SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE"

Transkript

1 SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökad tillgänglighet och resande, stads- och samhällsutveckling SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för för ökad ökad tillgänglighet och och resande, stads- stads- och och samhällsutveckling Bjerkemo Konsult Bjerkemo Konsult

2

3 FÖRORD Projektet är ett led i Svensk Kollektivtrafiks fördubblarprogram för ökad andel kollektivresor med fokus på bytespunkters yttre funktioner och samspel med omgivningen. Projektet har finansierats av VINNOVA och genomförts i nära samarbete med Hållbar Mobilitet Skåne samt Region Skånes projekt bytespunktsprojekt med fokus på stadsmiljö. Ett gemensamt seminarium har genomförts den 10 juni i Malmö. Ursprungligen avsågs projektet genomföras i nära samarbete med projektet Attraktiva stationer (Jernhusen m.fl.) som hälftenfinansiär. Av samordnings- och tidsskäl kunde det inte genomföras och därmed inte heller de regionala seminarier som avsetts för kunskapsspridning och feedback. Den kraftiga reduktionen av budgeten har också medfört ett förenklat upplägg. De systematiska genomgångar av ett antal utvalda bytespunkter som avsetts har begränsas till att ge kommenterade exempel som illustrationer i den löpande texten. Ett mycket stort antal referenser och annat material har inventerats. Av praktiska och läsbarhetsskäl har långt ifrån alla kunnat refereras. Endast ett begränsat antal referenser har tagits upp i texten eller som hänvisningar. Detaljuppgifter, mått och mer tekniska analysmetoder har också utelämnats av läsbarhetsskäl. Följande har deltagit i projektets referensgrupp: Alan Schürer, Sann & Partners/Jernhusen, projektledare Attraktiva stationer Cristina Prather-Persson*, Trafikverket (f.d. Banverket) Bengt Holmberg, professor LTH Bengt Stålner*, Sweco (f.d. Linköpings kommun) Bo E Peterson (f.d. SL, Vägverket, LTH) Jonas Hedlund*, Hållbar Mobilitet Skåne Marie Larsson*, Hållbar Mobilitet Skåne Klas Nydahl, gatuchef Malmö kommun Mats Améen, Skånetrafiken, chefsstrateg *) Utökad referensgrupp m.h.t. förändrat projektupplägg/samarbetspartners Synpunkter har även inhämtats från Resenärsforum. Till alla som bidragit - ett varmt tack! Lund juni 2011, rev Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Lennart Serder Serder&Serder Communications AB

4

5 LÄSTIPS Kapitlen och avsnitten inleds med en allmän översikt och beskrivning. Faktaupplysningar och referenser som stöder det sagda har i första hand samlats i slutet av varje avsnitt för att inte göra texten alltför tung. Det är ett försök att göra ett omfattande material mer läsvärt och tillgängligt. I slutet finns en omfattande referenslista där mer kunskap kan hämtas. Alla referenser är inte nämnda i texten av praktiska skäl och för att göra den mer lättläst. Copyright Om inget annat anges är bilderna i rapporten tagna av Sven-Allan Bjerkemo och är Bjerkemo Konsults egendom. De får användas i andra sammanhang om källan tydligt anges.

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING 1. SYFTE, OMFATTNING 1 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN 3 Vad menar vi med bytespunkt? Definitioner och begrepp 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER 8 4. RESENÄRSGRUPPER OCH FUNKTIONSKRAV För vem behövs en bra bytespunkt och vad avgör om det är en bra bytespunkt? 4.1 Funktionskrav fysisk utformning Funktionskrav för bekväma byten Resenärsperspektivet 20 Text från Resenärsforum, Lars Foberg och Kurt Hultgren 5. BYTESPUNKTENS NÄRMILJÖ 5.1 Funktionsbehov Fotgängare och vistelseytor Cykeltrafik, cykelparkering Kollektiva färdmedel, samverkan Uppställningsprinciper busstrafik Bilangöring, korttids-, pendlar och långtidsparkering Trygghet, säkerhet Stads- och visuell miljö ORIENTERBARHET, INFORMATIONSKEDJAN Information före resan Färden till påstigningspunkten Information under färd för att underlätta och säkerställa byten Information för fortsatt färd LOKALISERING 7.1 Lokalisering av bytespunkter i trafiknäten Stadsstruktur runt bytespunkten TOD, Transit Oriented Development ARBETSFORMER, PLANERINGS- OCH UTFORMNINGSPROCESSER 8.1 Identifiering av bytesbehov i trafiknäten, lägen i stadsmiljön Exempel på arbetsmetodik, dialog- och samverkansprocesser Projektet attraktiva stationer INTERNATIONELLA EXEMPEL VAD KAN VI GÖRA BÄTTRE? forsknings- och utvecklingsbehov 88 Inventerad litteratur

8

9 SAMMANFATTNING Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap om bytespunkter i kollektivtrafiken baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Med bytespunkt menas här alla platser i trafiknäten där byte av färdsätt och/eller färdmedel sker, kan eller förutsätts ske, inklusive den enkla hållplatsen. Projektet har avgränsats till bytespunkter för landbaserad kollektivtrafik samt bytespunkternas yttre funktioner, samspel med omgivande trafiknät och bebyggelse. Flyg- och färjeterminaler ingår inte. Informationskedjan som helhet ingår dock att hitta resmöjligheter, stöd och vägledning i stadsmiljön, hitta entréer, avgångsplats och bytesinformation, information under färden samt att kunna hitta vägen från ankomstpunkten till avsett mål. Ett stort antal publikationer mm har inventerats för en bred utgångspunkt. Endast korta referat har varit möjligt att ge för ett urval referenser. I övrigt hänvisas till respektive publikation och litteraturlistan för mer information. Även egna, referensgruppens m.fl. praktiska erfarenheter, kompletterande bildmaterial och platsanalyser har använts. Resenärs- och funktionsperspektivet har prioriterats i rapporten för att begränsa omfånget. Moderna studier av faktorer som har betydelse för resenärernas val att resa med kollektivtrafiken, positiva och negativa upplevelser av standard mm, kan sammanfattas i kollektivtrafikens användbarhet för dem i deras livssituation. Faktorer som pålitlighet (punktlighet, regularitet, trygghet) och särskilt turfrekvens och utökad trafikeringstid under dygnet är viktiga standardfaktorer. I internationell litteratur anges de ibland även vara viktigare än själva restiden. Analyser av resvanor och resbenägenhet fokuserar ofta på bytestiden mellan kollektiva färdmedel som är de känsligaste momenten i reskedjan. Det är mindre vanligt att studierna analyserar själva bytet och de förutsättningar som påverkar upplevelsen av bytet, hur bytet kan underlättas, göras effektivare och behagligare. Erfarenheter och forskning på senare år indikerar att samverkan mellan andra färdsätt, intermodalitet, och samspel med omgivningen är viktigare än vi ofta tror. Det senare avser både närmiljö och tillgänglighet kring bytespunkten samt hur service, verksamheter och bostäder lokaliseras. Ett väsentligt synsätt och insikt är att kollektivresan alltid är en del i en reskedja där färden i kollektivtrafikfordonet bara är en länk av flera. Samtliga länkar måste fungera som avsett med tillräcklig kvalitet. Resan påbörjas och avslutas alltid med en förflyttning till bytespunkten respektive från den som i sig kan ha väsentlig betydelse för resvalet.

10 Det innebär att bytespunkterna är väsentliga entréer till kollektivtrafiken och viktiga accessportar till de mål, aktiviteter som är skälet till resan. Fungerar inte förflyttningen till entrén, själva bytet samt förflyttningen från accessporten till det egentliga målet väl förlorar lätt hela reskedjan sin mening. Reskedjan behöver stödjas av en obruten informationskedja i olika former hela vägen från startpunkten till målet. Bryts den, bryts även reskedjan och förlorar i betydelse. Det är lätt att konstatera funktionsaspekter och kvaliteter lätt tappas bort i praktiken trots att goda kunskaper och exempel finns i många avseenden. Det indikerar att det behövs såväl goda sammanställningar av kunskap och goda exempel som utbildning och information i olika former inklusive utökad förståelse för den komplexa situation som en bytespunkt för flera färdsätt och linjer lätt medför. Många delaspekter och kompetensområden berörs. Goda kunskaper finns oftast om mått, detaljutformning, dellösningar, generella behov mm för skilda typer av bytespunkter. Även goda kunskaper finns om lokalisering och fysisk struktur runt bytespunkten som påtagligt påverkar resbenägenheten och användning av kollektivtrafiken. Integrerad tillämpning av dessa kunskapsfält är mindre vanlig i kollektivtrafikplanering respektive stadsutveckling. Exempel på väl utvecklad och systematisk arbetsmetodik för att finna bra lösningar är sparsamt redovisade i litteraturen. Det gäller även kunskaper om hur olika delfunktioner och aspekter kan kombineras på ett gynnsamt sätt till fördel för resenären och som stärker resbenägenhet och reskvalitet. Normalt eftersträvas direktlinjer utan byten. Ökat användning av kollektivtrafiken innebär att andelen bytesresor behöver öka. Kollektivtrafikens nätverksstruktur behöver utvecklas för att tillgodose fler resvägar och reskedjor för flera ärenden. Det gäller särskilt för kvinnor som oftast gör fler kedjeresor än män för att kunna handla och uträtta hushållsärenden. Enkla, trygga byten i väl utvecklade bytespunkter mellan olika färdsätt blir därför ett viktigt verktyg för att kunna utveckla kollektivresandet. Ett naturligt och strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens och bytesresans effektivitet och kvalitet. Ökat kunskaps- och utvecklingsbehov är om och hur olika funktionskrav kan kombineras och tillgodoses så att de stöder och varandra och ger synergieffekter. Det gäller särskilt samspelet mellan stads- och yttre miljö, tydlighet, identitetsskapande och kompletterande information i vägvalspunkter för att skapa trygghet och en obruten informationskedja för resenären. Även ökade kunskaper behövs om hur olika delfunktioner och dellösningar kan kombineras och stödja resandet. Omvänt behövs också kunskaper om substitutionsmöjligheter, prioritering och godtagbara basnivåer i den mån alla kvalitetsaspekter inte kan tillgodoses eller kommer i konflikt med andra önskemål.

11 Ett annat strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens samspel med omgivningen, för ökat upptagningsområde och kollektivtrafikens användbarhet för fler människor och resbehov. Det kan ske med - ökad tillgänglighet till bytespunkten såsom gena gång- och cykelvägar inklusive säker cykelparkering vid varje bytespunkt samt pendlarparkering för bil där det är motiverat - strukturerad lokalisering av service, kontor och institutioner nära bytespunkten (inom gångavstånd) samt bostäder på gång- och cykelavstånd (TOD) - funktionell integration av kollektivtrafikplanering, stadsutveckling och regional planering, inte bara på papperet Även inom detta område är ökade kunskaper angelägna om synergieffekter av olika kombinationer och utformning av delfunktioner samt substitutionsmöjligheter. Metoder och samverkansprocesser för att öka samverkan mellan den fysiska planeringen och kollektivtrafikplaneringens alla parter behöver utvecklas. Ett tredje strategiskt utvecklingsområde är att utveckla informationskedjan. Den behöver också ingå i de två tidigare strategiområdena och behövs för att stärka dem. Informationskedjan fram till påstigningsplatsen och i synnerhet från avstigningsplatsen till målet behöver och kan utvecklas betydligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet, skapa trygghet och förtroende för kollektivtrafiken. Detsamma gäller verktyg för att säkerställa samverkan mellan operatörer för att bytet ska fungera samt utvecklad ombordinformation som underlättar bytet. Även här finns goda kunskaper om enskilda delaspekter, skyltdesign mm. Goda arbetssätt behöver utvecklas för att ta fram sammanhållna informationsstrukturer, identifiera och analysera vägvalspunkter, identitets- och orienteringsbegrepp samt kunskap om hur de bör utformas och påverkar resenären. Grundläggande nyckelord för goda informationsstrukturer är - synbar, urskiljningsbar - selektiv, sekventiell, pålitlig - läsbar, förståelse, relevans Även boknings- och betalsystem, åtkomst, placering och logisk struktur behöver tas med i funktionsanalysen för att underlätta för resenären, bytesresan och göra bra bytespunkter bättre.

12

13 1 1. PROJEKTETS SYFTE OCH OMFATTNING Attraktiva bytespunkter fordrar ett utvecklat samspel med omgivande samhälle. Ökad tillgänglighet och strukturerad lokalisering kring bytespunkten har stor potential för att öka andelen kollektivresor. Bytet är kollektivresans svagaste länk och upplevs oftast negativt. Samverkan med andra trafikslag och bytespunktens omgivning är därför väsentligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet för alla merutnyttja samhällets investeringar och effekterna av regionförstoring samt bidra till ett hållbart transportsystem och hållbar stadsutveckling För de boende ger ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivning minskat bilberoende, ökad valfrihet och fler förflyttningsmöjligheter. Kollektivtrafiken kan då lättare utnyttjas av barn, ungdomar och personer som inte kan eller får köra bil samt ger minskat behov av en andra bil i hushållet. Kunskaper om hur lokalisering av verksamheter, service och bostäder runt och nära bytespunkter påverkar resandet ger en mer hållbar transport- och bebyggelsestruktur och bidrar till att kollektivtrafiken blir en mer integrerad del av samhället. Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap och arbetssätt baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Projektet avser främst kollektivtrafik som trafikhuvudmannen rår över med viss fokus på tätortsförhållanden. Fartygs- och flygterminalers speciella funktionskrav tas inte upp här. Eftersträvade samhällseffekter är ökad andel kollektivresande och utnyttjande av kollektivtrafiken, minskad bilanvändning, emissioner och klimatpåverkan. Det medför också effektivare användning av transportsystemet och minskad trängsel i linje med fyrstegsprincipen. Det finns även exempel på att förbättrad utformning av kringfunktioner och accessvägar gett olycksreduktioner på ca 20 %. Viktiga delmål är att sammanställa samt sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter inspirera, ge goda exempel och lyfta fram faktorer att tänka på identifiera ytterligare behov av kunskaps-, metod- och processkunnande Projektet omfattar i första hand bytespunkternas yttre miljö och samspel med omgivningen. Samtliga delkedjor ingår - byten till och från samt mellan kollektiva färdmedel inklusive fortsatt färd med andra färdsätt. Informationskedjan som helhet ingår från den yttre miljön fram till påstigningspunkten respektive i omvänd riktning.

14 2 Interna funktioner i stationsbyggnaden samt detaljutformning av plattformsmiljö är väl studerade i andra projekt (Hultgren K 2002) m.fl. Arbete pågår med Trafikverkets (f.d. Banverket) stationshandbok. Jernhusen m.fl. har bedrivit ett samverkansprojekt Attraktiva stationer under för 8 pilotstationer i syfte att utveckla samarbetsformer och stationsmiljön ur resenärsperspektivet. Ytterligare pilotprojekt för stationer ska genomföras under Arbete pågår även inom Statens Stationsråd med ansvarsförhållanden mm. Trafikverket m.fl. parter arbetar med att ta fram samhällsekonomiskt underlag för Värdering av funktionskvaliteter i bytespunkter. Projektet avses vara avslutat hösten I den mån preliminära resultat varit tillgängliga är de medtagna i denna rapport.

15 3 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA INOM OCH FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Med bytespunkt avser vi här varje nod i trafiknäten där byte av färdsätt sker, kan eller förutsätts ske. Det innebär att alla byten ingår, även byten mellan att gå eller cykla till bytespunkten och ett kollektivt färdmedel samt byten mellan olika hierarkier för kollektivtrafikförbindelser. De senare förutsätter ju också en kortare, ibland längre gångförflyttning. Det är svårt att se varför vissa gångförflyttningar ska tas med och andra inte oavsett var trafikanten kommer från eller ska. Omstigningspunkt används ibland för en plats i linjenäten där planerade byten förutsätts ske mellan olika linjer för att tillgodose de resbehov linjenätet planeras för. Här används bytespunkt som ett generellt begrepp för både spontana och planerade bytespunkter, såväl centrala som halvexterna och externa omstigningspunkter. Det är vanligt att man talar om bytespunkter som endast byten mellan kollektivtrafiklinjer, ibland även enbart samma färdmedel eller förbindelser inom huvudmannens trafik. Synsättet resulterar ofta i en stark begränsning vid utformning av bytesinformation till påtaglig nackdel för resenären sett ur ett Hela Resan -perspektiv. Terminal används här endast undantagsvis eftersom ordets grundbetydelse är ändpunkt, slutet av en färd (där byte i sig är oundvikligt). Bytespunkt, istället för exempelvis bussterminal, används också här för att markera resandeperspektivet framför fordonsperspektivet (se bl.a. Nielsen 1999). Med färdmedel avser vi såväl olika fordonsslag (cykel, bil, buss, tåg, spårvagn) som olika slag av linjenät och hierarkiska nivåer (kompletteringstrafik, lokallinjer, regionala linjer, interregionala, nationella marktransporter) mellan vilka byten kan behöva ske. Färdsätt avser förflyttningssättet, att gå, cykla, köra bil eller bli skjutsad, åka buss, tåg eller spårvagn. Den i särklass vanligaste bytespunkten med definitionen ovan är den enkla hållplatsen där byte sker som minimum mellan att gå eller cykla och de kollektivtrafiklinjer som angör den. I Skåne görs ca 140 miljoner resor per år med kollektivtrafiken eller ca per vardagsdygn med (minst) ett byte i vardera änden. Med detta utvidgade helhetsperspektiv på kollektivresan gör vi i Skåne drygt 1 miljon byten per dag om färden till och från hållplats tas med. Ca 17 % av resorna innebär ett eller flera byten på vägen mellan olika kollektiva färdsätt (Resvanor Syd 2007). Resvaneundersökningen fokuserar främst på hur man tar sig till kollektivtrafiken och byter inom den. Hemresan verkar ha antagits vara den exakt omvända.

16 4 Oftast innebär byten inom kollektivtrafiksystemet byten mellan närliggande plattformar och/eller olika busslägen med ett kort gångavstånd men kan också innebära en icke obetydlig gångförflyttning. Antar vi att varje byte tar ca 5 minuter i genomsnitt motsvarar det drygt per timmar per dygn eller ett tidsuttag från enbart Skånes resenärer på drygt 25 miljoner timmar per år. Samtidigt vet vi att väntetid vid hållplats, särskilt vid mindre goda förutsättningar samt att vara tvingad att byta under färden är kollektivtrafikens svagaste länkar. Undersökningar visar att resenärerna i genomsnitt värderar väntetiden 2 gånger så negativt jämfört med åktiden (SIKA 2009, Sjöstrand 2001 m.fl.). Med ett samhällsekonomiskt tidsvärde på ca 60 kr/timme i genomsnitt blir det samhällsekonomiska värdet av bytestiden i storleksordningen 25 miljoner timmar x 60 kr/timme x 2, dvs. ca 3 miljarder kronor per år - enbart i Skåne. Det finns därför skäl att inte tappa bort kvaliteten hos bytespunkterna när stora investeringar och ansträngningar görs mycket vällovligt i sig - vad avser fordon, framkomlighet och ökad reshastighet etc. Det internationella begreppet connectivity kan också användas för att ge ett perspektiv på bytespunkternas betydelse. En förflyttning med individuellt färdsätt (gå, cykla, bil) fordrar endast att en fysisk förbindelse (konnektivitet) finns. Själva förflyttningen, fordon och framförandet av det, val av tidpunkt, färdväg, standard etc. står ju trafikanten själv för. Ibland kan dock en /kortare/ gångförflyttning behövas mellan parkering, start- eller målpunkt. Kollektivresenären är beroende av individuella färdsätt i bägge ändar av resan, minst ett byte i vardera änden men också av operatören/förare, var fordonen angör, linjesträckning, tidtabellen man kan inte åka när som helst på dygnet - samt en korrekt, uppdaterad information för den avsedda färden. Varje kollektivtresa är således i praktiken en reskedja med minst tre färdsätt och två bytespunkter, totalt minst fem komponenter som måste fungera bra. Planering av kollektivtrafik, såväl linjenät och tidtabeller/trafikering (huvudman/operatörsberoende) som lokalisering av bytespunkter, samspel med andra trafiknät och fysisk struktur, är därför i grunden betydligt mer komplex än planering för individuella transporter. Vikten av detta synsätt för att nå ökat resande och konkurrenskraft mot främst biltrafiken lyfts bl.a. av Peterson (1999). Ett ytterligare räkneexempel kan användas för att belysa betydelsen av att varje enskild bytespunkt har en god funktionell standard: Anta att en större bytespunkt används av resenärer per dygn. Det motiverar en god funktionell utformning samt ger underlag för kompletterande service mm. Men andra änden

17 5 av deras resor motsvarar kanske 100 bytespunkter med 100 resenärer eller 10 resenärer från 1000 bytespunkter. För att hela reskedjan ska vara attraktiv behöver även de fungera väl. Det är därför svårt att göra en entydig funktionell klassificering av bytespunkter. Funktionskraven är starkt beroende av den aktuella situationen, läge och roll, trafiknätens utformning samt bytesbehov mellan färdsätten. En bytespunkt med få byten kan ändå ha stor betydelse för kollektivtrafikens funktion, samspel med omgivningen och andra trafiknät. Skillnaden mellan mindre och större bytespunkter är principiellt endast behov av yttre funktioner, dimensionering och ytbehov. Lokalisering av funktionerna och inbördes samband mellan dem blir snabbt mer komplexa och svårare att tillgodose på ett enkelt sätt. Kravet på en väl organiserad funktionslösning och information ökar snabbt. En grov indelning ur funktionell synpunkt kan göras i på- och avstigningshållplats för enstaka lokal(a) och/eller regional(a) busslinje(er) bytespunkt mellan ett fåtal linjer inklusive lokaltågshållplats storhållplats med flera lokala och regionala busslinjer inklusive byte till (lokal)tåg större stationer och resecentra inklusive lokala och regionala busslinjer För järnvägstationer har Trafikverket gjort en (f.n. opublicerad) klassificering av befintliga stationer med utgångspunkt från resandevolymer och standardkvaliteter som underlag för prioritering av standardfunktioner, service, investerings- och utvecklingsinsatser. För tågstationer begränsar spårtrafiken tillgängligheten till några få punkter. Av säkerhetsskäl krävs oftast planskilda förbindelser för gående och cyklister. Motsvarande gäller motorvägshållplatser för bussar där accessvägarna till och från bytespunkten måste ges särskild uppmärksamhet. Spårvagn intar en mellanställning eftersom den både kan ses som ett spårtrafikfordon jämförbart med förortsjärnväg (Tram-train, Light Rail, Light Rapid Transit LRT) eller vara gatuspårväg med samma egenskaper som för buss. Bussen har dock större förutsättningar att väja och kortare nödbromssträcka. Tunnelbana och automatbana fordrar alltid konfliktfria accessvägar. I samtliga fall är hög tillgänglighet för gång- och cykeltrafik en väsentlig, grundläggande funktion inklusive hänsyn till funktionshindrade. Goda fotgängarytor, helst utan nivåskillnader, samt tillfälliga viloplatser, är en viktig förutsättning inom bytespunkten och mellan olika färdmedel som angör den (Consorcio Transportes Madrid 2008 m.fl.). Välbelägna cykelparkeringar med väderskydd, belysning och väderskydd är också väsentligt. De behövs för alla tillfartsriktningar, ibland även för olika färdmedel, tillsammans med externa gång- och cykelvägar som ger god tillgänglighet och funktion till och från omgivningen.

18 6 Tabellen nedan illustrerar att antalet byteskombinationer lätt blir stort. 16 olika färdsätt och färdmedel ger teoretiskt 240 kombinationer som kan behöva beaktas. Byten mellan samtliga färdsätt eller helt separata funktioner är dock vanligtvis inte aktuellt. Individuella transporter innebär som regel direktresa utan byten (utöver start- och målpunkt). Tabell: Bytesrelationer TILL FRÅN Gå inkl funktionsanp. Cykla inkl cykel-p Angöring bil/taxi Pendlarparkering Färdtjänst Kompletteringstrafik Lokal busstrafik Regional busstrafik Interregional busstrafik Beställningstrafik Spårvagn, Tram-train Lokaltåg Regionaltåg Interregional tågtrafik Nationell tågtrafik Gå inkl funktionsanp. x x x x x x x x x x x x x x Cykla inkl cykel-p x x x x x x x x x x x Angöring bil/taxi x x x x x x x x x x x Pendlarparkering x x x x x x x x x x x Färdtjänst x x x x x x x x x x X Kompletteringstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Lokal busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Regional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Interregional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Beställningstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Spårvagn, tram-train x x x x x x x x x x x x x x x Tunnel-/automatbana x x x x x x x x x x x x x x x Lokaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Regionaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Interregional tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Nationell tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Grönt = funktioner som alltid behöver beaktas Angöring bil/taxi, färdtjänst, kompletteringstrafik behöver också beakta tillfällig uppställning av mindre fordon Angöring för bussar bör omfatta tillfällig tidreglering men inte depåfunktion

19 7 Färdsätten/färdmedlen i tabellen ovan kan sammanfattas i 6 huvudgrupper vad avser trafiknät och specifika yttre funktioner: Gå; gångvägar/-banor, fotgängar- och vistelseytor Cykla; cykelbanor, cykelparkering Bil: angöring inkl färdtjänst, kompletteringstrafik, taxi, parkering Lokal och regional linjetrafik med buss; av- och påstigning, (kort) tidreglering Interregional buss- samt beställningstrafik; av- och påstigning (lång påstigningstid), bagagehantering Tåg; stations- och plattformsmiljö, säkerhetskrav/planskilda passager

20 8 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER Bytespunkter i Sverige har varierande kvalitet och utformning. Yttre faktorer som har särskild betydelse för bytespunktens funktion och ökat resande är tillgänglighet till service, arbetsplatser och bostäder nära bytespunkten yttre (stads-)miljö och funktioner samspel med övriga trafiknät Väsentliga vinster kan göras för såväl funktion som ökat resande. Särskilt viktigt ur hållbarhets- och samhällsekonomisk synpunkt för att öka användbarheten av kollektivtrafiken är ökat upptagnings- och målområde för bytespunkten funktion i trafiknäten för ökad nätverksstruktur/användarpotential. Faktorer som har betydelse för kollektivtresandet är sammanfattningsvis (Bjerkemo 2011 m.fl.): Restid, turtäthet, byten Överskådlighet, orienterbarhet, information Trygghet, säkerhet, pålitlighet, regularitet Pris, betalsystem, taxestrukturer, taxesamordning Seamless Mobility Bytespunkter, samverkan med andra förflyttningsmöjligheter/intermodalitet Stadsmiljö, lokaliserings- och stadsstruktur Hållbarhetsaspekter, social integration Sammanställningen avser företrädesvis resor i urbana områden. Mer detaljerade genomgångar finns bl.a. i Holmberg (2008) och Persson (2008). På landsbygd med glest turutbud är attraktiva tidslägen och kontakt med skolor, service och kommuncentrum väsentligt. I KTH/WSPs rapport När resenärerna själva får välja beskrivs ett antal kriterier som påverkar resenärernas val, s.k. standardfaktorer under förutsättning att en kollektivresa är ett realistiskt alternativ för den aktuella resan (Kottenhoff K, Byström C2010). Turtäthet, restid, avstånd till hållplats/station, antal byten (inklusive bytestid och avstånd mellan fordon), service ombord och på terminal, kvalitet och komfort är, förutom priset, viktiga faktorer när det gäller resenärens attityd till att åka kollektivt enligt Kottenhoff. Vikten av olika faktorer varierar med resans syfte, längd, hur frekvent man reser, om man har något funktionshinder mm. enligt KTH/WSPs sammanställning. De har också med hänvisning till Cristina Prather-Perssons doktorsavhandling (1998), kartlagt betydelsen av olika faktorer på järnvägsstationer. Ur tillgänglighetsperspektivet värderades förekomsten av hissar, rulltrappor och automatiska dörrar inne i stationen högt. När det gällde anslutningar till stationen ansågs bilparkering vara viktigast men även anslutande kollektivtrafik och cykelparkering bedömdes som viktigt av tågresenärerna.

21 9 Olika faktorers vikt beror till stor del på vilken typ av resa som studeras. I fallet ovan rör det sig till stor del om långväga tågresor, sannolikt förknippade med att resenärerna har en hel del bagage som gör bilanslutning naturlig. Sweco/VBB har i en analys åt Västra Götalandsregionen (2007) poängsatt fyra olika faktorer som påverkar en bytespunkts standard: Säkerhet (konfliktpunkter, hållplatsyta) Tillgänglighet (ledstråk, taktil information, sittplats mm.) Miljö och komfort (väderskydd eller inomhusterminal) Information och service (information, biljettförsäljning, parkering, kommersiell service) Varje faktor har fått poäng i skala 1-4 där 4 är bäst. Minst 10 poäng krävs för att standarden ska betraktas som god. Sammanlagt 120 bytespunkter i Västra Götalandsregionen är kartlagda enligt denna princip. Värderingsförskjutningar på senare år kan sammanfattas i ökad insikt om betydelsen av bytespunktens utformning, tillgänglighet inklusive accessvägar, samspel med andra trafiknät, närhet till målpunkter, omgivande stadsmiljö och integration med övriga stadsfunktioner samt trygghet och upplevelse under resan. I takt med att kollektivtrafikens standard förbättras ökar resenärernas krav på punktlighet och regularitet, komfort, information om och ansvarstagande vid förseningar, samordning samt tillgänglighet, väntutrymme, komfort, sitt-, vilo- och arbetsplatser mm. Internationellt lyfts pålitlighet och regularitet alltmer fram som viktiga standardfaktorer för att kunna planera sin dag, att inte komma försent mm, även viktigare än kort restid. Dock talar man då om system som redan har bra restider och standard i övrigt. Bytestiden sätts ofta till halva turintervallet i stadstrafik vid restidsanalyser. En rad studier visar att bytestiden upplevs 2 3 gånger mer negativt än åktiden i fordonet (Sjöstrand 2001m.fl.). Den negativa upplevelsen har sin grund i att bytestiden upplevs som ineffektiv spilltid. Vid samhällsekonomiska kalkyler ges bytestiden vikten 2 och själva bytet ett bytesstraff på 5 minuter (Sika 2009, Vägverket 2008). Den faktiska situationen för resenären har i praktiken stor betydelse - inomhus i en trevlig galleria med vänner, i en välordnad bytespunkt där tiden kan användas för arbete, information och sociala kontakter eller om väntan sker ensamt utomhus när det är kallt, blåser, regnar och är mörkt och det känns otryggt och ovisst om bussen kommer. Utomlands arbetar man med att göra bytet mer positivt med kommunal information och nyheter på bildskärmar, väntsalar med internet mm, även på större busshållplatser och i fordon.

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökat resande. Vinnova dnr 2009-01295 AKTIVITETER Arbete, Skola Inköp, service, fritid FUNKTION Tillgänglighet Utformning Trafiknät STADEN Visuell miljö Social miljö Ekonomisk

Läs mer

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD T fikd LTH 2012 05 08 Trafikdag LTH 2012-05-08 Anders Wretstrand Agenda Definition Resandet Värderingar Kollektivtrafik en användbar tjänst? Äldres

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Nya vägar för kollektivtrafiken

Nya vägar för kollektivtrafiken (omslagets framsida) (omslagets baksida) (omslagets Nya vägarbaksida) för kollektivtrafiken En kunskapsöversikt Rapport 2/2011 (STOUT) Nya vägar för kollektivtrafiken Behovet av övergripande strategier

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETEN SPELAR ROLL För att nå målet med ett fördubblat kollektivtrafikresande gäller det att inte bara locka nya resenärer utan också att

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till trafikföretag för en mer nöjd resenär! Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

- internationell utblick

- internationell utblick Samverkande strategier för Modernt stadsliv, hållbara förflyttningar fl och stadsutveckling - internationell utblick Plats för stadsliv, fotgängare, cyklister och kollektivtrafik Stadsutvecklingsstrategier

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Vinnova/Lund 080613 Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Civ ing SVR, doktorandkurser LTH Miljövård, Ekonomisk geografi med

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till dig som äger en station Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om i Sverige. ägare

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Tillgänglighetsindikatorer

Tillgänglighetsindikatorer Tillgänglighetsindikatorer Annex 5 till tillgänglighetsrevision stegvis guide för revisorn November 2012 Project Coordinator: Michaela Kargl Austrian Mobility Research kargl@fgm.at +43 316 810451-15 Author

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24 HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24 Uppdraget har beställts av Halmstad kommun, Stadskontoret ARBETSGRUPP: Sabina Andersson Stadskontoret Evert Winnberg Stadskontoret Mattias Bjellvi Stadskontoret

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67

Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67 TJÄNSTEUTLÅTANDE Länshandikapprådet 2003-12-22 Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67 Ärendet Länshandikapprådet har för yttrande erhållit betänkandet Kollektivtrafik med människan i centrum,

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer