Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

2 Innehållsförteckning Universitetsbibliotekarien har ordet Inledning ett övergångsår för LUB... 4 Strategisk plan Biblioteksorganisationen... 6 Styrelsen för Lunds universitets bibliotek... 7 Biblioteksrådet Universitetsbiblioteket... 8 Året som gått... 8 Förvärvsavdelningen... 8 Informationsavdelningen... 9 Låneavdelningen... 9 Kulturarvsavdelningen Digitala biblioteket...11 Stöd till lärande...11 Vetenskaplig kommunikation...12 Administrationen Fakultetsbiblioteken Ekonomihögskolans bibliotek Humanistiska och teologiska fak. bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek Lunds tekniska högskolas bibliotek...17 Medicinska fakultetens bibliotek Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Biblioteket på Campus Helsingborg Asienbiblioteket Internationella miljöinstitutets bibliotek Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Arbetsgrupper Samrådsgruppen för elektroniska medier (SEM) Arbetsgruppen bibliotekets roll i lärandet Arbetsgruppen för förvärv av tryckta böcker Arbetsgruppen för kompetensutveckling Arbetsgruppen för marknadsföring och webb Arbetsgruppen för vetenskaplig kommunikation. 24 Gruppen bibliotek och teknik Gruppen för bibliotekssystemet Lovisa Referensgruppen för LUP Genomslagsprojektet Forskares behov av biblioteksservice Upphandling av nytt söksystem Funktionsgruppen för fjärrlån Funktionsgruppen för katalogisering Funktionsgruppen för tillgänglighet Bilagor Nyckeltal och trender Publikationer och presentationer REDAKTION: Tore Torngren, Christel Holmberg, Universitetsbiblioteket. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Robin Poulsen, Media-Tryck. TRYCK: Svanenmärkt trycksak, , från Media-Tryck Lunds universitet. OMSLAG: Kennet Ruona. PAPPER: Scandia 2000 White Smooth, omslag 240g, inlaga 130g. Tryckt på miljövänligt papper.

3 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Universitetsbibliotekarien har ordet En verksamhetsberättelse är ett bokslut för året som gick. Den kan användas både till att se bakåt och till att se framåt. Precis som med ett riktigt bokslut kan man använda verksamhetsberättelsen för att göra upp planer och prognoser för hur verksamheten kan se ut i framtiden. Vad har vi levererat och hur har vi presterat? Har vi nått våra mål? Vad har vi avslutat och vad kommer att fortsätta? Vad väntar runt nästa hörn? Vilka trender och tendenser ser vi utifrån årets resultat? 2012 års verksamhetsberättelse indikerar att Lunds universitets bibliotek står inför många utmaningar. Som en värdefull resurs i universitetets utbildning och forskning måste vi hela tiden spegla universitetets behov genom att erbjuda, tillhandahålla och utveckla tjänster och service av hög kvalitet. Allt är i rörelse. Förändring är normen. Ett större skifte än det vi är med om just nu har väl knappast tidigare ägt rum. Vi befinner oss i en hastigt föränderlig värld som kommer att vända upp och ner på vårt sätt att arbeta. Nya publiceringsformer, krav på öppen och fri tillgång till forskningsresultat och forskningsdata och nya utbildningsformer (som till exempel Massive Open Online Courses eller tsunamiutbildning) är alla utvecklingstrender inom högre utbildning och forskning. Dessa trender kommer utan tvekan att påverka biblioteksverksamheten och vi måste hitta effektiva och långsiktiga lösningar för förändringarna. Samtidigt kommer det lång tid framöver att finnas behov av klassiska bibliotekstjänster som till exempel smidig och heltäckande tillgång till fysiska såväl som virtuella samlingar. Lunds universitets bibliotek utmärker sig genom att vara närvarande på många olika platser inom universitetet. Det ger oss god möjlighet att ha en kontinuerlig dialog med dem som använder bibliotekets tjänster. Stora och unika specialsamlingar lockar forskare och andra från när och fjärran. Att tillgängliggöra dessa samlingar genom digitalisering så fler kan få glädje av dem står högt på vår önskelista inför de kommande åren var första året med nya, tydligare ramar för universitetets biblioteksverksamhet. Under 2013 och åren framöver kommer ramfaktorerna att utvecklas. Inom biblioteksverksamheten finns kompetenta, engagerade och entusiastiska medarbetare, som varje dag bidrar till att utveckla verksamheten. Vi kommer att ta nya tag och delvis beträda ny mark för att möta alla förväntningar och vi måste ständigt jobba för att optimera samarbetsformer och agera gränsöverskridande. Jette Guldborg Petersen Universitetsbibliotekarie

4 4 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Inledning I detta kapitel introducerar vi verksamhetsberättelsen. Vi berättar om intressanta händelser som skett under året och beskriver hur organisationen, biblioteksstyrelsen och biblioteksrådet fungerar ETT ÖVERGÅNGSÅR FÖR LUB 2012 var på samma gång ett år med stor aktivitet och ett övergångsår för Lunds universitets bibliotek (LUB). Året innan presenterades rapporten Visionsarbete för biblioteksverksamheten vid Lunds universitet, som pekade framåt mot stora förändringar av bibliotekens verksamhet och organisation och där den fortsatta tillväxten av digitala bibliotekstjänster utgör grunden. Förslagen i rapporten tillsammans med de synpunkter som kom fram i den efterföljande remissbehandlingen påverkade avsnitten om biblioteken i universitetets nya arbetsordning. Arbetsordningen antogs i november 2011 och universitetet fick därmed efter elva år en ny biblioteksorganisation, som började gälla den 1 januari Hösten 2011 påbörjades rekryteringen av en ny universitetsbibliotekarie som ledde till att Jette Guldborg Petersen kunde tillträda som universitetets bibliotekschef den 1 mars Under våren tillsattes också en ny biblioteksstyrelse med prorektor Eva Wiberg som ny ordförande. Strukturer och kulturer Den nya organisationen av Lunds universitets bibliotek kan beskrivas som en uppstramning och konsolidering av det tidigare biblioteksnätverket. De två gemensamma enheterna Universitetsbiblioteket (UB) och Biblioteksdirektionen (BD) blev vid årsskiftet två delar av det nya UB (UB Helgonabacken och UB Tornavägen). Tidigare låg ansvaret för de tryckta samlingarna på UB, medan BD hade hand om det digitala biblioteket. Ett omfattande arbete för att skapa en ny integrerad organisation pågick under större delen av 2012, och ett förslag till ny organisation låg färdigt i december. Parallellt påbörjade UB under hösten en process för att skapa en gemensam identitet och kultur i det nya UB. En process som involverar samtliga medarbetare vid biblioteket och som kommer att pågå under en längre tid. Även för fakultetsbiblioteken har arbetsordningen inneburit en stramare och tydligare organisation. Under drygt tio år har biblioteken vid de olika fakulteterna byggts upp efter sina egna förutsättningar och behov. Ofta finns interna nätverk av ämnesbibliotek med rötter i institutionsbibliotek med lång historia. Dessa har gradvis förts samman och centraliserats; ibland i form av ett sammanhållet nätverk och ibland som ett helt integrerat bibliotek. Från 2012 finns ett fakultetsbibliotek med en gemensam ledning vid samtliga fakulteter, även om det fortfarande finns skillnader mellan hur de olika fakulteterna organiserar sina bibliotekstjänster. STRATEGISK PLAN var det sista året för den strategiska planen för LUB, men efter beslut i biblioteksstyrelsen förlängdes planen så att den gäller även under De strategiområden som lyfts fram i planen (informationstjänster, stöd till forskningen, stöd till utbildning och lärande och fysiska och virtuella lärandemiljöer) är vägledande för bibliotekens planering, vilket på olika sätt återspeglas i verksamheten. Under 2013 kommer en ny strategisk plan för LUB att arbetas fram. Informationstjänster Samlingar Universitetsbiblioteket ansvarar för merparten av bibliotekens fysiska samlingar, knappt 80 % av cirka 17 hyllmil. En mindre del av Universitetsbibliotekets samlingar förvaras i huset på Helgonabacken, men det mesta finns i stora externa depåer. Under året påbörjades en stor omflyttning av samlingarna till en ny depå på Gastelyckan, vilket frigör tillväxtutrymme och gör det möjligt att överge mindre och utspridda depåer. De fysiska samlingarna växer ständigt. UB tar emot pliktexemplar av allt svenskt tryck och har enligt lag skyldighet att bevara det. Tillväxten av det svenska trycket var under året cirka 600 hyllmeter. Fakultetsbiblioteken köper fortfarande mycket utländska fysiska böcker och tidskrifter. Den totala nettotillväxten i dessa bibliotek var under året knappt hyllmeter. Biblioteken har behov av att föra över delar av sina samlingar till Universitetsbibliotekets depåer. UB har därför under året avtalat om en ny stor depå på Traktorvägen. Mellan 2005 och 2012 ökade e-medias andel av Lunds universitets biblioteks totala mediakostnader från 60 % till 81 %. Den ökade tillgången till elektroniska tidskrifter gör det möjligt att gallra de fysiska exemplaren. Detta bidrar på lång sikt till att dämpa tillväxten av de fysiska samlingarna, även om den inte helt kommer att upphöra. E-media utgör alltså en växande del av bibliotekens informationsresurser. Elektroniska tidskrifter har inom vissa områden nästan helt ersatt de fysiska och nu ser vi en stark tillväxt på e-bokssidan. På två år har antalet e-bokstitlar i Lunds universitets biblioteks bestånd fyrdubblats. Lunds universitets biblioteks kostnader för e-media har ökat med i genomsnitt drygt 10 % per år under de senaste sju åren. Kostnaderna för e-media utgör en allt större andel av bibliotekens rörliga driftskostnader. Behovet av en långsiktig strategi för förvärv av e-media har uppmärksammats och under året tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en ny förvärvsmodell. Informationstjänster System Universitetets fysiska och elektroniska samlingar hanteras av stora universitetsgemensamma bibliotekssystem. UB ansvarar för systemens drift och utveckling, men förvaltningen sker i samverkan mellan LUB och andra delar av universitetet. Lovisa är den gemensamma katalogen för tryckta och elektroniska böcker och tidskrifter, avhandlingar och rapporter.

5 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Lovisa hanterar också lån, men inte tidskriftsartiklar. Under året upphandlade universitetet ett nytt integrerat söksystem, LUBsearch, som från den 1 januari 2013 ersätter det tidigare systemet Summon. LUBsearch är en ingång till universitetets samtliga resurser, tryckta och elektroniska resurser, katalogposter och fulltexter och även till material som inte ingår i universitetets samlingar. Avtalet med leverantören EBSCO löper på fyra år, med möjlighet till förlängning. Inom LUB används en rad mindre system till stöd för olika bibliotekstjänster. Under året blev det åter möjligt för användare vid universitetet att via tjänsten LUBITO beställa artikelkopior ur tryckta tidskrifter och få dessa inskannade och levererade via e-post. Sedan 2003 har den internationellt uppmärksammade tjänsten DOAJ (Directory of Open Access Journals) utvecklats och förvaltats av Lunds universitet. I december 2012 ingick universitetet en överenskommelse om att överlåta drift, förvaltning och utveckling av DOAJ till den brittiska organisationen Infrastructure Services for Open Access (IS4OA). Stöd till forskningen Behovet av att se över de akademiska bibliotekens service till forskning och forskare har vuxit sig allt starkare under de senaste åren, så även vid Lunds universitet. I ett brett upplagt projekt, där sex av de åtta fakultetsbiblioteken och UB deltog, gjordes under året en kartläggning av områden där stöd och service kan vidareutvecklas och förstärkas. Projektet innefattade en litteraturstudie, en enkät riktad till biblioteken och sju fokusgruppsintervjuer. Resultatet kommer att följas upp och arbetas in i Lunds universitets biblioteks kommande strategiska plan. Många av biblioteken prioriterar stödet till forskning genom att arrangera kurser, seminarier och utbildningsdagar riktade direkt till forskare och doktorander. Vid Medicinska fakulteten anställdes under året en forskningskommunikatör med ämneskompetens, som fått uppdraget att utveckla och anpassa informationstjänster för forskargrupper. Forskare vid Lunds universitet registrerar och publicerar sina forskningspublikationer i tjänsten Lunds universitets publikationer (LUP). Fakultetsbiblioteken och UB samverkar för att stödja registreringsarbetet. Med uppgifterna i LUP som grund kan forskarnas publicering lyftas fram på publika webbsidor, vilket under året varit målet för ett projekt inom HT-fakulteterna. Stöd till utbildning och lärande Trenden att bibliotekens undervisningsuppdrag ökar håller i sig. Under året gav LUB 30% fler undervisningstimmar jämfört med 2010, och hade på dessa timmar 26% fler deltagare. Cirka 100 av bibliotekens medarbetare deltar i undervisning. Allt fler av bibliotekens undervisande personal genomgår högskolepedagogisk utbildning, både introduktions- och fördjupningskurser. Studenter som skriver sitt examensarbete får stöd att registrera och publicera detta i LUP:s databas för studentpublikationer. Vid Medicinska fakulteten får doktorander obligatorisk poänggivande undervisning i vetenskaplig kommunikation via sitt fakultetsbibliotek. Biblioteken producerar allt fler digitala pedagogiska resurser som används i undervisningen. Tjänsten Mitt Kursbibliotek kommer successivt att avvecklas och ersättas av LibGuides. Detta verktyg har fått stor spridning inom universitetet och används av många bibliotek för att framställa ämnesguider och annat material till stöd för studenter och undervisning. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten startade under året ett projekt för att testa läsplattor i undervisningen. Bibliotekspersonal och lärare samarbetar för att undervisa studenterna i informationssökning och e-bokshantering med hjälp av ipads. Ett annat exempel på samverkan mellan bibliotekspersonal och lärare är medicinska fakultetsbibliotekets workshop för lärare på den biomedicinska utbildningen om hur digitala bilder och e-böcker kan användas i undervisningen. UB samfinansierade under året en campuslicens av läsprogrammet EasyReader, som gör det enkelt att läsa talböcker. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har biblioteket köpt in bärbara datorer, som specialutrustats och med stöd av biblioteket används vid tentamen av studenter med särskilda behov.

6 6 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Biblioteksorganisationen Universitetsstyrelsen Rektor Biblioteksstyrelsen Universitetsbibliotekarien Fakulteter Särskilda verksamheter UNIVERSITETSBIBLIOTEKET FAKULTETSBIBLIOTEK UB Helgonabacken Förvärv Information Kulturarv Lån Administration/IT UB Tornavägen Digitala biblioteket Vetenskaplig kommunikation Stöd till lärande Stab/Administration Kvalitetssamordning Bibliotekssamordning Ekonomihögskolans bibliotek HT-biblioteken Juridiska fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek LTH:s bibliotek Medicinska fakulteten, Bibliotek och IKT Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek SÄRSKILDA VERKSAMHETER, BIBLIOTEK Lunds universitets bibliotek 2012 Asienbiblioteket Campus Helsingborg, biblioteket Internationella miljöinstitutets bibliotek Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Universitetet fattade beslut om en ny arbetsordning i november Beslutet innebar också en omorganisation av Lunds universitets bibliotek (LUB) från den 1 januari Den nya organisationen består av Universitetsbiblioteket och ett fakultetsbibliotek vid varje fakultet. Därutöver fanns under 2012 fyra bibliotek som låg utanför fakultetsorganisationen. Några fakultetsbibliotek har fler än ett serviceställe inom sin biblioteksorganisation. Sammanlagt fanns under året 33 serviceställen inom LUB. Universitetsbibliotekarien, som anställs av rektor, har ett övergripande ansvar för universitetets biblioteksverksamhet och är även chef för Universitetsbiblioteket. Det finns en biblioteksstyrelse, där prorektor är ordförande. I styrelsen sitter en representant för varje fakultet, tre externa ledamöter, tre studenter och företrädare för personalorganisationerna. Fakultetsstyrelserna ansvarar för respektive fakultetsbibliotek. Vid årsskiftet upphörde också formellt Biblioteksdirektionen som enhet inom LUB. Arbetet med att sammanföra Universitetsbiblioteket på Helgonabacken (UBH) och Biblioteksdirektionen (UB Tornavägen, UBT) till en ny organisation pågick under hela året. Under 2013 kommer en förnyelse av strukturer och relationer inom hela LUB att genomföras.

7 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE STYRELSEN FÖR LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Styrelsen för Lunds universitets bibliotek (LUB) har det övergripande ansvaret för biblioteksverksamheten och dess utveckling vid Lunds universitet. Styrelsen fungerar även som styrelse för Universitetsbiblioteket (UB). överbibliotekarie Agneta Olsson (Göteborgs universitet) professor emerita Louise Limberg (Högskolan i Borås). Studentrepresentanter i styrelsen har under året varit Petter Forkstam, Linnea Rodin och Elin Simmesgård respektive Viktor Anesäter, Henrik Jonsson och Anders Törnquist. Styrelsen har det övergripande ansvaret för kvalitet och kvalitetsutveckling i den samlade biblioteksverksamheten. Styrelsen beslutar om mål och riktlinjer för den del av universitetets informationsförsörjning som är knuten till biblioteksverksamheten. Styrelsen beslutar om övergripande regler som syftar till att ge anställda och studenter likvärdiga och goda förutsättningar vid LUB. Styrelsen beslutar i frågor som gäller den samlade biblioteksverksamheten med avseende på kvalitetsmål och biblioteksverksamhetens övergripande inriktning. Styrelsen fastställer strategiska planer och årsberättelser för LUB och UB. Styrelsen följer upp arbetet med det löpande riskarbetet inom LUB och UB och fastställer beslut om åtgärder. Styrelsen utarbetar plan för kompetensförsörjning inom LUB. Styrelsen beslutar om förslag till totalbudget för UB efter underlag från universitetsbibliotekarien. Styrelsen samverkar med fakulteterna, universitetets särskilda verksamheter, kultur- och museiverksamheten, utbildningsnämnden, forskningsnämnden och andra universitetsgemensamma organ. Rektor utser biblioteksstyrelsens ordförande och tre externa ledamöter. De externa ledamöterna föreslås av LUB. Tillförordnad universitetsbibliotekarie Björn Wittenmark ledde beredningen inom LUB om förslag på externa ledamöter för nuvarande mandatperiod. Fakultetsstyrelsen för respektive fakultet utser en representant för varje fakultet. Lunds universitets studentkårer (LUS) utser tre studentrepresentanter. Mandatperioden för nuvarande biblioteksstyrelse är 1 januari 2012 till 31 december Prorektor Ingalill Rahm Hallberg respektive prorektor Eva Wiberg har varit ordförande i biblioteksstyrelsen under Ledamöterna har under året varit: professor Carl-Hampus Lyttkens (Ekonomihögskolan), professor Fredrik Lindström (Humanistiska och teologiska fakulteterna), prefekt Vilhelm Persson respektive professor Per Samuelsson (Juridiska fakulteten), förste bibliotekarie Peter Berry (Konstnärliga fakulteten), professor Ulla Holst (Lunds tekniska högskola), professor Ingemar Carlstedt (Medicinska fakulteten), biträdande prefekt Per Möller respektive professor Jan- Åke Nilsson (Naturvetenskapliga fakulteten) professor Ole Elgström (Samhällsvetenskapliga fakulteten). Externa representanter i styrelsen har under året varit: biblioteksråd Gunilla Herdenberg (Kungliga biblioteket) respektive områdeschef Elisabeth Aldstedt (Stockholms stadsbibliotek) Facklig företrädare har under året varit Marie Hoen. Sekreterare har varit Lars Trägen respektive Elisabeth Stålesjö. BIBLIOTEKSRÅDET Biblioteksrådet inrättades genom universitetsstyrelsens beslut år 2000 som ett kollegialt samrådsorgan för universitetsbibliotekarien och cheferna för de olika biblioteken inom Lunds universitets bibliotek. Under åren har biblioteksrådet utvecklats och under 2012 har det bestått av tillförordnad universitetsbibliotekarie, fakultetsbibliotekarierna, två biblioteksrepresentanter för de fyra bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen och medarbetare från UB. Biblioteksrådet träffas i genomsnitt en gång i månaden. En beredningsgrupp finns för att förbereda och följa upp mötena. Biblioteksrådet ansvarar för arbetsgrupper av olika karaktär, referensgrupper till tjänster, permanenta arbetsgrupper för viktiga verksamhetsområden och tidsbegränsade arbetsgrupper och projektgrupper. Biblioteksrådets medlemmar var vid årets slut: Anna Alwerud (Campus Helsingborg), Catarina Carlsson (Juridiska fakulteten), Colm Doyle (Medicinska fakulteten), sekreterare Christel Holmberg (UB Tornavägen), Kristina Holmin och Åse Paulsson (Naturvetenskapliga fakulteten), Viktoria Hörnlund (Humanistiska och teologiska fakulteterna), Maria Johnsson (Lunds tekniska högskola), Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan), Anna Larsson (Särskilda verksamheter, Asienbiblioteket), Kerstin Lindström (UB Helgonabacken), Åse Lugnér (Konstnärliga fakulteten), Christel Smith (UB Tornavägen), Tore Torngren (UB Tornavägen), ordförande Björn Wittenmark (UB) Henrik Åslund (UB Tornavägen). Biblioteksrådets beredningsgrupps medlemmar har under året varit: Björn Wittenmark (tillförordnad universitetsbibliotekarie), Siw Kourtzman (fakultetsbibliotekarie, Ekonomihögskolan) Henrik Åslund (bibliotekssamordnare, UB Tornavägen).

8 8 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Universitetsbiblioteket I detta kapitel presenterar vi Universitetsbiblioteket. Vi berättar om intressanta händelser som skett under året och beskriver hur organisationen och verksamheten fungerar. fullt. Utrymme för tillväxt finns nu på Helgonabacken. För att ta hand om fakulteternas depåläggning och vardagstrycket på plan 7 på Helgonabacken har en ny depå på Traktorvägen hyrts av universitetet. Genom de nya depåerna har vi väsentligt förbättrat kvaliteten på depåerna och möjliggjort utrymme för års tillväxt i materialet. ÅRET SOM GÅTT Organisatoriskt har verksamheten vid Universitetsbiblioteket (UB) under året framför allt präglats av samgående, omorganisation, ombyggnadsplaner och bokflytt. Ny universitetsbibliotekarie Den 1 mars tillträdde Jette Guldborg Petersen som universitetsbibliotekarie vid Lunds universitet. Jette drabbades olyckligt nog efter endast ett par veckor av en allvarlig sjukdom. Björn Wittenmark återgick då som tillförordnad universitetsbibliotekarie och upprätthöll uppdraget under resten av året. Jette kunde på halvtid återvända till arbetet den 1 augusti och har under hösten aktivt engagerat sig i Universitetsbibliotekets verksamhet, framför allt i arbetet med omorganisationen. Samgående och omorganisation Som en konsekvens av visionsutredningen genomfördes en sammanslagning av Universitetsbiblioteket och Biblioteksdirektionen vid början av året. Namnet på den nya organisationen är Universitetsbiblioteket och den leds av universitetsbibliotekarien. De två delarna av verksamheten kallas UB Helgonabacken (UBH) och UB Tornavägen (UBT). Under andra halvåret pågick ett intensivt arbete med att föra samman delarna, både kulturellt och arbetsmässigt. Detta arbete har skett i nära samarbete mellan Jette och Björn. Alla medarbetare på Universitetsbiblioteket har genom workshoppar och diskussioner varit engagerade i omorganisationen. Resultatet är en ny organisation som träder i kraft den 3 april Ombyggnadsplaner på Helgonabacken Som ett led i omorganisationen ska verksamheten på Tornavägen flytta till Universitetsbiblioteket på Helgonabacken. Nya kontorsutrymmen kommer att inredas på plan 7. Det är ett stort logistiskt pussel att göra denna ombyggnad, eftersom vi behöver flytta cirka hyllmeter vardagstryck. Stor bokflytt och nya depåer I april påbörjade vi en stor flytt av material till ett nytt arkiv på Arkivcentrum Syd på Gastelyckan i Lund. Omflyttningen berör Helgonabacken och samtliga depåer. Den innebär att vårt material nu kan förvaras under bättre förhållande. Flytten omfattar cirka hyllmeter och kommer att vara slutförd under våren Efter flytten är det nya arkivet i stort sett Ny söktjänst, LUBsearch Under året gjordes en förnyad upphandling av ett metasöksystem för universitetet. Upphandlingen resulterade i att EBSCO Discovery Service från slutet av året fungerar som universitetets gemensamma metasöksystem. LUBsearch är namnet på söktjänsten. Implementeringen genomfördes i mycket gott samarbete mellan medarbetare på Universitetsbiblioteket, fakultetsbiblioteken och EBSCO. IS4OA tar över DOAJ Universitetet och Biblioteksdirektionen har sedan många år aktivt verkat för open access-publicering. Sedan 2003 har Biblioteksdirektionen utvecklat och drivit tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ). Tjänsten har utvecklats genom projektmedel och ett medlemsprogram. I slutet av 2012 fanns mer än tidskrifter listade i DOAJ. Tidskrifterna publiceras på mer än 50 språk i mer är 100 länder. Eftersom driften av denna typ av tjänster delvis faller utanför Universitetsbibliotekets kärnverksamhet har vi under en längre tid sökt efter lösningar för att utveckla tjänsten. Universitetet tecknade i december avtal med Infrastructure Services for Open Access C.I.C. (IS4OA). Denna nybildade brittiska verksamhet utan vinstsyfte ska hantera varumärket DOAJ och vidareutveckla tjänsten till gagn för fri tillgång till information. Björn Wittenmark tf universitetsbibliotekarie FÖRVÄRVSAVDELNINGEN Förvärvsavdelningen arbetar i huvudsak med att hantera de lagstadgade pliktleveranserna. Enligt lagen om pliktexemplar av dokument ska Universitetsbiblioteket ta emot, bevara och tillgängliggöra ett exemplar av i stort sett allt som publiceras i Sverige eller på svenska. Det betyder att allt från monografier, tidskrifter, årsböcker, skriftserier och dagstidningar till kartor och vardagstryck, som till exempel årsredovisningar, programblad, tidtabeller, vykort och affischer, ska bevaras. Rätten till pliktexemplar av tryckt material tillkom under 1600-talet. På Kungliga biblioteket (KB) finns det nationella arkivexemplaret som bara får läsas på plats. Det nationella reservexemplaret finns på Universitetsbiblioteket i Lund och kan däremot lånas ut, både nationellt och internationellt. Under året togs knappt försändelser emot och det svenska trycket växte med nästan 600 meter (eller knappt böcker, drygt tidskriftshäften och årsböcker och knappt 800 karttryck).

9 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avdelningen köper även in svenskt och utländskt modernt tryck, till exempel ersättningsexemplar av förkommet material, referens- och tjänsteexemplar. Gåvor och donationer tas emot; framförallt om det kompletterar existerande samlingar. Universitetsbiblioteket är också depåbibliotek för FN-tryck, vilket innebär att publikationer från olika FN-organ varje år läggs till samlingarna. Förvärvsavdelningen består av två sektioner: Svensktryck och Vardagstryck. Lokaler I samband med omorganisationen påbörjades förberedelser för att samla material, som idag finns i flera dåliga och dyra fjärrmagasin, i en enda ändamålsenlig depå. Parallellt föddes ett förslag att samlokalisera hela pliktverksamheten för att undvika dubbla spår och uppnå effektivare arbetsflöden. Projekt Pliktförsändelser registreras i en databas och bifogade trycklistor skannas och returneras. I projektet Skanning av trycklistor uppdaterades databasen med flera nya funktioner. I ett mindre projekt inventerades samtliga poster i databasen. Kungliga biblioteket genomförde en jämförande studie om luckor i de båda bibliotekens (KB och UB) tidskriftsbestånd, som visade att luckorna varierar. För att följa upp projektet och få inblick i Kungliga bibliotekets pliktflöde gjorde förvärvsavdelningen ett studiebesök på KB. Avdelningen har efter detta besök börjat punktbevaka vissa tryckerier och skicka gåvoförfrågningar till utgivare. Sektionen svensktryck skapade även en wiki över aktuella rutiner och en förstudie utfördes för att på sikt kunna avsluta en databas över okatalogiserade tidskrifter (jämfört med under 2011). Minskningen ligger huvudsakligen inom katalogisering av äldre tryck. Personal från avdelningen har också deltagit i registrering av poster i projektet Bagges bilder. Informations- och referensarbete Större delen av avdelningens personal tjänstgör tillsammans med personal från andra avdelningar i informationsdisken. Informationsdisken är sedan december 2011 en gemensam disk för informations- och låneärenden. Besökare från de Humanistiska och teologiska fakulteterna stod för de flesta frågorna i informationsdisken (32 %). Därefter kom frågor från besökare utanför Lunds universitet. Antalet informations- och referensfrågor i informationsdisken har sjunkit något sedan sammanslagningen. Däremot kommer allt fler informationsfrågor via e-post. Tjänsten Boka bibliotekarie användes av 24 personer under året varav de flesta var från de Humanistiska och teologiska fakulteterna. Studiebesök och visningar Informationsavdelningen har under året gett ett tiotal guidade visningar av Universitetsbiblioteket för 175 personer. Konstföreningar, pensionärsföreningar och skolor har varit bland dem som fått visning. Webbarbete Inför arbetet med att ta fram en ny gemensam webbplats för UB Helgonabacken och UB Tornavägen har befintligt innehåll på Universitetsbibliotekets webbplats i viss mån förenklats. Målet att göra en total översyn har inte nåtts, däremot har några delmål nåtts. En del nya sidor har skapats för bland annat De la Gardieska kartsamlingen, Firma Kurt Hagbloms arkiv, Musiktryck och noter och Dialogprojektet. Samarbeten Förvärvsavdelningen samverkar med Kungliga biblioteket och de andra pliktbiblioteken (universitetsbiblioteken i Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala och Linköping). Representanter för dessa bibliotek träffas en gång per år när den nationella arbetsgruppen för pliktleveransfrågor har möte möttes gruppen i Lund och förvärvsavdelningen var värd. INFORMATIONSAVDELNINGEN Informationsavdelningens verksamhetsområden omfattar katalogisering, informations- och referensarbete, studiebesök, visningar, webbarbete och ansvar för studiecentrum. Katalogisering Förutom katalogisering av nya böcker och tidskrifter har det också skett en viss retrokatalogisering av kat-58 och katalogisering av Äldre samling, det vill säga böcker tryckta före år Antalet katalogiseringar var något lägre än föregående år. Det beror bland annat på att personalstyrkan minskat. Antalet poster som katalogiserades under året var Studiecentrum Vissa förändringar har skett i de publika delarna på entrévåningen. Dagstidningshörnan, som funnits på en ganska undanskymd plats, har fått en mer synlig placering vid den nya soffan utanför Tegnérsalen där också några mindre utställningsmontrar har placerats. En hylla för personalens tips på böcker har också tillkommit. Kat-58 flyttades till en bättre plats och en dator för lånekortsansökan placerades nära informationsdisken. LÅNEAVDELNINGEN Låneavdelningens uppdrag är att ge service till låntagare som vill beställa katalogiserat material från Universitetsbibliotekets tryckta samlingar. Över 400 utlån hanteras dagligen under terminstid. Avdelningen består av fjärrlån, magasin (som även tar hand om lokala lån, framtagning och uppsättning), kravhantering och arbete i informationsdisk och öppen samling. Receptionsdisken avskaffades under året, i och med sammanslagningen i en ge-

10 10 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 mensam servicepunkt på bottenvåningen i informationsdisken. Det pågår ständigt rationaliseringsarbete på avdelningen, dels för att underlätta direktkontakt med låntagarna, dels för att effektivisera framplocknings- och uppsättningsarbetet, och dels för att effektivisera arbetsflödet mellan avdelningens olika delar. Lokallån Beställt material lånas antingen ut som hemlån eller läsesalslån, eller så måste det läsas i specialläsesalen. En betydande mängd av hemlånen skickas med boktransport till andra bibliotek inom Lunds universitets bibliotek, främst till Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och biblioteket vid Campus Helsingborg. Mängden lokala lån under året har ökat med cirka 2 % jämfört med föregående år. För anställda och studerande vid Lunds universitet finns möjligheten att beställa digitaliserade artikelkopior ur Universitetsbibliotekets tryckta bestånd av vetenskapliga tidskrifter. Tjänsten heter LUBITO och nystartades i juni. LUBITO genererar i nuläget drygt 50 beställningar i månaden. Tjänsten ska lanseras tydligare inom Lunds universitet under våren 2013, vilket troligen kommer att öka beställningsflödet. Effektueringsgraden på beställningarna ligger på 84 %. Det beror på att material som beställs antingen inte finns i tryckt form på Universitetsbiblioteket eller så finns det redan tillgängligt elektroniskt via LUBsearch. Fjärrlån ut Som mottagare av det nationella reservexemplaret har Universitetsbiblioteket uppdraget att fungera som nationellt och internationellt lånecentrum för svenskt tryck. Mängden effektuerade beställningar har minskat något under året jämfört med föregående år. Denna minskning av fjärrlån är en trend man även ser nationellt. Artikelbeställningar skickas rutinmässigt elektroniskt till offentligt finansierade bibliotek inom Sverige och även internationellt. På grund av att Universitetsbibliotekets fjärrutlån överstiger fjärrinlånet erhåller Universitetsbiblioteket fjärrlånekompensation från Kungliga biblioteket. Denna kompensation uppgick under året till kronor. Fjärrlån in Universitetsbiblioteket har relativt lite fjärrlån från andra bibliotek, eftersom vi endast medger fjärrlån till studenter och anställda vid Lunds universitets centrumbildningar, anställda vid Lunds universitets förvaltning och emeriti. Effektueringsgraden på inkomna beställningar understiger 100 %. Det beror på att det kommer in beställningar på svenskt material som Universitetsbiblioteket redan har och att beställningar ibland dras tillbaka när beställaren får veta vad kostnaden för utomnordiska fjärrlån är. Mängden beställda fjärrlån in har minskat något jämfört med föregående år. Magasin Under året påbörjade Universitetsbiblioteket sin största bokflytt någonsin. Fyra depåer töms och flyttas till nya lokaler på Arkivcentrum Syd. Flytten berör cirka hyllmeter material och väntas pågå till sommaren Sju personer från en inhyrd flyttfirma jobbar heltid med flytten, men även extra arbetsinsatser från ordinarie personal behövs. För att öka servicenivån planeras möjligheten för personal att bland annat skanna material direkt på plats på Arkivcentrum Syd. KULTURARVSAVDELNINGEN Kulturarvsavdelningen bildades den 1 januari Från och med april 2013 kommer avdelningen att upphöra och bli en del i ett verksamhetsområde under den nybildade avdelningen för samlingar. Kulturarvsavdelningen har haft följande ansvarsområden: handskrifter, arkiv, bildsamlingar, specialsamlingar, specialläsesalen, bokbinderi, bokvård, projekt, digitalisering, forskarkontakter och utställningsverksamhet. Handskriftssektionen Handskriftssektionens förvärv har under detta år varit ovanligt stort, 108 hyllmeter jämfört med vanliga hyllmeter. Här kan särskilt nämnas arkiven efter Hans Alfredson och AB Svenska Ord, Cavefors förlagsarkiv, Firma Kurt Hagbloms pressbilder, Sören Halldéns arkiv, Carl Fredrik Hills versmanuskript, Asta Nielsens arkiv, Tore Nybergs arkiv och Gerhard Regnélls. Dessutom har ett antal efterleveranser kommit: tilllägg till Torsten Hägerstrands arkiv, till Bedrich Janaceks, till Carl Fehrmans, till Gunnars Jarrings samling av östturkiska handskrifter, till Bengt Olof Landins arkiv, till Helmer Långs och till Skottorps godsarkiv. Katalogisering och registrering av arkiv sker i den nationella arkivdatabasen Ediffah. Databasen har vissa buggar som gör den svårhanterad något som tillsammans med personalbrist har gjort att mycket få poster har lagts in under året. Antalet informationsfrågor rörande samlingarna har ökat markant liksom antalet visningar för studenter och allmänhet. Specialläsesalen har under året haft besökare och lokala lån (fördelat på handskrifter, paleotyper, rariteter och bilder). 321 fjärrlån och kopior har expedierats under året. Bokbinderi och bokvård Bokbinderi och bokvård har utfört bokvårdande åtgärder fördelat på bindningar, lagningar, plastningar och tillverkning av kapslar.

11 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Projektverksamhet I februari inrättades ett projektkontor för att förbättra koordineringen och arbetsflödet kring Universitetsbibliotekets externfinansierade projektverksamhet. Under året har projektkontoret initierat en löpande skanning med Treventusroboten, liksom en löpande bevarandedigitalisering av äldre material och ett nytt gränssnitt för Universitetsbibliotekets bildsamlingar. Samtliga kartor i De la Gardieska arkivet har avfotograferats och registreringen påbörjats. I Baggeprojektet har drygt bilder skannats och registrerats. Universitetsbiblioteket har också sökt och beviljats externa medel för digitalisering av den mycket omfattande Hagblomska fotosamlingen. Forskarkontakter Universitetsbiblioteket är representerat i arbetsgruppen för vetenskaplig kommunikation och har deltagit i projektet Undersökning av forskares behov av biblioteksservice. Särskilda resursinsatser under året Utöver det löpande driftarbetet har digitala biblioteket lagt stora resurser på att genomföra en upphandling av metasöksystem eller discovery system. Arbetet omfattade kravspecifikation, förankring av upphandlingsunderlag, upphandling, anskaffningsbeslut, implementering, utbildning och marknadsföring. Det nya söksystemet LUBsearch lanserades den 11 december med en avtalstid på 4 år och med möjlighet till förlängning. STÖD TILL LÄRANDE I Universitetsbibliotekets uppdrag ingår att bevaka frågor som berör bibliotekens roll i förhållande till utbildning, ett arbete som huvudsakligen bedrivs inom verksamhetsområdet stöd till lärande. Inom stöd till lärandes olika ansvarsområden sker arbetet ofta i projekt tillsammans med andra inom Lunds universitets bibliotek, Lunds universitet och Sverige. Utställningar Under året har Universitetsbiblioteket haft två större utställningar i entrén. I maj invigdes utställningen 80-tal: kris, kitsch och kassler med ananas och i oktober Jag är en jefla man som kan göra många konster: August Strindberg och det ockulta. Utöver det har ett antal mindre utställningar visats i montrarna utanför Tegnérsalen. DIGITALA BIBLIOTEKET Verksamhetsområdet bedriver drift, support och utveckling av bibliotekssystem (Lovisa), söksystem (LUBsearch) och system för administration av e-tidskrifter och e-böcker (Electronic Resource Management System, ERMS). En del av servicen består i att ta hand om inkommande supportärenden och underhålla systemen så att de håller hög kvalitet. Systemen drivs efter systemförvaltningsmodellen, som är framtagen inom Lunds universitet. För drift av bibliotekssystemet finns ett särskilt avtal med Lunds universitets egen IT-leverantör, LDC, som bistår i driften. Utöver driftsorganisationen bedrivs också utvecklingsarbete inom systemen och bevakning av det nationella utvecklingsläget inom området. En internationell bevakning inom området ingår också. En annan del av verksamhetsområdet är att bedriva samordning och administration av de centrala licensavtal för digitala medier som finns inom Lunds universitets bibliotek. I det arbetet ingår information, samordning, hantering av kostnader kring avtalen och inköp och bevakning av utvecklingen inom digitala medier. En annan viktig del är att säkerställa tillgången till digitala resurser i söksystem och LIBRIS. Det arbetet innefattar att hantera metadata, proxy och administrera länkserver. Samverkan Inom nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) deltar området i styrgruppen, i arbetsgruppen för öppna digitala lärresurser och i arbetsgruppen för högskolepedagogik. Stöd till lärande var värd för ITHU:s höstinternat i november. Inom ramen för samverkan mellan Lärosäten Syds bibliotek deltar verksamhetsområdet i nätverket för Open Educational Resources (OER) och i arbetsgruppen för kompetensutveckling. Stöd till lärande har bland annat varit med och genomfört en workshop om källkritik av öppna lärresurser. Pedagogiska verktyg Området ansvarar för flera pedagogiska verktyg. Under året bestämdes att tjänsten Mitt Kursbibliotek ska läggas ner i slutet av För att kompensera detta har verksamhetsområdet uppgraderat tjänsten LibGuides till CampusGuides, som fått stor spridning inom Lunds universitets bibliotek och används av alla fakultetsbibliotek. Området förvaltar även tjänsten LibAnswers, som är ett verktyg för att hantera användarfrågor och bygga upp en kunskapsbas (FAQ). Området ansvarar också för textmatchningsverktyget Urkund och utbildar lärare inom Lunds universitet i verktyget. Tillgänglighet Verksamhetsområdet samarbetar med biblioteken inom Lunds universitets bibliotek och avdelningen för pedagogiskt stöd för att utveckla stödet till studenter med funktionsnedsättningar. Ett exempel är produktion av anpassad kurslitteratur. Under året samfinansierade området tillsammans med avdelningen för pedagogiskt stöd och personalavdelningen inköpet av en campuslicens av läsprogrammet EasyReader.

12 12 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Kvalitetsarbete Verksamhetsområdet har under året främst ägnat sig år omvärldsanalys av kvalitetsarbete inom högskolepedagogik, bland annat Högskoleverkets utvärderingsarbete. Gästforskare Verksamhetsområdet har från oktober och ett år framåt ansvar för Changlin Xu, som är gästforskare från Kina. Det totala antalet publikationer i LUP är nu , fördelat på studentuppsatser och forskningspublikationer. Allt flera enheter inom Lunds universitet använder sig av möjligheten att integrera publikationer i de egna webbsidorna. RefMole, en ny tjänst som förenklar den möjligheten utvecklades och lanserades under året. Pedagogisk verksamhet kring system Området har under året medverkat i implementeringen av metasöksystemen Summon och EBSCO Discovery Service, bland annat genom utbildning. Området har också genomfört utbildning i LibGuides och LibAnswers. Projekt Stöd till lärande har arbetat med EQ11-projektet Sammanställning av publikationer, andra media och rapporter från 2005 och framåt avseende högskolepedagogisk forskning och utveckling vid Lunds universitet, del 2 och deltagit i projektet Webbaserat lärande och digitala resurser. En mötesplats för dialog, erfarenhetsutbyte och förädling av goda idéer kring studenters lärandemiljöer. En medarbetare har varit projektledare för projektet Gör det någon skillnad? En genomslagsutvärdering av bibliotekens pedagogiska verksamheter vid Lunds universitet och en medarbetare har ingått i det nationella projektet OER öppna möjligheter för lärande. Inom ramen för OER-projektet var området medarrangör i ett webbseminarium med titeln Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?. VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION Inom området vetenskaplig kommunikation driver Universitetsbiblioteket olika tjänster och arbetar med frågor kring vetenskaplig kommunikation, open access (OA), e-publicering och publikationsanalys. Verksamhetsområdet har återkommande undervisning i LUPanvändning, publikationsanalys och open access som en del av kompetensutvecklingen inom Lunds universitets bibliotek och förmedlar information och ger stöd på olika nivåer inom Lunds universitet. Lunds universitets publikationer (LUP) LUP är en central tjänst för Lunds universitet. Forskare anställda vid Lunds universitet ska registrera sina forskningspublikationer i LUP. Forskare kan också göra sina publikationer fritt tillgängliga genom LUP. Studentuppsatser registreras i en underavdelning: LUP Student Papers. Ökad fri tillgänglighet (open access) publikationer registrerades i LUP under året. Ungefär 15 % av dessa gjordes också fritt tillgängliga. Det totala antalet fria publikationer i LUP är nu Andelen avhandlingar som gjordes fritt tillgängliga av de som registrerades under året var 205 av 328 eller 62 %. En rejäl ökning jämfört med 2011, då 45 % släpptes fria. Arbetet fortsätter med att förenkla verktyg och arbetsflöden för Lunds universitets forskare. Det blir allt viktigare i takt med att ett växande antal forskningsfinansiärer kräver open access. Antalet nedladdningar av fri fulltext fortsätter att öka. Under året gjordes drygt två miljoner nedladdningar ur LUP, vilket är dubbelt så mycket som under Även om nedladdningsstatistik måste tas med en nypa salt, så visar siffrorna ändå att LUP effektivt bidrar till att forskningsresultat från Lunds universitet i form av publikationer får ökad synlighet och användning. Stöd till publicering i Open Access-tidskrifter För att uppmuntra open access-publicering har Lunds universitet avsatt medel till central betalning av publiceringsavgifter sedan fick Universitetsbiblioteket 2,5 miljoner kronor i sin budget till betalning av publiceringsavgifter hos open accessförlag. Allt fler förlag publicerar OA-tidskrifter. I november ändrades villkoren för fonden, så att den öppnades för alla seriösa tidskrifter. De ändrade villkoren innebär att fonden minskar sin andel av finansieringen från 100 % till 50 %. Under året finansierades 248 artiklar genom fonden. Verksamhetsområdet har märkt en kraftig ökning av frågor om fonden, publiceringsstrategier och förlag. Det är en direkt följd av finansiärernas open access-krav och alla nya förlag som väljer open access som affärsmodell. Bibliometri och utvärdering Intresset för bibliometrisk analys fortsätter att öka inom universitetet och uppdragen har strömmat in från ledningsnivå ner till enskilda forskare. Under året som gått har den snabbast växande kategorin uppdragsgivare varit forskargrupper och centra som velat följa upp sin verksamhet med hjälp av bibliometri. Det levererade underlaget har innehållit publice-

13 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ringsstatistik, uppgifter om citeringsimpact och kartläggning av samarbetsmönster. En annan viktig sida av verksamheten är rådgivning, där vi bidrar med bibliometrisk kompetens på uppdrag av universitetets och fakulteternas ledning, fakultetsbiblioteken och forskare och forskargrupper. Exempel på rådgivningsärenden är ansökningar om forskningsmedel, hur bibliometriska analyser genomförs och strategier inför utvärderingar. Vid sidan av rådgivning och genomförande av analyser har bibliometriverksamheten också undervisat på programmen för arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) och biblioteks- och informationsvetenskap i Lund och Växjö och på Lunds tekniska högskolas doktorandkurser. Verksamheten har också handlett en doktorand i Uppsala, som framgångsrikt försvarade sin avhandling i maj. Även ett antal granskningsuppdrag har utförts. framställs broschyrer och affischer för utställningar och informationsmaterial. Mängden beställda arbeten är fortfarande stor i förhållande till bemanningen. Under normala förhållanden klarar sektionen sina uppgifter genom ett schemalagt lån av personal från andra avdelningar, men sektionen är fortsatt mycket känslig för frånvaro under terminstid. Vaktmästeri Vaktmästeriets uppgifter består av allmänt underhåll, transporter, posthantering, lokalfrågor och säkerhetsfrågor. Vaktmästeriets förman är också bibliotekets miljösamordnare. Sektionens övertagande av vissa av tidningssektionens arbetsuppgifter fungerar väl, men har ytterligare minskat vaktmästeriets bemanning. En del tillfälliga, om än relativt långvariga arbetstoppar har klarats av genom att vi anlitat inhyrd hjälp. En långsiktig lösning måste tas fram så snart kommande omorganisation och omflyttning av personal är bestämd. ADMINISTRATIONEN Kansli och stab Kansliet och staben arbetar som administrativt stöd till verksamheten och ledningen och är därför involverad i en rad olika aktiviteter. Under året har verksamheten bedrivits på två ställen, kansliet på UB Helgonabacken och staben på UB Tornavägen, och har därmed inneburit dubblering av vissa funktioner. I kansliets och stabens uppgifter ingår övergripande ekonomioch personalansvar. Andra uppgifter är fakturahantering, arkiv, lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Inom avdelningen samordnas interna planer och riktlinjer liksom inköpsfrågor och mötes- och konferensadministration. Kansliet och staben ansvarar också för informationsflödena inom Universitetsbiblioteket och stöttar biblioteksstyrelsen och biblioteksrådet med administrativt stöd. För att underlätta för samordningen av Universitetsbibliotekets personal har kansli och stab reviderat och samordnat mejllistor och även lanserat ett nytt intranät för Universitetsbiblioteket. IT Universitetsbiblioteket har en person (EGA-ansvarig) som är ansvarig för kontakten med Lunds universitets egen ITleverantör (LDC) när det gäller våra standardiserade IT-arbetsplatser. EGA-ansvarig är även inköpsansvarig för datorer, skrivare och annan IT-utrustning. Ett gemensamt utnyttjande av personalresurserna på UB Helgonabacken och staben på UB Tornavägen inleddes under året. Ansvaret för IT-sektionen flyttades under årets senare del till UB Tornavägen. UB-Media UB-Media hanterar alla kopie- och fotobeställningar ur Universitetsbibliotekets samlingar. För Universitetsbiblioteket Lokaler Flytt av material till den nya depån på Gastelyckan inleddes i april månad. Ny depå om kvadratmeter på Traktorvägen tillträddes under hösten. Dessa två depåer ska tillsammans med depån i Hög under överskådlig framtid bli Universitetsbibliotekets enda depåer. Vi iordningsställer allt material, får ändamålsenliga lokaler och minskade transporter. Men det kräver under en tid dubbla hyror och stora engångskostnader för flytten som totalt omfattar 5 hyllmil. Det innebär att nästan hälften av Universitetsbibliotekets samlingar flyttas. För en relativt låg årlig kostnadsökning får vi sedan ett tillväxtutrymme på cirka 10 år för material på Helgonabacken och på år för tidningar respektive vardagstryck. Ekonomi Under året slogs UB Helgonabacken och UB Tornavägen formellt samman till en organisation. Ur ekonomisk synvinkel märktes närmandet mellan de två organisationerna främst i att budget och bokslut togs fram och redovisades gemensamt. Beloppen redovisades sammanslagna, till skillnad från året innan då beloppen särredovisades om än i samma tabell. Anslagen kommer dock fortfarande till UB i separata poster. För året budgeterades knappt 114 miljoner kronor med ett förväntat underskott på knappt 1,5 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på drygt 1 miljon kronor med justerade periodiseringar. Personal För att stärka vi-känslan inom det nya UB har det framförallt under hösten och vintern genomförts ett antal aktiviteter av olika karaktär, till exempel informationsmöten och ett flertal gruppaktiviteter med blandade grupper. Detta arbete har letts av vår nya universitetsbibliotekarie.

14 14 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Jämställdhet Universitetsbiblioteket har under året följt jämställdhetsplanen för Denna följer universitetets jämställdhetspolicy. Tonvikten läggs på rekrytering, befordran, personalsammansättning, ledarskap, lönestruktur och sexuella trakasserier. Personalstyrkan bestod vid utgången av året av något fler kvinnor än män, 54 mot 46 procent. Lönemässigt har kvinnorna ett knappt försprång. UB har lika många kvinnor som män i ledande befattningar. Arbetsmiljö I arbetet med att forma en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö spelar Universitetsbibliotekets HMS-kommitté (kommittén för hälsa, miljö och säkerhet) och skyddsombuden en stor roll. UB har en treårig arbetsmiljöpolicy som följer universitetets policy. Ett omfattande omflyttningsarbete sattes igång när den nya depån på Gastelyckan blev färdig under våren. Under hösten hyrdes ytterligare en stor depå och därmed kan UB lämna alla ur arbetsmiljösynpunkt undermåliga depåer. Kompetensutveckling På samtliga avdelningar pågår en regelbunden kompetensutveckling och kunskapsöverföring i form av avdelnings- och funktionsmöten. Studiebesök på relevanta verksamheter och deltagande i olika arbetsgrupper ingår också som en del av kompetensutvecklingsarbetet, liksom deltagande i lokala, nationella och internationella arbetsgrupper och konferenser. Medarbetarsamtal fungerar som kanal för önskemål om kompetensutveckling. Det som styr inriktningen är Universitetbibliotekets formella uppdrag och verksamhetsplan. Universitetbibliotekets personal har i största möjliga utsträckning getts möjlighet att delta i de seminarier och utbildningar som organiserats inom Lunds universitets bibliotek under året.

15 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fakultetsbiblioteken I detta kapitel presenterar vi biblioteken vid Lunds universitets åtta fakulteteter och de fyra bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen och som är organiserade inom Lunds universitets särskilda verksamheter. EKONOMIHÖGSKOLANS BIBLIOTEK Verksamheten på Ekonomihögskolans bibliotek bygger på Lunds universitets biblioteks strategiska plan och planens huvudområden informationstjänster, stöd till forskning, stöd till utbildning och lärande och fysiska och virtuella lärandemiljöer. Biblioteket har fått nedprioritera det planerade utökade forskningsstödet, eftersom tjänsten som ansvarig bibliotekarie varit vakant. Antalet besökare i biblioteket har fortsatt minska, men studie- och grupparbetsplatserna är väl använda. För forskarnas del har tillgången till det elektroniska biblioteket inneburit allt mindre behov av att besöka det fysiska biblioteket. Under sommaren genomförde vi en upprustning av bibliotekets grupparbetsplatser. Lånen har minskat, men efterfrågan på kursböckerna är fortsatt stor. Tidskriftslån är numera sällsynta. Gallringen av tryckta böcker har fortsatt under året. Det rör sig om gamla upplagor, dubbletter och material som även finns på andra bibliotek inom Lunds universitet. Även tidskriftsbeståndet ses kontinuerligt över för att minska behovet av depåläggning. Under året tog alla institutioner på Ekonomihögskolan, utom Statistiska institutionen, del av bibliotekets undervisning. Biblioteket gav också en genomgång för en kurs på Forskningspolitiska institutet. Biblioteket har bedrivit undervisning på grund- och fortsättningskurser och inför kandidat- och masteruppsatser. Antalet undervisningstillfällen har ökat något från 2011, liksom antalet deltagare, en trend som nu hållit i sig ett par år. Utöver beställd undervisning erbjuder biblioteket också tjänsten boka en bibliotekarie som utnyttjats i något mindre grad än Denna tjänst utnyttjas av både studenter, doktorander och andra forskare. Personalen består av sex bibliotekarier, samtliga är engagerade i arbetsgrupper och funktionsgrupper inom sina respektive arbetsområden och i flera utvecklingsprojekt inom Lunds universitets bibliotek. På kvällar och lördagar bemannas biblioteket av timanställda studenter. Biblioteksnämnden utgör samråds- och beslutsorgan när det gäller biblioteksfrågor och består av representanter för institutionerna och studenterna. Nämnden är ett utskott till Ekonomihögskolans styrelse. Biblioteket omsätter cirka 5 miljoner kronor, varav personalkostnader är cirka 3,1 miljoner kronor och förvärvskostnader cirka 1,4 miljoner kronor. Inköp av tryckta böcker och tidskrifter minskar och hälften av bibliotekets förvärvsbudget användes under året till elektroniska resurser. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNAS BIBLIOTEK Biblioteksverksamheten inom fakulteterna för humaniora och teologi är samlad i en organisatorisk enhet, som kallas HT-biblioteken. Biblioteken är stödverksamhet för fakulteternas forskning och utbildning och en resurs för allmänheten. Organisationen leds av fakultetsbibliotekarien som är direkt ansvarig inför dekanus. HT-biblioteken består av sex enheter: Arkeologiska biblioteket, CTR-biblioteket, Filosofiska biblioteket, Historiska biblioteket, SOL-biblioteket och Wrangelbiblioteket. Biblioteken är välbesökta. Under året hade de tre största biblioteken drygt besökare. De fysiska biblioteken med deras tryckta samlingar är viktiga inom fakulteternas ämnesområden. Under året förvärvades lika många tryckta som digitala resurser. Av fakultetsbiblioteken har HT-biblioteken den största samlingen tryckt material böcker finns registrerade i bibliotekssystemet och över är placerade i publika lokaler. Dessutom tillkommer okatalogiserat material som inte syns i statistiken. Utlånen av den egna samlingen är omfattande. Under året gjorde biblioteken drygt utlån kommer fem av de nuvarande enheterna att flytta samman i LUX-biblioteket, som är under byggnation. Inför flytten går vi igenom de nuvarande samlingarna, som behöver gallras, katalogiseras, märkas och placeras enligt ett gemensamt hylluppställningssystem, Dewey Decimal Classification (DDC). Den pedagogiska verksamheten är stor. Under året har biblioteken genomfört knappt 400 timmar schemalagd undervisning för drygt studenter. Till detta kommer individuell informationshandledning för fakulteternas studenter och forskare. Workshoppar i uppsatsregistrering och i att söka i bibliotekens resurser har också genomförts. Under året har ytterligare fyra av de undervisande bibliotekarierna genomgått den högskolepedagogiska introduktionskursen och en intern kurs i presentationsteknik har ordnats. Bibliotekens stöd till forskning är ett alltmer prioriterat arbetsområde. Biblioteken har deltagit i ett gemensamt projekt

16 16 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 inom Lunds universitets bibliotek, som har undersökt behoven av bibliotekens stöd till forskning. På fakulteterna pågår ett projekt med syfte att synliggöra de egna skriftserierna där HT-biblioteken är aktiva. Utöver detta tillkommer redan etablerad verksamhet som LUP, referenshanteringsfrågor och publiceringsfrågor. HT-biblioteken har under året haft flera aktiviteter riktade mot allmänheten. Två större utställningar kan nämnas: Czesław Miłosz 100 år och William Butler Yeats. Utställningen Czesław Miłosz 100 år var sammanställd av Litteraturmuseet i Warszawa och presenterade den polske nobelpristagaren. Den andra utställningen om William Butler Yeats tillhandahölls av den irländska ambassaden och invigdes av den irländska ambassadören James Joseph Carroll. I samband med invigningen höll professor Stephen Regan en uppskattad föreläsning. och förstärkas. En av medarbetarna på Juridiska fakultetens bibliotek genomförde litteraturöversikten Vad är forskarservice? En litteraturöversikt inom LUB-projektet Forskares behov av service och stöd. I slutet av året anordnade biblioteket tillsammans med avdelningen för vetenskaplig kommunikation på Universitetsbiblioteket en utbildningsdag för alla medarbetare på Juridiska fakultetens bibliotek. Dagen hade temat Vetenskaplig kommunikation: bibliometri och OA och målet var att öka den generella kunskapen kring stöd till forskning, publicering och utvärdering av forskning i ett rättsvetenskapligt sammanhang. Undervisning spelar en central roll för verksamheten. Drygt 400 timmar schemalagd undervisning har genomförts på grundutbildningarna och forskarutbildningen. Antalet deltagare på undervisningstillfällena var över HT-biblioteken fick årets LUB-stipendium, vilket användes för studiebesök på bibliotek i Oslo och Köpenhamn. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. JURIDISKA FAKULTETENS BIBLIOTEK Juridiska fakultetens bibliotek är en nära och integrerad stödfunktion till Juridiska fakultetens forskning och utbildning. Under året har verksamheten fokuserat på kärnuppdragen att stödja forskning och lärande och på tillgängliggörandet av vetenskaplig information inom rättsvetenskap. Juridiska fakultetens bibliotek är centralt placerat på Juridicum. Biblioteket är välbesökt och används mycket av fakultetens egna forskare och studenter, men även av forskare och studenter från andra fakulteter inom Lunds universitet och av allmänheten. Under året ökade antalet besök med drygt till knappt besök. Biblioteket var öppet 76 timmar i veckan och under 322 dagar. Juridiska fakultetens bibliotek har sex heltidsanställda bibliotekarier och amanuenser och timanställda studenter som sköter cirkulation och bokuppsättning. Timanställda studenter arbetar även som så kallade datalärare eller peer-teachers och håller övningstillfällen i juridiska databaser. Medarbetarna deltog i drygt 400 timmar kompetensutveckling under året. Juridiska fakultetens bibliotek hade en omsättning på ungefär 11 miljoner kronor. Biblioteket har deltagit i ett gemensamt utvecklingsprojekt Undersökning av forskares behov av biblioteksservice inom Lunds universitets bibliotek. Undersökningen bestod av en enkät till biblioteken för att kartlägga befintlig service, en litteraturgenomgång och fokusgruppsintervjuer med ett 50- tal forskare inom Lunds universitet. Projektets syfte var att peka ut områden där stöd och service kan vidareutvecklas En av bibliotekets medarbetare var med och presenterade nulägesbeskrivningen i projektet Gör det någon skillnad? En genomslagsutvärdering av bibliotekens pedagogiska verksamheter vid Lunds universitet på konferensen Librarians Information Literacy Annual Conference (LILAC) i Glasgow i april. Det så kallade Genomslagsprojektet kommer att avslutas med en ny nulägesbeskrivning Tillgången till e-resurser inom rättsvetenskap liksom antalet e-böcker inom juridik har ökat under året. Arbetet med övergången till digitala informationsresurser i stället för tryckta pågår. Biblioteket gör omsorgsfulla genomgångar av prenumerationer och så kallade stående beställningar av lagstiftning, lagkommentarer och rättsfall med avsikten att byta ut det tryckta materialet när funktion och arkivmöjligheter är på plats. KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK Biblioteksverksamheten vid den konstnärliga fakultetens bibliotek präglas av flexibilitet och en önskan om att ge personlig service. Bemötande, ämneskunskaper och snabb och tillförlitlig information har alltid varit ledord för verksamheten. Generösa öppettider är också prioriterat. Det gångna året präglas av förändring vad beträffar personal, men också av att verksamheten närmar sig den servicenivå som erbjuds av Lunds universitets övriga bibliotek. Musikhögskolans bibliotek Musikhögskolans bibliotek hade vid början av året tre heltidstjänster: två bibliotekarier och en bibliotekschef. I juni gick bibliotekschefen i pension och heltidstjänsten som bibliotekschef blev en deltidstjänst om 75 %. Chefstjänsten kombineras från 1 juni med fakultetsbibliotekarietjänsten som nu är på 25 % istället för som tidigare 50 %. Timanställda studenter sköter bokuppsättning, cirkulation och dagliga praktiska göromål.

17 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Personalen har deltagit i följande aktiviteter under året: musikmässan i Frankfurt, bokmässan i Göteborg, möte med musikhögskolebiblioteken i Göteborg och nätverksträff för musikarkiv i Lund. Under året har olika åtgärder vidtagits för att underlätta för våra besökare. Musikhögskolans fina urval av CD-skivor är nu möjliga att låna hem för de låntagare som är inskrivna vid Musikhögskolan. Vi har även infört låntagarbeställningar via LIBRIS, där låntagarna själva kan göra fjärrlån. vid LTH. Bibliotekspersonalen samverkar i ett nätverk, LTH:s biblioteksnätverk. Biblioteken vid A-huset, E-huset, V-huset och LTH Studiecentrum har en personalstyrka om nio personer. Totalt inom LTH:s bibliotek finns arton personer anställda (inkluderat personal vid de delade biblioteken). Personalen har under året deltagit flitigt i utbildningarna inom Lunds universitets bibliotek. Personalen har även deltagit i mer specifika kurser knutna till de ämnesområden som man servar. Ett nytt media-rum invigdes i december. Här har studenter och lärare möjlighet att se film och konserter via en anläggning av första klass. Som ett led i vår strävan att närma oss de andra biblioteken inom Lunds universitets bibliotek har vi gjort det möjligt för alla studenter vid Lunds universitet att beställa böcker från Musikhögskolans bibliotek. I ett projekt för att presentera bibliotekets verksamhet för LTH:s ledning har vi arbetat med att bearbeta statistik med hjälp av prestationsindikatorer i verktyget BIX. Delar av detta material har LTH:s ledning tagit del av. Projektet fortsätter under LTH:s bibliotek har levererat en användarnära service med inslag av nya, framtida teman. Konsthögskolans bibliotek Konsthögskolans bibliotek har en bibliotekarie på deltid (70 %). Biblioteket är i stort sett alltid öppet för studenter (och allmänhet) under bibliotekariens arbetstid. Konsthögskolans bibliotekarie har under året deltagit i utbildningar anordnade av Lunds universitet och Lunds universitets bibliotek. Bibliotekarien har tillsammans med en datortekniker tagit fram en ny webbplats för institutionen. En institutionsspecifik Campusguide är också framtagen och finns tillgänglig på bibliotekets webbplats. Bibliotekarien har även lagt en del tid på att jobba vidare med Konsthögskolans ansikte utåt i sociala medier. Sommaren ägnades åt gallring och magasinering till det magasin som finns beläget på skolans övre våning. Böckerna finns kvar som sökbara i katalogen, men har fått hyllplaceringen magasin. Konsthögskolans bibliotekarie har varit kontaktbibliotekarie åt en masterstudent, som behövt särskilt stöd och talböcker. Bibliotekarien har också undervisat studenter i informationssökning och uppsatsarbete. En utredning av utlånade böcker med status mycket försenade har gjorts. LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLAS BIBLIOTEK Lunds tekniska högskolas bibliotek har under året bestått av följande bibliotek: Biblioteket för arkitektur och design, V-husets bibliotek, E-husets bibliotek, LTH Studiecentrums bibliotek, Matematiska biblioteket, Fysik- och astronomibiblioteket och Kemicentrums bibliotek. De tre sistnämnda biblioteken tillhör även Naturvetenskapliga fakulteten. Lunds tekniska högskolas bibliotek servar en användargrupp om cirka studenter och cirka forskare och lärare LTH:s bibliotek har förutom den löpande verksamheten under året åstadkommit följande utifrån tre av målen i Lunds universitets biblioteks strategiska plan : Informationstjänster Vi har etablerat en redaktionsgrupp för våra sociala medier. Vi har producerat två filmer på YouTube riktade till studenter. Vi har kommit igång med produktion av informationsguider i plattformen Campusguides. Stöd till forskningen Vi har arrangerat en mängd olika typer av forskarseminarier, såsom lunchseminarier, doktorandseminarier på teman open access, citeringsanalys, söksystem, sociala medier och referenshantering. Vi har deltagit i ett LUB-gemensamt projekt om forskarservice, inom vilket vi genomförde en fokusgrupp med en grupp LTH-forskare. Vi har påbörjat ett arbete med bibliometri, bland annat genom att ta fram kartor över LTH-forskares samarbeten världen över. Stöd till utbildning och lärande Vi har arrangerat workshoppar för studenter i referenshantering och i sökverktyget Summon. Vi har gett stöd till studenter som skriver examensarbete genom ett samarbete med studievägledare. Vi har medverkat till ett övergripande beslut om policy för publicering av LTH:s examensarbeten i LUP.

18 18 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 MEDICINSKA FAKULTETENS BIBLIOTEK Det finns ett tydligt byte av perspektiv bland anställda och studenter på hur infrastruktur och tjänster för forskning och lärande ska organiseras och erbjudas. Anställda och studenter förväntar sig i allt högre grad kunna arbeta, lära och studera när och var de vill. Molntjänster, sociala medier och andra verktyg skapar nya förutsättningar och förväntningar. Samtidigt blir verksamheten inom universitetet allt mer samarbetsorienterad, och det ger upphov till reflektion om hur arbetsflöden i lärande och forskning kan struktureras. Dessutom har IT och andra former av verksamhetsstöd blivit allt mer decentraliserat. Vi anpassar våra biblioteks-, informations- och kommunikationsteknik-tjänster allt eftersom till nya förutsättningar. Biblioteks-, informations- och kommunikationsteknikenheten (B&IKT) är en fakultetsövergripande stödfunktion vid Medicinska fakulteten. Personalen består av drygt 30 medarbetare: bibliotekarier, supporttekniker, servertekniker, webbprogrammerare, mediepedagog och forskningskommunikatör. Forskningskommunikatören har i uppdrag att vidareutveckla och anpassa informationstjänster för forskargrupper. Utvecklingen har skett i samarbete med Lunds universitets innovationssystem (LUIS) och Universitetsbiblioteket. Två bibliotekarier har genomfört fokusgruppsintervjuer med forskare i ett projekt inom Lunds universitets bibliotek. I vanlig ordning har B&IKT genomfört ett stort antal undervisningsuppdrag. Bibliotekets undervisningstimmar för alla våra användargrupper uppgår till 980 timmar under året. Den obligatoriska kursen Vetenskaplig kommunikation 1,5 hp ges åtta gånger per år. Kursen fortsätter att vara en viktig marknadsföringskanal för forskare. Eportfolio för doktorander implementerades på uppdrag från och i samverkan med forskarutbildningen. Workshoppar i hantering av medicinska bilder och illustrationer och i SPSS-programmet har genomförts. B&IKT har också medverkat i kursen pedagogik och teknik, som arrangeras av fakultetens pedagogiska utvecklingsenhet MedCUL. webbmanualer. B&IKT har under året genomfört ett internt arbete med hela personalen kring bemötande. Resultatet för året blev minus dryga miljonen kronor med kostnader om drygt 34,8 miljoner kronor. Omsättningen inom biblioteksverksamheten var knappt 19,7 miljoner kronor. Underskottet beror på budgeterat underskott för biblioteksverksamhet i Helsingborg och en försenad faktura för hyreskostnader för Biblioteket SUS i Lund för Intäkterna har under året ökat med 3,7 miljoner kronor, vilket motsvarar utgiftsökningen på IKT. NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet är mycket forskningsintensiv och 80 % av resurserna går till forskning och forskarutbildning. Verksamheten bedrivs vid nio institutioner inom vetenskapsområdena biologi, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och miljövetenskap. Bibliotekets organisation speglar fakulteten. Biblioteket verkar i omedelbar närhet till fakultetens forskare och studenter inom fem specialiserade enheter för biologi, fysik, geovetenskap, matematik och kemi. Uppdraget är att ge stöd till studenter och forskare inom fakultetens ämnesområden, men även till en intresserad allmänhet och i viss utsträckning även till företag. I början av året fick biblioteksnämndens ordförande uppdraget att utreda biblioteksverksamheten vid fakulteten. Syftet var att på bästa sätt implementera tankegångarna med ett gemensamt fakultetsbibliotek med flera serviceställen. Mot bakgrund av utredningens förslag fattade fakultetsstyrelsen ett beslut om att inrätta uppdrag som fakultetsbibliotekarie respektive biträdande fakultetsbibliotekarie med samordningsansvar för fakultetens biblioteksverksamhet. Under året har förvärvskostnaderna för e-böcker ökat med 100 % medan kostnaderna för tryckta böcker minskat med 60 % jämfört med Samtidigt har stora delar av bibliotekens samlingar flyttats till depå eller gallrats. Biblioteksverksamheten arbetar med marknadsföring och med att synliggöra och utvärdera fakultetens egen kunskapsproduktion. Biblioteket höll bland annat en uppskattad workshop för lärarna på den biomedicinska utbildningen om upphovsrätt, digitala bilder och e-böcker inom ämnesområdet och hur detta kan användas i undervisningen. Bibliotekets roll som pedagogisk resurs i fakultetens utbildningar har stärkts. Antalet undervisningstimmar har ökat med 22 % och under året har 60 % av studenterna deltagit i undervisningsinsatser från biblioteket. Vi har även dubblerat antalet pedagogiska resurser och användningsstatistiken tyder på god aktivitet. Kvalitetssäkring, effektivisering av rutiner och vidareutveckling av tjänster har fortsatt under året. Biblioteket har fått hjälp av processkontoret vid Lunds universitet att kartlägga och effektivisera arbetsflöden för cirkulation, fjärrlån och förvärv. Under året har biblioteket tagit fram digitala översiktsguider för biblioteken på HSC, CRC och BMC Studiecentrum, skapat en FAQ för B&IKT och påbörjat framtagning av Arbetet med digital arkivering och parallellpublicering av vetenskapliga publikationer med fri tillgång har intensifierats. Rekommendationer för och praktiskt arbete med registrering och arkivering av examensarbeten i LUP Student Papers har gått hand i hand. Stora samlingar har digitaliserats och katalogiserats retroaktivt.

19 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Lagom till höstens terminsstart öppnade Astronomibiblioteket i institutionens ombyggda lokaler efter att ha varit stängt under första halvåret. Konsekvensen av stängningen är att antalet besök på biblioteket minskat med 11 % jämfört med På Matematiska biblioteket har det nyligen inrättade seminarierummet Sigma börjat användas regelbundet av husets forskare. Stöd till forskning Biblioteket har deltagit i och en medarbetare har varit projektledare för det för Lunds universitets bibliotek gemensamma projektet om forskares behov av biblioteksstöd. Projektet har lett fram till värdefulla insikter om forskares vardag och behov av stöd avseende bibliotekens tjänster och service. Resultaten av undersökningen är publicerade i LUP. Under hösten arrangerade vi, i samarbete med kollegor inom Lunds universitets bibliotek, en internationell endagskonferens om biblioteksutvärderingsverktyget LibQUAL. Vi har också deltagit i det för Lunds universitets bibliotek gemensamma projektet om forskarstöd. Inom ramen för projektet genomförde vi en fokusgruppsintervju med sex forskare från fakulteten. Samtliga medarbetare har deltagit i Lunds universitets biblioteks utbildningar och ett flertal medarbetare har under året påbörjat fortbildning inom deras respektive biblioteks ämnesområden. En stor del, cirka 60 %, av forskare och lärare inom fysik, kemi och matematik tillhör Lunds tekniska högskola och omfattas också av Naturvetenskapliga fakultetsbibliotekets stöd och service. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK Biblioteksverksamheten inom samhällsvetenskapliga fakulteten samlades under året på ett serviceställe i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. I samband med flytten genomförde vi ett omfattande gallrings- och magasineringsarbete. I slutet av året blev biblioteket vid Campus Helsingborg en del i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och vi fick åter två enheter. Doktorandkursen Kickstart to Academic Life - Information Management and Publication Process for Social Scientists (7,5 hp) ges i samarbete mellan fakulteten och biblioteket. Biblioteket har genomfört kurser i referenshantering (End- Note och RefWorks) för fakultetens forskare och doktorander i Lund och i Helsingborg. Undervisning i publiceringsmodeller och informationshantering för forskare och doktorander har också genomförts. Övrigt I samarbete med Universitetsbiblioteket på Tornavägen har biblioteket deltagit i utarbetande av en e-boksguide med information om programvara för läsning, villkor för användning och lån. Biblioteket har också medverkat i upphandlingsarbetet och de intensiva förberedelserna inför lanseringen av Lunds universitets biblioteks nya metasökverktyg LUBsearch. Kompetensutveckling: Mobila enheter används av alltfler av bibliotekets användare och för att få kunskap om användningen av e-böcker och annan informationshantering i surfplattor försågs bibliotekets medarbetare under året med varsin ipad. Tillsammans deltog personalen i en gemensam ipad- och appkurs utarbetad av tre av bibliotekets medarbetare. Kursen är uppbyggd i sex moduler och fokuserar på surfplattans användning i biblioteksarbetet och användning av appar inom olika områden. Stöd till utbildning Initiativ till projektet Tablets as Tools togs under våren av Statsvetenskapliga institutionen. Projektet innebär att institutioner köper in ipads för att använda dem i pedagogiskt syfte i undervisningen. Biblioteket projektleder samarbetet och är en resurs gentemot både lärare och studenter. Biblioteket tillhandahåller stöd för användningen av plattorna genom undervisning i informationssökning, e-bokshantering och dokumenthantering i surfplattan. Projektet ska rapporteras höstterminen Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. BIBLIOTEKET PÅ CAMPUS HELSINGBORG Biblioteket på Campus Helsingborg gav under året service till studenter och forskare vid samhällsvetenskapliga fakulteten, humanistiska och teologiska fakulteterna och Lunds tekniska högskola (LTH). I biblioteket tjänstgjorde fyra heltidsanställda bibliotekarier och ett antal timanställda studenter arbetade i utlåningsdisken och med bokuppsättning. Biblioteket har köpt in bärbara datorer som institutionerna bokar via biblioteket vid tentamenstillfällen för studenter med särskilda behov. Datorerna är utrustade med rättstavningsprogram (svenska och engelska) och talsyntes och har ingen nätverksuppkoppling. Undervisning i informationshantering på grundutbildning omfattade knappt 600 timmar. Nästan tio procent av Lunds universitets studenter fick sin utbildning på Campus Helsingborg under året. Samhällsvetenskapliga fakulteten utbildar flest studenter vid Socialhögskolan och Institutionen för service management på Campus Helsingborg. LTH utbildar högskoleingenjörer inom bygg, livsmedel och data och ger tekniskt basår. Humanistiska och teologiska fakulteterna är på frammarsch med ett nytt kandidatprogram i modevetenskap och uppbyggandet av en

20 20 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 ny lärarutbildning. Två nya institutioner, utbildningsvetenskap och strategisk kommunikation, inrättades under året. Nya utbildningsprogram och fler doktorander innebär att biblioteket fått fler användare. Antalet biblioteksbesök och utlån steg. Mer än personer besökte biblioteket och utlån av bibliotekets böcker gjordes. För att möta den ökade tillströmningen förlängde biblioteket öppettiderna med en timme per dag. Uppskattningen var stor från studenterna, som har utnyttjat den nya timmen. Nya utbildningar innebar också större efterfrågan på bibliotekets undervisning i informationskompetens, källkritik, referenshantering och akademisk hederlighet. Bibliotekarierna genomförde 180 lektioner och workshoppar, vilket är 44 fler än föregående år. Den stora bredden av utbildningar på Campus Helsingborg innebär ständiga utmaningar i det dagliga biblioteksarbetet. Bibliotekarierna måste ha kunskap om informationsresurser inom vitt skilda ämnesområden. Som kontaktbibliotekarie för till exempel socionomutbildningen måste man vara beredd att svara på frågor också om litterär turism, livsmedelskemi och byggnormer. Biblioteket tillhörde Campus Helsingborgs utvecklingsenhet med Campus rektor som chef. Sedan flera år har det pågått diskussioner om att överföra biblioteket till ett av fakultetsbiblioteken. Under året tog planerna konkret form. Från 2013 tillhör biblioteket på Campus Helsingborg samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och kommer att ha fakultetsbibliotekarien som chef. I augusti deltog bibliotekspersonalen i utvecklingsenhetens studieresa till London. Personalen besökte två lärosäten, University of Westminster och London College of Fashion, och studerade bland annat lärandemiljöer. Att genomföra besöken tillsammans med olika personalkategorier (rektor, kommunikatörer och ekonomer) gav nya infallsvinklar till alla deltagare. Dessutom stärktes bibliotekariernas förutsättningar för effektivt samarbete med utvecklingsenheten. ASIENBIBLIOTEKET Asienbiblioteket fungerar som bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Beståndet vid Asienbiblioteket har asienanknytning och är mestadels författat på engelska. Vi förvärvar och katalogiserar även litteratur på kinesiska. Beståndet är tvärvetenskapligt med tyngdpunkt på ämnena samhällsvetenskap, ekonomi, politik och modern historia. Biblioteket är svenskt depåbibliotek för Asian Development Bank och tar emot alla deras publikationer. Genom Asienbiblioteket får Lunds universitet även tillgång till AsiaPortal (NIAS). Bibliotekets bestånd bidrar till Lunds universitets biblioteks mål att erbjuda det i nationell jämförelse bredaste och djupaste utbudet av informationsresurser för forskning och studier inom alla ämnesområden. Biblioteket satsar offensivt på att hålla ett aktuellt bestånd och därför förvärvar vi stora mängder nyutgiven litteratur. Nyförvärven synliggörs på flera sätt på bibliotekets webbplats och i LIBRIS. Antalet fjärrutlån har under året ökat med nästan 8 % och antalet utlån har ökat med drygt 9 %. Organisationen som Asienbiblioteket arbetar inom är liten och det möjliggör ett mycket nära samarbete med studenter och forskare. Undervisningen för studenterna är integrerad i deras studier och skräddarsys efter vilken inriktning de valt på sitt masterprogram. Vi erbjuder även studenter och forskare möjligheten att boka en bibliotekarie. Under året har vi även lanserat en LibGuide om Asienstudier är målet att komma igång med kurser i referenshantering. Asienbiblioteket erbjuder läsplatser och en mycket god fysisk arbetsmiljö med bland annat tysta läsplatser, som uppskattas av många studenter. Personalen har under året bestått av en heltidsanställd bibliotekarie, en halvtidsanställd bibliotekarie och tre timanställda studenter. Under året deltog bibliotekarierna i Lund Online, i fördjupningskurs i katalogisering (monografier och e-resurser) vid Kungliga biblioteket, bokmässan i Göteborg och i NIAS nordiskt möte i Helsingfors. Ett paper presenterades vid Mötesplats Borås i oktober. Kostnaden för personal har ökat något jämfört med 2011, medan kostnaden för lokaler är oförändrad. Kostnaden för förvärv har minskat något beroende på att många av de böcker som förvärvats inte har kommit ut än. INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUTETS BIBLIOTEK Internationella miljöinstitutets bibliotek har under året erbjudit service åt ett hundratal anställda och studenter vid institutet. Bibliotekets fysiska samling är tvärvetenskaplig med fokus på industriell miljöekonomi, hållbarhetsutveckling, miljöstyrning och policy och juridisk litteratur inom miljöområdet. Läsåret 2012/2013 har institutet 66 studenter, varav 30 studerar på distans. Det innebär att bibliotekarien utöver undervisning för campusstudenter även undervisar i informationssökning och akademisk hederlighet på distans. Service ges också, utöver bibliotekets öppettider, till stor del via e-post och skype-chatt. Under året har ett mindre gallringsprojekt inletts, som ska ses som ett första led i arbetet att övergå till hylluppställningssystemet Dewey.

Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehåll Universitetsbibliotekarien har ordet...3 1. Inledning...4 1.1 Biblioteksorganisationen...4 1.2 Strategisk plan 2009 2013...6 2. Universitetsbiblioteket...8

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Tillhandahåller akademiskt stöd för vetenskaplig publicering och utveckling av studenters och

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor PROTOKOLL s Arbetsutskott Närvarande Magnus Alm studeranderepresenta nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor Övriga Elna Jönsson

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Årsredovisning 2010 HT-områdets biblioteksverksamhet

Årsredovisning 2010 HT-områdets biblioteksverksamhet Årsredovisning 2010 HT-områdets biblioteksverksamhet Verksamhetsåret 2010 Retrokatalogisering och lån Under året genomfördes ett par retrokatalogiseringsprojekt. Inför inflyttningen i Zoofysiologen gås

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 1(5) Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 Närvarande Ledamöter: Björn Fryklund Ordförande Jan Hagerlid Extern ledamot Jesper Wokander IT-tekniker, BIT Jenny Widmark Bibliotekarie, BIT Mikael

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket Biblioteksnämnden Håkan Carlsson ÄRENDELISTA 145 1 / 1 2012-03-19 Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Lokal: Stora konferensrummet, Centralbiblioteket 1. Mötets öppnande samt utseende

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek RAPPORT 2002-05-02 Dnr LUB A9 62/2002 Biblioteksdirektionen Karin Ohrt Bibliotekarie Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek Bakgrund Biblioteksbarometern 2000 och andra undersökningar Som

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehåll Förord 4 Organisation 5 Biblioteksstyrelsen 8 Biblioteksrådet 9 Sammanfattning av verksamhetsåret 10 Gemensam verksamhetsplan

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Linköping University Electronic Press Håkan Andersson Linköpings universitetsbibliotek Liu E-press och Diva LiU E-press OA förlag inom Linköping universitet

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Högskolans webbutveckling 1995 2006 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bytte namn till Högskolan Väst 1 januari 2006.

Högskolans webbutveckling 1995 2006 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bytte namn till Högskolan Väst 1 januari 2006. Högskolans webbutveckling 1995 2006 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bytte namn till Högskolan Väst 1 januari 2006. 1990 2003 2006 www.htu.se www.htu.se Högskolans webbutveckling 1995 1995 lanserades

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016 Snabbt, innovativt och relevant. Stockholms universitetsbibliotek

Verksamhetsplan 2014-2016 Snabbt, innovativt och relevant. Stockholms universitetsbibliotek -2016 Snabbt, innovativt och relevant Innehåll Verksamhetsplan 2014 Inledning... 3 Bibliotekets infrastruktur och organisation stöder användarna att hitta relevanta resurser... 5 Biblioteket ger användarna

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket

Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket Giltighetstid Handlingsplanen för Lika villkor gäller för 2013 och ska årligen uppdateras. Samverkan Planen har utarbetats av SLU-bibliotekets

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Datum Diarienummer 2009-11-18 137-899-2009 Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och förvaltar det tryckta

Läs mer

Ändring i delegationsordning / attestordning

Ändring i delegationsordning / attestordning RÄTTELSEBESLUT 1 2010-09-30 (Korrigerat 2010-12-20) Dnr EK 2010/43 Ändring i delegationsordning / attestordning Bakgrund 2009-01-01 infördes en ny organisation för gemensam förvaltning och service, under

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13 Minnesanteckningar Möte 1 Göran Konstenius Avdelningen för nationell samverkan 010 +46 10 709 32 00 goran.konstenius@kb.se Mötesdatum 2013-02-13 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar 2007-11-28 JH Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar Närvarande: Lars Björnshauge, Ulf Göranson, Jan Hagerlid (sekr), Gunnar Lager, Kjell Nilsson, Agneta Olsson,

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Carolinabiblioteket 2013-02-10

UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Carolinabiblioteket 2013-02-10 UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Carolinabiblioteket 2013-02-10 Carolinabiblioteket Carolinabiblioteket inrättades 2001 genom en sammanslagning av Förvärvsavdelningen och Låneoch

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Aktivitetsplan för år 2014

Aktivitetsplan för år 2014 Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2013-2015 Bilaga 1 Dnr ORU 1.2.1-204/2013 Aktivitetsplan för år 2014 Aktivitetsplanen för år 2014 fastställer delmål och aktiviteter

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde

Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde PM 1(4) 2015-08-27 Universitetsledningens kansli Rutiner och ärendehantering för beslut som fattas av rektor vid rektorssammanträde Detta dokument, mallar för rektorsbeslut, tider för rektorssammanträden

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 Beslutat av styrgruppen 040318 Kontaktinformation: Ordförande i styrgruppen:

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR. Nämnd. Beslutets omfattning STOCKHOLMS STADSARKIV. Stockholms stadsarkiv.

BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR. Nämnd. Beslutets omfattning STOCKHOLMS STADSARKIV. Stockholms stadsarkiv. STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN ARKIVMYNDIGHETENS BESLUT 2011:2 DNR 9.4-1958/11 SID 1 (5) 2011-01-28 Stockholms stadsarkiv BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR Nämnd Kulturnämnden

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG Antagen av Fullmäktige 2014-10-22 Huvudområden Presidiet har följande fem huvudsakliga områden med arbetsuppgifter: 1. Utföra Fullmäktiges och Styrelsens beslut 2. Sköta utbildningsbevakning a. på fakultetsnivå

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte

Protokoll Styrelsemöte Protokoll Styrelsemöte Tid: Måndagen den 27 januari 2014 kl. 09.00-12.00 Plats: Riverside, Uddevalla Beslutande Hans Henriksson, Eva Lind Johansson, Boel Lanne, Elin Ruist, Gunilla Magnusson, Karl-Erik

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer