Delårsrapport Januari - augusti 2011

Transkript

1 Delårsrapport Januari - augusti 2011

2 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning 7 Investeringsredovisning 8-9 Personalredovisning 10 Finansiell analys Sandvikens Kommun Redovisningsmodell 17 Redovisningsprinciper 18 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Äldreomsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Arbetsmarknad- och trafiknämnd Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam finansiering 69 Sammanställd redovisning 70 Bolagen i kommunkoncernen Sammanställd redovisning Finansiell analys 75 Redovisningsprinciper 76 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Revisionsutlåtande 82

3 organisation och övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, 21. I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

4 4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande I september meddelade Sandvik att I linje med den nya strategiska inriktningen har Sandvik beslutat att flytta huvudkontoret till ett nytt kontor i Stockholm. Till det nya kontoret lokaliseras koncernledningen, exklusive affärsområdescheferna, tillsammans med vissa nyckelfunktioner medan andra koncernfunktioner behålls i Sandviken. Beslutet innebär att en tradition på nästan 150 år bryts och att cirka femtio arbetstillfällen försvinner från Sandviken. Sandviken och Sandvik har tillsammans utvecklats i nära150 år. Utvecklingen har inneburit att Sandvik utvecklats till ett högteknologiskt verkstadsföretag och Sandviken till en modern industri- och kulturkommun. Förändring har varit ett signum. Oavsett var huvudkontoret ligger kommer vi att fortsätta utvecklas tillsammans. Uppdraget är att tänka och göra saker nu med sikte på framtiden. I Sandviken är världen alltid närvarande här känner vi oss hemma och gör varandra bättre så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen. Ett av verktygen är att Sandvikens kommun genomför medborgarenkäter. Det är sjätte gången som denna undersökning genomförs i Sandvikens kommun hösten Syftet med enkäten är att få medborgarnas synpunkter på den kommunala verksamheten, som ett led i det ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbetet. I sammanhanget kan också nämnas att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en Öppen jämförelse för området företagsklimat. I en Öppen jämförelse redovisas och jämförs olika verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelserna ska stimulera till utveckling och förbättringar genom att kommuner och landsting lär av varandra. Undersökningen är en kvalitets mätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka områden företagarna anser att myndighetsutövningen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter de faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är enbart företag som varit i kontakt med kommunen som deltar i undersökningen. I den mätningen kom Sandviken i topp när det gäller bygglovshantering och på 65 plats totalt av de 166 kommuner som deltog i undersökningen. Arbetet balanserad styrning fortgår och i budgeten för år 2011 används modellen för första gången i sin helhet och som ett led i att styra mot Vision Det är således första året som redovisningen i delårsrapporten är strukturerad utifrån Balanserad Styrning. Vi kan se att de mål och mått som vi använt ibland har brister och att viss justering kan behövas till kommande år. Men vi kan också konstatera att modellen leder till diskussioner, såväl bland styrelser och nämnder som i förvaltningen. Diskussioner som leder till förbättringar och en utveckling av modellen under kommande år. Jag är övertygad om att rätt använd ger modellen oss, som förtroendevalda i styrelser och nämnder, ett bra verktyg för den förbättrade politiska styrning, som var syftet med modellen då den infördes. Befolkningsutvecklingen är positiv för perioden januari till juli år Antalet invånare ökat med 194 personer, till invånare. En ökad folkmängd påverkar skatteintäkterna positivt. Inom kommunen har vi fortfarande anledning att oroa oss över arbetslösheten bland ungdomar, kostnaderna för försörjningsstöd och en ökande tillströmning av ärenden och minskade ersättningar från staten när det gäller boende och personlig assistans enligt LSS- och SOL-insatser. Delårsresultatet är visserligen positivt, men prognosen för helåret redovisar ett underskott för kommunen totalt. I likhet med förra året är det nämndernas verksamhet som prognostiserar underskott. Prognosen för hela koncernen visar på ett resultat på 2,9 mkr. Jämfört med förra årets prognos vid samma tidpunkt, på 14,3 mkr, så kan vi konstatera en avsevärd försämring. Några glädjeämnen finns dock för perioden. Den nya kulturskolan, i Hammargymnasiets lokaler, påbörjas under hösten och kommer att stå klar under nästa år. Den nya infarten till Sandviken, Östra infarten, påbörjas under året och

5 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 kommer att ge Sandviken en välkomnande och funktionell infart till såväl centralorten, som till de företag och industrier som finns i den delen av kommunen. Vi fortsätter också satsningen på att ge en egen dator till elever och lärare inom gymnasium och grundskola. Göransson Arena fortsätter att utvecklas och ett antal evenemang har genomförts, som Folkets Park, Isracing och EM-kval i fotboll. För tredje gången genomförs också, under oktober månad, World Cup i bandy i arenan. Kommunen kan glädjas åt ett fortsatt bostadsbyggande. Sandvikenhus AB har beslutat att påbörja arbetet med att bygga om och till husen i kvarteret Dalslänningen i centrala Sandviken. Projektet innebär att Dalslänningen, som idag har 123 lägenheter fördelat på tre hus, utökas med 30 lägenheter i en huskropp som blir som nybyggd, genom att två våningar byggs på och hiss installeras. Ett nytt dotterbolag, Sandvikens Nyttofastigheter AB, har nyligen bildats för att förvalta specialfastigheter. Sandvikens Stadshus AB har arbetat vidare med översyn och revidering av företagspolicy och ägardirektiv till dotterbolagen. Förslag kommer att gå ut på remiss under hösten När drygt åtta månader har gått av 2011 kan vi summera läget enligt följande, den positiva trenden fortsätter vad gäller ökad folkmängd och fortsatt bostadsbyggande, satsning på infrastruktur, kultur och egna datorer till elever och lärare. Det som bekymrar är de fortsatt osäkra ekonomiska förutsättningarna. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Inom Sandvikens Specialfastigheter AB har under våren slutbesiktning av Göransson arena genomförts och anmärkningar åtgärdats. Lösningar prövas nu också för att minimera insatserna för snöskottning av taket, något som förorsakat problem under de två senaste snörika vintrarna. Sandviken Energi koncernen förändras. Fullmäktige har beslutat att sotningsverksamheten får avyttras. Under perioden har Sandviken Energi AB gått in som delägare med fyra procent i Bixiakoncernen. I och med det debiterar numera Bixia samtliga kunder för elhandel. Under sommaren och tidig höst 2011 kan vi konstatera att den ekonomiska situationen i vår omvärld är problematisk. Något som med stor sannolikhet kommer att påverka Sverige och Sandvikens kommun. En direkt påverkan kan vi befara genom en ökad arbetslöshet och minskad tillväxt, medan en indirekt påverkan kan ske genom att ovissheten i det finansiella europeiska systemet påverkar såväl räntenivåer som tillgången på kapital. Slutet av år 2011 och år 2012 kan därmed bli ytterligare en bekymmersam period vad gäller kommunens ekonomiska förutsättningar.

6 6 Organisation organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxtnämnden Kunskapsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Äldreomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Handikappomsorgsnämnden Bygg-och miljöförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Äldreomsorgsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Handikappomsorgsförvaltningen Personalkontoret Kommunkansliet Ekonomikontoret IT-kontoret Näringslivskontoret Tekniska kontoret Inköpskontoret Servicekontoret Informationskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 7% X-trafik AB Gästrike Återvinnare 24% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% 100% Sandvikens Specialfastigheter AB Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 1% 99% 100% Sandviken Energi Elnät AB Sandviken Energi Vatten AB Bångbro Kraft AB Mekkab AB Knuten Fastigheter HB Sandvikens Nyttofastigheter AB

7 förvaltningsberättelse Driftsredovisning 7 Driftsredovisning Prognos Resultat Resultat Resultat Driftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2011 jan-aug 2011 jan-dec 2010 jan-aug 2010 Kommunfullmäktige 0,0 0,3-0,1 0,9 Kommunstyrelse 0,0 0,3 0,9 0,5 Kunskapsnämnd -3,8 14,5 0,4 10,8 Äldreomsorgsnämnd 0,6 3,6 9,5 6,3 Individ- och familjeomsorgsnämnd -5,5-3,0-12,1-4,1 Handikappomsorgsnämnd -8,2-3,1-10,2-2,8 Kultur- och fritidsnämnd -1,4 1,3 0,5-0,7 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,2 0,0 0,4 Arbetsmarknads- och trafiknämnd* 0,0 3,4 0,8 4,9 Kommunstyrelsens förvaltning -1,3-0,7-1,7 0,3 Summa nämnder -19,6 16,8-12,0 16,5 Gemensamt 17,2 34,8 26,2 38,1 Totalt -2,4 51,6 14,2 54,6 * namnändrad from tidigare Tillväxtnämnd

8 8 Investeringsredovisning förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 31 aug 31 dec 31 aug 31 dec Investeringvolym (mkr) (bruttoinvesteringar) Kunskapsnämnd 20,9 10,1 1,8 6,3 Äldreomsorgsnämnd 0,5 0,4-1,8 Individ- och familjeomsorgsnämnd ,2 Handikappomsorgsnämnd 0,1 0,2-0,8 Kultur- och fritidsnämnd 13,9 28,5 9,8 34,2 Bygg- och miljönämnd 0,1 0,1 0,1 0,1 Tillväxtnämnd - 0,1 0,1 0,1 Kommunlednings-, service- och tekniskverksamhet 17,7 48,1 21,6 32,8 Summa 53,2 87,5 33,4 76,3 Investeringsbidrag ingår inte i tabellen ovan. Investeringsredovisning Kommunen Vid ingången av året uppgick investeringsplanen för 2011 till 143,3 mkr. Efter revideringen som gjordes av fullmäktige i april utökades investeringsplanen med 16,5 mkr, och uppgår därefter till 159,8 mkr. Till och med augusti har 53,2 mkr av årets investeringsbudget förbrukats. Inom kunskapsnämndens verksamhetsområde har efterfrågan på förskoleplatser inneburit att investeringsmedel avsatts till en ny förskola i Hammarskolans lokaler. Förskolan kommer att ha inriktningen kultur och vara en del av det blivande Kulturcentrum som planeras i området. Cirka åttio barn kommer att få plats på den nya förskolan som rymmer fyra avdelningar. Investeringen uppgår till 20 mkr. Ombyggnationen av lokaler för särgymnasiet och särvux har fortsatt under Lokalerna är belägna inom campus, Bessemergymnasiet, och projektet beräknas kosta 8,5 mkr. Omläggning av tak har utförts på delar av Norrsätraskolan. Vid arbetet med taken upptäcktes läckage på flera ställen och i samband med detta påträffades även betydande fuktskador och mögelproblem i undertak och väggar. Kostnad för detta uppgår till 3 mkr. Norrsätraskolans före detta högstadium har anpassats för CVLs verksamhet. Investeringen uppgår till 6,3 mkr. Ombyggnation av Kungsgården skola som påbörjades 2010 har fortsatt under perioden. Total investeringsvolym beräknas till 3,4 mkr. Avsatta medel avseende utemiljö förskolor/skolor har under 2011 fördelats mellan sex skolor och sex förskolor. Inom kultur och fritidsnämndens verksamhetsområde har renoveringen av Parkbadet fortsatt under perioden. Renoveringsarbetet beräknas pågå till Totalt beräknas investeringen uppgå till 48,8 mkr. Arbetet med nya kulturskolelokaler har fortsatt under perioden. En ombyggnation kommer att göras av delar av Hammarskolan och en nybyggnation görs i anslutning till denna. Lokalerna kommer att inrymma dans-, musik- och bildlokaler samt orkestersal och teatersal. Byggnationerna startas i oktober och lokalerna beräknas bli färdiga till december Total investeringsvolym uppgår till 55 mkr. Nybyggnationen av bibliotek i Österfärnebo pågår. Biblioteket inryms i skolans lokaler och i samband med detta görs även ombyggnationer av skolans lokaler för att dessa bättre ska motsvara verksamhetens behov. Totalt är 6,8 mkr avsatta för byggnationen. En skateboardpark har uppförts vid Jernvallenområdet till en kostnad av 3 mkr. Gatuinvesteringar i form av beläggningsarbeten har genomförts i centrala Sandviken men även i Storvik. Satsningen på gatuunderhåll påbörjades 2010 och kommer att pågå fram till år mkr per år har avsatts i investeringsplanen för ändamålet.

9 förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 9 Arbetet med ombyggnation av Östra infarten, etapp 1 påbörjades under perioden. Arbetet innefattar byggnation av en cirkulationsplats vid korsningen av Mossvägen och Gävlevägen. I anslutning till infarten byggs även busshållplats, pendlarparkering samt informationsplats. Arbetet beräknas bli färdigt under hösten Total investeringsvolym uppgår till 48 mkr varav EU-bidrag och statliga bidrag uppgår till 20,1 mkr. Energibesparande åtgärder har utförts under året. Det är kompletteringar av styrsystem som gjorts på Jernvallskolan samt hos räddningstjänsten. Ytterligare åtgärder är planerade under resten av året. Investering i IT-utrustning har gjorts till och med augusti för 11,6 mkr. Datorer, hårdvaror, elektronik samt infrastruktur har införskaffats. Nyanskaffningar av fordon uppgår till och med augusti till 1,4 mkr av total budget 6,0 mkr. Parkbadet (tkr) (bruttoinvestering) Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet Vårrevidering investeringsplan 2010 för investeringsprojektet (efter justering) Utfall augusti 2011 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) Östra infarten (tkr) (bruttoinvestering) Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet Utfall 2011 för investeringsprojektet Kulturskolan (tkr) (bruttoinvestering) Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsprojektet har beviljats EU-bidrag och statliga bidrag om 20,1 mkr, vilka inte ingår i tabellen ovan Vårrevidering investeringsplan 2010 för investeringsprojektet (efter justering) Utfall augusti 2011 för investeringsprojektet Total prognos investeringsplan (under hela löptiden)

10 10 Personalredovisning förvaltningsberättelse Personalredovisning Väsentliga personalförhållanden Antalet personer med månadslön uppgår till motsvarande årsanställda. Av dessa personer har en tillsvidareanställning medan 165 har en extern visstidsanställning. Förutom dessa personalgrupper finns även intermittent anställda (timavlönade). I augusti har 711 personer haft intermittent anställning. Dessa arbetade timmar motsvarar 436 årsanställda. Jämfört med augusti förra året var de timavlönade personerna fler medan de månadsavlönade var färre. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 85,5 procent. Sysselsättningsgrad - tillsvidareanställda Heltidsanställningarna uppgår till 81,3 procent. Mellan åren 2001 och 2011 har andelen heltidsanställningar ökat med drygt 11 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män och kvinnor utgör 98,1 respektive 94,5 procent. En marginell minskning har skett av den genomsnittliga sysselsättningsgraden jämfört med samma tidpunkt föregående år. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Inom en tioårsperiod beräknas drygt en fjärdedel (816 personer) av de anställda att uppnå 65 år. Den största andelen finns inom vård/omsorg, 36 procent, skola/ barnomsorg, 35 procent och administration, 15 procent. Åldersfördelningen visar att 76,2 procent är 40 år eller äldre vilket är 1,9 procentenheter mer än samma tidpunkt förra året. Genomsnittsåldern är 47,6 år Åldersfördelning kvinnor och män Kvinnor Män Totalt jämförbar med motsvarande period Frånvaron består av semester, sjukdom, föräldraledighet och olika former av tjänstledighet och den uppgår till 31,6 procent. Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 58,5 procent för perioden januari-augusti 2011, vilket kan jämföras med 58,9 procent motsvarande period Personalrörlighet - tillsvidareanställda Fler avgångna än nyanställda har bidragit till att antal anställda minskat. Under perioden januari till augusti avslutade 156 personer sin anställning. Av dessa var 69 pensionsavgångar. Under samma tid nyanställdes 98 personer varav 41 procent inom skola/barnomsorg, 36 procent inom vård/omsorg och 13 procent inom administration Sjukfrånvaro 9 20 Nyanställda och slutat per månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug 2 17 Rehabiliterings- och friskvårdssatsningar har delvis bidragit till att sjukfrånvaron fortsatt att minska. För perioden januari till augusti var sjukfrånvaron 0,16 procentenheter lägre jämfört med samma period föregående år Nya Slut at Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden för perioden 1 mars till 31 augusti, för personer med anställningsförhållande med minst tre månader, uppgår till 68,4 procent. På grund av byte av personalsystem i mars kan inte uppgifter för januari och februari redovisas vilket medför att den arbetade tiden inte är

11 sandvikens kommun Finansiell analys 11 Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra aspekter Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

12 12 Finansiell analys sandvikens kommun Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Intäkter 265,6 276,3 286,6 276,4 290,6 Kostnader , , , , ,4 Nettokostnader , , , , ,9 Skatteintäkter 1 160, , , , ,3 Finansnetto -5,2-4,1-6,4-8,1 0,2 Periodens resultat 51,6 54,6 7,5 12,7 9,6 Antal invånare Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med motsvarande period 2010 har skatteintäkterna ökat med 1,8 procent medan verksamhetens nettokostnad har ökat med 2,1 procent. Skatteintäkterna består av två komponenter, skatteintäkter och generella statsbidrag. Från 2009 har skatteintäkterna förändrats marginellt medan det generella statsbidraget har ökat. För 2011 är ökningen av det generella statsbidraget 13,3 procent. För 2010 var det 41,4 procent, där en del av ökningen bestod av ett tillfälligt konjukturstöd, med syftet att dämpa den ekonomiska krisen och istället stimulera ekonomin i den offentliga sektorn. För 2009 var motsvarande ökning 5,9 procent. Nettokostnads- och skatteutveckling mkr Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug % Nettokostnad exkl avskrivningar 90,9 90,7 94,5 93,9 95,0 Avskrivningar 4,3 4,1 4,2 4,2 4,1 Finansnetto 0,4 0,4 0,6 0,8 0,0 Totalt 95,6 95,2 99,3 98,9 99,1 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 90,9 procent av skatteintäkterna under perioden januari-augusti Avskrivningarnas andel var 4,3 procent och finansnettot 0,4 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 95,6 procent av kommunens skatteintäkter. De återstående 4,4 procenten utgör periodens resultat (se även tabell 5). Det innebär att avståndet mellan kommunens kostnader och intäkter ligger på en likartad nivå som föregående år. Perioden var kostnaderna näst intill lika stora som intäkterna. För att stärka ekonomin är det positivt om nettokostnaderna ligger kvar på en låg nivå under kommande år. Tabell 3: Investeringsvolym 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Investeringsvolym (mkr) 53,2 87,5 76,3 101,1 161,2 Avskrivningar (mkr) 49,4 71,6 69,2 68,2 63,9 Investeringar/ Avskrivningar (%) 107,7 122,2 110,3 148,2 252,3 Kommunen har under perioden januari augusti i år investerat för 53,2 mkr. För samma period uppgår avskrivningskostnaden till 49,4 mkr. Kommunens samlade investeringsutgifter för perioden uppgick till 107,7 procent av avskrivningskostnaderna Skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto

13 sandvikens kommun Finansiell analys 13 Detta innebär att kommunens investeringsvolym täckt kommunens reinvesteringar i befintliga anläggningar och vissa nyinvesteringar i samband med volymtillväxt. Det bör dock noteras att 53,2 mkr motsvarar endast cirka 29 procent av den totala bruttoinvesteringsbudgeten för året, vilken uppgår till 180,5 mkr, efter fullmäktiges revidering i april variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren till 64,1 procent. Den löpande verksamheten i kommunen har för perioden januari - augusti resulterat i ett negativt nettoinflöde av likvida medel, som uppgår till -41,0 mkr. Det framgår av kassaflödesanalysen. Detta leder till att självfinansieringsgraden för perioden uppgår till 0 procent. mkr 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Investeringar och avskrivningar ,2 101, ,3 63,9 68,2 69,2 71,6 87,5 49, jan-aug 53,2 Avskrivningar Procent 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 10,9 Självfinansieringsgrad 83,7 100,0 61, jan-aug 0,0 Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Medel från den löpande verksamheten -41,0 54,0 205,6 84,6 17,6 Investeringsvolym 53,2 87,5 76,3 101,1 161,2 Självfinansieringsgrad (%) 0,0 61,7 100,0 83,7 10,9 Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna Tabell 5: Periodens resultat 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Periodens resultat 51,6 54,6 7,5 12,7 9,6 Periodens res/eget kapital (%) 5,9 6,3 0,9 1,5 1,2 Periodens res/skatteunderlag (%) 4,4 4,8 0,7 1,2 0,9 Periodens resultat för Sandvikens kommun uppgår till 51,6 mkr, vilket är i paritet med föregående år. Jämfört med tidigare periodresultat per sista augusti, under 2000-talet, redovisar åren 2010 och 2011 de två högsta resultat som uppnåtts. Måttet årets resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För perioden januari - augusti 2011 var

14 14 Finansiell analys sandvikens kommun inflationen, baserat på konsumentprisindex, 0,8 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 5,9 procent. Det innebär att kapitalet har förstärkts under den gångna perioden, vilket stärker kommunens ekonomi och ger ett större finansiellt handlingsutrymme i framtiden. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 2,4 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation under 2000-talet på 1,6 procent. Periodens resultat i förhållande till skatteunderlag uppgår till 4,4 procent. mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Periodens resultat (jan - aug) 9,6 12,7 7,5 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick i augusti 2011 till 49,4 procent, vilket är en ökning med 2,8 procentenheter sedan årsskiftet. Under åren låg soliditeten för respektive år över 50 procent. Från och med 2006 har den legat under 50 procent. Ökningen mellan december 2010 och augusti 2011 beror i huvudsak på det redovisade överskottet för perioden. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 910,8 mkr och har för perioden ökat med cirka 55 mkr, se närmare under tabell 10 nedan. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten 1,0 procent. Motsvarande värde för samma period föregående år var 3,6 procent, vilket berodde på en minskning av ansvarsförbindelsen med cirka 37 mkr. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen, skulle alltså kommunens egna kapital täcka denna skuld per den 31 augusti ,6 51, Tabell 6: Soliditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Soliditet 49,4 46,6 45,5 44,4 43,9 Soliditet inkl pensionsskuld 1,0 1,1-1,9-1,5-0,9 Tabell 7: Skuldsättningsgrad 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Total skuldsättningsgrad 50,6 53,4 54,5 55,6 56,1 Varav avsättningsgrad 4,5 4,1 3,4 3,1 2,5 Varav kortfr skuldsättningsgrad 11,8 20,3 21,0 15,5 16,5 Varav långfr skuldsättningsgrad 34,4 28,9 30,1 37,1 37,0 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när betalning skall ske, vilket är fallet gällande pensioner intjänade från och med år Kommunens totala skuldsättningsgrad är 50,6 procent. Detta är en minskning med 2,8 procentenheter sedan årsskiftet. Skuldsättningsgraden låg under första delen av decenniet under 50 procent för att sedan stiga. Det beror främst på en ökad upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 är soliditeten 49,4 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Tabell 8: Kommunalskatt 2011 Kr Kommun Sandvikens Gävleborg Riket Primärkommunalskatt 21,65 21,69 20,73 Total kommunalskatt exklusive kyrkoskatt 32,82 32,86 31,55 Kommun Totalt Kommun Landsting Bollnäs 32,07 20,90 11,17 Gävle 32,72 21,55 11,17 Hofors 33,82 22,65 11,17 Hudiksvall 32,82 21,65 11,17 Ljusdal 33,57 22,40 11,17 Nordanstig 33,57 22,40 11,17 Ockelbo 33,97 22,80 11,17 Ovanåker 33,07 21,90 11,17 Sandviken 32,82 21,65 11,17 Söderhamn 32,87 21,70 11,17 Källa: SCB

15 sandvikens kommun Finansiell analys 15 Sandvikens kommun har år 2011 en primärkommunal skattesats på 21,65 kr. Detta är fyra öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet, men 92 öre högre än riksgenomsnittet. Jämfört med 2010 har den genomsnittliga skattesatsen i riket och i länet minskat med ett öre. Risk Kontroll Tabell 9: Likviditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Likviditet 75,2 54,9 46,3 64,3 68,9 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar (fordringar och likvida medel) som lätt kan realiseras, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna. Pengar måste då lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten har ökat från 54,9 procent vid årsskiftet till 75,2 procent i augusti Fordringarna är relativt oförändrade, medan de likvida medlen minskat med anledning av, bland annat, genomförda investeringar. De kortfristiga skulderna har minskat med cirka 160 mkr för perioden, beroende på lägre leverantörsskulder, förutbetalda intäkter och upplupna kostnader. Se not 15 för närmare detaljer och förändringar under perioden. Tillsammans med de kommunala bolagen används koncernkonto för att kommunkoncernen skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 50,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar vid eventuellt häftiga svängningar i penningflödet. Tabell 10: Pensionsskuld 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Avsättningar för pensioner 83,7 78,0 65,2 59,2 48,7 Ansvarsförbindelser för pensioner 910,8 855,5 898,9 873,2 857,1 Total pensionsskuld 994,5 933,5 964,1 932,4 905,8 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 1,0 1,1-1,9-1,5-0,9 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, för anställda som arbetar och därmed får rätt till pension, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår i augusti 2011 till 83,7 mkr, en ökning med 5,7 mkr sedan årsskiftet. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgår till 910,8 mkr, en ökning med 55,3 mkr sedan årsskiftet. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 910,8 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. Under de senaste fem åren har den totala pensionsskulden ökat med 88,7 mkr. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen under tidigare år börjat placera medel. För perioden uppgick placeringarna till ett värde av 56,5 mkr. mkr 1 200, ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Tabell 11: Budgetföljsamhet Pensionsskuld janaug Ansvarsförbindelser för pensioner Avsättningar för pensioner 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Resultat 51,6 14,2 17,5 4,9 3,1 Budget 0,0 0,0 8,1 5,0 0,0 Budgetavvikelse 51,6 14,2 9,4-0,1 3,1 En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är god budgetföljsamhet. Under 2000-talet har kommunen klarat av att generera positiva resultat. Undantaget är en mindre avvikelse på -0,1 mkr för De positiva avvikelserna var större i början av decenniet, på grund av ovanligt stora skatteintäktsökningar. För perioden januari till augusti 2011 redovisas ett totalt överskott på 51,6 mkr att jämföra med, den av fullmäktige i december 2010 beslutade budgeten på 0 mkr i resultat. Gemensam finansiering, såsom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisar för perioden ett resultat

16 16 Finansiell analys sandvikens kommun på 34,8 mkr. Där skatteintäkterna redovisar ett överskott på 11,3 mkr, utifrån Sveriges kommuner och landstings cirkulär, den låga räntenivån 1,4 mkr och övrigt 22,1 mkr. Nämnderna redovisar ett resultat på 16,8 mkr (endast tre nämnder redovisar ett underskott för perioden). Det är viktigt att varje styrelse och nämnd följer utfallet inom de egna verksamheterna noggrant och när så erfordras vidtar åtgärder. Det krävs ett kontinuerligt arbete inom styrelser och nämnder för att behålla en ekonomi i balans. Tabell 12: Prognossäkerhet mkr Resultat helår verksamheter -12,0-11,0-19,7 0,6 Prognos i augusti verksamheter -19,6-21,7-29,2-17,1-14,8 Prognosavvikelse verksamheter 9,7 18,2-2,6 15,4 Resultat helår finansiering 26,2 28,5 24,6 2,6 Prognos i augusti finansiering 17,2 42,3 14,9 14,0-0,2 Prognosavvikelse finansiering -16,1 13,6 10,6 2,8 Resultat helår totalt 14,2 17,5 4,9 3,1 Prognos i augusti totalt -2,4 20,6-14,3-3,1-15,0 Prognosavvikelse totalt -6,4 31,8 8,0 18,1 Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Detta kan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i augusti och helårsresultatet. Det faktiska utfallet i Sandvikens kommun har under de senaste fem åren alltid blivit bättre än det prognostiserade utfallet. Undantaget är 2010 där prognosen pekade på ett överskott på 20,6 mkr, där utfallet blev 14,2 mkr. En hög prognossäkerhet är viktigt då det ger rätt underlag för att fatta beslut och indikerar att kontrollen över ekonomin är god. En följd av de senaste årens lämnade prognoser är att åtgärder vidtagits på olika nivåer inom nämndsorganisationen. Dessa åtgärder har påverkat de årsresultat som kommunen sedan redovisat för respektive år. Avseende prognosen för finansiering bygger skatteintäkternas utveckling under året på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunen utgår från att dessa är tillförlitliga och gör inga egna antaganden när det gäller skatteintäktsutvecklingen. Enligt prognosen för helåret 2011 kommer verksamheterna att ge ett resultat på -19,6 mkr och finansiering ett överskott på 17,2 mkr. Det ger ett totalt resultat för kommunen på -2,4 mkr. I prognosen har hänsyn tagits till den förändring av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen som SKL informerat om i cirkulär 11:38. Denna förändring ger en prognostiserad resultatpåverkan med -8,3 mkr. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är att tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram. Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa har under en femårsperiod varit i balans även om marginalen under åren har varit små, cirka en procent. För 2010 och 2011 har perioden januari till augusti uppvisat en högre marginal, mellan fyra-fem procent, vilket är positivt. Det är viktigt att fortsätta arbeta för en god ekonomisk hushållning i detta avseende. Därför är det önskvärt att kommunfullmäktiges tidigare mål, på ett budgeterat resultat kring mkr, kan återskapas. För åren 2012 och 2013 ligger förslagen till budgeterade resultat på endast 5 respektive 6 mkr. Över åren har kommunens investeringsvolym med marginal överstigit avskrivningarna. Den höga investeringsvolymen har till del finansierats genom upplåning. Detta leder till högre kostnader för avskrivningar och räntor och yttrar sig i form av låg soliditet och hög skuldsättningsgrad. Det är angeläget att på sikt få en balans mellan investerings- och avskrivningsnivåer. Kommunens pensionsutbetalningar under kommande år är fortsatt höga. Det ställer krav, dels på att kostnaderna kan finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har ökat under perioden. Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten och redovisar ett positivt resultat för perioden. Det egna kapitalet har inflationsskyddats, vilket förbättrar handlingsutrymmet inför framtiden. Resultatet uppgår till 51,6 mkr medan det prognostiserade resultatet för 2011 beräknas bli -2,4 mkr. Prognossäkerheten är relativt god och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder. I den ekonomiska situation som kommunen står inför de närmaste åren kommer det att fortsatt krävas omfattande åtgärder från samtliga nämnder för att upprätthålla en ekonomi i balans. Kerstin Ryding Ekonomichef

17 sandvikens kommun Redovisningsmodell 17 Redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. För att komplettera analysunderlaget används även driftredovisning. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas kommunens inkomstkällor: skatter och generella statsbidrag. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med dessa intäkter vilket resulterar i årets resultat. Detta resultat visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten årets resultat i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs över till balansräkningen så nollställs resultaträkningen och nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas. är alltså länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel till och från kommunen under året. In- och utflödet av likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar, betalar leverantörsfakturor eller tar upp ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden Årets kassaflöde. Driftredovisningen För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen. Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Eget kapital

18 18 Redovisningsprinciper sandvikens kommun Redovisningsprinciper Allmänt Sandvikens kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Stora delar av den systemdokumentation som avses i KRL 2:7 är färdigställda och resterande delar beräknas bli fullbordade under kommande år. Sandvikens kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med tillägg för utgifter som höjer tillgångens standard och/eller förbättrar dess servicepotential och med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag hanteras från och med 2010 i enlighet med RKR 18, men omräkning har ej skett av historiska värden utan de reducerar anskaffningsvärdet i enligt den tidigare redovisningsprincipen. Lånekostnader aktiveras ej. Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk. De föreslagna avskrivningstider i intervall, som rekommenderas av RKR för olika typer av tillgångar, ligger till grund för bedömningen av en tillgångs nyttjandeperiod. I samband med större ombyggnationer av fastigheter omprövas nyttjandeperioden och justeras för berörda anläggningsobjekt. Inventarier vars anskaffningsvärde uppgår till mindre än kr anses vara inventarier av mindre värde och aktiveras därför inte. För att en utgift skall redovisas som en anläggningstillgång krävs dessutom att tillgången har en nyttjandeperiod på minst tre år. Finansiella anläggningstillgångar Enligt KRL 6 kap 5 får en finansiell anläggningstillgång skrivas ned till ett värde som är lägre än anskaffningsvärdet. En sådan nedskrivning skall enligt samma paragraf återföras om det inte längre finns skäl för den. Enligt rekommendation RKR 9 skall placeringsmedel som klassificeras som anläggningstillgång tas upp till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Sandvikens kommun har placerat medel i syfte att täcka utbetalningar avseende kommande pensionsavgångar. Dessa placeringar klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och skall enligt RKR 9 alltså redovisas enligt lägsta värdets princip. Sandvikens kommun har emellertid valt att redovisa dessa placeringar till anskaffningsvärde, även i de fall där det verkliga värdet är lägre. Anledningen till detta är att villkoren i dessa placeringar garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Syftet är också att inneha värdepapperen till förfallodatum. Kommunen löper således ingen finansiell risk, trots att det verkliga värdet i vissa fall är lägre än anskaffningsvärdet. Exploateringstillgångar Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med matchningsprincipen redovisas då även kostnader för anskaffande och iordningställande av tomten. Osäkra fordringar Osäkra fordringar tas upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Befarade kundförluster skrivs ned löpande. Kortfristiga fordringar som har förfallit till betalning för mer än ett år sedan betraktas regelmässigt som osäkra och skrivs ner. Pensioner och särskild löneskatt på pensioner Vid beräkning av pensionsförpliktelser har SKL:s riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07) tillämpats. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Motsvarande utbetalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas vid tidpunkten för intjänandet som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Större delen av årets intjänade pension avser individuell del. Denna redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig skuld i balansräkningen, tills den betalas ut året efter intjänandet. I avsättningen ingår även ränteuppräkning på pensionsskulden. Denna del redovisas i resultaträkningen som en räntekostnad. Enligt rekommendation RKR 2.1 skall pensionsförpliktelse till anställda som har ett visstidsförordnande och till förtroendevalda enligt pensionsreglemente redovisas som ansvarsförbindelse. För perioden januari augusti 2011 redovisas ej dessa pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen i delårsrapporten utan de kommer att redovisas i årsredovisningen Övriga skulder Övriga skulder redovisas till nominellt belopp. Avsättningar Avsättningar tas upp till det belopp som motsvarar uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Leasing Enligt rekommendation RKR 13.1 skall bland annat vissa upplysningar om framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal lämnas. Kommunen kan i dagsläget inte ta fram efterfrågade uppgifter avseende lokalhyror och en avvikelse från rekommendationen görs i detta avseende.

19 sandvikens kommun Resultaträkning 19 Resultaträkning jan-aug jan-aug jan-aug mkr Verksamhetens intäkter not 1 265,6 276,3 286,6 Verksamhetens kostnader not , , ,4 Avskrivningar och nedskrivningar not 3-49,4-46,9-45,9 Verksamhetens nettokostnader , , ,7 Skatteintäkter not 4 950,2 954,3 949,1 Generella statsbidrag och utjämning not 4 210,7 185,9 131,5 Finansiella intäkter not 5 12,4 7,9 11,7 Finansiella kostnader not 5-17,6-12,0-18,1 Periodens resultat 51,6 54,6 7,5

20 20 Balansräkning sandvikens kommun Balansräkning 31 aug 31 dec 31 aug mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 233, , ,9 - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar not , , ,9 - varav maskiner och inventarier not 7 99,5 95,9 92,0 Finansiella anläggningstillgångar not 8 471,3 431,6 464,5 Summa anläggningstillgångar 1 704, , ,4 Omsättningstillgångar Förråd mm not 9 9,2 9,3 9,5 Fordringar not ,3 137,2 110,1 Kassa och bank not 11 42,7 72,5 34,6 Summa omsättningstillgångar 176,2 219,0 154,2 SUMMA TILLGÅNGAR 1 880, , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 12 Eget kapital 877,1 862,9 862,9 Periodens resultat 51,6 14,2 54,6 Summa eget kapital 928,7 877,1 917,5 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 13 83,7 78,0 75,7 Summa avsättningar 83,7 78,0 75,7 Skulder Långfristiga skulder not ,3 543,2 408,0 Kortfristiga skulder not ,0 382,2 421,4 Summa skulder 868,3 925,4 829,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 880, , ,6 Panter och ansvarsförbindelser not 16 Panter och därmed jämförliga säkerheter 1 140, , ,0 Ansvarsförbindelser 910,8 855,5 852,7 Summa Panter och ansvarsförbindelser 2 051, , ,7