Förslag till Yttrande över Komplettering av Vägutredning Väg 155 delen Västra Hisingen-Öckerö kommun

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Yttrande över Komplettering av Vägutredning Väg 155 delen Västra Hisingen-Öckerö kommun GR har i skrivelse från Vägverket region Väst beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för Regional planering har diskuterat ärendet vid möte och för egen del beslutat att tillstyrka förslag till yttrande. Kia Andreasson (mp) reserverade sig mot beslutet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg 23 mars 2006 Bo Aronsson / Anita Rynvall Mårtensson 1

2 Dnr: februari 2006 Förslag till Yttrande över Komplettering av Vägutredning Väg 155 delen Västra Hisingen-Öckerö kommun GR har i skrivelse från Vägverket region Väst beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Som underlag för GR:s yttrande har kansliet bett Göteborg och Öckerö kommuner inkomma med synpunkter på utredningen. Öckerö kommun har i frågan haft en rådgivande folkomröstning och kommunen avstyrker Vägverkets förslag i den kompletterande vägutredningen. Göteborgs Stad har beslutat att i nuläget inte binda sig vid bro eller färja. Det behövs en samsyn för att kunna planera ett större projekt. Kollektivtrafikåkandet måste stärkas på väg 155. För att möta det utbyggnadsbehov som finns i området förordar Göteborgs stad att det byggs en ny väg norr om befintlig väg 155. Båda kommunernas synpunkter finns bilagda detta yttrande. Bakgrund Vägutredning för väg 155 delen Västra Hisingen Öckerö kommun, sändes ut på remiss i juni Efter att ha inhämtat synpunkter från Öckerö resp. Göteborgs kommun, yttrade sig GR i april 2002 över utredningen. I GR:s remissvar föreslogs Vägverket att kompletterar vägutredningen med en studie över förutsättningarna för att bygga en broförbindelse mellan enbart Öckerö och Björkö, samt att finna alternativa lokaliseringar för ett färjeläge som kan ansluta till vägkorridor enligt Hästeviksalternativet. Vägverket beslutade att komplettera vägutredningen enligt GR:s förslag och har sänt den kompletterande vägutredningen på remiss. 2

3 Sammanfattning av utredningen Väg 155 och förbindelserna till Öckerö kommun ingår i det regionala vägnätet. Väg 155 har idag ett körfält i vardera riktning. De flesta korsningarna är ombygda till mindre cirkulationsplatser. Trafiken är intensiv under högtrafik morgon och eftermiddag. Bebyggelsetrycket är stort för kustnära boende och trafiken växer snabbt år från år längs väg 155. Vägen är både en genomfartsled och en länk i det lokala gatunätet. Syfte Syftet med kompletteringen är att se över möjligheten att komplettera bro Öckerö Björkö med färjetrafik till Hästevik från befintliga eller nya färjelägen. Dessutom utreds möjligheten att anlägga bro Öckerö Björkö med färjetrafik till Lilla Varholmen. Det senare kan ses som en etapputbyggnad inför fast förbindelse till Hisingen. Förutsättningar Invånarantalet i Öckerö kommun har ökat med ca 100 personer per år. Kommunen bedömer att ökningstakten blir densamma fram till år Utpendlingen har ökat vilket avspeglas i trafikökningarna på färjorna. I den aktuella delen av Västra Hisingen planeras ytterligare områden för bostadsbebyggelse och Göteborgs kommun gör antaganden om en relativt stor tillväxt i Hjuvik och Hästevik. När vägutredningen genomfördes bedömdes trafikökningen för väg 155 till 1% per år fram till 2010 och en något lägre takt mellan 2010 och Utförda trafikmätningar visar att trafiken redan år 1998 på Hjuviksvägen har ökat med nästan 5% per år, dvs det förväntade trafikflödet för 2010 var uppnått redan Spårburen trafik har inte utretts vidare i kompletteringen med motiveringen att en spårdragning till Lilla Varholmen skulle innebära stora intrång både på boendemiljön samt på natur- och kulturmiljön, samt att en spårdragning längs en ny väg 155 till Hästevik inte anses ha tillräckligt stort boendeunderlag för att motivera kostnaderna. Fortsatt färjetrafik kräver större färjor och nio turer i timmen i högtrafik. 3

4 Alternativ och konsekvenser Den kompletterande Vägutredningen är en studie där bro mellan Öckerö och Björkö kombineras med färjor till Hästevik och därifrån en ny väg mellan Hästevik och Amhult. Tre olika alternativ för lokalisering av färjelägen i Hästevik beskrivs. Även ett alternativ med färja från Björkö till befintligt färjeläge i Lilla Varholmen har studerats. De utredda alternativen bro och färja Hästevik innebär att det blir två trafiklänkar anpassade till trafikens funktioner, infartsled ( Hästeviksvägen ) respektive huvudgata (Hjuviksvägen). Trafikstörningarna inkl miljöstörningar på Hjuviksvägen minskar. En ny vägkorridor, till Hästevik, innebär stora konsekvenser för kulturmiljön och oåterkalleliga inbrytningar i ett ur kulturhistorisk synvinkel värdefullt område. En barriär skapas mellan bostadsbebyggelse och rekreationsområden. Bron medför konsekvenser för landskapet med bland annat försämrade utblickar. Markområden tas i anspråk i Hästevik och på Björkö. Bron ökar Björkös kontakt med huvudöarna, samtidigt som färjetrafiken till Västra Hisingen medför att ö-identiteten kvarstår. Alternativet kortar restiderna för kollektivtrafiken med buss och underlättar matartrafik inom Öckerö kommun, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. På Hönö frigörs mark. Hjuvik och Hästevik får ökade möjligheter att expandera. I alternativ med färja till befintligt färjeläge förslås Hjuviksvägen breddas till fyra körfält. Alternativet innebär små intrång i natur- och kulturmiljön. Däremot får den stor påverkan på boendemiljön och ett flertal fastigheter kan behöva lösas in. Bron mellan Öckerö och Björkö innebär konsekvenser på landskapet. Markområden tas i anspråk på Björkö och längs Hjuviksvägen. Vidare behöver färjeläget på Öckerö utvidgas. Insparade färjedriftkostnader Enligt utredningen kan Vägverket ta lån för investeringar i broar som ersätter färjor och där inbesparade färjedriftkostnader täcker räntor och amorteringar av lån. Detta skulle göra det möjligt att finansiera en fast förbindelse mellan Öckerö kommun och Hästevik. 4

5 Utredningens slutsatser Utredningens bedömning är att den kraftigt ökande trafiken längs Hjuviksvägen inte kan klaras utan ombyggnadsåtgärder. Vad det gäller framtida kraftiga trafikökningar kommer färjetrafiken att få stora svårigheter att tillgodose framtida resbehov. Utredningen konstaterar att en kombination av bro och färja ger vissa positiva effekter för trafikanterna med kortare restider och bättre kontakt mellan Björkö och huvudöarna. Alternativet ger dock fortsatt höga driftkostnader för färjetrafiken samt stora investeringskostnader i bro och nya terminalområden. Projektet är inte finansierat. De kompletterande alternativen medför högre bullerstörningar från färjetrafiken än broalternativen och nollalternativet. Tät trafik i Björköfjorden skapar konflikter och säkerhetsproblem med annan sjöfart. Broar till Hästevik, enligt den ursprungliga vägutredningens alternativ, kan i sin helhet finansieras med hjälp av inbesparade färjedriftkostnader. Alternativet har dessutom god samhällsekonomisk lönsamhet. De totala utsläppsmängderna för samtliga alternativ blir lägre än för nollalternativet. Mängderna är under gränsen som MKN anger. Den kompletterande utredningens slutsats är att det endast är Alternativet Broar till Hästevik som tillgodoser det efterfrågade transportbehovet. Kansliets kommentarer GR vill verka för att varje kommun skall ha goda förutsättningar till regional integration, samtidigt som varje kommun måste få möjlighet att bevara sin egen särart. Ur ett regionalt perspektiv är Öckerö kommun unik med sin speciella miljö präglad av närheten till havet. Öckerö är en tillgång för hela regionen när det gäller både boendemiljö och rekreation. Öckerö kommun har genom sitt beslut i kommunfullmäktige beslutat att avstyrka fast förbindelse till Västra Hisingen och därmed markerat att kommunen önskar bevara den speciella ö-karaktär som finns. Tillväxtmöjligheterna för regionen står och faller inte med att Öckerö kommun integreras än starkare i regionen. Då heller ingen av kommunerna i 5

6 dagsläget tar en tydlig ställning för en fast förbindelse, kan och vill inte GR hävda motsatsen. Det av GR tidigare föreslagna alternativet med bro till Björkö och nytt färjeläge i Hästevik har enligt Vägverkets kompletterande utredning flera fördelar, men det innebär också höga anläggningskostnader och till stora delar bibehållen driftskostnad för färjetrafiken. Ny bro och väg får då finansieras inom ramen för de medel som tilldelas den regionala infrastrukturplaneringen. I en situation med begränsade resurser är i nuläget detta inte ett prioriterat projekt i regionen. Kvarstår gör dock kapacitetsproblemen på Hjuviksvägen som måste åtgärdas. Detta kan göras med fysiska insatser i och kring vägsystemet och på färjeterminalen, göra kollektivtrafiken mer attraktiv, samt att bearbeta hushåll och företag att välja att resa kollektivt. Vägverket har genomfört en problemstudie för att finna alternativa möjligheter att komma till rätta med framkomlighetsproblemen på Hjuviksvägen. Trafikkontoret i Göteborg kommer inom kort att presentera en studie gällande åtgärder för att förbättra framkomligheten på väg 155 för både kollektivtrafik och bil. I studien finns förslag på åtgärder som kan förbättra dagens situation och vägens kapacitet fram till år Merparten av Trafikkontorets förslag överensstämmer med Vägverkets, men de föreslår dessutom ett antal åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken för att öka det kollektiva resandet. Göteborg Stad, Öckerö kommun, Västtrafik och Vägverket, måste i samverkan finna lösningar för färjedrift, färjeterminal, kollektivtrafik och framkomligheten på väg 155. Kommunerna måste i sin framtida bebyggelseplanering i området vara observanta på den trafik som ny bebyggelse skapar och tillse att en attraktiv kollektivtrafik finns som ett alternativ till bilen. Kommunerna måste aktivt verka för att öka kollektivtrafikresandet. På västra Hisingen finns flera attraktiva områden för bostadsbebyggelse. I ett längre perspektiv bör det finnas en planeringsberedskap för att kunna utveckla bebyggelsen i detta område. En ny väg norr om befintlig väg 155 måste då troligen byggas. För att säkerställa framtida handlingsmöjligheter bör kommunerna i sina planer upprätthålla utrymme för ev nya färjeterminaler och vägar. 6

7 Sammanfattande synpunkter: Ingen av kommunerna tar i dagsläget en tydlig ställning för en fast förbindelse. GR gör inget annat ställningstagande i den frågan. Bro till Björkö och färja till Hästevik innebär höga anläggningskostnader och till stora delar bibehållen driftskostnad för färjetrafiken. Förslaget kan därför inte finansieras med driftspengar som Vägverkets huvudalternativ; Broar till Hästevik. Projektet måste finansieras inom ramen för de ordinarie medel som tilldelas den regionala infrastrukturplaneringen. I en situation med begränsade resurser är i nuläget inte alternativ färja till Hästevik ett prioriterat projekt i regionen. Kapacitetsproblemen på Hjuviksvägen kan troligen, för en överskådlig framtid (10-15 år), lösas genom de förslag till åtgärder som Vägverket och Göteborgs Stad föreslår. Göteborg Stad, Öckerö kommun, Vägverket och Västtrafik, måste i samverkan finna lösningar för färjedrift, färjeterminal, kollektivtrafik och framkomligheten på väg 155. Kommunerna måste aktivt verka för att öka kollektivtrafikresandet. För att kunna utveckla bebyggelsen på västra Hisingen måste, i ett längre perspektiv, troligen en ny väg byggas norr om befintlig väg

8 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Förslag till kompletterande åtgärder för att klara miljökvalitets-normen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, daterad , beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Yttrandet har arbetats fram tillsammans med företrädare för medlemskommunerna. Styrgruppen för regional planering kommer att behandla yttrandet vid sitt sammanträde Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslaget till yttrande daterat Göteborg Bo Aronsson / Cecilia Kvist 8

9 Dnr: Styrelseärende Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Förslag till yttrande över Förslag till kompletterande åtgärder för att klara miljökvalitets-normen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, daterad , beretts tillfälle att ge synpunkter över Förslag till kompletterande åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Bakgrund Regeringen gav i november 2001 länsstyrelsen i uppdrag at ta fram förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Länsstyrelsen redovisade sitt förslag till åtgärdsprogram Frisk luft på väg i juni Förslaget innehöll åtgärder inom följande fyra områden: Åtgärder för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft Åtgärder för att dämpa trafikökningen Åtgärder för att främja ny teknik Åtgärder för att anpassa lagstiftning Regeringen fastställde i september 2004 delar av länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram. De åtgärder som undantogs var de vilka krävde lagstiftningsåtgärder eller statlig medfinansiering. Samtidigt som regeringen fastställde åtgärdsprogrammet gavs länsstyrelsen i uppdrag att upprätta ett kompletterande åtgärdsprogram, eftersom regeringen bedömde att det fanns en risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skulle överskridas efter 2005 även med fastställt åtgärdsprogram. Länsstyrelsen har tolkat regeringens uppdrag att programmet med förslag på kompletterande åtgärder endast kan innehålla åtgärder som den lokala och regionala nivån har rådighet över. Det innebär att det kompletterande förslaget inte kan innehålla åtgärder som kräver beslut av regering och 9

10 riksdag, t ex lagstiftning eller statlig medfinansiering. Det kompletterande åtgärdsprogrammet kan dock innehålla beslut om att länsstyrelsen skall tillskriva regeringen i frågan. I arbetet med att ta fram ett förslag på kompletterande åtgärder har GR deltagit både i styrgrupp och i projektgrupp. Förslag på kompletterande åtgärder är resultatet av en process för att nå samsyn bland de deltagande organisationerna. Sammanfattning av förslaget Aktuell kvävedioxidsituation Mätresultaten visar att uppsatta gränsvärden för kvävedioxid överskridits på ett flertal platser i Göteborgsregionen under Mätning sker dels med fasta stationer i tak- respektive gatunivå samt dels med mobila mätstationer. Gränsvärdena redovisas i tim-, dygns- och årsmedelvärde. Länsstyrelsen konstaterar att miljökvalitetsnormen: för timme - har överskridits med bred marginal vid gatustationerna i Haga och Friggagatan, men klaras vid takstationen i Femman för dygn - klaras inte vare sig i gatu- eller taknivå för år - klaras inte i gatumiljö. Länsstyrelsen påpekar dock att de svenska miljökvalitetsnormerna skiljer sig från EU:s regelverk. Inom EU:s regelverk finns ingen dygnsnorm, det är en specifik svensk norm som infördes i samband med att Miljöbalken trädde i kraft Den europeiska timnormen är något högre än den svenska vilket innebär att den europeiska timnormen klaras utan svårighet i Göteborg. Sverige har dessutom valt att tim- och dygnsnormerna skall gälla fr o m år 2006, medan de flesta länderna i Europa valt att följa EU:s regler med år 2010 som startår. Förslag till kompletterande åtgärder Länsstyrelsen har i sitt förslag till kompletterande åtgärder diskuterat följande: Ökad framkomlighet för busstrafiken. Informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil. Informera större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta s k gröna resplaner för anställda och kunder. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg. 10

11 Åtgärder för att följa upp tillämpning av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering. Utvidgad miljözon för tung trafik i Göteborg. Skärpta miljökrav vid upphandling. Länsstyrelsen föreslår inga ytterligare åtgärder rörande utbudet av kollektivtrafik utöver redan planerade, inga ytterligare åtgärder i fråga om trafikinformatik samt inga åtgärder för att öka fyllnadsgraden i distributionsfordon i inre delar av miljözonen. Kostnader Länsstyrelsen har endast kunnat göra en mycket översiktlig bedömning av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna. I några fall bedöms inga direkta merkostnader uppstå. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att det är för tidigt att säga om normen formellt kommer att klaras under Pågående åtgärdsprogram och förslag till kompletterande åtgärder måste ges tid att verka innan man säkert kan säga att det leder till bättre luft. Även om kvävedioxidnormen kommer att överskridas utgör det ännu inte grund för ingripande mot utbyggnad av bostäder och verksamheter i Göteborg. Kansliets kommentarer Samlad bedömning av förslaget till kompletterande åtgärder GR ställer sig i huvudsak bakom länsstyrelsens förslag till kompletterande åtgärder, men vill poängtera vikten av att ansvaret för att åtgärderna genomförs och att åtgärdsprogrammet följs upp tydliggörs. Arbetet med att förbättra luftkvalitén och skydda människors hälsa är av stor vikt. I Göteborgsregionen pågår sedan länge ett långt gånget samarbete genom luftvårdsprogrammet för att gemensamt kartlägga luftmiljön och att arbeta för förbättringar. När Göteborgsregionen växer får inte miljökvalitetsnormerna vara en bromsande faktor i utvecklingen. GR vill framhålla att i Göteborgsregionens medlemskommuner pågår en politisk diskussion om uthållig tillväxt och hållbar regional struktur. Den diskussionen har bäring på den framtida viljeinriktningen för t ex hur vi vill utveckla en hållbar infrastruktur med en 11

12 attraktiv och kraftfull kollektivtrafik samt lokalisering av ny bebyggelse i kollektivtrafiklägen. Styrgruppen för regional planering har genom beslut visat på vikten av investeringar i kollektivtrafiken. Medel från Göteborgsöverenskommelsen har medfinansierat flera projekt inom kollektivtrafiken. Genom att låta resterande medel i Göteborgsöverenskommelsen, den s k Gökungen, enbart finansiera åtgärder inom kollektivtrafiken har styrgruppen poängterat vikten av att ge möjligheter till att välja att resa kollektivt. Uppfyllandet av normen på kort och lång sikt GR kan konstatera att gränsvärdena för kvävedioxid har överskridits och att uppfyllandet av normen i ett kort perspektiv blir svårt. Flera åtgärder pågår och fler är planerade men dessa är troligen inte tillräckliga för att klara normen på alla platser inom en nära framtid. Den målkonflikt som kan uppstå mellan Miljöbalkens krav på att miljökvalitetsnormen skall klaras och pågående arbete med att utveckla Göteborgsregionen, får inte äventyra utbyggnaden av ett ändamålsenligt transportsystemet eller möjligheterna att tillgodose behovet av nya bostäder och verksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har kommunerna skyldighet att kartlägga kvävedioxidhalterna för att se utvecklingen av halterna och vad effekten med åtgärderna blir. Framtida bedömningar får visa om det behövs ytterligare åtgärder för att förbättra luftkvalitén och hur kraftfulla dessa bör vara. GR delar därför länsstyrelsens uppfattning att pågående åtgärdsprogram och förslag till kompletterande åtgärder måste ges tid att verka. Uppfyllandet av normen i ett längre perspektiv kräver långsiktiga och kontinuerliga insatser från flera aktörer. Det är angeläget att det nu pågående arbetet med att nå ett hållbart resande (bl a genom K2020 och Västlänken) i regionen fortsätter. Avgörande för genomförandet av aktuella projekt är att finansieringen kan lösas. Noterat är att regeringen har, som de utlovade i sitt beslut 2004, lagt fram flera propositioner inom trafikområdet, men propositionen om skrotningssystem för bilar saknas fortfarande. Synpunkter på föreslagna kompletterande åtgärder Avsnitt 4.1: Länsstyrelsen föreslår inga ytterligare åtgärder rörande utbudet av kollektivtrafik utöver de förslag som K2020 framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet för fram. GR vill framhålla att underlaget för K

13 ger förslag på åtgärder i de inre delarna av Göteborgsregionen och att det har skickats på remiss till kommunerna. Vi vet ännu inte utgången för den målbild och de förslag som förs fram i utredningen. Lika viktigt som utökat utbud av kollektivtrafik är kvalitén och tillförlitligheten i kollektivtrafiken. Som resenär måste man kunna lita på att tåg, spårvagnar och bussar kommer i tid. Avsnitt 4.2: Att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken genom att bygga ut busskörfält är lovvärt och GR instämmer i länsstyrelsens förslag till utbyggnad av fler busskörfält. Beträffande frågor rörande trafiken på väg 155, som tas upp i programmet, vill vi framhålla att det f n pågår ett arbete för att lösa framkomligheten genom Trafikkontoret i Göteborg. Avsnitt 4.3 och 4.5: Länsstyrelsen gör bedömningen att det inte är effektivt att satsa resurser på att förmå människor att samåka. De projekt som initierats har lagts ned p g a bristande intresse. GR anser dock att frågan kan komma att aktualiseras då länsstyrelsen föreslår bearbetning av företag med att upprätta bl a gröna resplaner. Tiden kanske är mogen att trafikportalen, utökas med möjligheter till att finna partners för samåkning. Avsnitt 4.4: I avsnittet om att informera allmänheten om nyttan att välja andra färdmedel än bil föreslår länsstyrelsen bl a att Göteborgsregionens övriga kommuner (på samma sätt som Göteborgs stad) genomför direktbearbetning av hushållen samt att de inför den europeiska trafikantveckan informerar om alternativ till bilåkandet. Förslaget är intressant men för flera av kommunerna i Göteborgsregionen finns inte tillräckligt med resurser, ekonomiska och personella, att tillgå. Frågan har därför väckts om en gemensam Klimp-ansökan för medlemskommunerna. Styrgruppen för regional planering har gett kansliet i uppdrag att ta fram ett förslag på ansökan, som kan komma att omfatta de av länsstyrelsen föreslagna åtgärderna. Avsnitt 4.6: Det är viktigt att förbättra pendelparkeringarna och det räcker inte att Västtrafik låter utreda vilka åtgärder som kan genomföras för att höja säkerheten vid pendelparkeringar. Åtgärderna måste också genomföras. Västtrafik bör då också se på möjligheten med motorvärmare på pendelparkeringarna. Avsnitt 4.7: Länsstyrelsen föreslår att Skatteverket följer upp tillämpningen av förmånsregler kring fri arbetsplatsparkering. Samtidigt bör regeringen tillskrivas i frågan om sådana förändringar i skattelagstiftningen som ger 13

14 företagen möjlighet att ge kollektivtrafikkort och cykelförmåner utan att betala sociala avgifter. Avsnitt 4.10: I avsnittet om skärpta miljökrav vid upphandling föreslår länsstyrelsen att kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund ökar andelen miljöfordon till 90 % år Det är ett bra initiativ men utbytestakten tar för flera av kommunerna längre tid och kommunerna har svårt att uppnå det utsatta målet till år De flesta kommuner strävar i dagsläget att öka andelen miljöfordon men utbytestakten för dem är satt på några års längre sikt. Avslutande kommentarer Vad som saknas i det kompletterande åtgärdsprogrammet, och som vi ser ett behov av, är att utveckla en metod för att se effekterna av de kompletterande åtgärderna. Det gäller framförallt vad minskningen av halten kvävedioxid beräknas bli. De senaste åren har Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion (LA) vuxit betydligt, vilket har inneburit en ökande inpendling från kommunerna utanför Göteborgsregionen (Orust, Vårgårda, Bollebygd och Mark). En betydande inpendling sker även från andra kommuner (t ex Borås och Varberg). Dessa kommuner utanför Göteborgsregionen måste också nås av och ta ansvar för genomförandet av berörda delar av åtgärdsprogrammet. GR vill avslutningsvis att länsstyrelsen för fram till regeringen vad som redovisats ovan samt i yttrandet av Frisk luft på väg beträffande genomförande och finansiering. Flera av de i tidigare åtgärdsprogram beslutade åtgärderna är, liksom de nu föreslagna kompletterande åtgärderna, i dagsläget ofinansierade. Avgörande för programmens genomförande är statens vilja att bidra med medel. En kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken kräver betydande investeringar i infrastruktur och vagnpark. Om inte angelägna infrastrukturinvesteringar (t ex Västlänken) kan genomföras inom en snar framtid, minskar möjligheterna att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid avsevärt. 14

15 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Delegering av beslutanderätt gällande yttrande över järnvägsutredning för Västlänken en tågtunnel under Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Banverket, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Kansliet har begärt in synpunkter från medlemskommunerna på järnvägsutredningen till den 26 april, Göteborgs Stad behöver ytterligare tid, till den 24 maj. Banverket önskar våra synpunkter senast den 9 maj, men kansliet har fått förlängd remisstid till den 1 juni. Då förbundsstyrelsen inte har något inplanerat möte efter den 16 maj måste beslutanderätten delegeras. Alternativet är att ett extra styrelsemöte sammankallas, t ex i samband med förbundsfullmäktiges sammanträde den 13 juni, men det innebär i så fall att Banverkets planprocess förskjuts ytterligare. Ärendet kommer att beredas i styrgruppen för regional planering den 1 juni och det finns möjlighet för styrelsen att ta upp en diskussion i frågan på styrelsemötet den maj. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att delegera beslutanderätten i ovanstående ärende till styrelsens presidium. Göteborg Bo Aronsson /Anita Rynvall Mårtensson 15

16 Styrelseärende 21 april 2006 Dnr: Till Förbundsstyrelsen Förslag till Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp /2007 Föreliggande förslag till Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3 för år 2006/2007, daterat , har framtagits av GRs nätverk för vuxnas lärande, Vuxgruppen. Utbildningsgruppen har , för sin del, godkänt förslaget. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för GRs del godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3 för år 2006/2007, att rekommendera medlemskommunerna att, dels godkänna avtalet, dels att föreslå att varje kommun själv avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, att besked från kommunerna om godkännande ska vara GR tillhanda senast , samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 9 mars 2006 Börje Rådesjö /Peter Holmström 16

17 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp / Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2. Avtal i Etapp 3 Föreliggande avtal utgör Etapp 3 och omfattar andra halvåret 2006 och första halvåret Den första etappen utgjordes av andra halvåret 2004 och första halvåret 2005, den andra etappen utgjordes av andra halvåret 2005 och första halvåret Avsikten är att i en förlängning av genomförda tre etapper skapa ett mer långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen. 3. Den kommunala vuxenutbildningens särdrag Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72). Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att; - utbildningen vänder sig till speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012), - vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg. Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan motsvarande utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då; 17

18 - de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och anställning, - arbetsmarknadsutbildningen har ofta en pedagogisk form som avsevärt skiljer sig från kommunal vuxenutbildning, - kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd. Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå. 4. Avtalsområde Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är yrkesinriktad och ska främja, dels tillväxten i Göteborgsregionen, dels den enskilde medborgarens kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande utbildningar och kurser som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för och som GRs Utbildningsgrupp fastställer (bilaga 2). Av de 30 föreslagna utbildningarna i Etapp 3 kvarstår 15 utbildningar från Etapp 2 medan 15 är nya. Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man genomgår regionrekryterande utbildning. De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier. Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper (bilaga 1). Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibelt lärande bl a med inslag av distansstudier. 18

19 5. Samråd med arbetslivets parter De utbildningar som ingår i avtalet är framtagna i samråd med ett trettiotal personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs kompetensråd för vuxnas lärande (bilaga 3). 6. Genomförande Erfarenheter från etapperna 1 och 2 ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen samt GRs Utbildningsgrupp. Nya utbildningar certifieras enligt en checklista, som utgör underlag till samrådet inför anmälan av nya regionrekryterande utbildningar (bilaga 1). 7. Antagning Antagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt vuxenutbildningsförordningen samt bestämmer om den sökande ska ges möjlighet att vara med i den antagning som utbildningskommunen gör. Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda antagningskrav. Utbildningskommunen ger den sökande besked samt meddelar hemkommunen beslut om vilka studerande som antagits till utbildningen. 8. Ekonomi Åtagande under Etapp 3 Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna. Finansiering Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden. Avstämning och betalning Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter 19

20 fakturering mellan kommunerna, 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Hemkommun står för utbildningskostnaden även om den studerande under studietiden flyttar från kommunen. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR. Avsättning av särskilda medel Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 400 tkr, vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd Prislista Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna görs för respektive utbildning, vilken inkluderar alla kostnader för utbildningen. Utbildningskostnaderna följer överenskommen prislista (bilaga 4). 9. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv samt enligt en checklista (bilaga 5). Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt. GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen. Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. 20

21 Åtgärder vid kvalitetsbrist Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. 10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 11. Övriga villkor Information Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form. Studerandeförsäkring Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. 21

22 Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 juni 2006 vara GR tillhanda. För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun 22

23 Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande 23

24 För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande 24

25 För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande Villkor och checklista vid val av utbildningar 1. Övergripande villkor vid val av utbildningar Utbildningarna ska bidra till strategisk tillväxt i Göteborgsregionen genom att; - generera tillväxt i näringslivet samt personalförsörjning för den offentliga sektorn på kort och lång sikt, - vara efterfrågade av arbetsmarknaden, - kommunala och statliga resurser utnyttjas på bästa sätt genom samverkan. Regioninvånarna ska gynnas av samverkansavtalet genom att; - det ger vidgad möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier, - utbudet av yrkesutbildningar breddas, - samverkan sker i olika former vid planering och genomförande av berörda utbildningar, - samverkan kring parallella utbildningar i olika kommuner sker, - samarbetet mellan kommunerna främjar utvecklingen av flexibla lärformer. 2. Checklista Krav som i huvudsak ska vara uppfyllda för att utbildningen ska godkännas: 25

26 1. Behövs utbildningen? 2. Hur ser utbudet i Göteborgsregionen ut på liknande utbildningar? 3. Hur ser prognosen på arbetsmarkanden ut? 4. Finns möjlighet till yrkespraktik? 5. Kan utbildningsformerna utvecklas till att ligga i pedagogisk framkant med flexibla lärformer? 6. Riktas verksamheten mot de grupper som statligt finansierade utbildningsanordnare inte har som naturliga målgrupper? 7. Konkurrerar utbildningen med redan etablerade privata utbildningar? 8. Varför anses utbildningen vara tillväxtskapande? Styrelseärende 21 april 2006 Dnr: Till Förbundsstyrelsen Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2007/ /2011 Föreliggande förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2007/ /2011, daterat , har framtagits genom en arbetsgrupp utsedd av Utbildningschefsgruppen. Förslaget har vid flera tillfällen behandlats i Utbildningschefsgruppen och i Utbildningsgruppen. GRs nätverk för IV-utbildningar (individuella programmet) har även medverkat i arbetet. Utbildningsgruppen har, för sin del , godkänt avtalet. 26

27 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för GRs del godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen 2007/ /2011, att till kommunerna för godkännande översända förslaget till samverkansavtal, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast , att föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt att förklara förbundsstyrelsens beslut vara omedelbart justerat. Göteborg 9 mars 2006 Börje Rådesjö /Peter Holmström Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2007/ / Bakgrund och motiv Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet utbildningslandskap. I bilaga 3 finns en checklistan inför anmälan av nya gymnasieutbildningar till samverkansavtalet. 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) intagnings- och samverkansområde. 3. Avtalets innehåll Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser intagning till alla nationella och specialutformade program i området jämte delar av det individuella programmet (bilaga 2), samt till lokala inriktningar 27

28 inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Elevens möjlighet att genomföra ett individuellt program som inte omfattas av avtalet i annan kommun än hemkommunen bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagens 5 kap och gymnasieförordningen vilka reglerar; dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar, dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen och delar av det individuella programmet (bilaga 2). Individuella programmet (IV-programmet) Vissa delar av IV-programmet ingår i avtalet och är regionalt sökbara. De platser inom IV-programmet; PRIV och utbildningar som är anpassade till elever i behov av extra stort stöd, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom IV och på programnära platser (bilaga 2) i nationella program, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser, dels bredda möjligheten för elev att söka till en programnära plats på ett nationellt program i annan kommun än hemkommunen. Definitionen av PRIV-utbildning kan innebära; dels en utbildning under ett år i särskild grupp ibland med en stor del riktad praktik mot ett visst program, dels en tre- eller fyraårig utbildning i särskild grupp med inriktning mot ett nationellt program, dels en programnära utbildning där eleven går bredvid elever i den 28

29 ordinarie gruppen i ett nationellt program under studietiden och gör sig behöriga under tiden. Utbildningar anpassade till elever i behov av extra stort stöd kan innebära inriktning mot t ex Aspergers syndrom, autism och dyslexi och till elever med särskilda behov t ex nyanlända ungdomar med invandrarbakgrund (PRIVIK). Dessa sökbara platser återfinns i vissa av utbildarkommunen anmälda och kvalitetssäkrade utbildningsvägar. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom IV som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga 3) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för utbildningsvägen ska presenteras. Byte av studieväg från nationellt program till IV-program Elev som tagits in på en utbildning som regleras i detta avtal i en av medlemskommunernas gymnasieskolor och avbryter sina studier inom valt program har rätt att antingen påbörja ett individuellt program i utbildarkommunen eller i hemkommunen. Eleven har då rätt till studier på ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen fram till övergång till nationellt program. Rapportering Rapportering av ändrad studieväg eller avbrott sker, via en databas kopplad till det regionala intagningssystemet Indra, till hemkommunen, som har att uppfylla det kommunala uppföljningsansvaret. Urval vid frisök Gymnasiekommitténs avsikt med förslaget till frisök är att öka elevens möjlighet att studera i annan kommun. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökseleverna rätt att bli intagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller intagningen till år ett såväl som till år två och tre. Frisök gäller ej program där lokala inriktningar erbjuds inom 29

30 samverkansområdet. Inte heller vad gäller specialutformade och individuella program. Ändring i gällande avtal Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram regleras genom särskilt samverkansavtal mellan 12 av kommunerna och Västra Götalandsregionen, som är huvudman för dessa utbildningar. Kungsbacka har samverkansavtal kring naturbruksprogrammet med Region Halland. Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad Beträffande gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad kommer Utbildningsgruppen, när reglerna för dessa är fastställda av Regeringen, att ta ställning till hur ett regionalt perspektiv ska anläggas på verksamheten i Göteborgsregionen. 4. Samverkansformer Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker och/eller tjänstemannanivå. Samarbetet omfattar intagning av elever inom det gemensamma intagningsområdet. Dimensionering Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. 30

31 Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. För att åstadkomma detta har Utbildningsgruppen möjlighet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen / elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling. GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad intagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga program inför kommande intagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på resp program enas om en ökning resp minskning i regionen som helhet inför intagningsarbetet som startar förste december samma år. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för gymnasieintagningen. Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program. Utbildningsutbud Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska i god tid, senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs föregås av information till och samråd med Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen (bilaga 1). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den 31

32 föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse. Intagning till gymnasieskolan Intagningsorganisationen inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om intagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional intagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för intagningen till de utbildningar som genomförs i intagningsområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på programmet på den skolan, prövas eleven på nästa val i ordningen. Skolplaceringsregler i kommuner med fler än en gymnasieskola I några kommuner finns fler än en kommunal gymnasieskola. Då fastställer respektive kommun vilka skolplaceringsregler som ska gälla vid fördelningen av platser. Om antalet platser vid en viss skola inte skulle motsvara elevernas val kan fördelningen ske i form av betygsintag, lottning, enligt närhetsprincip eller genom en kombination av dessa. Information om beslutade regler lämnar kommunen omgående till Utbildningsgruppen. Dessa regler ska vara tydliga och väl kända för alla elever inom samverkansområdet. Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt via exempelvis informationsskriften Vad ska jag välja?, tidskrifterna Ett23 och Sju89, utbildningsmässan Gymnasiedagarna samt Gymnasieintagningens och GR Utbildnings hemsidor på Internet. Detta 32