Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna

2

3 Anette Forsberg och Fredrika Säfström Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna

4 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna Anette Forsberg och Fredrika Säfström Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, april 2009 ISBN:

5 Förord Syftet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Folkhögskolor och studieförbund skall också vara en central part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Men uppdraget finns inte närmare preciserat utan lämnas åt folkbildarna själva att precisera. I det här arbetet belyser och problematiserar forskarna det lokala utvecklingsuppdragets komplexitet och diskuterar folkbildningen som möjliggörare av folkbildningsarbetet och lokalt utvecklingsarbete. Studien kan ses som ett led i en fortgående diskussion om hur folkbildning och lokal utveckling förhåller sig till varandra. Projektet har genomförts av Dalarnas forskningsråd och har pågått mellan 2006 och Eftersom lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygder och i större städer söker studien som helhet spegla detta förhållande. En tidigare studie inom samma projekt Folkbildning och lokal utveckling i förorten finns redan publicerad och kan med fördel läsas parallellt med den nu aktuella rapporten. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka, beskriva och förstå mer om relationerna mellan folkbildning och lokal utveckling som konkreta verksamheter och som fält med särskilda värden och mål. Fokus i denna studie är landsbygder, men då folkbildningsaktörerna i Dalarna där undersökningen genomförts verkar i både landsbygds- och storstadsmiljöer har forskarna valt att även inkludera beskrivningar av stadsmiljöer. Det är Folkbildningsrådets förhoppning att rapporten kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner om folkbildningen som drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare

6 Innehåll 1. Bakgrund om projektet och utgångspunkter för tolkning...7 Geografisk avgränsning...9 Syfte, metod och analytiska utgångspunkter...9 Förståelse av begrepp och bestämning av fält...10 Den sociala ekonomin och gemensamma värden...12 Berättelser om osynlighet och synlighet...14 Folkbildning och lokal utveckling två fält med skillnader och gemensamma beröringspunkter...14 Disposition Folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete...19 Folkbildningens verksamhet och omfattning...23 Folkbildning i politik och forskning...24 Byarörelsens verksamhet och omfattning...28 Byarörelse i politik och forskning...33 Folkbildningens roll i byarörelsen...36 Underifrånperspektiv, mobilisering och ansvarsfrågan Folkbildningens osynlighet en studie av lokalt utvecklingsarbete...40 Metod...40 Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete...41 Enviken...43 Dagsläget...45 Lokalt utvecklingsarbete...47 Folkbildning Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

7 Gördalen...49 Dagsläget...51 Lokalt utvecklingsarbete...54 Folkbildning...55 Grangärde...56 Dagsläget...57 Lokalt utvecklingsarbete...59 Folkbildning...61 Gemensamma drag...62 Återväxt i ideell sektor...63 Delaktighet utanförskap...63 Arbetssätt...65 Vikten av nätverk...65 Folkbildningen och de lokala utvecklingsprocesserna Folkbildningens synlighet en studie av folkbildningsarbete...68 Intervjustudie av folkbildningsarbete...68 Metod...69 Folkhögskolor och studieförbund i Dalarna...70 Vardag och villkor...74 Effektivisering och centralisering färre folkbildare och nedlagda kontor...74 Lokal närvaro och frånvaro...78 Mer pengar, kvalitetskrav och ökad kontroll den statliga strategin...82 Studiecirkelmetoden och andra sätt att göra folkbildning...86 Profilering och marknadsföring vikten av att synas...91 En flerdimensionell gränsproblematik hinder för samverkan och lokalt utvecklingsarbete...94 Sammanfattning av vardag och villkor: Stolthet och stress...99 Värden och visioner Folkbildningsarbete ett livsstils- och livstidsval Folkbildningsanda demokratilärande och ideella arbetsinsatser Skiftande framtidsbilder Vad är folkbildning? Sammanfattning av värden och visioner: Självreflektion Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 5

8 Det lokala utvecklingsuppdraget Relationen folkbildning och lokal utveckling i studieförbundens beskrivningar Analys av mönster i studieförbundens beskrivningar av lokal utveckling Lokal utveckling ett mångtydigt begrepp Sammanfattning av det lokala utvecklingsuppdraget: Samverkan Folkhögskolornas roll Vardag och villkor Värden och visioner Det lokala utvecklingsuppdraget Det synliga folkbildningsarbetet en sammanfattning Beskrivning och analys av social ekonomi i Dalarna Stöd till folkbildningen i Dalarna Enkätstudie om föreningar, lokal utveckling och folkbildning Föreningsverksamhet i Falun, Ludvika och Älvdalens kommuner Samverkan mellan föreningar och studieförbund, och mellan föreningar och folkhögskolor Projektet Etthundra framsynta möten exempel på samverkan inom den sociala ekonomin Vem ska upprätthålla bygden? Diskussion och analys av resultat i förhållande till den sociala ekonomins möjligheter och svårigheter Sammanfattande diskussion Två överlappande fält i den sociala ekonomin Det lokala utvecklingsuppdraget Stolthet, självreflektion och samverkan folkbildarnas självbild Folkbildningens förutsättningar att bidra till lokal utveckling Litteratur Bilaga: Frågelista/frågeområden intervjuer Rapporter från Folkbildningsrådet Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

9 1. Bakgrund om projektet och utgångspunkter för tolkning Folkbildningsrådet avsatte för åren medel för att belysa folkhögskolornas och studieförbundens villkor och vardag samt deras roll i lokalt utvecklingsarbete. Eftersom folkbildning och lokalt utvecklingsarbete förekommer i både stads- och landsbygdsmiljöer bedömdes det som viktigt att ett forskningsprojekt skulle omfatta båda miljöerna. I samarbete med Dalarnas forskningsråd och Linköpings universitet igångsattes år 2006 ett gemensamt projekt med titeln Folkbildningens roll för lokal utveckling. I det treåriga forskningsprojektet har vi undersökt, beskrivit och försökt förstå mer om folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete i Dalarnas län (landsbygdsstudien) respektive Göteborg och Malmö (förortsstudien). Denna rapport är slutredovisningen av landsbygdsdelen i det treåriga projektet Folkbildningens roll för lokal utveckling ( ), som finansierats av Folkbildningsrådet. Anette Forsberg och Fredrika Säfström, Dalarnas forskningsråd, har genomfört arbetet. Förortsstudien har genomförts av Lisbeth Eriksson, Linköpings universitet (Eriksson 2008). Då vi valt delvis olika tillvägagångssätt i landsbygds- och förortsstudierna redovisas slutresultaten i två åtskilda rapporter. En gemensam artikel har dock skrivits under projektets gång (2007). Ytterligare en kommer att skrivas för publikation 2009, med avsikt att belysa några gemensamma aspekter som vi finner särskilt intressanta utifrån både landsbygds- och förortsperspektiv. Projektet om folkbildning och lokal utveckling har sin uppkomst i tidigare kontakter mellan Dalarnas forskningsråd och Folkbildningsrådet. I en kunskapsöversikt från Dalarnas forskningsråd konstaterades att det saknades kunskap om vad folkbildning betyder för lokal och regional utveckling i Dalarna (Möller 2004). Det påtalades också behov av forskning på området. Kunskapsöversikten sammanföll i tiden med Folkbildningsrådets framtidsdokument Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter (Folkbildningsrådet 2004). I framtidsdokumentet lyfts folkbildning och lokalsamhälle fram som ett viktigt område att få mer kunskap om. Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 7

10 Vi som genomfört projektet har format ett projektteam där vi samarbetat och diskuterat inriktning, undersökande, analys och resultat. Till projektet har knutits en nationell referensgrupp som fungerat som bollplank, samtals- och diskussionspart för idéer, frågor och problem som uppstått under projektets gång. I referensgruppen har suttit personer med expertkunskap om folkbildning och lokal utveckling (landsbygdsutveckling). Referensgruppen och projektteamet har träffats regelbundet, ungefär en gång per halvår, för att utbyta erfarenheter och diskutera resultat. Folkbildningsrådet och referensgruppen har vid de tillfällena haft möjlighet att framföra önskemål och förslag. Till landsbygdsstudien har utöver den nationella referensgruppen även knutits en regional referensgrupp med motsvarande kompetenser som den nationella men med särskilda kunskaper om förhållandena i Dalarna. Projektets inriktning bestämdes inte på förhand utan tog form under arbetets gång, genom diskussioner i projektteam och med referensgrupper. Arbetet kom att indelas i två faser som motsvaras av projektår ett och två. Det första året studerades lokalt utvecklingsarbete, det andra året folkbildningsarbete och det tredje året har erfarenheter från år ett och två förts samman för diskussion och analys. Inriktning under de tre åren samt publicering av resultat kan åskådliggöras enligt nedan: År 1: Lokalt utvecklingsarbete, delstudier av lokal utveckling i förorts- respektive landsbygdsmiljöer samt gemensam artikel ( ). År 2: Folkbildningsarbete, delstudier av folkbildning i förorts- respektive landsbygdsmiljöer ( ). År 3: Enkätundersökning, sammanställning, analys, slutrapportering av förortsrespektive landsbygdsstudie samt inleda arbete med gemensam artikel (2008). Under projektets första år studerades lokalt utvecklingsarbete i sex geografiska områden i Sverige: Tre förortsområden i Göteborg och Malmö samt tre landsbygdssamhällen i Dalarna. Syftet under det första året var att beskriva olika exempel på lokalt utvecklingsarbete och att undersöka om och på vilka sätt folkbildningen var del i de lokala processer som studerades. Det övergripande resultatet från första året var att folkbildningen, i betydelsen studieförbund och folkhögskolor, var en relativt osynlig aktör både i landsbygdernas och i förorternas lokala utvecklingsarbete. Utifrån första årets resultat om folkbildningens osynlighet valde vi att år två vända oss direkt till folkbildarna för att undersöka deras uppfattning om och beskrivning av lokal utveckling, samt möjligheter och hinder för folkbildningen att vara en aktör i lokalt utvecklingsarbete. Delvis som en följd av första årets resultat om folkbildningens osynlighet uppstod även diskussioner (i referensgrupperna) 8 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

11 om folkbildningens självbild. Folkbildarnas självbild och möjligheten att verka för lokal utveckling har vi undersökt genom intervjuer, där folkbildarna beskriver folkbildningsarbetets vardag och villkor samt hur de ser på folkbildningens värden och visioner samt det lokala utvecklingsuppdraget. Det tredje året kompletterades den insamlade empirin med en enkät riktad till föreningslivet i Dalarna, där vi ställde frågor om både folkbildning och lokal utveckling. Geografisk avgränsning Landsbygdsstudien omfattar Dalarnas län, ett skogslän i mellersta Sverige, bestående av femton kommuner. Med cirka invånare fördelade på en yta av drygt kvadratkilometer 1 har länet i genomsnitt cirka tio invånare per kvadratkilometer. I de sydöstra delarna av länet ligger de två större städerna Falun och Borlänge, med 20 kilometers avstånd mellan varandra, vilket innebär att en koncentration av länets befolkning finns där. Vi har begränsat delstudierna av lokal utveckling och folkbildning till några av länets kommuner. För att få geografisk spridning valdes Falun, Ludvika och Älvdalens kommuner (se karta sidan 42) i studierna av lokal utveckling och föreningsliv. Med syfte att nå samtliga studieförbund i länet och några folkhögskolor ingår Falun, Borlänge och Ludvika kommuner i studien av folkbildning. Rapporten bygger på dessa tre delstudier. Syfte, metod och analytiska utgångspunkter Landsbygdsstudien är inte någon goda exempel studie av hur folkbildningen kan bidra till lokal utveckling, se till exempel Folkbildning som lokal utvecklingskraft (Folkbildningsförbundet 2003), Lokal utveckling! Exempel på studieförbundens insatser för lokal utveckling (Folkbildningsförbundet 2006) eller Studiecirkeln och lokal utveckling (ABF 2001). Inte heller är den en utvärderingsstudie som vill kontrollera om folkbildningen i Dalarna sysslar med lokal utveckling. Istället är syftet att undersöka, beskriva och förstå mer om relationerna mellan folkbildning och lokal utveckling som konkreta verksamheter och som fält med särskilda värden och mål. Vårt uppdrag i projektet har varit att skildra ett landsbygdsperspektiv. Då folkbildningsaktörerna i Dalarna verkar i både landsbygds- och stadsmiljöer har vi valt att även inkludera beskrivningar om stadsmiljöer. Fokus är dock på landsbyg- 1 Källa: Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 9

12 derna. De tre delstudier som har genomförts i Dalarna presenteras i tre på varandra följande kapitel. Studien om lokalt utvecklingsarbete presenteras i kapitel tre, studien om folkbildningsarbete presenteras i kapitel fyra, medan studien riktad till föreningslivet presenteras i kapitel fem. Sistnämnda studie var en enkätundersökning, studierna av lokal utveckling och folkbildning genomfördes med kvalitativa metoder som fältstudier och intervjuer. Med landsbygdsstudien undersöker och beskriver vi folkbildningens roll i lokalsamhället, med fokus på folkbildningen som en aktör i utvecklings- och förändringsarbete i Dalarna. De motstridiga bilderna av folkbildningens osynlighet respektive synlighet i relation till lokal utveckling är ett spår som beskrivs och diskuteras i rapporten. Ett annat spår är en diskussion om folkbildningsarbetets och det lokala utvecklingsarbetets demokratiska innehåll. Analytiskt betraktar vi folkbildning och lokal utveckling som två fält inom den sociala ekonomin. Utifrån en sådan förståelse blir det möjligt att tala om likheter respektive olikheter inom fälten i relation till de demokratiska aspekter som anses känneteckna den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin innefattar verksamheter i den ideella sektorn. Den beskrivs också omfatta verksamheter som befinner sig i rörelse mellan samhällssektorerna privat, offentligt och ideellt. Istället för att betrakta den sociala ekonomin som en kärna av särskilda värden eller former har forskningen också närmat sig mer rörliga tolkningar. Ekonomihistorikern Hans Westlund beskriver hur socialekonomiska verksamheter i juridisk (organiserad) form rör sig på en skala mellan sociala och kommersiella dimensioner, där det går att tala om olika grad av kommersialisering (Westlund red 2001:16 19). Spänningen mellan att värna sociala värden och samtidigt vara aktör på en marknad är en komplexitet som aktörerna har att förhålla sig till inom både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. Vi använder här social ekonomi främst som en tankemodell för att belysa och diskutera demokratiska, och gemensamma, aspekter inom fälten. Förståelse av begrepp och bestämning av fält Byarörelsen, och det lokala utvecklingsarbete som är förknippat med den, har bidragit till att vi i Sverige allt mer kommit att tala om fyra organisatoriska nivåer den nationella, regionala, kommunala och lokala nivån (se till exempel Herlitz 1998). Genom byarörelsearbetet har nyskapande lokaldemokratiska- och ekonomiska modeller vuxit fram på olika platser i Sverige (se till exempel Olsson & Forsberg 1997, Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, NUTEK 2004). Modellerna går på tvärs över partipolitiska gränser och värnar den helhet som är lokalsamhället. Genom sitt stöd till och direkta arbete i byarörelsen har folkbildningen bidra- 10 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

13 git till uppmärksammandet av en lokal fjärde planeringsnivå, som fått politiskt erkännande i demokrati- och regionalpolitiska utredningar. I byarörelsearbetet har folkbildningen varit delaktig framförallt genom förmedlandet av arbetsmetoder, verktyg för handling, till lokala grupper (se till exempel Folkesson 1997). Vi kan alltså redan inledningsvis, med ett tillbakablickande, konstatera att folkbildningen haft stor betydelse för byarörelsens utvecklingsarbete på lokal nivå med bygdens bästa (Herlitz 1998) som utgångspunkt för kollektiv handling. Efter diskussioner med den nationella och regionala referensgruppen beslutades att folkbildning i det här projektet skulle omfatta studieförbunds och folkhögskolors verksamhet. Lokal utveckling har vi utifrån ett landsbygdsperspektiv valt att förstå som den typ av arbete och engagemang som representeras genom byarörelsen. Fördelen med bestämda definitioner är naturligtvis att de underlättar undersökandet genom att de talar om vad som ska studeras. På samma gång utestänger det precisa andra möjligheter att se, tolka och förstå. Vår ambition har varit att under projektets gång hålla öppet för andra förståelser av folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete än dem vi definierat. Som utgångspunkt för tolkning betraktar vi folkbildning och lokal utveckling som två separata men samtidigt interagerande fält. Inom och mellan fälten rör sig olika aktörer. Fältet lokal utveckling definierar vi utifrån den förståelse av lokal utveckling som växt fram genom Hela Sverige ska leva-kampanjen och byarörelsen. Med fältet folkbildning avser vi den statsbidragsstödda folkbildningen, mer precist studieförbund och folkhögskolor och dess organisering. Utgångspunkterna gör det möjligt för oss att tala om folkbildning och lokal utveckling som två angränsande och ibland överlappande fält där folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete görs av olika aktörer. De enskilda verksamheterna står alltså i fokus för undersökandet men vi intresserar oss också för hur arbetet kan förstås i de sammanhang som är fälten. Landsbygdsstudien är därför till sin karaktär sökande och problematiserande. Genom att ställa verksamheter och fält i relation till varandra blir det möjligt att på olika sätt belysa folkbildningens betydelse för lokal utveckling på landsbygder. Landsbygders lokala utvecklingsarbete benämns på många sätt. För att få variation i texten varierar vi begreppen. Med lokalt utvecklingsarbete, bygdeutvecklingsarbete eller (lokalt) förändringsarbete avser vi samma sorts verksamhet. Ideell förening, intresseförening, bygdeförening, lokal (utvecklings)grupp, bygde(utvecklings)grupp eller aktionsgrupp betecknar de lokala aktörerna/grupperna. Lokalt utvecklingsarbete görs alltså av en grupp eller förening, även om enskilda individer (eldsjälar) kan ha viktiga drivande roller i arbetet. Det är ett i huvudsak obetalt arbete. På folkbildningsfältet har vårt undersökande omfattat folkbildare i studieförbund och på folkhögskolor och deras vardag och villkor samt hur de uppfattar folkbildningens värden och lokala utvecklingsuppdrag. Folkbild Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 11

14 ningsarbetet sker, till skillnad mot det lokala utvecklingsarbetet, genom enskilda personer/folkbildare. Det är ett i huvudsak betalt arbete. Den sociala ekonomin och gemensamma värden Social ekonomi är ursprungligen en fransk benämning. I Frankrike har begreppet betecknat företag och organisationer med ekonomisk verksamhet och en samhällelig funktion (Olsson 1994). Begreppet nådde Sverige genom inträdet i EU I en europeisk tradition har social ekonomi använts som stöd till svaga grupper, mot social utslagning (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48). Bakom det politiska intresset för socialekonomiska verksamheter finns förhoppningar om deras bidrag till skapande av arbetstillfällen. Införandet av begreppet i EU och Sverige har inneburit att mer uppmärksamhet har riktats mot socialekonomiska verksamheter. Utöver synliggörande och ökad legitimitet har social ekonomi, som ett erkänt område i den europeiska arbetsmarknadspolitiken, erbjudit en möjlighet till finansiering av verksamheter i ideell sektor, som till exempel bygdeutveckling och nykooperativa verksamheter. Här använder vi social ekonomi främst som en begreppslig ram för att diskutera innehåll och värden i de två fälten folkbildning och lokal utveckling. Både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet kan sägas vara del av den sociala ekonomin i Sverige, enligt hur den beskrivs av regeringens arbetsgrupp som tillsattes Arbetsgruppens uppgift var att kartlägga den sociala ekonomins villkor och betydelse i det svenska samhället och att definiera begreppet (ibid). Det visade sig svårt att definiera social ekonomi i relation till svenskt samhällsliv och någon definition gjordes aldrig. Arbetsgruppen presenterade dock tre rapporter med resonemang om hur social ekonomi kan förstås i en svensk kontext (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp Ds 1998:48, Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 1999, samt Bilagor till sistnämnda). Arbetet kan sägas ha resulterat i beskrivningar av den sociala ekonomins form, syfte och värden utifrån svenska förhållanden (Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 1999:37): Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala 12 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

15 och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Social ekonomi används i Sverige ungefär likvärdigt med ideell sektor, tredje sektorn eller frivilligsektorn. Som ett sektorsbegrepp för verksamheter i samhället kännetecknas den sociala ekonomin i Sverige av några saker. Verksamheterna ska vara organiserade, ha samhälleliga mål, bygga på demokratisk grund och vara (organisatoriskt) fristående från offentlig sektor. Det finns också en stark nyttobetonad aspekt i den sociala ekonomin som kan relateras till verksamheters utgångspunkt från lokala behov. Allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, ska vara drivkraft. Demokratiska värderingar, samhälls- och medlemsnyttan utmärker både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. Att vara (organisatoriskt) fristående från offentlig sektor överensstämmer till viss del (se ovan om organisering och finansiering). Båda fälten har en självständighet i förhållande till staten men behöver samtidigt statens stöd för att kunna bedriva verksamhet. Även om organiseringen är fristående är det statliga stödet viktigt. Folkbildningen tilldelas via Folkbildningsrådet mer pengar från staten än motsvarande inom fältet lokal utveckling. Det innebär samtidigt att den lokala utvecklingen har en friare, mindre styrd och reglerad, verksamhet än folkbildningen. Folkbildningsrådet har, till skillnad mot Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, en kontrollerande myndighetsbetonad roll. Rådet förmedlar och kontrollerar de statligt formulerade målen för folkbildningen. Samtidigt ska det stödja folkbildningens aktörer. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har inte någon sådan dubbel roll. Det finns inga statligt formulerade lokala utvecklingsmål att kontrollera. Organisationen är heller ingen myndighet utan stödjer, med en mindre summa pengar men också på många andra sätt, det lokala utvecklingsarbetet runt om i landet. Föreningsformen och betoningen av andra värden än ekonomisk vinst placerar folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet i den sociala ekonomin. Enligt den svenska tolkningen av begreppet har verksamheter inom den sociala ekonomin enskilda individer i fokus, med syfte att bidra till den enskildes livskvalitet men också i vidare mening till ett gott liv i vardagen (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48). Den sociala ekonomins värdemässiga samstämmighet använder vi som tolkningsram och verktyg för att beskriva och diskutera de demokratiska aspekter eller dilemman som empirin berättar om. Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 13

16 Berättelser om osynlighet och synlighet I intervjuerna med lokala grupper och folkbildare beskrivs folkbildning och lokal utveckling ibland abstrakt (som fält), ibland som konkret verksamhet. Vi har beskrivit och analyserat empirin som aktörers berättelser om folkbildning(sarbete) och lokal(t) utveckling(sarbete). Delstudien om lokalt utvecklingsarbete förmedlar vissa berättelser om folkbildning och lokal utveckling. Delstudien med folkbildare förmedlar andra. Som framgått urskiljer vi två ganska tydliga berättelser där den ena handlar om folkbildningens osynlighet och den andra om dess synlighet. En central fråga är hur vi kan förstå dem i relation till varandra? När lokalt utvecklingsarbete varit den ingång genom vilken vi undersökt folkbildningens roll för lokal utveckling så har folkbildningen varit relativt osynlig. Med folkbildningsarbete som ingång har folkbildningens roll blivit synligare. Osynligheten/synligheten beror följaktligen, i alla fall delvis, av de olika ingångarna. Den beror också av vår avgränsning av lokal utveckling som byarörelserelaterat arbete och folkbildningen som den statsbidragsstödda folkbildningen. Att vi här definierat lokal utveckling som byarörelsearbete (lokalt utvecklingsarbete på landsbygder); det vill säga en relativt självständig rörelse med en egen historia och organisation, har gjort att vi kunnat närma oss lokal utveckling och folkbildning som två angränsande men ibland överlappande fält. Det i sin tur gör att vi kan undersöka den fråga projektet faktiskt ställer, om folkbildningens roll för lokal utveckling. För att förstå mer om den ena verksamhetens betydelse för den andra behövs kunskap om folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete var för sig. Men också om hur de förhåller sig till varandra. Som fält för aktivitet och värdeskapande betraktar och diskuterar vi därför folkbildning och lokal utveckling som delar av den sociala ekonomin. Folkbildning och lokal utveckling två fält med skillnader och gemensamma beröringspunkter Vår analytiska utgångspunkt är som beskrivits folkbildning och lokal utveckling som två fält, med social ekonomi som gemensam tolkningsram. Mot den bakgrunden diskuterar vi studiens resultat med fokus på de värden som skapas och upprätthålls av aktörerna inom fälten. Medan staten med riktat stöd finansierar och (därigenom) reglerar folkbildningen/folkbildarna har byarörelsen/de lokala grup- 14 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

17 perna inte någon sådan riktad finansiering och heller inte någon statlig reglering. Det innebär att aktörerna i byarörelsen är friare men också mer utlämnade till ideella arbetsinsatser. Vi har beskrivit hur folkbildningen haft en viktig roll för lokal utveckling genom att leverera modeller, metoder och verktyg för förändringsarbete till lokala grupper. Men också genom det arbete som har riktats mot beslutsfattande nivåer genom till exempel Byapolitikprojektet (Olsson & Forsberg 1997, Bull 1997). Erfarenheterna visar att för att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete, inklusive folkbildningsarbete, behöver det finnas resurser för kontinuerliga informationsinsatser bland politiker och tjänstemän. Som delar av den sociala ekonomin har fälten folkbildning och lokal utveckling några särskilda kännetecken. De innehåller verksamheter som inte drivs av vinstintresse utan med utgångspunkt från demokratiska ideal och värden som har med människors livssituation, handlingsutrymme och påverkansmöjligheter att göra. Där folkbildningen värnar den enskilda individen men också kollektivet representerar byarörelsen i första hand ett kollektivt perspektiv. Själva arbetet skiljer sig åt mellan fälten på så sätt att folkbildningsarbetet i betydligt högre utsträckning är finansierat, medan det lokala utvecklingsarbetet bygger på ideellt arbete. Även i folkbildningsarbetet finns ideella inslag som kamratcirklar och liknande, men aktörerna är finansierade i högre grad inom folkbildningen jämfört med den lokala utvecklingen. Folkbildaren har genom anställning betalt för folkbildningsarbetet, medan de lokala grupperna i huvudsak agerar utan betalning (ibland projektlön) i det lokala utvecklingsarbetet. Folkbildningen når ungdomar på andra sätt än vad det lokala utvecklingsarbetet hittills förmått göra. Här är en öppning för fälten att närma sig varandra, och för studieförbund och folkhögskolor att vara en tydligare resurs. Frågor om genus, etnicitet samt inkludering och exkludering är prioriterade områden i folkbildningens framsynsarbete. Dessa framtidsfrågor är också öppningar där fälten skulle kunna samverka och folkbildningen bidra med sina resurser. Hur deltagande och inflytande är fördelat mellan generationer och kön, inklusive innanför- och utanförskapsproblematiken, är viktiga och avgörande frågor för framtidens landsbygder. Byarörelsens uppfinningsrikedom och helhetssyn på lokalsamhället kan kanske också ge inspiration till folkbildningens mer reglerade arbete. Det behöver finnas utrymme inom folkbildningens ramar för att svara upp mot lokala behov och idéer. Inte minst behöver det finnas kontaktvägar mellan aktörerna, lokala grupper och folkbildare, och fälten. Vi ser vissa likheter respektive skillnader mellan fälten folkbildning och lokal utveckling. Med ett byarörelseperspektiv är fälten ibland så nära varandra att de kan uppfattas som ett och detsamma. Föreningsliv, metoder och modeller är gemensamma plattformar. Likheterna gäller främst värden, drivkrafter och fältens Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 15

18 mål och målgrupper. Skillnader finns naturligtvis också, särskilt när det gäller finansiering, organisation och graden av statlig reglering. I tabell 1 på nästa sida sammanfattas de båda fälten och deras verksamheter mycket kort och översiktligt. Tabell 1. Sammanställning av olika fakta om och kännetecken för de båda fälten Folkbildning och Byarörelsen. Historia Organisering Finansiering Omfattning Folkbildning Växer fram ur de folkrörelser som uppstod vid förra sekelskiftet. Nära knutet till föreningslivet sedan dess. Idag formellt studieförbund (9 stycken med olika ideologier och medlemsorganisationer (totalt cirka 300 stycken), folkhögskolor (148 stycken med olika huvudmän) samt länsmuseer och stadsbibliotek. Nationellt: Folkbildningsrådet Regionalt: Bildningsförbund Kommunalt: Studieförbund och folkhögskolor Lokalt: Cirklar och aktiviteter Lokalt stöd från kommuner och landsting. Statligt anslag (3,1 miljarder år 2008) fördelas av Folkbildningsrådet (enligt system som följer verksamhet och mål). Folkhögskolornas långa kurser: deltagare, korta kurser deltagare. Studieförbunden erbjöd år cirklar för totalt 2 miljoner deltagare samt kulturprogram för cirka 15 miljoner deltagare. Byarörelsen Växer fram efter 1970 som reaktion på kommunsammanslagningar och som protest mot statlig centraliseringspolitik. Får sitt genombrott genom Hela Sverige ska leva-kampanjen Nationellt samverkansorgan formaliserat 1989 genom bildandet av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Är sedan 2007 en medlemsorganisation med cirka 50 medlemsorganisationer, däribland studieförbund och de lokala grupperna. Nationellt: Hela Sverige ska leva Regionalt: Länsbygderåd Kommunalt: Kommunbygderåd Lokalt: Lokala grupper Medlemsavgifter, sponsring och samhällsstöd. Statligt anslag till den nationella nivån (12 miljoner 2008) samt EU-stöd genom strukturfonder (till exempel Leader+) tillgängligt för lokala grupper. Regleras indirekt genom EU:s villkor för finansiellt stöd. Starkast fäste på landsbygderna men finns också i städer. Folkrörelserådet har registrerat grupper, som omfattar cirka aktiva. 16 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

19 Typisk deltagare Mål Innehåll och värden Politisk styrning och kontroll Folkbildning Lägsta ålder för folkhögskola 18 år. Åldersgruppen störst (51 procent). Medelåldern har sjunkit på senare år (ofta unga utanför det formella utbildningssystemet). Lägsta ålder för studieförbund 13 år. Flesta deltagarna är över 24 och jämnt fördelade mellan könen. Individen tar makt över sitt eget liv. Aktivt (individuellt) medborgarskap. Fri och frivillig bildning tillgänglig för alla. Mötesplats och arena för diskussion om samhällsfrågor. Demokrati. Livslångt lärande. Råder under direkta politiska direktiv, som skrivs om med jämna mellanrum. Stöds, kontrolleras och utvärderas av Folkbildningsrådet. Byarörelsen Få unga bland de aktiva på lokal nivå. Jämn könsfördelning men fler män än kvinnor i ledande ställning. Ta makt över situationen i lokalsamhället. Aktivt (kollektivt) medborgarskap. Föreningsbaserat ideellt engagemang för bygdens överlevnad i bred bemärkelse. Bevarar, förändrar och omskapar bygd (lokalsamhälle). Kultur/trivselaktiviteter centrala för gemenskapsskapande, mobilisering och lokaldemokratiskt inflytande. Är ej politiskt styrd, men lokala grupper och byarörelsen omnämns inom regional- och landsbygdspolitik samt i demokratisammanhang som aktörer med betydelse för landsbygderna. Disposition I denna studie undersöker vi relationen folkbildning och lokal utveckling med olika ingångar. Vi förflyttar oss mellan lokal utveckling och folkbildning som konkreta verksamheter och (analytiskt) som fält. Vi rör oss även mellan olika samhällsnivåer, där vi börjar på nationell nivå. Därefter söker vi oss vidare in mot det regionala, kommunala och lokala, för att avslutningsvis knyta samman förståelserna från fälten och samhällsnivåerna. I kapitel ett har vi beskrivit och diskuterat folkbildning och lokal utveckling som två (nationella) fält för handling och värdeskapande. Det är också vår utgångs- Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 17

20 punkt för tolkning. I kapitel två utvecklar vi beskrivningen av fälten som två verksamhetsområden med olika organisering och uppbyggnad, men med gemensamma intressen. I kapitel tre undersöker vi om och på vilka sätt folkbildningen är närvarande i lokala gruppers utvecklingsarbete på tre orter i Dalarna. I kapitel fyra studerar vi folkbildarnas vardag och villkor i Dalarna samt hur folkbildarna uppfattar folkbildningens värden och det lokala utvecklingsuppdraget. I kapitel fem beskriver och diskuterar vi folkbildning och lokal utveckling i ett regionalt perspektiv med utgångspunkt från föreningslivet. Kapitel sex är en sammanfattning och diskussion där vi relaterar resultaten från de olika kapitlen till varandra. En erfarenhet är att ju närmare vi tittar desto mer komplicerad framstår projektets ursprungsfråga om folkbildningens roll för lokal utveckling. På samma gång som vi undersökt vad som utmärker det lokala utvecklingsarbetet och folkbildningsarbetet har vi lyssnat efter variationer och andra (reflexiva, kritiska) röster. Röster som nyanserar eller bryter av mot det enhetliga och/eller ger inblickar i vad folkbildning är, kan (bör) och tillåts vara. Folkbildarnas berättelser kännetecknas av ett reflexivt förhållningssätt till det egna arbetet och folkbildningens många uppdrag, däribland det lokala utvecklingsuppdraget. 18 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA

PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA 2007 2012 Beslutat april 2007 Reviderat maj 2008 Till läsaren I din hand håller du programmet för vår rörelses utveckling. Det ska fungera som vägledning när vi utformar våra

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås

Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås Dnr 118, 2011, 07 2011-05-30 Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 Västerås Remissyttrande Förslag till en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Vår värdegrund. Vår uppgift

Vår värdegrund. Vår uppgift PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA 2007 2012 Till läsaren I din hand håller du programmet för vår rörelses utveckling. Det ska fungera som vägledning när vi utformar våra lokala, regionala och centrala mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Civilsamhället i samhällsomvandling

Civilsamhället i samhällsomvandling Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll!

Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! 21 000 idéburna organisationer - varav 14 000 ideella föreningar 5 000 har anställda Lönesumma 4,1 miljarder kr/år = 10 000 heltidsårsarbeten 90 miljoner ideella timmar

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Folkbildning med asylsökande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vilken typ av verksamhet arrangeras regionalt av ditt studieförbund?

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer