Jugoslavien efterkrigstiden en undersökning av forna jugoslaviska ungdomars kunskaper och tankar om balkan kriget.

Transkript

1 B-uppsats Historia, 7,5 p Jugoslavien efterkrigstiden en undersökning av forna jugoslaviska ungdomars kunskaper och tankar om balkan kriget. Institutionen för humaniora Handledare: Jesper Johansson GI1703 Vt Av: Sanjin Hadzihasanovic 0

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Problemformulering Syfte och Frågeställningar Metod Teoretiska utgångspunkter 5 2. Historisk bakgrund Bakgrund till bildandet av Jugoslavien Jugoslaviens sammanfall och krigets utbrott 8 3. Resultat Upplevelser av kriget Historiska synen på kriget Den etniska aspekten på kriget Livet efter kriget Analys Resultat av analys och frågeställningar Slutord Käll- och litteraturförteckning 19 1

3 Introduktion Före detta Jugoslavien har en historia fylld med krig och etniska motsättningar. Landet var fyllt med olika etniska grupper, det var bland annat slovener, bosnier, kroater, serber, montenegriner, albaner och makedonier som bodde i landet. Religionsmässigt var landet lika splittrat, där de olika folkslagens religioner skiljde sig åt. I ett och samma land levde katoliker, muslimer och ortodoxa tillsammans sida vid sida. Under Josip Broz Titos regim var Jugoslavien ett fredfullt och framgångsrikt land i Europa. Det var först efter Titos död 1980 som kommunismen och Jugoslavien sakta började sammanfalla. Gamla nationalistiska tankar började återigen väckas till liv och det ekonomiska missnöjet bland folket växte allt större. Slutligen ledde detta till en splittring av Jugoslavien och utbrottet till ett av de hemskaste inbördeskrig i Europas historia. Krig, massmord, etnisk rensnig, våldtäkter var en del av vardagen för många av de män, kvinnor och barn som var med om kriget i före detta Jugoslavien. Det var ett brutalt krig, där många parter var inblandade. Kriget bidrog till att miljontals människor tvingades fly från sina republiker och bosätta sig någon annanstans i världen. Sverige var ett av många länder som tog emot flyktingar från Jugoslavien och gav dem en chans att börja ett nytt liv. Flyktingarna som kom fick en möjlighet att integreras in i det svenska samhället genom bland annat jobb och utbildning. Men frågan är om de någonsin kan glömma hemskheterna de bevittnade under kriget. Fokus i denna uppsats kommer främst att ligga på de Jugoslaviska flyktingbarn som har växt upp i det svenska samhället och vad deras historiska syn är på kriget i före detta Jugoslavien. Människan påverkas ständigt av sin omgivning och därför det intressant att undersöka om dessa, nu vuxnas människor syn och inställning har förändrats under årens gång. Samtidigt är det också intresseväckande att undersöka vad de minns utav kriget, om dessa individer kan rent historiskt sett berätta hur det gick till när det blev krig i före detta Jugoslavien. Tyngdpunkten kommer att ligga på dessa individers berättelser och upplevelser. Genom att använda mig utav muntlig historia och intervjuer är syftet att få fram individernas personliga åsikter, syn och upplevelser av kriget. Det betyder att undersökningen blir väldigt subjektiv eftersom det handlar om ett fåtal individers åsikter och inte en majoritet, på så sätt blir inte undersökningen heller en generalisering. 2

4 1.1 Problemformulering Jugoslaviens sönderfall har bidragit till att mängder av människor har varit tvungna att lämna de olika republikerna och börja ett nytt liv i ett annat land. Sverige är ett land som har tagit emot mycket flyktingar från före detta Jugoslavien. Det rör sig om människor med olika etniska bakgrunder som återförenats i Sverige och tvingas återigen leva tillsammans. Dessa människor har olika versioner och upplevelser av kriget. Därför har jag valt att analysera och ta reda på vilka skillnader och likheter som finns mellan ett fåtal individer från forna Jugoslavien. Fokus i undersökningen ligger främst på de personer som flydde kriget som barn och har växt upp i ett svenskt demokratiskt samhälle. Det handlar om ett fåtal individer från de olika etniska grupperna som ger sina personliga upplevelser och sin historiska syn av kriget i före detta Jugoslavien. Med historisk syn menar jag historisk kunskap om kriget, varför och hur kriget bröt ut, dessutom händelseförloppet. 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syfte är att undersöka åtta olika individers historiska syn på kriget i före detta Jugoslavien. Tyngdpunkten kommer att ligga på deras bild och upplevelser av kriget. Det jag vill analysera är huruvida bilden och upplevelsen av kriget skiljer sig åt beroende på vilken etnisk bakgrund individen har? Dessutom om den etiska bakgrunden påverkar individens historiska syn av kriget? För att uppnå mitt syfte kommer jag att utgå utifrån följande frågeställningar i min undersökning: 1. Vad har dessa personer för historisk syn om kriget i före detta Jugoslavien? - Varför ser den historiska synen ut som den gör och vad är det som påverkar synen? 2. Skiljer sig den historiska synen åt beroende vilken etnisk bakgrund man har? - Vad har den etniska bakgrunden haft för betydelse både under kriget och i Sverige? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika etniska grupperna? 3

5 1.3 Metod Under de senaste 40 åren har användandet av muntlig historia som metod i akademiska avhandlingar och forskningscirklar blivit allt vanligare. Muntlig historia eller oral history ger möjligheten att intervjua och träffa människor som har bevittnat den händelse man som forskare vill undersöka. Syftet med användandet av muntlig historia har varit att lyfta fram den glömda historien. Det betyder att fokusen ligger mer på människogrupper som tidigare har förbisetts av forskningen och i samhället. 1 Torsten Thurén belyser att kvarlevor är de bästa källorna om man är intresserad av en specifik händelse, men däremot om man är intresserad utav hur människor agerade eller bevittnade en viss händelse så är berättande källor de främsta. 2 De traditionella källkriterierna, äkthet, tidsamband, beroende och tendens bör fungera som en vägledning när man arbetar med muntliga källor. Som forskare är det viktigt att alltid komma ihåg att det är muntliga källor man arbetar med och att minnet av det förflutna är oftast förknippat med den intervjuandes intressen. 3 Malin Thor diskuterar urvalet av informanter och relationen som uppstår i mötet med informanterna, ett möte som i sin tur kan påverka tolknigen av de muntliga källorna. 4 För att kunna besvara mina frågeställningar kommer jag att göra en kvalitativ studie där jag har intervjuat åtta olika informanter. Alla dessa individer har olika etniska bakgrund, men det de har gemensamt är att alla kommer från forna Jugoslavien. Informanterna kommer ursprungligen från fyra olika republiker, Bosnien, Kroatien, Serbien och Kosovo. Det är personer som jag känner personligen sedan tidigare som har valt att ställa upp i undersökningen. Intervjudeltagarna kommer att vara anonyma i uppsatsen, på så sätt underlättar det för de att släppa fram sina åsikter. Eftersom jag själv kommer från forna Jugoslavien har det skett ibland att jag har pratat serbokroatiska istället för svenska. Det skedde på grund av att flertalet av intervjudeltagarna känner sig mer trygga att prata serbokroatiska istället för svenska och det underlättar beskrivningen av särskilda händelser. Däremot så tror jag inte att min etniska bakgrund påverkade intervjupersonerna allt för 1 Malin, Thor och Lars Hansson (red) Oral History 1, reprocentralen, Växjö Universitet 2003 s, 4 2 Malin, Thor och Lars Hansson (red) Oral History 1, reprocentralen, Växjö Universitet 2003 s, 7 3 Malin, Thor och Lars Hansson (red) Oral History 1, reprocentralen, Växjö Universitet 2003 s, Malin, Thor och Lars Hansson (red) Oral History 1, reprocentralen, Växjö Universitet 2003 s, 4 4

6 mycket, snarare kände de en samhörighet och att jag var en person som förstod sig på deras erfarenheter. Intervjuerna bestod utav tio intervjufrågor, frågorna var väldigt öppna och formade för att få fram subjektiva svar. Eftersom frågorna var så öppna så utvecklades intervju mer till en konversation, vilket öppnade upp möjligheten till att ställa följdfrågor till intervjupersonen. Alla intervjuer spelades in med hjälp av en mobiltelefon och det underlättade för mig att gå tillbaka å att lyssna av intervjuerna flera gånger. 1.4 Teoretiska perspektiv Ett viktigt begrepp i den här undersökningen är etnicitet. För att kunna förstå helheten av undersökningen måste etnicitet som begrepp tydliggöras. Etnicitet begreppet är väldigt komplext och det uppstår ofta problem och missförstånd när begreppets ska förklaras, det är lätt hänt att begreppet blandas ihop med nationalism. Etnicitet betraktas inom socialantropologin som aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva och betraktas av andra som kulturellt särpräglande. Ett krav på att etnicitet ska kunna uppstå är att grupperna måste ha lite av kontakt med varandra och samtidigt så måste grupperna ha vissa föreställningar om att den andra gruppen skiljer sig kulturellt från den egna. Etnicitet är en aspekt av en relation mellan grupperna och kan inte räknas som en egenskap hos en grupp. 5 I forna Jugoslavien var situationen omvänd där vissa grupper var väldigt lika kulturellt. Även om religionen skiljde människorna åt så var levnadssättet väldigt likartat. Istället så fanns det en spänd social etnisk relation, som i sin tur ledde till att ett krig bröt ut i landet. Etnicitetens betydelse under själva kriget var väldigt betydelsefull då vissa etniska grupper fick lida mer än andra. 5 Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism AtI Scandbook, Falun Sverige 1998, S,

7 2. Historisk bakgrund 2.1 Bakgrund till bildandet av Jugoslavien Efter det första världskriget 1918 bestämde sig de största sydslaviska folken att bilda ett nytt land. Detta land skulle till en början kallas för serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike och landet statshuvud skulle vara den serbiske kronprinsen. Landets namn ändrades 1929 till Jugoslavien som betyder sydslavernas land. 6 De tre folkgrupperna gick in i skapandet av en gemensam stat med olika förväntningar. Det var främst Kroatien och Sloveniens idé att bilda en gemensam union medan serbernas syfte var att sakta bygga upp en serbisk storstat. 7 De etniska och politiska motsättningarna inom landet fortsatte fram till slutet av andra världskriget. Slutet av andra världskriget blev början till en ny epok i den Jugoslaviska historien. År 1945 vinner Josip Broz Titos kommunistiska parti valet i Jugoslavien. Tito som var en hjälte under andra världskriget då hans partisaner stred mot både tyskar och inhemska motsättningar. 8 Det nya kommunistiska partiet började organisera landet efter Stalins centralstyrda sovjetiska modell, i ryssland var ryssarna den statsbärande gruppen och i Jugoslavien skulle serberna bli den statsbärande gruppen. Federationen utökades också från tre republiker till sex republiker, då Bosnien Hercegovina, Montenegro och Makedonien fick vara med i federationen. 9 Efter några år började Tito utveckla sina socialistiska tankar, han ville skapa ett land utan etniska motsättningar mellan de olika folkgrupperna och istället var målsättningen att skapa ett brödrafolk. Att skapa ett brödrafolk betydde att det kommunistiska partiet var tvunget ha ett järngrepp om Jugoslavien. Värken yttrande-, tryck eller pressfrihet tilläts och varje tecken av nationalism från serbernas eller kroaternas nationalism bestraffades hårt. Dessutom så var det en oskriven regel att varje medlem i kommunistpartiet inte deltog i något religiöst firande. 6 Harris, Nathaniel- Kriget i forna Jugoslavien Gleerups förlag 1999 Malmö Sverige s, 11 7 Resic, Sanimir En historia om Balkan Jugoslaviens upptåg och fall Historisk media 2006 Lund Sverige s,195 8 Harris s,14 9 Resic s, 227 6

8 Religions undervisning i skolan förbjöds också, ville man utöva sin religion fick man göra det när ingen såg på. 10 Under Titos tid så lyckades Jugoslaviens befolkning att enas med varandra och arbeta tillsammans. Jugoslavien stod även emot trycket från Sovjetunionen och efter en konflikt mellan Stalin och Tito1948 bröts samarbetet mellan länderna, detta ledde till ett mer självständigt Jugoslavien. Istället började Jugoslavien orientera sig mer mot USA och Västeuropa med syfte att förbättra den ekonomiska situationen i landet. Ekonomiskt sett var inte landet lika starkt som många trodde. Man importerade mycket varor från utlandet medan lönerna i landet var låga. Många av dessa importvaror köptes med pengar som man har lånat av andra länder, detta betydde att Jugoslaviens skulder ökade ständigt. 11 Det fanns stora skillnader inom det egna landet rent ekonomiskt, då Slovenien och Kroatien var mer utvecklade och industrialiserade länder än de övriga. Ekonomins betydelse var en utav huvudorsakerna till det krig som skulle bryta ur senare och just ekonomifrågan var en utav de svåraste uppgifter som Tito hade att lösa under sin livstid. 10 Resic s, Harris s, 16 7

9 2.2 Jugoslaviens sammanfall och krigets utbrott Tito höll ett järngrepp om makten i Jugoslavien fram till sin död Efter hans död övertogs makten av en grupp kommunistiska ledare som skulle representera de olika republikerna. De nya ledarna hade det mycket svårt att fördela makten rättvist mellan de olika republikerna. Samtidigt så fortsatte ekonomin att försämras och folk började sakta att tappa tron för regeringen. Detta öppnade upp för nya politiker som var trötta på det gamla politiska systemet. I Kroatien ökade nationalisten Franjo Tudjmans popularitet, i Serbien var det en annan nationalist som ville bryta sig loss från det kommunistiska tänkandet, nämligen Slobodan Milosevic. 12 Både Milosevic och Tudjman anspelade mycket på gamla nationalistiska tankar om att skapa ett Storserbien och Storkroatien när de vann valet i sina respektive länder. Det var många som ansåg att Milosevic var en mycket listig politiker och att han anspelade bara på den serbiska nationalismen var bara en taktik att komma till makten. Om Slobodan Milosevic verkligen var nationalist eller bara en ( ) hänsynslös politiker som kom fram till ( ) att för att behålla makten måste man anspela på serbernas nationalistiska känslor. 13 Milosevic började driva en hård politik mot invånarna i Kosovo, man hotade invånarna och tvingade bort många albaner från sina hem. Den serbiska nationalismen växte allt starkare och invånarna i Kosovo fick lida för detta. 14 Serberna ansåg att den albanska nationalismen hade växt allt starkare och att de serber som bodde i Kosovo missgynnades. Därför gick serberna till motattack. 15 Kampen om självständighet hade nu börjat i flertalet av de andra republikerna. Kroatien och Slovenien var de första som ville bil självständiga, de ansåg att deras ekonomi missgynnades på grund utav att de var rikare republiker än vad Makedonien och Montenegro och att de hela tiden var tvungna att stödja de andra republikerna ekonomiskt. 16 Tillslut 1991 så bröt sig både Slovenien och Kroatien från gamla Jugoslavien men motsättningarna mellan kroater 12 Harris s, Harris s, Resic s, Resic s, Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia, perspektiv på det moderna samhällets skuggsida. Lund, Bokförlaget Atlantis AB, 2005 s, 254 8

10 slovener och kroater serber fortsatte. 17 Dessa motsättningar resulterar i att ett krig mellan Slovenien och Kroatien bryter ut 1991, men kriget mellan dessa länder varade endast i tio dagar. Det var däremot starskottet för de hemskheter som skulle ske länge fram i tiden. Det krig som påbörjades mellan Slovenien och Kroatien utvecklades senare till ett krig mellan Kroatien och Serbien. Striderna mellan dessa två blev mycket blodigare och hemskare än kriget i Slovenien. Massmord skedde från båda sidorna och civilbefolkningen drabbades hård av de strider som pågick. 18 Bosniens befolkning var en stor etnisk blandning. Tidigare hade man bevittnat de stridigheter som utspelade sig mellan serberna och kroaterna och civilbefolkningen i Bosnien var väldigt oroliga. Milosevic hade planer på att skapa ett Storserbien detta betydde att han ville inkludera en stor del av både Kroatien och Bosnien. Eftersom det redan bodde många serber både i Bosnien och Kroatien skulle detta underlätta processen. Den muslimske presidenten i Bosnien Alija Izetbegovic försökte att förhindra en uppdelning av Bosnien Hercegovina och undvika att civilbefolkningen i Bosnien skulle drabbas. I början av 1991 möttes Tudjman och Milosevic för att hitta en lösning på konflikten och hur man skulle dela upp Bosnien Hercegovina, det blev inga lyckade förhandlingar mellan parterna. Istället förklarade Bosnien sig självständigt den tredje mars 1992 och situationen mellan de etniska grupperna som bodde i Bosnien blev allt sämre. 19 Att Bosnien blev självständigt satte stopp för både kroaternas och serbernas planer för en splittring av landet genom politiska förhandlingar. Endast två månader efter Bosniens själständighetsförklaring utbryter kriget i Bosnien när serbiska trupper sätter in en våldsam offensiv i norra Bosnien. 20 Makedonen var också väldigt rädda för att bli indragna i kriget. Befolkningen i Makedonien gjorde allt för att slippa att massmord skulle ske på deras mark och det lyckades man med. Istället ville Makedonien utropa sig en självständig stat, detta var något som Grekland var starkt emot eftersom grekerna ansåg att man stal mycket av grekisk historia. Greklandnekande till ett självständigt Makedonien har haft negativ inflytande på republiken både ekonomisk och säkerhetsmässig Sommelius Sören & Öberg Jan, Liten guide till stort krig/ korta svar på stora frågor om Jugoslavien, TFF 1994 Lund 18 Harris s, Harris s, Harris s, Resic s,272 9

11 3. Resultat 3.1 Upplevelser av kriget Enligt den bosniske informanten, person A, så var upplevelserna av kriget väldigt hemska. I området som informanten bodde på dödades nästan 20,000 civila människor. Många av morden var Person A själv ett vittne till och det är något en person aldrig kan glömma berättar informanten. Hela min familj fördes till koncentrationsläger av serbiska soldater. Ett koncentrationsläger där många människor avrättades och jag trodde att min familj skulle bli av rättade, men vi hade tur att vi överlevde berättar person A. 22 Intervjuerna väckte känslor hos flera av informanterna. Informant C berättar att han helst försöker låta bli att tänka på det han har upplevt. Informanten berättar om hur situationen var i Sarajevo under tiden han bodde där: Jag och min familj bodde i en källare under sju månader, det kändes som om det regnade bomber över Sarajevo. Det fanns döda människor överallt. Under kriget var Bosniens huvudstad Sarajevo en utav de mest drabbade städerna. Serbernas bombningar av staden medförde massmord på civilbefolkningen i staden. Person C berättar att det dödades mellan 10,000 20,000 människor och nästan 2,000 barn dödades i själva staden. Jag tror Sarajevo aldrig kan glömma det som hände staden och det har bidragit till att samhörigheten bland de muslimska invånarna i staden har ökat belyser informant C. 23 En annan informant, person E som kommer från en kroatisk familj berättar om hennes upplevelser utav krigets utbrott. Jag minns krigets utbrott, alltså när kriget kom till min hemstad. Jag kommer ihåg den tiden vi (min familj, mina släktingar, jag) var tvungna att gömma oss, när min pappa var tvungen att gå ut i krig, när han 22 Intervju med person A Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 23 Intervju med person C Intervjuare : Sanjin Hadzihasanovic 10

12 hälsade på oss under kriget, bomberna som höll oss vakna under natten 24 Upplevelserna av kriget skiljer sig åt bland informanterna, främst beroende på vilken del av före detta Jugoslavien man kommer ifrån. En av de äldre informanterna minns sin skoltid i Kosovo. Person G berättar om att det gick rykten om att serbiska soldater förgiftade elever på skolorna och att den albanska befolkningen i Kosovo levde under ständigt förtryck från serberna. Informanten berättar vidare att serbiska soldater kunde komma in i klassrummet och ta läraren, sen såg man aldrig läraren igen. Människor försvann hela tiden, grannar, vänner och andra bekanta som plötsligt bara försvann belyser person G Historiska synen på kriget I samband med intervjuerna framgick det att två av informanterna inte har en aning om den historiska aspekten på kriget. De två informanterna poängterade att de inte är så insatta i Jugoslaviens historia och att de helt enkelt inte har tagit sig tid att sätta sig in i den. De andra sex informanterna var betydligt mer insatta och belysta kring den historiska synen på kriget. Informant A, C och E tar upp begreppet dominoeffekten när de börjar analysera den historiska synen på kriget. Informanterna menar att Sloveniens strävan efter att bli ett självständigt land skapade en dominoeffekt som gjorde att de andra republikerna i före detta Jugoslavien också ville bli självständiga. Problemet blev uppdelningen av Bosnien belyser dessa tre informanter, politikerna visste inte hur man skulle dela upp Bosnien på ett bra sätt eftersom både Serbien och Kroatien ville ha stora dela av Bosnien. Kriget hade kunnat förhindras om vi hade haft vettiga politiker efter Titos död belyser person A. Genom att det framkommer nya uppgifter om kriget så förändras även den historiska synen av kriget hävdar informant C. Man har växt upp med det man har hört från sina föräldrar och människorna runtomkrig, men genom nya dokumentärer och uppgifter har synen förändrats berättar person C. 24 Intervju med person E Intervjuare : Sanjin Hadzihasanovic 25 Intervju med person G Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 11

13 Synen på kriget förändras varje år, idag har jag inte samma syn som jag hade för två år sedan och förmodligen kommer jag ha en annan historisk syn på kriget om två år 26 Informant G tar upp nationalismens framväxt som den största anledningen till att kriget bröt ut i före detta Jugoslavien. Främst från Serbiens sida, något som han själv upplevde under tiden han bodde i Kosovo. En annan informant som själv bevittnade nationalismens framväxt i Serbiens huvudstad Belgrad berättar att hon såg hur människor var ute på gatorna och hyllade presidenten Milosevic och hur patriotiska människorna blev. Person D hävdar också att det var nationalismen fel att det blev krig i Jugoslavien. 27 Informanternas åsikter kring vems fel det var att kriget bröt ut är väldigt likartade, främst lägger man skulden på de politiker som inte kunde bedriva Titos politik vidare utan började bedriva en nationalistisk politik i sina respektive republiker. Informant B som är muslim och kommer från Bosnien har valt att lägga skulden på Serbien och Slobodan Milosevic, informanten som kommer från Bosnien uttryckte så här om vem som bär skulden för kriget: Det är Serbernas fel, Milosevic till största delen, jag anser att de bara väntade på att Tito skulle dö så de kunde försöka sig på att erövra Bosnien. Visserligen har kroaterna stor del med, men jag anser att de inte har lika stor skyldighet. 28 Person C hävdar att det var slovenernas fel att kriget bröt ut, inte serbernas eller kroaternas. Enligt honom var det Sloveniens ständiga kamp om självständighet som gjorde att de andra republikernas ledare började tänka i samma banor. Person C tror att även om Slovenien hade valt att stanna kvar i gamla Jugoslavien hade situationen sett annorlunda ut idag. Den ekonomiska aspekten var viktigast för både Slovenien och Kroatien eftersom det var de två rikaste republikerna, därför ville de inte längre vara en del av Jugoslavien. Sloveniens ville istället rikta in sig mer på västvärlden och inte försörja de fattigare republikerna i Jugoslavien belyser informant C. 26 Intervju med person C Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 27 Intervju med person D Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 28 Intervju med person B Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 12

14 De sex informanterna som hade goda kunskaper kring den historiska synen ansåg att det var viktigt att känna till vad som skedde i före detta Jugoslavien. Det påpekade betydelsen av att känna till om de olika folkgrupperna från Jugoslavien och deras historia. Även om saker och ting är invecklade så är det viktigt att framtida generationer tar del av det som har hänt i före detta Jugoslavien. 3.3 Den etniska aspekten Vilken etnisk bakgrund man har spelar fortfarande stor roll om man bor kvar på balkan anser person A, medan i Sverige så bryr sig inte personer var man kommer ifrån, men det finns människor som fortfarande inte vill umgås med varandra även här hävdar person A. Person A berättar att synen på kriget spelar stor roll beroende på vilken etnisk bakgrund en individ har. Människor som har förlorat mycket i kriget bär på mer hat än de människor som inte har det och det smittar även av sig på barnen. Det är viktigt att inte se ner på någon eftersom vi alla är olika individer, men man ska komma ihåg att vi alla på ett sätt tillhör någon sida hävdar informant A. 29 Av intervjuerna framkommer det att flertalet av informanterna helst inte umgås med serber, detta trots att informanterna påpekar att de inte har några fördomar gentemot någon folkgrupp från före detta Jugoslavien. Informant G berättar: Alla vet vad det serberna har gjort, deras handlingar talar för sig själva. Jag har inget personligt emot serber, men jag umgås helst inte med dem. Jag försöker hålla mig till mina egna Citatet visar att även om intervjupersonerna inte uttrycker direkt hat gentemot någon folkgrupp, så umgås man helst med personer som har samma etniska bakgrund. Ordet hat är ett väldigt starkt ord, en person som jag vill helst inte använda mig utav det ordet. Det ska mycket till för att man ska känna hat gentemot någon berättar informant C. Däremot ogillar jag nationalister av alla slag, inte bara pågrund av kriget, nationalismen i många av länderna är hemsk belyser informant C. Person C berättar vidare att han umgås med alla nationaliteter och har inga som helst problem med någon Intervju med person A Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 30 Intervju med person C Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 13

15 En intressant sak som framkommer i intervjuerna är att det finns ett samband mellan intervjupersonen och dennes umgängeskrets. Majoriteten av intervjupersonerna har påpekat att de inte har några fördomar gentemot någon folkgrupp, däremot umgås de helst med folk från sin egen folkgrupp. Den serbiska intervjupersonen berättar om svårigheterna hon har upplevt pågrund av hennes etniska bakgrund: Jag har inget hat, men jag vet att många från de etniska grupperna inte vill umgås med mig bara för jag är serb. Det har gjort att jag nästan bara umgås med serber nuförtiden. 31 Person D berättar vidare om de svårigheter hon upplevde som ung. Det kunde hända att de bosniska barnens föräldrar inte tillät att de umgicks med mig bara för att jag är serb, det var en jättejobbig tid enligt informanten. Undersökningen visar tydligt att intervjupersonerna har påverkats av kriget. Deras etniska bakgrund formar mycket utav den syn de har på kriget och deras umgängeskrets. Även om det finns många liknande åsikter kring frågorna i undersökningen så finns det lika stora skillnader och dessa skillnader är ofta kopplade till etnicitet. 3.4 Livet efter kriget Kriget har satt sina spår i många utav oss och det kommer ta tid för människor att gå vidare. Nästa generation kommer förhoppningsvis att vara mer neutral och inte lika trångsynt som tidigare generationer berättar person C. 32 Alla informanter talar väl om livet i Sverige och hur väl de har anpassats sig till den svenska livsstilen, däremot nämner flertalet av intervjupersonerna att det är föräldrarna som har haft det svårt. Föräldrarna har haft det svårt att anpassa sig, de har varit tvungna att lämna sina jobb, vänner, sitt land på så sätt är det svårare för dem än vad det är för oss hävdar informant G. 31 Intervju med person G Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 32 Intervju med person C Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 14

16 Något som också är gemensamt för intervjupersonerna är att alla åker till sina hemländer väldigt ofta. Ibland händer det att man åker två gånger per år, det är skönt att komma hem berättar den kroatiska intervjupersonen, när han pratar om Kroatien. Det är skönt att kunna åka ner och vara bland sitt folk och prata sitt språk. 33 En annan intervjuperson tänker sig bort och säger: Jag har ett bra liv i Sverige. Men jag kan inte hjälpa att undra hur mitt liv hade sett ut om kriget aldrig hade inträffat. Jag tycker samtidigt synd om mina föräldrar och andra vuxna som aldrig riktigt kommer känna sig hemma i Sverige, samtidigt som Bosnien inte längre är den Bosnien som de växte upp i 34 Det här en något som också är gemensamt för flertalet av intervjupersonerna, många undrar över hur deras liv hade sett ut om livet inte hade brutit ut. Det är något som de aldrig kommer att får svar på, utan det kommer alltid att förbli en fantasi. Det man istället hoppas på är att framtida generationer kommer att bli mer neutrala i sin syn på de olika etniska grupperna och att fördomarna kommer att minska, iallafall mellan de som bor i Sverige. 33 Intervju med person F Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 34 Intervju med person B Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 15

17 4. Analys Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan upplevelse av kriget och etnisk bakgrund i bildandet av den historiska synen på kriget i forna Jugoslavien. De intervjupersoner som har upplevt och sett mer av krigets hemskheter var mer insatta i den historiska synen på kriget. Det är i första hand de informanterna som har bott i Bosnien- Hercegovina som har upplevt mer ohyggligheter under kriget. Dessa informanter kunde mer i detalj berätta om olika skeenden, bakgrunden till kriget, vad som hände under kriget, viktiga personer och politiker under kriget. Intervjupersonerna har påpekat att deras kunskapsnivå har ökat genom föräldrarnas skildringar av kriget och genom olika dokumentärer samt böcker som handlar om kriget. Överlag var kunskapsnivån oerhört hög hos intervjupersonerna, det fanns endast två informanter vars kunskapsnivå om kriget inte var så hög. Informant F som kommer från Kroatien och informant H från Kosovo flydde tidigt när kriget bröt ut, därför har de inte några hemska upplevelser heller som de kan relatera till. Deras historiska syn på kriget var i högsta grad svag, eftersom de aldrig har tagit sig tid att sätta in sig i konflikten. 35 Informant F berättar att det vore roligt att lära sig mer om Jugoslaviens historia, men att han helt enkelt aldrig fått chansen att göra det. Alla intervjupersoner har växt upp i det svenska samhället, gått i den svenska skolan och blivit svenska medborgare. Men motsättningarna finns där fortfarande hos de olika etniska grupperna, där flertalet av personerna påpekar att de inte har några fördomar, men att de helst inte umgås med serber. Samtidigt så försöker man hålla sig till den egna folkgruppen, det betyder att bosnier umgås med bosnier serber med serber och så vidare. Detta säger en del om etnicitetens betydelse för människors identiteter, gemenskaper och sociala relationer och nätverk. Informant C berättar att hans föräldrar brukar säga innan kriget umgicks alla med alla, det fanns inga motsättningar och att kriget har gjort att allt har blivit så här. Vår generation är inte lika hatisk som förgående generationer berättar informant A, men det kan fortfarande bli bättre och förhoppningsvis kommer framtida generationer blir bättre än oss. 35 Intervju med person H Intervjuare: Sanjin Hadzihasanovic 16

18 4.1 Resultat av analys och frågeställningar Syftet med undersökningen var ta reda på vad representanter för de olika etniska grupperna från forna Jugoslavien som nu bor i Sverige har för historisk syn på kriget i före detta Jugoslavien. Fokusen skulle ligga på personer som flydde från kriget som barn och har växt upp i det Svenska samhället. Undersökningen visar att det finns ett samband mellan etnisk bakgrund och historisk syn. Personer som har upplevt kriget och själva varit vittnen till många utav händelserna har en mycket bredare kunskapssyn på kriget. Det handlar framför allt om personer som har bott i Bosnien Hercegovina och flytt därifrån. Kunskapen kring händelseförloppet om vad som hände under kriget och innan kriget bröt ut är väldigt hög hos de intervjupersonerna som är födda i Bosnien Hercegovina. Den slutsats man kan dra utav undersökningen är att flera av intervjupersonerna har utvecklat sina kunskaper under åren, genom att titta på olika dokumentärer och läsa böcker om kriget. Samtidigt så är föräldrarnas inflytande väldigt hög och den mesta kunskapen kommer från föräldrarna. Det är också här den etniska aspekten kommer in i bilden eftersom föräldrarnas etniska bakgrund påverkar mycket utav den syn på kriget som deras barn har. Ett tydligt exempel är flertalet av de personer som jag har intervjuat, som påpekar att den etniska bakgrunden är extremt viktig och att fördomsfullheten gentemot andra etniska folkgrupper kommer till en början inte från de själva utan från föräldrarna. Konflikten från forna Jugoslavien har fortsatt även i Sverige, där de olika folkgrupperna helst inte beblandar sig med varandra utan, varje folkgrupp håller sig helst till sina egna. Samtidigt hoppas intervjupersonerna att framtida generationer inte är lika fördomsfulla som den nuvarande utan att man måste gå vidare, även om man aldrig får glömma det som har skett. Resultatet av mitt arbete kan sammanfattas i korta meningar. Undersökningen visar att det inte finns bara en historisk syn på kriget utan att den historiska synen på kriget i forna Jugoslavien är väldigt olikartad mellan de olika intervjupersonerna. De personer som är födda i Bosnien-Hercegovina har större kunskaper om kriget än de övriga intervjupersonerna. Etniciteten spelar stor roll i den historiska synen, där personer från de mer krigsdrabbade områdena har både mer åsikter och kunskaper om kriget. Kriget och uppfattningar om kriget spelar en central betydelse i dessa personers ständigt pågående förhandling och formering av identiteter och gemenskaper i sin vardag. 17

19 5. Slutord Det jag ville undersöka var hur den historiska synen på kriget såg ut bland ett fåtal individer från de olika folkgrupperna som kommer från forna Jugoslavien. Det skulle vara individer som har flytt från kriget som barn och växt upp i Sverige. Undersökningen visade att alla inte hade de kunskaper som jag anade att de skulle ha. Jag ville göra den här undersökningen eftersom jag själv anser att det är viktigt att kunna sitt hemlands historia, därför blev resultatet från vissa av intervjuerna en besvikelse. En intressant sak som framkom av intervjuerna var att även de intervjupersoner som inte hade några historiska kunskaper om kriget var fördomsfulla gentemot andra folkgrupper, specifikt gentemot serberna. Den etniska aspekten är oerhört betydelsefull för både den historiska synen, men även för det sociala biten, det har framkommit tydligt i intervjuerna. Jag har länge funderat på om människor från före detta Jugoslavien någonsin ska kunna gå vidare och inte vara så fördomsfulla. Intervjupersonerna som också har en viss fördomsfullhet hoppas att framtida generationer ska vara mindre fördomsfulla. Jag tror att etnicitetens betydelse gör att den historiska synen av kriget kommer i skymundan och att unga generationer fokuserar sig mer på att vara fördomsfulla, utan att egentligen veta varför de är det. Därför anser jag att man borde lägga mer kraft på att utveckla den historiska synen och ta reda på varför det blev krig och vad var det som egentligen hände, innan man börja yttra sig ont om andra folkgrupper. Etnicitetens betydelse är stor för hur personer med mycket kunskaper och egna erfarenheter av kriget tolkar historien. Det är något som intervjuerna har visat tydligt, men samtidigt så exemplifierar det även komplexiteten kring denna fråga. En aspekt som är viktig att ta med sig från undersökningen är att folket från forna Jugoslavien är minst lika komplicerade som landets historia. 18

20 6. Käll- och litteraturförteckning Litteratur Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia, perspektiv på det moderna samhällets skuggsida. Lund, Bokförlaget Atlantis AB Sverige, 2005 Harris, Nathanael- Kriget i forna Jugoslavien Gleerups förlag 1999 Malmö Sverige Malin, Thor och Lars Hansson (red) Oral History 1 Teoretiska perspektiv på individuella och kollektiva möten, reprocentralen, Växjö Universitet 2003 Resic, Sanimir En historia om Balkan Jugoslaviens upptåg och fall Historisk media 2006 Lund Sverige Sommelius Sören & Öberg Jan, Liten guide till stort krig/ korta svar på stora frågor om Jugoslavien, TFF 1994 Lund Sverige Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism AtI Scandbook, Falun 1998 Sverige Muntliga Källor 1. Intervju med person A Intervju med person B Intervju med person C Intervju med person D Intervju med person E

21 6. Intervju med person F Intervju med person G Intervju med person H Bilaga 1 Intervjufrågor 1. Berätta om din etniska bakgrund 2. Vad är dina relationer med ditt hemland? 3. Vad minns du av kriget? 4. Vem anser du vara skyldig till kriget? 5. Hur har din syn på kriget förändrats under årens gång? 6. Berätta rent historiskt vad du vet om kriget i före detta Jugoslavien? 7. Tror du din etniska bakgrund har betydelse för den historiska syn på kriget du har? 8. Vad tycker du är viktigt att vet om kriget? 9. Vad har du för uppfattning om de olika folkgrupperna idag? 10. Hur upplever du ditt liv efter kriget i Jugoslavien? Bilaga 2 Informanterna Person A kommer från Bosnien och har bott i Sverige sedan Han var 8 år gammal när han kom till Sverige. Han har starka minnen från kriget och där han bland annat i koncentrationsläger. Person B kommer också från Bosnien. Hennes familj kom till Sverige 1993 från den krigsdrabbade staden Banja Luka. Idag studerar hon på universitet och är väldigt nöjd med sitt liv. 20

22 Person C är född i Bosniens huvudstad Sarajevo. Hans pappa en muslim och hans mamma är serbisk ortodox, men han har fått en väldigt liberal uppfostran. Person C kom till Sverige 1993, men han minns väldigt mycket från tiden i Sarajevo. Person D kommer från Serbiens huvudstad Belgrad. Hon har bott i Sverige sedan 1994 och hon kommer ihåg mycket utav det som hände i Belgrad när kriget bröt ut. Dessutom så är hon lite äldre än de övriga informanterna på så sätt har hon en mer vuxen syn på situationen. Person E är född i Jajce som ligger Bosnien-Hercegovina. Hennes föräldrar är kroater, när kriget bröt ut flydde de först till Tyskland och senare Sverige. Hon minns en hel del utav kriget och när det bröt ut. Person F kommer från Kroatien. Han minns inte så mycket av kriget och han är inte så insatt i hela situationen. Däremot åker han varje år till Kroatien på semester. Person G kommer från Kosovo. Han kom till Sverige 1992, men innan det gick han i skolan i Kosovo och han minns mycket från den tiden. Nu studerar han på universitet, men han åker varje år till Kosovo för att hälsa på släkten. Person K flydde från Kosovo till Sverige Hon minns inte mycket från den tiden och hon är inte heller så insatt i hela situationen. Men hon åker till Kosovo väldigt ofta och hon säger att hon känner sig som hemma där. 21