Malmö - hållbarhet blir verklighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö - hållbarhet blir verklighet"

Transkript

1 Malmö - hållbarhet blir verklighet Malmö - hållbarhet blir verklighet Malmö - hållbarhet blir verklighet är en bok om Malmös arbete med hållbar utveckling. Framtagen av Malmö stad i samarbete med ISU - Institutet för hållbar stadsutveckling.

2 Innehållsförteckning Möjligheternas stad s. 5 Tillsammans är vi starka s. 9 Den nya staden s. 12 Klimatsmart företagande s. 16 Grönt bygge s. 18 Hållbar energi s. 21 Hållbara transporter s. 25 Den hållbara kunskapsstaden s. 39 Hållbara dialogen s. 49 Göra skillnad s. 52 Lärande för hållbar utveckling s. 43 Malmö i världen s. 49 Framåt i tiden s. 52 Utmärkelser s. 56

3 Möjligheternas stad Kockumsområdet har fått nytt liv. Idag arbetar här över 7000 personer, fler än på Kockums storhetstid. Idag samsas de gamla varvsbyggnaderna med nya bostäder och kontorslokaler. Malmö är bra på hållbar stadsutveckling. Malmö beskrivs både i nationella och internationella sammanhang som en stad som både har vana och vilja att förändra. Staden har rivstartat, men bara inlett arbetet för att åstadkomma en framtid för kommande generationer. Här finns ett nytt bostadsområde som på sikt ska vara klimatneutralt. I Malmö rullar sedan tio år tillbaka alla stadsbussar på gas. Och här tänks långsiktiga tankar. Visionerna gör att Malmö befinner sig i framkant för att möta de stora utmaningarna. I en tid när glaciärerna smälter, orkaner gör människor hemlösa och fiskarna dör i våra hav, står mänskligheten inför gigantiska utmaningar. Det går inte längre att tro att vi både kan äta kakan och ha den kvar. I Malmö är arbetet på god väg. I budgeten avsätts miljoner för att på flera plan och samtidigt satsa hållbart. Nu har Malmö bland annat för avsikt att bli en Clean Tech city, en stad som främjar etablering och utveckling av företag som sysslar med miljöteknik. För sitt arbete har Malmö uppmärksammats med en rad utmärkelser både nationellt och internationellt, bland annat är staden Sveriges första certifierade Fairtrade City. Men det går inte att luta sig tillbaka och slå sig för bröstet, arbetet måste intensifieras. Förändringen har bara börjat. Sakta, mycket sakta sänks den enorma stålbalken mot marken. Det är en varm sommardag 2002 och från Kallbadhusets badbrygga följer vi nedmonteringen av Malmös en gång så stolta landmärke. Kockumskranen, världens största när den byggdes 1974, var under varvets mest framgångsrika period, symbolen för framtidstro och hopp. Malmö var den stolta varvsstaden. Här byggdes stora fartyg och det skapades arbetstillfällen. Kranen har för länge sedan seglat till andra sidan jorden och lämnat plats för något annat. Varvsområdet har fått nytt liv. Idag arbetar över personer i området, fler än på Kockums storhetstid. Malmö högskola, med sina studenter, har etablerat sig och är nu landets åttonde största lärosäte.

4 Med försäljningen av Kockumskranen blev industrisamhället en viktig del av Malmös historia. I början av 1990-talet var den ekonomiska situationen akut i Malmö. Behovet av stöd utifrån var nödvändigt för att undvika total kollaps. Tillsammans med regeringen formades strategiska beslut. Ett nytt utjämningssystem för kommunala inkomster och kostnader, etableringen av en ny Högskola, bygget av Öresundsbron och den snart färdigställda Citytunneln har bidragit till att vända Malmös motiga ekonomi. Motvind kunde vändas till medvind. Nu kan vi konstatera att det framåtblickande arbete som syftade till att stärka Malmös konkurrenskraft i regionen är på god väg. Malmö är en attraktiv stad med långsiktiga och hållbara mål. Ur ett globalt perspektiv har utvecklingen i världen under de senaste tio åren knappast blivit mer hållbar. Miljöproblemen har i flera världsdelar blivit värre och trycket på naturresurserna ökar. Därför har staden valt att satsa än mer på utveckling som är hållbar ur såväl ett ekologiskt som ett socialt och ekonomiskt perspektiv. I en allt mer urbaniserad värld kan Malmö visa upp en nybyggd stadsdel som i stor utsträckning är ekologiskt hållbar. Förutsättningarna för det hållbara arbetet är och har varit samverkan. Därför ger vi här en inblick i en del av de stora ansträngningar som varje dag läggs på arbetet med hållbar utveckling. Att många arbetar mot samma mål är avgörande för framtiden. Malmö har som ambition att fortsatt vara en av de ledande städerna i världen vad avser hållbar utveckling. Idag är inte Malmö en pensionerad industristad utan liknar mer en tonåring med framtiden för sig. Öresundsbron och högskolan har satt fart på utvecklingen. Citytunneln är på väg. I Malmö råder känslan av att allt är möjligt. Ilmar Reepalu Kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad Malmö har rivstartat, men bara inlett arbetet för att åstadkomma en framtid för kommande generationer. Varvsområdet Förutsättningarna i Malmö har för fått det nytt hållbara liv. Förändringen arbetet i Malmö har är bara börjat och har och varit i Malmö samverkan. råder känslan av att allt är möjligt.

5 Tillsammans är vi starka Svetten rinner och tröjorna klibbar mot barnens ryggar. Det är brännbollsmatch på grönområdet bakom Augustenborgsskolan. Barnen mot föräldrarna, på fullt allvar. Kom igen då! Vi ska slå dem! Du hinner ett frivarv. Klasskompisarna stöttar varandra. Alla är lika engagerade och de rödrosiga ansiktena i klass 5 b är målmedvetna. De arbetar stenhårt för att slå föräldrarna. Det är det viktigaste. Tillsammans är de oövervinnliga och de springer allt vad de 11-åriga benen håller för. För det är precis vad det handlar om, att tillsammans vara starka för att vinna eller nå ett mål. I Malmö stad har samverkan varit en förutsättning för att driva förändringsarbetet mot hållbar utveckling. Det betyder också omfattande samarbete både regionalt och internationellt. ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, är en symbol för den nya typen av samverkan. ISU huserar i Helix, Malmös nya centrum för hållbar utveckling. Här sitter en rad aktörer inom olika områden, alla med siktet inriktat mot samma mål. Tanken med ISU är att stärka bryggan mellan forskning och praktik. Päivi Elmkvist är kulturgeograf och arbetar som verksamhetsansvarig på institutet. Vi ser till att forskningsresultaten verkligen används och att praktikerna kommer till forskarna, det kan vi göra med hjälp av workshops och genom att skapa olika mötesplatser. ISU samverkar med flera aktörer, forskare och experter från andra institutioner samt privata aktörer som deltar i stadsbyggnadsprocessen. Syftet är att skapa kontaktytor för att senare kunna mötas i konkreta projekt. ISU är en del av utvecklingen, en organisation som ska vara till ömsesidig nytta för både Malmö stad och högskolan. Det är viktigt att vi kan fråga vad studenterna ska utbilda sig till, men också att stärka forskningen. ISU deltar i många olika processer och arbeten. Det kan kännas lite frustrerande ibland, säger Päivi Elmkvist. Det är vår styrka men kan också kännas lite jobbigt. ISU möjliggör arbeten, men vi driver inte processerna själva. Vi är igångsättare som egentligen inte får några kvitton på vad vi gjort. Tillsammans är vi starka. Det har klass 5B på Augustenborgsskolan kommit på och det har man insett i Malmö. Hållbar utveckling handlar om samverkan.

6 Verksamheten på ISU finansieras till häften av Malmö stad och hälften av Malmö Högskola. Syftet med institutet är att fortsätta utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad för hållbar utveckling, stimulera kunskapsutveckling, kunskapsutbyte och lärande för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. För framtiden är det avgörande att vi kommer till rätta med det utbredda utanförskapet i staden. Välfärd för alla är en bra grund för det fortsatta arbetet. Dessutom har vi varit med och startat K21, som är ett projekt och ett nätverk för att försöka förena kultur och hållbar utveckling, säger Päivi Elmkvist. Det kommande arbetet på ISU inriktas mot tre olika områden i staden. Dels universitetsholmen, dels området kring Norra Sorgenfri och så miljonprogramsområden i sydöstra Malmö. Det är tre helt olika områden som vi vill fokusera på för att kunna förtäta och utveckla. Det kommer att vara avgörande för framtiden att få ihop de olika delarna. På så sätt överbygger man utanförskap och skapar en hållbar stad för alla. ISU samarbetar med flera olika aktörer bland annat med olika fastighetsförvaltare men även med det regionalt finansierade Sustainable Business Hub som ska stimulera näringslivsutveckling kring grön teknologi. I takt med att staden växer, att fler företag flyttar hit och att allt fler väljer att bo arbeta inne i staden, ökar kraven på långsiktig planering. Det innebär nya utmaningar och sätter enorm press på beslutsfattare och inblandade aktörer. Och det finns bara ett sätt att hantera frågorna och det är tillsammans. Men många undrar varför det dröjt? Frågeställningarna är så komplexa nu att aktörerna insett att alla måste vara med tillsammans. Utvecklingen mot att allt fler bor i städer sätter högre press och påverkan på miljön. Alla krafter behövs för att det ska fungera, säger Päivi Elmkvist. Vet du att Du kan läsa mer om samverkan och om Malmös medverkan i olika samarbetsprojekt på: Päivi Elmkvist och Annika Kruuse på ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, stärker bryggan mellan forskning och praktik

7 Den nya staden Sist i är en rutten fis! Barnen springer i kapp på den långa träbryggan nedanför strandpromenaden i Västra Hamnen. Den bleka augustisolen är på väg ner bakom Öresundsbron och strax utanför Kallbadhuset glider ett par segelbåtar förbi. Jag vann! hojtar pojken. Men det hör inte den lilla flickan när hon dyker i vattnet. Västra Hamnen lockar stora och små människor från alla delar av staden. Här kan man strosa längs vattnet eller i de nya kvarteren, eller ta sig ett dopp från någon av bryggorna. I det kvällsljumma vattnet nedanför bryggan känns debatten om fiasko och rikemansghetto avlägsen. Drygt tio år har gått sedan mässbolaget Svensk Bostadsmässa fattade beslut om att hålla en bomässa på ön i Limhamn Mässan försenades och sedan kommunen köpt loss mark i den västra delen av hamnen fattades beslut om att utställningen skulle hållas där ett år senare istället. Det skulle bli en stor mässa av europeiskt snitt. Temat skulle vara ekologisk och mänsklig hållbarhet. Planeringen började och staten avsatte omkring 250 miljoner kronor i stöd till olika miljöåtgärder. Målet var att den nya stadsdelen skulle bli ett internationellt ledande exempel på miljöanpassning i tät stadsbebyggelse. Stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson ser nöjd ut när han pratar om Västra Hamnen. Satsningarna på avfallshantering och energiförsörjning ligger i linje med hållbar utveckling. Det ska vi vara stolta över, dessutom har Västra Hamnen blivit den mötesplatsen vi hoppades på. Hit kommer folk från hela Malmö. Det är precis så det offentliga rummet ska användas. Men Christer Larsson blickar längre fram. Han vill vidare. De grova penseldragen är dragna, nu ska vi ner på finliret. Vi måste få ihop staden, förtäta och inkludera alla delar i stadsutvecklingen. Hållbarheten handlar om flera olika nivåer samtidigt, inte minst den socioekonomiska. Christer Larsson talar om framtiden och vårt gemensamma ansvar. Att koldioxidutsläppen måste minska känner de flesta till, i Öresundsregionen är det också en absolut nödvändighet för framtiden. Men det kommer inte att vara några problem, tror Christer Larsson. Det handlar om att vi måste vilja leva på ett annat sätt. Transporterna måste minska och vi måste bo på ett mer klimatneutralt sätt. Men jag är ganska säker på att det för kommande generation är en livsstilsfråga att vilja leva klimatsmart. Alla kommer att vilja vara med, det är jag övertygad om. På Ribersgborgsstranden har människor i alla åldrar träffats. Med Västra Hamnen (i bakgrunden) har Malmö fått ytterligare en mötesplats

8 Kvällsbadare i Västra Hamnen kan njuta både solnedgång över Öresundsbron och ljummet hav. Vi ska vara stolta att det blev en sådan fin mötesplats, säger stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson

9 Klimatsmart företagande För Björn Stenbeck handlar miljötänkande såväl om små detaljer som om helheten. När han öppnade sin restaurang i Västra Hamnen hade han tänkt igenom allt in i minsta detalj. Jag är uppvuxen i ett hem där man alltid tog hand om allting. Ingenting slängdes i onödan. Jag har det i mig sedan unga år. Det är inte en slump att Björn Stenbecks restaurang hamnade just i Västra Hamnen. Hans krog präglas av tankar kring det hållbara samhället. Björn Stenbeck har köpt in cyklar till personalen, så att de kan cykla till och från jobbet. Personalens kläder är tillverkade av KRAV-märkt bomull och alla anställda har utbildats i ergonomi och i hur de använder sina kroppar på bästa sätt. Därutöver finns KRAV-märkta matprodukter, godkända rengöringsmedel, källsortering och kompostering, lokalproducerade bord och stolar och så vidare. Miljötänkande handlar inte bara om att köpa KRAV-mjölk. För mig är det helheten. Och när det gäller inredning och hur man bygger så ska det ju hålla i många år. Det är miljötänkande. Björn Stenbeck vann Malmö stads stora miljöpris 2001 för sitt genuina miljöarbete. Och han anser att engagemang och kvalité hänger ihop. Björn Stenbeck talar gärna om restaurangbranschens ansvar och om hur vi alla behöver tänka över hur vi lever. Vi som driver krogar är viktiga påtryckare. Vi kan sätta trender och få människor att fundera över vilka val man kan göra i livet. Jag tänker till exempel på människorna som arbetar på kaffeplantagen, hur dåligt de mår av att plantorna besprutas hårt. Om vi, som kan välja, köper en produkt som är rättvisemärkt, kan vi hjälpa andra människor till bättre liv. Det är val vi kan göra. Vi måste nog sluta tänka på oss själva så mycket. Så når man det hållbara samhället. Och Björn Stenbecks restaurang är inte det enda företaget i Malmö som satsat klimatsmart. I Malmö är förutsättningarna bra för de företag som satsar på hållbar utveckling. Elanders tryckeri är landets första klimatneutrala företag i branschen minskade man sina koldioxidutsläpp med 45 procent. Resterande utsläpp kompenserar företaget med att stödja ett projekt för småskalig produktion av el från jordbruksavfall i Indien. Vi tror på vikten av ett ansvarsfullt miljöarbete, säger Robert Gilderson som är ansvarig för kvalitet och miljö på Elanders. Vet du att Det finns andra gröna företag i Malmö: Flickorna fläderblom restaurang och catering Mossagården levererar grönt till dörren Manatura ekologisk frisör Babuscka klädaffär Björn Stenbeck vann Malmö stads stora miljöpris 2001 för sitt genuina miljöarbete. Och han anser att engagemang och kvalité hänger ihop

10 Grönt bygge Nästa Svågertorp! Den svala rösten påminner om att det snart är dags att stiga av. Utanför fönstret susar fälten förbi, kalkbrottet i Limhamn och alla byggkranar på leråkern vid Hyllievattentorn. Här byggs på nästan varenda åkerplätt. Bostadshus och butiker och så den nya evenemangsarenan. Men Malmö har inte bara vågat bygga när ingen annan gjorde det, Malmö har också vågat bygga grönt och tänka hållbarhet. Den snabba utvecklingen i Öresundsregionen har skapat ett stort exploateringstryck och hoten mot Malmös natur har därmed blivit påtagligare. Ett resultat av de senaste årens miljöarbete är de investeringar som gjorts för att skapa en mer ekologiskt hållbar stad. Investeringarna har skett i allt från enskilda byggnader till hela stadsdelar. Regeringen har satt som mål att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förhoppningarna är att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller ekologisk hållbar utveckling. Malmös ambition är att vara med i täten på utvecklingen. Malmö har fått statliga stöd i tre omgångar 1998, 2000 och Sammanlagt 445 miljoner kronor till 90 olika lokala miljöåtgärder, som tillsammans omfattar investeringar för närmare två miljarder kronor. De största ekologiska omställningsprojekten har genomförts i Augustenborg och i Bo01- området i Västra Hamnen. I Augustenborg har flera delprojekt genomförts, som alla syftat till att göra bostadsområdet mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Området är idag ombyggt med helt andra kvaliteter än förut och representerar ett av de mest långtgående exemplen på ekologisk omställning av ett existerande bostadsområde. Idag finns till exempel 13 miljöhus med full källsortering och kompostering. Men Augustenborg är mer än så, här finns också gröna tak och dagvattenkanaler. Nu ska det lyckade omställningsarbetet i bostadsområdet fungera modell när miljonprogramsområdena i Malmö snart ska renoveras. Med hjälp av pengar från EU ska upprustningen av de omdiskuterade miljonprogrammen få en hållbar ansiktslyftning. Tanken är att låta företag och forskare hitta nya metoder för en ekologisk omställning och samtidigt ta tillvara det som redan finns. I framtiden ska allt byggande vara hållbart och klimatsmart. Det är visionen i Malmö. Byggandet av den nya staden har nu gått in i en tredje fas. Först kom ekobyarna och sedan det så kallade demonstrationsområdet, Bo 01. Bygget av Flagghusen i Västra Hamnen är nästa steg. 600 lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter, har utvecklats genom ByggaBoDialogen. Det är ett samarbete mellan kommunen, staten och byggherrarna, som syftar till att fokusera på byggande för hållbar utveckling. Nästa steg är Fullriggaren, ett bostadsområde med samma höga hållbarhetsnivå som Flagghusen. De största ekologiska omställningsprojekten har genomförts i bland annat Augustenborg. Här har man arbetat för att lyfta området och göra det socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart

11 Hållbar energi Lantbrukaren Krister Andersson i Oxie utanför Malmö är före sin tid. Han är en av få lantbrukare i landet som satsat på en egen biogasanläggning. Idag är han inte bara självförsörjande på el han säljer också till kraftbolaget Eon. Ju mer priset på el och bensin stiger desto lönsammare blir det att investera i en sådan här anläggning. Jag är övertygad om att vi kommer att bli fler i framtiden, säger Krister Andersson. På Hagaviksgård står Krister Anderssons stora rötkammare. Den köpte han för fyra år sedan, för att han alltid varit engagerad i att utveckla sitt lantbruk och för att han ville testa om det skulle kunna fungera. Ekonomiskt var det en chansning så klart, men jag var nyfiken och intresserad av processen. Till en början rötade han hästgödsel, betblast och vallgröda. Biogasen han utvann använde han till uppvärmning. För ett par år sedan tog Krister Andersson nästa steg och installerade en gasturbin. Med den kan han nu producera el. Det gör han med stor framgång. Jag producerar tio gånger mer än jag förbrukar. Det motsvarar årsförbrukningen för villor, säger Krister Andersson. Tankarna på miljöarbete, hållbar utveckling, och hur han själv ska kunna bidra, har funnits hos Krister Andersson i över tio år bytte han inriktning och satsade helt och hållet på ekologiskt lantbruk. Det ger inte lika stora skördar som det konventionella lantbruket, men det är marginella skillnader, säger han. Och så känns det bra. På sin gård rötar Krister Andersson numer livsmedelsavfall och han försörjer sig själv med råge, både på värme och på el. Överskottet av el säljer han till Eon. För att ta tillvara all värme han producerar för han just nu diskussioner om att ansluta ytterligare ett par fastigheter till sin anläggning. Vi måste hitta alternativa energikällor, därför tror jag att den här typen av anläggningar kommer att bli vanligare, säger Krister Andersson. Krister Andersson är en av landets första lantbrukare med egen biogasanläggning. Han är dessutom självförsörjande på både el och värme

12 Energisystemet spelar en avgörande roll i övergången mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Dagens höga energiförbrukning, energiproduktionens stora utsläpp av koldioxid och förbrukningen av ändliga resurser gör det nödvändigt att satsa på alternativa energikällor. Och Malmö är både blåsigt och soligt. Därför finns här goda förutsättningar för en mer effektiv produktion av energi från förnybara källor. Och arbetet pågår med stor intensitet. Idag är Malmö landets ledande stad på solenergi. Under de senaste åren har ett antal solcells- och solvärmeanläggningar installerats på bland annat skolor, äldreboenden, utomhusbad, museum och industribyggnader. Vindkraftverket Boel i Norra hamnen försörjer bostadsområdet i Västra Hamnen med el och vindkraftparken Lillgrund i Öresund är den hittills största satsningen på vindkraft i Sverige. Med de 48 turbinerna är parken den tredje största vattenparken i världen och försörjer hushåll med el. Vet du att Flera stora biogassatsningar planeras i Malmö. Eon har planer på att anlägga världens största biogasproduktionsanläggning i hamnen i Malmö. Eons vindkraftsproduktion i Malmö uppgick under första kvartalet 2008 till 3,4 miljoner kilowattimmar. Solar City Malmö är ett samarbete mellan Malmö stad, Energikontoret Skåne och Lunds tekniska högskola. Läs mer på: Vindkraftverken i Lillgrund försörjer hushåll med el och är världens tredje största vattenpark

13 Hållbara transporter I Malmö finns 40 mil cykelväg. Trots det är hälften av alla bilresor i Malmö kortare än fem kilometer. Det ska det bli ändring på. Lasse Jonsson är löjligast i Malmö. För den utmärkelsen har han vunnit en cykel. I flera år har Lasse Jonsson nämligen tagit bilen till sitt jobb. 150 meter från där han bor. Jag har bättrat mig. Nu låter jag bilen stå. Det är motvind och duggregn på Sundholmsgatan i Limhamn, men det stoppar inte Lasse Jonsson. Han tar fram sin nya cykel och sätter på regnjackan. Lasse Jonsson är inte ensam om att ha använt sin bil till onödigt korta resor. Hälften av alla bilresor i Malmö är nämligen kortare än fem kilometer. En tredjedel av dem är till och med kortare än så. Det visar en undersökning om resvanor som gatukontoret genomfört. Utifrån resvaneundersökningen skapade gatukontoret kampanjen Löjliga bilresor. Annika Hörlén har lett projektet. Malmö är som gjort för cykel. Det tar ungefär en kvart att cykla fem kilometer. Därför vill vi att människor ska fråga sig själva om det verkligen är nödvändigt att använda bilen. Kampanjen ska göra malmöborna uppmärksamma på hur många det är som kör bil i onödan. Färre bilresor ger mindre utsläpp och avgaser. Det vet alla. Men man får också bra motion av att cykla, därför delade gatukontoret ut cyklar till dem som körde kortast sträcka. Det var blandade känslor när jag fick utmärkelsen. Jag blev så klart glad för cykeln men skämdes också. Det är ju inte kul att bli utsedd till Malmös löjligaste, säger Lasse Jonsson. Annika Hörlén poängterar att det var viktigt att inte dela ut pekpinnar utan snarare inspirera till ökad medvetenhet. All förändring är en process, men kan man uppmärksamma människor på ett roligt sätt och med glimten i ögat, så kanske det går lättare. Cykelkampanjen ingår i det EU-projekt, Civitas SMILE, som stödjer lokala åtgärder för hållbara transporter. Delprojekten inriktar sig bland annat på bussar, biogas, bilpooler, ecodriving och miljöbilar och har en budget på 330 miljoner kronor. Trafiken är en nyckelfråga för framtiden. Det har blivit lättare att resa miljövänligare och att resa kollektivt. Införandet av katalysatorer, bättre motorer och renare bränsle har lett till minskade utsläpp av miljöfarliga ämnen. Men en ständigt ökande trafik har ätit upp delar av minskningen. Den växande trafiken skapar också buller och trängsel och ett ökat behov av nya vägar. När Öresundsbron öppnade år 2000 gick en hundraårig dröm om att knyta samman Sverige och Danmark i uppfyllelse. Men även om tågtrafiken på bron ständigt ökar så blir biltrafiken också allt intensivare. Det finns de som reagerar mot utvecklingen och bokstavligen lägger sig på gatorna för att stoppa trafiken

14 Blockaden är genomförd! Inga bilar släpps fram. De 300 aktivisterna i miljörörelsen Klimax jublar. All trafik i korsningen Regementsgatan och Södra Förstadsgatan står stilla. En ilsken bilist tutar i kön som växer, men det är ingen av aktivisterna som hör. Några börjar dansa och sjunga, andra spelar fotboll. Klimax är en ventil för alla som vill aktivera sig mot klimatångesten. Vi vill mobilisera de oroliga och genom direkt aktion skapa uppståndelse och visa att det finns konkret engagemang för förändring, säger en av aktivisterna. Klimax har väckt uppmärksamhet runt om i landet. Iförda isbjörnsdräkter och utklädda till pingviner har aktivisterna visat upp sin kamp för ett samhälle som inte är beroende av fossilt bränsle. Rörelsen finns nu inte bara i Stockholm, Malmö och Göteborg utan också i Uppsala och Umeå. I Malmö pågår ett arbete på bred front för att minska biltrafiken. Kollektivtrafiken utvecklas, miljözoner inrättas och planerna på en spårväg mellan olika stadsdelar förs. Dessutom är det är bara en tidsfråga innan vi susar fram under Malmös gator och torg. I slutet av året kommer det första tåget i Citytunneln att rulla ska hela bygget vara klart. Och det är de stora infrastrukturprojekten som Öresundsbron och Citytunneln som driver stadsutvecklingen. Det är stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson övertygad om. Det lockar kapital och gör staden attraktiv. Men samtidigt är det också nödvändigt att gå vidare och se över alla transporter. Det är viktigt att se stadsutvecklingen som en helhet. Det måste vi lyckas visa inför nästa generationsväxling. Men hållbart kommer att vara lika med attraktivt, det kommer varenda ungdom att säga. Malmö behöver få ner kvävedioxidutsläppen för att klara de nationella riktlinjerna. Det betyder minskad trafik. Fler bilpooler och spårvagnar? Det är jag övertygad om att nästa generation vill ha. Christer Larsson funderar över framtiden. Han säger att han tycker att det är viktigt att ligga ett steg före, att det i visionsarbetet är nödvändigt att ringa in de nya livsstilarna. Hur är det att leva klimatneutralt om 50 år? För Öresundsregionen innebär det bland annat att vi måste bo annorlunda och att transporterna måste bli färre. 75 procent av allt arbete som utförs sker inne i staden. Det ställer nya krav. Malmö är mycket cykelvänligt. Staden är platt och det finns omkring 40 mil cykelväg i staden. Vet du att I gatukontorets cykelkampanj ingick 53 cyklar. De rullade sammanlagt kilometer. Det motsvarar två varv runt månen. Klimax startade i Stockholm Idag finns rörelsen också i Malmö, Göteborg, Lund, Uppsala och Umeå. Rörelsens mål är att sätta fokus på klimathotet genom aktioner. Malmö har landets enda vätgasbil. Den släpper bara ut vatten. Gränderna i Västra Hamnen är lyckade exempel på förtätning. I området satsades det tidigt på att gynna hållbara transportlösingar

15 Möllevångstorget är inte bara en vacker plats, här möts också människor från alla delar av staden. Med uteserveringarna runt torget är det en av stadens mest levande platser

16 Den hållbara kunskapsstaden Sorlet från uteserveringarna runt Möllevångstorget blandas med måsarnas skrik. Det är inte många bord som är lediga en fredag kväll. Uteserveringarna gör staden levande. De öppnar upp gatubilden och skapar möten mellan människor. Om man ser till antalet ställen där man kan äta ute och mötas är Malmö en mycket öppen stad idag. Studenterna vid Malmö högskola har skapat efterfrågan på nya mötesplatser. Inflyttningen av ungdomar har givit staden ett nytt uttryck, en ny karaktär. För tjugonde året i rad ökar befolkningen och är nu uppe i över invånare. Malmö har kommit en bra bit på väg i utvecklingen mot det nya, mot det som populärt beskrivs som kunskapsstaden. Men det finns en del kvar att göra anser näringslivsdirektör Björn Bergman. Malmö har rykte om sig att vara spännande. I öresundsregionen finns studenter, vi har närheten till Kastrup, vi har mångfalden och en fungerade infrastruktur. Det ska vi bygga vidare på. Det är bara några av symbolerna för ett kunskapssamhälle. Malmö är en attraktiv stad och högskolan lockar många nya studenter. För tjugonde året i rad ökar Malmös befolkning

17 Per-Olof Hallin är professor i kulturgeografi på Malmö högskola. Han tänker många tankar om stadsutveckling i allmänhet och hållbar stadsutveckling i synnerhet. Vi är inne i en brytningstid. Malmö är ingen industristad i den äldre bemärkelsen längre. Men frågan är vad staden är? Snarare ser vi en ny typ av industrialisering där städer fogas samman i större globala produktionssystem. Forskning och utveckling finns på en plats och produktionen är utspridd på ett globalt plan. Och begreppet kunskapsstad är Per-Olof Hallin skeptisk till. Jag har inte köpt det helt och hållet. I den traditionella industristaden och i båtbygget på Kockums utvecklades det också enormt mycket kunskap, utan att vi kallade det kunskapsstad. Det är ett populärt uttryck som används i många sammanhang. Det är naturligtvis ett försök att fånga den period vi är inne i nu. Men jag tycker att det är viktigare att förstå de globala och lokala omställningsprocesser som städer måste hantera. Utanför Per-Olof Hallins kontor kämpar de unga skateboardåkarna i stapelbäddsparkens branta ramper, ovetande om att de är mitt inne i en brytningstid. Malmö är på väg mot något nytt och enligt Per-Olof Hallin är det viktigt att vara förberedd, att de som sysslar med stadsutveckling ligger steget före. Vi ska fundera över vilka strategiska val vi gör och då handlar det om att fundera bredare och inte bara ur ett perspektiv. Jag tänker till exempel på vilka beslut som fattas när Malmö satsar på nya utbyggnadsområden eller investeringar i energisystemet som borde leda till minskade koldioxidutsläpp. Dessutom är det nödvändigt att vara förberedd på de hot som finns där klimatfrågorna just nu är aktuella. Per-Olof Hallin arbetar inom Urbana studier på Malmö högskola. Förenklat beskrivs Urbana studier som studier av urbana områdens innehåll, utveckling och förändring. Det betyder att det är innehållsmässigt brett och behandlar många aspekter av urbana förhållanden. Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi, står här i Stapelbäddsparken. Vi är inne i en brytningstid. Det vi ser i Malmö är en ny typ av industrialisering

18 Det är flervetenskapligt och använder olika angreppssätt och metoder. Urbana studier är dessutom globalt, det vill säga studerar fenomen som är förekommande över hela jorden. Som en röd tråd löper idéerna om samverkan. Samarbete och gränsöverskridande samverkan har pågått en längre tid i Malmö, långt innan högskolan startade. Och det är förutsättningen för framtiden. Dessutom måste vi hitta former för att utveckla kraften i den interkulturella kompetensen som finns. I Malmö finns alla förutsättningar för att skapa något nytt, säger Per-Olof Hallin. Det är också viktigt att den urbant inriktade utbildningen och forskningen är praxisnära. Det betyder att vi inte bara tittar på det omgivande samhället som ett studieobjekt. I ett urbant laboratorium möts professioner och stadens invånare och deltar tillsammans i förändringsprocesserna. Vilka är hoten eller utmaningarna du ser, om vi pratar om hållbar stadsutveckling? En av de stora utmaningarna är att ställa om staden ur ett miljöperspektiv, men också socioekonomiskt. Malmö behöver ett energisystem med radikalt mindre utsläpp av koldioxid och transportsystemet måste också förändras. Den andra stora utmaningen är den sociala. Per-Olof Hallin ser två parallella Malmö som växer fram. Å ena sidan är det den framväxande produktiva staden, huvudkontoren som flyttar hit och de nya branscherna och alla människor som arbetar inom dem. Å andra sidan är det de som står vid sidan av och inte blir en del av detta. Utmaningen är att få med alla, annars är det svårt att tala om hållbar utveckling. Hyllie vattentorn står inte längre ensamt ute på fälten. Det byggs på alla håll och i alla väderstreck i Malmö

19 Hållbara dialogen Det krävs mycket resurser för att gå in i ett medborgarengagemang. Om man inte gör det på riktigt går trovärdigheten förlorad. Eva Dalman är arkitekt på stadsbyggnadskontoret och den som lett arbetet med testpaneler i kommunen. Människor måste lita på att det gör skillnad när de engagerar sig. Det kräver både tid och pengar. Gör man det inte på riktigt är det lika bra att låta bli. Det var inför bomässan i Västra Hamnen som kommunen för första gången ville prova idén med en testpanel. En annons sattes in i Sydsvenskan och närmare 350 svar kom. Frågorna handlade bland annat om avfallshantering. Det blev en stark sammanhållning i gruppen, även om de flesta som deltog aldrig flyttade till bostadsområdet. Det är viktigt att medborgarna får komma med synpunkter, även om åsikterna inte är beslutsfattande, säger Eva Dalman. Men det är inte helt enkelt att få folk att delta och ofta är de som engagerar sig en homogen grupp. Men det handlar om lyhördhet för medborgarnas behov, även om önskan att engagemanget skulle komma direkt från dem som berörs är stort, enligt Eva Dalman. Och hur man får med dem som vanligen inte hörs har kommunen inte löst. Det är svårt. Men det viktigaste är att människor känner tillhörighet. Varför skulle de annars engagera sig? Malmös äldsta industriområde ligger nästan mitt i Malmö. För 100 år sedan var korvproduktionen i full gång och området pulserade av liv. Idag är Norra Sorgenfri mer en barriär än en plats där människor kan mötas. Det vill kommunen ändra på. Norra Sorgenfri ska på nytt bli en levande del av staden, ett område som knyter samman olika 36 delar av staden, främst Rosengård med city. Det ska bli en blandad stadsdel med stor mångfald. Bostäder och verksamhetslokaler ska blandas med butiker, caféer, kultur- och fritidsanläggningar. Berörda har bjudits in till olika workshops för att vara med och påverka utformningen av området. I planerna understryks vikten av att tona ner bilismen och skapa attraktioner som lockar folk från hela Malmö. Norra Sorgenfri är ett exempel på hur Malmö kan byggas ihop och på hur kommunen arbetar med dialog bland berörda. Och arbetet med demokrati ska ta ett steg till. I Malmö inrättas en panel bestående av utvalda Malmöbor som ska få ge synpunkter på olika frågor. Tanken är att paneldeltagarna ska ha olika bakgrund och komma från olika delar av Malmö. Dessutom ska de ha olika ålder och fördelningen mellan könen ska vara lika. Vid tre eller fyra tillfällen under året ska paneldeltagarna bjudas inför att diskutera olika politiska frågor. Tanken är att fler ska intressera sig för politik och kommunala frågor. Men redan innan panelen kommit igång ordentligt har skeptiska röster höjts. Jan Teorell som är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet sa i en intervju i Sydsvenskan att han tror att det här är en modetrend. Samtalsdemokrati är väldigt inne, men den här typen av åsiktsröster blir lätt hängande i luften. Det kan skapa en känsla av inflytande, men att få verkliga ringar på vattnet har visat sig vara svårt. Men förändringsarbetet har bara börjat. Att engagera malmöborna genom att öka delaktigheten pågår även i projektet Hej-stadsdel. I respektive stadsdel har det kommit in drygt synpunkter. Norra Sorgenfri ska bli länken mellan Rosengård och centrala Malmö. Här har man arbetat medvetet med medborgardialog för att ringa in behoven och visionerna. 37

20 Göra skillnad Dansgolvet på Chokladfabriken är fylld till sista plats av hoppande och sjungande tonåringar. Ljuset går ner och ut på scen kliver Behrang Miri. Det blir tyst i lokalen. Shuu! Asalam aleikum! Hallå systrar och bröder! Har ni det bra? Det känns som att taket ska lyfta när publiken svarar. JAAAAA! När Behrang Miri pratar lyssnar ungdomarna. De nickar och applåderar. Han ler med hela ansiktet, rättar till kepsen och börjar rappa. Jublet vet inga gränser. Behrang Miri är årets glädjespridare i Malmö. Utmärkelsen har han tilldelats för sitt engagemang bland ungdomar i Malmös ytterområden. Organisation, RGRA, Rörelsen Gatans Röst och Ansikte, som han startade för ett par år sedan, har ett mål och det är att ge ungdomarna möjligheter att höras. Behrang Miri är ett stort pulserande hjärta, han brinner för det han gör och kommer aldrig att sluta slåss för det han tror på. Orden forsar ur honom. Hans passion är musik och den oförtrutna tron på ungdomarna. Han säger att han är glad för att han fick chansen att börja jobba på Hermodsdalsskolan efter att den brann för ett par år sedan. Behrang Miri menar att det är där, bland annat, man måste jobba för att komma till rätta med segregationen. Skolan är samhället i miniatyr, men den har inte hängt med i utvecklingen. För de här eleverna, som är osäkra på sin identitet, handlar det om att hitta sina rötter. Då först kan de passa in i det nya. Behrang Miri menar att skolan måste lära sig att ta tillvara ungdomarnas kraft och skapa förutsättningar för möten mellan olika ungdomsgrupper. Tänk till exempel om man i Malmö hittade sätt att använda arabiskan på i skolan. Jag vet att det är många som är nyfikna. Vi skulle kunna minska rädslorna om vi ökade förståelsen. Behrang Miri som startade RGRA, Rörelsen gatans röst och ansikte, drivs av kärleken till ungdomarna och en vilja att förändra utsågs han till årets glädjespridare i Malmö

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Energikontoret Skåne

Energikontoret Skåne Energikontoret Skåne HUT Skåne Spara & Slösa strategiska vägval i klimatförändringens tid Jon Andersson, 23 april 2008 Energikontoret Skåne Bildades 1998 Enhet inom Kommunförbundet Skåne Egen styrgrupp

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

GRÖN INNOVATION. Välkommen till närheten. Och världen. Cleantech en viktig del av Malmös framtid

GRÖN INNOVATION. Välkommen till närheten. Och världen. Cleantech en viktig del av Malmös framtid Välkommen till närheten. Och världen. I Malmö väntar ett unikt läge med intressanta möjligheter. Stadens 295 000 invånare gör Malmö till Sveriges tredje största stad, men det geografiska läget öppnar för

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m BRIGGEN 4 hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD Västra Kanalgatan 1 211 41 Malmö telefon: 040-12 64 00 BESKRIVNING Fastighets AB Riggenhus bygger 37 lägenheter i det nya bostadsområdet Fullriggaren i Västra

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut I den här broschyren presenteras några av de framtidsbilder som lyfts fram i projektet Vision Tibro 2017. Dessa målbilder kan Tibro sträva mot och längta till, men de kräver också delaktighet och samarbete

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Gustavslundsvägen 129, Plan 3, 1 tr, 380 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 380 kvm Antal arbetsplatser 20

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

Nyrenoverat. ljust kontor. i Tornet. Nacka Strand. Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm

Nyrenoverat. ljust kontor. i Tornet. Nacka Strand. Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm Nyrenoverat ljust kontor i Tornet Nacka Strand Cylindervägen 12, våning 5, 302 kvm LOKALEN Nyrenoverat ljust kontor i tornet I Tornet i Nacka Strand erbjuder vi en ljus och fin lokal på femte våningen.

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer