Anvisningar till Psykologi II Kognitiv psykologi 7,5 hp

Transkript

1 Psykologiska institutionen Psykologi II, Kognitiv psykologi Stockholms universitet VT 2011 Anvisningar till Psykologi II Kognitiv psykologi 7,5 hp Sidnr Innehåll 2 Uppläggning 2 Lärandemål 2 Examination 2 Kurskrav 2 Litteratur 3 Lärare 3 Betygskriterier 4 Instruktioner till litteraturseminarier 5 Specificerat schema 6

2 Innehåll Fortsättningskursen i kognitiv psykologi, 7,5 hp, bygger vidare på den undervisning som getts under grundkursen. Kursen avser att ge ett urval av de olika teoretiska ämnesområden som den kognitiva psykologin behandlar. Även om de ingående delmomenten kan komma att variera något över tid beroende på tillgänglig lärarkompetens, avses vid varje tidpunkt att kursen skall behandla skeenden som täcker perspektiv från de biologiska grundvalarna till multifaktoriella skeenden på gruppnivå. Särskild tonvikt läggs vid att introducera företeelsen individuella skillnader samt att ta upp och exemplifiera frågeställningar som är aktuella i forskningen. Sid 2 Uppläggning Kursen ges i två format. 1) Som en serie föreläsningar där varje avsnitt presenteras av en ansvarig lärare. Kurslitteraturen tjänar som underlag för dessa föreläsningar och föreläsningarna kan i hög grad komma att både fördjupa och bygga vidare på det som står i kurslitteraturen. För den som vill klara lärandemålen är det således inte att rekommendera att endast läsa litteraturen. 2) Litteraturseminarier. Denna klassiska akademiska form av inlärning är upplagd med syfte att tillvarata studenternas egen kompetens (tidigare relevanta kunskaper) för att vidare diskutera och elaborera det som tas upp under respektive ämnesrubrik på kursen. Lärandemål 1. Att efter kursen kunna redogöra för och tillämpa de teorier som gås igenom för att analysera och förklara vardagliga exempel; 2. Att kunna diskutera och problematisera en teoris begränsade förmåga att förklara empiriska fenomen; 3. Kunna integrera de olika nivåbeskrivningar som kursen ger (perception------problemlösning) och tillämpa på verkliga exempel; 4. Kunna tillämpa de analysverktyg som ges på kursen på så sätt att vetenskapliga rön kan ifrågasättas/diskuteras. Examination 1. Salstenta med essäfrågor, en fråga för varje delmoment av kursen (eller alternativt 2 mindre frågor istället för en större). 2. Studentstyrda litteraturseminarier Examination. För godkänt på momentet krävs godkänt på den skriftliga tentamen samt godkänt på samtliga litteraturseminarier. Godkänt på hela kursen ger 7,5 hp. Vad som krävs för respektive betygsnivå specificeras nedan. Anmälan till ordinarie tenta behövs inte. För omtentamen, fyll i den anmälningsblankett som finns utanför expeditionen senast en vecka före skrivningsdatumet. Resultatet på tentamen anslås senast två veckor efter skrivningsdatumet. Vad som krävs för godkänt på litteraturseminarierna specificeras under Kurskrav. Kurskrav Samtliga litteraturseminarier ingår i kursens examination. Betyg godkänt eller underkänt ges. Det som behandlas på seminarierna kan också komma upp som tentamensfråga, så du bör även se seminarierna som en förberedelse inför den skriftliga tentamen.

3 Sid 3 Kompletteringsuppgift: Om du av någon anledning inte kan närvara på ett litteraturseminarium, så krävs en kompletteringsuppgift. Denna går ut på att du skriftligt besvarar frågor jag väljer ut från det seminarium du inte deltog i och därefter e-postar svaren till mig (fredrik.jonsson@psychology.su.se). Kompletteringsuppgiften skall vara inlämnad senast vid tentamensdatumet för att tentamensresultatet skall kunna rapporteras in till LADOK. Litteratur Huvudbok: Eysenck, M.W., & Keane, M.T. (2010). Cognitive Psychology: A student s handbook. Sixth edition. Psychology Press. [Kapitel 1, 6, 7,8, 12, 13, 14 och 15]. Artiklar: Laddas ned på egen hand via t.ex. PsycINFO. Vid problem, kontakta kursledaren. Mer info ges vid kursstart. Kognitiv Neurovetenskap (JP)! Rugg, M.D., Otten, L.J., & Henson, N.A. (2002). The neural basis of episodic memory: Evidence from functional neuroimaging. Phil. Trans. R. Soc. London. B., 357, Självbiografiskt minne (JW)! Willander, J., & Larsson, M. (2006). Smell your way back to childhood: Autobiographical odor memory. Psychonomic Bulletin & Review, 13, Individuella skillnader (ÅW)! Hofer, S.M., & Sliwinski, M. J. (2001). Understanding ageing. Gerontology, 47, ! Baron, R.M., & Kenny, D.A. (1986). The moderator-mediator variable distinction in social psychological research: Conceptual, strategic, and statistical considerations. Journal of Personality and Social Psychology, 51, Metaminne (FJ)! Metcalfe, J., & Dunlosky, J. (2008). Metamemory. In H.L. Roediger, III (Ed.), Cognitive Psychology of Memory. Vol. [2] of Learning and Memory: A Comprehensive Reference, 4 vols. (J. Byrne Editor). Oxford: Elsevier. Falska Minnen (TL)! Lindsay, S. D., Hagen, L., Read, D. J., Wade, K. A., & Garry, M (2004). True Photographs and False Memories. Psychological Science, 15, Lärare Namn Initialer Titel Tele E-post Petri Laukka (PL) docent petri.laukka@psychology.su.se Fredrik Jönsson* (FJ) fil dr fredrik.jonsson@psychology.su.se Jonas Persson (JP) fil dr jonas.persson@psychology.su.se Gustaf Törngren (GT) doktorand gtn@psychology.su.se Åke Wahlin (ÅW) prof akewah@psychology.su.se Johan Willander (JW) fil dr jwill@psychology.su.se Torun Lindholm (TL) docent tlm@psychology.su.se Veit Kubik (VK) doktorand veit.kubik@psychology.su.se * Delkursansvarig lärare

4 Betygskriterier för salstentamen A-Utmärkt Samtliga delfrågor har besvarats på minst C-nivå. Svaren visar att studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också på ett korrekt sätt peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/modellernas förklaringsvärde antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. B-Mycket bra Samtliga delfrågor har besvarats på minst E-nivå. Svaren visar att studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. C-Bra Samtliga delfrågor har besvarats på minst E-nivå. Svaren visar att studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller på verkliga exempel. D-Tillfredsställande Samtliga delfrågor har besvarats på minst E-nivå. Svaren visar att studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. E-Tillräckligt Samtliga delfrågor har besvarats på minst E-nivå. Svaren visar att studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier eller modeller avser förklara. Fx-Otillräckligt En eller flera delfrågor har inte besvarats på E-nivå. (Åtgärd: omtentamen) F-Helt otillräckligt Hälften eller fler tentamensfrågor har inte besvarats på E-nivå. (Åtgärd: omtentamen) Det slutliga betyget utgör ett sammanvägt betyg för prestationen på salstentan. Samtliga frågor på tentamen ges samma vikt för det slutgiltiga betyget men det sammanhållna intrycket beaktas för kvalitativ värdering av vilken nivå den tenterande har uppnått. Sid 4 Betygskriterier för litteraturseminarier Litteraturseminarierna bedöms endast som godkänd eller underkänd. För att få betyg på hela kursen krävs dock att betyget godkänd erhållits på alla seminarier. För att få godkänt krävs följande: 1) Att inkomma med två frågeställningar på utsatt tid samt 2) Att under respektive seminarium presentera minst en av dessa på ett tillfredsställande sätt. För att få godkänt bör man också kunna diskutera de frågor som ställs av kurskamrater under seminariet, eller på ett aktivt sätt visa att man har studerat kurslitteraturen/tagit del av föreläsningen.

5 Instruktioner till litteraturseminarier Syftet med litteraturseminarierna är att de skall fungera som instuderingshjälp på så sätt att vi där elaborerar och diskuterar kursinnehållet på avsnitten Minne (I) och Individuella skillnader (II). Viktigt är att förbereda sig väl inför seminarierna. Börja först med att läsa igenom den kurslitteratur som seminariet handlar om. Gå igenom föreläsningsanteckningar. När ni har fått grepp om litteraturen så ska ni formulera två intressanta frågor eller frågeställningar (till varje seminarium). Försök att ställa frågor som man kan diskutera kring, eller som kräver att man kan sammanställa olika perspektiv från litteraturen och föreläsningarna. Hämta gärna exempel från egen erfarenhet där de teoretiska frågeställningar/förklaringsmodeller som tagits upp på kursen appliceras. Undvik frågor som kan besvaras med ett eller några ord. Ni som ställer frågorna ska också förbereda möjliga svar, eller redogörelser, på/för de frågor ni ställer. Du som tillhör grupp 1, skicka alltid dina frågor för sem 1 och 2 till följande e-postadress: fredrik.jonsson@psychology.su.se Ange din grupptillhörighet i Subject/Ämne Du som tillhör grupp 2, skicka alltid dina frågor för sem 1 och 2 till följande e-postadress: fredrik.jonsson@psychology.su.se Ange din grupptillhörighet i Subject/Ämne Frågorna till seminarierna skall skickas till delkursansvarig enligt följande: Seminarium I (Minne) senast den 7 februari kl. 17 Seminarium II (Individuella skillnader) senast den 8 mars kl.17 (jfr schemat nedan). Frågorna från respektive grupp sammanställs sedan av delkursansvarig och läggs upp på mondo. Sid 5 Var och en får alltså ett antal frågeställningar från de andra medlemmarna i den egna seminariegruppen. Försök att besvara dessa frågor med hjälp av kurslitteraturen och det som tagits upp vid föreläsningarna. Förbered er så att ni verbalt kan besvara eller diskutera samtliga frågor under seminariet. Håll i minnet att seminarierna är tänkta att fungera som instuderingshjälp där ni själva tar för er av vad ni behöver. Seminariet går till på följande sätt: Någon ur seminariegruppen presenterar sin frågeställning. Ibland kan det också vara bra att presentera en snabb bakgrund till frågan. Frågeställaren leder diskussionen och övriga deltagare har rätt att problematisera och göra inlägg efter eget behov. Slutligen avslutar den som ställt frågan med att komplettera diskussionen (om han eller hon finner den otillfredsställande), eller med att göra utvecklingar, detaljerade tillägg, kommentarer etc. Den närvarande ämneskunnige läraren ansvarar för att diskussionerna hålls inom ämnesramen, att tidsramarna hålls, och att alla närvarande får fungera som frågeställare. Läraren leder eller styr inte diskussionerna. Litteraturseminarium I behandlar föreläsningarna om Minne, kapitel 6-8 i boken, samt eventuella tillhörande artiklar. Litteraturseminarium II behandlar föreläsningen om Individuella skillnader och tillhörande artiklar.

6 Sid 6 Specificerat schema Vecka Datum Dag Tid Lokal Form Grupp Lärare Litt Innehåll 3 19/1 Ons U21 För 0 Alla FJ --- Introduktion* 4 24/1 Mån U21 För 1 Alla JW K8, artikel Minne I: Autobiografiskt minne 4 26/1 Ons U21 För 2 Alla FJ K6-7 Minne II: WM och LTM 5 2/2 Ons U21 För 3 Alla FJ Artikel Minne III: Metaminne 6 7/2 Mån U21 För 4a VK K7 Minne IV: Implicit minne 6 7/2 Mån U21 För 4b Alla TL Artikel Minne V: Falska minnen 6 9/2 Ons , Fhv14 Sem1 Grp1 FJ K6-8, Art. Litt sem I 7 14/2 Mån U21 För 5 Alla GT K13-16 Beslutsfattande m.m. 7 16/2 Ons , Fhv14 Sem1 Grp2 FJ K6-8, Art. Litt sem I 8 21/2 Mån U21 För 6 Alla GT K13-16 Beslutsfattande m.m. 9 28/2 Mån U34 För 7 Alla PL Kap 15 Kognition och emotion 9 2/3 Ons U21 För 8 Alla JP Artikel Kognitiv neurovetenskap 10 7/3 Mån U21 För 9 Alla ÅW Artiklar Individuella skillnader 11 14/3 Mån , Fhv14 Sem2 Grp1 ÅW Artiklar Litt sem II 11 16/3 Ons , Fhv14 Sem2 Grp2 ÅW Artiklar Litt sem II 12 Vecka 12 = inläsningsvecka 12 24/3 Fre 9-13 U34 Ordinarie tentamen** 18 5/5 Fre 9-13 U21 Omtentamen K = Kapitel För = Föreläsning Grp = Grupp Sem = Litteraturseminarium (Obligatoriskt!) Examination (Obligatoriskt!) * Delkursansvarig (FJ) introducerar kursen. Gruppindelning och insamling av e-postadresser görs vid detta tillfälle. ** Tentamensdatumen kan komma att ändras. Hör med kursexpeditionen!