Kräftprovfiske i Lerälvens övre delar samt elfisken i Lerälven, Östra Råtjärnsbäcken och Pommersbäcken2020

Transkript

1 Kräftprovfiske i Lerälvens övre delar samt elfisken i Lerälven, Östra Råtjärnsbäcken och Pommersbäcken beviljades Lersjön-Flatsjöns fvof kr i LOVA-medel för genomförandet av projektet Operation öka tätheterna med öring och flodkräfta inom Lersjöarnas fvof, Sunne kommun I projektet ingår bl.a. att genomföra elfisken för att inventera främst öringbeståndet i rinnande vattendrag inom fvof samt kräftprovfisken i Lersjöarna och Lerälven. Nedan redogörs resultaten från 4 elfisken och ett kräftprovfiske i Lerälvens övre delar. Genomförandet av kräftprovfisket 2020 Provfisket genomfördes 4/8 5/ Provfisket skedde med länkade burar av märket LiNi om 5 burar per länk, varje länk är 50 m lång. Totalt användes 8 länkar, vilket gav totalt 40 mjärdar, se karta för länkarnas placering. Som agn användes vitfisk. Syftet med provfisket var att få en uppfattnings över populationsstorleken. Provfisket är inrapporterat till Kräftfiskedatabasen hos SLU. De 8 länkarnas placering vid provfisket i Lerälven Första siffran anger länknumret följt av antalet fångade kräftor per länk (varje länk har 5 mjärdar.

2 Resultat - kräftprovfiske Totalt fångades 29 flodkräftor, 16 hanar och 13 honor i storleksintervallet 79 mm 129 mm. 9 av honorna var parningsmogna. Som mest fångades 6 kräftor i en mjärde (länk 4). Totalt blev resultat 0,73 kräftor per mjärde och natt vilket indikerar på ett Väldigt svagt bestånd, se tabell till höger Däremot kunde vi se flera aktiva kräftor och gott om bohålor. En förklaring till att det inte fångades fler flodkräftor kan vara att de kan ligga i skalbyte, under denna period som oftast tar ca 1 vecka ligger kräftorna och gömmer sig i sina bohålor i väntat på att skalet ska hårdna. Antal fångade kräftor per mjärde och natt Bedömning <0,5 Väldigt svagt bestånd 0,5 <2,5 Svagt till medelst bestånd 2,5 <5 Bra bestånd >5 Mycket bra bestånd Lerälvens övre forsande delar är hårt rensade. Detta betyder att sten/block som kräftorna nyttjar som bohålor ligger främst längs med strandkanten och/eller på land. Där det fanns sten hittade vi bohålor. Om sträckorna återställas kommer tätheterna öka markant. Rensade sträckor i Lerälven, notera den totala avsaknaden av sten/block i fåran.

3 De övre delarna av Lerälven har kapacitet att hysa betydligt fler flodkräftor om man återställer de rensade sträckorna. Det var anmärkningsvärt att inte fler flodkräftor fångades vid provfisket då man tydligt kunde se flertalet bohålor under stenar vilket indikerar på ett hyfsat bra bestånd. Vi noterade även skalrester dvs det pågick skalbyten vid provfisket. När kräftorna ömsar skal är de mycket mjuka och sårbara. Fram tills att skalet hårdnar håller de sig gömda och går inte i mjärdarna, detta kan ha påverkat resultatet från kräftprovfisket. Genomförandet av elfiske elfisken har genomförts under augusti lokaler i Lerälven samt Östra Råtjärnsbäcken och Pommersbäcken, se karta. Den största fångade kräftan var en hane på 129 mm. Östra Råtjärnsbäcken hyste inget fiskbestånd över huvud taget. Pommersbäcken är kraftigt påverkad av flertalet olika avverkningar uppströms. Bäcken är så pass påverkad av avverkningarna att det i nuläget inte är aktuellt för att vidta biotopvårdande åtgärder för att förbättra förutsättningarna för öringbeståndet. Det är omfattande avlagringar på botten mm. Trots de dåliga förutsättningarna fångades 3 öringar, varav en var en 0+. Dvs det har skett en föryngring även om den är blygsam i de nedre delarna av bäcken. I Lerälven skedde elfisket nedströms kraftstationen och nedströms E45. Nedströms kraftstationen fångades ingen öring. Fångsten utgjordes av flodkräfta, stensimpa, abborre och gädda. Det var förvånande att ingen öring kunde påvisas då det finns bra förutsättningar. Nedströms E45 fångades elritsa, lake, stensimpa, 1 öring (0+) samt tyvärr 2 signalkräftor. Glädjande kunde öring påvisas och att det skett en rekrytering även nära Sunne tätort. Det som är oroväckande är förekomsten av signalkräftor. Före elfisket fanns ingen vetskap om signalkräftor har vandrat upp i Lerälven från Fryken. Lerälvens nedre delar har mycket mjukbottnar vilket kan ha påverkat att Lerälvens passage under E45. I signalkräfta fångades i direkt anslutning till bron.

4 signalkräftor inte velat vandra upp i älven. Om signalkräftorna vid E45 har vandrat dit i egen regi eller om någon har planterat ut dem är okänt. Signalkräftorna utgör dock ett stort hot mot flodkräftorna på sikt. Man vet att flodkräftor förekommer i de övre delarna av Lerälven på en uppskattad sträcka av 1,5 km. Enskilda provfisken har skett vid Hälserud tidigare utan resultat. Hur långt upp i Lerälven som signalkräftorna förekommer är oklart. Troligen någonstans mellan Hälserud och E45. En av två signalkräftor som fångades i samband med elfisket i Lerälven nedströms E45. Blå cirkel markerar flodkräftans ungefärliga läge och röd cirkel markerar signalkräftans ungefärliga spridning. Däremellan är det oklart om det förekommer kräftor. Vad behöver göras? Fler elfisken/okulära undersökningar med vattenkikare uppströms E45 för att kartlägga var signalkräftans spridningsfronten är. Möjligen kan man genomföra detta under flera år för att få en uppfattning om de sprider sig uppströms och i så fall hur långt under 1 år. Kartlägga flodkräftans spridningsfront (med samma metoder som ovan) i de övre delarna av Lerälven. Kartlägg om det finns vandringshinder för att hindra vidare spridning uppströms. Kontrollera med berörda markägare i de övre delarna av Lerälven för deras medgivande av att genomföra biotopvård.

5 Kontinuerlig mätning av ph i Flatsjöälven och Södra Lersjön med s.k. ph-loggrar I projektet har två s.k. ph-loggrar inköpts. Dels för att försöka få en förklaring till varför det inte förekommer öring i Flatsjöälven dels möjligen få en förklaring till varför inte beståndet med flodkräftor vill öka i Lersjöarna. Vid omfattande elfisken på flertalet lokaler i Flatsjöälven 2019 kunde inte öring påvisas och vid ett provfiske i Lersjöarna 2019 konstaterades att kräftbeståndet inte ökat på flera år. Vi vill undersöka om ph periodvis kan dippa rejält och som inte kunnat påvisas tidigare via den ordinarie uppföljningen av kalkningen via vattenprovtagningen. ph-loggrarna mäter ph i gång var 5 minut, på så sätt får vi reda på hur ph är kontinuerligt. En ph-logger ligger i nedre delen av Flatsjöälven och en ligger i Södra Lersjöns utlopp, vid stenbron. Loggrarna placerades ut den 9 juni. Fram tills dags datum har det inte varit något högflöde eller kommit större regnmängder, därmed har heller inte Flatsjöälven och Södra Lersjön fått bekänna färg. Det vi dock kan se är att Flatsjöälven brottas med generella låga värden. Lägsta uppmätta ph i Södra Lersjöns utlopp är 6,14, dvs inga direkta problem. Vanligen pendlar ph runt 6,2 6,4. Flatsjöälven har betydligt lägre ph. Lägsta uppmätta värdet är 5,2. Endast vid enstaka tillfällen har ph legat på 6,0, som mest. Det ska bli mycket intressant att ta del av värdena när högflöden kommer i höst. Det låga ph-värdet i Flatsjöälven kan vara en viktig förklaring till varför det inte förekommer öring i Flatsjöälven. Loggrarna kommer ligga ute under hela projektperioden och avläses kontinuerligt. Tomas Jansson En ph-logger. Den hänger i ett snöre i fria vattenmassan och mäter ph var 5 minut.