Kuratorsfunktion på Åleryds korttids- och växelboende. Författare: Lena Josefsson Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kuratorsfunktion på Åleryds korttids- och växelboende. Författare: Lena Josefsson Datum: 2011-02-16"

Transkript

1 Kuratorsfunktion på Åleryds korttids- och växelboende Författare: Lena Josefsson Datum:

2 Sammanfattning Sedan 2007 finns det en kuratorsfunktion på Åleryds vårdboende. Funktionen är finansierad med stimulansmedel och riktas mot korttids- och växelboendets brukare och anhöriga. Tanken är också att den ska vara stödjande och avlastande för personalen då det gäller de psykosociala frågorna. Funktionen skall vara uppsökande, ärenden kommer via sjuksköterska, verksamhetschef, anhöriga eller personal. Funktionen skall vara stödjande, vara en länk för boende och anhöriga till annat boende eller annan stödverksamhet. Nätverksarbete är en självklarhet då det gäller kontakten med handläggare vid ärenden där kurator finns inkopplad. Samtalet är den största delen i arbetet i form av stödjande samtal, motiverande samtal, samtal vid krisbearbetning och samtalsresurs vid vårdplaneringar. Kurator ger möjlighet till att bearbeta tankar för brukare och dess anhöriga och detta kan i sin tur underlätta de beslut som senare skall tas. När det gäller anhörigvårdare till närstående på växelboendet kan kurator erbjuda möjlighet för reflektion kring den livssituation man numera befinner sig i och de svårigheter som kan finnas. Växelvården innebär en form av separation om än för en kortare tid. Denna form av separation bidrar till olika känslor och upplevelser som kan vara centrala att få bearbeta tillsammans med någon som står utanför familjens kretsar. Närheten till avdelningarna löper som en röd tråd i uppdraget. Tillgängligheten gör att det är lättare att följa verksamheten, lära känna boende och dess anhöriga och visa på att funktionen finns och att kunna dela personalens funderingar och tankar i en stödjande funktion.

3 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 3 Bakgrund 4 Syfte/Mål 4 Tillvägagångssätt 4 Resultat 8 Ekonomi 9 Diskussion 9 Slutsatser 10 Bilagor 12 Inledning Åleryds korttids- och växelboende såg behovet av att prioritera en tjänst för psykosociala frågor. Verksamhet omfattar 129 platser varav 35 platser är korttids- och växelvård. Det är 3 avdelningar som erbjuder denna form av boende. Det fanns en diskussion före tillsättning om vilken kompetens och funktion man eftersökte men enades om att pröva kuratorskompetensen för att se om det skulle svara upp mot behovet. Dels var behovet brukarens för korttidsboendet som kommer efter ett insjuknande eller en försämrad situation i sin sjukdom. Kottidsboendets syfte är i de flesta fall att personen skall kunna återhämta sig för att kunna gå hem eller en tid då man söker annat boende. Utmärkande i de flesta fallen är den förändringsprocess som brukaren och dess anhöriga befinner sig i där vård och omsorgsbehovet ofta finns med. I denna förändringsprocess finns flertalet frågor att ta ställning till och vidare fatta beslut kring. Tidsramarna är relativt snäva eftersom korttidsboendet har ett kort boendeperspektiv. Behovet var också för växelboendet vars främsta syfte är att vara avlastande för anhöriga som vårdar sin närstående i hemmet. Växelboendet innebär att man bor regelbundet en eller två veckor per månad är på Åleryd på så sätt fungerar växelboendet som människors andra hem. Vården och omsorgen sker i samspel mellan hemmet/anhörigvårdaren och boendet. Anhöriga är en viktig kunskapskälla för hur vårdbehovet har sett ut och för hur det ser ut idag. Anhöriga avlastas/överlämnar vården och omsorgen till personalen på Åleryd. Båda makarna går in i en ny situation av att bo på annan plats, vara åtskilda från varandra, ta emot hjälp ifrån andra och anhöriga får egen tid att planera för. I denna situation uppstår många gånger känslor och upplevelser av olika slag både från brukaren men också från den anhörige (bilaga 1).

4 Bakgrund Hösten 2005 väcktes tanken, av verksamhetschef och sjuksköterskor, om en samtalsfunktion för brukare och anhöriga. Man såg att det fanns ett stort behov av att få reflektera och bearbeta frågor och den ordinarie personalen upplevde att utrymmet inte fanns för att tillgodose detta. Det diskuterades om hur en sådan funktion skulle kunna se ut och vilken kompetens som skulle kunna vara aktuell. Man tittade på andra kommuner och såg att Norrköpings kommun hade en kuratorsfunktion knuten till korttids- och växelboendet. Verksamhetschef och sjuksköterska gjorde ett besök i Norrköping och träffade kurator som beskrev hur hennes uppdrag såg ut. Kuratorsfunktionen hade funnits där under en längre tid och hade nu byggt upp erfarenheter och kunskaper hur en sådan funktion kan integreras i verksamheten. Utifrån vad man nu visste gjordes en ansökan om stimulansmedel då man såg att denna kuratorsfunktion i mångt och mycket skulle knytas mot anhöriga. I februari 2007 anställdes kurator på omsorg Åleryd. Tanken var att funktionen skulle arbeta nära boende och anhöriga på korttids- och växelboendet och att samarbetet skulle vara nära personal och sjuksköterskor. Syfte/Mål Syftet med kuratorsfunktionen var att öka kundnöjdheten för brukare och dess anhöriga: Att brukare och anhöriga skall kunna uppleva att det fanns en stödfunktion i de psykosociala frågorna och även att få visst stöd i vissa praktiska delar. Att personalen skall känna avlastning i att kunna hänvisa till någon som i sin tjänst har uppdraget att arbeta med de psykosociala frågorna. Målet med kuratorsfunktionen var att kvalitetsförbättra korttids- och växelboendet med att förstärka vård- och omsorgsteamet med en kuratorsfunktion Tillvägagångssätt Kuratorsfunktionen kom i bruk i februari Det fanns en tydlig arbetsbeskrivning/kravspecifikation för hur uppdraget skulle se ut. Denna arbetsbeskrivning var utarbetad av verksamhetschef och sjuksköterskor utifrån de intryck och den information man hade skaffat sig av besöket hos kurator i Norrköping, samt utifrån det behov man såg i den egna verksamheten. Uppsökande roll för korttidsboende och växelboende samt anhöriga på bl. a initiativ av personal och sjuksköterska. Stödjande länk för boende/anhörig till annat boende samt annan stödverksamhet Kontakt med biståndsbedömare vid komplexa ärenden d v s en handläggare ska kunna ta kontakt med kurator vid specifika nya ärenden Stödsamtal boende respektive anhöriga Sorgesamtal med boende, anhöriga ex vid palliativ vård

5 Samtalsresurs vid vårdplaneringar Vara/jobba nära i anslutning till verksamheten d v s arbetslagen Handledning i direkta ärenden i arbetslagen Arbetsbeskrivningen har fått vara ramen för uppdraget. Det var en ny funktion för avdelningarna och dess personal och det präglade första tiden då det kändes centralt att utifrån brukarens och anhöriges behov, personal och kuratorsfunktion vara lyhörd för hur uppdraget mera i detalj skulle utformas. Uppsökande roll för korttidsboende och växelboende samt anhöriga på bl. a initiativ av personal och sjuksköterska. Den uppsökande rollen har inneburit att varje arbetsdag startar med en runda på de olika avdelningarna. Här kommer oftast personalens reflektioner fram om hur situationen är just nu för de boende som finns på avdelningen. Det innebär också att de boende på avdelningen lär känna kuratorn på ett naturligt sätt och att kuratorsfunktionen blir känd som en del av arbetslaget. Det har också i mån av tid känts angelägen att avsluta dagen med en runda då det ofta finns anhöriga till främst korttidsboende på besök på avdelningarna. Då det gäller den uppsökande rollen för växelboendes anhöriga har det funnits träffar för anhöriga fyra gånger om året. Två gånger är det avdelningsvis där verksamhetschef, kurator och en personal från avdelningen är representerad. Här har det funnits möjlighet att avdelningsvis få reflektera kring hur situationen är för den anhörige och hur man upplever växelboendet. Två träffar har årligen varit där alla anhöriga möts från de tre avdelningarna. Vid detta tillfälle handlar det mera om information av olika slag och samvaro där man kan få gensvar och känna igen sig i varandras situation. Dessa träffar har tagits emot på ett positivt sätt. Det har upplevts centralt att få en plats för dialog mellan hemmet och boendet och det har också gett påverkans möjligheter anhöriga till växelboende blir också uppmuntrade till att vid behov söka samtal med kurator och att denna samtalsresurs finns. Detta sker via information/broschyr som finns av växelboendet, information på anhörigträffar, personalen som träffar de anhöriga eller andra personer som finns i nätverket där man kan se att behovet finns. Stödjande länk för boende/anhörig till annat boende samt annan stödverksamhet Det blir centralt att lära känna och föra dialog med det nätverk som finns kring dem som kommer i kontakt med korttids- och växelboendet på Omsorg Åleryd. Nätverket består bl a av Anhörigcenter, biståndsbedömare, demenssjuksköterskorna, mobila demensteamet, färdtjänsthandläggare m fl. Kuratorsarbetet innebär många gånger att lotsa frågor vidare till dem som har kunskapen och kompetensen och ibland handlar det om samverkan mellan nätverket och Omsorg Åleryd. I kuratorsuppdraget ingår också att vara behjälplig vid ansökningar om ex godman, färdtjänst, ekonomiskt bistånd m.m. Här är det också viktigt att ha en god dialog mellan olika verksamheter. Då människor skall komma vidare från korttidsboende till annat boende och det finns svårigheter för anhöriga eller avsaknad av anhörig så har kurator varit behjälplig i kontakten inför det nya boendet. Det har kunnat handla om rent praktiska saker som att anordna flyttfirma, stöd till möblering, och inköp o s v.

6 Kontakt med handläggare vid komplexa ärenden d v s en handläggare ska kunna ta kontakt med kurator vid behov Biståndsbedömare tar kontakt med kurator vid ärenden där det finns oklarheter för brukaren eller den anhörige. Det kan vara att man känner sig osäker eller har olika åsikter i ärendet. Kuratorsfunktionen har då varit bearbetande samtal kring livssituationen samt motiverande samtal kring en förändrad situation. Det kan också vara i ärendet där nätverket är mycket litet eller obefintligt där kurator har varit en rent stödjande funktion för den boende. På korttids- och växelboendet är det i de flesta fall åldrandets process som fått ge sina spår men det finns dock andra målgrupper som kommer till korttidsboende som t ex missbruksproblematik, psykiatrisk ohälsa och svår sjukdom. Kuratorsfunktionen har i dessa fall sett något annorlunda ut. Det kan handla om människor som kommer från en ohållbar livssituation där de praktiska frågorna har krackelerat och det finns många olika delar att söka lösningar på. Vid svår sjukdom i yngre åldrar ser också anhöriggruppen annorlunda ut. Här kan det finnas barn eller tonåringar med kring den sjuke. Detta är en ny arena för äldrevård där familjesituationen är mer komplex med det anhöriga barnet/tonåringen. Detta kräver också ett annat bemötande från personalens sida som kräver handledning. Samtalsresurs vid vårdplaneringar I de ärenden som kuratorsfunktionen funnits är det oftast naturligt att vara med vid vårdplaneringssamtalet. Här kommer biståndsbedömaren ut för ett uppföljande samtal efter en tids placering på korttidsboendet. Detta samtal är ett utvärderande samtal kring hur situationen och behovet är. Här finns personalen med som en viktig del och beskriver behovet och det stöd som har getts. Det känns viktigt att få vara med i detta samtal eftersom många frågor kommer efteråt då man fått fundera. Här får alla berörda ett gemensamt mål att förhålla sig till och detta mål kan man behöva prata mera om efter vårdplaneringen. Stödsamtal för boende respektive anhöriga samt svåra samtal med boende, anhöriga Den största delen av kuratorsarbetet är att ha samtal. Samtalen är tänkta utifrån 3 olika perspektiv. Det stödjande samtalet som är den vanligaste formen. Ett stödjande samtal innebär att lyssna där personen får uttrycka och formulera det som just nu oroar, tynger eller bekymrar. Bekräftelse är en viktig del av samtalet att någon förstår och bekräftar det man har beskrivit. Lyfta upp det som blivit sagt i samtalet, belysa det som personen har velat beskriva. Uppmuntra till möjliga förändringar i en tung livssituation med att lotsa vidare till andra som kan ge stöd i det man upplever som svårast. Det kan också vara att det som i stunden känns svårt kan kännas annorlunda när tiden har fått gå och att man har landat i en ny livssituation. Stödjande samtal handlar så mycket om att vara närvarande. Det kan vara så att har man fått sätta ord på det man behöver få tala om så blir upplevelsen annorlunda. Man har fått dela detta med någon och då är det lättare att ställa det åt sidan och ge fokus på något annat. Här handlar det både om brukaren och anhöriga. Motiverande samtalet kan vara att det finns ett önskemål om förändring men att alla inblandade inte är med i förändringen. Här kan mitt uppdrag bli att gå in och bearbeta livssituationen, påminna om hur den senaste tiden har varit, vilka konsekvenser det har bidragit till och försöka landa i hur livssituationen är idag och utifrån detta stödja till att få en större insikt kring sin nya livssituation.

7 Det är också viktigt att upptäcka behovet och hur detta kan tillgodoses samt se den förändring som man nu står inför. Det behövs tid för att bearbeta. Det krävs mycket tid för att komma till ett accepterande. Dessa samtal sker oftast med brukaren men det handlar också om deras anhöriga. Kris- och sorgesamtal sker då människor är i affekt. Åldrandets process innebär förluster som inkluderar upplevelse av sorg vilket kan innebära krisreaktioner. Det kan vara att förlora kroppsfunktioner som bidrar till begränsningar i sådant man tidigare har kunnat göra som har haft stor betydelse för individen. Man kan förlora roller som man tidigare har haft p. g. a sjukdom. Man kan förlora sin make/maka eller annan nära anhörig. Man kan uppleva att man förlorar hela sin tidigare identitet som kan ha varit starkt knuten till ett yrke, relation eller funktion. Upplevd sorg kan leda till depression där livslusten kan upplevas som långt borta. Här behövs det utrymme för att få reagera på det man känner, bearbeta det svåra man står i, accepter eller landa i det man har varit med om och om möjligt planera för och kunna tänka tanken om en morgondag. Även här behöver personalen få stöd för hur dessa krisreaktioner kan ta sig uttryck och att reaktionerna eller ilskan många gånger står för andra saker än för det man bokstavligen uttrycker. Vid palliativ vård är der ibland viktigt att finnas där och stödja anhöriga i det svåra då man inte längre har någon behandlande insats att ge. Här behövs ofta ett accepterande från anhöriga som inte är det enklaste att ta till sig eller känna sig bekväm med, då förtvivlan, desperation och sorg är känslan. Efterlevandesamtal handlar om att avsluta för en familj. En tid efter ett dödsfall tar kurator kontakt för ett avslutande samtal. Ofta handlar detta om att få reflektera hur dödsfallet skedde och hur man upplevde detta, hur tiden har varit efter dödsfallet och hur tiden ser ut just nu. Åleryd var för växelboende människors andra hem och personalen har funnits där för familjen och det är centralt att få sätta punkt och känna att man gör ett avslut för en sådan insats. Vara nära och arbeta i direkt anslutning till verksamheten d v s arbetslagen och handledning i direkta ärenden i arbetslaget Varje vecka har varje avdelning Rehabmöten vilket innebär att en personal från varje yrkeskategori sitter ner och går igenom de boende som finns på avdelningen. Detta ger möjlighet till att följa arbetet och de upplevelser och intryck personalen har hos enskilda individer och hitta goda förslag till lösningar för de frågeställningar som de boende och deras anhöriga har. Vi har olika pusselbitar av en individ. Vård och omsorgspersonalen ser det nära och konkreta behovet. Här fås många förtroliga samtal och de kan höra om det är något personen behöver lotsas vidare till. Sjuksköterskorna har det medicinskt perspektiv och har helheten kring detta. Sjukgymnasten har en annan d v s hur rehabiliteringen ser ut och vart individen är på väg, vilken utveckling kan förväntas, kurator har en bild kring personens nätverk och hur behovet kan se ut inför hemgång. Tillsammans fås en helhetsbild och via dialog kan vi stödja och utveckla varandras bilder så att det blir till fördel för den enskilda individen. Det är en stor fördel i att arbeta nära personalen och verksamheten. Jag upplever också hur tankar, bemötande, attityder och värderingar kan påverkas i samtalet mellan personalen på Omsorg Åleryd så att verksamheten blir så god som möjligt för den enskilde. I detta nära sammanhang är det nog så här den handledande funktionen kan se ut. Då jag kom till Åleryd och jag ännu inte kände personalen hade jag handledning med alla personalgrupper på de

8 olika avdelningarna. Idag har jag inte möjlighet att ge handledning på det sättet eftersom jag själv är en del av arbetslaget. Resultat Fyra år har nu gått sedan tjänsten startade som kurator på Omsorg Åleryd. Min upplevelse är att jag hela tiden har varit sysselsatt med de uppgifter jag har beskrivit ovan. Kuratorsfunktionen har fått växa fram och växa in i verksamheten. Jag ser idag att det finns ett samspel där olika yrkesroller möts för att finna på vägar och lösningar som gynnar den enskilde och att det finns utrymme för en kuratorsfunktion. Min förhoppning är att personal, sjuksköterskor och annan personal lotsar frågorna som är aktuella till kurator som därmed bidrar till avlastning. Jag tror mig veta att boende och dess anhöriga har informationen om funktionen idag. Den uppsökande verksamheten i form av dagliga rundor på avdelningarna, personalens lotsade till kurator, anhörigträffar samt i informationen som finns i form av broschyrer om korttids- och växelboende. Nätverket kring boende och dess anhöriga har blivit mera tydligt och människor i nätverket känner också till vilka som finns i det och även här hänvisar vi till varandra. Det finns också ärenden där vi samarbetar genom att ta och få information av varandra den formation som är möjlig att ge och få med tanke på den sekretess vi alla har inför de människor vi har uppdrag att arbeta tillsammans med. Det har också funnits diskussioner som förts mellan olika verksamheter med tanke att utveckla verksamheten. Jag har funnit en tydligare struktur för hur jag kan tänka kring samtalen och det har blivit oerhört viktigt för mig att se i vilket syfte jag finns i ett ärende och vilket mål som finns för våra samtal. Starten för samtalet är viktigt då relation skall byggas, efterföljd av en tid där bearbetning sker, sedan kommer avrundning och avslut som är viktig där personen i fråga känner att vårt samarbete är färdigt och avslutat. Därmed blir också mitt uppdrag mera tydligt för alla dem som är inblandade. I ärende som jag får på initiativ av chef, personal eller sjuksköterska ger jag återkoppling till respektive uppdragsgivare. Det är centralt att få information att det man har uppdragit är igångsatt. Korttidsboendet har en relativt kort landningssträcka och här behövs det utrymme för att få bearbeta detta med någon som har tid avsatt för just samtal. I nätverket kring den sjuke finns ofta nära anhöriga som påverkas i allra högsta grad av förändringen som behöver ske. Här handlar det om att det är flera tillsammans med brukaren på korttidsboendet som skall landa i förändringsprocessen och vara med och ta ett gemensamt beslut. Därför är det tydligt att kuratorsuppdraget också bör ha utrymme för anhöriga. Människor som har växelboende kommer efter att ha konstaterat att familjen behöver avlastning i hemmet. Familjen har gjort en överenskommelse om växelvård men känslomässigt kan den boende visa på känslor av att vara övergiven och den anhörige beskiver känslan av svek och dåligt samvete. Här har jag upplevt att man tyckt det varit värdefullt att få samtal kring de uppkomna känslorna för att så småningom acceptera och tycka att växelboendet är en bra form för både brukare och anhörig. Med tiden förändras behovet och nya behov uppkommer av ex förlängning av växelboendet eller annat boende. I denna förändringsprocess har jag fått vara med och bearbeta tankarna både för

9 brukaren och anhöriga, för att sedan finna på nya lösningar och att komma i kontakt med biståndsbedömare. Ekonomi Här har jag svårigheter att utifrån dokumentation se hur man tänkte inför ansökan om stimulansmedel. Det som är tydligt är att det mot Omsorg Åleryd riktas Skr för en kuratorstjänst. Detta belopp täcker 100 % lön och de overheadkostnader som finns kring denna funktion. Kuratorsfunktionen var beräknad på en heltidstjänst men tjänsten har främst legat på 80 % tjänst. Diskussion För att hitta en god omsorg för brukare och anhörig krävs en dialog mellan människor som finns i organisationen, där kompetenser och erfarenheter kan tas till vara. Det är berikande om kompetenserna har bredd och där olika synvinklar kan föras in i samtalet. I denna dialog finner personalen gemensamma förhållningssätt, attityder och en gemensam värdegrund växer fram som i slutänden gynnar brukaren. Då vars och ens intresseområde vad det gäller kompetens får utrymme, här tänker jag då på ex kuratorsfunktion som har ett psykosocialt tänkande som ett behovsben av flera, kommer också de psykosociala frågorna upp till diskussion blandade med de andra vårdande, medicinska och rehabiliterande. Diskussionerna befinner sig många gånger på individuell nivå men här finns också möjlighet att se generella behov och drag i verksamheten, där utveckling får ske på ett mer generellt plan. De träffar som har funnits för växelvårdens anhöriga var till en början mycket välbesökta. Under det senaste året har vi haft stort skifte av växelboende på avdelningarna och en ny grupp anhöriga har tillkommit. Vid de senaste träffarna har närvaron varit betydligt sämre och därför funderar vi på vad detta står för. Enligt utvärderingar som har gjorts har anhöriga uppskattat att få träffa andra anhöriga som sitter i en liknande situation som de själva. Här har vi ingen tydlig bild ännu men kanske är det så att anhöriga önskar ett möte mer på individuell nivå istället för att mötas i grupp. I ett sådant möte kan man vara mer specifik i sitt samtal kring den enskilda familjen. Kommunen är en konkurrensutsatt verksamhet som också ger spår i det vardagliga arbetet. Medvetet och omedvetet läggs det energi i form av oro och funderingar kring förändringar. I omorganisationens spår försvinner människor som påbörjat ett arbete och nya människor kommer in som har rättighet till att ha sin introduktionstid. Under mina år här har jag haft flera olika chefer, samordare har bytts ut och sjuksköterskorna har bytt arbetsgivare. Det vore att mörka om jag inte får beskriva att det tar ganska mycket av en verksamhetens arbete och kontinuitet och detta påverkar en arbetsplats möjlighet till att hitta goda rutiner och samarbetsformer. Detta känns påtagligt av då jag skall reflektera kring mitt uppdrag. Hur tänkte man och hur blev det bör få stå i relation till varandra. Blev syfte och mål det man från början hade tänkt och vad var det som man från början hade tänkt. Detta är svårt att få reda på då de människor som då tänkte inte finns kvar och även dokumentationen är svår att få fram. Sedan november månad 2010 driver Attendo Åleryds vårdboende. Jag fick förfrågan från Attendo att fortsätta kuratorsuppdraget, då stimulansmedlen fick förlängning t o m december 2011 och är numera anställd på Attendo under år 2011.

10 Jag förde statistik de första åren. Statistiken berättade att de stödjande samtalen var de dominerande. Då det gällde samtal riktade mot manliga respektive kvinnliga brukare och anhöriga var det jämnt fördelad. Anhörigvårdargruppen till växelboende domineras av kvinnor på Åleryds vårdboende. Då det gäller korttidsboende så är fördelningen relativt jämn mellan män och kvinnor. Bredvid varje boende finns anhöriga i form av make/maka, barn och de finns ofta med i samtalen kring brukaren. Olika brukare har olika behov av omfattning på insats. Någon innebär något enstaka samtal medan andra kräver stora insatser med flera människor och många samtal. Utifrån det syfte som var uppställt då det gäller att öka kundnöjdheten skulle det ha behövts någon form av utvärdering från före och efter tillsättning av kurator för att kunna spåra en sådan. Synpunkter eller klagomål finns det och många kommer direkt till verksamheten andra tar en runda förbi Omsorgskontoret. Synpunkter eller klagomål är i mångt och mycket en temperaturtagning på verksamheten och det finns många gånger utvecklingspotens i dessa tankar. Det fanns en tanke med anhörigträffarna att här kunna fånga upp tankar och hitta samverkan mellan boende och hemmet. Det är av värde att få synpunkterna till verksamheten så snart som möjligt istället för att de skall komma till Omsorgskontoret först då många gånger har den aktuella familjen lämnat Åleryds vårdboende. Jag tror inte att klagomålen har blivit färre p g a att kuratorsfunktionen har tillsatts. Den är ju också en uppmuntrande funktion för att människor skall berätta vad man känner och upplever och verka för att nå en förändring. Detta har också varit en del av mitt uppdrag att hitta samförstånd och goda lösningar på den gemensamma vård och omsorg som växelvården och hemmet har kring närstående/brukare. Synpunkterna behöver verksamheten alltjämt och där behöver man verka för att de kommer till verksamhetens kännedom snarast så verksamheten med vården och omsorgen blir så god som möjligt. Målet att förbättra kvaliteten med en kuratorsfunktion på Omsorg Åleryd skulle också har känts bra att kunna styrka på något sätt med ett mätinstrument. Det jag har försökt att göra är att lyfta de behov som finns av tid för reflektion och samtal och i smaklang med behovet beskriva hur mitt uppdrag har sett ut. Min önskan är naturligtvis att funktionen har bidragit till att kvaliteten har höjts. Men detta kan jag inte styrka med siffror eller uttalanden, därför blir denna rapport en beskrivning av en funktion i relation till det behov som kan ses. Slutsatser Det jag kan konstatera, efter dessa år som kurator inom äldreomsorgen, är att det finns många svåra och ibland mycket obekväma beslut att ta då kroppen säger ifrån p g a åldrandets process. Behovet av förändring kommer plötsligt och det är inte enkelt att ställa om tankar och vanor i samma takt. Här behövs tid att bearbeta och att landa i den förändring som uppstår där både kropp och tanke skall följas åt. Följas åt i de svåra besluten bör också familjens olika medlemmar. Alla personer är inte på samma beslutsplats samtidigt och därför är det bra att se utrymmet för samtal gärna med någon annan där man gemensamt kan få höra vad olika familjemedlemmar tycker och tänker, för att så småningom komma fram till gemensamma beslut. I de fall där det finns demenssjukdomar måste anhöriga ta besluten och vidare informera sin närstående om sitt beslut. Detta kräver ännu mera av stöd för att orka stå ut i en sådan situation. Behovet pekar på nödvändigheten av förändringen ex permanent boende men känslan ger sig till

11 känna och säger något annat, där dåligt samvete och svek är vanliga inslag. Här behöver den anhörige känna stöd i sina beslut och få bekräftelse från någon annan än sin närstående. Det finns fall där barn och föräldrar är av olika åsikter och där barnen ser en ohållbar situation medan sjukdomsinsikten inte är lika tydlig för dem som lever mitt i den. Här är det också bra att det finns någon vid sidan av som kan stötta. Äldreomsorg har ofta ett stort behov utifrån ett medicinskt perspektiv, omvårdnadsbehovet är också tydligt, men jag ser också att det finns behov då det gäller de psykosociala frågorna där utrymme för samtal borde vara en självklarhet. Omsorgspersonalen och sjukvårdspersonalen är bra på samtalets konst men jag har en erfarenhet av att det finns ett värde i att det också finns en personal som har detta med samtal i sitt uppdrag. Därför ser jag att kuratorsfunktionen också är en del av äldreomsorgen. Referenslitteratur Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Bengtsson, S.(2004). Trygg äldreomsorg: om respektfulla möten i det dagliga arbetet. Stockholm: Gothia Bergh, A. (1997). Anhörigvård. Lund: Studentlitteratur Carlander, J(red), Eriksson, K Hansson - Pourtaheri, A-S & Wikander, B. (2001). Trygga och otrygga möten, vardagsetik och bemötande i arbete med människor. Stockholm: Gothia Cullberg, J.(1992). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur Geijer- Edgren, M.(2004). Asta och hennes närmaste. Anhörigas roll i vården av demenssjuka. Liber Halvarsson, J.(1998). Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori tillmetodteori. Lund: Student litteratur Hansson, J-H. (2000). Anhöriginsatser för äldre och anhörigstöd- en kunskapsöversikt. Stockholm: Sköndalsinstitutets forskningsavdelning Heap, K.(1995). Samtal med äldre, om kommunikation minnen, kriser och sorg. Stockholm: Liber Jeppsson - Grassman, E. (2001). Medmänniska och anhörig. Stockholm: Elanders Gota Jeppsson - Grassman, E.(2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur Johansson, L. (2001). Anhörigstöd i teori och praktik. Stockholm: Stiftelser Stockholms läns Johansson, L. (2007). Anhörig omsorg och stöd. Danmark: Studentlitteratur Larsson, A. (1999). Med varmt hjärta och vässade klor. En bok för anhöriga till gamla och sjuka. Stockholm: Natur och Kultur Lund, U.(1992). Vård och omsorg i eget boende på äldre dar. Motala: Kanaltryck

12 Mauritzson, G.(1992). Att vara anhörigvårdare. Blekinge: Rapport 1992:3 Fouenhet för socialtjänst och primärvård Mossberg - Sand, A-B. (2000). Ansvar, kärlek och försörjning om anställda anhörigvårdare i Sverige. Göteborg: Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mossberg - Sand, A-B. (2002). Anhörigvård arbetet, ansvar, kärlek, försörjning. Lund: Studentlitteratur Orsholm, I. (2001). Anhörigskapets variationer. Stockholm: Elanders Gotab AB. Sjöberg, M. (2001). Hur mår du själv? Om stöd till dem som vårdar anhöriga. Ersta Sköndal shögskola : Elanders Gotab AB Socialstyrelsen, (2002b). Anhörig 300. Kommunens stöd till anhörigvårdare - anhörigas erfarenheter och synpunkter. Sockholm: Liber AB Svensson, E. (1996). Att mötas - Anhöriga och personal i omsorgsarbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Vård och omsorg Tornstam, L.(2001). Åldrandets Socialpsykologi. Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner AB Winqvist, M.(1999). Den åldrande familjen. Lund: Studentlitteratur Bilagor Fou rapport 44:2008 Anhörigvårdarens upplevelser av roller och känslor i relation till sin närstående och till växelboendet.

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Strandvägen Strandvägen Vårdboende Strandvägen erbjuder tillfälligt boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Korttidsboende - en kort tids boende?

Korttidsboende - en kort tids boende? Korttidsboende - en kort tids boende? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-25389-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Taktipro- taktil massage som anhörigstöd

Taktipro- taktil massage som anhörigstöd Taktipro- taktil massage som anhörigstöd Birgitta Daubner 2009-12-08 Mälardalens Högskola (MDH), Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd (HVV). Närståendestöd 7,5 HP (kurskod SCA005). Ansvarig lärare: Karin

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Björktrasten Björktrasten Björktrastens vårdboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman har

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer