Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna

2

3 Anette Forsberg och Fredrika Säfström Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna

4 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden En studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna Anette Forsberg och Fredrika Säfström Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, april 2009 ISBN:

5 Förord Syftet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Folkhögskolor och studieförbund skall också vara en central part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Men uppdraget finns inte närmare preciserat utan lämnas åt folkbildarna själva att precisera. I det här arbetet belyser och problematiserar forskarna det lokala utvecklingsuppdragets komplexitet och diskuterar folkbildningen som möjliggörare av folkbildningsarbetet och lokalt utvecklingsarbete. Studien kan ses som ett led i en fortgående diskussion om hur folkbildning och lokal utveckling förhåller sig till varandra. Projektet har genomförts av Dalarnas forskningsråd och har pågått mellan 2006 och Eftersom lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygder och i större städer söker studien som helhet spegla detta förhållande. En tidigare studie inom samma projekt Folkbildning och lokal utveckling i förorten finns redan publicerad och kan med fördel läsas parallellt med den nu aktuella rapporten. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka, beskriva och förstå mer om relationerna mellan folkbildning och lokal utveckling som konkreta verksamheter och som fält med särskilda värden och mål. Fokus i denna studie är landsbygder, men då folkbildningsaktörerna i Dalarna där undersökningen genomförts verkar i både landsbygds- och storstadsmiljöer har forskarna valt att även inkludera beskrivningar av stadsmiljöer. Det är Folkbildningsrådets förhoppning att rapporten kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner om folkbildningen som drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare

6 Innehåll 1. Bakgrund om projektet och utgångspunkter för tolkning...7 Geografisk avgränsning...9 Syfte, metod och analytiska utgångspunkter...9 Förståelse av begrepp och bestämning av fält...10 Den sociala ekonomin och gemensamma värden...12 Berättelser om osynlighet och synlighet...14 Folkbildning och lokal utveckling två fält med skillnader och gemensamma beröringspunkter...14 Disposition Folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete...19 Folkbildningens verksamhet och omfattning...23 Folkbildning i politik och forskning...24 Byarörelsens verksamhet och omfattning...28 Byarörelse i politik och forskning...33 Folkbildningens roll i byarörelsen...36 Underifrånperspektiv, mobilisering och ansvarsfrågan Folkbildningens osynlighet en studie av lokalt utvecklingsarbete...40 Metod...40 Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete...41 Enviken...43 Dagsläget...45 Lokalt utvecklingsarbete...47 Folkbildning Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

7 Gördalen...49 Dagsläget...51 Lokalt utvecklingsarbete...54 Folkbildning...55 Grangärde...56 Dagsläget...57 Lokalt utvecklingsarbete...59 Folkbildning...61 Gemensamma drag...62 Återväxt i ideell sektor...63 Delaktighet utanförskap...63 Arbetssätt...65 Vikten av nätverk...65 Folkbildningen och de lokala utvecklingsprocesserna Folkbildningens synlighet en studie av folkbildningsarbete...68 Intervjustudie av folkbildningsarbete...68 Metod...69 Folkhögskolor och studieförbund i Dalarna...70 Vardag och villkor...74 Effektivisering och centralisering färre folkbildare och nedlagda kontor...74 Lokal närvaro och frånvaro...78 Mer pengar, kvalitetskrav och ökad kontroll den statliga strategin...82 Studiecirkelmetoden och andra sätt att göra folkbildning...86 Profilering och marknadsföring vikten av att synas...91 En flerdimensionell gränsproblematik hinder för samverkan och lokalt utvecklingsarbete...94 Sammanfattning av vardag och villkor: Stolthet och stress...99 Värden och visioner Folkbildningsarbete ett livsstils- och livstidsval Folkbildningsanda demokratilärande och ideella arbetsinsatser Skiftande framtidsbilder Vad är folkbildning? Sammanfattning av värden och visioner: Självreflektion Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 5

8 Det lokala utvecklingsuppdraget Relationen folkbildning och lokal utveckling i studieförbundens beskrivningar Analys av mönster i studieförbundens beskrivningar av lokal utveckling Lokal utveckling ett mångtydigt begrepp Sammanfattning av det lokala utvecklingsuppdraget: Samverkan Folkhögskolornas roll Vardag och villkor Värden och visioner Det lokala utvecklingsuppdraget Det synliga folkbildningsarbetet en sammanfattning Beskrivning och analys av social ekonomi i Dalarna Stöd till folkbildningen i Dalarna Enkätstudie om föreningar, lokal utveckling och folkbildning Föreningsverksamhet i Falun, Ludvika och Älvdalens kommuner Samverkan mellan föreningar och studieförbund, och mellan föreningar och folkhögskolor Projektet Etthundra framsynta möten exempel på samverkan inom den sociala ekonomin Vem ska upprätthålla bygden? Diskussion och analys av resultat i förhållande till den sociala ekonomins möjligheter och svårigheter Sammanfattande diskussion Två överlappande fält i den sociala ekonomin Det lokala utvecklingsuppdraget Stolthet, självreflektion och samverkan folkbildarnas självbild Folkbildningens förutsättningar att bidra till lokal utveckling Litteratur Bilaga: Frågelista/frågeområden intervjuer Rapporter från Folkbildningsrådet Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

9 1. Bakgrund om projektet och utgångspunkter för tolkning Folkbildningsrådet avsatte för åren medel för att belysa folkhögskolornas och studieförbundens villkor och vardag samt deras roll i lokalt utvecklingsarbete. Eftersom folkbildning och lokalt utvecklingsarbete förekommer i både stads- och landsbygdsmiljöer bedömdes det som viktigt att ett forskningsprojekt skulle omfatta båda miljöerna. I samarbete med Dalarnas forskningsråd och Linköpings universitet igångsattes år 2006 ett gemensamt projekt med titeln Folkbildningens roll för lokal utveckling. I det treåriga forskningsprojektet har vi undersökt, beskrivit och försökt förstå mer om folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete i Dalarnas län (landsbygdsstudien) respektive Göteborg och Malmö (förortsstudien). Denna rapport är slutredovisningen av landsbygdsdelen i det treåriga projektet Folkbildningens roll för lokal utveckling ( ), som finansierats av Folkbildningsrådet. Anette Forsberg och Fredrika Säfström, Dalarnas forskningsråd, har genomfört arbetet. Förortsstudien har genomförts av Lisbeth Eriksson, Linköpings universitet (Eriksson 2008). Då vi valt delvis olika tillvägagångssätt i landsbygds- och förortsstudierna redovisas slutresultaten i två åtskilda rapporter. En gemensam artikel har dock skrivits under projektets gång (2007). Ytterligare en kommer att skrivas för publikation 2009, med avsikt att belysa några gemensamma aspekter som vi finner särskilt intressanta utifrån både landsbygds- och förortsperspektiv. Projektet om folkbildning och lokal utveckling har sin uppkomst i tidigare kontakter mellan Dalarnas forskningsråd och Folkbildningsrådet. I en kunskapsöversikt från Dalarnas forskningsråd konstaterades att det saknades kunskap om vad folkbildning betyder för lokal och regional utveckling i Dalarna (Möller 2004). Det påtalades också behov av forskning på området. Kunskapsöversikten sammanföll i tiden med Folkbildningsrådets framtidsdokument Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter (Folkbildningsrådet 2004). I framtidsdokumentet lyfts folkbildning och lokalsamhälle fram som ett viktigt område att få mer kunskap om. Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 7

10 Vi som genomfört projektet har format ett projektteam där vi samarbetat och diskuterat inriktning, undersökande, analys och resultat. Till projektet har knutits en nationell referensgrupp som fungerat som bollplank, samtals- och diskussionspart för idéer, frågor och problem som uppstått under projektets gång. I referensgruppen har suttit personer med expertkunskap om folkbildning och lokal utveckling (landsbygdsutveckling). Referensgruppen och projektteamet har träffats regelbundet, ungefär en gång per halvår, för att utbyta erfarenheter och diskutera resultat. Folkbildningsrådet och referensgruppen har vid de tillfällena haft möjlighet att framföra önskemål och förslag. Till landsbygdsstudien har utöver den nationella referensgruppen även knutits en regional referensgrupp med motsvarande kompetenser som den nationella men med särskilda kunskaper om förhållandena i Dalarna. Projektets inriktning bestämdes inte på förhand utan tog form under arbetets gång, genom diskussioner i projektteam och med referensgrupper. Arbetet kom att indelas i två faser som motsvaras av projektår ett och två. Det första året studerades lokalt utvecklingsarbete, det andra året folkbildningsarbete och det tredje året har erfarenheter från år ett och två förts samman för diskussion och analys. Inriktning under de tre åren samt publicering av resultat kan åskådliggöras enligt nedan: År 1: Lokalt utvecklingsarbete, delstudier av lokal utveckling i förorts- respektive landsbygdsmiljöer samt gemensam artikel ( ). År 2: Folkbildningsarbete, delstudier av folkbildning i förorts- respektive landsbygdsmiljöer ( ). År 3: Enkätundersökning, sammanställning, analys, slutrapportering av förortsrespektive landsbygdsstudie samt inleda arbete med gemensam artikel (2008). Under projektets första år studerades lokalt utvecklingsarbete i sex geografiska områden i Sverige: Tre förortsområden i Göteborg och Malmö samt tre landsbygdssamhällen i Dalarna. Syftet under det första året var att beskriva olika exempel på lokalt utvecklingsarbete och att undersöka om och på vilka sätt folkbildningen var del i de lokala processer som studerades. Det övergripande resultatet från första året var att folkbildningen, i betydelsen studieförbund och folkhögskolor, var en relativt osynlig aktör både i landsbygdernas och i förorternas lokala utvecklingsarbete. Utifrån första årets resultat om folkbildningens osynlighet valde vi att år två vända oss direkt till folkbildarna för att undersöka deras uppfattning om och beskrivning av lokal utveckling, samt möjligheter och hinder för folkbildningen att vara en aktör i lokalt utvecklingsarbete. Delvis som en följd av första årets resultat om folkbildningens osynlighet uppstod även diskussioner (i referensgrupperna) 8 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

11 om folkbildningens självbild. Folkbildarnas självbild och möjligheten att verka för lokal utveckling har vi undersökt genom intervjuer, där folkbildarna beskriver folkbildningsarbetets vardag och villkor samt hur de ser på folkbildningens värden och visioner samt det lokala utvecklingsuppdraget. Det tredje året kompletterades den insamlade empirin med en enkät riktad till föreningslivet i Dalarna, där vi ställde frågor om både folkbildning och lokal utveckling. Geografisk avgränsning Landsbygdsstudien omfattar Dalarnas län, ett skogslän i mellersta Sverige, bestående av femton kommuner. Med cirka invånare fördelade på en yta av drygt kvadratkilometer 1 har länet i genomsnitt cirka tio invånare per kvadratkilometer. I de sydöstra delarna av länet ligger de två större städerna Falun och Borlänge, med 20 kilometers avstånd mellan varandra, vilket innebär att en koncentration av länets befolkning finns där. Vi har begränsat delstudierna av lokal utveckling och folkbildning till några av länets kommuner. För att få geografisk spridning valdes Falun, Ludvika och Älvdalens kommuner (se karta sidan 42) i studierna av lokal utveckling och föreningsliv. Med syfte att nå samtliga studieförbund i länet och några folkhögskolor ingår Falun, Borlänge och Ludvika kommuner i studien av folkbildning. Rapporten bygger på dessa tre delstudier. Syfte, metod och analytiska utgångspunkter Landsbygdsstudien är inte någon goda exempel studie av hur folkbildningen kan bidra till lokal utveckling, se till exempel Folkbildning som lokal utvecklingskraft (Folkbildningsförbundet 2003), Lokal utveckling! Exempel på studieförbundens insatser för lokal utveckling (Folkbildningsförbundet 2006) eller Studiecirkeln och lokal utveckling (ABF 2001). Inte heller är den en utvärderingsstudie som vill kontrollera om folkbildningen i Dalarna sysslar med lokal utveckling. Istället är syftet att undersöka, beskriva och förstå mer om relationerna mellan folkbildning och lokal utveckling som konkreta verksamheter och som fält med särskilda värden och mål. Vårt uppdrag i projektet har varit att skildra ett landsbygdsperspektiv. Då folkbildningsaktörerna i Dalarna verkar i både landsbygds- och stadsmiljöer har vi valt att även inkludera beskrivningar om stadsmiljöer. Fokus är dock på landsbyg- 1 Källa: Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 9

12 derna. De tre delstudier som har genomförts i Dalarna presenteras i tre på varandra följande kapitel. Studien om lokalt utvecklingsarbete presenteras i kapitel tre, studien om folkbildningsarbete presenteras i kapitel fyra, medan studien riktad till föreningslivet presenteras i kapitel fem. Sistnämnda studie var en enkätundersökning, studierna av lokal utveckling och folkbildning genomfördes med kvalitativa metoder som fältstudier och intervjuer. Med landsbygdsstudien undersöker och beskriver vi folkbildningens roll i lokalsamhället, med fokus på folkbildningen som en aktör i utvecklings- och förändringsarbete i Dalarna. De motstridiga bilderna av folkbildningens osynlighet respektive synlighet i relation till lokal utveckling är ett spår som beskrivs och diskuteras i rapporten. Ett annat spår är en diskussion om folkbildningsarbetets och det lokala utvecklingsarbetets demokratiska innehåll. Analytiskt betraktar vi folkbildning och lokal utveckling som två fält inom den sociala ekonomin. Utifrån en sådan förståelse blir det möjligt att tala om likheter respektive olikheter inom fälten i relation till de demokratiska aspekter som anses känneteckna den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin innefattar verksamheter i den ideella sektorn. Den beskrivs också omfatta verksamheter som befinner sig i rörelse mellan samhällssektorerna privat, offentligt och ideellt. Istället för att betrakta den sociala ekonomin som en kärna av särskilda värden eller former har forskningen också närmat sig mer rörliga tolkningar. Ekonomihistorikern Hans Westlund beskriver hur socialekonomiska verksamheter i juridisk (organiserad) form rör sig på en skala mellan sociala och kommersiella dimensioner, där det går att tala om olika grad av kommersialisering (Westlund red 2001:16 19). Spänningen mellan att värna sociala värden och samtidigt vara aktör på en marknad är en komplexitet som aktörerna har att förhålla sig till inom både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. Vi använder här social ekonomi främst som en tankemodell för att belysa och diskutera demokratiska, och gemensamma, aspekter inom fälten. Förståelse av begrepp och bestämning av fält Byarörelsen, och det lokala utvecklingsarbete som är förknippat med den, har bidragit till att vi i Sverige allt mer kommit att tala om fyra organisatoriska nivåer den nationella, regionala, kommunala och lokala nivån (se till exempel Herlitz 1998). Genom byarörelsearbetet har nyskapande lokaldemokratiska- och ekonomiska modeller vuxit fram på olika platser i Sverige (se till exempel Olsson & Forsberg 1997, Lokal ekonomi för hållbar tillväxt, NUTEK 2004). Modellerna går på tvärs över partipolitiska gränser och värnar den helhet som är lokalsamhället. Genom sitt stöd till och direkta arbete i byarörelsen har folkbildningen bidra- 10 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

13 git till uppmärksammandet av en lokal fjärde planeringsnivå, som fått politiskt erkännande i demokrati- och regionalpolitiska utredningar. I byarörelsearbetet har folkbildningen varit delaktig framförallt genom förmedlandet av arbetsmetoder, verktyg för handling, till lokala grupper (se till exempel Folkesson 1997). Vi kan alltså redan inledningsvis, med ett tillbakablickande, konstatera att folkbildningen haft stor betydelse för byarörelsens utvecklingsarbete på lokal nivå med bygdens bästa (Herlitz 1998) som utgångspunkt för kollektiv handling. Efter diskussioner med den nationella och regionala referensgruppen beslutades att folkbildning i det här projektet skulle omfatta studieförbunds och folkhögskolors verksamhet. Lokal utveckling har vi utifrån ett landsbygdsperspektiv valt att förstå som den typ av arbete och engagemang som representeras genom byarörelsen. Fördelen med bestämda definitioner är naturligtvis att de underlättar undersökandet genom att de talar om vad som ska studeras. På samma gång utestänger det precisa andra möjligheter att se, tolka och förstå. Vår ambition har varit att under projektets gång hålla öppet för andra förståelser av folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete än dem vi definierat. Som utgångspunkt för tolkning betraktar vi folkbildning och lokal utveckling som två separata men samtidigt interagerande fält. Inom och mellan fälten rör sig olika aktörer. Fältet lokal utveckling definierar vi utifrån den förståelse av lokal utveckling som växt fram genom Hela Sverige ska leva-kampanjen och byarörelsen. Med fältet folkbildning avser vi den statsbidragsstödda folkbildningen, mer precist studieförbund och folkhögskolor och dess organisering. Utgångspunkterna gör det möjligt för oss att tala om folkbildning och lokal utveckling som två angränsande och ibland överlappande fält där folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete görs av olika aktörer. De enskilda verksamheterna står alltså i fokus för undersökandet men vi intresserar oss också för hur arbetet kan förstås i de sammanhang som är fälten. Landsbygdsstudien är därför till sin karaktär sökande och problematiserande. Genom att ställa verksamheter och fält i relation till varandra blir det möjligt att på olika sätt belysa folkbildningens betydelse för lokal utveckling på landsbygder. Landsbygders lokala utvecklingsarbete benämns på många sätt. För att få variation i texten varierar vi begreppen. Med lokalt utvecklingsarbete, bygdeutvecklingsarbete eller (lokalt) förändringsarbete avser vi samma sorts verksamhet. Ideell förening, intresseförening, bygdeförening, lokal (utvecklings)grupp, bygde(utvecklings)grupp eller aktionsgrupp betecknar de lokala aktörerna/grupperna. Lokalt utvecklingsarbete görs alltså av en grupp eller förening, även om enskilda individer (eldsjälar) kan ha viktiga drivande roller i arbetet. Det är ett i huvudsak obetalt arbete. På folkbildningsfältet har vårt undersökande omfattat folkbildare i studieförbund och på folkhögskolor och deras vardag och villkor samt hur de uppfattar folkbildningens värden och lokala utvecklingsuppdrag. Folkbild Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 11

14 ningsarbetet sker, till skillnad mot det lokala utvecklingsarbetet, genom enskilda personer/folkbildare. Det är ett i huvudsak betalt arbete. Den sociala ekonomin och gemensamma värden Social ekonomi är ursprungligen en fransk benämning. I Frankrike har begreppet betecknat företag och organisationer med ekonomisk verksamhet och en samhällelig funktion (Olsson 1994). Begreppet nådde Sverige genom inträdet i EU I en europeisk tradition har social ekonomi använts som stöd till svaga grupper, mot social utslagning (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48). Bakom det politiska intresset för socialekonomiska verksamheter finns förhoppningar om deras bidrag till skapande av arbetstillfällen. Införandet av begreppet i EU och Sverige har inneburit att mer uppmärksamhet har riktats mot socialekonomiska verksamheter. Utöver synliggörande och ökad legitimitet har social ekonomi, som ett erkänt område i den europeiska arbetsmarknadspolitiken, erbjudit en möjlighet till finansiering av verksamheter i ideell sektor, som till exempel bygdeutveckling och nykooperativa verksamheter. Här använder vi social ekonomi främst som en begreppslig ram för att diskutera innehåll och värden i de två fälten folkbildning och lokal utveckling. Både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet kan sägas vara del av den sociala ekonomin i Sverige, enligt hur den beskrivs av regeringens arbetsgrupp som tillsattes Arbetsgruppens uppgift var att kartlägga den sociala ekonomins villkor och betydelse i det svenska samhället och att definiera begreppet (ibid). Det visade sig svårt att definiera social ekonomi i relation till svenskt samhällsliv och någon definition gjordes aldrig. Arbetsgruppen presenterade dock tre rapporter med resonemang om hur social ekonomi kan förstås i en svensk kontext (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp Ds 1998:48, Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 1999, samt Bilagor till sistnämnda). Arbetet kan sägas ha resulterat i beskrivningar av den sociala ekonomins form, syfte och värden utifrån svenska förhållanden (Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 1999:37): Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala 12 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

15 och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Social ekonomi används i Sverige ungefär likvärdigt med ideell sektor, tredje sektorn eller frivilligsektorn. Som ett sektorsbegrepp för verksamheter i samhället kännetecknas den sociala ekonomin i Sverige av några saker. Verksamheterna ska vara organiserade, ha samhälleliga mål, bygga på demokratisk grund och vara (organisatoriskt) fristående från offentlig sektor. Det finns också en stark nyttobetonad aspekt i den sociala ekonomin som kan relateras till verksamheters utgångspunkt från lokala behov. Allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, ska vara drivkraft. Demokratiska värderingar, samhälls- och medlemsnyttan utmärker både folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. Att vara (organisatoriskt) fristående från offentlig sektor överensstämmer till viss del (se ovan om organisering och finansiering). Båda fälten har en självständighet i förhållande till staten men behöver samtidigt statens stöd för att kunna bedriva verksamhet. Även om organiseringen är fristående är det statliga stödet viktigt. Folkbildningen tilldelas via Folkbildningsrådet mer pengar från staten än motsvarande inom fältet lokal utveckling. Det innebär samtidigt att den lokala utvecklingen har en friare, mindre styrd och reglerad, verksamhet än folkbildningen. Folkbildningsrådet har, till skillnad mot Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, en kontrollerande myndighetsbetonad roll. Rådet förmedlar och kontrollerar de statligt formulerade målen för folkbildningen. Samtidigt ska det stödja folkbildningens aktörer. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har inte någon sådan dubbel roll. Det finns inga statligt formulerade lokala utvecklingsmål att kontrollera. Organisationen är heller ingen myndighet utan stödjer, med en mindre summa pengar men också på många andra sätt, det lokala utvecklingsarbetet runt om i landet. Föreningsformen och betoningen av andra värden än ekonomisk vinst placerar folkbildningsarbetet och det lokala utvecklingsarbetet i den sociala ekonomin. Enligt den svenska tolkningen av begreppet har verksamheter inom den sociala ekonomin enskilda individer i fokus, med syfte att bidra till den enskildes livskvalitet men också i vidare mening till ett gott liv i vardagen (Social ekonomi tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48). Den sociala ekonomins värdemässiga samstämmighet använder vi som tolkningsram och verktyg för att beskriva och diskutera de demokratiska aspekter eller dilemman som empirin berättar om. Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 13

16 Berättelser om osynlighet och synlighet I intervjuerna med lokala grupper och folkbildare beskrivs folkbildning och lokal utveckling ibland abstrakt (som fält), ibland som konkret verksamhet. Vi har beskrivit och analyserat empirin som aktörers berättelser om folkbildning(sarbete) och lokal(t) utveckling(sarbete). Delstudien om lokalt utvecklingsarbete förmedlar vissa berättelser om folkbildning och lokal utveckling. Delstudien med folkbildare förmedlar andra. Som framgått urskiljer vi två ganska tydliga berättelser där den ena handlar om folkbildningens osynlighet och den andra om dess synlighet. En central fråga är hur vi kan förstå dem i relation till varandra? När lokalt utvecklingsarbete varit den ingång genom vilken vi undersökt folkbildningens roll för lokal utveckling så har folkbildningen varit relativt osynlig. Med folkbildningsarbete som ingång har folkbildningens roll blivit synligare. Osynligheten/synligheten beror följaktligen, i alla fall delvis, av de olika ingångarna. Den beror också av vår avgränsning av lokal utveckling som byarörelserelaterat arbete och folkbildningen som den statsbidragsstödda folkbildningen. Att vi här definierat lokal utveckling som byarörelsearbete (lokalt utvecklingsarbete på landsbygder); det vill säga en relativt självständig rörelse med en egen historia och organisation, har gjort att vi kunnat närma oss lokal utveckling och folkbildning som två angränsande men ibland överlappande fält. Det i sin tur gör att vi kan undersöka den fråga projektet faktiskt ställer, om folkbildningens roll för lokal utveckling. För att förstå mer om den ena verksamhetens betydelse för den andra behövs kunskap om folkbildningsarbete och lokalt utvecklingsarbete var för sig. Men också om hur de förhåller sig till varandra. Som fält för aktivitet och värdeskapande betraktar och diskuterar vi därför folkbildning och lokal utveckling som delar av den sociala ekonomin. Folkbildning och lokal utveckling två fält med skillnader och gemensamma beröringspunkter Vår analytiska utgångspunkt är som beskrivits folkbildning och lokal utveckling som två fält, med social ekonomi som gemensam tolkningsram. Mot den bakgrunden diskuterar vi studiens resultat med fokus på de värden som skapas och upprätthålls av aktörerna inom fälten. Medan staten med riktat stöd finansierar och (därigenom) reglerar folkbildningen/folkbildarna har byarörelsen/de lokala grup- 14 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

17 perna inte någon sådan riktad finansiering och heller inte någon statlig reglering. Det innebär att aktörerna i byarörelsen är friare men också mer utlämnade till ideella arbetsinsatser. Vi har beskrivit hur folkbildningen haft en viktig roll för lokal utveckling genom att leverera modeller, metoder och verktyg för förändringsarbete till lokala grupper. Men också genom det arbete som har riktats mot beslutsfattande nivåer genom till exempel Byapolitikprojektet (Olsson & Forsberg 1997, Bull 1997). Erfarenheterna visar att för att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete, inklusive folkbildningsarbete, behöver det finnas resurser för kontinuerliga informationsinsatser bland politiker och tjänstemän. Som delar av den sociala ekonomin har fälten folkbildning och lokal utveckling några särskilda kännetecken. De innehåller verksamheter som inte drivs av vinstintresse utan med utgångspunkt från demokratiska ideal och värden som har med människors livssituation, handlingsutrymme och påverkansmöjligheter att göra. Där folkbildningen värnar den enskilda individen men också kollektivet representerar byarörelsen i första hand ett kollektivt perspektiv. Själva arbetet skiljer sig åt mellan fälten på så sätt att folkbildningsarbetet i betydligt högre utsträckning är finansierat, medan det lokala utvecklingsarbetet bygger på ideellt arbete. Även i folkbildningsarbetet finns ideella inslag som kamratcirklar och liknande, men aktörerna är finansierade i högre grad inom folkbildningen jämfört med den lokala utvecklingen. Folkbildaren har genom anställning betalt för folkbildningsarbetet, medan de lokala grupperna i huvudsak agerar utan betalning (ibland projektlön) i det lokala utvecklingsarbetet. Folkbildningen når ungdomar på andra sätt än vad det lokala utvecklingsarbetet hittills förmått göra. Här är en öppning för fälten att närma sig varandra, och för studieförbund och folkhögskolor att vara en tydligare resurs. Frågor om genus, etnicitet samt inkludering och exkludering är prioriterade områden i folkbildningens framsynsarbete. Dessa framtidsfrågor är också öppningar där fälten skulle kunna samverka och folkbildningen bidra med sina resurser. Hur deltagande och inflytande är fördelat mellan generationer och kön, inklusive innanför- och utanförskapsproblematiken, är viktiga och avgörande frågor för framtidens landsbygder. Byarörelsens uppfinningsrikedom och helhetssyn på lokalsamhället kan kanske också ge inspiration till folkbildningens mer reglerade arbete. Det behöver finnas utrymme inom folkbildningens ramar för att svara upp mot lokala behov och idéer. Inte minst behöver det finnas kontaktvägar mellan aktörerna, lokala grupper och folkbildare, och fälten. Vi ser vissa likheter respektive skillnader mellan fälten folkbildning och lokal utveckling. Med ett byarörelseperspektiv är fälten ibland så nära varandra att de kan uppfattas som ett och detsamma. Föreningsliv, metoder och modeller är gemensamma plattformar. Likheterna gäller främst värden, drivkrafter och fältens Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 15

18 mål och målgrupper. Skillnader finns naturligtvis också, särskilt när det gäller finansiering, organisation och graden av statlig reglering. I tabell 1 på nästa sida sammanfattas de båda fälten och deras verksamheter mycket kort och översiktligt. Tabell 1. Sammanställning av olika fakta om och kännetecken för de båda fälten Folkbildning och Byarörelsen. Historia Organisering Finansiering Omfattning Folkbildning Växer fram ur de folkrörelser som uppstod vid förra sekelskiftet. Nära knutet till föreningslivet sedan dess. Idag formellt studieförbund (9 stycken med olika ideologier och medlemsorganisationer (totalt cirka 300 stycken), folkhögskolor (148 stycken med olika huvudmän) samt länsmuseer och stadsbibliotek. Nationellt: Folkbildningsrådet Regionalt: Bildningsförbund Kommunalt: Studieförbund och folkhögskolor Lokalt: Cirklar och aktiviteter Lokalt stöd från kommuner och landsting. Statligt anslag (3,1 miljarder år 2008) fördelas av Folkbildningsrådet (enligt system som följer verksamhet och mål). Folkhögskolornas långa kurser: deltagare, korta kurser deltagare. Studieförbunden erbjöd år cirklar för totalt 2 miljoner deltagare samt kulturprogram för cirka 15 miljoner deltagare. Byarörelsen Växer fram efter 1970 som reaktion på kommunsammanslagningar och som protest mot statlig centraliseringspolitik. Får sitt genombrott genom Hela Sverige ska leva-kampanjen Nationellt samverkansorgan formaliserat 1989 genom bildandet av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Är sedan 2007 en medlemsorganisation med cirka 50 medlemsorganisationer, däribland studieförbund och de lokala grupperna. Nationellt: Hela Sverige ska leva Regionalt: Länsbygderåd Kommunalt: Kommunbygderåd Lokalt: Lokala grupper Medlemsavgifter, sponsring och samhällsstöd. Statligt anslag till den nationella nivån (12 miljoner 2008) samt EU-stöd genom strukturfonder (till exempel Leader+) tillgängligt för lokala grupper. Regleras indirekt genom EU:s villkor för finansiellt stöd. Starkast fäste på landsbygderna men finns också i städer. Folkrörelserådet har registrerat grupper, som omfattar cirka aktiva. 16 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

19 Typisk deltagare Mål Innehåll och värden Politisk styrning och kontroll Folkbildning Lägsta ålder för folkhögskola 18 år. Åldersgruppen störst (51 procent). Medelåldern har sjunkit på senare år (ofta unga utanför det formella utbildningssystemet). Lägsta ålder för studieförbund 13 år. Flesta deltagarna är över 24 och jämnt fördelade mellan könen. Individen tar makt över sitt eget liv. Aktivt (individuellt) medborgarskap. Fri och frivillig bildning tillgänglig för alla. Mötesplats och arena för diskussion om samhällsfrågor. Demokrati. Livslångt lärande. Råder under direkta politiska direktiv, som skrivs om med jämna mellanrum. Stöds, kontrolleras och utvärderas av Folkbildningsrådet. Byarörelsen Få unga bland de aktiva på lokal nivå. Jämn könsfördelning men fler män än kvinnor i ledande ställning. Ta makt över situationen i lokalsamhället. Aktivt (kollektivt) medborgarskap. Föreningsbaserat ideellt engagemang för bygdens överlevnad i bred bemärkelse. Bevarar, förändrar och omskapar bygd (lokalsamhälle). Kultur/trivselaktiviteter centrala för gemenskapsskapande, mobilisering och lokaldemokratiskt inflytande. Är ej politiskt styrd, men lokala grupper och byarörelsen omnämns inom regional- och landsbygdspolitik samt i demokratisammanhang som aktörer med betydelse för landsbygderna. Disposition I denna studie undersöker vi relationen folkbildning och lokal utveckling med olika ingångar. Vi förflyttar oss mellan lokal utveckling och folkbildning som konkreta verksamheter och (analytiskt) som fält. Vi rör oss även mellan olika samhällsnivåer, där vi börjar på nationell nivå. Därefter söker vi oss vidare in mot det regionala, kommunala och lokala, för att avslutningsvis knyta samman förståelserna från fälten och samhällsnivåerna. I kapitel ett har vi beskrivit och diskuterat folkbildning och lokal utveckling som två (nationella) fält för handling och värdeskapande. Det är också vår utgångs- Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden 17

20 punkt för tolkning. I kapitel två utvecklar vi beskrivningen av fälten som två verksamhetsområden med olika organisering och uppbyggnad, men med gemensamma intressen. I kapitel tre undersöker vi om och på vilka sätt folkbildningen är närvarande i lokala gruppers utvecklingsarbete på tre orter i Dalarna. I kapitel fyra studerar vi folkbildarnas vardag och villkor i Dalarna samt hur folkbildarna uppfattar folkbildningens värden och det lokala utvecklingsuppdraget. I kapitel fem beskriver och diskuterar vi folkbildning och lokal utveckling i ett regionalt perspektiv med utgångspunkt från föreningslivet. Kapitel sex är en sammanfattning och diskussion där vi relaterar resultaten från de olika kapitlen till varandra. En erfarenhet är att ju närmare vi tittar desto mer komplicerad framstår projektets ursprungsfråga om folkbildningens roll för lokal utveckling. På samma gång som vi undersökt vad som utmärker det lokala utvecklingsarbetet och folkbildningsarbetet har vi lyssnat efter variationer och andra (reflexiva, kritiska) röster. Röster som nyanserar eller bryter av mot det enhetliga och/eller ger inblickar i vad folkbildning är, kan (bör) och tillåts vara. Folkbildarnas berättelser kännetecknas av ett reflexivt förhållningssätt till det egna arbetet och folkbildningens många uppdrag, däribland det lokala utvecklingsuppdraget. 18 Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

SV Gotland Verksamhetsplan 2015 SV Gotland Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan SV Gotland Sida 2 av 12 Till grund för verksamhetsplanen 2015 finns följande:... 4 1. SVs långsiktiga prioriteringar... 5 Människor och främst unga i utsatta

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Folkbildning och lokal utveckling i förorten Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2008 Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag Lisbeth Eriksson Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

argument Blekinge Läns Bildningsförbund

argument Blekinge Läns Bildningsförbund Svar på tal vanliga frågor och svar om folkbildning Notera! Studieförbunden tillhör de organisationer som får samhällsstöd för att bedriva folkbildning. När ordet folkbildning används här, avses studieförbundens

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer