Utredningsrapport av undersökningen Attraktivare skolgång i Högsby

Transkript

1 Utredningsrapport av undersökningen Attraktivare skolgång i Högsby Projekt Skola Näringsliv Utredare: Niclas Bergeskans/William Vitikainen Augusti 2012 Bergeskans/Vitikainen Consulting Partners (BVCP) 1

2 Om Bergeskans/Vitikainen Consulting Partners Bergeskans/Vitikainen Consulting Partners är ett konsultföretag i Kalmar län inom projekt och verksamhetsutveckling. Företagets vision är att utveckla regionen genom oberoende konsultering. Vi erbjuder skräddarsydda tjänster, exempelvis utredning, utvärdering eller uppföljning utifrån kundens behov. Företaget använder sig av kvalitativa och kvantitativa analyser baserade på utrednings- och utvärderingsmetodik. Fördelen med att anlita Bergeskans/Vitikainen Consulting Partners är att verksamheten eller projektet får moderna utrednings- och utvärderingskonsulter. Företagets konsulter levererar engagerat och finns ständigt tillgängliga för fortlöpande kommunikation och uppföljning. Ambitionen är att, resultat- och målinriktat, arbeta konsultativt utifrån samhällsvetenskapliga metoder och förhållningssätt för att optimalt uppnå kundens behov. Tillsammans utvecklar vi regionen. 2

3 Sammanfattning Rapporten är en del av projektet Skola - Näringsliv som pågår i Kalmar län. Undersökningens syfte var att kartlägga ungdomarnas intresse, attityder och önskemål gällande utbildning fritid - näringsliv i Högsby kommun. Rapporten redogör för hur skolgången i Högsby kan göras mera attraktiv och funktionell. Fokus ligger på den valbara gymnasieskolan samt utbildningens koppling till näringslivet. Rapporten baseras på en frågeundersökning som består av två delar, en enkätundersökning och en samtalsundersökning. Enkätundersökningens population, vilka rapporten uttalar sig om, är eleverna i årskurs 8 och 9 på Fröviskolan och samtliga elever på Högsby utbildningscenter. Populationen består av sammanlagt 202 elever i åldrarna Rapporten avslutas med en utvecklingsmodell och är en kausalmodell över en rekommenderad utvecklingsprocess för Högsby kommun. Modellen, som baseras på fallstudien över Högsby kommuns utbildningssektor, visar den kausala processen med tillhörande relationer och samband mellan variabler. Modellen består av tre delar; förutsättningar (bakomliggande variabler), fokusområden (oberoende variabler) och mål (beroende variabler). Tillsammans utgör delarna en utvecklingsprocess som bör inledas omgående. Utifrån undersökningens empiriska resultat går det att utläsa sex stycken slutsatser/rekommendationer, tillika utvecklingsprocessens fokusområden. Första slutsats. Eleverna i Högsby kommun har visat att de är ambitiösa i sina studier och har en vilja att både lära sig och att i framtiden få ett bra jobb. En väldigt viktig förutsättning för att lära sig är att det finns tillräckligt med lärare som är engagerade och duktiga. En god kompetens innebär att läraren arbetar efter gemensamt uppställda mål och arbetssätt samtidigt som läraren anpassar sig utifrån varje enskilds individs förutsättningar. Andra slutsats. Möjligheten att ha valbara kurser som inriktar sig åt förberedelser inför högskolestudier, eller kurser som inriktar sig åt förberedelse inför arbetslivet vore ett enkelt men mycket givande inslag i grundskoleutbildningen. Rekommendationen handlar om att förenkla övergången mellan grundskola och högskola/arbetsliv genom att införa mindre övergångar som ger ungdomarna bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. Tredje slutsats. Marknadsföringen av Högsby utbildningscenter behöver professionaliseras, vilket kräver mera tid och resurser. Rekommendationen är att Högsby utbildningscenter, tidigt förankras hos eleverna på Fröviskolan, på ett seriöst och övertygande sätt (förslagsvis redan i årskurs 8). 3

4 Fjärde slutsats. Att få elever att välja Högsby utbildningscenter beror mycket på det arbete studie- och yrkesvägledaren genomför. Utbildningssektorn i Högsby behöver ständigt tillgänglig studie- och yrkesvägledare som är verksam på både Fröviskolan och Högsby utbildningscenter. Femte slutsats. En betydelsefull slutsats angående fritidsutbudet i Högsby kommun är att ungdomar på högstadiet är mycket nöjda medan ungdomarna på Högsby utbildningscenter är missnöjda. Fritidsutbudet kan förbättras genom satsningar som kan nyttjas av olika grupper av kommunen. Sjätte slutsats. Hela 50 % av respondenterna vill ha större inslag av näringslivet i sin utbildning. De mest populära tillvägagångssätten var studiebesök och praktik vilket visar på en positiv inställning bland Högsbys elever. Utbildningssektorn har här stora möjligheter att skapa en fruktbar relation mellan utbildning och näringsliv. Även om inslag idag existerar kan relation förstärkas avsevärt vilket skulle höja både utbildningen och det lokala näringslivet. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Disposition Teknisk rapport Empiriska resultat Respondentens bakgrund Kön Skola Bostadsort Utbildning Intressanta skolämnen Ambitioner Viktigast i utbildningen Utbildning och arbetsmarknad Utbildningsinformation Faktorer som påverkar val av skola Kvaliteten på utbildningen i Högsby Högsby utbildningscenter Fritid Fritidsintresse Fritidsutbudet i Högsby Näringsliv Information om det lokala näringslivet Intresse över det lokala näringslivet Söka jobb Eget företag Stanna kvar i Högsby kommun Slutsatser/rekommendationer Lärarnas kompetensutveckling Ambitionsnivån Gymnasievalet Studie- och yrkesvägledare Fritidsutbud i Högsby kommun Relationen utbildning näringsliv Utvecklingsmodell Källförteckning Bilagor 5

6 Figurförteckning Figur 1. Enkätundersökningens svarsfrekvens Figur 2. Könsfördelning Figur 3. Vilken skola går du på? Figur 4. Bostadsort Figur 5. Vad avgör vilka ämnen som är intressanta? Figur 6. Ungdomarnas utbildningsambitioner Figur 7. Viktigast i utbildningen Figur 8. Utbildning och arbetsmarknad Figur 9. Tillräcklig information Figur 10. Inhämtning av information Figur 11. Påverkansfaktorer Figur 12. Kvaliteten Figur 13. Högsby utbildningscenter Figur 14. Är fritidsintresse avgörande? Figur 15. Fritidsutbudet i Högsby Figur 16. Önskat tillvägagångssätt Figur 17. Skola/näringsliv inom utbildningen Figur 18. Intresse av det lokala näringslivet Figur 19. Vet du hur man söker jobb? Figur 20. Eget företag Figur 21. Stanna kvar i kommunen Figur 22. Utvecklingsmodell

7 1. Inledning Föreliggande rapport är en redovisning av undersökningen Attraktivare skolgång i Högsby vilken genomfördes under våren Rapporten är en del av projektet Skola - Näringsliv som pågår i Kalmar län. Undersökningens syfte var att kartlägga ungdomarnas intresse, attityder och önskemål gällande utbildning fritid - näringsliv i Högsby kommun. Rapporten inriktas mot att göra skolgången i Högsby mera attraktiv och funktionell vilket gör att fokus ligger på den valbara gymnasieskolan samt utbildningens koppling till näringslivet. Hur kan Högsby utbildningscenter öka elevantalet och därmed vara en mera attraktiv gymnasieskola? Rapporten baseras på en frågeundersökning som består av två delar, en enkätundersökning och en samtalsundersökning. Enkätundersökning genomförs för att kartlägga ungdomarnas intresse, attityd och önskemål gällande utbildning - näringsliv - fritid. Syftet är att kvantitativt analysera unga människors syn på deras skolgång i förhållande till utbudet i Högsby. Enkäten utformades med intentionen att ge en omfattande bild av förhållandet mellan utbildning näringsliv - fritid i Högsby kommun. Enkätundersökningens population, vilka rapporten avser att uttala sig om, är eleverna i årskurs 8 och 9 på Fröviskolan och samtliga elever på Högsby utbildningscenter. Populationen består av sammanlagt 202 elever i åldrarna Att kartlägga innebär att grundligt uppvisa ungdomarnas situation i och utanför skolgången. Intresse, attityder och önskemål utgör undersökningens fundamentala delar. Intresse berör dels synen på utbildning men också synen på fritid. Attityder visar ungdomarnas uppfattningar av och förhållningssätt gällande skolgång näringsliv fritid i Högsby kommun. Önskemål granskar ungdomarnas viljor och visioner och bygger på ungdomarnas intressen samt attityder och visar på vad ungdomarna i framtiden önskar av Högsby kommun. Samtalsundersökning genomfördes efter att enkätundersökningen var avslutad och analyserad. Utifrån enkätundersökningens resultat, men också andra aspekter, genomförde vi samtal/diskussioner med strategiskt utvalda grupper. Samtalsundersökningen fungerade som en form av öppet forum där vi lät ungdomarna uttrycka sig fritt utifrån undersökningens breda intresseområden utbildning fritid näringsliv inom ramen för Högsby kommun. Som projektledare kunde vi därefter styra in diskussionerna på enkätundersökningens resultat och på så sätt få mera djupgående och kvalitativt resultat på ungdomarnas situation i Högsby. 7

8 1.1 Disposition Rapporten baseras på en frågeundersökning som bestod av två undersökningar, en enkätundersökning och en samtalsundersökning. Enkäten bestod av 26 frågor, med öppna och slutna svarsalternativ och rapportens resultatredovisning har följande disposition. Inom kategorierna ingår både enkätundersökningens resultat såväl som samtalens fördjupade diskussioner. - Respondentens bakgrund - Utbildning - Fritid - Näringsliv Kategorin respondentens bakgrund står som grund där respondenten uppges redogöra för kön, skola samt bostadsort. Informationen ger en bra överblick av populationens demografiska fördelning. Kategorierna utbildning, fritid och näringsliv visar på ungdomarnas intresse, attityd och önskemål gällande Högsby kommuns utbildning i förhållande till samhället. Kategorin utbildning inriktas mot ungdomarnas syn på utbildningssektorn, synen på sin egen studiesituation samt vilka faktorer som påverkar deras utbildning och utbildningsval. Kategorin fritid kartlägger ungdomarnas fritidsintressen samt framtida önskemål. Frågorna påvisar betydelsen av fritid samt på vilket sätt Högsby kommun kan förbättras. Den avslutande kategorin näringsliv redogör för ungdomarnas attityder och inställning till näringslivet, vad har ungdomarna för kunskaper? Här efterfrågas vilken koppling som finns mellan utbildning och näringsliv i Högsby kommun, samt på vilket sätt ungdomarna vill ta del av arbetsmarknaden. 8

9 1.2 Teknisk rapport Undersökningen inleddes i april 2012 och består av två stycken delstudier. Fokus riktas mot åldern eftersom ungdomarna gör avgörande val under den här studietiden. Åldern omfattar årskurs 8 och 9 på högstadiet och samtliga gymnasieelever i Högsby. Det är ungdomarna som kartläggs för att se vilka attityder, intressen och önskemål som finns bland skolelever i Högsby kommun. Den utlämnade enkäten har konstruerats i samråd med intresseparter i Högsby kommuns offentliga sektor. Registret visade att antalet aktuella elever i årskurs 8 och 9 på Fröviskolan samt hela Högsby utbildningscenter tillsammans var 202 stycken. 1 Intentionen var att genomföra ett totalurval, det vill säga få in besvarad enkät från samtliga elever. 2 UTLÄMNADE På listan 202 Naturligt bortfall * 3 SVAR Fröviskolan klass 8 69 Fröviskolan klass 9 48 Högsby utbildningscenter 55 TOTALT % Enkätundersökningen genomfördes ute vid respektive skola. Bergeskans/Vitikainen Consulting Partners var ständigt närvarande och hade vid varje enkätutdelning en inledande presentation av enkätens och undersökningens syfte. När eleverna besvarade enkäterna fanns BVCP på plats för att svara på frågor kring enkäten och/eller förklara tänkbara svåra ord eller frågeformuleringar. Den tekniska rapporten visar att av 202 registrerade elever i åldern besvarade 172 stycken enkäten. Svarsfrekvensen blev därmed 85 % vilket får anses som en mycket hög 1 Observera att undersökningen riktar sig till elever på Högsby utbildningscenter som läser ett nationellt program. Valet var strategiskt utifrån undersökningens syfte och mål. 2 I rapporten används respondenter, ungdomar och elever för att benämna den grupp rapporten avser. 3 Det naturliga bortfallet berodde på ett antal orsaker. Våra preliminära klasslistor innehöll 202 elever vilket visade sig vara felaktigt då vi var ute och besökte skolorna/klasserna. Någon enstaka elev från varje klass hade antingen flyttat, slutat skolan eller slutat närvara på lektionerna. Resterande bortfall berodde på sjukdom/ledighet även om vi försökte med resultatlöst uppsamlingsbesök. 4 Om inget annat anges är fortsättningsvis i rapporten antal svarande 172 stycken (det vill säga n=172) 9

10 svarsandel och således representera den uttalade populationen (ungdomar som studerar i Högsby) mycket väl. Varje årskurs hade en liknande svarsfrekvens, samtliga låg runt 85 %, vilket visar på att ingen snedvriden representation förekom i undersökningen. Samtalsundersökningen fungerar som en kvalitativ fördjupningsanalys av enkätundersökningens resultat. Samtalsmallen strukturerades utifrån enkätfrågorna och gav möjlighet för deltagarna att diskutera mera fördjupat kring detaljer angående förhållandet utbildning fritid näringsliv i Högsby kommun. Gruppen ungdomsrådet i Högsby kommun var strategiskt utvald och samtalsdiskussionen hölls vid Tegelbruket. Ungdomsrådet beskriver sig självt enligt följande: Våra syften är alltid att förbättra för ungdomarna i Högsby kommun. Detta bland annat genom att påverka beslutsfattare i frågor som vi är intresserade av. 5 Ungdomsrådet består av flera ambitiösa ungdomar från Högsby kommun och samtalsdiskussionerna genererade många idéer, tankar och analyser om relationen utbildning fritid näringsliv i Högsby. Rapporten avslutas med en utvecklingsmodell och är en kausalmodell över en rekommenderad utvecklingsprocess för Högsby kommun. Modellen, som baseras på fallstudien över Högsby kommuns utbildningssektor, visar den kausala processen med tillhörande relationer och samband mellan variabler. Modellen syftar till att förklara vilka faktorer som är avgörande för Högsby kommuns utveckling inom områden utbildning fritid näringsliv. 5 Ungdomsrådets hemsida 10

11 2. Empiriska resultat Den här delen av rapporten behandlar undersökningens empiriska resultat. Intentionen är att återge det kvantitativa och kvalitativa materialet som framkom ur enkätundersökningen och samtalsundersökningen. Undersökningen var uppdelad i fyra delar. Inledningsvis kartläggs respondentens bakgrund, det vill säga en demografisk analys av eleverna. Därefter följer presentation av resultat från kategorierna utbildning, fritid och näringsliv. 2.1 Respondentens bakgrund Rapporteringen av det empiriska materialet inleder med en överblick av svarsfrekvensen, således antalet besvarade enkäter i förhållande till undersökningens population. Kategorin innehåller även kön, skola och bostadsort. Figuren visar tydligt att materialet är representativt för undersökningens population då svarsfrekvensen låg på höga 85 %. Procentsiffran kan även ses som att 172 ungdomar av 202 möjliga valde att delta i enkätundersökningen. 6 Figur 1. Enkätundersökningens svarsfrekvens 30; 15% Bortfall Besvarade 172; 85% Kön Tittar vi på könsfördelningen ser vi att fördelningen är likvärdig, med något flera killar. Könsfördelningen är genomgående jämn igenom varje årskull vilket minimerar risken för olika former av snedvriden analys utifrån könsaspekten. Procentfördelningen över kön var 56 % killar och 44 % tjejer vilket också kan utläsas som 96 killar respektive 76 tjejer. 6 För ytterligare information kring undersökningen bortfall se rapportens tekniska del. 11

12 Figur 2. Könsfördelning Killar Tjejer Frövi HUC Alla Skola Undersökningen innefattade två skolor i Högsby; Fröviskolan (högstadium) och Högsby utbildningscenter (gymnasium). Eleverna vid respektive skola befinner sig vid olika vägval i livet och påverkas utifrån olika faktorer i samhället, något undersökningen ville ta fasta på och göra jämförelser emellan. Fördelningen mellan skolorna såg ut enligt följande. Figur 3. Vilken skola går du på? 55; 32% Frövi HUC 117; 68% Observera att figuren redovisar procentfördelningen för skolorna, det vill säga hur stor del av respondenterna som går på respektive skola. Figuren visar att 68 % av eleverna som besvarat enkäten går på Fröviskolan. Procentfördelningen över respektive skola, med fördel Fröviskolan, påverkar givetvis inte representativiteten för årskurserna i undersökningen utan 12

13 visar endast på hur de besvarade enkäterna är fördelade. Den tekniska rapporten visade att 117 av 172 elever som svarade på enkäten gick på Fröviskolan. Precis som den tekniska rapporten visade var svarsfrekvensen procentsiffra lika för skolorna (ca 85 %) Bostadsort Den sista frågan i enkätformuläret gällande respondentens bakgrund frågade efter personens bostadsort. Vilken ort respondenten är bosatt på kan påverka attityd, inställning och önskemål i olika frågor som berör utbildning, fritid och näringsliv. Figur 4. Bostadsort 15; 9% 53; 31% Högsby Annan ort i Högsby kommun Utanför Högsby kommun 104; 60% Figuren visar att mer än hälften (60 %) av eleverna i åldern som studerar i Högsby år 2012 är bosatta på annan ort i Högsby kommun än i Högsby. Samtidigt är ungefär 10 % bosatta utanför Högsby kommuns gränser. Fördelningen utifrån bostadsort visar att ungdomarna i Högsby kommun uppvisar en omfattande geografisk spridning vilken inte kan försummas eller åsidosättas. Olika aspekter av framför allt fritid och näringsliv kräver tillfredsställelse och underhåll också utanför Högsby. Endast 30 % av ungdomarna bor i Högsby vilket de facto är en låg procentsiffra för en centralort. 13

14 2.2 Utbildning Avdelningen utbildning uppvisar ungdomarnas syn på utbildningssektorn, synen på sin egen studiesituation samt vilka faktorer som påverkar deras utbildning och utbildningsval. Resultaten ger en mångfacetterad kartläggning av utbildningssektorn i Högsby utifrån ungdomarnas perspektiv och i relation till fritid och näringsliv Intressanta skolämnen Inom utbildningsdelen fick respondenterna inledningsvis besvara vilka skolämnen de tycker är mest intressanta. Syftet var att skaffa en överblick av ungdomarnas skolintressen vilket kan påverka undersökningens resultat. 7 En sammanräkning av svaren visar på skiftande resultat beroende på årskurs. I årskurs 8 dominerar idrott/hälsa som mest intressanta ämne, följt av svenska och samhällsorienterade ämnen. Generellt visar sig kärnämnen vara ämnen som elever i årskurs 8 anser vara intressanta. I årskurs 9 dominerar samhällsorienterade ämnen som mest intressanta. Därefter följer idrott/hälsa och matematik. Idrott/hälsa visar sig vara ett mycket uppskattat inslag i studierna. Även bild håller många elever som intressant ämne vilket för många kanske kan framstå som oväntat. Tittar vi på Högsby utbildningscenter och vilka ämnen som anses vara mest intressanta så hamnar foto/media i topp vilket är ett gott betyg åt satsningen på en profilering av medieprogrammet vid HUC. Andra intressanta ämnen är engelska och matematik. Uppseendeväckande är att idrott/hälsa inte alls innehar samma uppskattning på HUC som på Fröviskolan, vilket med stor sannolikhet beror på åldern som bakomliggande faktor. 8 För att kvalitetssäkra och titta på bakomliggande faktorer frågade vi respondenterna vad som avgör vilka ämnen som är mest intressanta. Undersökningens resultat visade vilka ämnen som är mest intressanta, och nästa steg är att förklara vilka faktorer som påverkar att ungdomarna tycker så. 7 Fråga 4 var en så kallad öppen frågeställningen, vilket innebär att respondenten får svara fritt i text. Ytterligare syfte med frågan var att få respondenten att komma igång samt bli vänligt inställd till frågeformuläret. 8 En icke säkerställd slutsats är att ålder figurerar som bakomliggande påverkansfaktor till att inställningen till idrott/hälsa skiftar mellan elever på högstadiet och gymnasiet. 14

15 Figur 5. Vad avgör vilka ämnen som är intressanta? 28; 9% 71; 23% 124; 41% Personligt intresse Lätt att förstå Duktiga lärare Lätt att få högt betyg 83; 27% Sammanställningen av enkäterna i denna fråga blev lite annorlunda eftersom resultatet framställdes genom en annan metodtillämpning. Eleverna ombads att rangordna sina svarsalternativ från 1-5 och därefter sammanställdes första- och andrahandsval vilket senare fick vara representativt för populationen. Av svaren går att utläsa att eleverna både på Högsby utbildningscenter och på Fröviskolan går att fånga upp i former som sammanstrålar med deras egna personliga intressen. Figuren visar att personligt intresse är den faktor som påverkar allra mest vilket ämne som är mest intressant. Personligt intresse fick 41 % av första- och andrahandsvalen vilket är en väldigt hög siffra. Två av svarsalternativen, duktiga lärare och lätt att förstå, går in i varandra som svar detta då läraren har möjlighet att göra det lätt att förstå för eleverna. Duktiga lärare fick 23 % av första- samt andrahandsvalen och lätt att förstå fick 27 %. Om de två svarsalternativen sammanförs blir det 50 % av alla elever som anser att lärare eller ämnen som är lätta att förstå, ett ansvar som ligger på läraren, är det som avgör om ämnen är intressanta. Resultaten visar hur viktigt det är med kompetenta lärare i utbildningssektorn då själva utlärandet är en av faktorerna som gör att skolämnen kan bli intressanta för eleverna. Samtalsdiskussionerna med ungdomsrådet förstärkte slutsatsen ytterligare då samtliga diskussionsdeltagare tydligt påpekade vikten av kompetenta och engagerade lärare. Vidare fortsatte diskussionerna med att engagerade lärare ger utrymme för utveckling såväl personlig som i skolämnet. 15

16 Ambitioner Högsby kommun är en av landets minsta kommuner och innehar därmed begränsade möjligheter vad gäller arbete och utbildning. I undersökningen efterfrågades ungdomarnas ambitioner med sin skolgång. Intentionen var att utläsa vilka möjligheter skolan har att förbereda ungdomarna inför framtiden på ett optimalt sätt. Samtidigt syftade frågan till att kartlägga ambitionsnivån hos ungdomarna i Högsby kommun. Figur 6. Ungdomarnas utbildningsambitioner 5% 43% 39% Högstadiet Gymnasiet Yrkesutbildning Högskola 13% Resultatet visar att hela 43 % av ungdomarna har en ambition att läsa vidare på högskolenivå efter att ha avslutat grundskolan. Siffran måste anses vara väldigt hög och visar på en hunger och vilja bland ungdomar i Högsby kommun att utbilda sig ytterligare. Ambitionerna måste uppmärksammas av lärare och politiker och tas tillvara på. Figuren visar att 39 % av eleverna är nöjda med att gå ut gymnasiet för att sedan söka arbete. Dessa ungdomar går att fånga upp och hjälpa in i ett lokalt näringsliv. 13 % av eleverna har som ambition att gå klart en yrkesutbildning på gymnasiet för att sedan vara redo att integreras i arbetslivet. De två klart största grupperna som utgör elevernas svar är att de antingen vill fortsätta sina studier på högskolenivå eller är nöjda med att avsluta studierna efter gymnasiet. Det blir då av stor vikt att eleverna uppbackas på gymnasiet och anpassas i riktning åt deras intressen. Möjligheten att ha valbara kurser som inriktar sig åt förberedelser inför högskolestudier, eller kurser som inriktar sig åt förberedelse inför arbetslivet vore ett enkelt men mycket givande inslag i grundskoleutbildningen. I kvalitetsredovisningen för läsåret 2010/2011 står att läsa att eleverna trivs med att arbeta i teman och projekt där de själva varit delaktiga i planeringen. Studiemotivationen har ökat och lett till bättre studieresultat. Resultaten ger positiv respons 16

17 samtidigt som det visar på vilket tillvägagångssätt som fungerar och i framtiden bör utvecklas ytterligare Viktigast i utbildningen I undersökningen ombads ungdomarna att rangordna vad som är viktigast i deras utbildning. 9 Att ta reda på vad ungdomarna uppfattar som det mest betydelsefulla i utbildningen ger en analys av vad Högsbys skolor kan förbättra eller bli tydligare med. Figur 7. Viktigast i utbildningen 25% 36% Att lära mig saker Bra lärare Möjlighet att påverka Vänner Möjlighet att få ett bra jobb 21% 7% 11% Ibland är det enkelt att underskatta ungdomarnas attityd och inställning men oftast är de väldigt målmedvetna inombords vilket tydligt visar sig när de ombads att besvara vad som är viktigast i deras utbildning. Hela 36 % hade svaret möjlighet att få ett bra jobb som antingen första- eller andrahandsalternativ. Resultatet visar vad som kanske driver på ungdomarna mest i skolan. Viktigt att påpeka är att ett bra jobb är högst personligt och kan lika gärna visa på en rädsla i dagens samhälle med hög ungdomsarbetslöshet, samtidigt som det kan visa på att ungdomar siktar mot chefsjobb. Svaren att lära sig saker och bra lärare kommer tvåa och trea när eleverna får ranka det viktigaste i utbildningen, och det är återigen sammanlagt nästan 50 % av alla elever. Återigen kombineras två svarsalternativ in i varandra och påvisar vilken betydelsefull roll läraren har för elevernas utbildning och utveckling. Endast 11 % av alla elever anser att möjligheten att påverka utbildningen är ett betydelsefullt inslag i skolgången. Resultaten visar att ungdomarna inte vill styra utbildningen 9 Procentfördelningen visar resultat av ett rangordningssystem där respondenterna rangordnade utifrån 1-5 och där vi sedan sammanställde första- och andrahandsvalen som representativt för populationen. 17

18 utan hellre vill bli styrda åt rätt håll. 10 Det är en svår balansgång i frågan då eleverna tillfredsställs då de får vara med och påverka sin utbildning inom vissa områden medan eleverna vid andra områden hellre ser att utbildningssektorn bestämmer. Skillnaden på engagemang från eleverna är stor mellan olika frågor/problem. Det är viktigt att konkreta viljor och önskemål genomförs inom ramen för vad som är realistiskt. Noterbart är också att i utbildningen är inte vännerna så betydelsefulla som många kanske tror, utan kvaliteten är mera avgörande. Samtalsdiskussionerna med ungdomsrådet gav insyn i hur viktigt det är att gymnasieskolan förbereder dem inför kommande studier på högskolenivå. 11 Ungdomarna vill lära sig så mycket som möjligt för att få optimala förutsättningar att lyckas med sina högskolestudier Utbildning och arbetsmarknad En av undersökningens intentioner var att titta på samspelet mellan utbildning och näringsliv för att utläsa ungdomarnas kunskap och kännedom om vilken utbildning som överensstämmer med en framtida arbetsmarknad. 12 Avsikten var att granska framförhållningen både hos skolsektorn och hos den enskilde eleven gällande kopplingen utbildning näringsliv. Figur 8. Utbildning och arbetsmarknad 70% 60% 50% 62% 51% 40% 30% 31% 25% Frövi (procent) HUC (procent) 20% 10% 9% 7% 4% 11% 0% Ingen alls Lite Mycket Full koll Figuren visar ett ganska förväntat resultat på huruvida eleverna hade kännedom om vilken utbildning och framtida arbetsmarknad som hörde samman med deras intressen. Kunskapen 10 Kvalitetsredovisningen för läsåret 2010/2011 av rektor Elisabet Bjuvsjö visar att inom elevernas ansvar och inflytande ska alla elever ha möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC. 11 Ungdomsrådet bestod av ungdomar med ambitionen att studera vidare på högskolenivå. 12 Enkätfråga 6: Har du kunskap om vilken utbildning och framtida arbetsmarknad som hör samman med de ämnen du är intresserad av? 18

19 ökar i takt med åldern vilket gör att procentsiffran stiger mot en större kännedom på gymnasiet. Ungdomar på högstadiet, främst i årskurs 8 svarar i stor utsträckning att de har lite kunskap om vilken utbildning som stämmer väl överens med de intressanta ämnena samt med den framtida arbetsmarknaden. På Högsby utbildningscenter ökar kunskapen om vilken utbildning och framtida arbetsmarknad som hör samman med intressen. Dels har eleverna blivit äldre men informationen på gymnasiet blir mer påtalig i dessa frågor. Eftersom studievalen är av vikt för att trivas, utvecklas och utbildas är det kanske än mer betydelsefullt att börja tidigare på högstadiet om framtida valmöjligheter och kopplingar mellan utbildning arbetsmarknad gentemot elevers intressen Utbildningsinformation Under studietiden gör ungdomarna i Högsby kommun ett antal betydelsefulla val för sin egen framtid. För att kunna göra rätt val vid rätt tidpunkt är det av betydelse att informationen och även kommunikationen fungerar tillfredsställande. Figur 9. Tillräcklig information 25% Ja Nej 75% Figuren visar en sammanslagning av svaren från både Fröviskolan (endast årskurs 9) och Högsby utbildningscenter eftersom siffrorna var liknande vid båda skolorna. Var fjärde elev svarade att de inte hade fått tillräcklig information vid ett eller annat studieval. När eleverna ska göra sina studieval bör de ha fått tillräcklig information för att göra ett så korrekt val som möjligt. I Högsby kommun kände tyvärr en av fyra elever att de inte hade fått tillräcklig information. Även att 75 % av ungdomarna svarade ja, är andelen som svarade nej (25 %) en för hög siffra för att det ska vara godkänt för utbildningssektorn. I stället måste 19

20 utbildningssektorn arbeta mot att samtliga ungdomar ska känna att de fått tillräcklig information vid samtliga studieval. Förslagsvis kunde informationen inkluderas tidigare vid respektive studieval som en del av grundutbildningen. Samtalsdiskussionerna med ungdomsrådet visade att eleverna anser att information inför respektive studieval bör inledas tidigare och senare successivt öka. Samtidigt kände ungdomsrådet att ungdomar idag inte får den behövliga uppbackningen inför gymnasievalet. Respondenterna ombads i undersökningen att besvara på vilket sätt de inhämtade information på inför gymnasievalet. Intentionen var att kartlägga vilket tillvägagångssätt som är bäst lämpat att använda för att nå ut till ungdomarna samt för att få dem engagerade. Figur 10. Inhämtning av information 72; 19% 52; 13% 15; 4% 104; 27% 70; 18% Syo Sökte information själv Pratade med vänner Pratade med föräldrar Besökte skolor Besökte mässor 73; 19% Det finns många olika sätt att inhämta information på inför gymnasievalet. Det som var vanligast i rangordningen var Studie- och yrkesvägledaren (syo/syv) då 27 % av eleverna svarade just syo som mest betydelsefull för information. Resultatet visar på hur viktigt det är att ha en bra och kompetent syo som ger eleverna chansen att välja rätt. 13 De tre nästkommande svaren låg runt 20 % var och liknar varandra så till vida att de går utanför skolområdet. Många uppgav att de letade information genom att söka information själv, prata med vänner eller genom att prata med föräldrar. Det är givetvis väldigt positivt att eget ansvar kommer in och påverkar men viktigt är då att korrekt information inhämtas. Ett sätt att säkerställa att det blir korrekt information kan vara att skicka ut information till föräldrar via e-post, brev eller lokalt i tidningen. Att bjuda in föräldrar till informationsmöten 13 Studie- och yrkesvägledarens betydelse för informationshantering inför studieval backades upp av ungdomsrådet som samtidigt riktade skarp kritik till det arbetssätt dåvarande syo använde sig av. 20