Sambruksplattform (36) Sambruksplattformsrapporten.doc. 3 Förstudiens genomförande Allmänna utgångspunkter...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sambruksplattform 2004-05-07 1 (36) Sambruksplattformsrapporten.doc. 3 Förstudiens genomförande... 5 4 Allmänna utgångspunkter..."

Transkript

1 SAMBRUKS- PLATTFORM

2 Sambruksplattform (36) Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Förstudiens genomförande Allmänna utgångspunkter Nationellt Staten Kommuner Likheter och olikheter bland Sveriges kommuner Näringslivet Konklusion Sambruksplattform Ekonomiska effekter av sambruk ett exempel Syfte och mål med sambruksplattformen Sambruksområden E-tjänster: utveckling, drift och förvaltning Verksamhets- och informationsanalys Gemensamma basfunktioner Öppen teknisk plattform Graden av sambruk Formen för sambruk Organisation Föreningen Servicebolaget Samverkan med andra aktörer Tjänster och produkter Avgifter till föreningen Förhållandet mellan servicebolaget och medlemskommunerna Sambruksplattformens utveckling Forskning och utveckling - FoU Handlingsplan Ekonomi Bilagor... 35

3 Sambruksplattform (36) 1 Inledning Landets kommuner står inför stora utmaningar. Medborgarna kommer att ställa nya och berättigade krav på service. Ekonomin är hårt ansträngd. Antalet äldre ökar. Tillgången på arbetskraft minskar och konkurrensen blir hård. Kraven ökar på samverkan mellan olika samhällsorgan för att öka tillgängligheten till offentlig service. Det kräver i sin tur nya och/eller ändrade rutiner. Beslut och handlingsplaner inom EU kommer också att påverka den kommunala verksamheten. För att möta kraven på offentlig service från medborgarnas eller brukarnas sida måste offentliga aktörer på alla nivåer börja bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att kunna utnyttja IT på ett nytt och mer genomgripande sätt i sin verksamhet. Ledorden är ökad produktivitet med bibehållen eller högre kvalité, samt ökad tillgänglighet och sänkta kostnader för att producera och leverera framtidens tjänster. I det arbete med utveckling av e-tjänster, som bedrivits i ett antal kommuner fram till dags dato, har behovet av samverkan och sambruk i flera avseenden tydliggjorts. I arbetet har framkommit att varje enskild kommun inte kan bära utvecklingskostnaderna och att därför någon form av gemensamhet i utvecklingen måste komma till stånd. Ett antal kommuner har därför tagit initiativ till att skapa en gemensam grund för utvecklingen av e-tjänster. Ansatsen har givits namnet sambruksplattform och omfattar såväl sambruk kring ett urval prioriterade e-tjänster som sambruk kring de mjuka och tekniska komponenter som krävs för utveckling och drift av e-tjänster. I denna förstudie har arbetet koncentrerats till det som kallas e-servicetjänster (se definition i kap. 4.3). Initiativet ligger helt i linje med de ambitioner och satsningar som görs inom statsförvaltningen mot en samordnad offentlig förvaltning där integrerade e-tjänster tillhandahålls. Den kommungrupp som är initiativtagare och som finansierat och arbetat med projekt Sambruksplattform är Bollnäs kommun (Gunilla Byström), Botkyrka kommun (Jan Kylhammar), Borlänge kommun (Janne Dicander), Göteborgs stad (Jan Persson), Kalix kommun (Eivor Bryngelsson), Karlskrona kommun (Thomas Johansson), Malmö stad (Claes-Olof Olsson), Nacka kommun (Lars Öhman), Sandvikens kommun (Lars Flintberg), Storumans kommun (Magnus Andersson), samt Uddevalla kommun (Siv Torstensson). Utöver dessa har också Statskontoret deltagit aktivt i arbetet och även delfinansierat förstudien. Till alla som bidragit till utredningens genomförande vill vi rikta ett stort tack. Inte minst vill vi tacka kommunrepresentanterna och Statskontorets representanter Lars Dahlberg och Nils Qwerin för ett engagerat deltagande. Ett tack vill vi också rikta till Svenska kommunförbundet och Bengt Svensson som bidragit till projektet med värdefulla synpunkter och resurser för den tekniska rapporten. Ett tack vill vi också sända till företaget KnowIT och Sven Håkan Olsson för teknikrapporten. Ett särskilt tack vill vi rikta till konsulterna Leif Adolfsson och Kjell Danielsson Balanz AB som med stor entusiasm och kunnande bidragit till förstudiens resultat och innehåll.. Stefan Hedin Styrgruppsordförande.. Janne Dicander Projektledare

4 Sambruksplattform (36) Sammanfattning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. På många håll måste besparingar göras. Befolkningsstatistiken påvisar ofta dels att andelen äldre som behöver omvårdnad mm ökar, dels att andelen arbetande/skattebetalande minskar och dels att stora pensionsavgångar av kunnig kommunpersonal kommer att ske. Parallellt förväntar sig medborgarna högre service och öppenhet i linje med visionen om 24-timmarsmyndigheten. Samtidigt finns här en potential genom att IT kan användas för att parallellt lösa två behov, dels av ökad service till medborgaren, dels av ökad rationalisering inom kommunverksamheten. Det gäller nu att befrukta kommunernas verksamhetsutveckling med de möjligheter som IT ger. Utveckling och förvaltning av nyttiga e-tjänster behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt. Ett initiativ har tagits av en grupp av kommuner att skapa en Sambruksplattform för e-tjänster. Under våren 2003 har gruppen, med stöd från Statskontoret, arbetat med att skapa ett underlag för sambruk inom kommunsektorn. Inom detta arbete har fokus varit på organisation, processer och funktionella frågor. Även kraven på en teknisk plattform har utarbetats. Vi kan konstatera Att de totala kostnaderna för införandet av e-tjänster är mycket stor Att denna kostnad för det stora flertalet av Sveriges kommuner kan vara i det närmaste oöverstiglig Att nya former av samarbete är nödvändigt Att nyttan med det föreslagna sambruket är stort För att rätt förutsättningar för sambruket skall komma till stånd behöver spelregler skapas och en minsta gemensam nämnare för utveckling, drift och förvaltning definieras. Under förstudiearbetet har fyra områden pekats ut som speciellt intressanta för sambruk. Dessa är E-tjänster Verksamhets- och informationsanalys - metoder och verktyg Gemensamma basfunktioner Teknisk plattform

5 Sambruksplattform (36) Sambruksplattformens funktionalitet och roll skall alltid ta sin utgångspunkt i vad de olika kommunerna önskar sambruka kring. Det innebär att sambruksplattformen alltid skall vara stödjande och således inte styrande. a. En mötesplats och tankesmedja för samtalet om utveckling av e-tjänster b. Ett forum för att i samförstånd skapa gemensamma riktlinjer och förhållningssätt c. En arena för samverkan kring utveckling och förvaltning av gemensamma funktioner och tjänster samt andra kommungemensamma intressen d. En inre marknadsplats för samarbete och utbyte av visioner, strategier, analyser, specifikationer, kompetenser och resurser men även direkta e-tjänster och komponenter e. En instans för operativt sambruk för gemensam upphandling, drift, m.m. genom samgåenden i olika juridiska former Grunden för sambruket är en intresseförening. Denna kan sedan helt eller delvis äga ett servicebolag som tillhandahåller de tjänster intresseföreningen prioriterar. En viktig utgångspunkt för deltagandet är att det sker frivilligt men att medlemmarna i vissa gemensamma grundläggande frågor är beredda att anpassa sig till de gemensamma riktlinjerna. Ekonomisk föreningen väljs som associationsform. Föreningen finansieras genom inträdesavgift och årliga medlemsavgifter samt bidrag. I ett första skede kommer endast svenska kommuner att erbjudas medlemskap i föreningen. Under hösten 2003 bedrivs utvecklingen av Sambruksplattformen i projektform med Jönköpings kommun som huvudman. Arbetet koncentreras till att förankra sambruksplattformen bland landets kommuner, nationella aktörer, finansiärer m.fl. samt att förbereda bildandet av intresseföreningen och servicebolaget. Vidare påbörjas det konkreta sambruksarbetet med realiseringen av en handfull e-tjänster. Dessutom tas de nödvändigaste verktygen och förutsättningarna fram för sambruksplattformen. Ett 3-5 årigt forskningsprogram kring såväl sambruksplattformen som konsekvenserna av införandet av kommunala e-tjänster kommer också att utarbetas.

6 Sambruksplattform (36) 3 Förstudiens genomförande Denna förstudie har genomförts i ett nätverkssamarbete mellan de 11 deltagande kommunerna samt Statskontoret. Vid ett flertal tillfällen har representanter för kommunerna samt Statskontoret träffats för att skapa gemensamma referensramar och ge input till utvecklingsarbetet. Arbetet har genomförts under tiden 1 mars 16 juni 2003 och varit uppdelat i fem steg: 1. Precisering av idékonceptet, Sambruksplattform 2. Idéseminarier och/eller workshops för avstämning och komplettering 3. Utarbetande av förfinat och fördjupat koncept 4. Utarbetande av genomförandeplan för realisering och implementering 5. Förankring av denna plan samt utarbetande av ansökningshandlingar för dess finansiering. Under alla faser har de deltagande kommunerna såväl i arbetsgruppsmöten som på hemmaplan diskuterat och förankrat idékonceptet Sambruksplattform. Projektledningen har informerat om och förankrat Sambruksplattformen såväl hos andra kommuner som hos nationella aktörer och inom näringslivet. Arbetet har genomförts under ledning av en styrgrupp med representanter från de deltagande kommunerna samt Statskontoret. Under arbetet har en avgränsning gjorts till kommunala e-tjänster riktade till medborgare och företag e-service. E-förvaltning och e-demokrati, enligt Svenska kommunförbundets definition, har inte behandlats i denna förstudie.

7 Sambruksplattform (36) 4 Allmänna utgångspunkter 4.1 Nationellt Vi har alla förutsättningar att lyckas om vi fortsätter att förändras konstaterar regeringen i sin programförklaring På väg mot 24-timmarsmyndighteten. Detta förutsätter att en utveckling av en sammanhållen offentlig förvaltning kommer till stånd. I denna utgör kommunerna en mycket viktig del och är en kritisk framgångsfaktor för hela satsningen då en stor del av de offentliga tjänsterna är kommunala samtidigt som kommunen är den vanligaste kontaktytan mot framför allt medborgarna. I sin programförklaring lyfter regeringen fram tre ledstjärnor för utvecklingen. Det är Öppenhet medborgare och företagare skall ha möjlighet till insyn i hur ett ärende handläggs. Service alla ska få lika hög kvalitet i handläggningen och service, oavsett förutsättningar och var i landet man bor. Effektivitet det är viktigt att den offentliga förvaltningen systematiskt omprövar verksamhetsprocesser och strukturer och tar tillvara alla de effektivitetsvinster som samverkan med andra kan ge. 4.2 Staten Inom den statliga sfären används begreppet 24-timmarsmyndigheten för ambitionen att erbjuda medborgare tjänster över Internet alla tider på dygnet. Visionen är att alla myndigheter ska samverka så att medborgaren eller kunden bara ska behöva ha en myndighetskontakt för att utföra även komplicerade ärenden som kräver intyg eller tillstånd från flera myndigheter. Statliga myndigheter måste i större utsträckning samverka såväl med varandra som med kommuner, landsting och näringsliv för att skapa rationella servicelösningar för alla parter. Enskilda individer och företag bör, så lång det är möjligt, enkelt kunna hämta och lämna information som är relevant i varje enskild situation, oavsett hur informationsansvaret är fördelat mellan myndigheter eller mellan stat kommun och landsting. Statskontoret har fått regeringens uppdrag att stimulera och stödja utvecklingen genom att tillsammans med de statliga myndigheterna utveckla och tillhandahålla metoder, vägledning och avtal samt att initiera och genomföra samverkansprojekt. Uppdraget innebär att: All information och all service som kostnadseffektivt kan tillhandahållas elektroniskt skall göras så. Nedan illustreras utvecklingstrappan mot 24- timmarsmyndigheten. Steg 4 till nätverkssamverkan Steg 3 T j ä n s t e r i n ä t v e r k Steg 2 Steg 1 T j ä n s t e r i s t u p r ö r T j ä n s t e r i s t u p r ö r

8 Sambruksplattform (36) 4.3 Kommuner Bland Sveriges kommuner används tre begrepp för att beskriva olika typer av elektroniska tjänster, e-service, e-demokrati och e-förvaltning. E-service innebär att medborgarna ges möjlighet att nå tjänster och service över elektroniska kanaler, i första hand Internet. För att detta ska vara möjligt krävs att de administrativa systemen och processerna kan hantera de data och elektroniska dokument som skapas i kontakten med medborgarna, och då krävs e-förvaltning. Begreppet e-demokrati används för att beskriva metoder att skapa elektroniska mötesplatser och dialog mellan medborgare och politiker. Medborgare Näringsliv e-demokrati e-service Politiker e-förvaltning Tjänstemän I pressmeddelande från Svenska kommunförbundets kongress 2003 relateras beslut som kongressen tagit och som angränsar till regeringens ansats. Där sägs bland annat: Medborgaren ska inte behöva veta hur kommunen är organiserad eller om det är kommunen eller annan myndighet som hanterar medborgarnas frågor. Medborgaren ska också få sina tjänster utförda på tider som passar och inte när kontor eller andra som berörs har öppet om medborgaren så önskar. System måste vara så flexibla att det är medborgaren som väljer. Det kräver att kontakter och tjänster präglas av enkelhet och flexibilitet samt hög tillgänglighet. Det kräver också samordning mellan olika myndigheter på den lokala och regionala nivån. Inom utbildning och omsorg finns de stora möjligheter för ökad service och därmed ökad attraktivitet för arbetskraft att söka sig dit. Nyckelbegreppen för kommunerna måste vara att öka den yttre och inre effektiviteten för att på så sätt skapa ökad tillgänglighet och lägre kostnader och ge service med bibehållen och helst högre kvalitet. Idéerna bakom 24-timmarsmyndigheten kan få en positiv effekt under förutsättning av att samordning sker mellan statliga myndigheter och kommuner/landsting för sammanhållen service ur medborgarens perspektiv. Det är ett omfattande arbete att anpassa den kommunala organisationen för att ytterligare möta medborgarnas behov av tillgänglighet och service. Detta medför bl.a. att arbetssätten måste förändras och att IT-systemen anpassas därefter. Varje enskild kommun har inte ekonomiska eller tekniska resurser att själv utveckla de tjänster och verksamhetssystem som krävs. Ett steg i rätt riktning kan sannolikt vara att moduler av applikationer utvecklas som kan användas av flera kommuner, att samverkansprojekt för

9 Sambruksplattform (36) utveckling av verksamhetssystem ökar och att driften av olika system kan komma att ske gemensamt. Kommunerna, särskilt de mindre och resurssvaga, behöver riktlinjer och stöd i denna process för att utvecklingen ska bli likvärdig i hela landet. Hos flera av landets kommuner pågår idag arbete med att utveckla e-tjänster vilket är mycket tillfredsställande. Samtidigt kan konstateras att det inte verkar rimligt att 290 kommuner var och en för sig utvecklar egna lösningar för elektronisk service. En ökad samordning skulle vara kostnadseffektivt och troligtvis även påskynda utvecklingen generellt i landet. Det finns heller ingen motsättning mellan en ökad samordning och att varje kommun skapar service och tjänster som är lokalt anpassade och som motsvarar medborgarnas krav och behov Likheter och olikheter bland Sveriges kommuner I grunden har Sveriges kommuner likartade roller, uppgifter och verksamheter. Samtidigt kan vi konstatera att förutsättningar för att tillhandahålla god service till medborgare och företag varierar kraftigt mellan kommunerna. Det finns stora skillnaden mellan landets minsta och största kommun vad gäller skatteunderlag, antal medborgare, demografisk fördelning etc. Dessa olikheter riskerar att skapa en segregering mellan kommuner när det gäller deras möjlighet att tillhandahålla e-service. En bild av likheter och olikheter mellan landets kommuner kan åskådliggöras med hjälp av statistik från Svenska kommunförbundet enligt nedan. Invånare Ungefär hälften av landets kommuner har färre än invånare. 11 kommuner har över invånare och där bor nästan en tredjedel av landets invånare. Sammanfattningsvis kan landets 290 kommuner grupperas i förhållande till sin storlek enligt nedan: Antalet kommuner Antalet invånare 11 st Mer än st st st st Färre än

10 Sambruksplattform (36) Befolkningsgrupper Den kommunala verksamheten är till tre fjärdedelar demografiskt betingad, dvs. beroende av folkmängdens storlek och ålderssammansättning. Den 31 december 2001 var ca 22 % av befolkningen i kommunerna under 18 år och ca 17 % var pensionärer. Under perioden beräknas de demografiskt betingade kraven på resurser i kommunerna öka med ca 10 %. Diagrammet visar den förväntade befolknings- och åldersutvecklingen från 1985 fram till år Sysselsatta i kommunerna Antalet sysselsatta i kommunal verksamhet var ca den 1 november Ungefär var femte arbetstagare finns därmed i kommunerna. Tre fjärdedelar av de kommunalt anställda arbetar inom kärnverksamheterna med vård, omsorg eller utbildning.

11 Sambruksplattform (36) Åldersfördelning i kommunal verksamhet År 2001 var medelåldern bland de månadsavlönade drygt 44 år. Männen är i genomsnitt nästan ett år äldre än kvinnorna. Den i genomsnitt äldsta personalen finns bland personer i ledande befattningar och bland ingenjörer. Den yngsta finns bland fritidspedagoger, elevassistenter och fritidsledare. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen för kommunalt sysselsatta i november Av ovanstående statistik kan vi dra slutsatsen att kommunernas demografiska situation såväl vad gäller befolkning som personal kommer att ha stor inverkan på det förändringsarbete som kommer att ske under de närmaste åren. Om inte förutsättningar skapas att även små eller resurssvaga kommuner kan utgöra en del av det svenska e-samhället med förmåga att tillhandahålla god e-service finns risk att vi kan få se uppkomsten av en e-glesbygd. Denna glesbygd kan ha annan geografiskt fördelning än vi är vana att se då även förhållandevis tätbefolkade delar av landet kan komma att omfattas. 4.4 Näringslivet Erfarenheter och kunskaper vad gäller användningen av e-tjänster inom näringslivet kan till vissa delar tas tillvara inom den kommunala sektorn. Utvecklingen inom banksektorn och användningen av e-tjänster där kan illustrerar både en mycket snabb utveckling men också att helt nya konsumtionsmönster har etablerats. I nedanstående två grafer visas utvecklingen av internetkunder inom Föreningssparbanken samt när på dygnet dessa genomför sina bankärenden.

12 Sambruksplattform (36) Kundutveckling FöreningsSparbanken via Internet (inkl FSR) Dec April FöreningsSparbanken Antal samtidigt inloggade Vi kan konstatera att antalet internetkunder till Föreningssparbanken efter sju år uppgår till 1,4 miljoner. Tillströmningen var försiktig till en början för att sedan från och med 1999 skjuta fart. Innan Internetbanken etablerades utfördes banktjänsterna mellan kl 10:00 och 15:00 som kompletterades med kvällsöppet till kl en dag i veckan. När kunderna har full möjlighet att välja tiden själv har mönstret förskjutits så att det är under tiden mellan kl och som flest kunder besöker banken. Vi kan också konstatera att banktjänster utförs under dygnets alla 24 timmar även om frekvensen självfaller är mycket lägre under natten. Den utveckling vi nu kan se överstiger vida de bedömningar som gjordes i början på internetbankseran. Utvecklingen av Internetbankens har påverkat verksamheten på banken på flera olika sätt: Utvecklingen har påverkat den kompetens som efterfrågas vid anställning och behovet av kassapersonal har minskat kraftigt. En större del av bankens budget/tid går åt till kompetensutveckling. I och med att färre kunder besöker kontoren spontant har banken förändrat sitt arbetssätt till att i större omfattning vara den part som initierar möten via brev, telefon och Dialogen (kommunikation via Internetbanken)

13 Sambruksplattform (36) Kundernas lojalitet har till viss del förändrats från att vara till en person på banken till att röra funktionalitet och villkor. Internet i allmänhet har ökat kundernas kunskap om priser och gjort det lättare att jämföra. En allmän bedömning är att framgången för Internetbankernas utveckling har varit det successiva förtroendekapital som byggts upp mellan bankerna och dess kunder. Detta beror i stor utsträckning på att kunderna känt trygghet och förtroende för säkerheten och sekretessen i de tjänster som tillhandahållits. En lärdom av detta är att ett motsvarande förtroende måste skapas i relation mellan kommunerna och medborgarna vid tillhandahållande av e-tjänster. Det är svårt att direkt översätta utvecklingen inom banksektorn till den kommunala sektorn. Vi vill här bara peka på den dynamik och förändringskraft som ligger i nyttjandet av e-tjänster. 4.5 Konklusion Vi kan konstatera att Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. På många håll måste besparingar göras. Befolkningsstatistiken påvisar ofta dels att andelen äldre som behöver omvårdnad mm ökar, dels att andelen arbetande/skattebetalande minskar och dels att stora pensionsavgångar av kunnig kommunpersonal kommer att ske. Parallellt förväntar sig medborgarna högre service och öppenhet i linje med visionen om 24-timmarsmyndigheten. Samtidigt finns här en potential genom att IT kan användas för att parallellt lösa två behov, dels av ökad service till medborgaren, dels av ökad rationalisering inom kommunverksamheten. Det gäller nu att befrukta kommunernas verksamhetsutveckling med de möjligheter som IT ger. Utveckling och förvaltning av nyttiga e-tjänster behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt. Ett initiativ har tagits av en grupp kommuner för att skapa en s.k. Sambruksplattform för e- tjänster, och speciellt relaterat till visionen om 24-timmarsmyndigheten. Under våren 2003 har gruppen, med stöd från Statskontoret, arbetat med att skapa ett underlag för sambruk inom kommunsektorn. Inom detta arbete har fokus varit på organisation, processer och funktionella frågor.

14 Sambruksplattform (36) 5 Sambruksplattform I tidigare avsnitt har påvisats att vi nu står inför en ny utvecklingsera vad gäller de kommunala tjänster som är baserade på informationshantering. Alla kommunala förvaltningar och bolag kommer att på ett eller annat sätt påverkas av de nya möjligheterna. I grunden är den nya utvecklingen en verksamhetsutveckling där informationstekniken bara är möjliggöraren. Många av de verksamheter som bedrivs inom en kommun är baserad på personligt omhändertagande och på direkta kontakter mellan personer. Omsorgen om barnet inom förskolan eller stödet till de äldre kan bara skötas av människor. Det vi här talar om är informationshanteringen (pappershanteringen) i anslutning till dessa och andra verksamheter inom kommunen. Utvecklingen mot e-service, e-demokrati och e-förvaltning möjliggör att mer och mer resurser successivt flyttas över från pappershantering till omsorg och omvårdnad av människor. Detta är en viktig och nödvändig förändring för att kommunerna skall kunna möta de ökande behoven samtidigt som knappheten på resurser tilltar. För att säkerställa att verksamhetsutvecklingen går i den önskade och nödvändiga riktningen krävs att de verksamhetsansvariga direkt och aktivt engagerar sig i utvecklingsprocessen. Utvecklingen av e-tjänster är i grunden en utveckling av verksamheten. Denna utveckling kan i flera avseenden basera sig på sambruk mellan kommunerna. Det kan gälla kompetens, organisation, rutiner, analyser av olika slag, gemensamma basfunktioner mm. För ändamålet har vi här utvecklat och beskrivit grunden för detta en Sambruksplattform. Kommunalt samarbete har fram till dags dato oftast varit geografiskt relaterat och skett inom flera verksamhetsområden. Kommunalförbund eller andra konstellationer har bildats för gymnasieskolan, räddningstjänsten, renhållningen mm. Med utvecklingen av e-tjänster kommer samarbeten att kunna ske i nya konstellationer av kommuner som inte nödvändigtvis ligger nära varandra i geografin utan som har andra beröringspunkter eller likartade verksamhetsförutsättningar. Utvecklingen av IT-delarna i e-tjänsterna kan vara kostsamma men genom sambruk kan kostnaderna för den enskilda kommunen kraftfullt begränsas. I dessa sammanhang är det ju så att det är originalet som kostar och kopian är näst intill gratis. De svenska kommunerna uppvisar, som tidigare konstaterats, en stor spridning vad gäller såväl befolkning som resurser och förutsättningar för att ta tillvara de möjligheter som nu erbjuds. Hälften av alla kommuner har mindre än invånare och bara 11 kommuner är större än De största kanske skulle kunna klara sig på egen hand men för det absoluta flertalet är sambruk i någon form en avgörande förutsättning för att man skall kunna vara med i utvecklingen. Risken är annars uppenbar att vi får en e-glesbygd och att denna kommer att vara spridd över hela landet. Ambitionerna om en sammanhållen offentlig förvaltning påverkar alla kommuner vilket de facto innebär att sambruk kommer att vara både en viktig och nödvändig funktion för alla kommuner. Men det innebär också att gemensamhet även måste eftersträvas gentemot såväl privata aktörer som mot den tredje sektorn, personal och brukarkooperativ. Flera av de kommunala tjänsterna produceras av dessa aktörer varför de behöver inlemmas i sambruket på lämpligt sätt.

15 Sambruksplattform (36) 5.1 Ekonomiska effekter av sambruk ett exempel För att illustrera nyttan med sambruk redovisas ett exempel på ett praktiskt sambruk nedan. Exemplet avser utveckling av e-tjänsten Ekonomiskt bistånd. Detta utvecklingsarbete kommer att baseras på de idéer som utgör grunden för sambruksplattformen. Kostnaderna för utvecklingen av denna e-tjänst är uppskattad till mellan 3 och 5 mkr. E-tjänsten Försörjningsstöd är på nivå-4 på 24-timmarstrappan och involverar förutom kommunen även statliga myndigheter. Om de andra prioriterade tjänsterna i genomsnitt kostar hälften så mycket innebär det en totalkostnad på 80x2 mkr = 160 mkr. Denna kostnad avser endast kostnaden för IT-utvecklingen av tillämpningen. Andra kostnader i utvecklingsfasen är inte medräknade och inte heller kostnaderna för införande, drift och förvaltning. Om alla kostnader för utvecklingen uppskattas till lika mycket betyder det i fallet Försörjningsstöd max 10 mkr. Om varje kommun enskilt skulle genomföra motsvarande projekt, blir den totala utvecklingskostnaden uppemot 290 ggr större. Om alla kommuner däremot fullt ut skulle sambruka alla komponenter i projektet, innebär detta att utvecklingskostnaden för den enskilda kommunen endast blir 1/290-del. Intäkterna (= kostnadsminskningen) är i detta fall uppskattat till i storleksordningen kr per år för en kommun med ungefär ärenden per år och innevånare. Sammantaget innebär detta att om de nuvarande 11 kommunerna i sambruksprojektet med sammanlagt innevånare, sambrukade denna e-tjänst blir utvecklingskostnaden per innevånare kr. Investeringen är då återbetald på 1 år och 4 månader. Med ytterligare kommuner som deltar i sambruket blir kalkylen än bättre. Exemplet i kalkylen omfattar inte alla kostnader, som t ex omställningskostnaderna hos respektive kommun. På intäktssidan kan det också finnas ytterligare poster som inte heller är medräknade. Syftet med exemplet är att det skall tjäna som illustration av vad e-tjänster kan komma att kosta samt vad sambruk kan ge för effekter. Vi kan således konstatera Att de totala kostnaderna för införandet av e-tjänster är mycket stor Att denna kostnad för det stora flertalet av Sveriges kommuner kan vara i det närmaste oöverstiglig Att nya former av samarbete är nödvändigt Att nyttan med det föreslagna sambruket är stort För att rätt förutsättningar för sambruket skall komma till stånd behöver spelregler skapas och en minsta gemensam nämnare för utveckling, drift och förvaltning definieras.

16 Sambruksplattform (36) 5.2 Syfte och mål med sambruksplattformen Det övergripande syftet med kommunala e-tjänster är att att förbättra kommunal servicen och tillgänglighet för medborgarna och företagen att sänka kommunernas kostnader för den kommunala förvaltningen och därmed bidra till en samordnad offentlig förvaltning. Det övergripande syftet med sambruksplattformen är att skapa en gemensam grund för utveckling av kommunala e-tjänster genom att ta tillvara likheterna och överbrygga skillnaderna och därmed skapa nationell nytta baserad på lokal utveckling. Målen med sambruksplattformen är att sänka kommunernas kostnader för utveckling och drift av e-tjänster samt att minska ledtiderna för utveckling och införande av tjänsterna 5.3 Sambruksområden Under förstudiearbetet har fyra områden pekats ut som speciellt intressanta för sambruk. Det är E-tjänster Verksamhets- och informationsanalys - metoder och verktyg Gemensamma basfunktioner Teknisk plattform Graden av eller nivån på sambruket kan variera för de olika områdena men också förändras över tiden. Detta har belysts i avsnittet 5.4. Dessutom har lednings- och styrningsfrågor för sambruk inom ovannämnda områden lyfts fram och redovisas i avsnittet

17 Sambruksplattform (36) E-tjänster: utveckling, drift och förvaltning I den inventering som gjorts under förstudien, bland de deltagande kommunerna, har ett 100-tal e-servicetjänster identifierats och av dessa har ett 80-tal prioriterats för genomförande. I bilaga Katalog över kommunala E-servicetjänster finns e-tjänsterna redovisade inom följande områden: Beteckning A B D E F G H K L M N P Q S U Ö Område Ansökningar om arbete, rekryteringar mm Barnomsorg Diariet och ärendehantering Entreprenader och upphandlingar Fritidsföreningar och idrottsanläggningar Gata, park och VA Hemtjänst, äldreomsorg, färdtjänst mm Kultursektorn Lokaler (bostad), tomter mm Miljöärenden, bygglov, detaljplaner, kartor mm Näringslivstjänster Personal (kommunalinterna) FAQ, e-demokrati mm Socialtjänsten Utbildning gymnasiet, komvux mm Övrigt Strukturen är upprättad med utgångspunkt från de förslag som kommit in under inventeringsfasen. En del av dessa förslag omfattar e-tjänster som egentligen är kommunalinterna som t ex P Personal. Denna kategori kan snarare hänföras till e-förvaltning än till e- servicetjänster riktade till medborgare och företag men finns med i bruttoredovisningen. Förutom de redovisade kan det finnas en rad andra som inte kom med i den första inventeringen beroende på vilka förvaltningar inom kommunerna som engagerade sig i inventeringsarbetet, var man står i förändringsprocessen eller av andra skäl. Den ovan redovisade strukturen kan relateras till gängse uppdelningen av kommunala verksamheter enligt nedan: Kommunerna har enligt lag ansvar för: socialtjänsten vård och omsorg av äldre och funktionshindrade barnomsorg och förskoleverksamhet det offentliga skolväsendet för barn och ungdom plan- och byggfrågor hälso- och miljöskydd renhållning och avfallshantering

18 Sambruksplattform (36) räddningstjänst vatten och avlopp ordning och säkerhet All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel: fritidsverksamhet kultur, bortsett från biblioteken bostäder energi näringsliv. Sambruk kring e-tjänster kan vara aktuell såväl vad gäller utveckling som drift och förvaltning. Utvecklingen av e-tjänster tar sin utgångspunkt i den kommunala verksamhetsutvecklingen. En modell för utveckling av e-tjänster redovisas i avsnitt I de tidiga faserna är det viktigt att de kommunala förvaltningarna och bolagen tar ansvar för och aktivt driver utvecklingsarbetet så att verksamhetskraven fokuseras och således inte primärt de informationstekniska delarna. I verksamhetsutvecklingsarbetet måste man dock ha en god kännedom om vad som kan åstadkommas med hjälp av den nya tekniken även om man inte exakt behöver veta hur detta går till. I arbetet med att ta fram nya e-tjänster ställas kommunerna inför flera olika val. Ett sådant är vilket ansvar i fråga om upphovs-, ägande- och nyttjanderätt som kommunerna vill ha för de utvecklingsresultat som kommer fram. Frågan är delikat eftersom detta också påverkar ansvarsförhållandena i de efterföljande skedena. I arbetet med att ta fram e-tjänsten Ekonomiskt bistånd har erfarenheterna visat att deltagande kommuner står inför tre principiella val. Nämligen att: kommunerna äger och förvaltar såväl specifikationen för som e-tjänsten som sådan. Detta kräver att kommunerna bygger upp en egen organisation som svarar för underhåll och vidareutveckling av e-tjänsten. kommunerna äger endast specifikationen för den aktuella e-tjänsten, som i sin tur ägs av de olika leverantörer som väljer att utveckla e-tjänsten. Kommunerna kan behöva ha någon form av organisation som förvaltar specifikationen. kommunerna äger endast specifikationen för de nödvändiga gränssnitten. Kommunerna kan behöva ha någon form av organisation som förvaltar specifikationen för gränssnitten. Erfarenheterna från detta arbete kommer att utgöra en viktig grund för framtida förhållningssätt i frågan. Oavsett vilket val som görs är det nödvändigt att tydliga avtal upprättas mellan såväl de samverkande kommunerna som mellan beställare och utförare så att sambruk även kan ske för vidareutveckling och förvaltning.

19 Sambruksplattform (36) Verksamhets- och informationsanalys För att skapa en gemensam grund för utveckling, drift och förvaltning av kommunala e-tjänster redovisas här en förenklad utvecklingsmodell. Denna beskriver översiktligt vilka steg som ingår i processen, vad som är resultatet av varje steg samt något om vilka beslut som behöver tas efter varje steg. Det finns en uppsjö av generella utvecklingsmodeller bland svenska företag och inom den offentliga förvaltningen. Den nedan beskrivna är översiktlig och används i denna rapport som ett skelett för resonemangen om notationer, modeller och verktyg. I handlingsplanen ingår en aktivitet för att få fram en utvecklingsmodell för framtagningen av kommunala e-tjänster. Inventering och idéfas Nuläge och nyläge Utformning Tillverkning Införande Drift och förvaltning Utformandet och införandet av e-tjänster inom det kommunala området tar i ett första utvecklingsskede sin utgångspunkt i en inventerings- och idéfas där analyser och bedömningar av behov och problem görs. En första inventering har gjorts i förstudiearbetet och finns redovisade i den bilagda katalogen över e-servicetjänster. Mot bakgrund av den långvariga och beprövade erfarenhet som finns inom den kommunala förvaltningen bedöms detta vara tillfyllest i detta inledande skede. Utifrån den bruttoförteckning som upprättats har grupperingar, bearbetningar och prioriteringar gjorts. Vägledande för prioriteringarna har varit de övergripande syftena för sambruksplattformen som återges på annat ställe i denna rapport. I den utvecklingsprocess som vidtar efter inventerings- och idéfasen är det första steget att göra en nuläges och en nylägesbeskrivning. Det innebär att processerna i verksamheten skall kartläggas och beskrivas. Genom detta får vi en bild av nuläget eller är-läget. Efter detta bör man försöka utforma nyläget eller bör-läget. Det innebär att man skall beskriva och motivera hur det ska bli. Skillnaden mellan hur det är, nuläget, och hur det borde vara, nyläget, kan överbryggas genom den förändringsplan som sedan upprättas. Förändringar kan behöva genomföras inom flera områden organisation, rutiner, IT-tillämpning, kompetens mm. En viktig del av beslutsunderlagen här är de kostnads- och nytto-(intäkts)-kalkyler som behöver upprättas. En viktig del i nuläges- och nylägesbeskrivningarna är informationshanteringen. Här analyseras såväl vilken information som hanteras manuellt eller hämtas från och levereras till olika system som hur olika informationsobjekt relaterar till varandra. En viktig del i detta sammanhang är begreppsanalysen. Ett gemensamt språk underlättar kommunikationen såväl mellan människor inom organisationen som med specialister och brukarna och inte minst med IT-systemen eftersom dessa helt saknar eget omdöme.

20 Sambruksplattform (36) Efter nuläges- och nylägesfasen har följande beslutsunderlag tagits fram: Beskrivningar och analys av nuvarande processer Förslag till och beskrivningar på nya processer, rutiner Översiktliga kostnads- och nyttoanalyser Förändringsplan som översiktligt beskriver alla de förändringar som är nödvändiga att vidta vad gäller rutiner, ansvar och roller, organisation, kompetens, IT-tillämpningar m.m. När de två första stegen är tagna i utvecklingsarbetet vidtar utformningen. Där kan ofta arbetet delas upp i flera parallella processer. En av dessa processer avser fördjupade analyser, design och tillverkning av IT-stödet. Denna del kommer vanligtvis kommunerna att behöva upphandla från olika IT-företag. Andra delar avser organisationsutveckling, administrativ utveckling, kompetensutveckling, information mm och dessa kan med fördel hanteras inom den kommunala organisationen men med ett temporärt stöd utifrån. I utformningsfasen behöver både mer djupgående analyser göras som underlag för design och utformning av lösningarna. Resultaten från utformningsfasen utgörs av ritningar på rutiner, IT-lösningen osv. Efter utformningen vidtar tillverkningen av de olika delarna. Utbildningspaket skall tas fram eller anskaffas, befattningsbeskrivningar anpassas, IT-system tillverkas osv. De parallella processerna från utformningen kan löpa vidare i tillverkningsfasen. Här är det dock troligt att tillverkningen på olika sätt kan upphandlas eller läggas ut och ritningarna från utformningsfasen utgör här upphandlingsunderlagen. När de parallella processerna löper samman är det dags för olika typer av tester för att verifiera såväl att man byggt systemet rätt som att man byggt rätt system. I sammanhanget kan olika typer av pilotprojekt vara användbart. Införandet innebär sedan att den nya organisationen etableras och att de nya rutinerna börjar användas. Denna fas är förknippad med utbildningsinsatser, information, driftsättning av ITsystemet men också att stödfunktioner etableras och görs tillgängliga. Med drift och förvaltning av e-tillämpningen övergår man efter utvecklingsskedet i ett fortvarighetstillstånd. Här likväl som i andra sammanhang kommer successiv anpassning och förbättring att vara nödvändig. Ansvar och roller för drift och förvaltning av e-tjänsten utgör viktiga beslutspunkter inför detta skede. För att kunskap, erfarenheter, analyser, förändringsplaner, IT-tillämpningarna mm skall kunna sambrukas är det viktigt att dessa görs förståeliga och återanvändbara. För varje fas behöver tydliggöras Notation Metoder Verktyg Notationen utgörs av det beskrivningssätt man skall använda sig av. Tecknen på kartan bör vara så generella som möjligt för att kartan skall kunna läsas och förstås av så många som möjligt.

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Entreprenörsregionen 050504. Janne Dicander Projektledare www.sambruk.se

Entreprenörsregionen 050504. Janne Dicander Projektledare www.sambruk.se Entreprenörsregionen 050504 Janne Dicander Projektledare www.sambruk.se Gemensam plattform för kommunala e-tjänster ger kostnadseffektivare offentlig service Svenska förvaltningsmodellen Rötter i 1634

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Sambruksplattformen. Öppen teknisk plattform

Sambruksplattformen. Öppen teknisk plattform 1(15) Sambruksplattformen Öppen teknisk plattform Sambruksplatt tekn V1.0 2(15) Innehåll: 1. Bakgrund och mål... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Introduktion... 8 4. Trender och visioner... 10 5. Sambruksplattformens

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Projektägare: Sambruk Intresseförening för verksamhetsutveckling och e-förvaltning 74 kommuner (ca 3,9 miljoner innevånare) 2 regionförbund Sveriges Kommuner och

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Redovisning av resultat

Redovisning av resultat Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Innehåll Så arbetar vi med IT i vår verksamhetsutveckling. Hur samverkar vi med övriga

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Snabbintroduktion till Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) för IT-chef/IT-arkitekt

Snabbintroduktion till Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) för IT-chef/IT-arkitekt Utfärdad Sven-Håkan Olsson Godkänd av Dokumenttyp Snabbintroduktion Status Arbetsversion Identitet Se filnamn Version Till ÖTP 3.0. Se filnamn Sid 1 (7) Versionsdatum Se filnamn Snabbintroduktion till

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet Christer Haglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting christer.haglund@skl.se Sammanhållen e-förvaltning en väg in Kurator

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Verksamhetsutveckling med IT som stöd Verksamhetsutveckling med IT som stöd kortversion av KARLSTADS KOMMUNs it-policy 1 WWW Kommunfullmäktige har tagit beslut om Karlstads kommuns it-policy Verksamhetsutveckling med it som stöd. Den ska vara

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Styrelsen för Föreningen Sambruk

Styrelsen för Föreningen Sambruk PROTOKOLL 1(5) Utfärdare Lotta Ruderfors, 0705-717747 lotta.ruderfors@sambruk.se Styrelsen för Föreningen Sambruk Tid 10.00 15.00 Plats SKL, Hornsgatan 20 Deltog Ulf Bingsgård Trelleborg Peter Åberg Storuman

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

IS/IT-program för Jönköpings kommun

IS/IT-program för Jönköpings kommun JONKÖPINGS KOMMUN IS/IT-program för Jönköpings kommun Ks/2012:481 kommunfullmäktige M kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning IS/IT-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 302

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Administrativa avdelningen Eva Emfel 1 (7) från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Uppdraget i korthet Delta

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster 24-TIMMARSUPPDRAGET Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster Håkan Jönsson hakan.jonsson@o.lst.se Verva 28 sept 24-TIMMARSUPPDRAGET 24-timmarsuppdraget är en del av ett antal regeringsuppdrag För alla länsstyrelser

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Dagen e Mats Östling, Bengt Svenson IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se 08-4527436 mats.ostling@skl.se Eslöv 080118

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

1 av 7 2011-03-03 16:35

1 av 7 2011-03-03 16:35 1 av 7 2011-03-03 16:35 Kommun som du representerar Antal svar: 14 Din funktion/roll Kommunledning 28.6% (4) Information/kommunikation 7.1% (1) IT-chef/strateg 42.9% (6) Verksamhetsansvarig 0.0% (0) Annan

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar HALLSTAHAMMARS KOMMUN! Satsningar de senaste åren Inflyttning Nya villaområden Marknaden vill

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer