Kuratorsfunktion på Åleryds korttids- och växelboende. Författare: Lena Josefsson Datum:

Transkript

1 Kuratorsfunktion på Åleryds korttids- och växelboende Författare: Lena Josefsson Datum:

2 Sammanfattning Sedan 2007 finns det en kuratorsfunktion på Åleryds vårdboende. Funktionen är finansierad med stimulansmedel och riktas mot korttids- och växelboendets brukare och anhöriga. Tanken är också att den ska vara stödjande och avlastande för personalen då det gäller de psykosociala frågorna. Funktionen skall vara uppsökande, ärenden kommer via sjuksköterska, verksamhetschef, anhöriga eller personal. Funktionen skall vara stödjande, vara en länk för boende och anhöriga till annat boende eller annan stödverksamhet. Nätverksarbete är en självklarhet då det gäller kontakten med handläggare vid ärenden där kurator finns inkopplad. Samtalet är den största delen i arbetet i form av stödjande samtal, motiverande samtal, samtal vid krisbearbetning och samtalsresurs vid vårdplaneringar. Kurator ger möjlighet till att bearbeta tankar för brukare och dess anhöriga och detta kan i sin tur underlätta de beslut som senare skall tas. När det gäller anhörigvårdare till närstående på växelboendet kan kurator erbjuda möjlighet för reflektion kring den livssituation man numera befinner sig i och de svårigheter som kan finnas. Växelvården innebär en form av separation om än för en kortare tid. Denna form av separation bidrar till olika känslor och upplevelser som kan vara centrala att få bearbeta tillsammans med någon som står utanför familjens kretsar. Närheten till avdelningarna löper som en röd tråd i uppdraget. Tillgängligheten gör att det är lättare att följa verksamheten, lära känna boende och dess anhöriga och visa på att funktionen finns och att kunna dela personalens funderingar och tankar i en stödjande funktion.

3 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 3 Bakgrund 4 Syfte/Mål 4 Tillvägagångssätt 4 Resultat 8 Ekonomi 9 Diskussion 9 Slutsatser 10 Bilagor 12 Inledning Åleryds korttids- och växelboende såg behovet av att prioritera en tjänst för psykosociala frågor. Verksamhet omfattar 129 platser varav 35 platser är korttids- och växelvård. Det är 3 avdelningar som erbjuder denna form av boende. Det fanns en diskussion före tillsättning om vilken kompetens och funktion man eftersökte men enades om att pröva kuratorskompetensen för att se om det skulle svara upp mot behovet. Dels var behovet brukarens för korttidsboendet som kommer efter ett insjuknande eller en försämrad situation i sin sjukdom. Kottidsboendets syfte är i de flesta fall att personen skall kunna återhämta sig för att kunna gå hem eller en tid då man söker annat boende. Utmärkande i de flesta fallen är den förändringsprocess som brukaren och dess anhöriga befinner sig i där vård och omsorgsbehovet ofta finns med. I denna förändringsprocess finns flertalet frågor att ta ställning till och vidare fatta beslut kring. Tidsramarna är relativt snäva eftersom korttidsboendet har ett kort boendeperspektiv. Behovet var också för växelboendet vars främsta syfte är att vara avlastande för anhöriga som vårdar sin närstående i hemmet. Växelboendet innebär att man bor regelbundet en eller två veckor per månad är på Åleryd på så sätt fungerar växelboendet som människors andra hem. Vården och omsorgen sker i samspel mellan hemmet/anhörigvårdaren och boendet. Anhöriga är en viktig kunskapskälla för hur vårdbehovet har sett ut och för hur det ser ut idag. Anhöriga avlastas/överlämnar vården och omsorgen till personalen på Åleryd. Båda makarna går in i en ny situation av att bo på annan plats, vara åtskilda från varandra, ta emot hjälp ifrån andra och anhöriga får egen tid att planera för. I denna situation uppstår många gånger känslor och upplevelser av olika slag både från brukaren men också från den anhörige (bilaga 1).

4 Bakgrund Hösten 2005 väcktes tanken, av verksamhetschef och sjuksköterskor, om en samtalsfunktion för brukare och anhöriga. Man såg att det fanns ett stort behov av att få reflektera och bearbeta frågor och den ordinarie personalen upplevde att utrymmet inte fanns för att tillgodose detta. Det diskuterades om hur en sådan funktion skulle kunna se ut och vilken kompetens som skulle kunna vara aktuell. Man tittade på andra kommuner och såg att Norrköpings kommun hade en kuratorsfunktion knuten till korttids- och växelboendet. Verksamhetschef och sjuksköterska gjorde ett besök i Norrköping och träffade kurator som beskrev hur hennes uppdrag såg ut. Kuratorsfunktionen hade funnits där under en längre tid och hade nu byggt upp erfarenheter och kunskaper hur en sådan funktion kan integreras i verksamheten. Utifrån vad man nu visste gjordes en ansökan om stimulansmedel då man såg att denna kuratorsfunktion i mångt och mycket skulle knytas mot anhöriga. I februari 2007 anställdes kurator på omsorg Åleryd. Tanken var att funktionen skulle arbeta nära boende och anhöriga på korttids- och växelboendet och att samarbetet skulle vara nära personal och sjuksköterskor. Syfte/Mål Syftet med kuratorsfunktionen var att öka kundnöjdheten för brukare och dess anhöriga: Att brukare och anhöriga skall kunna uppleva att det fanns en stödfunktion i de psykosociala frågorna och även att få visst stöd i vissa praktiska delar. Att personalen skall känna avlastning i att kunna hänvisa till någon som i sin tjänst har uppdraget att arbeta med de psykosociala frågorna. Målet med kuratorsfunktionen var att kvalitetsförbättra korttids- och växelboendet med att förstärka vård- och omsorgsteamet med en kuratorsfunktion Tillvägagångssätt Kuratorsfunktionen kom i bruk i februari Det fanns en tydlig arbetsbeskrivning/kravspecifikation för hur uppdraget skulle se ut. Denna arbetsbeskrivning var utarbetad av verksamhetschef och sjuksköterskor utifrån de intryck och den information man hade skaffat sig av besöket hos kurator i Norrköping, samt utifrån det behov man såg i den egna verksamheten. Uppsökande roll för korttidsboende och växelboende samt anhöriga på bl. a initiativ av personal och sjuksköterska. Stödjande länk för boende/anhörig till annat boende samt annan stödverksamhet Kontakt med biståndsbedömare vid komplexa ärenden d v s en handläggare ska kunna ta kontakt med kurator vid specifika nya ärenden Stödsamtal boende respektive anhöriga Sorgesamtal med boende, anhöriga ex vid palliativ vård

5 Samtalsresurs vid vårdplaneringar Vara/jobba nära i anslutning till verksamheten d v s arbetslagen Handledning i direkta ärenden i arbetslagen Arbetsbeskrivningen har fått vara ramen för uppdraget. Det var en ny funktion för avdelningarna och dess personal och det präglade första tiden då det kändes centralt att utifrån brukarens och anhöriges behov, personal och kuratorsfunktion vara lyhörd för hur uppdraget mera i detalj skulle utformas. Uppsökande roll för korttidsboende och växelboende samt anhöriga på bl. a initiativ av personal och sjuksköterska. Den uppsökande rollen har inneburit att varje arbetsdag startar med en runda på de olika avdelningarna. Här kommer oftast personalens reflektioner fram om hur situationen är just nu för de boende som finns på avdelningen. Det innebär också att de boende på avdelningen lär känna kuratorn på ett naturligt sätt och att kuratorsfunktionen blir känd som en del av arbetslaget. Det har också i mån av tid känts angelägen att avsluta dagen med en runda då det ofta finns anhöriga till främst korttidsboende på besök på avdelningarna. Då det gäller den uppsökande rollen för växelboendes anhöriga har det funnits träffar för anhöriga fyra gånger om året. Två gånger är det avdelningsvis där verksamhetschef, kurator och en personal från avdelningen är representerad. Här har det funnits möjlighet att avdelningsvis få reflektera kring hur situationen är för den anhörige och hur man upplever växelboendet. Två träffar har årligen varit där alla anhöriga möts från de tre avdelningarna. Vid detta tillfälle handlar det mera om information av olika slag och samvaro där man kan få gensvar och känna igen sig i varandras situation. Dessa träffar har tagits emot på ett positivt sätt. Det har upplevts centralt att få en plats för dialog mellan hemmet och boendet och det har också gett påverkans möjligheter anhöriga till växelboende blir också uppmuntrade till att vid behov söka samtal med kurator och att denna samtalsresurs finns. Detta sker via information/broschyr som finns av växelboendet, information på anhörigträffar, personalen som träffar de anhöriga eller andra personer som finns i nätverket där man kan se att behovet finns. Stödjande länk för boende/anhörig till annat boende samt annan stödverksamhet Det blir centralt att lära känna och föra dialog med det nätverk som finns kring dem som kommer i kontakt med korttids- och växelboendet på Omsorg Åleryd. Nätverket består bl a av Anhörigcenter, biståndsbedömare, demenssjuksköterskorna, mobila demensteamet, färdtjänsthandläggare m fl. Kuratorsarbetet innebär många gånger att lotsa frågor vidare till dem som har kunskapen och kompetensen och ibland handlar det om samverkan mellan nätverket och Omsorg Åleryd. I kuratorsuppdraget ingår också att vara behjälplig vid ansökningar om ex godman, färdtjänst, ekonomiskt bistånd m.m. Här är det också viktigt att ha en god dialog mellan olika verksamheter. Då människor skall komma vidare från korttidsboende till annat boende och det finns svårigheter för anhöriga eller avsaknad av anhörig så har kurator varit behjälplig i kontakten inför det nya boendet. Det har kunnat handla om rent praktiska saker som att anordna flyttfirma, stöd till möblering, och inköp o s v.

6 Kontakt med handläggare vid komplexa ärenden d v s en handläggare ska kunna ta kontakt med kurator vid behov Biståndsbedömare tar kontakt med kurator vid ärenden där det finns oklarheter för brukaren eller den anhörige. Det kan vara att man känner sig osäker eller har olika åsikter i ärendet. Kuratorsfunktionen har då varit bearbetande samtal kring livssituationen samt motiverande samtal kring en förändrad situation. Det kan också vara i ärendet där nätverket är mycket litet eller obefintligt där kurator har varit en rent stödjande funktion för den boende. På korttids- och växelboendet är det i de flesta fall åldrandets process som fått ge sina spår men det finns dock andra målgrupper som kommer till korttidsboende som t ex missbruksproblematik, psykiatrisk ohälsa och svår sjukdom. Kuratorsfunktionen har i dessa fall sett något annorlunda ut. Det kan handla om människor som kommer från en ohållbar livssituation där de praktiska frågorna har krackelerat och det finns många olika delar att söka lösningar på. Vid svår sjukdom i yngre åldrar ser också anhöriggruppen annorlunda ut. Här kan det finnas barn eller tonåringar med kring den sjuke. Detta är en ny arena för äldrevård där familjesituationen är mer komplex med det anhöriga barnet/tonåringen. Detta kräver också ett annat bemötande från personalens sida som kräver handledning. Samtalsresurs vid vårdplaneringar I de ärenden som kuratorsfunktionen funnits är det oftast naturligt att vara med vid vårdplaneringssamtalet. Här kommer biståndsbedömaren ut för ett uppföljande samtal efter en tids placering på korttidsboendet. Detta samtal är ett utvärderande samtal kring hur situationen och behovet är. Här finns personalen med som en viktig del och beskriver behovet och det stöd som har getts. Det känns viktigt att få vara med i detta samtal eftersom många frågor kommer efteråt då man fått fundera. Här får alla berörda ett gemensamt mål att förhålla sig till och detta mål kan man behöva prata mera om efter vårdplaneringen. Stödsamtal för boende respektive anhöriga samt svåra samtal med boende, anhöriga Den största delen av kuratorsarbetet är att ha samtal. Samtalen är tänkta utifrån 3 olika perspektiv. Det stödjande samtalet som är den vanligaste formen. Ett stödjande samtal innebär att lyssna där personen får uttrycka och formulera det som just nu oroar, tynger eller bekymrar. Bekräftelse är en viktig del av samtalet att någon förstår och bekräftar det man har beskrivit. Lyfta upp det som blivit sagt i samtalet, belysa det som personen har velat beskriva. Uppmuntra till möjliga förändringar i en tung livssituation med att lotsa vidare till andra som kan ge stöd i det man upplever som svårast. Det kan också vara att det som i stunden känns svårt kan kännas annorlunda när tiden har fått gå och att man har landat i en ny livssituation. Stödjande samtal handlar så mycket om att vara närvarande. Det kan vara så att har man fått sätta ord på det man behöver få tala om så blir upplevelsen annorlunda. Man har fått dela detta med någon och då är det lättare att ställa det åt sidan och ge fokus på något annat. Här handlar det både om brukaren och anhöriga. Motiverande samtalet kan vara att det finns ett önskemål om förändring men att alla inblandade inte är med i förändringen. Här kan mitt uppdrag bli att gå in och bearbeta livssituationen, påminna om hur den senaste tiden har varit, vilka konsekvenser det har bidragit till och försöka landa i hur livssituationen är idag och utifrån detta stödja till att få en större insikt kring sin nya livssituation.

7 Det är också viktigt att upptäcka behovet och hur detta kan tillgodoses samt se den förändring som man nu står inför. Det behövs tid för att bearbeta. Det krävs mycket tid för att komma till ett accepterande. Dessa samtal sker oftast med brukaren men det handlar också om deras anhöriga. Kris- och sorgesamtal sker då människor är i affekt. Åldrandets process innebär förluster som inkluderar upplevelse av sorg vilket kan innebära krisreaktioner. Det kan vara att förlora kroppsfunktioner som bidrar till begränsningar i sådant man tidigare har kunnat göra som har haft stor betydelse för individen. Man kan förlora roller som man tidigare har haft p. g. a sjukdom. Man kan förlora sin make/maka eller annan nära anhörig. Man kan uppleva att man förlorar hela sin tidigare identitet som kan ha varit starkt knuten till ett yrke, relation eller funktion. Upplevd sorg kan leda till depression där livslusten kan upplevas som långt borta. Här behövs det utrymme för att få reagera på det man känner, bearbeta det svåra man står i, accepter eller landa i det man har varit med om och om möjligt planera för och kunna tänka tanken om en morgondag. Även här behöver personalen få stöd för hur dessa krisreaktioner kan ta sig uttryck och att reaktionerna eller ilskan många gånger står för andra saker än för det man bokstavligen uttrycker. Vid palliativ vård är der ibland viktigt att finnas där och stödja anhöriga i det svåra då man inte längre har någon behandlande insats att ge. Här behövs ofta ett accepterande från anhöriga som inte är det enklaste att ta till sig eller känna sig bekväm med, då förtvivlan, desperation och sorg är känslan. Efterlevandesamtal handlar om att avsluta för en familj. En tid efter ett dödsfall tar kurator kontakt för ett avslutande samtal. Ofta handlar detta om att få reflektera hur dödsfallet skedde och hur man upplevde detta, hur tiden har varit efter dödsfallet och hur tiden ser ut just nu. Åleryd var för växelboende människors andra hem och personalen har funnits där för familjen och det är centralt att få sätta punkt och känna att man gör ett avslut för en sådan insats. Vara nära och arbeta i direkt anslutning till verksamheten d v s arbetslagen och handledning i direkta ärenden i arbetslaget Varje vecka har varje avdelning Rehabmöten vilket innebär att en personal från varje yrkeskategori sitter ner och går igenom de boende som finns på avdelningen. Detta ger möjlighet till att följa arbetet och de upplevelser och intryck personalen har hos enskilda individer och hitta goda förslag till lösningar för de frågeställningar som de boende och deras anhöriga har. Vi har olika pusselbitar av en individ. Vård och omsorgspersonalen ser det nära och konkreta behovet. Här fås många förtroliga samtal och de kan höra om det är något personen behöver lotsas vidare till. Sjuksköterskorna har det medicinskt perspektiv och har helheten kring detta. Sjukgymnasten har en annan d v s hur rehabiliteringen ser ut och vart individen är på väg, vilken utveckling kan förväntas, kurator har en bild kring personens nätverk och hur behovet kan se ut inför hemgång. Tillsammans fås en helhetsbild och via dialog kan vi stödja och utveckla varandras bilder så att det blir till fördel för den enskilda individen. Det är en stor fördel i att arbeta nära personalen och verksamheten. Jag upplever också hur tankar, bemötande, attityder och värderingar kan påverkas i samtalet mellan personalen på Omsorg Åleryd så att verksamheten blir så god som möjligt för den enskilde. I detta nära sammanhang är det nog så här den handledande funktionen kan se ut. Då jag kom till Åleryd och jag ännu inte kände personalen hade jag handledning med alla personalgrupper på de

8 olika avdelningarna. Idag har jag inte möjlighet att ge handledning på det sättet eftersom jag själv är en del av arbetslaget. Resultat Fyra år har nu gått sedan tjänsten startade som kurator på Omsorg Åleryd. Min upplevelse är att jag hela tiden har varit sysselsatt med de uppgifter jag har beskrivit ovan. Kuratorsfunktionen har fått växa fram och växa in i verksamheten. Jag ser idag att det finns ett samspel där olika yrkesroller möts för att finna på vägar och lösningar som gynnar den enskilde och att det finns utrymme för en kuratorsfunktion. Min förhoppning är att personal, sjuksköterskor och annan personal lotsar frågorna som är aktuella till kurator som därmed bidrar till avlastning. Jag tror mig veta att boende och dess anhöriga har informationen om funktionen idag. Den uppsökande verksamheten i form av dagliga rundor på avdelningarna, personalens lotsade till kurator, anhörigträffar samt i informationen som finns i form av broschyrer om korttids- och växelboende. Nätverket kring boende och dess anhöriga har blivit mera tydligt och människor i nätverket känner också till vilka som finns i det och även här hänvisar vi till varandra. Det finns också ärenden där vi samarbetar genom att ta och få information av varandra den formation som är möjlig att ge och få med tanke på den sekretess vi alla har inför de människor vi har uppdrag att arbeta tillsammans med. Det har också funnits diskussioner som förts mellan olika verksamheter med tanke att utveckla verksamheten. Jag har funnit en tydligare struktur för hur jag kan tänka kring samtalen och det har blivit oerhört viktigt för mig att se i vilket syfte jag finns i ett ärende och vilket mål som finns för våra samtal. Starten för samtalet är viktigt då relation skall byggas, efterföljd av en tid där bearbetning sker, sedan kommer avrundning och avslut som är viktig där personen i fråga känner att vårt samarbete är färdigt och avslutat. Därmed blir också mitt uppdrag mera tydligt för alla dem som är inblandade. I ärende som jag får på initiativ av chef, personal eller sjuksköterska ger jag återkoppling till respektive uppdragsgivare. Det är centralt att få information att det man har uppdragit är igångsatt. Korttidsboendet har en relativt kort landningssträcka och här behövs det utrymme för att få bearbeta detta med någon som har tid avsatt för just samtal. I nätverket kring den sjuke finns ofta nära anhöriga som påverkas i allra högsta grad av förändringen som behöver ske. Här handlar det om att det är flera tillsammans med brukaren på korttidsboendet som skall landa i förändringsprocessen och vara med och ta ett gemensamt beslut. Därför är det tydligt att kuratorsuppdraget också bör ha utrymme för anhöriga. Människor som har växelboende kommer efter att ha konstaterat att familjen behöver avlastning i hemmet. Familjen har gjort en överenskommelse om växelvård men känslomässigt kan den boende visa på känslor av att vara övergiven och den anhörige beskiver känslan av svek och dåligt samvete. Här har jag upplevt att man tyckt det varit värdefullt att få samtal kring de uppkomna känslorna för att så småningom acceptera och tycka att växelboendet är en bra form för både brukare och anhörig. Med tiden förändras behovet och nya behov uppkommer av ex förlängning av växelboendet eller annat boende. I denna förändringsprocess har jag fått vara med och bearbeta tankarna både för

9 brukaren och anhöriga, för att sedan finna på nya lösningar och att komma i kontakt med biståndsbedömare. Ekonomi Här har jag svårigheter att utifrån dokumentation se hur man tänkte inför ansökan om stimulansmedel. Det som är tydligt är att det mot Omsorg Åleryd riktas Skr för en kuratorstjänst. Detta belopp täcker 100 % lön och de overheadkostnader som finns kring denna funktion. Kuratorsfunktionen var beräknad på en heltidstjänst men tjänsten har främst legat på 80 % tjänst. Diskussion För att hitta en god omsorg för brukare och anhörig krävs en dialog mellan människor som finns i organisationen, där kompetenser och erfarenheter kan tas till vara. Det är berikande om kompetenserna har bredd och där olika synvinklar kan föras in i samtalet. I denna dialog finner personalen gemensamma förhållningssätt, attityder och en gemensam värdegrund växer fram som i slutänden gynnar brukaren. Då vars och ens intresseområde vad det gäller kompetens får utrymme, här tänker jag då på ex kuratorsfunktion som har ett psykosocialt tänkande som ett behovsben av flera, kommer också de psykosociala frågorna upp till diskussion blandade med de andra vårdande, medicinska och rehabiliterande. Diskussionerna befinner sig många gånger på individuell nivå men här finns också möjlighet att se generella behov och drag i verksamheten, där utveckling får ske på ett mer generellt plan. De träffar som har funnits för växelvårdens anhöriga var till en början mycket välbesökta. Under det senaste året har vi haft stort skifte av växelboende på avdelningarna och en ny grupp anhöriga har tillkommit. Vid de senaste träffarna har närvaron varit betydligt sämre och därför funderar vi på vad detta står för. Enligt utvärderingar som har gjorts har anhöriga uppskattat att få träffa andra anhöriga som sitter i en liknande situation som de själva. Här har vi ingen tydlig bild ännu men kanske är det så att anhöriga önskar ett möte mer på individuell nivå istället för att mötas i grupp. I ett sådant möte kan man vara mer specifik i sitt samtal kring den enskilda familjen. Kommunen är en konkurrensutsatt verksamhet som också ger spår i det vardagliga arbetet. Medvetet och omedvetet läggs det energi i form av oro och funderingar kring förändringar. I omorganisationens spår försvinner människor som påbörjat ett arbete och nya människor kommer in som har rättighet till att ha sin introduktionstid. Under mina år här har jag haft flera olika chefer, samordare har bytts ut och sjuksköterskorna har bytt arbetsgivare. Det vore att mörka om jag inte får beskriva att det tar ganska mycket av en verksamhetens arbete och kontinuitet och detta påverkar en arbetsplats möjlighet till att hitta goda rutiner och samarbetsformer. Detta känns påtagligt av då jag skall reflektera kring mitt uppdrag. Hur tänkte man och hur blev det bör få stå i relation till varandra. Blev syfte och mål det man från början hade tänkt och vad var det som man från början hade tänkt. Detta är svårt att få reda på då de människor som då tänkte inte finns kvar och även dokumentationen är svår att få fram. Sedan november månad 2010 driver Attendo Åleryds vårdboende. Jag fick förfrågan från Attendo att fortsätta kuratorsuppdraget, då stimulansmedlen fick förlängning t o m december 2011 och är numera anställd på Attendo under år 2011.

10 Jag förde statistik de första åren. Statistiken berättade att de stödjande samtalen var de dominerande. Då det gällde samtal riktade mot manliga respektive kvinnliga brukare och anhöriga var det jämnt fördelad. Anhörigvårdargruppen till växelboende domineras av kvinnor på Åleryds vårdboende. Då det gäller korttidsboende så är fördelningen relativt jämn mellan män och kvinnor. Bredvid varje boende finns anhöriga i form av make/maka, barn och de finns ofta med i samtalen kring brukaren. Olika brukare har olika behov av omfattning på insats. Någon innebär något enstaka samtal medan andra kräver stora insatser med flera människor och många samtal. Utifrån det syfte som var uppställt då det gäller att öka kundnöjdheten skulle det ha behövts någon form av utvärdering från före och efter tillsättning av kurator för att kunna spåra en sådan. Synpunkter eller klagomål finns det och många kommer direkt till verksamheten andra tar en runda förbi Omsorgskontoret. Synpunkter eller klagomål är i mångt och mycket en temperaturtagning på verksamheten och det finns många gånger utvecklingspotens i dessa tankar. Det fanns en tanke med anhörigträffarna att här kunna fånga upp tankar och hitta samverkan mellan boende och hemmet. Det är av värde att få synpunkterna till verksamheten så snart som möjligt istället för att de skall komma till Omsorgskontoret först då många gånger har den aktuella familjen lämnat Åleryds vårdboende. Jag tror inte att klagomålen har blivit färre p g a att kuratorsfunktionen har tillsatts. Den är ju också en uppmuntrande funktion för att människor skall berätta vad man känner och upplever och verka för att nå en förändring. Detta har också varit en del av mitt uppdrag att hitta samförstånd och goda lösningar på den gemensamma vård och omsorg som växelvården och hemmet har kring närstående/brukare. Synpunkterna behöver verksamheten alltjämt och där behöver man verka för att de kommer till verksamhetens kännedom snarast så verksamheten med vården och omsorgen blir så god som möjligt. Målet att förbättra kvaliteten med en kuratorsfunktion på Omsorg Åleryd skulle också har känts bra att kunna styrka på något sätt med ett mätinstrument. Det jag har försökt att göra är att lyfta de behov som finns av tid för reflektion och samtal och i smaklang med behovet beskriva hur mitt uppdrag har sett ut. Min önskan är naturligtvis att funktionen har bidragit till att kvaliteten har höjts. Men detta kan jag inte styrka med siffror eller uttalanden, därför blir denna rapport en beskrivning av en funktion i relation till det behov som kan ses. Slutsatser Det jag kan konstatera, efter dessa år som kurator inom äldreomsorgen, är att det finns många svåra och ibland mycket obekväma beslut att ta då kroppen säger ifrån p g a åldrandets process. Behovet av förändring kommer plötsligt och det är inte enkelt att ställa om tankar och vanor i samma takt. Här behövs tid att bearbeta och att landa i den förändring som uppstår där både kropp och tanke skall följas åt. Följas åt i de svåra besluten bör också familjens olika medlemmar. Alla personer är inte på samma beslutsplats samtidigt och därför är det bra att se utrymmet för samtal gärna med någon annan där man gemensamt kan få höra vad olika familjemedlemmar tycker och tänker, för att så småningom komma fram till gemensamma beslut. I de fall där det finns demenssjukdomar måste anhöriga ta besluten och vidare informera sin närstående om sitt beslut. Detta kräver ännu mera av stöd för att orka stå ut i en sådan situation. Behovet pekar på nödvändigheten av förändringen ex permanent boende men känslan ger sig till

11 känna och säger något annat, där dåligt samvete och svek är vanliga inslag. Här behöver den anhörige känna stöd i sina beslut och få bekräftelse från någon annan än sin närstående. Det finns fall där barn och föräldrar är av olika åsikter och där barnen ser en ohållbar situation medan sjukdomsinsikten inte är lika tydlig för dem som lever mitt i den. Här är det också bra att det finns någon vid sidan av som kan stötta. Äldreomsorg har ofta ett stort behov utifrån ett medicinskt perspektiv, omvårdnadsbehovet är också tydligt, men jag ser också att det finns behov då det gäller de psykosociala frågorna där utrymme för samtal borde vara en självklarhet. Omsorgspersonalen och sjukvårdspersonalen är bra på samtalets konst men jag har en erfarenhet av att det finns ett värde i att det också finns en personal som har detta med samtal i sitt uppdrag. Därför ser jag att kuratorsfunktionen också är en del av äldreomsorgen. Referenslitteratur Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Bengtsson, S.(2004). Trygg äldreomsorg: om respektfulla möten i det dagliga arbetet. Stockholm: Gothia Bergh, A. (1997). Anhörigvård. Lund: Studentlitteratur Carlander, J(red), Eriksson, K Hansson - Pourtaheri, A-S & Wikander, B. (2001). Trygga och otrygga möten, vardagsetik och bemötande i arbete med människor. Stockholm: Gothia Cullberg, J.(1992). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur Geijer- Edgren, M.(2004). Asta och hennes närmaste. Anhörigas roll i vården av demenssjuka. Liber Halvarsson, J.(1998). Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori tillmetodteori. Lund: Student litteratur Hansson, J-H. (2000). Anhöriginsatser för äldre och anhörigstöd- en kunskapsöversikt. Stockholm: Sköndalsinstitutets forskningsavdelning Heap, K.(1995). Samtal med äldre, om kommunikation minnen, kriser och sorg. Stockholm: Liber Jeppsson - Grassman, E. (2001). Medmänniska och anhörig. Stockholm: Elanders Gota Jeppsson - Grassman, E.(2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur Johansson, L. (2001). Anhörigstöd i teori och praktik. Stockholm: Stiftelser Stockholms läns Johansson, L. (2007). Anhörig omsorg och stöd. Danmark: Studentlitteratur Larsson, A. (1999). Med varmt hjärta och vässade klor. En bok för anhöriga till gamla och sjuka. Stockholm: Natur och Kultur Lund, U.(1992). Vård och omsorg i eget boende på äldre dar. Motala: Kanaltryck

12 Mauritzson, G.(1992). Att vara anhörigvårdare. Blekinge: Rapport 1992:3 Fouenhet för socialtjänst och primärvård Mossberg - Sand, A-B. (2000). Ansvar, kärlek och försörjning om anställda anhörigvårdare i Sverige. Göteborg: Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mossberg - Sand, A-B. (2002). Anhörigvård arbetet, ansvar, kärlek, försörjning. Lund: Studentlitteratur Orsholm, I. (2001). Anhörigskapets variationer. Stockholm: Elanders Gotab AB. Sjöberg, M. (2001). Hur mår du själv? Om stöd till dem som vårdar anhöriga. Ersta Sköndal shögskola : Elanders Gotab AB Socialstyrelsen, (2002b). Anhörig 300. Kommunens stöd till anhörigvårdare - anhörigas erfarenheter och synpunkter. Sockholm: Liber AB Svensson, E. (1996). Att mötas - Anhöriga och personal i omsorgsarbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Vård och omsorg Tornstam, L.(2001). Åldrandets Socialpsykologi. Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner AB Winqvist, M.(1999). Den åldrande familjen. Lund: Studentlitteratur Bilagor Fou rapport 44:2008 Anhörigvårdarens upplevelser av roller och känslor i relation till sin närstående och till växelboendet.