många av dem som ringer till oss är unga. De är födda på och 80-talen. De frågar ofta om hosta, förkylning, ont i halsen och feber, berättar Marianne Albrektsson, rutinerad sjuksköterska, som redan 1969 började arbeta med sjukvårdsupplysning. Jag tolkar det som ett slags otrygghet att de ringer för så enkla åkommor. De är oroliga för att de inte blir friska tillräckligt snabbt. Jag försöker förklara att sjukdomar tar tid och att man måste ge kroppen chans att läka. På senare år har Marianne märkt att människor känner sig mer pressade. Många lever under tidspress och vill att allt ska fungera och rulla på utan onödiga störningsmoment som sjukdomar. Visst händer det att en del av dem som ringer är oförskämda, men det är inte särskilt vanligt. Däremot kan en del vara stressade, irriterade och lite pushiga för att de tycker att de inte får hjälp tillräckligt snabbt, säger Cathrine Fritzon, sjuksköterska. Trevliga lokaler. Sjukvårdsrådgivningens nya lokaler är mycket mer ändamålsenliga än de man hade på husläkarakuten. Cathrine upplever dock sällan att jobbet är stressigt. Hon trivs mycket bra, precis som Birgitta och Marianne. De tycker att de får en närhet med patienterna och att det är en stor utmaning att förklara och informera på ett bra sätt. Numera har vi en utmärkt arbetsmiljö och uppskattar givetvis att det satsas på vår verksamhet. Det är jättebra att vi får in många nya sjuksköterskor med olika kompetenser och erfarenhet. Vi frågar varandra mycket och känner hela tiden ett stort stöd från såväl kollegor som ledning, menar Marianne Albrektsson. Ibland kan det vara knepigt att veta vilka råd som ska ges. Det kan vara svårt att avgöra om en person ska skickas vidare. Eftersom alla upplever åkommor olika är det inte lätt att veta hur sjuk personen är. Detta är särskilt svårt när man pratar i telefon och inte ser patienten. När det gäller barn kollar sköterskorna extra noga. Barn är sköra och det är mycket viktigt att råden blir korrekta. Det kan också vara tufft att se till att föräldrarna förstår och tar till sig informationen på rätt sätt. Hjärta, mage och psykiska problem kan också vara knepigt. En ömmande mage kan ha många olika orsaker. Vad gäller hjärtproblem skickar vi alltid vidare till akuten om vi är tveksamma, säger Birgitta Larsson. Om vi märker att patienten har psykiska bekymmer kan det vara svårt att veta hur allvarligt 35 år i tjänst fick Marianne Albrektsson arbete på den nyastartade jourläkarcentralen, dit man fick ringa för att få sjukvårdsråd. Under tolv år arbetade Marianne som distriktssköterska i Gottsunda, innan hon återvände till det som hade blivit sjukvårdsupplysningen. det är. Det kanske inte räcker att bara hänvisa vidare. Vi kan behöva se till att någon åker hem till patienten. Under tiden ringer vi upp flera gånger för att se till att hon eller han håller näsan över vattenytan, tills hjälp anländer. I vissa fall tycker de rådgivande sköterskorna Sjukvårdsrådgivningen (SVR) 24 sjuksköterskor är anställda. Minst sex till ska re- kryteras före sommaren. I januari fick SVR samtal, fler än i januari förra året, vilket till största delen beror på att det blev lättare att komma fram på telefon, tack vare fler anställda sjuksköterskor. Hälften av dem som ringer får kontakt med en Nya kunskaper. Jag lär mig väldigt mycket hela tiden. Framför allt av mina kollegor, men även av de specialister vi kontaktar, säger Birgitta Larsson. att det är jobbigt att inte få veta hur det gick för patienten. När vi har möjlighet ringer vi tillbaka efter några timmar och kollar hur patienten mår. Det brukar alltid vara mycket uppskattat, avslutar Birgitta Larsson. sjuksköterska inom tio minuter. Medelväntetiden för dem som ringde i januari var 45 minuter. Den långa tiden beror på att väntan är avsevärt längre under helgerna. I maj får SVR tillgång till Cosmic, en elektronisk patientjournal där sjuksköterskorna kan se patienternas samlade sjukhistorik. 15

16 16 Vill du bli en av årets 120 hälsocyklare? Åker du bil eller kollektivt till och från arbetet men vill börja cykla i stället? Teckna kontrakt med landstinget och bli en av årets hälsocyklare. Det vinner både miljön och din hälsa på. Du förbinder dig att... cykla till och från arbetet under ett år med start våren cykla minst tre dagar i veckan, utom vid snö och halka på grund av olycksrisken. ha som mål att cykla varje dag. Det här får du Regnställ, cykelhjälm och cykeldator, som du får behålla när du har cyklat i ett år. Du kan vinna priser, t ex massage- och relaxkort på Fyrishov. Bättre hälsa med minskad risk för infektioner och hjärt-kärlsjukdomar. Så här går det till Var tredje månad läser du av cykeldatorn för att se hur långt du har cyklat. Till dem som har utfört en bra prestation delar vi ut mindre priser. I slutet av projektet delas vinster (massage- och relaxkort) ut till dem som har gjort de bästa prestationerna. Vi kommer att dokumentera dina erfarenheter av att vara hälsocyklare. Anmälan Anmäl dig till kontaktpersonen på din förvaltning senast 31 mars. De 120 personer som först anmäler sig och som uppfyller kriterierna utses till hälsocyklare. Bakgrund I landstingets transportutredning, som blev klar 2002, redovisades att landstingspersonalens resor till och från arbetet stod för en mycket stor andel av koldioxidutsläppen. Kontaktpersoner Akademiska sjukhuset: Jan Wikström, Primärvården: Margit Sjölin, Habilitering och hjälpmedel: Per-Erik Johansson, Folktandvården: Yvonne Andersson, Kultur i länet: Per Westerlund, Lasarettet i Enköping: Anna Berg, Övriga förvaltningar: Jan Wikström, UPPTINGET NR:

17 UPPTINGET NR: Slagna kvinnor är allas angelägenhet Regeringen kan göra Rikskvinnocentrum till nationellt centrum Text: Karin Cassel Illustration: Liselotte Forslin Under senhösten debatterades som aldrig förr om alla män har ansvar för att några män slår. Gun Heimer, föreståndare för Rikskvinnocentrum, RKC, i Uppsala, vill sätta ansvarsfrågan i ett annat ljus; alla har vi ansvar för vad som händer våra medmänniskor. Därför välkomnar hon regeringens förslag att göra centret nationellt. I debatten framstod tidvis de män som slår sina partners som ett fåtal, udda människor i samhällets utkant. Nu är det inte så, utan de som slår kvinnor utgör en stor del av befolkningen och återfinns såväl bland läkare som vaktmästare, bibliotekarier, snickare, busschafförer och domare. Med andra ord: det handlar inte om någon ruggig flåbuse till A-lagare, som i fyllan och villan ger sig på sin försupna fru, utan om din hjälpsamme granne och arbetskamrat som regelbundet demonstrerar och handgripligen befäster sin makt över den kvinna han har en nära relation till. Var tionde kvinna du möter blir utsatt för våld av sin partner. Oaktat det mycket höga mörkertalet. Våld under graviditeten är lika vanligt som högt blodtryck eller havandeskapsdiabetes. Tystnad och underlåtenhet att ingripa medverkar till att brottsligheten tilltar och förgrovas. Den som tiger samtycker. Vad man måste ha klart för sig är att det som dessa män ägnar sig åt är kriminellt, påpekar Gun Heimer, som är gynekolog och professor i kvinnomedicin. Låter man bli att se skyddar man alltså en brottsling. Rikskvinnocentrum inrättades 1994 på statligt initiativ och är en fristående klinik inom Akademiska sjukhuset. Landstinget, Uppsala universitet och staten finansierar verksamheten. Våld mot kvinnor är ett strukturellt problem som innebär stora kostnader för samhället. Att vi har ett regeringsuppdrag ger legitimitet åt arbetet, säger Gun Heimer. Dagligen i över tio års tid har vi tagit emot kvinnor som blivit misshandlade och våldtagna, berättar hon. Vid det här laget är vi uppe i över patientbesök. Det har givit oss stor kunskap och trovärdighet. Förutom den kliniska verksamheten bedriver RKC egen forskning och utbildning och fungerar som opinionsbildare. När nu centrumet eventuellt ska ombildas till nationellt centrum ska alla delar vara kvar och förstärkas. Det är viktigt att ha alla grenar inom verksamheten. De misshandlade kvinnorna ska tas om hand i lokalsamhället. Däremot är forskning, utbildning, information och opinionsbildande övergripande och tjänar på att bedrivas på nationell och internationell nivå. Vid centrumet arbetar läkare, barnmorskor, kuratorer samt utbildnings-, informations- och administrativ personal i en platt organisation. Bemötandet kvinnorna får måste vara väldigt bra. Det är inga mönsterpatienter vi har precis. Ofta är vi i sjukvården vana vid att patienterna är samarbetsvilliga och gärna berättar vad de råkat ut för och vad de känner. Våldsutsatta kvinnor svarar undvikande, förringar och blånekar ibland till uppenbara orsaker till sina skador. De upplevs som besvärliga, säger Gun Heimer. Dessa patienter är så kränkta redan innan de kommer. Blir man sedan ifrågasatt kan det upplevas som ytterligare kränkning. Sjukvårdspersonal är oftast mycket lojal, men man behöver stor kompetens för att kunna möta våldsutsatta kvinnor på ett professionellt sätt och klara av det känslomässiga påslag det innebär. Därför ägnar vi mycket tid åt att utbilda anställda inom sjukvården, men även jurister, blivande poliser och socialarbetare. Vi håller även en högskolekurs om fem poäng som handlar om våld i nära relationer. Nu har dessutom Högskoleverket föreslagit att RKC ska ha hand om utbildningen i dessa frågor för högskollärare på exempelvis medicin- och juristutbildningarna. Rikskvinnocentrum arbetar enligt ett unikt koncept, som kommit att kallas Uppsalamodellen. Vi samarbetar med olika instanser, som polisens familjevåldsenhet, rättsmedicin, socialtjänsten och dess verksamhet Trappan som vänder sig till barn som lever med våld i familjen, kvinnojouren och naturligtvis olika kliniker inom sjukhuset. Att arbeta med alla dessa olika organisationskulturer är berikande, anser Gun Heimer. Alla de skilda enheterna behövs, var och en på sitt sätt. Gun Heimer tycker det är mycket olyckligt att kvinnojouren i Uppsala förelås få minskat anslag. Politikerna måste lära sig att det är livsviktigt att det finns alternativ. Vi har total sekretess med anonymregistrering vid RKC, vilket innebär att ingen annan klinik kan gå in och hämta uppgifter ur journaler. Det är däremot väsentligt att alla skador dokumenteras i patientjournaler, framför allt med tanke på eventuella framtida polisanmälningar, även om kvinnan inte vill göra polisanmälan just då. I kontakt med kvinnojouren kan kvinnan däremot vara helt anonym. Ofta tar hon det första steget mot att lämna misshandelsförhållandet just genom att ta kontakt med kvinnojouren, där hon garanteras total anonymitet. Inga män arbetar i patientverksamheten vid Rikskvinnocentrum. Det är viktigt att det uteslutande är kvinnor som arbetar på själva mottagningen. När det gäller forskning, utbildning och den övriga verksamheten har vi självfallet manliga medarbetare. Det går inte att stoppa våldet mot kvinnor utan engagerade män, fastslår Gun Heimer. Fotnot: Regeringens förslag att göra RKC till nationellt centrum ligger ute på remiss till den 31 mars. Därefter fattar regeringen beslut. Någon du känner? Mannen som slår sin fru återfinns såväl bland läkare som vaktmästare, bibliotekarier, snickare, busschafförer och domare. Kanske din hjälpsamme granne eller arbetskamrat? 17

18 18 Fetma ska behandlas lika oavsett vårdgivare Text: Karin Cassel Foto: Peter Fischer I drygt ett år har arbetet pågått med att formulera vårdprogrammet om fetma för vuxna. Det är viktigt att patienterna möts av samma budskap var i länet de än söker vård, säger Kerstin Troedsson, som varit sekreterare i arbetsgruppen kring vårdprogrammet. Problemen med överviktiga och feta patienter har vi sett länge, och det har gjort det angeläget att utarbeta ett vårdprogram med riktlinjer för sjukvården, säger Kerstin Troedsson, som till vardags är processledare för Hälsofrämjande sjukhus vid Akademiska sjukhuset. Tio procent av Sveriges vuxna befolkning är feta. Sjukdomar som associeras med fetma är bland annat hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, belastningssjukdomar, vissa cancerformer, depression och ofruktsamhet. Beräkningar visar att hälso- och sjukvårdskostnaderna för fetman årligen uppgår till tre miljarder kronor. Vårdprogrammet syftar till att alla vårdaktörer i länet ska ge samma budskap. Här finns riktlinjer för vad som räknas som övervikt respektive fetma, hur man räknar ut BMI, Body Mass Index, vilka prover som ska tas, vilken behandling som ska sättas in och när man kan remittera patienten till överviktsenheten vid Akademiska sjukhuset. En del av programmet består av kostråd, som ska kunna skrivas ut och ges direkt till patienten. Primärvården har en viktig uppgift i sammanhanget. Alla husläkare har nyligen genomgått en utbildning om kost och fetma, och vi kommer att föra ut programmet vid många olika tillfällen, säger Kerstin Troedsson. De behandlingar som rekommenderas är inte revolutionerande. Eftersom övervikt handlar om arv och miljö i samspel, måste behandlingen inriktas på beteendeförändringar. Patienterna måste vara införstådda med att deras egen insats är avgörande. Vårdprogram får inte innehålla förebyggande hälsovård, utan är strikt inriktade på behandling av en åkomma som redan uppstått. När det handlar om barn och fetma är helhetsperspektivet dock så viktigt att man har valt att ta upp även den förebyggande hälsovården samt att skriva om övervikt, trots att övervikt inte anses vara en sjukdom, medan fetma är det. För barn gäller också till exempel andra gränsvärden för BMI än för vuxna. På grund av olikheterna har man delat vårdprogrammet om fetma i två ett som gäller vuxna och ett annat som gäller barn och ungdom. I programmet för barn finns skolhälsovården med som aktör, berättar Kerstin Troedsson och fortsätter: Under en tid har det ansetts mindre viktigt att mäta vikt och längd, men nu betonas angelägenheten av att göra det igen. Då kan man också se om problemen ökar. Annars handlar det mycket om aktivitet i vardagen, som att gå eller cykla till skolan, begränsa dataspelande och tv-tittande, äta bra frukost och mat på regelbundna tider, godis bara en gång i veckan och liknande ganska basala råd. Många, speciellt barn, far väldigt illa psykiskt. Det kan vara mobbande kompisar, men även tråkigt bemötande från vårdspersonal och andra vuxna. Alla patienter har rätt att mötas med empati och professionalism. Det är mycket lätt att överviktiga och feta stigmatiseras, säger Kerstin Troedsson. Programarbeten i landstinget Landstinget producerar två olika slags program som berör sjukdomar eller sjukdomsgrupper. Vårdprogrammet om fetma, i artikeln ovan, är ett av flera vårdprogram som skrivs av representanter från Lasarettet i Enköping, Akademiska sjukhuset och Primärvården. Dessa beskriver hur olika diagnoser ska behandlas på samma sätt av olika vårdgivare inom landstinget. Vårdprogrammen kan du hitta på under fliken sjukvård på nätet. Landstinget arbetar också med programarbete på en övergripande nivå. I detta behandlas olika sjukdomsgrupper, till exempel psykisk ohälsa hos barn eller hjärtoch kärlsjukdomar. I arbetet med ett sådant program inhämtas kunskapsunderlag om en sjukdomsgrupp, som landstingspolitikerna har att grunda beslut på. De kan också reda ut oklarheter i när kommuner respektive landsting har ansvar för en viss uppgift. Programmen kan du hitta på Navet, under politiskt forum. UPPTINGET NR:

19

20 Snart färdig specialist Christer är redo att hantera allt från förlossning till drunkningsolycka Text: Unn Torell Foto: Johan Wahlgren Dagens ambulanser fungerar som små ambulerande akutmottagningar. De har utrustning för att klara de flesta typer av akutvård. Christer Klingspor är ambulanssjuksköterska vid Enköpings ambulansstation. Här tänker han bita sig kvar, säger han. För trots ökande hot om våld och trots tunga lyft och krävande ställningstaganden är arbetet precis det han vill ha. Vi sitter i ambulansen, omgivna av apparater och väskor med mediciner och redskap. Det speciella med ambulanssjukvården är att den utförs hemma hos den drabbade, förklarar Christer. Vi kliver, bokstavligt talat, in i människors dubbelsäng. Det är en speciell konst att närma sig patienten och de närmaste i det läget. Man blir ganska bra på att ställa de frågor som behövs för att kunna sätta in rätt behandling. I gengäld kan vi börja den akuta vården direkt på skadeplatsen. Det är en stor vinst för patienten. Från och med i höst ska varje ambulans i Landstinget i Uppsala län ha en sjuksköterska ombord. Just nu går Christer en 40-poängs vidareutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård, en bred fördjupning av kunskapen kring akutsjukvård i samband med allt från allergichock och drunkning till förlossning och graviditetskomplikationer. I varje bil arbetar en sjuksköterska och en sjukvårdare i team. De flesta utryckningar gäller medicinska fall, där äldre personer har hjärt- och lungproblem. På andra plats i statistiken kommer olycksfallen, med allt från halkolyckor med brutna lårbenshalsar till svårare trafikolyckor. Vid större olyckor är ambulanspersonalens första uppgift att organisera olycksplatsen. Den enda informationen att arbeta efter i det läget är det som anmälaren har sagt i samtalet till SOS. Då gäller det att vara lyhörd och tänka brett, förklarar Christer, att inte enbart låsa sig fast vid vad en kanske chockad person lämnat för uppgifter. Arbetet är fullt av oväntade upplevelser. På den positiva sidan finns känslan av att göra nytta och samtalen med patienter och anhöriga under bilresorna. På minussidan finns de markant ökande hoten om våld. Som räddningspersonal är man ofta ganska blåögd. Man kommer till larmplatsen och det kan visa sig att patienten är psykiskt sjuk eller narkotikapåverkad och hotar en. Det kan också vara patientens anhöriga eller deras djur som hotar. Snabb hjälp. Vi kan börja den akuta vården direkt på skadeplatsen. Det är en stor vinst för patienten, säger Christer Klingspor, snart specialistutbildad i ambulanssjukvård. Stockholms ambulansförare har säkerhetsvästar och Christer hoppas att dessa också når Uppland snart, men han poängterar samtidigt att de allra flesta människor han träffar är av den hjälpsamma och tacksamma sorten. Efter utbildningen ser Christer fram emot att börja arbeta igen. De bästa uppdragen är när man åker ut till ett gammalt par och hamnar i ett kök där tiden har stått stilla sedan 1958 och läget är sådant att vi kan klara av hela arbetet på plats. Det är goda upplevelser.

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Akutmottagning som värnar om anhöriga

Akutmottagning som värnar om anhöriga Akutmottagning som värnar om anhöriga Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sjukhusvärlden är det patienten som står i fokus. Men på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala gläntar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer