Kadax och Karlit. Nya varsel på DNEX DS Smith lägger ner förpacknings - tillverkningen i Järfälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kadax och Karlit. Nya varsel på DNEX DS Smith lägger ner förpacknings - tillverkningen i Järfälla"

Transkript

1 Ledaren: Att tala om klass är fult, det blottlägger orättvisor Sid 2 Sirpo Moisio råder bot på nyhjälplösheten och visar vägen till en hållbar utveckling Sid 12 Ronny Frithiof varnar för onödiga pensionsråd Sid 8 9 Revyn Graphic Elements Medlemstidning för GS Avdelning 9 Östra Svealand Nr Möt Thomas Ellburg, en musikalisk snickare Sid 3 Rasmus och Christel jobbar på grafiskt företag i medvind Sid 6 Kadax och Karlit i konkurs 130 medlemmar förlorar jobbet däribland Leif som arbetat 49 år på Karlit. Sid 5 Frihet i fjällen Sid 9 Nya varsel på DNEX DS Smith lägger ner förpacknings - tillverkningen i Järfälla Sid 4 Sid 4

2 2 9 Revyn Klassklyftorna ökar ledaren Läser man borgerliga ledarsidor och lyssnar till borgerliga politiker låter det som om vi lever i ett land bestående av en enda välmående medelklass. Att det finns en riktig underklass bestående av sjuka, arbetslösa, uteliggare och socialbidragstagare glöms ofta bort i budgetarbetet och för all del när ledarskribenterna vässar sina pennor. När socialminister Göran Hägglund skulle motivera varför det går bra att höja högkostnadsskyddet för mediciner sade han att folk har ju fått mer pengar att röra sig med via jobbskatteavdraget. Han hade glömt att långtidssjuka inte fått några jobbskatteavdrag, de ska ju drivas bort från utanförskapet med ekonomiska sanktioner. Sjuka förvandlas till friska med ett penndrag och ska arbeta om de så ska arbeta liggande. Att tala om klass är fult, för det blottlägger orättvisor i samhället, och brister i inflytandet över sin livssituation. Sanningen är att klassklyftorna ökar mellan makteliten och folket, men även mellan arbetare och tjänstemän. Särskilt den översta ekonomiska eliten har dragit ifrån så tjänade de 50 viktigaste verkställande direktörerna i näringslivet 46 gånger mer än en genomsnittlig industriarbetare. Mer än, vad en arbetare tjänar under ett hela sin yrkesverksamma tid. Tar man snittet på den ekonomiska, byråkratiska och politiska elitens inkomster och jämför med en industriarbetares så var den 1950 elva gånger större hade gapet vuxit till 17 gånger större. Ett annat sätt att mäta klasskillnader är vad vi har råd med på fritiden. LO har just publicerat en rapport om semestervanor för arbetare och tjänstemän. Cirka 32 procent av arbetarna gjorde 2011 inte någon semesterresa och hade inte tillgång till fritidshus, en siffra som ökat med fyra procentenheter under de borgerliga regeringsåren. Motsvarande siffra för tjänstemännen är 14 procent. Även lägre tjänstemän har i jämförelse med facklärda arbetare i större utsträckning gjort semesterresor och haft tillgång till fritidshus. Men klass markeras också av vilken ställning vi har i produktionen, vilken utveckling vi har i arbetet, hur självständigt vi arbetar, om vi har ansvar och får vi fatta beslut? Jag tror att vi ska fundera och agera mer runt arbetsorganisation. Varför ska det vara så att tjänstemän vidareutbildas i mångfalt högre grad än arbetare. Vi måste lära oss de redskap som gör oss mindre sårbara och utbytbara på arbetsplatserna. Det ligger i vårt fackliga uppdrag att skapa lönesystem som främjar utveckling i våra arbeten. Om vi kan lyckas med dessa uppgifter så är det betydligt svårare för företagen att ringa efter Nisse från Manpower. Seppo Sinimaa Ordförande GS avdelning 9 Östra Svealand Nu är det snart jul igen men innan dess är det dags för GS-Veteranernas JULLUNCH. Lördag den 8 december, kl I år träffas vi hos Två grabbar och Kök, restaurangen i ABF-huset, Sveavägen 41, T-banestation Rådmansgatan, uppgången mot Tegnérgatan, eller buss linje 59, hållplats Rådmansgatan. NY LOKAL, annars är allt som vanligt: musik, dans, lotterier med många fina vinster och presentkort som lottas ut på entrébiljetten. PRISET för välkomstdrink, jultallrik med snaps/öl/vin och kaffe är 180 kronor per person som betalas in på klubbens plusgirokonto nr , eller bankgiro nr , senast den 28 november. Sista anmälningsdag är tisdag 30 oktober till Lillemor Åström tel , Ann-Cathrine Jernbrant tel och Leif Sjöberg tel Uppmärksamma fördelarna i att bygga bostäder i trä Sveriges förenade studentkårer (SFS) ger årligen ut en bostadsrapport över universitets- och högskoleorterna och det är sannerligen ingen munter läsning när det gäller Stockholm och Uppsala. När det gäller Stockholm skriver de: Produktionen av studentbostäder har legat på en extremt låg nivå sedan början av tjugohundratalet. I Stockholmsregionen räknar de med att det finns närmare studenter men endast studentbostäder. Bostadsbristen i huvudstaden innebär att de som redan bor i en studentbostad gör det allt längre då det är svårt att hitta en riktig bostad. När det gäller Uppsala är situationen likartad. Kötiden för en studentlägenhet beräknas till 1,5 2 år. Inom våra branscher finns det både kunnande och kapacitet att vara med om att bygga bort bostadsbristen för studenter. Att bygga studentbostäder i trä har många fördelar, bland annat är det ett billigare och snabbare sätt att få fram bostäder. Tekniken är nu så långt utvecklad att det går att bygga höghus i trä, vilket man förövrigt bygger just nu i Sundbyberg. Till det kan läggas att trähus är lättare att plocka ner om det är så att behovet av studentbostäder skulle minska. Samtidigt som detta skrivs kommer statistik från Trä- och Möbelföretagen om att orderingången på trähus minskat med 26 procent under januari augusti jämfört med föregående år. GS har börjat uppmärksamma frågan. Men det är hög tid att öka det politiska trycket. GS borde partsgemensamt med arbetsgivarna uppvakta de politiska beslutsfattarna och informera dem om fördelarna med att bygga i trä. JL

3 9 Revyn Snickra är som musik När Thomas Ellburg fick sin första lön köpte han en stereo. För sin andra lön köpte han en saxofon. Då var Thomas nyutbildad elektriker, nu är han snickare. Kärleken till saxen har han fortfarande kvar. TEXT och FOTO Jonas Lundborg Thomas växte upp i Hässelby och Källvesta i nordvästra Stockholm, mellanbror i en skara av tre grabbar. Pappa arbetade som speditör på en flyttfirma och mamma utbildade sig till kontorist efter att hon tagit hand om hem och de två bröderna. Thomas berättar att det fanns ett mantra i familjen, det är bra att ha ett yrke. Så Thomas utbildade sig till elektriker, ett yrke han inte jobbade särskilt länge inom. Men tillräckligt länge för att köpa en stereo och en sax. I stället fick Thomas jobb på ett fritids, i tio år arbetade han med barn. När han hamnade på ett skoldaghem för barn med särskilda behov väcktes tanken på att bli snickare. Det fanns en verkstad där jag höll på med små projekt. Jag ville jobba socialt med snickrandet så jag sökte jobb på ett skolsnickeri. Där påbörjades en ny yrkesbana. I samma veva träffade Thomas sin stora kärlek, Ann. Men bara efter något år blev Thomas arbetslös. Det var i början av 1990-talet och det var kris i Sverige. Trots usel konjuktur tog han ett Starta eget bidrag och öppnade sitt snickeri. Jag hade fortfarande ingen formell utbildning i yrket, men upptäckte att jag har en jävla fallenhet för det. Det snurrade på rätt bra och jag blev inhyrd som dekorsnickare på fria teatergrupper. Tillsammans med en kompis köpte Thomas ett snickeri i Sundbyberg, men efter ett år drog sig kompisen ur. Det blev inredningssnickeri samt dörrar och fönster. Thomas berättar att de var en tuff tid eftersom att han inte hade ekonomiskt kunskap om att driva firma. Det hängde också ihop med att han inte hade någon formell utbildning. Att räkna på jobb som han aldrig gjort tidigare innebar ofta att han räknade för lågt. Det blev mycket jobb på helger och kvällar. I slutet på 90-talet kom ett tungt besked, Ann hade en svår sjukdom. Thomas bestämde sig för att lägga ner firman och ta ett fast jobb med fast lön och vanliga tider. Han hamnade på Fruängens snickeri. Det var jätteskönt att komma i sammanhang där det fanns duktiga snickare. Samtidigt var det läskigt eftersom att jag inte hade någon utbildning, jag kände mig som en bluff. Men det var där jag lärde mig yrket på riktigt lades Fruängens snickeri ned och Thomas fick nytt jobb på LP Bygg & snickerier. När jag träffar Thomas har han precis bytt jobb och har blandade känslor för tiden på LP Bygg. Thomas uppskattade arbetskamraterna men inte personalpolitiken med oklara arbetsbeskrivningar, vilket märktes vid löneförhand lingarna. I ett par år fungerade Thomas som verkstadschef, men eftersom det inte stod på anställningsbeviset var det föga värt när det var dags att snacka lön. När chefen fick veta att jag gått med i GS blev han väldigt len i truten och undrade om något var fel. Jag svarade att det var för säkerhets skull, men i själva verket tycker jag att det viktigt att vara med i facket. Thomas gillar sitt yrke, att jobba med händer och kropp och att få producera något snyggt som kunderna tycker om. Ett yrke som han nu behärskar och som ger nya utmaningar. Han tycker att det finns likheter med musiken. Först lär man sig själv och når en viss kompetens, sen gör man det tillsammans med andra. Båda handlar om ett skapande och letande efter en personlig finish. Thomas började lira sax i slyngelåldern, som han uttrycker det. Förebilderna var Clarence Clemons och saxofonisten i Kai Martin & Stick, Ola Brunius som lirade på två saxar samtidigt. Thomas var med i en massa coverband som lirade blues och soul på fester och på mc-klubbar. I början av nittiotalet fick den ene efter den andre och även han själv barn och saxen hamnade under sängen. Men en gång i månaden kom den fram. För tre år sen kände Thomas att det var dags att damma av saxen på riktigt och började ta lektioner. Genom en sajt, vimusiker.se, hittade han ett nytt gäng att lira med. De repar en gång i veckan och lirar ute varannan månad, mest jazz och lite blues. Vill du se en musikalisk snickare, då bör du hålla ögonen öppna efter när Jazz & Blue lirar.

4 4 9 Revyn NOTISER Virkespriset sjönk Skogsstyrelsen rapporterar att de genomsnittliga priserna på både sågtimmer och massaved sjönk under andra kvartalet Virkespriserna (leveransvirke) sjönk under andra kvartalet 2012 jämfört med kvartalet dessförinnan. Sågtimmer- och massavedspriserna sjönk med tre respektive två procent. Sågtimmerpriserna sjönk i region Syd, Mellan och Nord med fyra, tre respektive en procent. Massavedspriserna sjönk med tre procent i region Syd, en procent i region Mellan och med fyra procent i region Nord. Vid en jämförelse mellan andra kvartalet 2012 och samma kvartal 2011 sjönk sågtimmeroch massavedspriserna med nio procent. TU och GFF gör gemensam sak Tidningsutgivarna, TU och Grafiska Företagens Förbund, GFF, har under våren 2012 gjort en kompetensinventering och i en skrivelse till Myndigheten för yrkeshögskolan framför de vilka yrkeskompetenser de anser behövs nu och i framtiden. Inom båda branscherna efterlyses grafiker som både kan förstå a nnonsörernas behov och producera nya annons lösningar för olika publiceringsformer, grafiker som kan producera bearbeta text och bild för båda analoga och digitala kanaler. GFF och TU menar att tidningsgrafiker måste bli mer säljorienterade, de skriver: De annonsproducenter/ grafiker som ska producera helhetslösningar i flera kanaler för annonsörer måste vara med i hela processen, från inledande möten med kund, behovsanalys till utformning och praktisk produktion av annonsprodukter till de kanaler som ingår i produktportföljen. Och detsamma gäller grafiker på civilsidan: Krav kommer att ställas på kunskaper att ta emot och bearbeta material som sedan skall kunna publiceras på olika plattformar, där tryck är en sådan. Pre-pressavdelningarnas kundkontakter kommer att öka, vilket ställer krav på kunskaper och förståelse för ekonomi, försäljning och projektledning på ett annat sätt än i dag. 35 får gå i Järfälla I förra numret berättade vi om ovissheten när det gällde framtiden för de anställda på gamla SCA Packaging i Järfälla. Skulle ägarbytet innebära något positivt? För cirka en månad sen kom beskedet att DS Smith lägger ner verksamheten i Järfälla och tänker flytta produktionen till Danmark och övriga enheter i Sverige. 35 kollektivanställda blir av med jobbet. Beslutet om nedläggning meddelades på ett stormöte för hela personalen den 6 september. För medlemmarna i fackklubbsstyrelsen var det skönt att beskedet till slut kom, de har under en tid känt till planerna men varit ålagda sekretess. Lars Svärd som sitter i klubbstyrelsen menar att beskedet togs emot bra av medlemmarna. Kimmo Vaveniemi, klubbordförande, berättar att det var en större chock för tjänstemännen. Folk på golvet har ju sett att det blivit allt mindre på körordrarna och anat vart åt det barkar, säger Kimmo. Lars uppskattar att de anställda i genomsnitt har arbetat 25 år på företaget och de har en bra sammanhållning så det var naturligtvis ett mycket sorgligt besked. Då det finns vakanser på enheterna i Mariestad och Värnamo erbjuder företaget flytt- eller pendlingsstöd. Arbetsgivaren har tagit initiativ till guidade resor med övernattning för att de som kan tänka sig att flytta får bekanta sig med orterna. Kimmo berättar att i nuläget är en handfull intresserade av erbjudandet. Jonas Lundborg DNEX-tryckeriet varslar 65 stycken Hösten 2010 fattade ägarna beslut om en pressinvestering i DNEX-tryckeriet, MAN Roland-pressarna som installerades 1992 bestod av fem falsar, lika med fem pressar. Investeringen 2010 av en modern axellös KBA-press innebär att man skrotar tre MAN Roland-pressar och behåller två gamla pressar. Investeringen bygger på en sparplan, att cirka 100 medarbetare skall avvecklas under en period fram till Ett socialt paket ingår med förtida pensioneringar och avgångsvederlag riktat mot 55 år och äldre, men trots det finns risk för uppsägningar Idag är KBA-pressen installerad och håller på att trimmas in för full prestanda. Klubben planerade att genomlysa investeringsplanen under hösten, för att nå rätt bemanning och organisation. Men Nu tystnar maskinerna i Järfälla. så blev det inte. Vi möttes av ett mycket dystert ekonomiskt utfall, en ytterligare vikande annonsmarknad under sommaren, som redan pågått under Dagens Nyheter drar tillbaka förproducering av flera av sina produkter och trycker istället en del av dessa med huvudtidningen på natten. Ägarna vill att effekten av investeringen skall effektueras redan under 2013, till det kommer ytterligare neddragning av medarbetare, kopplade till den vikande annonsmarknaden. Därför har DNEX-tryckeriet lagt ett varsel om 65 personer. Situationen är mycket komplex med ett sparpaket på ett redan befintligt sparpaket. Företaget vill även göra avsteg från LAS för ett antal medarbetare som de anser sig inte kunna undvara. Klubben har tagit emot företagets kr av, vilka presenterades för medlemmarna på ett mycket välbesökt medlemsmöte. Förhandlingarna med företaget har inletts under september. Claes Hallin DNEX-tryckeriet Cirka 100 med - arbetare skall av vecklas under en period fram till 2015.

5 9 Revyn NOTISER Hårt slag mot Karlholmsbruk 130 mister jobbet Kadax och Karlit i Karlholmsbruk har gått i konkurs. Båda tillhör samma koncern, Karlitföretagen. Konkursen berör cirka 130 GS-medlemmar, verksamheterna är de enda större arbetsgivarna på orten, så det skulle vara ett svårt slag för Karlholmsbruk om det inte skulle bli någon fortsättning med nya ägare. Karlit är idag Sveriges enda tillverkare av MDF-board (förenklat uttryckt en högkvalitativ spånskiva som går att bearbeta som trä). Kadax i sin tur producerade möbler med bland annat MDFboard som råvara. Verksamheterna var i stor utsträckning beroende av den största kunden IKEA, så när beställningarna från dem blev lägre än vad som förespeglats så räckte kassaflödet inte till. Vid konkursen uppgick skulderna till 80 miljoner kronor. Under sommaren gjordes ett misslyckat försök till rekonstruktion. I den mån det finns seriösa spekulanter på verksamheterna så kan man anta att de kallt inväntade konkursen. Personalen blev uppsagd den 17 augusti. Rekonstruktören Peter Smedman kommenterade konkursen i Uppsala Nya Tidning: Det är tragiskt men vi kom inte överrens med IKEA. Vi har försökt få fram nya ägare för att få fram nytt kapital, men i det läge vi är i har det varit svårt. Under sommaren hade Peter Smedman flera sammanträffanden med IKEA utan att nå framgång. Med sin blågula image, med sill och köttbullar, så lyfter de inte ett finger för att Sveriges enda MDFboardfabrik ska kunna fortsätta sin produktion. Den 12 september hölls ett stort informationsmöte med de berörda GSmedlemmarna i Karlholms Folkets hus. Först på plats var Leif Jansson som har arbetat längst av alla på Karlit, inte mindre än 49 år. Drygt 80 medlemmar fick en gedigen genomgång av a-kasseregler av Yesinde Aluko från GS A-kassa. Ronny Frithiof föredrog vad som finns att hämta från både avtals- och medlemsförsäkringarna. Inte minst inkomstbortfallsförsäkringen blir ett viktigt ekonomiskt tillskott vid omställningen om det inte blir fortsatt drift med nya ägare. Intresset var stort och frågorna många, klubbordföranden Tommy Mårtensson berättade att konkursförvaltaren fortfarande för samtal med intressenter. Det är vad som fortfarande gäller i skrivande stund. Seppo Sinimaa Drygt 80 intresserade medlemmar samlades på Fokets hus för att få svar på sina frågor om a-kasseregler och försäkringar. TMF kritiska till bostadspolitiken Orderingången för småhus visar en minskning under första halvåret. Den samlade orderingången minskade med 16 procent jämfört med samma period förra året. För juli månad var minskningen tio procent. Det visar TMFs nya Trähusbarometer. I ett pressmeddelande säger Leif G Gustafsson, vd för TMF: Vår bedömning är att nedgången nu fortsätter, och att de tecken på uppgång vi såg tidigare under året helt har raderats ut. Vi är nu nere på oerhört låga nivåer, så här få småhus har aldrig tidigare byggts i Sverige. Enligt färska siffror från SCB minskade antalet påbörjade småhus med 53 procent under första halvåret 2012 gentemot samma period förra året. Enligt TMF är de största orsakerna till den minskande orderingången försämrade kreditvillkor ihop med bolånetaket, samt den finansiella oron i världen. De anser även att det dessutom saknas en aktiv svensk bostadspolitik. Effekterna av den obefintliga svenska bostadspolitiken är dramatiska. De senaste 20 åren har vi byggt ungefär hälften så många bostäder per capita jämfört med Norge, Danmark och Finland. Vi har en brist på lägenheter i Sverige, en brist som bara växer så länge vi inte bygger fler bostäder, avslutar Leif G Gustafsson. Kommentar Färre stora arbetsplatser och färre fackligt aktiva Under året har över åtta större företag inom avdelningens område gjort stora neddragningar på personal eller gått i konkurs. Att hamna i arbetslöshet innebär ofta en personlig tragedi och inte blir det bättre av rådande konjunktur och regeringens cyniska arbetsmarknadspolitik som i stort går ut på att hungriga vargar jagar bäst. Men det finns en annan dimension av nedskärningarna och konkurserna. På sex av dem fanns det fackklubbar med fackligt förtroendevalda som förhandlade med arbetsgivaren. Klubbarna finns inte längre, vilket innebär att de företag som gjort neddragningar idag måste förhandla med avdelningens ombudsmän när det gäller löner eller större förändringar. Vår avdelning består av tre stora län, Gotland, Stockholm och Uppland. Inom avdelningens område har vi 290 företag där vi har medlemmar och kollektivavtal. 108 av dem är arbetsplatser där det arbetar en ensam medlem. På 185 arbetsplatser har vi fem medlemmar eller färre. Räknar vi antalet arbetsplatser med tio medlemmar och färre är det 247. Ytterst få av dessa 247 arbetsplatser har någon som helst facklig verksamhet. I bästa fall har vi ett kontaktombud, men oftast inte. Det innebär att merparten av dessa 247 arbetsställen ska servas av fyra ombudsmän och ett på heltid arbetande regionalt skyddsombud. Att alla dessa arbetsplatser årligen ska få en ordentlig lönerevision och en skyddsrond som förbundets mål och verksamhetsplan har beslutat är dessvärre en utopi. Varför då? Jo, verkligheten är den att avdelningen har nästan inga fackligt förtroendevalda som tar uppdrag utanför den egna arbetsplatsen. Avdelningen har två regionala skyddsombud, varav den ena av dem endast kan komma ifrån ett par gånger i månaden. Och vardagen för avdelningens ombudsmän handlar i allt större omfattning om långdragna försäkringsärenden och utlåtanden till Arbetsförmedlingen. Till det kommer det dagliga arbetet med att hjälpa enskilda medlemmar i trångmål. Sammanlagt minimerar detta möjligheten att utföra gedigna lönerevisioner. Samtidigt som allt färre är beredda att ta ett fackligt uppdrag och många gnäller över att det för dyrt att vara med i facket tvingas GS av ekonomiska skäl att göra stora besparingar. Hur dessa besparingar kommer att se ut är i dagsläget inte klart, men att det handlar om färre anställda är ingen hemlighet. Problemet som nu uppstår är att GS ska vara en medlemsnära organisation som bygger på att fackligt förtroendevalda inte bara ska vara förtroendevalda på sina egna arbetsplatser utan även hjälpa kollegor på arbetsplatser utan facklig aktivitet. Nöten som förbundet därför måste knäcka är hur får man fler fackligt förtroendevalda som utför målet med färre anställda. Eller är det dags att omformulera målet? Jonas Lundborg Darrigt läge inom skogsindustrin Arbetsgivarorganisationen Skogsindustriernas kvartalsrapportering visar på ett avvaktande konjunkturläge för skogsindustrin efter ökade exportvolymer hittills i år. En nedpressad pappersproduktion i USA och Europa håller tillbaka massaleveranserna globalt, men fortsatt stora leveranser till Kina ger en total ökning. Den nedåtgående trenden i pappersproduktionen i Sverige har hejdats och produktionen var marginellt lägre än förra året de första fyra månaderna. Exporten av papper har inlett starkare än 2011 och var drygt två procent högre januari-april. Antalet anställda har fortsatt att minska i massa-, pappers- och sågverksindustrin. Omfattande aviseringar om personalneddragningar hittills 2012, främst till följd av bristande lönsamhet. Under 2012 har ett pappersbruk, ett massabruk och ett sågverk lagts ner eller aviserat om nedläggning.

6 6 9 Revyn Christel Wenckus och Rasmus Eklund granskar ett provtryck för en fotobok. PÅ Media i medvind För ett år sedan vann PÅ Media Grafiska innovationspriset trots det är företagets vd, Thomas Pall, osäker om framtiden, en osäkerhet han säkert delar med de flesta grafiska företag. Men skillnaden är kanske att PÅ Media inte hänger på teknikutvecklingen, de vill vara ledande. Det är bra att alla här är med i facket, säger Thomas Pall, VD. TEXT och FOTO Jonas Lundborg I prismotiveringen står det att PÅ Media leder vägen för den grafiska branschen in i det moderna mediesamhället. Genom envist och ihållande arbete har de lyckats etablera sig som en partner när kombinationer av digitala och tryckta medier är det som ger bäst resultat. Men vad innebär det i realiteten? Jo, att PÅ Media på ett framgångsrikt sätt lyckats integrera grafiska lösningar till sina kunder i allt från trycksaker till mobilapplikationer, vad som kallas Crossmedia. Thomas Pall första jobb inom den grafiska branschen var som repromontör på Essinge Offset. Det var i brytningstiden mellan den gamla tekniken och datoriseringen. Som yngste medarbetare blev han satt att sköta bildbehandlingen i de nya programmen när macarna kom. I mitten på nittiotalet blev han delägare i reproföretaget Hjertstedt & Co. Efter ett år klev han av men fortsatte som anställd. På Hjertstedt & Co började en lärling, Daniel Åhlberg, som Thomas kom bra överens med och när Hjertstedt & Co gick omkull 1999 bestämde sig Thomas och Daniel för att starta PÅ Media. Från början var det bara ett renodlat reproföretag men redan efter ett år bestämde de sig för att satsa på digitaltryck. Thomas berättar att det var en tuff lärotid med mycket skruvande för att få fram bra resultat. Vi vände oss till kräsna kunder som skivbolag, filmbo- lag och reklambyråer. Resultaten blev mycket bra även om vi max kunde köra två jobb om dagen. Med digitalpressen blev det efterbehandling och PÅ Media växte försiktigt köpte de ytterligare en digitalpress, en HP Indigo, som är mer lik en offsetpress. Idag har PÅ Media nio anställda inklusive ägarna. Under intervjun med Thomas får jag känslan att PÅ Media skulle kunna växa snabbare. Men han återkommer flera gånger till att fördelarna med en liten organisation är att de kan göra snabba omställningar. Kanske är det dippen för tre år sedan som spökar då de var tvungna att varsla två anställda, båda är återanställda igen. Eller så handlar det om en sund försiktighet i en osäker bransch. I tryckeriet träffar jag Christel Wenckus och Rasmus Eklund. Christel är från Stockholm och är i grunden bokbindare. Genom olika omständigheter hamnade hon för sju år sedan i Västerås där hon fick jobb på Edita. Efter några år i bokbinderiet där dök möjligheten att skola om sig till digitaltryckare upp. Den tog Christel och hon fick lära sig att trycka i en HP Indigo och en Ricoh ProC 901. För cirka 1,5 år sen så började Christel fundera på om det kanske var dags att lämna Edita och gå vidare i yrkeslivet. Hon kom då i kontakt med PÅ Media och Thomas, som ville anställa henne. Men efter övervägande kom hon fram till att det skulle bli för långt att pendla mellan Västerås och

7 9 Revyn Det är en häftig skillnad. Edita var en industri. PÅ Media är en tomteverkstad. PÅ Medias lokaler är ovanligt ljusa och rena för att vara ett tryckeri. Västberga så hon tackade nej till jobbet. Men tanken var trots allt väckt och när Thomas senare under hösten 2011 hörde av sig igen med erbjudande om jobb så valde Christel att nappa på det. Hon och hennes sambo bestämde sig då för att flytta till Stockholm. Skillnaden mellan Edita och PÅ Media är milsvid. Edita är en koncern med närmare 800 anställda verksamma i flera länder. I Västerås arbetar närmare 90 anställda. Det var en stor omställning att gå från ett stort företag till ett litet. Det bygger på att gänget funkar, särskilt med närmsta kollegan Rasmus. Hade vi inte lirat hade jag inte trivts här. Christel berättar att det även tekniskt var en stor omställning. Trots att hon körde en likadan press på Edita använde de inte tillnärmelsevis pressens kapacitet som hon gör nu. Det var frustrerande i början. Jag trodde att jag kunde köra Indigon, men kvalitetskraven här är mycket högre, här jobbar vi mer med att ställa bland annat färger, raster och lut-kurvor i pressen. Rasmus var till stor hjälp i början. När jag frågar om vilka fördelar Christel tycker det är att arbeta i en mindre organisation svarar hon att det kanske låter som klyschor, men att man blir en tajt grupp och att det är snabbare till beslut. Hon upplever också som att det finns ett gehör för de anställdas synpunkter inom företaget. Har jag bra argument varför ett jobb ska köras på ett visst sätt så är det ok. Eftersom att PÅ Media är ett litet företag måste alla rycka in där det behövs. Något Christel tycker är kul. Det är en häftig skillnad. Edita var en industri. PÅ Media är en tomteverkstad. Jag kan fortfarande bli förvånad över vilka fina saker vi producerar. Om det är mycket handarbete på en produkt, som till exempel bigning, limning, oblatering eller liknande så hjälper alla som har tid till. Rasmus Eklund kommer från Heby och utbildade sig till grafiker i Uppsala. Första året efter skolan tog han lite ströjobb innan han tröttnade och kontaktade skolan som rekommenderade honom att söka jobbet som digitaltryckare på PÅ Media. Flytten från Heby till Stockholm gick bra även om han saknade vännerna och att det var en smärre chock hur mycket han och flickvännen var tvungna att betala för bostadsrätten. För att hitta nya kompisar spelade Rasmus fotboll med Stureby SK men det var inte samma lagkänsla som hemma i Heby där man hängde ihop efter träningar och match, i Stureby försvann alla åt olika håll. Rasmus tröttnade och slutade med fotbollen. Nu har Rasmus arbetat fem år inom företaget och trivs bra. Han tycker att det fungerar bra att jobba ihop med Christel. Det är helt underbart. Tidigare hade jag nästan hela ansvaret för tryckningen. Christel kom från ett större företag med bra rutiner när det gäller överlämning av jobb som vi behövde. PÅ Media är ett ungt företag i dubbel bemärkelse, medelåldern ligger runt 30 och Thomas är äldst med sina 44 år. Han tror att det är en fördel eftersom ingen är rädd för ny teknik. När det gäller framtiden säger Thomas att man inte kan veta hur nästa år ser ut. PÅ Medias strategi är lyssna på kunderna vad de vill ha och se vad tekniken kan erbjuda för lösningar. Att bara sälja trycksaker är i alla fall ingen framkomlig väg.

8 8 9 Revyn NOTISER Arbetsmiljöverket inspekterar skogsbranschen Inom skogsbruket sker många olyckor i jämförelse med antalet sysselsatta. Många med dödlig utgång. De olyckor och tillbud som anmäls är troligtvis bara en bråkdel av de som inträffar. Fallolyckor, olyckor med handverktyg, till exempel röj sågar och motorsågar och hantering av föremål som grenar och stockar uppges vara de främsta orsakerna i de rapporterade arbetsolyckorna. I statistiken över olyckor med handverktyg ingår även skador orsakade av falla nde träd. De som arbetar som huggare inom skogsbruket är inblandade i 35 procent av arbetsolyckorna med sjukfrånvaro. Arbetsmiljöverket kommer att besöka utvalda företag som arbetar med skogsbruk från hösten 2012 och fram till december Med skogsbruk menar vi de företag som arbetar med manuell och maskinell slutavverkning, gallring, röjning, ledningsröjning och plantering. Vid inspektionen kommer vi bland annat att kontrollera: företagets systematiska arbetsmiljöarbete hur ni arbetar med risker och tillbud hur ni säkerställer att alla följer regler för teknisk utrustning och skyddsutrustning. Okunskap inom läkarkåren Det finns en anmärkningsvärd okunskap inom läkarkåren om arbetsrelaterade luftvägssjukdomar, det skriver Jørn Nielsen, överläkare på Arbets- och miljömedicin i Lund, i senaste numret av deras nyhetsbrev Bulletin. Enligt Arbets- och miljömedicin i Lund kan cirka 15 procent av all vuxenastma och var femte fall av KOL vara arbetsrelaterat. I nyhetsbrevet framgår att de som arbetar i trädamm ligger riskgruppen för att få KOL kom Arbets- och miljömedicin i Lund med rapporten Ögon och luftvägsbesvär vid arbete med mjuka träslag inom träindustrin. I rapportens slutsats konstateras: Träindustriarbetare tycks oftare än icke trädamms-exponerade ha arbetsrelaterade symptom framförallt från ögon och övre luftvägar. En hög förekomst av arbetsrelaterad torrhosta och kronisk bronkit, som tycks ligga klart över vad som kan förväntas för åldern, noterades också, vilket talar för att exponering för trädamm utgör en ökad risk för luftvägsbesvär. Jørn Nielsen skriver att det behövs mer forskning eftersom att det mellan åren 2000 och 2010 har tillkommit 41 astmautlösande kemiska ämnen till flera hundra som redan är kända. Och om läkarkåren inte känner till hur expone- ring och sjukdomsrisk samvarierar har de svårt att göra riskbedömningar och ge råd till patienter, arbetstagare och arbetsgivare. GS arbetsmiljöansvarige, Lennart Gunnarsson, anser inte att GS tagit för lättsinnigt på de här frågorna. Det har dock varit svårt att agera för våra skyddsombud. EUs regler för hygieniska gränsvärden är för höga enligt vårt sätt att se det. Även om en mätning görs, där vi anser att det finns en risk, så når man inte över gränsvärdet. Hur arbetar GS med de här frågorna? Förutom skyddsombudens dagliga arbete har vi tillsammans med Trä och- Möbelföretagen TMF tagit fram Maskinkörkortet för Träberabetningsmaskiner. I ett webbaserat utbildningsmaterial finns det information om dammproblem och vad som kan göras. För tillfället är det på skolorna man tar kortet, men det kommer inom kort att användas av företagen. Lennart Gunnarsson berättar även om ett AFA-projekt som drivs av Högskolan Dalarna, där bland annat GS och TMF är med i referensgruppen, arbetar med effektiva åtgärder mot luftföroreningar genom visualiserad ny kunskap. Man använder sig av Pimexmetoden. Det innebär att arbetaren har ett mätinstrument på sig samtidigt som man filmar det han eller hon gör. Då syns väl- digt tydligt vid vilka arbetsmoment som man utsätts för trädamm och vad som kan göras för att minska dammet. Till exempel kan nämnas att det är jättestor skillnad på att ha vassa eller slöa verktyg. Våra RSO kommer att kunna använda Pimexfilmer vid sina arbetsplatsbesök. I höst ska Högskolan Dalarna även medverka på förbundets RSO-utbildning. Hur kan medlemmarna skydda sig i produktionen? I samverkan med arbetsgivaren se till att det finns bra ventilation på arbetsplatserna. Om inte detta går, använd personlig skyddsutrustning, som skall vara hel och ren. jonas lundborg Enligt Arbetsmiljöverkets regler ska ventilationssystem kontrolleras och underhållas regelbundet. Detta är det viktigaste för att garantera en bra luftkvalitet. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras. Är du orolig över din arbetsmiljö? Kontakta avdelningens RSO:are, Ronny Frithiof eller Göran Svensson (Uppland) eller kontakta Arbetsmiljöverket Liten uppgång i förpackningsbranschen GFFs marknadstatistik visar att marknaden för kartonnage påverkades av en stark efterfrågan i ekonomin under det andra kvartalet, vilket bidrog till en liten men klar uppgång för branschen. Orderingången på hemmamarknaden steg och priserna låg sammantaget stilla. Kapacitetsutnyttjandet låg kvar på cirka 90 procent på befintlig skiftgång. Lönsamheten ligger kvar på samma nivåer som under inledningen av året. Trots uppgången har det varit en relativt stor minskning av personal. I rapporten sägs också att antalet anställda kommer att minska i en ännu högre takt det kommande halvåret. Förpackningsföretagen tror att volymerna kommer att ligga stilla framöver, men att marknaden viker ned i slutet av året. Under 2010 var drygt personer sysselsatta inom skogsbruket varav drygt personer var anställda. Ny laguppställning för klubbildande och utbildning Från och med årsskiftet får avdelningen en ny laguppställning för klubbildande och utbildning. De som tar över arbetet med bildandet av klubbar och klubbutbildning är Göran Larsson, tidigare ombudsman i Grafiska Fackförbundet och en nyligen avslutad tjänst på LOs Arbetslivsenhet, och Lars Norin, före detta klubbordförande vid VTAB Heatset. Lars har också varit kanslichef på Grafiska Yrkesnämnden. Under första delen av september blev den nya klubb styrelsen vid Heby Såg klar med sin klubbstyrelseutbildning. Klubbarna vid Ineko och Printley har i dagarna påbörjat sin utbildning och för DNEXklubben är starten för den planerade utbildning satt till den 4 december. På klubbildarfronten pågår aktiviteter och diskussioner om bildandet av nya klubbar. I startblocken för bildande finns nu Elanders längst fram och en planerad start i oktober/november. Ytterligare på ett par tre arbetsplatser pågår diskussioner och planering för startandet av klubbar. Har du frågor/synpunkter eller vill du få mer information eller argument för bildandet av klubb och vad det skulle innebära på den arbetsplats du jobbar så hör av dig till avdelningen: Tel eller mejl; Vi gör gärna ett besök på din arbetsplats eller på annan plats som du önskar eller är lämplig. Åke Gylfe Akta dig för onödiga pensionsråd Du som är på väg att fylla 61 eller nyligen fyllt löper stor risk att bli kontaktad av ett pensionsbolag som vill hjälpa dig att placera en del av dina pensionspengar. Om du får ett sådant samtal har du all anledning att se upp. I deras förslag ligger nämligen att du ska ta ut hela eller en del av ditt sparade pensionskapital för att låta placera hos dem. Vad som är problemet är att du riskerar väldigt mycket. När du tar ut sina pensionspengar i förtid så får du betala skatt på dem. Eftersom den pension du tar ut läggs på din inkomst riskerar du att få betala mer i skatt på dina pensionspengar, statlig skatt, om du kommer över brytpunkten. Det som blir kvar efter skatt kommer att placeras under en viss tidsperiod, oftast fram till det är dags att gå i pension. Låter du däremot pengarna stå kvar hos din ordinarie förvaltare så förräntas hela kapitalet. Skatt betalar du först när du lyfter pensionen. Vad värre är att om du vill eller behöver pengarna innan bindningstiden gått ut så måste du betala en viss procentsats i kostnad för att få loss dina egna pengar. Om det går så illa att du blir arbetslös så påverkar ditt förtida uttag av pensionen även a-kassan. Reglerna i a-kassan är sådana att om du har en inkomst, exempelvis uttagen pension, så behöver inte a-kassan betala någon ersättning. Har du en gång tagit ut någon del av din pension så kan du aldrig ångra dig, en gång uttaget alltid uttaget. Om du vill ha råd och tips om din pension så kan du kontakta Folksam eller undertecknad så vidarebefordrar jag intresset till någon som kontaktar dig för en personlig genomgång. Ronny Frithiof

9 9 Revyn Friheten på fjället Mitt sällskap och jag hade planerat en annorlunda tur längs gränsen mot Norge för att få uppleva något nytt. Ett par veckor var avsatta för en tillvaro långt borta från Kungsledens autostrada. Tält, terräng och kunskaper var tänkta att ange tonen för möjligheterna, och vädret och opåverkbara förutsättningar fick ange begränsningarna. Redan innan vi klev av bussen anade vi att det inte skulle bli som planerat. En vecka eller två på fjället ger många nya intryck och minnen för livet. Text och Foto Stellan englund Regnet hade tilltagit under dagen och isarnas täcke över sjöarna blev allt mer utbrett vartefter bussen gnetade sig in i fjällvärlden, höjdmeter för höjdmeter. Vi kunde snart konstatera att vinterns snö kommit mycket och sent och att våren varit kall och sen. Den första dagen var idel regn och pulsande i blöt och djup snö. Hur skulle detta gå, hade vi planerat helt fel? Många är sedan barnsben vana att röra sig i naturen och har förmodligen ett hyfsat grundtänk vad det gäller friluftsvett. Kunskap man inte har själv besitter oftast någon annan och det är idag inga problem med att finna den bara man kan formulera frågeställningen. Utan att överdriva det farliga så kan det vara bra att tänka tanken vad gör jag om innan avfärd. Det räcker att veta att det finns mat att köpa i vissa stugor om man får slut, att man inte förlitar sig på mobiltelefonen i händelse av problem, att man har några plåster undanstoppat om man skulle få skavsår (kan rädda hela semestern!). Det viktigaste beslutet är nog att kunna bestämma sig för att planera om eller avsluta vandringen i förtid om det krävs. Det man har med sig ska kånkas runt i ett antal dagar och man bör därför vara lagom sparsam med vad man trycker ned. Kläderna ska skydda mot regn, vind och sol. För en veckovandring mellan stugor klarar du dig med en säck på 35 liter om du packar litet och lätt, och med 50 liter om du vill ha lite roligare mat och dricka. Ska du bo i tält hamnar du på 65 liter och uppåt beroende på hur du packar; tält, sovsäck och liggunderlag i eller utanpå säcken? Packningen har du på ryggen men bär i huvudsak med höfterna där cirka 75 procent av packningens vikt ska vila. Bäckenbenet är tåligt och bär redan upp hela överkroppen, varför överbelasta en ganska vek och rörlig ryggrad och få ömma axlar? Förkortningen STOP finns det flera uttolkningar av. I friluftsliv kan man läsa den som Stanna, Tanka, Observera, Planera. Hamnar du i en situation som omedelbart inte kan eller bör lösas så gör du följande: stannar och tar av ryggsäcken, plockar fram ett par smörgåsar och lite att dricka, funderar på omgivningen och jämför den med kartan, löser problemet. Fjällstugan väntar på dig I natursköna Vemdalen ligger avdelningens fjällstuga. Ett sten kast från huset ligger pisten. Vill du hellre åka på längden är spåren i toppskick. För fjällvandraren finns det otaliga leder att gå. Och skulle du en kväll tröttna på att laga mat ligger Storhogna fjäll hotell bara några hundra meter bort. Stugan har tre sovrum, vardagsrum, bastu och kök. Vill du hyra stugan? Kontakta Ronny Frithiof, Det värsta man kan göra är att försöka vinna tid genom att älga på och förmodligen bli trött, blöt och kanske utsätta sig för fara. Är du ute på en veckas vandring spelar inte en femton minuters omväg någon roll om du slipper att vada i iskallt strömmande vatten till midjan. Är du med i tänket? Och vår vandring i somras då, hur slutade det? Efter omlokalisering med buss fann vi solen och ett lättare liv. Isarna låg över sjöarna och de häckande fåglarna for än hit, än dit i jakten på mat och en partner. På midsommarafton intogs en sillsmörgås i solskenet med sjöisen som kraschade i ett lätt vågskalp i vinden. På den tionde dagen kom jag upp på Kebnekaises sydtopp och kunde konstatera med utsiktens hjälp att Sverige fortfarande var till stora delar kvar i vinterskrud. Fjällturen blev inte riktigt som vi planerat. Inte sämre eller bättre. Bara annorlunda. Pulsandet i snöslasket resulterade i en natt under tak och nya planer men vi blev otroligt nöjda med resan för att vi hade tumme med vädrets makter förutom den där första dagen. Allra mest avgjorde dock vårt förhållningssätt till situationen för tillfället.

10 10 9 Revyn Verksamhetsplan 2013 för GS-Facket avdelning 9 Arbetsmiljö Vi börjar få ordning på vilka som är aktiva skyddsombud i vår avdelning. Vi håller på att sammanställa dessa för att få igång en mailgrupp för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildningstillfällen. Vi ska ordna träffar för våra skyddsombud och även vidareutbildningar. Hitta fler bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att komma på utbildning då vi har ett stort geografiskt område. Ronny Frithiof är tillförordnad ansvarig för mål- och verksamhetsplanering för arbetsmiljön i avdelningen. I arbetsmiljökommittén ingår för närvarande Ronny Frithiof och Göran Svensson. Mål för 2013: Att ha två träffar/år för skydds - ombuden Att få fler nya RSO Att ha en vidareutbildning Två BAM-utbildningar 75 RSO-besök Sex träffar för arbetsmiljökommittén Att avsätta mer tid för administrativt arbete Verksamhet: Att vi ska hitta lämpliga personer av våra lokala skyddsombud som vill och kan tänka sig att utbilda sig till RSO. Att få aktiva skyddsombud som verkligen förstår hur viktiga de är i organisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät. Vi kommer att fortsätta följa upp de registrerade skyddsombuden för att ta reda på om de fortfarande är aktiva. Vi kommer att kalla alla skyddsombud som gått BAM till en vidareutbildning. (rullande teman: Systematisk arbetsmiljö, ergonomi, kemiska hälsorisker, buller, seende och belysning) Ronny och Göran kommer att genomföra avdelningens RSO-besök. Avtalsteckning Vi vill stärka GS och den svenska modellen genom att visa på kollektivavtalets styrka och normerande i och med att vi får allt fler företag med kollektivavtal och ökad organisationsgrad. Många företag saknar idag kollektivavtal. Ibland är det familjeföretag eller enmansföretag, men också företag där det finns fackligt anslutna anställda. GS policy är att kollektivavtal ska tecknas där det finns medlemmar. I dagsläget ger det oss fullt upp att göra. Långsiktiga mål Alla medlemmar ska finnas på trygga företag med kollektivavtal. Kortsiktiga mål Under 2013 ska vi teckna 15 nya kollektivavtal. En aktiv lista med hur vi konkret arbetar/har arbetat med företagen, för att underlätta uppföljning och utvärdering. Ett undersökande arbete runt de aktuella företagen måste göras. Att finna korrekta firmatecknare för att få rätt motpart vid resonemangen kring kollektivavtalet är viktigt. Avdelningsanställda ska hjälpa till med att identifiera företag, adresser, telefonnummer och kontakta medlemmarna. Ombudsmännen ansvarar för avtalstecknandet. Första kontakterna tas av respektive förhandlare. Uppföljning ska ske vid varje VU och styrelsemöte. Styrelsen ska hela tiden värdera möjligheten/risken att konflikt kan uppstå och måste hålla god konflikt beredskap. Utvärderingen sker av gruppen gemensamt. Vid eventuella problem ventileras dessa med styrelsen. Det finns en risk att politiska beslut försvårar eller omöjliggör arbetet. Även risk att minskande medlemsantal påverkar, låg facklig närvaro kan fördärva detta arbete. Utbrändhet, men också våld och hot om våld kan påverka detta område. Branschgrupper Vi är ett förbund med flera olika branscher och avtal, därför behövs forum där bransch- och avtalsspecifika frågor kan diskuteras. Vi tror därför att det är av stor vikt att representanter från olika klubbar och arbetsplatser inom samma bransch/område har en möjlighet till erfarenhetsutbyte. Under 2012 har avdelningen fortsatt på den redan inslagna vägen, och kallat till branschvisa träffar. Eftersom det 2013 är kollektivavtalsförhandlingar på alla våra avtal, blir ett naturligt fokus att informera och diskutera avtalskrav inom respektive avtal, såväl före som efter avtalsförhandlingarna. För planering av dessa träffar har avdelningen utsett ansvariga för respektive avtalsområde. De kommer att skicka ut kallelser till klubbar och kontaktombud. Det långsiktiga målet är att utveckla ett levande forum för diskussion om branschspecifika frågor, framtid och fackligt samarbete mellan klubbar och arbetsplatser. Uppföljning sker genom rapportering till VU och styrelsen. Fackligt politiskt Den borgerliga regeringens politik drabbar våra medlemmar hårt, särskilt sjuka och arbetslösa. De fackliga organisationerna har försvagats kraftigt genom höjda A-kasseavgifter, som sedan omfördelats till dem som är i arbete. På sikt hotas fackföreningsrörelsens möjligheter att upprätthålla rikstäckande kollektivavtal. Välfärdssamhället så som vi känner det håller på att göras till en marknad för privata vinstintressen. Det vi byggt upp gemensamt håller på att monteras ned. Det krävs ett stärkt opinionsbildningsarbete mot alliansens politiska förändringar som drabbat våra medlemmar och de fackliga organisationernas styrka. Vi vet vad LO-medlemmarna i regionen tycker i de stora politiska frågorna, genom svaren i den stora enkäten under namnet Stockholmsmodellen inför valet Detta är en stor trygghet när vi diskuterar politik inom LO, inom förbundet, inom LO-distrikten och med de rödgröna partierna. I dessa processer, diskussioner och analyser ska avdelning 9 Östra Svealand vara en aktiv spelare. Vi ska initiera och understödja aktiviteter mot den politik som drabbar våra medlemmar. Med start hösten 2012 blir 2013 en viktig upptakt inför valet Samarbetet inom LO-distrikten i Stockholms län, Mellansverige och på Gotland ska konkretiseras. I Stockholms läns LO-distrikt tror vi på en fortsättning i någon form av Stockholmsmodellen, att LOfacken tillsammans skapar ett underlag för politiska diskussioner på arbetsplatserna. Detta är av central betydelse då alltför många röstade mot sina objektiva intressen i 2010-års val. Vi siktar också att ha ett bättre samarbete runt dessa frågor i förbundsregionen (Mälardalen, Värmland, Dalarna och Östra Svealand). Avdelning 9 hade ett gott samarbete med förbundskontoret i valrörelsen Med god framförhållning borde detta kunna utvecklas. Under 2013 räknar vi också med att kalla politiskt och/eller tvärfackligt aktiva medlemmar till en gemensam konferens i avdelningen, med syftet att kunna öka våra kunskaper och aktiviteter i valrörelsen Vi ska fortsätta utveckla våra insatser när det gäller opinionsbildning i arbetsmarknadsfrågor som berör våra medlemmars vardag. Ett bra exempel är arbetet med att lyfta fram missförhållandena i den förvaringsinstitution som FAS 3 är. Det är också dags att återigen sätta fokus på A-kassan, som idag inte är den omställningsförsäkring som den var tänkt som. Vidare måste det hjärtlösa regelverk som drabbar många medlemmar belysas tydligare. Vår inställning ska vara att våra insatser gör skillnad! Fackliga studier Studieverksamheten 2013 kommer att innebära en förnyad och intensifierad satsning på att grund- och vidareutbilda förtroendevalda i befintliga klubbar likväl som att vi kommer att fortsätta arbetet med att starta nya klubbar och tillgodose dessa med nödvändig utbildning. Utifrån arbetet med att rekrytera nya medlemmar, kommer också ansträngningar att göras för att rekrytera dessa till grundläggande medlemsutbildningar som den tvärfackliga kursen Medlem i facket. Under hösten 2012 genomförs genom uppsökande verksamhet en inventering av situationen avseende klubbarnas studieorganisation. Utifrån analys av denna inventering är avsikten att under 2013 hitta metoder, medel och former för att intensifiera arbetet med att få såväl bättre fungerande struktur som fart på studieverksamheten inom avdelningen. Såväl vad gäller lokala som centrala utbildningar. Målsättningen när det gäller de sistnämnda är att rekrytera minst tio medlemmar till, framförallt LOs centrala tvärfackliga kurser. Vad gäller funktionsutbildningar kom mer behovsinventering och följande rekryteringsinsatser till utbildningar att göras. Detta gäller också funktionen kontaktombud där vi planerar att under 2013 kunna erbjuda en utbildning speciellt anpassad för dessa. Målsättningen är också att genomföra en förhandlarutbildning steg ett samt att rekrytera till denna utbildnings centrala steg två och tre. En ytterligare målsättning är att under verksamhetsåret kunna erbjuda kortare utbildningsinsatser inom organisation och lönesystem. I övrigt skall avdelningen fortsatt medverka i såväl tvärfackliga som regionala GS-studieaktiviteter. Försäkringar Vi kommer att träffa alla försäkringsinformatörer och stötta dem i deras roll för att de ska få insikten om hur viktigt det är att utföra sina uppdrag som informatörer. Vi kommer att använda mailgruppen för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildningstillfällen. Vi ska ordna träffar för våra informatörer och även interna vidareutbildningar. Vi ska leta efter bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att gå ut-

11 9 Revyn bildningen då vi har ett stort geografiskt område. LO-kongressen beslutade att Försäkringsrådgivare i fortsättningen ska kallas Försäkringsinformatörer. Ronny Frithiof är tillförordnad ansvarig för mål- och verksamhetsplanering och för försäkringsverksamheten i avdelningen. I försäkringskommittén ingår: Ronny Frithiof, Göran Svensson och Hasse Barrstam samt adjungerade Claes Durgé, Folksam och Christina Labus, LOdistriktet. Mål 2013: Att ha en träff för försäkrings - informatörerna Att ha en vidareutbildning En försäkringsinformatörs - utbildning 45 försäkringskvartar Sex träffar för försäkringskommittén Vi måste få aktiva försäkringsinformatörer som verkligen förstår hur viktiga de är i organisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät. Vi kommer att fortsätta följa upp de registrerade försäkringsinformatörerna för att se om de fortfarande är aktiva. Om någon inte genomfört vidareutbildning på tre år, trots påminnelser, kommer vederbörande att skiljas från sitt uppdrag. Ronny och Göran kommer att genomföra försäkringskvartar. Medlemsvärvning och organisationsbygge I förbundets verksamhetsplan för 2012 var facklig närvaro och lönerevision två centrala mål. I den av förbundsmötet antagna verksamhetsplanen för 2013 har målen vidgats till medlemsrekrytering och rekrytering av fler fackligt förtroendevalda. Målet är ökad organisationsgrad med fem procent på två års sikt. Samtidigt ska antalet arbetsplatser med förtroende valda öka kraftigt. Vi tror att en framgångsrik medlemsvärvning består av en lång rad aktiviteter av olika karaktär och dignitet. Det kan röra sig om rena riktade medlemsvärvningsaktiviteter (medlemsvärvare), att få klubbarna att konsekvent arbeta med medlemsvärvning och facklig introduktion, regional skyddsverksamhet och olika typer av försäkrings information. Uppringning av enbart a-kasseanslutna, facklig närvaro (ren agitation, medlemsmöten och årsmöten, möten inför och under och efter avtals rörelserna), skolinformation på yrkesprogram och tvärfacklig skolinformation tillsammans med LO-distrikten, och systematiska insatser gentemot företag med många anställda men få eller inga medlemmar (detta gäller både företag med och utan avtal). Vi tror också att tillsättandet av två avdelningsinspiratörer per avdelning, som ska utbildas och syssla med bland annat medlemsvärvning är en bra idé. För att utveckla arbetet med medlemsvärvning tror vi också att vi bygger upp kunskap och tittar på de goda exemplen vilka metoder har de använt för att lyckas och vad kan vi använda för att utveckla vår verksamhet. För att göra en sådan analys tillsatte planeringskonferensen en grupp med uppgift att arbeta med kunskapsuppbyggnad och idéproduktion på detta område. Gruppen kan knyta till sig personer med olika kompetenser och erfarenheter. Målet 2013 är att både utveckla metoder och aktiviteter inom detta område. Vi behöver också en fördjupad analys och kunskap om hur det egentligen ser ut i vår avdelning. Hur långt sträcker sig våra branscher, och vilka företag i gränslandet borde vi egentligen ha avtal och medlemmar på? Uppföljning av Facklig närvaro och lönerevision ska sammanställas och presenteras på varje styrelsemöte av de ansvariga, samt att varje utförare rapporterar in månadsvis. Som det är nu innebär bristande rapportering att vår statistik ser sämre ut än vad den borde är. Representantskapsmöten 2013 Vi ska verka för 100 procents uppslutning på avdelningens representantskapsmöten, där ombuden ska ha förståelse för sin uppgift som valda av medlemmar; Att föra deras talan samt att återkoppla till de medlemmar man representerar. Syftet är att uppnå en demokratisk legitimitet. Mötena skall spegla det fackligt politiska nuläget som berör medlemmarna, men även vara ett forum för information och nytänkande samt sedvanliga mötesförhandlingar. Vi ska kompetensutveckla ombuden i sin roll, att förstå vikten av deltagande i den demokratiska processen. På representantskapsmötena redovisas någon av de branscher/företag som ingår i vårt förbund i syfte att skapa en insikt och förståelse kring de olika branscherna i vårt förbund. Mötesdatum 2013 Årsmöte tors 25 april Representantskapsmöte tis 10 oktober Sektioner Visionen är att få igång en fungerande organisation med klubbar, sektioner och kontaktombud på de minsta arbetsplatserna. En organisation där allas lika värde råder. Vi har idag problem med att förklara värdet av det fackliga medlemskapet, det beror på för få förtroendevalda på arbetsplatserna och för få som kan tänka sig uppdrag utanför sin egen arbetsplats. Effekterna blir att vi tappar medlemmar, det blir färre deltagare på våra möten och resultatet blir ett svagare fack. Därför har det startats tre sektioner, Gotlands län, Uppsala län och en för medlemmarna i Stockholm. Målet är att vid 2013 års slut ha väl fungerande medlemsnära sektioner. Sociala medier Ansvarig Claes Muschkin Avdelning 9 har på höstens verksamhetsplaneringskonferens den 6 7 september beslutat sig för att föreslå att verksamhetsområdet sociala medier ska införas. Se det här dokumentet, fram till repskapet, som en preliminär verksamhetsplan för Vision Att medvetandegöra och aktivera avdelningens medlemmar. Sätta en positiv bild på vad facket i allmänhet och GS i synnerhet gör. Locka kollektivanställda i alla anställningsformer och studenter inom vårt verksamhetsområde att bli medlemmar i GS. Strategi Ansvarsområdet ska inledningsvis bestå av fyra olika fokus: 1. Information om GS och avdelning 9:s verksamhet, aktiviteter och utbildningar 2. Nyheter om arbetarrörelsen, LO och GS på riksnivå men även lokalt. 3. Fakta/Folkbildning 4. Opinionsbildning Genomförande Informationsinsamling Nyheter via RSS-prenumeration av både branschtidningar och intressenternas nyhetsbrev, pressmeddelanden. Gilla intressanta källor på Facebook med mera RSS-prenumeration och anmälan till nyhetsbrev av intressanta institutioner, myndigheter och branschorganisationer för att bevaka rele - vanta rapporter och undersökningar Mailkontakt och Twitter Informationsspridning Facebook-grupp Eventuellt nyhetsbrev med veckans samlade info SMS-tjänst, för utvalda meddelanden Twitter har även en annan funktion än att rikta info till målgruppen Andra verktyg som stödfunktioner: Ljud och bild Till exempel Youtube, Bambuser, Tumblr med flera. Analys och statistik Att använda de verktyg som finns för att se vilka som följer avdelningen inom sociala medier. Problem Att nå målgruppen, att definiera vilka som är målgruppen Möjlighet Fler och mer aktiva medlemmar, dialog med målgruppen och mellan individer i målgruppen. En ökad aktiv fackligpolitisk diskussion/debatt Risk Ointresse hos målgruppen Styrka Att nå alla samtidigt likväl som små grupper och ansikte mot ansikte Svaghet Alla är inte med på facebook. Lösningen är att lägga upp en spegel av facebookflödet på Avdelning 9:s hemsida. Ungdomsverksamhet Målsättningen för 2013 är att återuppta arbetet med att nå ut till ungdomarna inom våra avtalsområden med facklig information/agitation och att därmed också öka rekryteringen av unga medlemmar. Utgångspunkten, eller avstampet för detta arbete, avser vi hitta genom att under hösten 2012/våren 2013 bjuda in ungdomar och inventera hur de själva ser på vad de vill, hur de vill att detta skall uppnås, hur och i vilken utsträckning de kan tänkas engagera sig fackligt, fackligt/politiskt. Tanken är att denna ungdomsgrupp i väsentliga delar sedan själva skriver agendan för hur det fortsatta arbetet skall genomföras och förverkligas. Att utbilda skolinformatörer kommer att bli en annan prioriterad angelägenhet. Detta eftersom vi anser det vara av stor vikt att ungdomar har en korrekt bild av hur arbetslivets villkor och regelverk fungerar den dag de tar steget ut på arbetsmarknaden. I linje med detta skall vi även titta på hur vi eventuellt kan ta fram en särskilt anpassad arbetsmiljökurs, en skol-bam för elever på skolor under GS avtalsområden. 9-Revyn 9-Revyn ska komma ut med fyra ordinarie nummer. Redaktionens ambition är att spegla de branscher vi organiserar och vara en tidning för medlemmar oavsett var de bor eller inom vilken bransch de arbetar. 9-Revyn ska prioritera material som handlar om vardagen på våra arbetsplatser. På de problem som medlemmarna ställs inför, de förhandlingar som klubbar och ombudsmän gör samt annat som rör det fackliga arbetet och medlemmarnas rättigheter. Vi vill särskilt lyfta frågor kring arbetsmiljö och medlemsförsäkringar och har därför vikt särskilt utrymme åt dessa frågor. Redaktionen har även valt att prioritera politiska frågor som är viktiga för oss löntagare. Vi anser även att material som handlar om internationell solidaritet och kultur ska ha sin rättmätiga plats i tidningen. Redaktionen består av Stellan Englund, Ronny Frithiof, Peter Isgren, Sirpa Moisio, Claes Muschkin, Jonas Lundborg (redaktör), Lena Rosén och Seppo Sinimaa (ansvarig utgivare).

12 krönikan Är min framtid slut? Slumpens spel och ödets nycker kan tydligen drabba vem som helst. Detta har hänt: Av en händelse tillbringade jag nyligen en helg i Stockholm, i stället för någon annanstans. Hemma kunde jag inte sitta av hygientekniska skäl, så jag åkte till Bergianska Trädgården, som hade sin årliga skördefest. Där gjorde jag förstås fynd hos lök- och knölsäljare, köpte sticklingar och tyckte till om nyslungad honung (kvinnor i min ålder brukar ha beredskap för sådant också). Nåväl, lite avsides hade en lokal ekologisk odlare ställt sin vagn med grönsaker och inläggningar och trugade snällt på torshi, inlagda grönsaker enligt persisk tradition. Ögonen tårades, näsan rann och det ringde i öronen, den inläggningen är verkligen inget för veklingar. När jag släckte elden i munnen fick jag veta, att odlingen ligger nästgårds till mitt bostadsområde. Dagen därpå gick jag dit och fick en rundtur i området. Ståtlig majs vajade bredvid bondbönor, i växthuset kryllade gurkorna. Känslan av att ha kommit hem infann sig genast. Guiden A tog med mig till åkern och orden rann och jag nickade och nickade, ställde frågor och fick svar. Precis som vilken odlare som helst ursäktade han ogräsens framfart och drog upp kvickrot av bara farten. Plötsligt hoppade han ner i diket och kom lika fort upp med en fyrklöver, som han gav till mig. Jag fick visioner, där jag under tidiga vårkvällar eller höstmorgnar går mellan odlingssängarna och sår, alternativt skördar. Dimman lägrar sig, stövlarna klafsar hemtrevligt i den fuktiga jorden. Trafiken hörs på avstånd. Denna skyddade zon tillhör mig och mina likasinnade. Vi råder bot på nyhjälplösheten, visar vägen till en hållbar utveckling. Jag har ingen lust att leka domedagsprofet, men det är hög tid att börja fundera, vad maten egentligen kostar. Det finns säsong för allt även här hemma, man behöver inte skeppa hit sparris från Nya Zeeland i januari eller jordgubbar i mars från Argentina. Det vi är vana att köpa billigt, får någon annan säkert betala dyrt i andra ändan. Den inre rösten viskar allt oftare, att rent teoretiskt vet jag ju, hur odlingskedjan ska fungera. Därtill är jag ett proffs på att gräva fram stenar, handhälsa maskar och väldigt nöjd, när jag fyller skottkärran med skatter från komposten... men hur långt räcker det? Jag har nyktrat till nu. Min framtid var det tjugo år för sent. Det är sorgligt, egentligen, att upptäcka sin feghet. Jag vågar inte längre ta ett skutt utan att först noggrant se efter var jag hamnar. Jag har hamrat på tangenter hela mitt vuxna liv, bokstäver i olika skepnader är min vardag och det kan jag och tycker om. Lön den 25:e varje månad gör sitt också. Någonstans i bakhuvudet hör jag ändå ett droppande Gutta cavat lapidem, non vi sed saepe cadendo eller på ren svenska: droppen urholkar stenen, inte med våld, utan genom att ofta falla. Sirpa Moisio GS avdelning 9, Östra Svealand REPSKAPSMÖTE 11 oktober 2012, kl LO-huset, Barnhusgatan 18 Norra bantorget Du kan göra något; Sandra Eriksson berättar hur vi kan bemöta rasism och främlingsfientlighet på jobbet Diskussion och beslut om avdelningens verksamhet och budget för 2013 Representantskapsmötet är avdelningens högsta beslutande organ. Valda representanter kallas per post, övriga medlemmar i GS som önskar delta på mötet ska höra av sig till eller senast den 2 oktober. Mötet pågår med avbrott för lunch. Välkommen! 9 Revyn GS avdelning 9, Östra Svealand Besöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box Johanneshov Tel , e-post: Hemsida Redaktör Jonas Lundborg, Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Redaktion Stellan Englund, Ronny Frithiof, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Lena Rosén och Seppo Sinimaa. Grafisk form Losita Design, Omslagsbild Seppo Sinimaa Tryck Pressgrannar 2012 B-post Facket för skogs-, träoch grafisk bransch

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se FACKLIGA STUDIER 2013 ABF Örebro län Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-57 10 84 Fax: 019-601 54 09 www.abf.se/orebrolan E-POST: thomas.andersson@abf.se tomas.hjort@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

Månadsbrev 1september 2015

Månadsbrev 1september 2015 Månadsbrev 1september 2015 Hej och välkomna tillbaka efter semestern! Som framgår av besöksstatistiken har vi fram till augusti besökt drygt 2 000 av våra medlemmars arbetsplatser hittills under året.

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2014 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

D E T N Y A P P P E N S I O N NU

D E T N Y A P P P E N S I O N NU DET NYA PP PENSION NU Pensionsvalet blir mer och mer upp till den enskilde. Det kräver förändringar och förnyelse även av pensionsbolagen. Nya vindar Nu ska plötsligt allt väljas. Inte bara elleverantör,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne Studier 2015 GS Facket avd 1 Västra Skåne Innehållsförteckning Inledning sid 1 Ersättningsregler sid 2 Kurser sid 3-11 ABF sid 12 LO - Ung sid 13 Albins Folkhögskola sid 14 Centrala kurser sid 15-18 Insikter

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 TRÄPLUGG ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 Han fick sitt drömjobb! Guide det här kan du bli Träindustrin behöver ungdomar 1 Du kan bli något speciellt Det finns många roliga och annorlunda

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011 FACKLIGA STUDIER Hösten 2011 ABF ÖREBRO LÄN Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-601 54 13 Fax: 019-601 54 09 E-POST: tomas.hjort@abf.se thomas.andersson@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland Kungsvägen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. Våren 2012 ETT SAMARBETE MELLAN ABF, LO OCH FACKFÖRBUNDEN I VÄRMLAND

FACKLIGA STUDIER. Våren 2012 ETT SAMARBETE MELLAN ABF, LO OCH FACKFÖRBUNDEN I VÄRMLAND FACKLIGA STUDIER Våren 2012 ETT SAMARBETE MELLAN ABF, LO OCH FACKFÖRBUNDEN I VÄRMLAND INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Information kring fackliga studier våren 2012 3 Facklig introduktion 4 Medlemsutbildning

Läs mer

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

SKYDDSOMBUD En enkel broschyr om ditt viktiga uppdrag och samarbete för en bra arbetsmiljö

SKYDDSOMBUD En enkel broschyr om ditt viktiga uppdrag och samarbete för en bra arbetsmiljö Skyddsombud SKYDDSOMBUD En enkel broschyr om ditt viktiga uppdrag och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand ST Arbetsförmedlingen Protokoll 2013-11-28 Tid: 09:00-15:00 Plats: Videokonferens Lämnat återbud: Mikke Sandberg, Jonas Hed 1) Mötets öppnande 2) Närvarande: Johan Eklund, Ann-Kristin Kallesgården, Marita

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer