KUSK delrapport. Relatedness Fyrbodal Østfold. Pilotstudie av gränsregionens ekonomiska komplementaritetsstruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUSK delrapport. Relatedness Fyrbodal Østfold. Pilotstudie av gränsregionens ekonomiska komplementaritetsstruktur"

Transkript

1 KUSK delrapport Relatedness Fyrbodal Østfold Pilotstudie av gränsregionens ekonomiska komplementaritetsstruktur

2 Författare: Martin Henning Karl-Johan Lundquist Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet i samarbete med Ljubica Nedelkoska 2014 Omslagsbild: Depositphotos.com/michaeldb

3 Förord Projektet KUSK (kunskap, utveckling, statistik och kommunikation) bedrivs inom ramen för Interreg Sverige Norge. Det är ett gränsöverskridande samarbete inom ramen för EU-programmet Interreg med mål att stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Programmet stödjer projektverksamhet mellan länderna för att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Området för Interreg Sverige-Norge sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/Trøndelag till Västra Götalandsregionen i söder. Syftet med projektet KUSK är att bidra med kunskapsunderlag för arbetet med vision och strategi för tillväxt i gränsregionen. I arbetet deltar kommuner i regionen och olika regionala organisation med ansvar inom ramen för tillväxt och utveckling. Arbetet leds av en styrgrupp med företrädare för dessa aktörer. Projektet pågår Svensk projektägare är Västra Götalandsregionen och norsk projektägare är Østfold Fylkeskommune Denna rapport är en fördjupningsstudie inom området skill relatedness, om hur kunskaper och färdigheter hos arbetskraften kan bidra till en regions omvandling och långsiktiga ekonomiska framgång. Sådana analyser har tidigare utförts för bland annat Skåne, Stockholmsregionen, Amsterdam/Rotterdam, Saarland och Västra Götaland-Halland. Denna pilotstudie är den första crossborder studien. Vi hoppas att pilotstudien ska bidra till kunskap och ökad nyfikenhet om faktorer som bestämmer långsiktig ekonomisk framgång och i ett längre perspektiv till ett alltmer målinriktat arbete för tillväxt och utveckling. Uddevalla februari 2014 Christian Martins Biträdande Förbundsdirektör i kommunalförbundet Fyrbodal och Ordförande för styrgruppen KUSK 3

4 Summary in English: Relatedness Fyrbodal-Østfold. A pilot study of the economic complementarity structure of cross-border regions By Martin Henning and Karl-Johan Lundquist, Lund University, Sweden, in cooperation with Ljubica Nedelkoska The interest in cross-border regions has increased dramatically in the recent decades. The economic potential of cross-border integration has been a major topic of discussion, especially with the ambition of the European Union to increase the innovative potential and competitiveness of regions across Europe. However, new analytical methods need to be devised for the specific analyses of cross-border regions, aiming towards relevant and tailor made cross-border policies. This report is a pilot study to further develop the methodology of regional skill relatedness analysis to analyze human capital and skills complementarities in cross-border regions. Specifically, this method is here applied to the border region between West Sweden-Southern Norway (Fyrbodal-Østfold). Skill relatedness analysis represents the economy as a network of industries that to varying degrees are dependent on the same type of human capital, or skills, for their activities. This network, industry space, stresses that industries are not isolated units in the economy, and makes no a priori distinction between manufacturing industries and services (or other broad sectors of the economy, which today are becoming increasingly integrated). In this network of industries, we plot the economic profiles of the different parts of the cross-border region. It is important for regions to know their profile, because firms that are surrounded by many related industries in the close vicinity may easier draw from benefits such as relevant knowledge spillovers, access to competent labor and creation of new economic combinations. In fact, the regional profiles in industry space are not just a representation of the dominant industries in the region. More importantly, it is a picture of the latent skill set of regions, represented by the present industries. This skill set can be used for the present set of industries, but also to create new combinations in related industries. Of prime interest is of course how the different parts of a cross-border region can develop human capital complementarities with increased cross-border integration. In this report, we devise a complementary graph to compare the economic profiles of the different parts of the cross-border region. Our preliminary findings indicate that the different parts of the cross-border region Fyrbodal- Østfold have very distinct economic profiles in industry space. Surprisingly few industries share a high specialization on both sides of the border. However, both sides of the border share the feature that they lack important resources in some distinct parts of industry space. Developing these competence fields further will be difficult even with increased integration, though probably not impossible. More interesting, however, are the parts of industry space where the different parts of the cross-border region have divergent, but related, specialization patterns. In particular, industries that can find related resource environments at the other side of the border may be subject to benefits from increased cross-border integration. This report takes the first step towards a quantitative measurement of cross-border complementarities of the skill set of regions, a more detailed discussion about the specificities of regional economies, and a dialogue about the relevant policy measures needed to develop crossborder integration further. Methods for analyzing this are currently under rapid development, and this study is a contribution to an increasingly vivid and sophisticated debate about regional integration, regional resource bases and skill relatedness. 4

5 Introduktion De senaste decennierna har intresset för gränsregioner ( cross-border regions ) ökat starkt inom såväl policykretsar som i forskarsamhället. Från en europeisk horisont har intresset sitt ursprung i de politiska och sociala utmaningar som uppstod i kölvattnet av andra världskriget. Dessa handlade om att en ökad integration mellan gränsregioner, framför allt de som överskred de gamla frontlinjerna, skulle bidra till att stärka fred och politisk stabilitet i Europa. Efterhand har den politiska dimensionen allt mer knutits till gränsregionernas strategiska roll som förlöpare när det gäller att nå EUs övergripande integrationsmål, och inte minst för att underlätta integrationen av de nytillkomna medlemsländerna från det forna östblocket. Parallellt med denna utveckling har intresset för gränsregioner knutits alltmer till förhoppningar som berör ekonomisk utveckling, strukturell förnyelse och ökad innovationsförmåga. Dessa förhoppningar går hand i hand med EUs målsättning att bli världens mest innovativa och konkurrenskraftiga ekonomi. Gränsregionernas strategiska roll för ekonomisk tillväxt och förnyelse kan idag sägas vara det dominerande motivet för det ökade intresset. Idag finns ett drygt hundratal gränsregioner identifierade inom EU. Heterogeniteten och variationen är dock slående. Listan av gränsregioner spänner från centraleuropeiska Centrope, med nästan 7 miljoner invånare och som innefattar gränsregioner från fyra länder med metropolen Wien i centrum, till den lilla perifert belägna gränsregionen Haparanda-Torneå längs den svensk-finska gränsen med cirka invånare. Graden av och karaktären på integration varierar också högst påtagligt mellan olika gränsregioner, från sådana gränsregioner där integrationen är nästan obefintlig eller som präglas av relativt enkla asymmetriska flöden byggda på stora skillnader i pris- och kostnadsläge, till sådan integration som innefattar skapandet av nya komplementariteter och kunskapsintensiva flöden med dynamiska effekter. De specifika historiska, geografiska, ekonomiska och politiska faktorer som präglar en gränsregion ger således de grundläggande förutsättningarna för integrationen, samtidigt som dessa faktorer ofta utgör begräsningar för en framgångsrik integration. Det är i detta spänningsfält gränsregionsproblematiken måste förstås. Där skillnader i ekonomisk specialisering, näringslivsstruktur, efterfrågans karaktär, faktoruppsättningar och affärskulturer mellan olika delar av en gränsregion utgör de viktigaste drivkrafterna för integration, skapar de ibland också barriärer som hindrar ytterligare integration. Denna rapport är en inledande pilotstudie för analysera graden av komplementaritet och potentiella synergieffekter inom branscher med likartade kompetenskrav på arbetskraften i ett gränsregionalt sammanhang i Fyrbodal-Østfold. Sådana komplementariteter utgör en av de teoretiska aspekter som den omfattande litteraturen kring cross-border regions lyfter fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en kunskapsdriven integrationsprocess som på långsikt kan bidra till förnyelseförmågan på båda sidor av gränsen. Hittills har detta i litteraturen endast givits mycket begränsad empirisk belysning. Det är viktigt att redan nu påpeka att vi inte kommer att analysera eventuell integration mellan komplementära områden, utan endast visa var i näringslivsstrukturen olika typer av komplementariteter kan tänkas uppstå. Analysen kan därmed ses som ett första steg för att i detalj studera integrationsprocessen inom särskilt intressanta kompetensområden i regionen, och identifiera vilka specifika barriärer som kan vara speciellt viktiga att montera ned för att öka möjligheten att fullt ut utnyttja regionala komplementariteter. 5

6 Utgångspunkter och syfte Omvandling och kvalitativ förändring av regionala ekonomier är en viktig förutsättning för långsiktig ekonomisk framgång och konkurrenskraft. Men en regions förmåga till omvandling är inte obegränsad. I viss mån möjliggörs, och begränsas, omvandlingsförmågan av etablerade strukturer och resurser i regionen, till exempel närvaron av kunskaper och färdigheter hos arbetskraften. För att ta reda på var regionala framtida ekonomiska möjligheter sannolikt finns, behöver man kartlägga ekonomins resursstruktur och utgångspunkterna för omvandlingen. Samtidigt är vi vana att avbilda regionala näringslivsstrukturer som ett antal isolerade branscher eller klusterbildningar, där skillnaden mellan industri och tjänstesektor är skarp. Detta är delvis en föråldrad bild. Sådana bilder kan kompletteras med nya perspektiv. Nya verktyg behövs för att beskriva regionala ekonomiska strukturer i dagens komplexa och kunskapsbaserade ekonomi. Detta gäller inte minst i gränsöverskridande regioner, där metoder för att anlysera hur delregioner kan komplettera varandra på olika områden behöver utvecklas ytterligare. I den omfattande litteraturen kring cross-border regioner finns på sina håll teroetiska diskussioner kring betydelsen av komplimetariteter. Dock utvecklas relativt sällan ingående kvantitativa metoderför att mäta dessa, eller empiriska undersökningar som visar vad eventuella komplimetariteter kan betyda för integrationsprocesser i gränsregioner. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka möjligheterna att använda metoden Skill relatednessanalys för att analysera gränsregionens Fyrbodal-Østfolds ekonomiska resursstruktur(er) ur ett nytt perspektiv. Skill-relatedness analyser har utförts för bland annat Skåne, Stockholmsregionen, Amsterdam/Rotterdam, Saarland, och Västra Götaland-Halland. 1 En viktig premiss för analysen är att branscher och produktionsområden inte är oberoende av varandra. Istället delar de, i varierande grad, samma eller liknande typer av resurser i sektorsöverskridande samband. Med andra ord är branscher i olika grad relaterade till varandra. Metoden tar också sin utgångspunkt i att regionala resurser bildar basen inte bara för nuvarande industristruktur, men också framtida utveckling. Pilotprojektet använder sig av redan etablerad information om hur branscher i Sverige är relaterade i termer av de kunskaper och färdigheter de använder sig av hos arbetskraften. Genom sådana relatedness-länkar bildar branscherna i ekonomin därmed ett sektorsöverskridande nätverk, Industry Space. I detta nätverk kan regionala näringslivs- och resursprofiler tecknas och jämföras. Rapportens disposition är som följer. I nästa del diskuterar vi några teoretiska perspektiv på gränsregioner och resurskomplementariteter i sådana regioner. Därefter följer en översiktlig redogörelse för skill relatedness metoden och hur den använts i denna rapport. Efter detta följer några inledande empiriska illustrationer för gränsregionen Fyrbodal-Østfold. Regionens ekonomiska resursstruktur tecknas översiktligt i industry space, och vi utvecklar också en jämförelse mellan näringsliven på den svenska och norska sidan gränsen. Pilotstudien avslutas med slutsatser och diskussion om möjligheter och begränsningar för vidare studier om resurskomplementariteter i gränsregionen. 1 Analysen av Stockholmsregionen finns på 6

7 Resurskomplementaritet i gränsregioner Cross-border samarbeten och integrationen i cross-borderregioner har varit föremål för både omfattande politikåtgärder och intensiv forskning under de senaste decennierna. Inte minst mellan medlemsstaterna i Europeiska unionen har många initiativ uppstått, ofta med stöd av EU. Integrationen i en potentiell cross-borderregion kan anta många olika former på skalan från fullständigt individuella regioner till fullständig integration. I det sistnämnda fallet är det egentligen inte meningsfullt att egentligen tala om olika regioner i funktionell mening. Regional integration och regionförstoring mellan regioner inom ett land diskuteras ofta. Inom cross-border samarbete lägger man ofta till villkoret att det ska finnas [ ] ett mer eller mindre institutionaliserat samarbete mellan näraliggande subnationella myndigheter över nationsgränser. (Perkmann 2003 s. 155, vår översättning). Den politiska dimensionen i cross-border samarbeten är viktig, men samarbete mellan myndigheter är en, bland många, funktionella former som cross-border integration kan anta. Länkarna mellan regioner kan dessutom vara av exempelvis ekonomisk, arbetsmarknadsmässig eller kulturell karaktär. I de Nordiska länderna finns förhållandevis goda förutsättningar för cross-border integration. Dels finns en samarbetstradition tradition i följd av Helsingforsavtalet (1962), och dels är de språkmässiga hindren, med något undantag, begränsade. Men även om de skandinaviska länderna vid en första anblick verkar ha fler likheter än skillnader, skall inte betydelsen av regionernas inbäddning i skilda nationella system underskattas. Lundquist & Winthers (2006) analyser av Öresundsregionen visar att näringslivsutvecklingen på de olika sidorna sundet skiljer sig markant åt på flera centrala områden. De institutionella och organisatoriska strukturerna som näringslivet är inbäddat i visar på stora skillnader. Det gäller inte minst de två nationella innovationssystemens uppbyggnad och funktionssätt. Det svenska mer monocentriska (och delvis Stockholmsdrivna ) innovationssystemet präglat av högteknologi, storskalighet och radikala innovationer står exempelvis i kontrast till det danska mer polycentriska och inkrementellt drivna innovationssystemet. I praktiken är det inte heller så lätt att skilja olika dimensioner av integration, eller skapande av länkar mellan regioner, åt. Starkare ekonomiska länkar mellan regioner eller arbetsmarknadsmässig integration har ju ofta en förutsättning i att samarbeten också etableras på politisk och administrativ nivå. I detta sammanhang är gränsregionen mellan Sverige och Norge ett intressant exempel. Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland bildades redan 1980 och ersattes 2014 av Svinesundskommittén. Det finns idag en rad initiativ för att främja både funktionell regional integration och studier kring integrationens utveckling med hjälp av förbättrade analysunderlag (Statnord) och analytiska kunskaper (t.ex. KUSK-projektet). Litteraturen kring potentiella fördelar med ökad regional integration över nationsgränser är omfattande. De ekonomiska aspekterna av sådan integration förefaller komma allt mer i centrum för diskussionen, från att tidigare i större grad ha fokuserat på politisk och institutionell integration. Winther och Lundquist (2006) och Lundquist och Trippl (2013) konstruerar sorteringsmallar för att särskilja olika typer av ekonomiska effekter av cross-border integration. Generellt sett kan man särskilja mellan följande ekonomiska dimensioner: Faktor- och konsumentmarknader. Cross-borderintegration ses ofta som en mekanism för både att utvidga konsument- och faktormarknaderna, och göra dem kvalitativt annorlunda. På konsumentmarknaderna framhävs effekterna av större regionala marknader, och 7

8 relaterat till detta positiva effekter av ökad konkurrsens. För att detta skall kunna realiseras behövs dock en viss harmonisering av standarder och kanske i viss mån konsumentpreferenser över olika delar av cross-borderregionen. Vad gäller faktormarknaderna intar diskussionerna om integration på arbetsmarknader en särställning i cross-bordersammanhang. Åtgärder för att underlätta funktionell cross-borderintegration syftar ofta till att integrera de regionala arbetsmarknaderna, genom till exempel harmonisering av skatte- och pensionsregler och underlättad pendling. Integrationen inom Øresundsregionen är ett bra exempel på en långt gången sådan cross-borderintegration. Man ska dock hålla i minnet att regional integration på arbetsmarknaderna inte bara handlar om möjligheterna för fler att pendla inom en cross-borderregion. Lika intressant, eller kanske ännu mer intressant, är frågan om vilka som pendlar, och vilken typ av ny kompetens som företagen får tillgång till via ökad cross-border integration. Men andra ord, vilka nya kompetensbaser som skapas för företagen i en cross-border region, jämfört med delregionerna var för sig. Produktion och specialisering. Ökad regional integration kan ha effekter för företag på andra sätt än via faktor- och konsumentmarknaderna. Det kan även förändra förutsättningarna för produktion i regionen, och relationerna till andra regionala producenter. Litteraturen framhäver i detta sammanhang i synnerhet möjligheter till arbetsdelning och specialisering inom cross-borderregioner. Denna diskussion går tillbaka till traditionell ekonomgeografisk teori. Genom minskade transaktionskostnader och geografisk närhet förbättras företagens möjligheter till samarbeten med andra företag i regionen. Företags regionala samverkan och specialisering till olika delar av värdekedjan (vertikalt samarbete) är kanske den mest kända formen av regionala samordningsvinster. Det mest kända exemplet på detta är de så välstuderade industriella distrikten i norra Italien. Man kan också tänka sig att företagen kan dra nytta av samarbeten, eller omedveten interaktion, med producenter av liknande produkter (horisontellt samarbete). Man ska dock komma ihåg att den geografiska närheten i sig inte är tillräcklig för att olika typer av effekter av samlokalisering, agglomerationseffekter, ska uppstå i en region. Litteraturen på området lyfter ofta fram betydelsen av tillit mellan aktörerna för att de skall kunna koordinera sina arbeten och samverka. Det är också viktigt att påpeka att samlokalisering kan leda till att priserna på faktormarknaderna höjs, i och med att den regionala konkurrensen om produktionsfaktorerna riskerar att öka. Innovation. En dimension av regional integration som är relaterad till de ovanstående, men som ofta lyfts fram som en egen dimension, är möjligheten till ökad innovationsförmåga. Denna förändras dels genom företagens möjligheter till ökat samarbete och kunskapsutbyte, men också genom förändrad tillgång till arbetskraft. Individerna i arbetskraften är bärare av specifikt humankapital som genom rörlighet kan ge upphov till kunskapsspridning. En innovationsdriven utveckling i gränsregioner kan ses som den mest avancerade formen av integrationsprocesser. Den geografiska, funktionella och sociala närheten och tätheten som krävs i kombination med rätt komplementaritet i kunskaps och komptensstrukturer återfinns emellertid sannolikt bara i begränsad omfattning i de flest cross-border regions. Lundquist & Trippl (2013) menar att en utveckling där regionala innovationssystem på olika sidor av gränsen smälter samman till ett i det närmaste är att betrakta som en utopi i de flesta fall. Däremot kan det ske en partiell hoplänkning kunskapsflöden och 8

9 innovationslänkar mellan de komptensområden där fördelaktiga komplementariteter återfinns om övriga barriärer för integration är låga. En central fråga inom cross-borderintegration är hur utvecklande av synergieffekter bäst sker inom dessa olika dimensioner: genom att utnyttja skillnader eller likheter mellan regionerna. Klassisk handelsteori förutspår att skillnader mellan delregioner utvecklas över tid (om handel mellan regionerna tillåts) i enlighet med komparativa fördelar. Sådana teorier poängterar hur synergieffekter, kanaliserade genom specialisering och handel, uppstår genom skillnaderna mellan regioner. En annan litteratur inom ekonomisk geografi har nyligen poängterat hur skillnader inom cross-border regioner kan ha sitt ursprung i hur delregionerna genomgått drastiskt åtskilda historiska händelseförlopp, och att de kan ha olika roller i de nationella regionala systemen. I Öresundsregionen, till exempel, har delregionerna på respektive sida sundet vitt åtskilda positioner i respektive nationell ortshierarki. Köpenhamn har länge varit centralpunkten i den danska ortshierarkin för såväl traditionella urbana aktiviteter men även en del tillverkningsindustri. Tidigare intog Skåne och Malmö en tämligen perifer del i den svenska regionala hierarkin, med en näringslivsstruktur och kontaktstruktur som kraftigt skilde sig från Stockholmsregionen. Kraftigt olika delregioner med skild industristruktur gör också att branschmässiga konjunktursvängningar kan mildras i en integrerad region som helhet. Det kan också finnas anledning att fundera hur skillnader mellan den industriella strukturen i delregioner i en cross-border region kan påverka regionens innovationskapacitet. Till detta ska vi återkomma nedan. Även om en stor del av litteraturen betonar hur skillnader mellan cross-borderregioner kan utnyttjas och leda till synergier, torde det inte vara ovanligt att regionerna inom ett cross-border samarbete (över tid) har utvecklat avgörande gemensamma drag. I många fall kanske regionerna tidvis har delat historisk utveckling och kanske grundläggande ekonomiska faktoruppsättningar. Vissa grundläggande likheter mellan regionerna kan vara en förutsättning, eller i alla fall en underlättande faktor, för att synergieffekter mellan regionerna alls skall ha möjlighet att uppstå. Kanske kan den litteratur som handlar om optimala skillnader inom innovationsteori möjligen också användas för att diskutera utvecklingen mot framgångsrika cross-border regioner. Detta teoretiska perspektiv betonar att den bästa förutsättningen för att regionala komplementariteter i cross-borderregioner skall kunna uppstå är att delregionerna har vissa olikheter och specialiteter, men ändå inte är så splittrade mellan olika produktionsområden att samarbeten alls ska kunna vara konstruktiva. Med andra ord kan man, som Lundquist och Trippl (2013) framhäver, argumentera att komplementariteter inte uppstår mellan vilka delar av näringslivet som helst och mellan regioner av vilken karaktär som helst. I sammanhanget har begreppet optimalt kognitivt avstånd mellan olika aktörer används för att beskriva när gynnsamma förhållanden råder. Det handlar om att aktörerna i fråga om kunskapsbas och kompetenser måste vara så lika att de förstår varandra, men samtidigt vara tillräckligt olika för att de skall ha något att lära sig av varandra. Framför allt torde sådana effekter vara konstruktiva mellan företag i relaterade branscher. I denna rapport avser vi med relaterade branscher sådana som delar beroende av delvis liknande humankapital eller färdigheter hos arbetskraften. Vi kallar sådana företag för skill related (Neffke och Henning 2013). Neffke m.fl. (2011) och Frenken m.fl. (2007) menar att inbäddningen av företag i de regionala kunskapsstrukturerna, det vill säga regional närvaro av relaterade verksamheter, spelar stor roll både 9

10 för företagens och branschernas kortsiktiga tillväxtpotential, men också för den framtida utvecklingen av en region. Genom att vara inbäddade i regionala kunskapsstrukturer kan företag dra nytta av kunskapsspridning och utbyte av arbetskraft. Det är i denna diskussion som föreliggande rapport tar sin utgångspunkt för cross-borderdiskussionen om gränsregionen Fyrbodal-Østfold. En viktig poäng i analysen av cross-borderregioner och potentialen för framtida synergieffekter och integration är då att analysera graden av koherens (samstämmighet) och splittringen i en crossborder regions näringsliv och de bakomliggande resurserna. För att analysera koherens och splittring i en cross-border region måste man noga bestämma sig för vilken dimension av integrationsytor, av de som nämnts ovan, man ska studera. I denna rapport fokuserar vi, som nämnts ovan, på skillnader och likheter i Fyrbodals och Østfolds resursstrukturer i termer av närvaro av relaterade branscher. Vi ser nämligen närvaro av branscher inte bara som en markering av produktionsstruktur, utan kanske främst som en representation för närvaro av kunskapsstrukturer i regionen, eller med andra ord närvaro av människor med branschspecifika kunskaper. Med denna utgångspunkt kan vi fråga oss: Vilka är Østfolds och Fyrbodals viktigaste specialiseringsområden inom näringslivet i termer av närvarande kunskaps- eller färdighetsstrukturer ( kompetensknippen )? I vilken mån är gränsregionens strukturer komplementära i kunskapshänseende? Vilken typ av integrationsprocesser kan förväntas ha störst potential mot bakgrund av funna specialiseringsmönster och komplementariteter? I samband med denna pilotstudie på området ställer vi även frågan: Vilka data finns tillgängliga för att ytterligare fördjupa beskrivningen av cross-border analysen med hjälp av skill-relatedness analysen? Denna fråga är också relaterad till undersökningar av vilka specifika barriärer av geografisk, institutionell och social karaktär som kan begränsa utnyttjandet av underexploaterade komplementaritetseffekter i gränsregionen. Skill relatedness och branschnätverket industry space Potentialen för regionala komplementariteter analyseras i denna rapport genom skill relatednessanalys (Neffke och Henning 2013). Delregionala profiler, och jämförelsen mellan dessa, presenteras i nätverket industry space. Detta närverk tar sin utgångspunkt i att näringslivet består av branscher som inte är isolerade, utan i olika grad beroende av liknande kompetenser eller färdigheter (skills). Sådana branscher kallar vi för relaterade. Som vi tidigare har konstateras, spelar regional närvaro av relaterade branscher roll inte bara för potentialen för kunskapsutbyten och samarbeten, men också hur nya branscher formas i regionen genom överföring av kompetenser till nya relaterade verksamheter. Metoden för att beräkna skill relatedness bygger på en analys av arbetskraftens rörlighet mellan branscher i den svenska ekonomin. Beräkningar av sådan skill relatedness har gjorts inom forskningsinitiativet Relatedness och långsiktig strukturell förändring vid Lunds universitet. Datan över arbetskraftens flöden härrör från Statistiska Centralbyrån ( ). Tidigare forskning har 10

11 konstaterat att arbetskraften inte förefaller röra sig mellan vilka branscher som helst i näringslivet. Tvärt om finns det starka drag av strukturer i flödet av arbetskraft. Henning m.fl. konstaterade till exempel, i en analys av den arbetskraft som lämnade svensk fordonsindustri , att 29 av destinationsbranscherna (som arbetskraften gick till) stod för över hälften av flödena (av 755 möjliga branscher i ekonomin). Det är rimligt att anta att det finns starka incitament för arbetskraften att röra sig mellan branscher som är relaterade i termer av kunskaps- och färdighetsberoende. Anledningen till detta är att de kan använda åtminstone delar av sitt uppbyggda humankapital i dessa relaterade branscher. Individens kunskaper och färdigheter kommer till användning i nya kombinationer, vilket också utgör en källa till konstruktiv kunskapsspridning mellan branscherna. Skill relatedness måttet mellan branscher beräknas som en kvot mellan det observerade flödet mellan branscherna, och ett förväntat flöde som främst bygger på vilket flöde vi kan förvänta oss om flödet mellan två branscher endast står i proportion till branschernas andel av totala arbetskraftsflöden. Därmed korrigerar man för att vissa branscher, till exempel på grund av sin storlek, närmast automatiskt kommer att uppvisa större flöden än andra, beroende på helt andra effekter än skill relatedness. Är det flöde mellan två branscher som observeras i ekonomin större än det förväntade, kallar vi dem för relaterade. Man beräknar också den statistiska pålitligheten (signifikansen) i länkarna (för fullständig matematisk beskrivning av metoden, se Otto m.fl. 2013). För att få en överblick över vilka branscher som är relaterade till varandra kan vi teckna branschnätverket industry space (figur 1). 2 I grafen placeras noderna, som representerar branscher på 3-siffernivå i det industriella klassificeringssystemet (SNI eller NACE), så att mer sammankopplade branscher är tätare belägna i grafen så långt det är tekniskt möjligt. Detta ger en översiktsbild av hur branscherna är relaterade till varandra. Länkarna mellan branscherna är relatedness-länkar, men vi tar inte med alla länkar vi beräknat, utan bara de viktigaste och statistiskt sett signifikanta länkarna. Vi färglägger branscherna enligt deras övergripande tillhörighet inom det traditionella klassificeringssystemet (se teckenförklaring). Intressant nog verkar branscher, som vi intuitivt kan hänföra till olika delar av näringslivet bilda ansamlingar av relaterade branscher i industry space. Vi kommer kalla dessa ansamlingar kompetensknippen. 3 Till höger i nätverket bildar tillverkningsindustriella branscher (blå noder) ett samlat kompetensknippe. Många av dessa branscher verkar dela ett starkt beroende av liknande typer av kunskaper och kompetenser hos arbetskraften. Det finns också en tendens att mer avancerade delar av detta knippe (till exempel kommunikationsutrustning, medicin och instrument) är samlade i övre delen av knippet, nära en lång rad avancerade producentservicebranscher (till exempel data och programvaror, men också olika typer av forskning). Många av livsmedelsbranscherna är belägna i nedre delen av knippet, och förefaller dela kompetenslänkar med kompetensknippet kring jord- och naturbruk (mörkgröna noder). Handel och partihandel (mörkrosa branscher) är mycket centrala branscher i industry space, som binder samman stora delar av näringslivet genom vidsträckta kompetenslänkar. Fastighetsrelaterade branscher och byggbranscherna utgör ett kompetensknippe längst ner i industry space. Det finns även kompetensknippen med väldefinierade länkar kring service- och besöksnäring (lila noder till vänster i nätverket), kulturella branscher och 2 Graferna är framställda i programmen Cytoscape och Inkscape. 3 Namnen på branscherna i grafen är förkortningar av de officiella branschnamnen, som vi konstruerat för att förbättra läsbarheten i graferna. I vissa fall är det svårt att ge en rättvis bild av branschens innehåll genom korta namn. Fullständig lista över de korta namnen och deras officiella motsvarigheter finns i bilagan. 11

12 utbildningsbranscher i nätverkets övre del till vänster, samt finansiella branscher och ekonomiförvaltning längst upp i industry space. Industry space ger en bild av ekonomin som ett nätverk av branschöverskridande relationer. Istället för att branscherna ses som isolerade enheter, ses de i en kontext av relationer med andra branscher i kunskaps- och färdighetstermer. Om man tecknar regioners profiler i detta nätverk, blir det inte bara en representation av vilka branscher som är närvarande och viktiga i regionen, men lika mycket en representation av regionens kompetensbas och potential för framtida regional utveckling. 12

13 Figur 1: Industry space för svensk ekonomi Branschernas tillhörighet i ekonomins traditionella sektorer indikeras av färgerna (teckenförklaring på nästa sida). 13

14 Skill relatednesstrukturer i gränsregionen 4 Skill relatedness analys kan användas för att beskriva en regions näringslivsprofil på ett nytt sätt, men också för att beskriva hur inbäddade branscher är i regionens kunskapsstruktur (det vill säga i vilken utsträckning det finns andra relaterade branscher, eller kompetensknippen, i regionen). Nedan tecknar vi Østfolds och Fyrbodals profiler i industry space. Vi använder oss av två typer av grafer: specialiseringsgrafer och inbäddningsgrafer. Specialiseringsgrafen markerar regionernas mest och minst specialiserade branscher, det vill säga speciellt viktiga (och mindre viktiga) branscher i regionen, jämfört med branschernas vikt i Sverige och Norge som helhet. I inbäddningsgrafen markeras vilka branscher som är relativt sett mest inbäddade i regionen, det vill säga de som har högst specialisering i relaterade branscher. 5 Sysselsättningsstatistiken för branscherna i Fyrbodal är hämtade ur Västdatabasen/SCB (2011). Data för Østfold härrör från GeoData Business Analysts baser (2012). 6 Det kan påpekas att de data som vi använder för den regionala specialiserings- och inbäddningsanalysen indikerar hur många som är anställda i en delregion (Fyrbodal), eller i företagen som härrör från en viss delregion (Østfold). Gränspendlarna kan dock sägas utgöra verkliga integrationsagenter - deras humankapital kan ju sägas tillhöra båda sidorna av gränsen (de bor på en sida och arbetar på en annan). Storleksordningen här är viktig ungefär personer pendlade år 2010 och 2011 från Sverige till Østfold. Den sektoriella fördelningen är markant koncentrerad. Av pendlarna arbetade ungefär 24% inom tillverkning, 20% i byggnadsverksamheten och 19% inom vård 4 Vi använder industry space beräknat för svenska individers rörlighet på arbetsmarknaden även för tecknandet av Østfolds regionala profil. Det kan naturligtvis finnas skillnader mellan det svenska och ett tänkt norskt industry space, men nationella jämförelser har hittills konstaterat en stor stabilitet mellan länder. 5 Specialiseringen beräknas som lokaliseringskvot i branschen (specialiseringsgraferna) eller relaterade branscher (inbäddningsgraferna). Referensområde är de svenska och norska ekonomierna sammantaget. För beräkningen av inbäddningen (lokaliseringskvot i relaterade branscher) begränsar vi beräkning till de starkast relaterade branscherna i ekonomin. 6 En svaghet med denna data i detta sammanhang är att den härrör från data på företagsnivå, istället för arbetsställen som är brukligt i regional analys. 14

15 och omsorg (år 2011). Dessa personer skulle förtjäna en omfattande speciell studie. Till detta återkommer vi i slutsatserna. Østfold Specialiseringsgrafen för Østfold (figur 2) indikerar var regionen har sin strukturmässiga tyngdpunkt i industry space. Storleken på noderna (branscherna) relateras till antalet anställda i branschen i Østfold. Gröna konturer på noderna indikerar Østfolds starkast specialiserade branscher, medan röda noder (branscher) indikerar Østfolds minst specialiserade branscher. Det är tydligt att Østfold har en relativt sett stark position inom stora delar av de mer traditionella delarna av det tillverkningsindustriella kompetensknippet. Några exempel på sådana branscher är maskiner, papper, plast, kemikalier, oljeindustri och kanske framför allt flera olika typer av livsmedelsindustriella branscher. I Østfold tillhör läkemedel de mest specialiserade branscherna, tillsammans med flera andra branscher med anknytning till kemiindustrin. Det livsmedelsindustriella knippet är kanske också speciellt intressant för Østfolds del, i och med att även många branscher inom kompetensknippet kring jord- och naturbruk tillhör regionens mest specialiserade branscher. Detta gäller exempelvis odling och service till jordbruk. Ett kompetensknippe nära jordbruket, med delande av delvis liknande kompetenser, är det kring byggnadsverksamhet och fastighetsservice (längst ner i industry space). Också bland dessa branscher finns några av Østfolds mest specialiserade. Dock är det tillverkningsindustriella kompetensknippet starkt skiktat för Østfolds del. De övre delarna av tillverkningsindustrins knippe är bland de lägst specialiserade i regionen. Ofta tillhör dessa tillverkningsindustriella verksamheter dem som ibland etiketteras som avancerade eller FoUintensiva. Detta är till exempel fallet för kommunikationsutrustning, instrument och elektronikkomponenter. Likaså tillhör vissa branscher inom producentservice, till exempel datakonsulter och dataservice, till Østfolds minst specialiserade branscher. Detta hindrar dock inte att i synnerhet branschen datakonsulter har ett icke försumbart antal anställda regionen. Vissa av branscherna inom det finansindustriella kompetensknippet i övre delen av industry space finns också bland Østfolds minst specialiserade branscher. Detta är kanske inte så konstigt, med tanke på att dessa traditionellt är verksamheter som är starkt koncentrerade till storstadsområden. I figur 2 visade vi vilka branscher som är Østfolds mest och minst specialiserade. Den säger lite om den regionala resursmiljö som omger företagen i de olika branscherna. I figur 3 visar vi därför Østfolds profil genom att studera vilka branscher som Østfolds mest och minst inbäddade branscher (gröna respektive röda konturer). Det är vanligt att de regionala profilerna är ännu tydligare i inbäddningsgraferna än i specialiseringsgraferna. Detta gäller även för Østfolds del i figur 3. Grafen ger en intressant bild av de dominerande dragen i regionens kunskapsmässiga resursstruktur. De specialiserade branscherna i det tillverkningsindustriella kompetensknippet är även inbäddade i en förhållandevis stark regional resursstruktur. Detta gäller exempelvis branscher inom läkemedel, kemi och papper, men även många av livsmedelsindustrins branscher. Däremot är många branscher i de övre delarna av industry space, till exempel kulturella branscher, finansbranscherna, konsultverksamheter och flera andra tillverkningsnära servicesektorer, omgivna av röda konturer. Det innebär att de företag som är verksamma inom dessa branscher är inbäddade i relativt sett svaga regionala inbäddningsmönster. 15

16 Figur 2: specialiseringsgraf för Østfold. Branschernas (nodermas) storlek representerar antalet aktiva individer i branschen i regionen. Konturerna representerar regionens mest specialiserade branscher (grön), respektive minst specialiserade (röd). 16

17 Figur 3: inbäddningsgraf för Østfold. Branschernas (nodernas) storlek representerar antalet aktiva individer i branschen i regionen. Kransarna representerar regionens mest inbäddade branscher (grön) och minst inbäddade branscher(röd). 17

18 Fyrbodal Figur 4 visar Fyrbodals specialiseringsprofil i industry space. Åter igen representerar storleken på noderna branschens antal anställda i Fyrbodal. Gröna konturer indikerar regionens mest specialiserade branscher, och röda konturer regionens minst specialiserade. Fyrbodals starkaste specialiseringsområden är främst koncentrerade till ett väldefinierat antal områden. I synnerhet gäller detta vissa traditionella men även några mycket avancerade branscher inom det tillverkningsindustriella kompetensknippet. Jämfört med Østfold finns en starkare specialisering till exempelvis tillverkning av fordonsdelar, metallvaror och flygplansindustri. Även inom jordbruk, byggbranscherna och fastighetsförvaltning finns många av Fyrbodals starkast specialiserade branscher. Ett intressant kompetensknippe för Fyrbodals del är även det kring besöksnäringen till vänster i industry space, där flera branscher är bland Fyrbodals mest specialiserade. Fyrbodals svagaste specialiseringsmönster finns dels, liksom var fallet för Østfold, i övre delen av det tillverkningsindustriella kompetensknippet och vissa tillverkningsnära servicebranscher. Dels kan man konstatera att regionen har en relativt sett låg representation inom det finansiella kompetensknippet, vilket även var fallet för Østfolds del. Man kan också notera att många servicebranscher till höger i industry space har ett lågt antal anställda i regionen, även absolut sett. Inbäddningsstrukturen för branscherna i Fyrbodals regionala ekonomi visas i figur 5. Mönstret från Østfold upprepas här: många av Fyrbodals mest specialiserade branscher är också väl inbäddade. Detta gäller i synnerhet många branscher inom det tillverkningsindustriella kompetensknippet, jordoch naturbruk, byggbranscherna och vissa av branscherna i kompetensknippet kring besöksnäringen. De röda konturerna på många branscher inom tjänsteverksamheterna pekar klart på den relativt sett svaga resursmiljö som råder för dessa företag i regionen. 18

19 Figur 4: specialiseringsgraf för Fyrbodal. Branschernas (nodermas) storlek representerar antalet aktiva individer i branschen i regionen. Konturerna representerar regionens mest specialiserade branscher (grön), respektive minst specialiserade (röd). 19

20 Figur 5: inbäddningsgraf för Fyrbodal. Branschernas (nodernas) storlek representerar antalet aktiva individer i branschen i regionen. Kransarna representerar regionens mest inbäddade branscher (grön) och minst inbäddade branscher(röd). 20

Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling

Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling Seminarium, Västra Götaland 2020 Göteborg, maj 2014 Martin Henning Lund universitet CRA/Handelshögskolan

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Rapport 2001:01 2012:31. Stockholmsregionen ur ett nytt kompetensperspektiv

Rapport 2001:01 2012:31. Stockholmsregionen ur ett nytt kompetensperspektiv Rapport 2001:01 2012:31 Stockholmsregionen ur ett nytt kompetensperspektiv Rapport 2012:31 Stockholmsregionen ur ett nytt kompetensperspektiv Författare: Martin Henning Institutionen för kulturgeografi

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010

Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010 Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010 Emelie Hane-Weijman Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Fler platsannonser i december

Fler platsannonser i december Kontakt: Stefan Rizvi Monster Worldwide Sweden +46 8506 523 61 stefan.rizvi@monster.se Fler platsannonser i december Sammanfattning december 20: Monster Employment Index steg två punkter i december till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer