Delårsrapport per den 31 mars år 2014 för gymnasienämnden

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Delårsrapport per den 31 mars år 2014 för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner delårsrapporten och beräknat helårsutfall +3,0 mnkr för år 2014 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag för gymnasienämnden som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Förvaltningens helårsprognos 2014 är idag ett överskott med ca 3,0 mnkr. Främsta orsakerna till det förväntade överskottet är att den volymersättningen som nämnden fått i anslag för antalet gymnasie- och särskoleelever överstiger det faktiska antalet gymnasie- och gymnasiesärskoleelever som studerar. Antalet gymnasieelever förväntas bli färre än vad gymnasienämnden fick anslag för när kommunfullmäktige beslutade om mål och budget för Det förväntade volymöverskott behövs för att finansiera kostnadsökningen för Sågbäcksgymnasiets paviljonger. Hyreskostnaden för paviljongerna upphör när Sågbäcksgymnasiet flyttar in i sina nyrenoverade lokaler. Även Huddinge ungdomar som går i gymnasiesärskolan kommer att bli färre än vad som planerades i mål och budget Gymnasiesärskolans förväntade överskott 2013 är 3,0 mnkr. Kostnaderna kring Sågbäcksgymnasiets ombyggnation förväntas bli ca 2,0 mnkr högre än planerat. Ombyggnationen och evakueringen av verksamheten sker under ett år, istället för två som tidigare planerats. Det innebar en snabbare produktionstid men till en högre evakueringskostnad eftersom fler paviljonger måste hyras in under en kortare period. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2014/ (2) Beskrivning av ärendet Två delårsrapporter tas fram för hela kommunen (per mars och per augusti). Nämnderna ska vid dessa tillfällen följa upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan. I delårsrapporterna redovisas nämndens arbete med mål, uppdrag och ekonomi till och med mars respektive augusti, samt en bedömning av arbetet för året. Korta kommentarer lämnas till utfall och prognos. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas i delårsrapporten. Nämndens ekonomiska utfall ska periodiseras till delårsrapporter enligt anvisning i ekonomihandboken. Fokus i rapporteringen ska vara på: nya resultat avvikelser mot plan åtgärder övergripande bedömning av läget Delårsrapporten per mars bör därför bli mindre omfattande, med fokus på det ekonomiska utfallet och arbetet med uppdrag och åtaganden i verksamhetsplanen. Tidigt på året finns det få nya resultat och uppföljning av måluppfyllelse blir därmed mer omfattande i delårsrapporten per augusti och i verksamhetsberättelsen för året Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Delårsrapport per den 31 mars 2013 P Joakim Graffner Gymnasiechef Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

3 GN 2014/149 Delårsrapport per mars 2014 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux avd. MAJ 2014

4 Innehåll Bedömning och prognos för nämndens arbete... 3 Sammanfattning... 3 Kommunens vision... 3 Gymnasienämndens mål och resultat... 5 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling... 9 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal... 24

5 Bedömning och prognos för nämndens arbete Nöjda invånare Arbetet inom området fortgår enligt plan. Inga nya resultat kan ännu redovisas gällande enkätundersökningar inom gymnasieskolan. Hållbar samhällsutveckling Arbetet inom området hållbar samhällsutveckling fortgår enligt plan. Inga nya resultat kan ännu redovisas gällande enkätundersökningar inom gymnasieskolan utan dessa redovisas tillsammans med kunskapsresultaten i delårsrapport 2. Attraktiv arbetsgivare Bedömningen för målområdet attraktiv arbetsgivare är att arbetet går enligt plan. Resultaten från årets medarbetarundersökning visar en positiv utveckling och har en god svarsfrekvens som är högre än tidigare år. Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med tidigare period. Sund ekonomi Gymnasienämndens budgethållning är mycket god. Enheterna har bra kontroll på sina löpande kostnader och vidtar de åtgärder som behövs för att klara målet en ekonomi i balans. Sammanvägd bedömning Arbetet fortgår i sin helhet enligt plan. Sammanfattning Inför denna delårsrapport har skolorna ombetts att komma in med uppföljningsmaterial rörande sitt arbete mot diskriminering och kränkande behandling, arbetet med åtgärdsprogram, insatser som stödjer arbetslinjen, det fortsatta arbetet utifrån höstens prognoser om gymnasieexamen samt ekonomi. Skolorna har också redogjort för sin IT-plan, i vilken den enskilda skolan beskriver hur den vill använda IT för att skapa variation i undervisningen, som ett kompensatoriskt verktyg för elever samt hur IT kan stödja och avlasta lärare och övrig personal i deras administrativa arbete. Innehållet i årets första delårsrapport skiljer sig från tidigare års rapporter. Då vi har övergått till det länsgemensamma samarbetet kring enkäter får vi resultaten senare och kan därmed inte få med resultaten från gymnasiets enkäter i denna delårsrapport. Resultat och analys kommer nu istället att redovisas i delårsrapport 2. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Åtagande VP 2014: Förvaltningen åtar sig att under 2014 i samverkan med medarbetare och i facklig samverkan arbeta fram vilka effektområden och effektnivåer den pedagogiska plattformen ska omfatta. Även strategi och sekvens för förankring ska under året arbetas fram tillsammans med chefsgrupperna vid förvaltningen. GYMNASIENÄMNDEN 3

6 Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogisk forskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av lärare och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Arbetet med den pedagogiska plattformen är indelat i tre etapper; 1. Ta fram en pedagogisk plattform Arbetet inleddes med en forskningsöversikt som presenterades på chefsmöten och i våra politiska nämnder. Genom workshops i ovanstående grupper, samt med pedagoger och fackliga företrädare, arbetades ett förslag till en pedagogisk plattform fram. 2. Arbete kring definition och effektområden Arbetet fortsätter med att definiera kännetecken och begrepp i den pedagogiska plattformen. Detta görs genom pedagogiska diskussioner i alla Huddinge kommuns förskolor och skolor. I etapp två ingår även att identifiera effektområden för den pedagogiska plattformen. 3. Implementering Den pedagogiska plattformen anses vara implementerad då den är integrerad i verksamheternas vardagliga arbete all pedagogisk personal känner till plattformen och kan berätta om innehållet den används som bas i olika sammanhang i syfte att utveckla verksamheten Den första etappen inleddes september 2012 och avslutades i och med att den pedagogiska plattformen beslutades i VP Etapp två har nu påbörjats och arbetet bedöms fortlöpa enligt plan. Sommaren 2016 är riktmärke för projektavslut och arbetet med den pedagogiska plattformen går då in i ordinarie arbete. 4 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

7 Gymnasienämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Nöjda invånare Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat HT 2013 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET Elever är nöjda med verksamheten i sin skola (1.2) Jag kan rekommendera min skola till andra Elevenkät Totalt Vux Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX (Kvinnor/Män) 4 (4 / 3,9) 4,1 (4,1/4,1) 3,9 (3,9/3,7) VALFRIHET MED KVALITET Elever kan fritt välja utbildning (1.4) Förstahandsval - Antagna med valrang 1 Antagna (oavsett hemkommun) till Huddinges gymnasieskolor med valrang % (ht-12) 77 % (ht-13) Folkbokförda i Huddinge som antagits till kommunens gymnasieskolor med valrang % (ht-12) 74 % (ht-13) Folkbokförda i Huddinge som antagits till skolor utanför kommunen med valrang % (ht-12) 77 % (ht-13) GYMNASIENÄMNDEN 5

8 Bedömning Arbetet inom området fortgår enligt plan. Inga nya resultat kan ännu redovisas gällande enkätundersökningar inom gymnasieskolan. God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Åtagande VP 2014: För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Några exempel på sådana områden som redan identifierats är undervisningskvaliteten, skolan som en lärande organisation samt det pedagogiska ledarskapet. De verktyg/strategier som vi hittills enats om är t.ex. det inkluderande arbetet vid skolan för elever i behov av stöd och IT- som ett pedagogiskt verktyg. Även skolinspektionen och revisionens synpunkter beaktas i detta arbete. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, behöver utvecklas för Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna så att verksamheternas resultat kan följa upp på ett lättare sätt. Systematiskt kvalitetsarbete En gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete arbetas successivt fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Inför varje delårsrapport och inför verksamhetsberättelsen lämnar skolorna ifrån sig ett material som följer en gemensam mall och ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. Enkätundersökningar Från och med innevarande läsår ingår förvaltningen i ett regionalt samarbete, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL), gällande studerandeenkät för vuxenutbildningen och SFI samt för gymnasieskolans nationella program. Jämfört med föregående års enkät har påståenden förändrats eller tagits bort och svarsskalan är annorlunda. Konsekvensen av detta är att enkätresultaten inte är jämförbara med tidigare års enkäter som genomfördes i egen regi. En vuxenutbildningsundersökning genomfördes under hösten och urvalsramen omfattade alla VUX- och SFIstuderande i länet. För Huddinge kommun som utbildningsanordnare av vuxenutbildning innebar det 340 grundläggande VUX-elever och 340 gymnasiala VUX-elever. Antalet svar var 325 och svarsfrekvensen uppgick därmed till blygsamma 48 procent. För den grundläggande vuxenutbildningen låg svarsfrekvensen på 39 procent och för den gymnasiala vuxenutbildningen på 56 procent. Av de 325 svarande var det 298 som var folkbokförda i Huddinge. Av dessa läste 120 den grundläggande vuxenutbildningen, 166 den gymnasiala vuxenutbildningen med teoretisk inriktning och 12 den gymnasiala vuxenutbildningen med yrkesinriktning. Svarsfrekvensen för SFI Hörsel var visserligen 100 procent men den respondentgruppen innehöll endast 34 svarande. Av dessa var färre än fem folkbokförda i Huddinge vilket medför att resultat för SFI inte redovisas. Resultaten för vuxenutbildningsenkäten saknar tillförlitlighet på grund av den låga svarsfrekvensen. Det finns flera anledningar till varför svarsfrekvensen inte uppnådde en statistiskt säkerställd nivå. Ett problem är att många elever var ute på yrkespraktik under undersökningens insamlingsperiod. En annan orsak är att det var första gången man använde sig av en webenkät. Det finns en diskrepans mellan den rapporterade svarsfrekvensen och lärarnas besked om hur många elever som deltagit i undersökningen vilket kan bero på att webenkäten hade ett otydligt avslut. Enkätens otydliga avslut kan ha medfört att många elever oavsiktligt låtit bli att spara sina enkätsvar. Slutligen har det heller inte varit möjligt att göra riktade påminnelser för att fånga upp de elever som inte svarat, t.ex. de elever som praktiserat på externa arbetsplatser. Åtgärder har satts in för att lösa de omnämnda problemen så att svarsnivån blir acceptabel i nästa enkätomgång som är nu under våren. I tabellerna redovisas trots allt resultat från vuxenutbildningens enkätundersökning höstterminen 2013 men vi väljer att inte göra någon analys av resultaten. De i tabellen redovisade resultaten för enkätens påståenden har en svarsskala på 1 (Stämmer inte alls) till 5 (Stämmer helt) med 6 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

9 tilläggsalternativet Vet ej. Svaren redovisas i form av medelvärdesberäkningar där varje svarsvärde adderas för att sedan divideras med antalet svar. Vet ej-svaren hanteras som internt bortfall. Resultaten från vårens enkätundersökning inom gymnasieskolan kan redovisas först i delårsrapport två då resultaten, i och med samarbetet inom KSL, kommer senare jämfört med när vi hade enkäthanteringen i egen regi. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS För att möjliggöra för skolorna att följa upp sina resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete måste de på ett enkelt sätt kunna få tillgång till statistik. I kommunens lednings- och informationssystem, LIS, saknas statistik gällande vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och introduktionsutbildningarna. Att utveckla LIS för dessa utbildningar är synnerligen angeläget och bör prioriteras framöver. Som ett första steg har en projektgrupp bildats som ska möjliggöra för vuxenutbildningen att få tillgång till sin statistik i LIS. E-förvaltning Åtagande VP 2014: Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Även tjänsten ansökan till vuxenutbildningen behöver ses över och automatiseras. Arbetet med utveckling av befintliga e-tjänster har påbörjats under året. Inga nya resultat finns att rapportera. Sociala medier Åtagande VP 2014: För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande. Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Valfrihet med kvalitet Efterfrågan av högkvalitativa program Åtagande VP 2014: På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan användas för att särskilja skolorna från varandra och därigenom underlätta elevens fria val. En tydlig profil minskar risken för att eleven initialt gör ett felaktigt val, något som kan leda till svårigheter för såväl elev som skola. Ett led i att kunna göra ett klokt val av utbildning är Gymnasiedagarna där elever i grundskolan bjuds in för att få veta mer om vilka utbildningar de olika skolorna erbjuder. Varumärkesarbete Varje skola har tillsammans med kommunikatören på BUF formulerat ett utkast till profilmaterial. Arbetet fortsätter nu med att förfina och förtydliga detta till en tydlig profilbeskrivning. Arbetet fortlöper enligt plan. Översyn av Samverkansavtalet Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i uppdrag att genomföra en översyn av nuvarande samverkansavtal för länets gymnasieutbildningar. Uppdraget är att ta fram förslag till förändringar som bidrar till att säkerställa den gemensamma gymnasieregionen och utvecklingen av densamma. Det är främst två resursfördelningsfrågor som KSL förväntas lägga förslag om hur de ska kunna hanteras på ett gemensamt sätt i stockholmsregionen och det är lokalkostnader och strukturtillägg. KSL kommer att anta ett slutgiltigt förslag med rekommendationer i juni Därefter tar den kommunala beslutsprocessen över under hösten Huddinge kommun är väl representerad i olika sammanhang när det gäller denna översyn såsom i expertgrupp, referensgrupp, styrgrupp och i workshops för rektorer. Gemensam vuxenutbildningsregion - Brett utbud av utbildningar Åtagande VP 2014: Under året kommer vi att verka för en gemensam vuxenutbildningsregion utifrån de ställningstagande som nämnden fattar beslut om vid novembernämnden. GYMNASIENÄMNDEN 7

10 Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått under lång tid inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län. Målet är att garantera ett brett utbud av utbildningar för de vuxenstuderande. Förutsättningarna för en länsgemensam vuxenutbildningsregion har dock förändrats under 2014 beträffande länsgemensam upphandling, därför pågår det för närvarande även samtal om delregionalt samarbete på Södertörn. Ett arbete har påbörjats med att sammanställa eget och önskat utbildningsutbud för samverkanskommunerna på Södertörn. Detta arbete inklusive förslag till hur samverkan ska ske presenteras vid gymnasienämndens juninämnd. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Åtagande VP 2014: Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har skolornas arbete mot diskriminering och kränkande följs upp inför denna delårsrapport. Varje skola har redogjort för arbetet med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling och angett huruvida den följer diskrimineringsombudsmannens mall för ändamålet. Skolorna har även redogjort för hur eleverna uppmuntras och ges möjlighet att påverka och bli delaktiga i arbetet med planen. En självskattning har genomförts av hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som eventuellt brister och bör förbättras och hur detta ska ske. Ett mål i Verksamhetsplanen är att Elever uppfattar att de behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning, eller funktionshinder. Alla skolor har redogjort för hur de tar reda på vad eleverna anser gällande detta samt hur de går vidare utifrån denna kunskap. Skolorna påtalar att grunden för att skapa en kultur av likabehandling läggs genom att skapa öppenhet och kommunikation på skolan. En öppen dialog är det viktigaste sättet att få reda på vad eleverna tycker. Sedan lägger hälsosamtalet med gymnasieskolans skolsköterska en ytterligare bit till grunden för en öppen dialog i dessa frågor. Skolledningen samtalar också med elevhälsan och hör efter vad de lagt märke till för behov på skolan i detta avseende. Alla gymnasieelever har utvecklingssamtal en gång per termin med sin mentor/coach då frågor om trygghet, kompisar och diskriminering tas upp. Frågor ställs om de upplever kränkningar i någon form mot sig själva eller andra, och i sådant fall var detta sker om det finns platser eller sammanhang där de känner sig otrygga. Någon skola ställer vid dessa samtal frågor om ev. trakasserier på samma sätt som i enkäten till personalen. Har du under det senaste året varit utsatt för osv Skolorna har mer aktivt börjat arbeta med kartläggning av orsaken till frånvaro, vilket är ytterligare en möjlighet att få reda på otrivsel i allmänhet och kränkningar och otrygghet i synnerhet. Alla elever i åk 2 på gymnasiet svarar på en enkät som rör skolans kvalitet, men även elevernas trygghet. Studerandeenkäter med frågor om trygghet ges också till eleverna inom gymnasiesärskolan, introduktionsprogrammen och vuxenutbildningen. En ny metod som använts i vissa grupper är att planen mot diskriminering och kränkande behandling används som textunderlag i undervisningen i svenska. Texten analyseras och diskuteras. En naturlig dialog skapas då kring dessa frågor i klassrummet vilket gör att problem kan upptäckas men även förebyggas. Det finns en kunskap och medvetenhet om diskrimineringsgrunderna på skolorna och personalen deltar i olika typer av kompetensutveckling ex. i Skolverkets 7,5 poängs utbildning i hedersrelaterade frågor där diskrimineringsgrunderna och metoder att upptäcka dem berörs. Till hösten fortsätter också Elektra-projektet vid våra skolor. En HBTQ grupp planeras också att starta på en av gymnasieskolorna under hösten. 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

11 Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat HT 2013 KUNSKAPER Totalt VUX GRVUX GYVUX Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Gymnasieskola och vuxenutbildning har en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen (2.3) Elever har inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan (1.3) Eleverna har god lärandemiljö (2.7) Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera (kvinnor/män) Jag får det stöd jag behöver (kvinnor/män) Mina lärare berättar vad som krävs för att uppnå olika betyg (kvinnor/män) Mina lärare förklarar så att jag förstår (kvinnor/män) Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen (kvinnor/män) Jag vet vem jag kan kontakta om jag har synpunkter eller klagomål (kvinnor/män) Det är arbetsro på mina lektioner (kvinnor/män) NORMER OCH VÄRDEN Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) Ekosystem i balans Jag behandlas bra av mina lärare (kvinnor/män) Jag behandlas bra av andra studerande (kvinnor/män) 3,9 (4/3,9) 3,8 (3,9/3,8) 4 (4/4) 4 (4/4) 3,8 (3,8/3,9) 3,5 (3,6/3,4) 4 (4/4,2) 4,2 (4,2/4,3) 4,2 (4,2/4,1) 4,4 (4,4/4,2) 4,1 (4,1/4) 4,2 (4,2/4,3) 4,4 (4,4/4,3) 4 (4/4,1) 3,8 (3,8/3,8) 4,1 (4/4,2) 4,4 (4,3/4,4) 4 (4,1/4) 3,7 (3,7/3,7) 3,7 (3,7/3,6) 3,9 (4/3,8) 3,8 (3,8/3,9) 3,7 (3,7/3,7) 3,3 (3,4/3,1) 4 (4/4,1) 4,1 (4,1/4,2) 4,2 (4,3/4,2) Jan-mars Ekologisk mat 38,0 % 30,8 % 30,2 % 30,9 % GYMNASIENÄMNDEN 9

12 Bedömning Arbetet fortgår enligt plan. Generellt är det få nya resultat som kan redovisas i denna delårsrapport på grund av att enkätresultaten för gymnasieskolan har senarelagts. Kunskaper Åtagande prioriterade utvecklingsområden VP 2014: Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. I samband med det prioriterade området språkutveckling kommer studiehandledning på modersmålet särskilt att belysas. Arbetet i de tre följeprojekten språkutveckling, matematikutveckling och IT utveckling för lärande är under uppbyggnad. Arbete fortskrider enligt plan. Inga nya resultat finns att rapportera. Åtagande för kunskap VP 2014: Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Skolorna arbetar aktivt för att skapa en modern utbildningsmiljö som ger stimulans och arbetsro för eleverna. Fokus på kunskapsresultatet Kunskapsresultaten redovisas i form av betygsresultat i delårsrapport 2. En jämförelse med tidigare års resultat kommer dock vara svår att göra inom gymnasieskolan då årets studenter är de första som studerat enligt gy11 systemet med nya ämnesplaner, kunskapskrav och en gymnasieexamen som ersätter det tidigare slutbetyget. Under höstterminen 2013 har en prognos gjorts för varje elev på gymnasieskolans nationella program utifrån frågeställningen: Bedömer du, utifrån elevens nuvarande studieresultat och studiebeteende, att eleven kan nå gymnasieexamen inom ramen för en treårig gymnasieutbildning? Resultatet har därefter aggregeras till klassnivå och programnivå på skolan och är en del i skolans egna systematiska kvalitetsarbete. Skolans resultat och analys på skol- och programnivå har redovisats till förvaltningen och inför denna delårsrapport har skolorna redogjort för hur de går vidare utifrån kunskapen de fått från detta arbete så att fler elever än prognosticerat når en examen. Skolorna lyfter i detta arbete fram vikten av det pedagogiska ledarskapet i klassrummet, att lektionerna ska kännas än mer meningsfulla för eleverna så att ingen vill missa någon lektion, att snabbare följa upp och utreda frånvaro, att arbeta utifrån ett formativt synsätt med en feedback till varje elev som gör att eleven kan nå så långt det är möjligt, att utveckla didaktiken och bli bättre på att möta elever med stora svårigheter, att utveckla IT i lärandet som ett kompensatoriskt hjälpmedel och som ett sätt att variera undervisningen, att som kollegor lära av varandra genom att samarbeta och utifrån det dagliga lektionsarbetet tillsammans didaktiskt utvecklas vidare för att nå bättre resultat i elevgrupperna. Analysen har också medverkat till att synliggöra strukturella problem som för någon skola lett fram till reviderade timplanerna och omfördelning av tid mellan kurser med syfte att öka förutsättningarna att nå examensmålen. Eleverna har god lärandemiljö Några tillförlitliga enkätresultat finns ännu inte tillgängliga varför det är svårt att i nuläget göra någon bedömning. Elever i behov av särskilt stöd Gymnasieskolornas arbete med åtgärdsprogram har följt upp inför denna delårsrapport med utgångspunkt från skolverkets allmänna råd. Majoriteten av skolorna har upparbetade rutiner och tydliga riktlinjer för sitt arbete med åt- 10 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

13 gärdsprogram medan andra har upptäckt vissa förbättringsområden i sitt arbete. En tydlig förbättring har skett på förvaltningsnivå av uppföljningen av elever som går i andra kommuners skolor och i fristående skolor. Strukturer och rutiner har byggts upp för att hantera elever i behov av extraordinärt stöd likvärdigt oavsett var de studerar. Övergång grundskola-gymnasieskola Inom ramen för Huddinge kommuns processledarutbildning hösten 2013 kartlades övergången mellan grund- och gymnasieskola. Nästa steg är att arbeta fram ett för grund- och gymnasieskolan gemensamt strategidokument för studie- och yrkesvägledning vars främsta syfte är att säkerställa att alla elever i kommunens skolor får en likvärdig studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet under hela sin skolgång. Strategidokumentet ska utgå från skolverkets allmänna råd och konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. Arbetet med detta strategidokument har påbörjats och fortgår enligt plan. Jämlikhet Åtagande VP 2014: Under 2014 ska det vidtas åtgärder för att höja undervisningens kvalitet i de elevgrupper där resultaten är låga. Skolorna har ett tydligt uppdrag att analysera sina resultat ur ett könsperspektiv och att fundera på vad som kan göras för att förbättra studieresultaten för båda grupperna. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med skolornas analys av nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg. Detta bör särskilt beaktas under kommande år. Statistik som tas fram gällande enkät- och betygsresultat görs genomgående könsuppdelad för att möjliggöra en analys utifrån ett genusperspektiv. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg. Detta kommer att analyseras i delårsrapport 2 då läsårets nationella provresultat finns tillgängliga i LIS. Normer och värden Elevers inflytande Åtagande VP 2014: Vidtagna åtgärder för elevers inflytande följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet under året. Några tillförlitliga enkätresultat finns ännu inte tillgängliga varför det är svårt att i nuläget göra någon bedömning. Sedan lång tid tillbaka har vi på våra skolor av tradition haft ett väl fungerande elevrådsarbete. Under det senaste året har eleverna på skolorna omorganiserat sig till elevkår som tydligt har markerat att inte företräda alla elever i samarbetet med skolledningen, d.v.s. elevkåren fungerar inte som länk mellan elever och skolledning. Därför har skolorna blivit tvungna att finna nya vägar för det formella elevinflytandet. Eleverna är trygga i sin skolmiljö Några tillförlitliga enkätresultat finns ännu inte tillgängliga varför det är svårt att i nuläget göra någon bedömning. Mottagande av nyanlända Åtagande mottagande av nyanlända VP 2014: Under året kommer en översyn av RCNs verksamhet att ske för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande. Översynen av RCNs verksamhet för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande fortgår enligt plan. Områdesutveckling Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. GYMNASIENÄMNDEN 11

14 Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Områdesperspektiv Åtaganden VP 2014: Att inom ramen för feriepraktiken delta i projektet Tillsammans för Vårby, förutsatt att projektet fortgår under Projektet Tillsammans för Vårby blir ett fortsatt inslag i Feriepraktiken Koordinatorn för feriepraktiken är med i styrgruppen för Vårby som träffats under våren för att planera sommarens arbete. Som tidigare är det ett samarbete mellan kommunen och fastighetsbolagen Graflunds, Balder och Huge. Projektet tilldelas 60 platser. Positivt näringsklimat Arbetslinjen i fokus Entreprenörskap Åtaganden för entreprenörskap VP 2014: Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet men även i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. Målet för 2014 är att minst 15 procent av elever i årskurs två och tre på gymnasiet driver UF företag. Under året har det startat ett UF-nätverk som har som syfte att stärka Huddinge kommuns arbete med Ung företagsamhet samt att erbjuda information, utbildning och stöd kring arbetet med UF-företagande i gymnasieskolan. Sedan hösten 2013 har en tjänst som förstelärare med inriktning på entreprenöriellt lärande tillsatts. Förstelärarens uppdrag, enligt den uppställda arbetsplanen, är att sprida ett entreprenöriellt förhållningssätt till alla verksamheter på skolan men även genom nätverk dela med sig av erfarenheter. Glädjande är att UF-företag från kommunens gymnasieskola, även i år, placerade sig på vinnarlistan under Stockholmsregionens Våga Vara Egen mässa i mars. En internationalisering av UF-arbetet har också påbörjats genom att kontakter har knutits med skolor/samarbetspartner i Norge (Ålesund) och i Estland (Riga). I april deltog åtta elever från Östra gymnasiet och tolv elever från Sjödalsgymnasiet med fyra UF-företag, tillsammans med 350 elever från femton olika länder, på International Company Festival i Riga, Lettland. Våra UFföretag tog hem två andra platser under denna festival. Inom vuxenutbildningen sker det entreprenöriella lärandet på en mängd olika sätt. Pågående insatser för att stödja arbetslinjen för dem som är antagen till en yrkesutbildning inom vuxenutbildningen ges särskilt av utbildningsanordnare i form av arbetsförlagd utbildning, gruppdiskussioner och seminarium. Eleverna som är antagna till en lärlingsutbildning studerar teoretiska ämnen under 20 procent och är på arbetsplats 80 procent av tiden. Under utbildningens gång valideras kunskaper och erfarenheter vilket kan förkorta utbildningstiden. Vuxenutbildningen har ett gott samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och med Social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) tillsammans med Lärgården (utbildningsanordnare) vad gäller lärlingsutbildning inom barnsomsorg och äldreomsorg. Anställda i kommunen erbjuds lärlingsutbildning på sin nuvarande arbetsplats genom att de studerar en dag i veckan. Under hösten 2013 har en grupp inom barnomsorgen antagits till lärlingsutbildning i syftet att bli behöriga barnskötare, en ny grupp har startat i mars 2014, och inom äldreomsorgen har en grupp antagits för att få behörighet till undersköterska. Eleverna är motiverade och har goda resultat. De ser stor nytta i att kombinera studier med arbete En grupp elever inom särskild undervisning för vuxna (Lärvux) är också antagna till lärlingsutbildning, främst inom handel och administration. Feriepraktik Åtaganden för feriepraktiken VP 2014: Under 2014 ska feriepraktiken utvecklas inom följande tre områden: System och verktyg för administration, Marknadsföringen av feriepraktiken och Informationen till elever och handledare. Utvecklingen av Marknadsföring och Information har fungerat väl. Information till ungdomarna har getts i tidningarna Mitt i och Vårt Huddinge samt på kommunens hemsida. Vi har även besökt samtliga gymnasieskolor tillsammans med Arbetsförmedlingen för att informera om Sommarjobbsmässan, som ägde rum den 11 mars. För ungdomarna i grundskolan har information också skickats ut till samtliga studie- och yrkesvägledare på skolor med årskurs 9. Till enheter och handledare som tar emot feriepraktikanter har informationen nått ut väl och vi har sett ett stort intresse bland de kommunala förvaltningarna. Mer information och riktade aktiviteter kommer att ske under våren. 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

15 Antalet beslutade platser för Feriepraktiken 2014 är 428. Av dessa platser finns 293 på våra förvaltningar varav 122 inom Barn- och utbildningsförvaltningen. 15 platser finns på våra gymnasieskolor. Information om att ta emot feriepraktikanter, riktat mot lokala företag som samarbetar med oss genom APL, har legat uppe på näringslivsenhetens startsida/insida och gått ut via deras nyhetsbrev. Detta är nytt för i år. Dessvärre kan vi inte se att det gett det utfall vi önskar då endast tre platser att ta emot feriepraktikanter inkommit från lokala företag och dessa tre platser är från samma aktör. Vi fortsätter att analysera vidare vad detta beror på och vad vi kan behöva göra annorlunda. När det gäller system och verktyg för administration har vi ännu ej nått önskat resultat med programvaruleverantören. Ett fjärde år på Teknikprogrammet, T4 Åtaganden för T4 VP 2014: Om nationellt beslut fattas och förutsättningar ges kommer vi att ansöka om att få starta en T4 utbildning på någon av gymnasieskolorna i Huddinge kommun Regeringen har i proposition 2013/14:188 den 13 mars 2014 lämnat förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att det införs bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och tilllämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli Regeringen föreslår att det fjärde tekniska året organiseras som en fristående utbildning som bygger på gymnasieskolans teknikprogram. Utbildningen ska leda till en gymnasieingenjörsexamen. Alla behöriga elever, oavsett bostadsort, ska ha lika tillgång till utbildningen genom att utbildningen är riksrekryterande. Behörig att tas emot till utbildningen är den som har gymnasieexamen från teknikprogrammet, eller likvärdiga kunskaper, och som påbörjar utbildningen terminen efter det att han eller hon har avslutat teknikprogrammet eller motsvarande utbildning eller senast det kalenderår som han eller hon fyller 22 år. Det fjärde tekniska året föreslås omfatta 900 gymnasiepoäng och indelas i nationella profiler inriktade mot olika teknikområden. Huddinge har idag ett bra underlag av elever som söker sig till kommunens olika teknikprogram vilket borgar för en god möjlighet att rekrytera elever till ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Så snart möjlighet ges kommer vi att ansöka om att få starta minst en T4 utbildning vid våra gymnasieskolor i Huddinge. Detta arbete fortgår enligt plan. Yrkeshögskoleutbildningar, YH-utbildningar Åtaganden för yrkeshögskoleutbildningar VP 2014: Förutsatt att ansökningar beviljas kommer nya yrkeshögskoleutbildningarna att byggas upp under Stiftelsen SKY i samverkan med Vux Huddinge ansökte om att få starta tre YH-utbildningar kommande år: Ingen av de ansökta nya utbildningarna, Arbetsledare inom park- och grönyteförvaltning, Drifttekniker inriktning fastighet och Ventilations- och kyltekniker, beviljades att starta. Som motivering till detta angav YH-Myndigheten att det finns ett behov av dessa yrkesroller men bedömer att alla tre ansökningar saknar särskilda förkunskapskrav, exempelvis yrkeslivserfarenhet från relevant bransch. Dessutom bedömer myndigheten att utbildningen inte i tillräckligt hög grad präglas av stark arbetslivsanknytning som krävs för att ingå i yrkeshögskolan. Vidare anser myndigheten att utbildningens innehåll saknar teoretiskt djup på eftergymnasial nivå då utbildningar inom yrkeshögskolan syftar till att bredda, fördjupa eller specialisera den studerandes kunskaper inom områden som efterfrågas av arbetslivet. Inför nästa sökomgång har Vux Huddinge bjudit in stiftelsen SKY och företagsrepresentanter till ett seminarium för att diskutera framtida möjligheter och intresse för nya ansökningar. Inriktning och strategi inför nästa ansökningsomgång behöver härefter grundligt analyseras. Gymnasiesärskolan och arbetlivet Åtaganden VP 2014: Gymnasiesärskolans samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska fortsatt utvecklas under 2014 så att fler elever kommer ut i arbetslivet efter avslutade studier. Skolorna har etablerat kontakter med arbetsförmedling, försäkringskassa och LSS handläggare för att förbereda eleverna för ett kommande arbetslivet. Arbetet fortgår enligt plan. Samverkan med näringsliv och akademier Åtaganden för samverkan med näringsliv Att tillsammans med näringslivskontoret stärka samarbetet med företagen vid våra programråd. Ett tätare samarbete med näringslivsenheten har under våren byggts upp och kontakten mellan Gymnasieavdel- GYMNASIENÄMNDEN 13

16 ningen (koordinator för feriepraktik) och Näringslivsenheten har stärkts. Koordinatorn för feriepraktik har vid ett flertal tillfällen deltagit i aktiviteter då det lokala näringslivet har samlats. De biträdande rektorerna med ansvar för yrkesprogrammens programråd kallar två gånger per år till programråd. Politiker, lärare, elever och SYV deltar. Representanter för företag är alltid inbjudna, men har i många fall svårt att delta. Förutom dessa lagstadgade lokala programråd finns inom ramen för KSL så kallade regionala programråd som skolorna också deltar i eller ansvarar för. En utbildningsdag för nämnden i januari ägnades åt de lokala programrådens roll för utvecklingen av våra yrkesprogram framöver genom framförallt en ökad kontakt med näringslivet. Medverka till särskilda anställningar för arbetslösa försörjningstagare Samarbetet med social- och äldreomsorgsförvaltningen, SÄF, fortsätter. Korta yrkesutbildningar erbjuds för långtidsarbetslösa i syftet att bli anställningsbara efter någon eller några kurser. Det kan t.ex. röra sig om en städutbildning för att söka anställning som lokalvårdare eller att läsa livsmedelshygien för att söka anställning i kök eller hos en livsmedelsproducent. De som bedöms behöva vidareutbildning förmedlas av handläggare på SÄF till studievägledare på VUX som försöker matcha behov med efterfrågan. Om en lämplig utbildning finns erbjuds den till sökanden och efter utbildnings slut är syftet att den sökanden ska kunna söka ett arbete och bli självförsörjande. Förvaltningen kommer att fortsätta medverka till och erbjuda platser inom nämnden verksamhetsområde i projekt 150 Huddingejobb. Ekosystem i balans Miljökartläggning Åtagande VP 2014: Påbörja arbetet med miljökartläggning Arbetet med miljökartläggningen har ännu inte påbörjats. Ekologisk mat Åtagande VP 2014: Arbeta för att varje skola under året ska avropa lägst 35 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. Varje skola ska under året avropa lägst 35 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. För att nå målet ska fler ekologiska huvudkomponenter in på matsedeln vilket är extra viktigt att tänka på för de skolor som själva skriver sin matsedel. De ekologiska inköpen av livsmedel har ökat under första kvartalet. Två gymnasieskolor har redan uppnått det mål som är uppsatt för 2014 om 35 procent. Fortsatt fokus läggs på att laga mat från grunden, erbjuda en helt vegetarisk dag i veckan och att säsongsanpassa inköpen av frukt och grönt. Varje skola ska under året väga sitt matsvinn en vecka under våren och en vecka under hösten. Resultatet ska analyseras och bearbetas på skolan med inriktning att minska svinnet med 20 procent. Avfall och transporter Upphandlingen av Logistik och transportuppdrag avseende samordning av varudistribution inom Södertörnskommunerna har genomförts och tilldelningsbeslut finns. Folkhälsa Förbättra livschanser för alla barn och unga Samkraft Samkraft är en samverkan mellan tre förvaltningar i Huddinge kommun, Stockholms läns landsting och närpolisen i Huddinge för att skapa förbättrade livschanser för barn och unga genom att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet. Samkrafts gymnasieteam fick inom 2014 års budgetram beviljat kr till fortsatt samarbete med Elektra. Pengarna har fördelats mellan de fyra gymnasieskolorna. Under våren har skolorna tillsammans med Elektra planerat upplägget för det fortsatta samarbetet. Elektras arbete med gymnasieskolorna kommer att ske under hösten Gymnasieteamet har under våren börjat titta på problematiken med hög elevfrånvaro. Hur teamet ska fortsätta med detta arbete är ännu inte fastställt utan kommer att formaliseras på kommande möten. Internationellt arbete Omvärldsbevakning - internationella jämförelser Arbetet pågår enligt plan. Inga nya resultat finns att redovisa. Styrning som utgår från EU-organ Arbetet pågår enligt plan. Inga nya resultat finns att redovisa. Internationella aktiviteter med koppling till verksamheten Åtagande VP 2014: 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

17 Att ytterligare utveckla skolornas internationella samarbeten, i synnerhet inom yrkesprogrammens arbetsplatsförlagda utbildning. Att erbjuda utlandspraktik, inom ramen för feriepraktiken, på samma sätt som tidigare år. Gymnasieskolorna har ett omfattande internationellt samarbete och kommer att fortsätta med detta också under kommande år. Arbetet behöver dock systematiseras så att fler aktiviteter blir årligen återkommande. De kan därmed synliggöras för blivande elever och utgöra en del i den enskilda skolans varumärkesarbete. En sammanfattning av de internationella aktiviteterna som genomförts under året kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Utlandspraktik erbjuds precis som tidigare år inom ramen för feriepraktik. Koordinatorn för feriepraktik träffade under hösten den aktör som ansvarar för logistik och planering av utlandsresorna. Antalet beslutade platser för Utlandspraktiken är av de sökande var behöriga och har fått en plats inför sommaren. Demokrati Nämndprocessen Arbetet pågår enligt plan. Inga nya resultat finns att redovisa. Attraktiv arbetsgivare Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 AKTIVT LEDARSKAP (3.1) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 67,4 (62,8) 68,4 (63,7) 65,9 (62,7) Riktvärde 68 VILJA OCH FÖRMÅGA (3.2) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat lärande i arbetet, medarbetarskap Medarbetarenkät Medarbetarprofil Kvinnor Män 78,3 (76,7) 79,6 (75,1) 76,4 (76,1) Riktvärde 75 GODA FÖRUTSÄTTNINGAR (3.3) Det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 70,7 (66,8) 71,7 (67,1) 69,2 (67,0) Riktvärde 70 SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro Totalt 4,4 % (3,7 %) Perioden mars Kvinnor 5,1 % (4,2 %) mars 2014 Män 3,2 % (3,0 %) Korttidsfrånvaro, 0-14 dag Totalt 1,5 % (1,8 %) Perioden mars 2013 Kvinnor 1,8 % (2,0 %) mars 2014 Män 1,3 % (1,4) GYMNASIENÄMNDEN 15

18 Bedömning Under 2014 fortsätter vi det målmedvetna arbetet inom varje delmål för att utveckla resultaten av medarbetarenkäten. Resultatet för medarbetarenkäten 2014 visar på ett förbättrat resultat på samtliga områden. Medarbetarenkäten genomfördes i januari Delmål och riktvärden Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. Medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är centrala för verksamhetens resultat och kvalitet. Därför att det angeläget att kommunen genom sin personalpolitik skapar förutsättningar för medarbetarna att göra en bra insats och förstå syfte, sammanhang och den egna rollens betydelse. En god personalpolitik ger förutsättningar för engagerade och professionella medarbetare som ständigt utvecklar och förbättrar servicen till kommuninnevånare och brukare. För att mäta de tre delmålen under målet Attraktiv arbetsgivare används tre olika mått; Ledarskapsprofil, Medarbetarprofil och Prestationsnivå. Varje område har ett vetenskapligt validerat riktvärde. Riktvärdet eller ett högre tal än riktvärdet indikerar att organisationen har kraft att förändras, har högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. Aktivt ledarskap Åtagande aktivt ledarskap VP 2014 Under året kommer rektorsgruppen fortsätta att vara ett viktigt forum för verksamhetsutveckling, kvalitetsdialoger och ledarutveckling. Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Gymnasie- och vuxenutbildningens rektorer och chefer fick ett förbättrat resultat på ledarskapsprofilen vid den senaste mätningen, 67,4 (68,4 för kvinnor och 65,9 för män), att jämföras med riktvärdet på 68. Alla delområden i ledarskapsprofilen visar ett förbättrat resultat jämfört med förra året. Området målkvalitet har dock förbättringspotential. Under året görs fortsatta insatser för chefs- och ledarutveckling där rektorsgruppen är ett viktigt forum för stöd och utveckling. Vilja och förmåga Åtagande VP 2014 Inrättande av nya karriärutvecklingstjänster såsom förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning som en del av den statliga satsningen. Uppföljning och analys av behörigheten i klassrummet. Fortsätta att stärka introduktionsåret för nyutexaminerade lärare. Möjlighet att utveckla sin behörighet genom Lärarlyftet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Medarbetarprofilen följs upp genom medarbetarenkäten. Gymnasie- och vuxenutbildningen har engagerade medarbetare med en medarbetarprofil som vid senaste mätningen låg på 78,3 (79,6 för kvinnor och 76,4 för män) att jämföras med riktvärdet 75. Alla delområden i medarbetarprofilen har visat på ett förbättrat resultat jämfört med förra året. Karriärtjänster är ett viktigt inslag i verksamheten för att medvetet arbeta för att öka elevers måluppfyllelse och ger alla elever bästa möjligheter att lyckas. Tjänsterna är också en viktig del i målet att vara en attraktiv arbetsgivare för lärare och skolledare. Karriärtjänsterna är ett resultat av en analys av de prioriterade utvecklingsbehov som finns på skolan. Inrättande av nya karriärutvecklingstjänster såsom förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning (lektorer) fortlöper enligt plan. Totalt finns nu sex förstelärare och två lektorer anställda inom gymnasiet och vuxenutbildningen. Nya tjänster kommer att utannonseras under våren så att fler tjänster kan tillsättas i och med höstterminsstart. En genomlysning av samtliga skolors behörighet genomförs under våren Detta arbete fortlöper enligt plan liksom lärares möjlighet att utveckla sin behörighet genom Lärarlyftet. Åtagandet gällande introduktionsåret för nyutexaminerade lärare kan komma att ändras då en statlig utredning föreslagit nya regler för introduktionsperioden med föreslaget införande under verksamhetsåret. Goda förutsättningar Åtagande VP DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

19 Arbetet med att minska stress och genomföra olika insatser fortsätter under Den totala sjukfrånvaron är ett viktigt mått. Den totala sjukfrånvaron under de senaste tolv månaderna inklusive sjukersättning har ökat jämfört med föregående period, från 3,7 procent till 4,4 procent. Kvinnornas frånvaro har ökat från 4,2 procent till 5,1 procent. Även männens sjukfrånvaro har ökat från 3,0 procent till 3,2 procent jämfört med föregående period. Korttidsfrånvaron 0-14 dagar har ökat från 1,5 procent till 1,8 procent jämfört med föregående period. Vi arbetar systematiskt med riktade insatser för att minska den totala sjukfrånvaron. Under 2014 kommer gymnasieskolan och vuxenutbildningarna särskilt att arbeta med de längre sjukskrivningarna. Generellt har gymnasieskolan och vuxenutbildningen en lägre sjukfrånvaro i förhållande till sjuktalen i kommunen. För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Gymnasie- och vuxenutbildningens samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, var vid senaste mätningen 70,7 (71,7 för kvinnor och 69,2 för män), att jämföra med riktvärdet på 70. Det är ett förbättrat resultat i jämförelse med föregående år, där alla delområden har förbättrats jämfört med året innan. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. För att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön pågår ett systematiskt och förebyggande arbete på alla arbetsplatser. Medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp arbetsmiljöfaktorerna under Gymnasie- och vuxenutbildningen har utifrån en analys av de senaste årens medarbetarenkät uppmärksammat de stressrelaterade frågorna. Även den senaste enkäten visar att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger på 41,9 (43,4 för kvinnor och 39,4 för män) vilket är högre än riktvärdet, som ska ligga under 30. Dock har resultatet förbättrats jämfört med förra årets mätning. Jämställdhetsoch mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger till grund för arbetet. Sund ekonomi Gymnasienämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Budgethållning (4.1) Etappmål 2014 Kom mentarer Nämnden har en ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i förhållande till budget mnkr Långsiktig balans (4.2) 3,0 mnkr helårsprognos delår 1 (8,9 mnkr bokslut 2013) 0 Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande Balanserat resultat över tid 14,6 14,6 Bedömning Bedömningen av gymnasienämndens ekonom är mycket god. Enheterna har bra kontroll på sina löpande kostnader och vidtar de åtgärder som behövs för att klara målet en ekonomi i balans. Samtliga enheter har idag en ekonomi i balans. Förväntat ekonomiskt resultat ,0 mnkr. GYMNASIENÄMNDEN 17

20 Budgethållning Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Uppföljning delår 1 Förvaltningen stöttar chefer och handläggare för att underlätta och förenkla arbetet med att följa upp enhetens ekonomiska ställning. Främst genom en dialog med enheterna och genom att arbeta för att verktygen som används ska vara så användarvänliga som möjligt. Arbetet med att höja den ekonomiska kompetensen vid enheterna pågår ständigt. Långsiktig balans Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Uppföljning delår 1 Gymnasienämndens balanserade resultat till och med 2013 är ett överskott på 14,6 mnkr. Eleverna i gymnasieskolan kommer sannolikt att minska fram till 2016, inte bara i Huddinge kommun utan i hela Stockholmsområdet. Minskade elevkullar leder till hårdare konkurrens om gymnasieeleverna. När konkurrens hårdnar finns också risken att antalet elever kommer att minska i Huddinge kommuns skolor. Minskar elevantalet minskar också ersättningen till skolan vilket kan leda till behov av effektiviserings åtgärder för att hålla en budget i balans. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om elevernas skolval. Denna kunskap är också viktig för att uppnå en optimal användning av kommunens skolor. Även arbetet med att utveckla den gemensamma gymnasieregionen under Kommunförbundet Stockholms län går vidare. Ett av uppdragen går ut på att utveckla prislistan med målsättning att ge gymnasieeleverna samma ekonomiska förutsättningar oberoende av vilken skola de väljer att studera i. Åtagande för sund ekonomi Att fortsätta dokumentera och informera om regler, lagar och rutiner inom det ekonomiadministrativa området. Att genomföra utbildningar och utveckla vår ekonomiguide (ekonomihandbok) på kommunens intranät. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att förnya och förbättra ekonomiguidens texter som ska vara ett stöd för nämndens enheter. Fokus under året har varit information kring aktuella upphandlingsfrågor Fortsätta med det kommungemensamma arbetet att införa en IT-baserad budget- och prognosprognosmodul. Förvaltningen ska införa den nya budget- och prognosmodulen inför internbudgeten Implementeringsarbetet har startat. I maj planeras en första utbildning för chefer och handläggare och till hösten blir det en mer praktisk genomgång. Innan enheterna kan lägga in sin budget behöver systemet anpassas så att det passar verksamhetens behov. Fortsätta införandet av elektronisk handel. Rutinerna kring beställningar på varje enhet struktureras tillsammans med förvaltningen. Att strukturera beställningarna för att öka köptroheten och bli mer kostnadseffektiv är några av målsättningarna Förvaltningen har tagit fram statistik kring inköp genom e- handelssystemet. För de enheter som idag använder systemet i liten omfattning gör förvaltningen insatser i form av utbildning. De enheter/personer som arbetar på ett bra sätt med elektroniska beställningar kan hjälpa och stötta andra för att höja kunskapen och användandet av systemet. Arbetet med att utveckla ungdoms- och elevdatabasen går vidare. Idag har vi möjlighet att se var någonstans som gymnasieungdomar i Stockholmsregionen har valt att studera. Det ger oss kunskap om resvanor, programval mm. Kunskap som är viktig när besluts ska tas som påverkar ekonomi på både kort och lång sikt. 18 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014