Gammal eller offer? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie rörande uppfattningar om äldre som offer för relationsvåld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gammal eller offer? Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie rörande uppfattningar om äldre som offer för relationsvåld"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Gammal eller offer? En kvalitativ studie rörande uppfattningar om äldre som offer för relationsvåld Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi, 15 hp Kriminologi Grundnivå Vårterminen 2019 Cassandra Westholm & Trifa Björklund Molud

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats är att undersöka äldre som offer för relationsvåld utifrån perspektivet hos yrkesverksamma som arbetar med äldre och offer för våld i nära relation. Frågeställningarna vi utgår från behandlar föreställningar om målgruppen hos de yrkesverksamma och vilka konsekvenser dessa får för de äldre. Detta är intressant att undersöka för att arbetet med äldre offer tenderar att exkludera relationsvåld som brottstyp, samtidigt som arbetet med relationsvåld tenderar att utesluta äldre som målgrupp. Tidigare forskning har visat att det råder brist på forskning inom området, och den som finns belyser vikten av att synliggöra kunskapsglappet. I denna undersökning har kvalitativa intervjuer genomförts med personer som arbetar på verksamheter som kommer i kontakt med äldre samt med yrkesverksamma på verksamheter som kommer i kontakt med offer för relationsvåld. Detta urval har valts eftersom att äldre som utsätts för våld i nära relation tenderar att exkluderas från verksamheter som dessa, samt för att synliggöra de yrkesverksammas perspektiv på situationen. Med hjälp av våra teoretiska ramverk ålderism och intersektionalitet har vi kunnat analysera de föreställningar vi såg i intervjuerna, vilka många gånger bekräftar tidigare forskning. Hur verksamheterna hanterar och särbehandlar målgruppen, hur deras föreställningar om vilken typ av relationsvåld äldre är utsatta för och varför, vem som är förövaren och vem som är brottsoffret är teman som har analyserats. Det empiriska materialet visar att det finns vissa åldersdiskriminerande föreställningar och antaganden om äldre, vilket påverkar stödarbetet med gruppen genom att ansvaret hamnar hos yrkesverksamma som inte är specialiserade på att bemöta offer för våld i nära relation. Utifrån ett intersektionellt perspektiv ser vi att kön inte blir lika relevant när äldre offer för relationsvåld diskuteras, samtidigt som äldre i vissa fall associeras till att vara funktionsnedsatta. I dessa fall ser vi att både faktorn kön och ålder får en minskad betydelse i diskussionen. Nyckelord Relationsvåld, intersektionalitet, ålderism, äldres utsatthet, stödverksamheter 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsning Definitioner TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING Intersektionalitet Ålderism Våld i nära relation bland äldre METOD Intervjuer och urval Forskningsetik Maktaspekten Vetenskapsteori, trovärdighet och tillförlitlighet Bearbetning av material Begränsningar RESULTAT OCH ANALYS Äldre söker inte hjälp och blir inte uppsökta eller informerade om relationsvåld Hantering av äldre som utsätts för relationsvåld Föreställningar om hur äldre avviker från yngre som offer och förövare Sexuellt våld Förklaringar till de äldres utsatthet Äldre som offer för våld i nära relation får större plats SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING Övriga källor BILAGOR Bilaga 1 Intervjuguide pilotstudie Bilaga 2 Intervjuguide våld i nära relation Bilaga 3 Intervjuguide brott mot äldre

4 1. INLEDNING Av det dödliga våldet som begicks i Sverige under förra året, 2018, var ungefär en fjärdedel fall där offer och förövare var eller hade varit i en parrelation (Brå 2019). Relationsvåld tar alltså flera liv årligen, och är ett samhällsproblem som kommit att uppmärksammas alltmer under de senaste åren. Vad som dock legat i fokus för detta tema är unga och medelålders kvinnor som offer, och män som förövare (NCK 2016:7; Brå 2014:16). Att det i huvudsak har handlat om kvinnor som offer kan kopplas till att de utsätts för grövre våld än män (Brå 2014:7), vilket det dödliga våldet i parrelationer indikerar. Under 2018 var 22 offer för dödligt våld i nära relation kvinnor, i jämförelse med fyra män (Brå 2019). Vad gäller utsatthet för relationsvåld generellt så visar en undersökning av Brå (2014:8) dock att skillnaden mellan könen inte är så stor drygt en av fyra kvinnor har någon gång under sitt liv utsatts, i jämförelse med en av sex män. I Brås (2014:34) kartläggning av brott i nära relation finns en översikt av tidigare studier i Sverige genomförda under 2000-talet om relationsvåld, vilken visar att flera av dessa utgår från en population som utesluter äldre personer. Åldersgränsen på tidigare studier har gått mellan 64 och 84 år, där alla utom två (av totalt tolv) exkluderar personer över 80 år (Brå 2014:34). Äldres utsatthet för våld i nära relationer är alltså ett outforskat ämne där kunskapen är begränsad, och ett äldreperspektiv har saknats i arbetet med relationsvåld (Socialutskottet 2016:45). Brottstyper där äldre uppmärksammas som brottsoffret i media är bland annat stöld och rån av en främling i den äldres hem (Jönson 2001:131). Denna typ av brott brukar av polis och media benämnas åldringsbrott där åldringen syftar till offret, och inte till förövaren såsom till exempel ungdomsbrott (Jönson 2012:121). Brott är därmed inte begånget av en äldre utan begånget mot denne. Detta kan kopplas till att äldre i många sammanhang ses som en homogen grupp, där de reduceras till sin ålder och inte definieras utifrån till exempel kön, sexualitet och etnicitet (Socialstyrelsen 2013:7; Jönson 2001:126). Äldre människor uppmärksammas ofta som brottsoffer men sällan som brottsoffer för våld i nära relation. Tidigare forskning har fokuserat på yngre kvinnor i relationsvåld samtidigt som denna typ av våld sällan uppmärksammas som en brottstyp äldre är offer för. Till följd av detta finns det en kunskapslucka för våld i nära relation bland denna åldersgrupp (Straka & Montminy 2006:251). Äldres utsatthet för relationsvåld har alltså länge osynliggjorts, vilket även påverkar arbetet som görs för att hjälpa dessa personer. Detta ämne blir därmed viktigt att undersöka då våld i nära relation är ett socialt problem som drabbar alla samhällsgrupper (Roberto, McCann & 3

5 Brossoie 2013: ). Att det finns ett välfungerande och tillgängligt stödarbete för alla, däribland äldre, är därmed av stor vikt för att kunna minska detta våld. Denna undersökning utgår från en viktimologisk utgångspunkt där intersektionalitet och ålderism fungerar som teoretiska utgångslägen och analysverktyg. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka äldre som offer för våld i nära relation utifrån yrkesverksammas perspektiv. Dessa yrkesverksamma är personer som arbetar med offer för våld i nära relation och med äldre människor. De frågeställningar som ska besvaras är: - Hur uppfattas och konstrueras äldre som offer för relationsvåld bland de som arbetar med äldre samt de som arbetar med våld i nära relation? - Hur påverkar dessa föreställningar stödarbetet med målgruppen, och vilka konsekvenser får det för de äldre? 1.2 Avgränsning Undersökningen utgår från ett intersektionellt perspektiv, där vi har valt att fokusera på tre maktasymmetrier ålder, kön (som vi analyserar utifrån genus) och funktionsförmåga. Då den mest väsentliga faktorn för studiens tema är ålder är detta den huvudsakliga kategori vi utgår från, och genom att kön spelar en betydande roll i frågan om våld i nära relation inkluderas även denna. Faktorn funktionsförmåga inkluderas för att många intervjudeltagare nämnde aspekter kopplat till äldre, och därav lades kategorin till först efter intervjuerna. Det finns flera andra maktasymmetrier som kan ingå i en intersektionell analys i kombination med de valda faktorerna, och vi har genom att enbart välja tre stycken exkluderat kategorier som etnicitet och klass. Även dessa kategorier kan påverka äldre personers utsatthet, men genom att relationsvåld bland äldre redan är ett tema där det råder brist på kunskap väljer vi att avgränsa studien till att fokusera på just ålder, kön och funktionsförmåga. 1.3 Definitioner Vi utgår från att våld i nära relation är systematiskt våld som begås av en nuvarande eller före detta partner, vilket är samma definition som Brå (2014:6) utgår från i sin nationella kartläggning av brott i nära relation. Inom våld inkluderas fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, 4

6 ekonomiskt våld, materiellt våld och försummelse. I denna uppsats använder vi våld i nära relation synonymt med relationsvåld. När vi skriver äldre syftar vi på personer som är från 65 år, och detta är även vad Brå (2018:6f) utgår från i sin kartläggning av brott mot äldre. 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING Vi har valt att redogöra för både teori och tidigare forskning i följande avsnitt, då dessa delar kunde skrivas på ett tydligare sätt när den tidigare forskningen skrevs direkt i relation till våra valda teoretiska utgångspunkter intersektionalitet och ålderism. Sammanslagningen av delarna görs därmed för att kopplingarna mellan teorierna och tidigare forskning ska bli lättare att förstå. I 2.1 ( Intersektionalitet ) och 2.2 ( Ålderism ) ingår både teori och tidigare forskning, medan 2.3 ( Våld i nära relation bland äldre ) endast innefattar tidigare forskning. 2.1 Intersektionalitet Begreppet intersektionalitet introducerades av Kimberlé Crenshaw i slutet av 1980-talet, och har sitt ursprung i svart feminism och Critical Race Theory (Carbado et al. 2013:303). Crenshaw (1989:166) belyste att antirasistisk politik enbart har fokuserat på ras, och därmed bortsett från genus, medan feministisk teori har gjort det motsatta, att se genus men bortse från ras. Genom att svarta kvinnor kan diskrimineras både utifrån ras och genus blir de därmed marginaliserade i båda fälten, och the intersectional experience is greater than the sum of racism and sexism (Crenshaw 1989:140). För att svarta kvinnor och deras upplevelser ska kunna synliggöras menar Crenshaw att ett intersektionellt perspektiv behöver tillämpas, där alltså både ras och genus ingår. Diskriminering kan komma från olika håll, likt en olycka i ett vägkors som kan ske med bilar som kör från flera riktningar. Om en svart kvinna skadas på grund av att hon är i skärningspunkten så kan orsaken vara en kombination av både könsdiskriminering och rasdiskriminering (ibid:149). Begreppet intersektionalitet har kommit att innefatta flera kategorier, såsom klass, funktionsförmåga, sexualitet, och ålder, utöver genus och ras (etnicitet). Det handlar alltså om hur olika maktasymmetrier i samhället interagerar med varandra, där intersektionalitet bland annat kan fungera som ett analysverktyg (Lykke 2003:48). Eftersom den här typen av kategorier har att göra med identitet och makt så är det även relevant att inkludera intersektionalitet i den 5

7 kriminologiska, och viktimologiska, kontexten (Potter 2013:305). Detta gör det väl lämpat att utgå från intersektionalitet i den här typen av undersökning. En kritik som har framkommit rörande intersektionalitetsbegreppet är att det öppnar upp för en analys med ett obegränsat antal maktasymmetrier, och genom detta kan analysverktyget framstå som ohanterligt att använda. Lykke (2003:52f) förordar flera principer för att undvika ett sådant problem i en feministisk intersektionalitetsanalys, däribland att vissa maktasymmetrier väljs framför andra; genusaxeln behöver inte vara överordnad andra maktasymmetriaxlar, utan det är den konkreta kontexten som avgör vilken som är av störst betydelse; konkreta reflektioner rörande val och bortval av maktasymmetriaxlar inkluderas; genuskategorins politiska och analytiska betydelse i ett könsmaktbaserat samhälle behålls. Kopplat till dessa principer har vi valt att motivera och diskutera vårt val av maktasymmetrier, ålder, kön (utifrån genusteori) och funktionsförmåga, i det inledande kapitlet samt i slutdiskussionen. Konstruktionen av genus sker genom att det görs skillnad mellan vad som definieras som maskulint och vad som definieras som feminint, vilket sker i ett maktsystem mellan och inom könen. Det finns flera olika typer av femininiteter och maskuliniteter, och de som handlar om hur en man respektive kvinna bör och ska vara brukar benämnas som normativa. Detta är något som kan variera i olika kontexter (Lander 2003:12). Utifrån Pettersson (2003:141f) associeras egenskaper som stark och överordnad till normativ maskulinitet medan dess motsatser, svag och underordnad, till normativ femininitet. Genom detta är en viktig del av att vara maskulin att inte vara feminin, och tvärtom. Här kan även skillnader finnas i olika åldersgrupper, där äldre har vuxit upp under en tid med andra genusnormer än de som finns idag. Ett exempel på detta är att våldtäkt inom äktenskap inte var kriminaliserat i Sverige förrän år 1965, vilket innebär att de som är äldre idag växte upp i en tid då detta inte var ett brott (Nationalencyklopedin u.å.). Genom att det finns ett åldersspann i gruppen äldre skiljer sig även den sociala kontexten inom dessa (Harbison 2008:223f). Våld och maskulinitet går i vissa fall hand i hand, där det kan finnas en förväntan om att män ska tåla en viss mängd våld, och även kunna utöva våld. Samtidigt ses offerskap som något övervägande feminint, vilket inte går ihop med de föreställningar som finns om hur en riktig man ska vara (Lander, Ravn & Jon 2014:7). Till följd av detta är det vanligare att mäns offerstatus ifrågasätts, både av omgivningen och av de själva (Burcar 2014:114). 6

8 Synen på våld i nära relation har förändrats över tid, där det gått från att betraktas som en privat angelägenhet till ett samhällsproblem (Steen 2003:18). Detta har framför allt utgått från mäns våld mot kvinnor, vilket genom åren bland annat har förståtts som en konsekvens av rådande könsmaktsordningen. Samtidigt finns det motsättningar om våldet ska förstås som ett strukturellt eller individuellt problem, där könsmaktsperspektivet har tonats ned och de individuellt riktade åtgärderna fått utökat utrymme under de senaste åren i en svensk kontext (Lennartsson 2019:55 & 67). Utifrån faktumet att mäns utsatthet för våld i nära relation länge har exkluderats från debatten, och att mäns offerstatus ifrågasätts (Burcar 2014:114), kan även männen ses missgynnas av rådande könsmaktsordning. 2.2 Ålderism Begreppet ålderism introducerades av Robert Butler år 1969 (Palmore 1999:4) och används för att beskriva fördomar som finns om olika åldersgrupper, samt hur de stereotypiseras och diskrimineras utifrån sin ålder. Andersson (2008:5) menar att den mest accepterade fördomen idag är ålderism. Liksom sexism och rasism har ålderism skapats på grund av en trångsynthet gentemot grupperna som utsätts (Palmore 1999:4). De stereotypa föreställningarna kring äldre som målgrupp är bland annat att de är svaga och snälla (Eriksson 2001:11), samt sårbara och skröpliga (Jönson 2001:33). Att behandla någon på ett negativt, opassande sätt såsom att på olika sätt inte uppmärksamma äldres utsatthet för relationsvåld kan ses som diskriminering av äldre (Palmore 1999:4). Diskriminering sker först när fördomar och stereotyper uttrycks i en handling. Stereotyper grundar sig i en rad faktorer såsom hur samhällets struktur ser ut och olika makt- och familjeförhållanden (Andersson 2008:46). De är problematiska då individer behandlas efter vilken grupp de tillhör, såsom äldre, oavsett hur de individuella faktorerna skiljer sig inom gruppen. Om en person är 65 år definieras denne som äldre på samma sätt som en 90-åring gör. Att tala om äldre där gränsen ofta dras vid 65 år ger signaler att man har mer gemensamt med en 94-åring än en 64-åring (Bytheway 2005:368). Att samhället ser äldre som en homogen grupp kan med ålderism därför förklaras. Vi kommer använda ålderism för att förstå hur äldre människor marginaliseras inom området relationsvåld. I och med att vi använder begreppet äldre för att problematisera hur det används hjälper vi dock till att reproducera föreställningen om att gruppen äldre är homogen. Detta är vi medvetna om men ses vara ofrånkomligt i denna typ av analys. 7

9 Hälsotillståndet, och därmed även funktionsförmågan, har en stor inverkan på hur äldre uppfattas och kan i många avseenden väga tyngre än den faktiska åldern när man tittar på människors inställningar till äldre. Ju äldre och bättre hälsotillstånd personen har, desto positivare bild ges (Andersson 2008:46f). Åldern kan här delvis ses som en social konstruktion som påverkas av kontexten, och hälsotillståndet kan därför indikera hur omgivningen uppfattar åldern på människor (Närvanen 2009:18ff). Antagandet om att äldre är skröpliga (ibid:26, Jönson 2001:33) ser vi kopplas till att de har ett dåligt hälsotillstånd. Att inordna äldre i en kategori gör att man ser likheter inom gruppen som åtskiljer sig från andra ålderskategorier (Närvanen 2009:20f). Detta syns i hur äldres utsatthet för relationsvåld sällan relateras till kön utan istället till ålder, och då både till den upplevda och den faktiska åldern (Jönson 2001:126). Ett annat uttryck för ålderism är att det bland hemtjänstassistenter finns en obenägenhet att polisanmäla övergrepp riktat mot äldre (ibid:127). Detta kan delvis förklaras med att våldsutövaren ses som ett offer snarare än en förövare. Äldre människor antas många gånger ha stora vårdbehov som en partner eller annan anhörig ska tillgodose. Då försummelse av vård från denne upptäcks ses inte partnern som en förövare, utan som offer för brusten avlastning från välfärdssamhället. Det ses vara orimligt att den anhöriga ska tillgodose behoven som välfärdssamhället ska ansvara för, vilket legitimerar våldet. Då det relationsvåld äldre är utsatta för kan ses som ett vårdproblem och inte ett brottsproblem (ibid:128) är detta en förklaring till oviljan att koppla in polisen i fallen. Att äldre människor ses som offer och inte förövare kan även kopplas till att polis och media använder begreppet åldringsbrott där åldringen syftar till offret, till skillnad från begreppet ungdomsbrott som istället syftar till att förövaren är en ungdom (Jönson 2012:121). Åldringsbrott uppmärksammas ofta av media, och innefattar endast vissa typer av brott. Dessa är exempelvis stöld eller rån i den äldres hem som begås av en främling, medan relationsvåld inte inkluderas i benämningen (Jönson 2001:131). Även detta är ett exempel på hur äldre ses som en homogen grupp att de bara kan vara offer för vissa typer av brott. Som nämnts tidigare finns det egenskaper som associeras till kvinnor respektive män, men när de åldras förändras ofta dessa uppfattningar. Vad gäller sexualitet tenderar unga kvinnor att betraktas som sexuellt attraktiva medan unga och medelålders män ses som sexuellt dominanta. När de åldras går fokus från att handla om deras kön till att de istället främst ses som sin ålder gamla. En konsekvens av detta blir då att äldre uppfattas sakna sexualitet (Kane, Green & Jacobs 8

10 2011:92; Kane 2006:859). En typ av våld som är speciellt outforskat bland äldre är sexuellt våld, där tidigare forskning om denna typ av våld har tenderat att exkludera de som är över 60 år. Detta kan tänkas bero på den ålderistiska föreställningen om att äldre inte förknippas med att vara sexuellt attraktiva eller sexuellt dominanta, vilket i sin tur gör att de varken betraktas vara offer eller förövare för den typen av våld (Bows 2017:567; Eriksson 2001:11). Den forskning som finns visar dock att äldre kvinnor är utsatta för sexuellt våld i högre utsträckning än äldre män, där det vanligaste är att förövaren är dennes make eller vuxna barn (Bows 2017:578). 2.3 Våld i nära relation bland äldre Våld i nära relation bland äldre är ett tema som har hamnat mellan ämnena våld i nära relation och våld mot äldre, utan att ha uppmärksammats i en högre utsträckning i något av dessa (Straka & Montminy 2006:251; Crockett, Brandl & Dabby 2015:291). Den kunskap som finns i ämnet är därmed begränsad, vilket kan vara ett resultat av den åldersdiskriminering som finns i samhället (Brå 2018:17). Den begränsade forskningen som har utförts i Sverige angående äldres utsatthet för relationsvåld visar att cirka tre procent av kvinnorna och fem procent av männen i en undersökning har utsatts för hot eller trakasserier av någon de har eller har haft som partner sedan de blev 65 år. Männen är utsatta i högre utsträckning än kvinnorna för enstaka tillfällen av hot och/eller trakasserier, medan kvinnorna i undersökningen oftare hade varit utsatta vid upprepade tillfällen (Eriksson 2001:5). Detta visar på att faktorn ålder påverkar maktasymmetrin mellan könen, och att könsmaktsordningen därmed kan vara föränderlig med åldern. En stor del av den tidigare forskning som vi tar upp i denna del utgår från just äldre kvinnor som offer, vilket är på grund av att stora delar av den begränsade forskning som finns utgår från just kvinnan som offer. Mycket av den forskningen fokuserar dock mer på de äldre kvinnornas ålder än deras kön, vilket gör det möjligt att koppla till äldre generellt. Anledningen till att vi valt att utgå från våld i nära relation där även män innefattas som möjliga offer, istället för mäns våld mot kvinnor, är för att både män och kvinnor utsätts för relationsvåld, även om det sker i olika hög utsträckning. När det handlar om just äldre män som offer för våld i nära relation är forskningen än mer begränsad, men det som finns tyder på att deras utsatthet blir högre med åldern (Wydall & Zerk 2017:249; Smith 2012:11). En undersökning som utgick från fokusgrupper med personer som arbetar på organisationer för brottsofferstöd visar att män som utsätts för våld i nära relation togs mindre seriöst än kvinnor 9

11 som utsätts. Detta visade sig till exempel genom att skratt var en vanlig reaktion när ämnet diskuterades (Jägervi & Svensson 2015:222f). Äldre offer fick ett relativt litet utrymme i diskussionerna, och när äldre kvinnor som offer belystes uppkom det i vissa fall att hon hade sig själv att skylla för sin utsatthet (ibid:224 & 227). Detta belyses även i andra undersökningar Judging or criticizing the victim for her decisions leads to an implication that she deserves the abuse or that she is to blame. (Tetterton & Farnsworth 2011:2940). Tidigare forskning visar hur våld i nära relation bland äldre inte uppmärksammas eller uppfattas på olika arenor i samhället. En intervjustudie illustrerar att äldre som utsatts för relationsvåld framställs som en homogen grupp av de yrkesverksamma som bemöter dessa, och de misslyckas därigenom med att se de olikheter som finns inom åldersgruppen (Wydall & Zerk 2017:252). I en annan studie, som utgår från fokusgrupper med personer som arbetar med äldre, framkommer det att vissa upplever att det saknas empati för äldre som utsätts för relationsvåld. Dessa äldre män och kvinnor ses som könslösa genom att en åtskillnad inte görs i diskussionen av dem (Weeks et al. 2017:133). I en studie med studenter som läser program inriktade på socialt arbete framkom det att våld i nära relation sågs som mindre sannolikt och allvarligt för ett par i 75-års åldern, jämfört med ett par i 30-års ålder. Offret och förövaren hade könsneutrala namn i båda typfallen, det enda som skilde dem åt var alltså parens ålder. De två fiktiva paren hade varit i förhållandet lika länge, men trots detta sågs det inte som lika självklart att offret i det äldre paret skulle lämna relationen, mot offret i det yngre paret. Våldet som utövas av den äldre förövaren bedömdes inte heller vara lika farligt som den yngre förövarens våld. Dessa resultat visar att det finns svårigheter i att identifiera vad som faktiskt är våld i nära relation bland äldre, vilket kopplas till föreställningen att alla äldre är lyckligt gifta och lever i en harmonisk och respektfull relation (Kane et al. 2011:109f). Vad gäller våld i nära relation mot äldre kvinnor visar tidigare forskning att de som bemöter dessa i sitt arbete, exempelvis i vården, sällan frågar dessa om relationsvåld some know very little about this topic, they may respond inappropriately, or they do not want to become involved in a family conflict (Weeks et al. 2017:128). Även läkare upplever att deras förmåga att hjälpa äldre kvinnor som utsätts för våld av en partner är begränsad, genom bristande kunskap och tid till att kunna hjälpa dessa på ett lämpligt sätt (Zink et al. 2004:332). Flera stödprogram för våld i nära relation är otillgängliga för äldre kvinnor, och de som finns utgår från att hon är redo att lämna sin partner. Vid behov av skyddat boende förväntas kvinnan kunna ta sig dit på egen hand, 10

12 vilket är svårt för de med någon form av rörelsehinder (Crockett et al. 2015:297; Tetterton & Farnsworth 2011:2940), som tenderar att vara vanligare vid högre ålder (SCB 2006:26 & 71). De som i sitt arbete kommer i kontakt med våldsutsatta äldre (såsom vårdyrken), där även relationsvåld kan ingå, har inte tillräckligt med kunskap för att möta behoven som finns hos de som är offer för våld i nära relation domestic violence is not seen as their domain and there is a division between those working with survivors of IPV [intimate partner violence] and those who work in the field of elder abuse (Weeks et al. 2017:136). Det tenderar även att finnas en brist på träning och erfarenhet i bemötande av äldre som offer för relationsvåld hos yrkesverksamma som kommer i kontakt med dessa (Crockett et al. 2015:298). Detta gör det svårt att uppfatta och identifiera våldet, genom att de som möter äldre i sitt arbete kan vara ovilliga att uppmärksamma möjliga våldsamma relationer om de saknar verktyg och strategier för att hantera problemet (Roberto et al. 2013:232). Till följd av de fördomar som finns om åldersgruppen kan de som arbetar med äldre behandla dessa på ett nedlåtande sätt, eller använda ett infantiliserande språk när de möter dessa (Kane et al. 2011:93 m.fl.). En tidigare undersökning tyder på att åldersdiskrimineringen bidrar till ett bristande stödarbete i minst lika stor utsträckning som, om inte större än, genusdiskriminering (Wydall & Zerk 2017:256). Äldre som utsätts för våld i nära relation söker sällan offentliga organisationer direkt, utan det är ofta en tredje part som ser relationsvåldet och rapporterar det till en offentlig organisation (vid de få tillfällena det upptäcks). Detta är även liknande för relationsvåld i andra åldersgrupper (Wydall & Zerk 2015 i Wydall & Zerk 2017:249). Vad som dock skiljer sig är att äldre inte heller söker hjälp hos ideella stödorganisationer för relationsvåld. Detta gör att de äldres utsatthet underrepresenteras i både offentliga- och ideella organisationer, vilket bidrar till att de yrkesverksamma har en låg kunskap om äldre som utsätts för våld i nära relation (McGarry, Simpson & Hinsliff-Smith. 2014:209f; Wydall & Zerk 2017:249). En förklaring till att äldre sällan söker hjälp för problem som relationsvåld är följaktligen den åldersdiskriminiering de utsätts för av yrkesverksamma, vilket även begränsar kvalitén och vilken typ av stöd som förses (Wydall & Zerk 2017:247). Utifrån dessa problem är det av stor betydelse att öka medvetenheten om att våld i nära relation är ett brott som även äldre utsätts för. Det är viktigt att de som möter åldersgruppen har verktyg för att hjälpa dessa, vilket tidigare forskning visar kan ske i form av bland annat increased education and awareness about IPV in late life, screening and intervention 11

13 tools, community services and resources, interagency collaboration, [and] interprofessional education (Weeks et al. 2017:129 m.fl.). Till följd av den ålderism som råder satsas det idag framför allt på unga människor och problem som dessa upplever, medan äldre och deras problem bortprioriteras. Genom att det är en åldrande befolkning i exempelvis Sverige blir åldersgruppen äldre större (Brå 2018:17), vilket även det motiverar vikten av att lägga mer pengar på stöd och hjälpverksamhet för äldres behov, både vad gäller våld i nära relation och andra typer av problem (Weeks et al. 2017:137). Ålderism är en tyst barriär i arbetet med äldre genom att deras behov ignoreras och felaktiga antaganden görs om deras förmågor och behov. För att kunna ändra detta pekar tidigare forskning på att den existerande ålderismen behöver uppmärksammas och utmanas, så dessa äldre har möjligheten att få den hjälp och stöd de behöver för att kunna ta sig ur en våldsam relation (Kane et al. 2011:110; Harbison 2008:221 & 231). 3. METOD 3.1 Intervjuer och urval För att undersöka uppfattningen om, och arbetet med, äldre som offer för relationsvåld har kvalitativa intervjuer använts som metod. Kvalitativa undersökningar kännetecknas av att vara mer inriktade på ord än siffror och utgår från ett tolkande synsätt. Detta är väl lämpat för denna studie då den framför allt handlar om att förstå hur äldre som offer för relationsvåld uppfattas (Bryman 2011:340). Fördelar med kvalitativa intervjuer är att följdfrågor kan ställas under intervjuns gång, till skillnad från kvantitativa intervjuer där det istället är viktigt att hålla sig till förbestämda frågor som ställs i en bestämd ordning. Det empiriska materialet som utvinns ur kvalitativa intervjuer är därigenom mer nyanserat, och ger en bredare förståelse av temat som undersöks (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015:38). Intervjuerna som utförts är semistrukturerade, vilket innebär att vi dels har utgått från förberedda frågor och dels har anpassat dessa under intervjusituationen. Denna metod möjliggjorde att intressanta aspekter som kom fram under intervjuernas gång kunde fördjupas, och vi kunde därmed även fånga upp sådant som vi inte tidigare hade tänkt på att fråga. Att man får ett stort empiriskt material av en persons uppfattningar och upplevelser på kort tid är också en styrka med kvalitativa intervjuer, vilket är passande för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. En möjlig svaghet med metoden är att det material som utvinns är beroende av vad intervjudeltagare väljer att lyfta fram. Ett 12

14 identitetsskapande sker i intervjusituationen, vilken uppkommer utifrån att sociala konstruktioner existerar genom språket. Utifrån detta kan det som intervjudeltagaren berättar vara mer än fakta och erfarenheter det kan även vara en politisk handling. Det som sägs kan därmed ha en annan betydelse än vad forskaren uppfattar, vilket riskerar att ge en begränsad bild av temat (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015:53-54). Detta är alltså något som forskaren har svårt att styra över, men genom att vi i denna undersökning framför allt har varit intresserade av intervjudeltagarnas uppfattningar bedöms detta inte påverka studiens tillförlitlighet i någon större utsträckning. Att intervjudeltagarna även delar med sig av politiska åsikter kan alltså ses som intressant för undersökningen, då detta kan belysa en individs uppfattningar. För att få tag på intervjudeltagare mailade vi yrkesverksamma som på olika sätt, i sitt arbete, kommer i kontakt med äldre som utsätts för våld i nära relation. Dessa är personer som arbetar med offer för relationsvåld (alternativt med brottsoffer generellt) respektive de som arbetar med äldre. Flera olika jourer/enheter kontaktades, och de vi kom att intervjua var de som snabbast svarade att de kunde ställa upp på intervju, där två av dessa upprättades genom egna kontakter. Ingen av intervjudeltagarna är dock personer vi hade träffat tidigare. Urvalet är genom detta målinriktat. Det är passande för denna studie då deltagarna intervjuas utifrån sina specifika arbetsroller, vilket är vad som är relevant för undersökningens syfte (Bryman 2011:392). Totalt genomfördes sex intervjuer, med deltagare från en kvinnojour, mansjour, Brottsofferjouren, relationsvåldscentrum, äldreenhet på Socialtjänsten och behandlingsmottagning för relationsvåld. Två av dessa arbetar inte aktivt med bemötande av äldre eller offer för relationsvåld men hade tills nyligen gjort det och var fortfarande aktiva inom området. De intervjuades därmed utifrån erfarenheter av deras tidigare arbete. Vi har valt att intervjua personer på flera olika verksamheter för att få en bred ingång och flera perspektiv av äldre som utsätts för relationsvåld. Som nämnts tidigare uppmärksammas inte äldre inom området relationsvåld samt att relationsvåld inte uppmärksammas inom arbetet med äldre. Därav har vi valt att ha två ingångar på temat för att närma oss denna kunskapslucka att intervjua personer som i första hand arbetar med relationsvåld och brottsoffer samt en som i första hand arbetar med äldre. I efterhand skulle det ha varit mer balanserat att intervjua fler yrkesverksamma som arbetar med äldre för att väga upp med de fem intervjuerna som hölls med yrkesverksamma inom relationsvåld och brottsoffer. Detta bör dock inte vara någon större svaghet med undersökningen, då vi kom in på samma ämne 13

15 oavsett ingång genom att alla deltagare ändå i någon utsträckning kommer i kontakt med just äldre som offer för relationsvåld. Intervjun med Brottsofferjouren utfördes först, och inför den skapade vi en intervjuguide som innehåller ett begränsat antal förberedda frågor (se bilaga 1). Denna intervju fungerade som en pilotstudie för kommande intervjuer, vilket gav en insikt i hur frågorna, materialet och analystekniken fungerade ihop. De frågor som inte resulterade i något intressant för forskningsfrågan ströks, och sådant som vi upplevde att vi missade lades till i de kommande intervjuguiderna (Boréus 2015:174f). Då denna intervju gav oss mycket intressant empiriskt material valde vi att även inkludera det i denna uppsats, med godkännande från intervjdeltagare. Eftersom vi valt att intervjua deltagare med två olika ingångar skapade vi två nya intervjuguider. När vi intervjuade personer som arbetar med brottsoffer eller offer för relationsvåld har vi utgått från frågor som handlar om våld i nära relation, och till en början inte nämnt att vi är intresserade av just äldre (se bilaga 2). Motsatsen gjordes när vi intervjuade en person som arbetar med äldre, där frågorna hade en ingång i brott mot äldre som senare gick in på våld i nära relation (se bilaga 3). Vår tanke med att inte fråga specifikt om äldre som offer för relationsvåld till en början var att se om det kom att lyftas upp av intervjudeltagarna utan att vi tog upp det. Detta förhållningssätt valdes då vi har som avsikt att undersöka vilka uppfattningar och föreställningar som finns rörande äldre som offer för relationsvåld. Vi tänkte då att intervjudeltagarna skulle vara mer försiktiga att uttrycka sig om de visste att det var just detta vi var intresserade av att undersöka. Förhållningssättet valdes även utifrån att vi under pilotstudien utgick från detta, vilket resulterade i att vi fick ut flera intressanta och relevanta aspekter. Under följande intervjusituationer märkte vi dock att flera av deltagarna inte ville uttrycka sig om saker de saknade statistik på, och vi fick genom detta inte ut föreställningar och antaganden i en så stor utsträckning som vi trott. För att få ut mer om äldre som offer för relationsvåld valde vi vid senare intervjuer med yrkesverksamma som möter brottsoffer/offer för våld i nära relation att säga att ålder var en faktor som vi var specifikt intresserade av. Den intervjun med en person som i första hand möter äldre i sitt arbete var den sista vi genomförde, och där valde vi vid intervjutillfället att berätta att det var just äldre som utsätts för relationsvåld som var temat för vår uppsats. Detta gjorde vi för att få ut så mycket relevant material som möjligt. Under själva intervjuerna valde vi att utgå mer från teman i intervjuguiderna än specifika frågor, men detta skiljde sig en del mellan intervjuerna. Vi hade en öppen ingång för att se var 14

16 deltagarna tog det, vilket gjorde att intervjudeltagarna fick leda oss in på ämnet. Vid vissa intervjuer utgick vi framför allt från de redan formulerade frågorna, medan andra var mer fria. Detta berodde framför allt på intervjupersonen, då det fanns de som svarade väldigt långt och utförligt på frågor och andra som svarade mer kortfattat vilket gjorde det lämpligt att ställa följdfrågor. Intervjuernas längd varierade något, men majoriteten höll sig i spannet minuter med undantag för en intervju som varade i drygt en timme. 3.2 Forskningsetik Vid utförandet av en undersökning är det av stor vikt att ta hänsyn till etiska aspekter. Vetenskapsrådets (2002:5f) riktlinjer för detta finns för att kunna tillförsäkra god forskning samtidigt som forskningsdeltagares etiska rättigheter inte ska inskränkas, där forskningskravet och individskyddskravet måste vägas mot varandra. Forskningskravet innebär att forskning som bedrivs ska vara relevant och ha hög kvalité. Individskyddskravet består av fyra principer informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I denna studie kontaktades intervjudeltagarna via mail, där de tillfrågades om de ville ställa upp på en intervju om våld i nära relation alternativt om brottsutsatta äldre. I detta mail informerade vi om vilka vi är och vad undersökningen kommer användas till, vilket är en del av informationskravet. Deltagarna informerades i början av själva intervjun om var inspelningen kommer förvaras och var uppsatsen publiceras, som också är en del av detta krav (ibid:7f). En aspekt som kan ifrågasättas rörande informationskravet är att vi valde att inte berätta hela syftet med undersökningen för intervjudeltagarna, vilket motiveras tidigare i metodavsnittet. Vi ansåg alltså att forskningskravet stod över individskyddskravet i detta fall. I början av själva intervjusituationen upplyste vi om deras frivillighet att delta, och att intervjun kunde avbrytas eller pausas när så önskas. Vi frågade om vi fick spela in intervjuerna, vilket vi fick samtligas samtycke till. Eftersom vi mailade och frågade om en intervju med deltagarna vilket de senare godkände ingick vi därmed ett samtycke till att delta i intervjun. Dessa tillvägagångssätt ingår i samtyckeskravet (ibid:9f). Kopplat till nyttjandekravet kommer uppgifterna som samlats in inte användas för några andra syften än till denna studie (ibid:14). Till följd av att vi anonymiserat våra intervjudeltagare och kommer radera inspelningarna efter kursens slut är därmed en del av konfidentialitetskravet uppfyllt (ibid:12). Något som gör att kravet inte är fullt uppfyllt är att de privata kontakterna som förmedlade två intervjupersoner har kännedom om vem vi intervjuade 15

17 och i vilket syfte. I och med att vi i denna studie i vissa fall benämner vilken typ av verksamheter de arbetar på kan, om våra kontakter läser studien, intervjupersonerna identifieras. Då vi anser att verksamheter i vissa fall behöver benämnas för att förstå kontexten, väger forskningskravet enligt oss högre i dessa fall. 3.3 Maktaspekten I intervjusituationer kan intervjudeltagare och intervjuare inta olika maktpositioner (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015:46). Vem som besatt maktpositionen i våra intervjuer upplevde vi varierade beroende på vem vi intervjuade. Enligt Skrinjar (2003:132) är maktpositionen aldrig fixerad utan kan skifta och det är varken intervjuare eller intervjuad som alltid äger en maktposition. En intersektionell ansats kan användas för att se vilka bakomliggande maktasymmetrier som kan ha påverkat vår intervjusituation. Kön, ålder och yrke är kategorier som varierar mellan intervjudeltagarna, vilka kan ha påverkat hur makten fördelades (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015:48). Av våra intervjudeltagare är en man och resterande kvinnor, där åldern varierar mellan ung vuxen och äldre medelåldern. Även yrkespositionen skiljer sig åt då vi intervjuade både volontärer och anställda, som har olika långa erfarenheter inom området. Genuskonstruktioner kan påverka intervjun och är en viktig parameter att lyfta in i vår metoddel. Skrinjar (2003:133) menar att könsmakt kan bidra till en maktasymmetri mellan intervjuare och intervjudeltagare, och som vi starkt upplevde i intervjun med vår manliga deltagare. Få tillfällen gavs till att ställa frågor eller följa upp resonemang som var intressanta för vår studie vilket kändes som att det var han som styrde intervjun snarare än vi som intervjuare. Resultatet blev att vi fick ett stort material där dominerande delar av intervjun var irrelevanta för vår studie. Till skillnad från detta gav intervjudeltagarna i resterande intervjuer oss utrymme att ställa frågor om områden som kom upp. Skrinjar (2003:102) refererar till Schwalbe och Wolkomir (2001) som menar att mäns kontrollstrategier över en intervju kan vara ett uttryck för maskulinitet. Vår situation kan därför förstås av att vår manliga intervjudeltagare försökte kontrollera intervjun, vilket även erfarits av andra forskare (Skrinjar 2003:102). Vi båda kände oss i situationen maktlösa då vi inte kunde påverka och styra intervjun. Vad gäller ålder och kön var vår manliga deltagare äldre och vi som intervjuade två yngre kvinnor, vilket även kan ha betydelse för hur makten fördelades och uttryckte sig. 16

18 I vilken miljö en intervju hålls kan också påverka intervjusituationen och resultat av den (ibid). Alla intervjuerna hölls på intervjupersonernas arbetsplatser med undantag av den som diskuterats ovan, vilken ägde rum i intervjupersonens hem på dennes initiativ. Att intervjuerna genomfördes på arbetsplatserna tyckte vi lämpade sig bäst då vi var intresserade av hur de genom sitt arbete upplever och jobbar med äldre som utsätts för våld i nära relation. Att utföra dessa intervjuer på deras arbete kan tänkas tydliggöra att vi är intresserade av intervjudeltagarna utifrån deras yrkesroll, och inte som privatpersoner. Då undersökningens tema kan upplevas känsligt kan detta platsval tänkas bidra till att ämnet kan diskuteras utan att bli privat och om någon personlig utsatthet. En möjlig nackdel med intervjuer på deltagarnas arbetsplatser kan dock vara att det bidrar till att de uttrycker sig på ett sätt för att framstå som goda medarbetare (Eriksson- Zetterquist & Ahrne 2015:42). Då vi inte berättade att det var just uppfattningen och arbetet med äldre som offer för relationsvåld vi var intresserade av innan själva intervjusituationen kan detta ha gjort att deltagarna inte kunde ge oss tillrättalagda svar om temat. 3.4 Vetenskapsteori, trovärdighet och tillförlitlighet Eftersom vi i studien strävar efter att se hur äldre som offer för relationsvåld uppfattas och konstrueras har vi valt en socialkonstruktivistisk utgångspunk, vilket betyder att verkligheten är en social konstruktion där aktörerna som ingår är med och skapar den (Bryman 2011:38f). Det går inte att objektivt förstå sociala fenomen, utan antaganden präglar hur vi ser verkligheten (Thurén 2007:58). Olika vägval som gjorts under studiens gång har därmed påverkats av vår egen förförståelse av ämnet. Vår förförståelse om äldre som grupp och äldre som offer för våld i nära relation blev utmanad under studiens gång. Vi upptäckte att vi i vissa fall beskrev äldres utsatthet utifrån funktionsnedsättning, vilket kan förstås som en påverkan av rådande normer om äldre som skröpliga (Jönson 2001:33). Vi kan inte inta en neutral position till hur vi kan förstå hur våld i nära relation bland äldre framställs av våra intervjupersoner, utan våra tolkningar kan skilja sig från andras tolkningar (Philips & Earle 2010:362). Genom att kritiskt diskutera utförandet av studien kan vi på ett transparent sätt presentera våra tolkningar (Ahrne & Svensson 2015:24ff). I kvalitativa intervjuer är det viktigt att inkludera sig som forskare i studien såsom gjorts ovan, då detta innebär att vi intar ett reflexivt förhållningssätt. På ett transparant tillvägagångssätt problematiserar vi och kritiskt granskar vår forskarroll och den förförståelse som finns i relation 17

19 till vårt material (Philips & Earle 2010:362). Våra tolkningar behöver inte delas men ska kunna förstås av läsaren, vilket kräver att vi uppnår stringens i studien. Stringens betyder att vi är noggranna och tydliga i våra resonemang samt motiverar våra tolkningar. På detta sätt kan vi uppnå en intersubjektiv förståelse där läsaren kan följa och förstå studien samt härleda tolkningarna som görs (Bergström & Boréus 2012:406, Tiby 2006:52). Kvalitén i kvalitativa studier bedöms utifrån hur god tillförlitligheten och trovärdigheten är. Ovanstående nämnda aspekter kan kopplas till studiens tillförlitlighet, där vi förhållit oss till dessa för att nå god vetenskaplig kvalité (Tiby 2006:52). Kraven ska genomsyra hela studiens gång: vid förarbetet, under insamling av material samt vid tolkning och analys av material. Det är viktigt att öppet förhålla sig till sitt material, att söka efter fakta som enbart bekräftar våra antaganden som forskare riskerar annars att förekomma (Rennstam & Wästerfors 2015:75). Att vi utförde semistrukturerade intervjuer och hade en öppen ingång på temat möjliggjorde att vi även fick ut sådant som inte byggde på våra egna föreställningar, genom att vi inte enbart höll oss till de frågor vi tidigare hade formulerat. Detta är viktigt för studiens trovärdighet då vi har hållit oss nyanserade i vårt sätt att angripa materialet (Tiby 2006:52). 3.5 Bearbetning av material Efter att intervjuerna hade genomförts transkriberade vi materialet som hade spelats in. Tillvägagångssättet valdes då vi ville bygga analysen kring belysande citat, för att exempelvis kunna tydliggöra hur äldre framställs, och för att se samband mellan intervjuerna. Transkriberingarna är detaljerade där även ljud såsom skratt ingår, och det enda som inte skrivits ut är våra egna genomgående instämmanden ( mm och aa ). Detta valdes att exkluderas då det inte tillför något i den här typen av analys, där det viktiga är vad deltagarna berättar. När en person eller plats har benämnts har dessa anonymiserats i transkriberingarna. Att transkribera ger även en fördjupning i det empiriska materialet genom att vi umgås med det en längre tid, vilket möjliggör att fler relevanta aspekter uppfattas (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015:51). När vi gick igenom transkriberingarna insåg vi även att det fanns mer relevant material än vad vi upplevt under intervjusituationerna. Efter att intervjuerna transkriberats bearbetade vi det insamlade materialet, vilket gjordes efter Rennstam och Wästerfors (2015:224) rekommendationer. Först reducerades materialet där det som var irrelevant för studiens tema togs bort, för att sedan kunna sortera och kategorisera det 18

20 som var relevant och intressant. Olika kategorier skapades för att vi lättare skulle kunna orientera oss i materialet. Dessa utgjordes av hur intervjupersonerna pratade om äldre som offer och förövare i relation till relationsvåld, generellt om offer för relationsvåld, generellt om förövare för relationsvåld, hur verksamheten hanterar problematiken samt tillfällen då intervjupersonerna skrattar till. Vi arbetade var för sig med den här delen för att skapa oss egna uppfattningar av intervjuerna. Kodningsschemat skilde sig därför delvis åt mellan oss som författare till studien. Uppfattningarna diskuterades sedan tillsammans för att därefter komma fram till adekvata tolkningar av det insamlade materialet. Vid utformandet av själva resultat- och analysdelen har vi utgått från teman i det empiriska materialet, för att sedan koppla dessa till teori och tidigare forskning. I analysdelen har vi valt att enbart skriva ut vem som säger vad av citaten där detta bedöms vara relevant eller underförstått. Då citaten främst används för att belysa något som uppkom under flera intervjuer ser vi inte att det är relevant att skriva vem som sagt vad vid alla citat, då det väsentliga är att det uppkommit i den undersökta kontexten. 3.6 Begränsningar Studiens begränsningar utgörs till stor del av vårt val av intervjupersoner. Vi ämnade undersöka hur äldres utsatthet för relationsvåld uppfattas av de som kommer i kontakt med denna målgrupp. De som deltar i studien för att besvara den frågeställningen är yrkesverksamma som i liten omfattning möter just äldre. Just att det är få äldre som fångas upp av yrkesverksamma inom arenan för relationsvåld är i sig en upptäckt men frågan återstår om det vi från början var intresserade att studera verkligen har studerats. Under studiens gång upptäckte vi att de yrkesverksamma som faktiskt möter äldre som är utsatta för relationsvåld bland annat är hemtjänst och sjukvård. Detta betyder dock inte att trovärdigheten går förlorad, utan att våra antaganden blev ifrågasatta under studiens gång. Studien tog en annan vändning: vi studerade yrkesverksammas föreställningar om äldres utsatthet för relationsvåld som inte regelbundet möter äldre, samt yrkesverksamma som möter äldre men som inte regelbundet möter relationsvåld i sitt arbete. Denna ingång ger oss svar på frågeställningen om hur just dessa verksamheter konstruerar äldre som offer för relationsvåld och hur deras föreställningar påverkar arbetet de utför. Det bör även tydliggöras att denna studie inte eftersträvar att skildra problemen i sin helhet utan utgör endast en del. Undersökningen utgör inte heller den enda sanningen om problematiken utan försöker förmedla ett sätt att förstå den, vilket läsaren bör ha i åtanke. 19

21 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.1 Äldre söker inte hjälp och blir inte uppsökta eller informerade om relationsvåld Under flera av intervjuerna med de som arbetar med brottsoffer/offer för relationsvåld berättade deltagarna att äldre inte söker sig till deras verksamhet i samma utsträckning som andra åldersgrupper. När vi frågade en av intervjudeltagarna om våldet skiljer sig mellan en 18-åring och en 95-åring skrattade personen till och menade att de inte haft någon 95-åring som sökt hjälp för relationsvåld. Vi tolkar detta som att det skulle vara otänkbart och/eller komiskt att en 95- åring söker hjälp av verksamheten, vilket tyder på att äldre människor inte är vanligt förekommande i stödarbetet för relationsvåld. Skrattet tyder också på att våldet inte tas på lika stort allvar som i andra åldersgrupper, där likheter ses till tidigare forskning (Kane et al. 2011:109). En förklaring till att äldre inte söker sig till dessa verksamheter kan därigenom vara den åldersdiskriminering de riskerar att möta, vilket tidigare forskning även visar bidrar till ett bristande stödarbete (Wydall & Zerk 2017:247 & 256). Detta är något vi ser olika tendenser av i intervjuerna, vilket behandlas mer i senare delar av resultatet/analysen. Intervjudeltagarna berättade att äldre inte själva söker stöd för relationsvåld, utan våldet upptäcks vanligtvis vid hemtjänstbesök eller när personen i fråga söker hjälp för exempelvis en funktionsnedsättning. De som arbetar med våld i nära relation kan därigenom få kännedom om våldet via en inkommen orosanmälan. Här ser vi likheter med tidigare forskning, att äldre inte söker sig till offentliga eller ideella organisationer för hjälp vid utsatthet, vilket i sin tur bidrar till bristande kunskap inom området (Wydall & Zerk 2015 i Wydall & Zerk 2017:249; McGarry et al. 2014: ; Wydall & Zerk 2017:249). Detta innebär alltså att våldet främst uppmärksammas genom instanser som inte specifikt arbetar med offer för våld i nära relation, såsom yrkesverksamma på vård- och omsorgsboenden samt inom hemtjänsten och äldreenheten. Genom att yrkesgrupper som dessa saknar erfarenhet och kunskap av att bemöta personer som utsätts för relationsvåld kan dessa även tänkas ha svårt att identifiera våldet, och om de ser det kan de vara ovilliga att uppmärksamma det ifall de saknar verktyg och strategier för att hantera problemet (Roberto et al. 2013:232; Crockett et al. 2015:298). Flera av intervjudeltagarna belyste att personal från ovan nämnda verksamheter kan vända sig till de som arbetar med relationsvåld för rådgivning om hur en situation kan hanteras eller hur inblandade parter kan bemötas, vilket ses i nedanstående citat. 20

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Killar är mer bråkstakar

Killar är mer bråkstakar Kriminologiska institutionen Killar är mer bråkstakar En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande utifrån ett genusperspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Man kan inte vara rädd hela tiden

Man kan inte vara rädd hela tiden Kriminologiska institutionen Man kan inte vara rädd hela tiden En kvalitativ studie om hur unga kvinnor upplever att medias rapportering påverkar deras rädsla för sexualbrott Examensarbete för kandidatexamen

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Kvinnors våld mot män i en nära relation

Kvinnors våld mot män i en nära relation Kriminologiska institutionen Kvinnors våld mot män i en nära relation En studie baserad på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer om män som offer Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat. Scenariona är framtagna tillsammans med unga för att spegla en dialog som de känner igen från sin vardag. Det innebär att det i flera scener även förekommer mängder av kränkningar i form av skämt, skitsnack

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Varför misslyckas arbetet mot relationsvåldet?

Varför misslyckas arbetet mot relationsvåldet? I Varför misslyckas arbetet mot relationsvåldet? En faktatext om hur vi vänder den negativa trenden Version 1.02 Inledning Under åren 2005 till 2016 kan Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inte se några som

Läs mer

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld 2018-10-17 Socialdepartementet S2018/03375/FS Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld RFSL (Riksförbundet för homosexuellas,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Diskrimineringsbyrån Uppsala Kostnadsfri rådgivning, stöd och medling i diskrimineringsärenden Förebygger diskriminering genom information, utbildning och opinionsbildning

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren g Statistik 2016 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA14, Sociologi inriktning socialpsykologi, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld mot äldre kvinnor - och män Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-10-24 Handläggare Ida Burlin Mikael Josephson Telefon: 08-508 09 035 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-11-17

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer Riktlinjer Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsen 130 Beslutsdatum: 2017-08-30 Framtagen av: Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg Dokumentansvarig: Utvecklingsstrateg Uppdaterad: Diarienummer: KS/2017:267

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Master of Theolgy (One Year) With Specialization in Church History 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Särskild undervisning vid sjukhus Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer