SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE"

Transkript

1 SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökad tillgänglighet och resande, stads- och samhällsutveckling SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för för ökad ökad tillgänglighet och och resande, stads- stads- och och samhällsutveckling Bjerkemo Konsult Bjerkemo Konsult

2

3 FÖRORD Projektet är ett led i Svensk Kollektivtrafiks fördubblarprogram för ökad andel kollektivresor med fokus på bytespunkters yttre funktioner och samspel med omgivningen. Projektet har finansierats av VINNOVA och genomförts i nära samarbete med Hållbar Mobilitet Skåne samt Region Skånes projekt bytespunktsprojekt med fokus på stadsmiljö. Ett gemensamt seminarium har genomförts den 10 juni i Malmö. Ursprungligen avsågs projektet genomföras i nära samarbete med projektet Attraktiva stationer (Jernhusen m.fl.) som hälftenfinansiär. Av samordnings- och tidsskäl kunde det inte genomföras och därmed inte heller de regionala seminarier som avsetts för kunskapsspridning och feedback. Den kraftiga reduktionen av budgeten har också medfört ett förenklat upplägg. De systematiska genomgångar av ett antal utvalda bytespunkter som avsetts har begränsas till att ge kommenterade exempel som illustrationer i den löpande texten. Ett mycket stort antal referenser och annat material har inventerats. Av praktiska och läsbarhetsskäl har långt ifrån alla kunnat refereras. Endast ett begränsat antal referenser har tagits upp i texten eller som hänvisningar. Detaljuppgifter, mått och mer tekniska analysmetoder har också utelämnats av läsbarhetsskäl. Följande har deltagit i projektets referensgrupp: Alan Schürer, Sann & Partners/Jernhusen, projektledare Attraktiva stationer Cristina Prather-Persson*, Trafikverket (f.d. Banverket) Bengt Holmberg, professor LTH Bengt Stålner*, Sweco (f.d. Linköpings kommun) Bo E Peterson (f.d. SL, Vägverket, LTH) Jonas Hedlund*, Hållbar Mobilitet Skåne Marie Larsson*, Hållbar Mobilitet Skåne Klas Nydahl, gatuchef Malmö kommun Mats Améen, Skånetrafiken, chefsstrateg *) Utökad referensgrupp m.h.t. förändrat projektupplägg/samarbetspartners Synpunkter har även inhämtats från Resenärsforum. Till alla som bidragit - ett varmt tack! Lund juni 2011, rev Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Lennart Serder Serder&Serder Communications AB

4

5 LÄSTIPS Kapitlen och avsnitten inleds med en allmän översikt och beskrivning. Faktaupplysningar och referenser som stöder det sagda har i första hand samlats i slutet av varje avsnitt för att inte göra texten alltför tung. Det är ett försök att göra ett omfattande material mer läsvärt och tillgängligt. I slutet finns en omfattande referenslista där mer kunskap kan hämtas. Alla referenser är inte nämnda i texten av praktiska skäl och för att göra den mer lättläst. Copyright Om inget annat anges är bilderna i rapporten tagna av Sven-Allan Bjerkemo och är Bjerkemo Konsults egendom. De får användas i andra sammanhang om källan tydligt anges.

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING 1. SYFTE, OMFATTNING 1 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN 3 Vad menar vi med bytespunkt? Definitioner och begrepp 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER 8 4. RESENÄRSGRUPPER OCH FUNKTIONSKRAV För vem behövs en bra bytespunkt och vad avgör om det är en bra bytespunkt? 4.1 Funktionskrav fysisk utformning Funktionskrav för bekväma byten Resenärsperspektivet 20 Text från Resenärsforum, Lars Foberg och Kurt Hultgren 5. BYTESPUNKTENS NÄRMILJÖ 5.1 Funktionsbehov Fotgängare och vistelseytor Cykeltrafik, cykelparkering Kollektiva färdmedel, samverkan Uppställningsprinciper busstrafik Bilangöring, korttids-, pendlar och långtidsparkering Trygghet, säkerhet Stads- och visuell miljö ORIENTERBARHET, INFORMATIONSKEDJAN Information före resan Färden till påstigningspunkten Information under färd för att underlätta och säkerställa byten Information för fortsatt färd LOKALISERING 7.1 Lokalisering av bytespunkter i trafiknäten Stadsstruktur runt bytespunkten TOD, Transit Oriented Development ARBETSFORMER, PLANERINGS- OCH UTFORMNINGSPROCESSER 8.1 Identifiering av bytesbehov i trafiknäten, lägen i stadsmiljön Exempel på arbetsmetodik, dialog- och samverkansprocesser Projektet attraktiva stationer INTERNATIONELLA EXEMPEL VAD KAN VI GÖRA BÄTTRE? forsknings- och utvecklingsbehov 88 Inventerad litteratur

8

9 SAMMANFATTNING Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap om bytespunkter i kollektivtrafiken baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Med bytespunkt menas här alla platser i trafiknäten där byte av färdsätt och/eller färdmedel sker, kan eller förutsätts ske, inklusive den enkla hållplatsen. Projektet har avgränsats till bytespunkter för landbaserad kollektivtrafik samt bytespunkternas yttre funktioner, samspel med omgivande trafiknät och bebyggelse. Flyg- och färjeterminaler ingår inte. Informationskedjan som helhet ingår dock att hitta resmöjligheter, stöd och vägledning i stadsmiljön, hitta entréer, avgångsplats och bytesinformation, information under färden samt att kunna hitta vägen från ankomstpunkten till avsett mål. Ett stort antal publikationer mm har inventerats för en bred utgångspunkt. Endast korta referat har varit möjligt att ge för ett urval referenser. I övrigt hänvisas till respektive publikation och litteraturlistan för mer information. Även egna, referensgruppens m.fl. praktiska erfarenheter, kompletterande bildmaterial och platsanalyser har använts. Resenärs- och funktionsperspektivet har prioriterats i rapporten för att begränsa omfånget. Moderna studier av faktorer som har betydelse för resenärernas val att resa med kollektivtrafiken, positiva och negativa upplevelser av standard mm, kan sammanfattas i kollektivtrafikens användbarhet för dem i deras livssituation. Faktorer som pålitlighet (punktlighet, regularitet, trygghet) och särskilt turfrekvens och utökad trafikeringstid under dygnet är viktiga standardfaktorer. I internationell litteratur anges de ibland även vara viktigare än själva restiden. Analyser av resvanor och resbenägenhet fokuserar ofta på bytestiden mellan kollektiva färdmedel som är de känsligaste momenten i reskedjan. Det är mindre vanligt att studierna analyserar själva bytet och de förutsättningar som påverkar upplevelsen av bytet, hur bytet kan underlättas, göras effektivare och behagligare. Erfarenheter och forskning på senare år indikerar att samverkan mellan andra färdsätt, intermodalitet, och samspel med omgivningen är viktigare än vi ofta tror. Det senare avser både närmiljö och tillgänglighet kring bytespunkten samt hur service, verksamheter och bostäder lokaliseras. Ett väsentligt synsätt och insikt är att kollektivresan alltid är en del i en reskedja där färden i kollektivtrafikfordonet bara är en länk av flera. Samtliga länkar måste fungera som avsett med tillräcklig kvalitet. Resan påbörjas och avslutas alltid med en förflyttning till bytespunkten respektive från den som i sig kan ha väsentlig betydelse för resvalet.

10 Det innebär att bytespunkterna är väsentliga entréer till kollektivtrafiken och viktiga accessportar till de mål, aktiviteter som är skälet till resan. Fungerar inte förflyttningen till entrén, själva bytet samt förflyttningen från accessporten till det egentliga målet väl förlorar lätt hela reskedjan sin mening. Reskedjan behöver stödjas av en obruten informationskedja i olika former hela vägen från startpunkten till målet. Bryts den, bryts även reskedjan och förlorar i betydelse. Det är lätt att konstatera funktionsaspekter och kvaliteter lätt tappas bort i praktiken trots att goda kunskaper och exempel finns i många avseenden. Det indikerar att det behövs såväl goda sammanställningar av kunskap och goda exempel som utbildning och information i olika former inklusive utökad förståelse för den komplexa situation som en bytespunkt för flera färdsätt och linjer lätt medför. Många delaspekter och kompetensområden berörs. Goda kunskaper finns oftast om mått, detaljutformning, dellösningar, generella behov mm för skilda typer av bytespunkter. Även goda kunskaper finns om lokalisering och fysisk struktur runt bytespunkten som påtagligt påverkar resbenägenheten och användning av kollektivtrafiken. Integrerad tillämpning av dessa kunskapsfält är mindre vanlig i kollektivtrafikplanering respektive stadsutveckling. Exempel på väl utvecklad och systematisk arbetsmetodik för att finna bra lösningar är sparsamt redovisade i litteraturen. Det gäller även kunskaper om hur olika delfunktioner och aspekter kan kombineras på ett gynnsamt sätt till fördel för resenären och som stärker resbenägenhet och reskvalitet. Normalt eftersträvas direktlinjer utan byten. Ökat användning av kollektivtrafiken innebär att andelen bytesresor behöver öka. Kollektivtrafikens nätverksstruktur behöver utvecklas för att tillgodose fler resvägar och reskedjor för flera ärenden. Det gäller särskilt för kvinnor som oftast gör fler kedjeresor än män för att kunna handla och uträtta hushållsärenden. Enkla, trygga byten i väl utvecklade bytespunkter mellan olika färdsätt blir därför ett viktigt verktyg för att kunna utveckla kollektivresandet. Ett naturligt och strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens och bytesresans effektivitet och kvalitet. Ökat kunskaps- och utvecklingsbehov är om och hur olika funktionskrav kan kombineras och tillgodoses så att de stöder och varandra och ger synergieffekter. Det gäller särskilt samspelet mellan stads- och yttre miljö, tydlighet, identitetsskapande och kompletterande information i vägvalspunkter för att skapa trygghet och en obruten informationskedja för resenären. Även ökade kunskaper behövs om hur olika delfunktioner och dellösningar kan kombineras och stödja resandet. Omvänt behövs också kunskaper om substitutionsmöjligheter, prioritering och godtagbara basnivåer i den mån alla kvalitetsaspekter inte kan tillgodoses eller kommer i konflikt med andra önskemål.

11 Ett annat strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens samspel med omgivningen, för ökat upptagningsområde och kollektivtrafikens användbarhet för fler människor och resbehov. Det kan ske med - ökad tillgänglighet till bytespunkten såsom gena gång- och cykelvägar inklusive säker cykelparkering vid varje bytespunkt samt pendlarparkering för bil där det är motiverat - strukturerad lokalisering av service, kontor och institutioner nära bytespunkten (inom gångavstånd) samt bostäder på gång- och cykelavstånd (TOD) - funktionell integration av kollektivtrafikplanering, stadsutveckling och regional planering, inte bara på papperet Även inom detta område är ökade kunskaper angelägna om synergieffekter av olika kombinationer och utformning av delfunktioner samt substitutionsmöjligheter. Metoder och samverkansprocesser för att öka samverkan mellan den fysiska planeringen och kollektivtrafikplaneringens alla parter behöver utvecklas. Ett tredje strategiskt utvecklingsområde är att utveckla informationskedjan. Den behöver också ingå i de två tidigare strategiområdena och behövs för att stärka dem. Informationskedjan fram till påstigningsplatsen och i synnerhet från avstigningsplatsen till målet behöver och kan utvecklas betydligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet, skapa trygghet och förtroende för kollektivtrafiken. Detsamma gäller verktyg för att säkerställa samverkan mellan operatörer för att bytet ska fungera samt utvecklad ombordinformation som underlättar bytet. Även här finns goda kunskaper om enskilda delaspekter, skyltdesign mm. Goda arbetssätt behöver utvecklas för att ta fram sammanhållna informationsstrukturer, identifiera och analysera vägvalspunkter, identitets- och orienteringsbegrepp samt kunskap om hur de bör utformas och påverkar resenären. Grundläggande nyckelord för goda informationsstrukturer är - synbar, urskiljningsbar - selektiv, sekventiell, pålitlig - läsbar, förståelse, relevans Även boknings- och betalsystem, åtkomst, placering och logisk struktur behöver tas med i funktionsanalysen för att underlätta för resenären, bytesresan och göra bra bytespunkter bättre.

12

13 1 1. PROJEKTETS SYFTE OCH OMFATTNING Attraktiva bytespunkter fordrar ett utvecklat samspel med omgivande samhälle. Ökad tillgänglighet och strukturerad lokalisering kring bytespunkten har stor potential för att öka andelen kollektivresor. Bytet är kollektivresans svagaste länk och upplevs oftast negativt. Samverkan med andra trafikslag och bytespunktens omgivning är därför väsentligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet för alla merutnyttja samhällets investeringar och effekterna av regionförstoring samt bidra till ett hållbart transportsystem och hållbar stadsutveckling För de boende ger ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivning minskat bilberoende, ökad valfrihet och fler förflyttningsmöjligheter. Kollektivtrafiken kan då lättare utnyttjas av barn, ungdomar och personer som inte kan eller får köra bil samt ger minskat behov av en andra bil i hushållet. Kunskaper om hur lokalisering av verksamheter, service och bostäder runt och nära bytespunkter påverkar resandet ger en mer hållbar transport- och bebyggelsestruktur och bidrar till att kollektivtrafiken blir en mer integrerad del av samhället. Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap och arbetssätt baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Projektet avser främst kollektivtrafik som trafikhuvudmannen rår över med viss fokus på tätortsförhållanden. Fartygs- och flygterminalers speciella funktionskrav tas inte upp här. Eftersträvade samhällseffekter är ökad andel kollektivresande och utnyttjande av kollektivtrafiken, minskad bilanvändning, emissioner och klimatpåverkan. Det medför också effektivare användning av transportsystemet och minskad trängsel i linje med fyrstegsprincipen. Det finns även exempel på att förbättrad utformning av kringfunktioner och accessvägar gett olycksreduktioner på ca 20 %. Viktiga delmål är att sammanställa samt sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter inspirera, ge goda exempel och lyfta fram faktorer att tänka på identifiera ytterligare behov av kunskaps-, metod- och processkunnande Projektet omfattar i första hand bytespunkternas yttre miljö och samspel med omgivningen. Samtliga delkedjor ingår - byten till och från samt mellan kollektiva färdmedel inklusive fortsatt färd med andra färdsätt. Informationskedjan som helhet ingår från den yttre miljön fram till påstigningspunkten respektive i omvänd riktning.

14 2 Interna funktioner i stationsbyggnaden samt detaljutformning av plattformsmiljö är väl studerade i andra projekt (Hultgren K 2002) m.fl. Arbete pågår med Trafikverkets (f.d. Banverket) stationshandbok. Jernhusen m.fl. har bedrivit ett samverkansprojekt Attraktiva stationer under för 8 pilotstationer i syfte att utveckla samarbetsformer och stationsmiljön ur resenärsperspektivet. Ytterligare pilotprojekt för stationer ska genomföras under Arbete pågår även inom Statens Stationsråd med ansvarsförhållanden mm. Trafikverket m.fl. parter arbetar med att ta fram samhällsekonomiskt underlag för Värdering av funktionskvaliteter i bytespunkter. Projektet avses vara avslutat hösten I den mån preliminära resultat varit tillgängliga är de medtagna i denna rapport.

15 3 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA INOM OCH FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Med bytespunkt avser vi här varje nod i trafiknäten där byte av färdsätt sker, kan eller förutsätts ske. Det innebär att alla byten ingår, även byten mellan att gå eller cykla till bytespunkten och ett kollektivt färdmedel samt byten mellan olika hierarkier för kollektivtrafikförbindelser. De senare förutsätter ju också en kortare, ibland längre gångförflyttning. Det är svårt att se varför vissa gångförflyttningar ska tas med och andra inte oavsett var trafikanten kommer från eller ska. Omstigningspunkt används ibland för en plats i linjenäten där planerade byten förutsätts ske mellan olika linjer för att tillgodose de resbehov linjenätet planeras för. Här används bytespunkt som ett generellt begrepp för både spontana och planerade bytespunkter, såväl centrala som halvexterna och externa omstigningspunkter. Det är vanligt att man talar om bytespunkter som endast byten mellan kollektivtrafiklinjer, ibland även enbart samma färdmedel eller förbindelser inom huvudmannens trafik. Synsättet resulterar ofta i en stark begränsning vid utformning av bytesinformation till påtaglig nackdel för resenären sett ur ett Hela Resan -perspektiv. Terminal används här endast undantagsvis eftersom ordets grundbetydelse är ändpunkt, slutet av en färd (där byte i sig är oundvikligt). Bytespunkt, istället för exempelvis bussterminal, används också här för att markera resandeperspektivet framför fordonsperspektivet (se bl.a. Nielsen 1999). Med färdmedel avser vi såväl olika fordonsslag (cykel, bil, buss, tåg, spårvagn) som olika slag av linjenät och hierarkiska nivåer (kompletteringstrafik, lokallinjer, regionala linjer, interregionala, nationella marktransporter) mellan vilka byten kan behöva ske. Färdsätt avser förflyttningssättet, att gå, cykla, köra bil eller bli skjutsad, åka buss, tåg eller spårvagn. Den i särklass vanligaste bytespunkten med definitionen ovan är den enkla hållplatsen där byte sker som minimum mellan att gå eller cykla och de kollektivtrafiklinjer som angör den. I Skåne görs ca 140 miljoner resor per år med kollektivtrafiken eller ca per vardagsdygn med (minst) ett byte i vardera änden. Med detta utvidgade helhetsperspektiv på kollektivresan gör vi i Skåne drygt 1 miljon byten per dag om färden till och från hållplats tas med. Ca 17 % av resorna innebär ett eller flera byten på vägen mellan olika kollektiva färdsätt (Resvanor Syd 2007). Resvaneundersökningen fokuserar främst på hur man tar sig till kollektivtrafiken och byter inom den. Hemresan verkar ha antagits vara den exakt omvända.

16 4 Oftast innebär byten inom kollektivtrafiksystemet byten mellan närliggande plattformar och/eller olika busslägen med ett kort gångavstånd men kan också innebära en icke obetydlig gångförflyttning. Antar vi att varje byte tar ca 5 minuter i genomsnitt motsvarar det drygt per timmar per dygn eller ett tidsuttag från enbart Skånes resenärer på drygt 25 miljoner timmar per år. Samtidigt vet vi att väntetid vid hållplats, särskilt vid mindre goda förutsättningar samt att vara tvingad att byta under färden är kollektivtrafikens svagaste länkar. Undersökningar visar att resenärerna i genomsnitt värderar väntetiden 2 gånger så negativt jämfört med åktiden (SIKA 2009, Sjöstrand 2001 m.fl.). Med ett samhällsekonomiskt tidsvärde på ca 60 kr/timme i genomsnitt blir det samhällsekonomiska värdet av bytestiden i storleksordningen 25 miljoner timmar x 60 kr/timme x 2, dvs. ca 3 miljarder kronor per år - enbart i Skåne. Det finns därför skäl att inte tappa bort kvaliteten hos bytespunkterna när stora investeringar och ansträngningar görs mycket vällovligt i sig - vad avser fordon, framkomlighet och ökad reshastighet etc. Det internationella begreppet connectivity kan också användas för att ge ett perspektiv på bytespunkternas betydelse. En förflyttning med individuellt färdsätt (gå, cykla, bil) fordrar endast att en fysisk förbindelse (konnektivitet) finns. Själva förflyttningen, fordon och framförandet av det, val av tidpunkt, färdväg, standard etc. står ju trafikanten själv för. Ibland kan dock en /kortare/ gångförflyttning behövas mellan parkering, start- eller målpunkt. Kollektivresenären är beroende av individuella färdsätt i bägge ändar av resan, minst ett byte i vardera änden men också av operatören/förare, var fordonen angör, linjesträckning, tidtabellen man kan inte åka när som helst på dygnet - samt en korrekt, uppdaterad information för den avsedda färden. Varje kollektivtresa är således i praktiken en reskedja med minst tre färdsätt och två bytespunkter, totalt minst fem komponenter som måste fungera bra. Planering av kollektivtrafik, såväl linjenät och tidtabeller/trafikering (huvudman/operatörsberoende) som lokalisering av bytespunkter, samspel med andra trafiknät och fysisk struktur, är därför i grunden betydligt mer komplex än planering för individuella transporter. Vikten av detta synsätt för att nå ökat resande och konkurrenskraft mot främst biltrafiken lyfts bl.a. av Peterson (1999). Ett ytterligare räkneexempel kan användas för att belysa betydelsen av att varje enskild bytespunkt har en god funktionell standard: Anta att en större bytespunkt används av resenärer per dygn. Det motiverar en god funktionell utformning samt ger underlag för kompletterande service mm. Men andra änden

17 5 av deras resor motsvarar kanske 100 bytespunkter med 100 resenärer eller 10 resenärer från 1000 bytespunkter. För att hela reskedjan ska vara attraktiv behöver även de fungera väl. Det är därför svårt att göra en entydig funktionell klassificering av bytespunkter. Funktionskraven är starkt beroende av den aktuella situationen, läge och roll, trafiknätens utformning samt bytesbehov mellan färdsätten. En bytespunkt med få byten kan ändå ha stor betydelse för kollektivtrafikens funktion, samspel med omgivningen och andra trafiknät. Skillnaden mellan mindre och större bytespunkter är principiellt endast behov av yttre funktioner, dimensionering och ytbehov. Lokalisering av funktionerna och inbördes samband mellan dem blir snabbt mer komplexa och svårare att tillgodose på ett enkelt sätt. Kravet på en väl organiserad funktionslösning och information ökar snabbt. En grov indelning ur funktionell synpunkt kan göras i på- och avstigningshållplats för enstaka lokal(a) och/eller regional(a) busslinje(er) bytespunkt mellan ett fåtal linjer inklusive lokaltågshållplats storhållplats med flera lokala och regionala busslinjer inklusive byte till (lokal)tåg större stationer och resecentra inklusive lokala och regionala busslinjer För järnvägstationer har Trafikverket gjort en (f.n. opublicerad) klassificering av befintliga stationer med utgångspunkt från resandevolymer och standardkvaliteter som underlag för prioritering av standardfunktioner, service, investerings- och utvecklingsinsatser. För tågstationer begränsar spårtrafiken tillgängligheten till några få punkter. Av säkerhetsskäl krävs oftast planskilda förbindelser för gående och cyklister. Motsvarande gäller motorvägshållplatser för bussar där accessvägarna till och från bytespunkten måste ges särskild uppmärksamhet. Spårvagn intar en mellanställning eftersom den både kan ses som ett spårtrafikfordon jämförbart med förortsjärnväg (Tram-train, Light Rail, Light Rapid Transit LRT) eller vara gatuspårväg med samma egenskaper som för buss. Bussen har dock större förutsättningar att väja och kortare nödbromssträcka. Tunnelbana och automatbana fordrar alltid konfliktfria accessvägar. I samtliga fall är hög tillgänglighet för gång- och cykeltrafik en väsentlig, grundläggande funktion inklusive hänsyn till funktionshindrade. Goda fotgängarytor, helst utan nivåskillnader, samt tillfälliga viloplatser, är en viktig förutsättning inom bytespunkten och mellan olika färdmedel som angör den (Consorcio Transportes Madrid 2008 m.fl.). Välbelägna cykelparkeringar med väderskydd, belysning och väderskydd är också väsentligt. De behövs för alla tillfartsriktningar, ibland även för olika färdmedel, tillsammans med externa gång- och cykelvägar som ger god tillgänglighet och funktion till och från omgivningen.

18 6 Tabellen nedan illustrerar att antalet byteskombinationer lätt blir stort. 16 olika färdsätt och färdmedel ger teoretiskt 240 kombinationer som kan behöva beaktas. Byten mellan samtliga färdsätt eller helt separata funktioner är dock vanligtvis inte aktuellt. Individuella transporter innebär som regel direktresa utan byten (utöver start- och målpunkt). Tabell: Bytesrelationer TILL FRÅN Gå inkl funktionsanp. Cykla inkl cykel-p Angöring bil/taxi Pendlarparkering Färdtjänst Kompletteringstrafik Lokal busstrafik Regional busstrafik Interregional busstrafik Beställningstrafik Spårvagn, Tram-train Lokaltåg Regionaltåg Interregional tågtrafik Nationell tågtrafik Gå inkl funktionsanp. x x x x x x x x x x x x x x Cykla inkl cykel-p x x x x x x x x x x x Angöring bil/taxi x x x x x x x x x x x Pendlarparkering x x x x x x x x x x x Färdtjänst x x x x x x x x x x X Kompletteringstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Lokal busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Regional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Interregional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Beställningstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Spårvagn, tram-train x x x x x x x x x x x x x x x Tunnel-/automatbana x x x x x x x x x x x x x x x Lokaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Regionaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Interregional tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Nationell tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Grönt = funktioner som alltid behöver beaktas Angöring bil/taxi, färdtjänst, kompletteringstrafik behöver också beakta tillfällig uppställning av mindre fordon Angöring för bussar bör omfatta tillfällig tidreglering men inte depåfunktion

19 7 Färdsätten/färdmedlen i tabellen ovan kan sammanfattas i 6 huvudgrupper vad avser trafiknät och specifika yttre funktioner: Gå; gångvägar/-banor, fotgängar- och vistelseytor Cykla; cykelbanor, cykelparkering Bil: angöring inkl färdtjänst, kompletteringstrafik, taxi, parkering Lokal och regional linjetrafik med buss; av- och påstigning, (kort) tidreglering Interregional buss- samt beställningstrafik; av- och påstigning (lång påstigningstid), bagagehantering Tåg; stations- och plattformsmiljö, säkerhetskrav/planskilda passager

20 8 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER Bytespunkter i Sverige har varierande kvalitet och utformning. Yttre faktorer som har särskild betydelse för bytespunktens funktion och ökat resande är tillgänglighet till service, arbetsplatser och bostäder nära bytespunkten yttre (stads-)miljö och funktioner samspel med övriga trafiknät Väsentliga vinster kan göras för såväl funktion som ökat resande. Särskilt viktigt ur hållbarhets- och samhällsekonomisk synpunkt för att öka användbarheten av kollektivtrafiken är ökat upptagnings- och målområde för bytespunkten funktion i trafiknäten för ökad nätverksstruktur/användarpotential. Faktorer som har betydelse för kollektivtresandet är sammanfattningsvis (Bjerkemo 2011 m.fl.): Restid, turtäthet, byten Överskådlighet, orienterbarhet, information Trygghet, säkerhet, pålitlighet, regularitet Pris, betalsystem, taxestrukturer, taxesamordning Seamless Mobility Bytespunkter, samverkan med andra förflyttningsmöjligheter/intermodalitet Stadsmiljö, lokaliserings- och stadsstruktur Hållbarhetsaspekter, social integration Sammanställningen avser företrädesvis resor i urbana områden. Mer detaljerade genomgångar finns bl.a. i Holmberg (2008) och Persson (2008). På landsbygd med glest turutbud är attraktiva tidslägen och kontakt med skolor, service och kommuncentrum väsentligt. I KTH/WSPs rapport När resenärerna själva får välja beskrivs ett antal kriterier som påverkar resenärernas val, s.k. standardfaktorer under förutsättning att en kollektivresa är ett realistiskt alternativ för den aktuella resan (Kottenhoff K, Byström C2010). Turtäthet, restid, avstånd till hållplats/station, antal byten (inklusive bytestid och avstånd mellan fordon), service ombord och på terminal, kvalitet och komfort är, förutom priset, viktiga faktorer när det gäller resenärens attityd till att åka kollektivt enligt Kottenhoff. Vikten av olika faktorer varierar med resans syfte, längd, hur frekvent man reser, om man har något funktionshinder mm. enligt KTH/WSPs sammanställning. De har också med hänvisning till Cristina Prather-Perssons doktorsavhandling (1998), kartlagt betydelsen av olika faktorer på järnvägsstationer. Ur tillgänglighetsperspektivet värderades förekomsten av hissar, rulltrappor och automatiska dörrar inne i stationen högt. När det gällde anslutningar till stationen ansågs bilparkering vara viktigast men även anslutande kollektivtrafik och cykelparkering bedömdes som viktigt av tågresenärerna.

21 9 Olika faktorers vikt beror till stor del på vilken typ av resa som studeras. I fallet ovan rör det sig till stor del om långväga tågresor, sannolikt förknippade med att resenärerna har en hel del bagage som gör bilanslutning naturlig. Sweco/VBB har i en analys åt Västra Götalandsregionen (2007) poängsatt fyra olika faktorer som påverkar en bytespunkts standard: Säkerhet (konfliktpunkter, hållplatsyta) Tillgänglighet (ledstråk, taktil information, sittplats mm.) Miljö och komfort (väderskydd eller inomhusterminal) Information och service (information, biljettförsäljning, parkering, kommersiell service) Varje faktor har fått poäng i skala 1-4 där 4 är bäst. Minst 10 poäng krävs för att standarden ska betraktas som god. Sammanlagt 120 bytespunkter i Västra Götalandsregionen är kartlagda enligt denna princip. Värderingsförskjutningar på senare år kan sammanfattas i ökad insikt om betydelsen av bytespunktens utformning, tillgänglighet inklusive accessvägar, samspel med andra trafiknät, närhet till målpunkter, omgivande stadsmiljö och integration med övriga stadsfunktioner samt trygghet och upplevelse under resan. I takt med att kollektivtrafikens standard förbättras ökar resenärernas krav på punktlighet och regularitet, komfort, information om och ansvarstagande vid förseningar, samordning samt tillgänglighet, väntutrymme, komfort, sitt-, vilo- och arbetsplatser mm. Internationellt lyfts pålitlighet och regularitet alltmer fram som viktiga standardfaktorer för att kunna planera sin dag, att inte komma försent mm, även viktigare än kort restid. Dock talar man då om system som redan har bra restider och standard i övrigt. Bytestiden sätts ofta till halva turintervallet i stadstrafik vid restidsanalyser. En rad studier visar att bytestiden upplevs 2 3 gånger mer negativt än åktiden i fordonet (Sjöstrand 2001m.fl.). Den negativa upplevelsen har sin grund i att bytestiden upplevs som ineffektiv spilltid. Vid samhällsekonomiska kalkyler ges bytestiden vikten 2 och själva bytet ett bytesstraff på 5 minuter (Sika 2009, Vägverket 2008). Den faktiska situationen för resenären har i praktiken stor betydelse - inomhus i en trevlig galleria med vänner, i en välordnad bytespunkt där tiden kan användas för arbete, information och sociala kontakter eller om väntan sker ensamt utomhus när det är kallt, blåser, regnar och är mörkt och det känns otryggt och ovisst om bussen kommer. Utomlands arbetar man med att göra bytet mer positivt med kommunal information och nyheter på bildskärmar, väntsalar med internet mm, även på större busshållplatser och i fordon.

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökat resande. Vinnova dnr 2009-01295 AKTIVITETER Arbete, Skola Inköp, service, fritid FUNKTION Tillgänglighet Utformning Trafiknät STADEN Visuell miljö Social miljö Ekonomisk

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till trafikföretag för en mer nöjd resenär! Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81)

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81) Sundbyberg 2010-04-28 Dnr. 10-004 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Linda Bergfeldt linda.bergfeldt@hso.se tel 08-546 404 22 Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Samverkan för bättre bytespunkter

Samverkan för bättre bytespunkter Samverkan för bättre bytespunkter Broschyren är framtagen inom ramen för det EU-finansierade projektet Tillhåll 1, Tillgänglighet för ett Livskraftigt och Långsiktigt HÅLLbart Skåne-Blekinge steg 1. Projektet

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till dig som äger en station Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om i Sverige. ägare

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar s1(7) Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar Inledning Region Skåne ansvarar för att utreda och pröva tillstånd till riksfärdtjänst för invånare som är folkbokförda i de kommuner som överlåtit

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Riksfärdtjänst. Ale kommun

Riksfärdtjänst. Ale kommun Riksfärdtjänst Ale kommun Broschyren är en sammanfattning av bestämmelserna i lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) och Ale kommuns riktlinjer för riksfärdtjänst (antagna av Kommunfullmäktige 2006-03-27)

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval 1 Tiden på tåget är min gyllene stund på dagen Det finns många goda anledningar att resa kollektivt eller samåka. En viktig anledning är att det nästan

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht 2001. Thomas Höjemo thomas@snt.nu Syfte och metod Syftet med

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil Alexander Iwanowski 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Alexander

Läs mer

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.6.4 Antagen av kommunfullmäktige 22/94 Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun 1 Allmänna förutsättningar för resor med riksfärdtjänst Riksfärdtjänst ges till personer som till följd

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Bjuvs kommun har utarbetats i samarbete med Helsingborgs stad, Svalövs

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg

Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg Datum: 2010-09-14 Beteckning: Handläggare: Er Referens Ert Datum: Er Beteckning Maria Rydström Utredningsuppdrag Cyklar ombord på buss och tåg 1. Inledning Landstinget i Västmanland gav i mars 2010 Västmanlands

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärsforum medlem i Sveriges Konsumenter EPF European Passengers

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer