Främja Kvinnors Företagande i Kramfors kommun

Transkript

1 Främja Kvinnors Företagande i Kramfors kommun Svenskt näringsliv mår bra när fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Främja Kvinnors Företagande bidrar till det. Projektrapport av Ingalill Bergman, Qresurs Grafisk formgivning: Ordpilot A-C Granbäck

2 Främja Kvinnors Företagande KRAMFORS Ett projekt inom ramen för Tillväxtverkets nationella program Främja Kvinnors Företagande. Programmets syfte är att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Kramfors Främjaprojekt har pågått i tre olika omgångar under åren Projektägare har varit Kramfors kommun. Mål för projektet Fler kvinnor ska se våga tro på och realisera sina idéer Företagande ska ses som ett alternativ till anställning Fler kvinnors ska vilja starta nya eller överta befintliga företag Redan etablerade företagarkvinnor ska orka arbeta vidare och göra tillväxtskapande satsningar Påverka den gängse bilden av företagare Projektledare: Ingalill Bergman, Qresurs Så här startade allt... Det hela började med Lokala Resurscentrum. Idén till den verksamheten kom bland annat från Maud Olofsson i Robertsfors, Västerbotten. Hanteringen av resurscentrum förlades hos dåvarande Nutek. Ett antal lokala resurscentra växte därefter upp lite varstans i landet. Det fanns en organisation med lokala, regionala och centrala resurscentra i landet. Det nationella resurscentret blev så småningom en förening. En av de aktiva i den föreningen var Stina Ekbäck, som även ansvarade för resurscentrum i Kramfors. Frågan om ett lokalt resurscentrum i Kramfors hamnade så småningom hos Kramfors IndustriAktiebolag, KIAB, som vid den tiden även fungerade som näringslivskontor. Ulla Gustafsson arbetade då som affärsrådgivare där. År 2001 fick jag, Ingalill Bergman, ett första uppdrag inom detta område. Uppgiften var att ta fram en skiss om hur ett resurscentrum i Kramfors fortsättningsvis skulle kunna se ut och fungera. De fyra som fick uppdraget att skriva KIAB:s första ansökan om projektverksamhet inom lokalt resurscentrum var förutom undertecknad, Ewa Wärmegård med nystartade firman Ewa Wärmegård, Anette Lundkvist från Script Ease Mediakultur och Margaretha Larsson Öhman, Mental Styrka. Ewa Wärmegård övergick dock snabbt till en anställning på SIDA i Härnösand, Anette Lundkvist klev av projektet eftersom politiken tog allt mer av hennes tid och så småningom gick även Margareta Larsson Öhman till andra uppdrag. Jag arbetade under en period tillsammans med representanter från Härnösand och Örnsköldsvik i ett regionalt resurscentraprojekt med namnet Forum för Jämställdhet. Maria Kalén från Härnösand var projektledare i detta projekt, som ägdes av Härnösands kommun. Yvonne Landström från Härnösand, Vanja Östman från Örnsköldsvik och undertecknad från Kramfors var projektledare i våra respektive kommuner. Under årens lopp upplevde jag att uppdragen inom lokala resurscentrum var splittrade och diffusa. Uppgiften blev tydligare, rakare och enklare när den regering som tillträdde 2006 beslutade att rikta speciella riktade insatser för att främja kvinnors företagande. Lite slarvigt kallas dessa medel ibland för Maud Olofsson-pengarna, då det var hon som initierade aktiviteten. Nutek hade då övergått i Tillväxtverket. Det var Tillväxtverket och i nästa steg Länsstyrelserna, som fick uppdraget att hantera de medel som tilldelades denna företagsfrämjande insats. Jag och några kvinnor hade varit på ett inspirerande föredrag i Solefteå när vi beslutade att göra något i Kramfors. Vi organiserade informations- och temakvällar, men startade även föreningen Kvinnors Kraft. En tid senare ansökte vi genom Kramfors kommun om projektmedel från Nutek för att starta ett lokalt resurscentrum. Stina Ekbäck, fd länsstyrelsen Många kommuner hade resurscentrum, men Kramfors tvekade först. Som affärsrådgivare trodde jag först att det skulle bli svårt. Så många kvinnor, som ville olika saker. Vi hade också svårt att inse att ett LRC skulle vara till för alla, inte bara för blivande företagare. Jag började dock samarbeta med ett antal kompetenta kvinnor och plötsligt såg det ljusare ut. Vi tog chansen och ansökte, vilket vi aldrig ångrade. Ulla Gustafsson, tidigare affärsrådgivare Kiab/Kfors kommun

3 Främja kvinnors företagande i Kramfors Den första ansökan inom ramen för Främja kvinnors företagande i Kramfors gjordes och beviljades strax före jul år Då var det KIAB, Kramfors Industriaktiebolag, som var projektägare. Därefter fattade Tillväxtenheten på Kramfors kommun stafettpinnen. Den sista tiden har Näringslivsenheten ansvarat för projektet. Ända sedan starten har jag, Ingalill Bergman, haft uppdraget att agera projektledare för verksamheten. Så länge Sekreterartjänst fanns på Företagens Hus i Kramfors hanterade de sändlistor, anmälningar till arrangemang och så vidare. Nu sköter kommunens kundtjänst KomIn en del av detta. Alla aktiviteter i projektet har erbjudits de företagande kvinnor som finns uppsatta på den sändlista som benämns K-nätverket. Det är ett mycket löst sammansatt nätverk. Alla kvinnor som själva eller tillsammans med andra äger eller driver ett företag i Kramfors kommun får vara med. Även kombinatörer, det vill säga personer som antingen pendlar mellan eget företagande och anställning eller är hobbyföretagare, är välkomna. Som mest har det funnits cirka 250 företagarkvinnor i K-nätverket. Efter det att vi slutade skicka ut information och inbjudningar via vanlig post och helt gick över till att använda e-post försvann många namn. Detta trots att deltagarna flera gånger uppmanades att uppge en e-postadress. Ingalill Bergman, Qresurs Projektledare Syfte, mål och måluppfyllelse Ett syfte med projekten har varit att fler kvinnor ska se företagande som ett alternativ till anställning, på heltid eller deltid. Att fler kvinnors ska vilja starta nya eller överta befintliga företag och att redan etablerade företagarkvinnor ska orka arbeta vidare och även satsa på att låta sina företag växa. Projektet har alltså arbetat för att lyfta, stärka, stötta, supporta och på olika sätt hjälpa företagande kvinnor i kommunen att utvecklas och utveckla sina företag. Att hålla i och hålla ut. Ett annat syfte har varit att påverka synen på företagare. Meningen har varit att få övriga näringslivsfrämjare och andra att inse att små-, solo- och kombinatörsföretagare är lika goda och viktiga företagare som de producerande män med minst 5 anställda som alltid visas upp och lyfts fram som typiska, riktiga och viktiga företagare och som även oftast väljs till årets företagare. De olika projektperioderna har haft ungefär likartade mål. Det har handlat om ett visst antal aktiviteter som har anordnats, men också att ett visst antal kvinnor ska ha uttalat att de kan se företagandet som ett alternativ till anställning och till och med vilja starta företag, samt att ett visst antal kvinnor aktivt ska arbeta för att få sina företag att växa. För varje projektperiod har måluppfyllelsen varit god. Bland de mål som var satta för den senaste projektomgången kan nämnas att en K-förening skulle bildas. Glädjande nog är Futura - föreningen för företagande kvinnor i Kramfors kommun, verklighet sedan FÖRETAGANDE KVINNOR HAR PÅ OLIKA SÄTT BERÖRTS AV PROJEKET. 50 FÖRETAG SOM DRIVS AV KVINNOR HAR HAFT UPPDRAG ATT LEVERERA VAROR OCH TJÄNSTER INOM PROJEKTET.s 1 FÖRENING HAR BILDATS. FUTURA TAR VID DÄR FRÄMJA KVINNOR SLUTAR.

4 Mängder av aktiviteter i projektet Bland de aktiviteter som anordnats inom ramen för Främja Kvinnors Företagande under ska jag här nämna några. Notera att de inte beskrivs i kronologisk ordning. K-NÄTVERKET UTVECKLAS Som ett första steg i projektet lades fokus på att utveckla K-nätverket. I samverkan med Sekreterartjänst skapades en sändlista med och för företagande kvinnor i Kramfors kommun. Allt eftersom byggdes listan på med nya namn, flera företagare. Som mest var det cirka 250 namn på listan. Det var (och är fortfarande) kvinnor i alla branscher från hela kommunen, med olika storlek på företagen. Många äger och driver själva sina företag, andra är delägare. Det var (och är) heltidsföretagare, deltidsföretagare, kombinatörer, hobbyföretagare och till och med potentiella företagare. Nu finns cirka 155 namn på K-nätverkets sändlista. BILDANDE AV FÖRENINGEN FUTURA Även om Främjaprojektet har avslutats finns K-nätverket kvar. En av de projektaktiviteter som funnits med under senare år har dock varit att bilda en förening. I oktober 2013 bildades Futura, föreningen för företagande kvinnor i Kramfors. Tanken är att de företagande medlemmarna i ännu högre grad ska aktivera sig och driva sina frågor. I nuläget har föreningen knappt 50 medlemmar. Dessa finns också med på K-nätverkets sändlista. NÄTVERKSTRÄFFAR GER EN BRA BAS I mars 2008 genomfördes en introduktionsträff på Företagens Hus med Kerstin Wennberg från dåvarande Nutek som gäst. Representanter från bankerna, Almi, Norrlandsfonden och KIAB medverkade. Kvällens tema löd Varför ska vi satsa på att främja kvinnors företagande? Under har projektet bjudit in till 18 nätverksträffar; kvällsmöten och företagsluncher. Under de första två åren höll vi oftast till på Företagens Hus i Kramfors, därefter har valet av mötesplatser varierat. Vi har bland annat gästat Ateljé Nål & Pensel i Skog, Länsmansgården i Lugnvik, Gårdsbutiken i Nordingrå, Dannerorestaurangen i Nyland, Hotell Kramm i Kramfors, Villa Orrbacken i Docksta, Nordviksskolan i Nora, Skafferiet i Kramfors och Skulebergets toppstuga. Deltagarantalet har varierat mellan 6 och 22, snittet ligger på personer. Nämnas bör även den period som LRF bedrev ett Winnetprojekt. Under 2012, och en bit in i 2013, deltog representanter från K-nätverket i ett antal regionala planeringsoch samordningsträffar. Ett av resultaten för samverkan blev den första Winnetdagen, som hölls i Sollefteå K-nätverket representerades av Ingalill Bergman, Ann- Cathrin Granbäck, Lena Nordlander samt vid något tillfälle Ulla Gustafsson. K-nätverket som sådant har dock aldrig tillhört Winnet.

5 Under åren har jag som projektledare fångat upp intressen och önskemål från företagande kvinnor i Kramfors kommun. Därefter har olika inspirations- och utvecklingsaktiviteter skräddarsytts. KUNSKAP OM MARKNADSFÖRING PÅ INTERNET Något som efterfrågades under framför allt de första åren var fördjupad kunskap om datorer och internet. Hösten 2009 anordnades därför en utbildning om hur man utvecklar webbsidor. Denna utbildning genomfördes i samarbete med På Stan, ansvarig för aktiviteten var deras samordnare Marie Eriksson. Resultatet blev tre utbildningsträffar under ledning av Office. Hösten 2010 gjordes en resa till Sundsvall 42; den ledande konferensen för IT-stödd verksamhetsutveckling. DATORER OCH PRESENTATIONSTEKNIK Hösten 2011 genomfördes konceptet Snappt & Rappt. Handledare och utbildare var Ann Järneström, Berätta Mera samt Ann-Cathrin Granbäck, Ordpilot Höga Kusten. Syftet var att öka förståelsen för bildens och storyns betydelse för en bra företagspresentation. Med hjälp av denna insikt lärde man sig sedan att skapa fängslande Powerpoint-presentationer där ord och bild interagerar. CHATWALK - EN NY FORM AV MÖTESFORUM Det har varit viktigt att erbjuda träffar och aktiviteter på olika tider av dagen och på olika ställen i kommunen, men det har också varit angeläget och inspirerande att pröva olika mötesformer. I oktober 2012 var det premiär för ett nytt koncept, Chatwalk, på LärKan Konferens i Kramfors. Temat för kvällen var kulturens betydelse för en bygd och ett antal kulturpersoner inbjöds för att ge sina reflektioner på ämnet. Moderator för arrangemanget var Tove Alsterdal, som bor i Stockholm men har sitt sommarboende i kommunen. Det blev en mycket lyckad kväll och då repris önskades genomfördes i samma lokal ytterligare en Chatwalk den 17 september Temat var: Vem är riktig företagare? och Vad räknas som ett riktigt företag? Lokala företagare fick några minuter var på sig att tillsammans med kvällens moderator Maarja Edman, Orera & Mera, resonera om detta. Däremellan var det mingel och tillfälle att äta av dagens lokalproducerade buffé. Kvällen avslutades med en paneldialog mellan Conny Eriksson (näringslivschef), Jan Sahlén (blivande kommunalråd) samt Ingalill Bergman (projektledare).

6 HÅLL FÖRETAGARÅNGAN UPPE! I augusti 2014 genomfördes ett tvådagarsseminarium på temat att hålla företagarångan uppe. Kursledare var Amber Schosso, Konsult 360. Utbildningen hölls på Norrfällsvikens camping. INSPIRATION IN EVERYTHING Mycket av projektets arbete handlar om att ge inspiration till företagarkvinnor. Den 28 april 2014 kom designern Anna Kollberg för att berätta om sin resa under temat You can find inspiration in everything, if not - look again. Föreläsningen, som hölls i Ådalsskolans aula, var öppen för deltagarna i K-nätverket och Futura samt elever från kommunens tre gymnsieskolor. UNGA KVINNOR/POTENTIELLA FÖRETAGARE Som en följd av Inspiration in Everything genomfördes under hösten 2014 en aktivitet speciellt riktad mot unga kvinnor i gymnasieskolorna. Syftet med satsningen, som fick namnet Unga kvinnor/ Potentiella företagare, var att få fler unga kvinnor att se företagandet som en möjlighet. Ansvariga för denna insats var föreningen Futuras styrelsemedlemmar Ann Järneström, Berätta Mera, samt Kerstin Nordlöf Vestin, Jang Mental träning. En speciell rapport från denna projektinsats bifogas som bilaga. BRANSCHSTIMULANS Vi har också haft olika aktiviteter för att stötta specifika branscher. Som exempel på detta kan nämnas den tidigare omnämnda resan till Sundsvall 42. Ett annat exempel är några av de kontakt- och inspirationsresor som presenteras senare i rapporten. Bland annat den som gick till Ånge och Persåsen, där hantverkare var målgrupp. Även resan till Grövlesjön, som framförallt berörde besöksnäringen, var lyckad. Till dessa branschfokuserade aktiviteter hör även det nätverk, som Ulla Gustafsson arbetade med under 2008 och Den bransch som stod i fokus då var mathantverkarna. Efter att ha träffat och arbetat med en grupp lokala mathantverkare anordnades en resa till Saerimner i Jämtland i oktober Året efter, i mars 2009, genomfördes en god mat-inspirationsföreläsning i Kramfors, med cirka 70 deltagare. När sedan projektet Smaklust kom igång fick de lokala mathantverkarna en ny projekthemvist. PENSIONER & FÖRSÄKRINGAR Genom åren har jag som projektledare funnit att många företagarkvinnor har dålig koll på sina egna skyddssystem, som exempelvis pensioner och försäkringar. Därför anordnades under hösten 2013 två informationskvällar kring dessa teman. Föredragshållare var Mona Söderström, Svenskt Näringsliv. Kvällarna fick mycket bra omdömen och en repris efterfrågades. Under vårvintern 2014 genomfördes därför ytterligare två informationskvällar. RETORIK, TA BETALT OCH COACHSAMTAL I projektets slutmånad har det genomförts tre inspirations- och utvecklingsaktiviteter. Det som erbjudits har varit en heldagsutbildning i retorik, en halvdagsutbildning på temat sälja tjänster och ta betalt samt enskilda coachsamtal.

7 KRAFT, K-STEGEN & MENTORPROGRAM En typ av aktivitet som nästan alltid finns med i den här typen av projekt är olika varianter av koncept för att utveckla företagarna och företagen. Det finns förmodligen lika många företagsutvecklingskoncept som projekt. Naturligtvis har även vi genomfört sådana program. Under den första projektperioden genomfördes två omgångar av KraFt under ledning av Mats Nordström och Håkan Bohman från Handelshögskolan i Umeå. Tio deltagare i vardera grupp, alltså totalt 20 företagarkvinnor från kommunen, genomgick detta program. Under de senare projektperioderna har vi genomfört två omgångar av K-stegen; ett eget koncept för projektet. K-stegen har letts av lokal expertis. Saker som tagits upp är till exempel självinsikt, varumärkeshantering, marknadsföring, affärsplan och ekonomistyrning. Totalt har 19 företagskvinnor deltagit i K-stegen. Under vintern 2013 till hösten 2014 genomfördes ett mentorprogram med sex deltagare. Ledare och ansvarig för programmet har varit Margareta Larsson Öhman, Mental Styrka. FÖRETAGSMÄSSOR En vanlig programpunkt när det gäller att lyfta och synliggöra företagare är olika varianter av företagsmässor. Vi genomförde en sådan på Dannero i augusti 2009 och hade då gäster från Tallinn som fick veta mer om Kramfors näringsliv. En större och mer genomarbetad företagsmässa var den som gick av stapeln på Företagens hus i Kramfors den 23/ Det var cirka 30 utställare, flera föreläsare och många besökare.

8 KONTAKT OCH INSPIRATION Främja Kvinnors Företagande har även arrangerat olika typer av kontakt- och inspirationsdagar. Som exempel på detta kan nämnas det celebra studiebesöket från Tallinn på sensommaren Fem företagarkvinnor kom på besök. Orsaken till att de hälsade på oss var att vi året innan gjort en resa till Tallinn. Vi visade vår bygd och våra företag, umgicks och utbytte erfarenheter. En aktivitet som fanns med redan i första projektomgången och som har varit mycket omtyckt är Kontakt- och inspirationsresor. Syftet med dessa resor har varit att skapa nya kontakter och få ökad motivation i sitt företagande. Inspirationen har kommit dels av resesällskapet, dels av de lärdomar man gjort vid studiebesöken. Nya affärskontakter har knutits, men under dessa resor har mycket annat också hänt. Deltagare har åkt hem och tagit nya tag, byggt om sina lokaler och korrigerat sina verksamheter, bytt eller utökat sitt sortiment, paketerat sina tjänster på annat sätt, hittat nya marknadsföringsmetoder och så vidare. Vi har rest med bil, minibuss, vanlig buss och flyg. Tiden för resorna har varierat mellan en och fyra dagar och deltagarantalet mellan 6 och 21 personer. Följande resor har gjorts: 26-28/5 2008, Visby 24-26/ , Tallinn Estland 25-27/5 2009, Piteå/Luleå 21-24/9 2009, Salzburg Österrike 16 17/9 2010, Ånge/Persåsen 9-10/ 2010, Umeå 2/ Jamtli julmarknad 5-7/ , Hälsingland/Dalarna/Grövelsjön Den sistnämnda resan gjordes i samverkan med projekten Destination Västernorrland, Bäst 2020 och Smakstart Västernorrland. I oktober 2014 genomfördes inom ramen för projektet AkademiNorr, en studieresa till Norge. Eftersom målgruppen var småoch soloföretagare inom besöksnäringen, alltså en grupp som det finns många av inom K-nätverket, ombads jag som projektledare för projektet Främja Kvinnors Företagande vara behjälplig med att sprida informationen om resan och locka resenärer.

9 Stor räckvidd på projektet Under de år Främja Kvinnors Företagande i Kramfors har pågått har minst 300 kvinnor deltagit. De allra flesta är företagare och i vissa fall blivande företagare. Vid den föreläsning som hölls på Ådalsskolan 28 april 2014 deltog även cirka 200 skolungdomar. Många av företagarkvinnorna återkommer flera gånger och deltar alltså i många aktiviteter. Endast ett fåtal har varit med enstaka gånger. Aktiviteter som gett intäkter till projektet är framförallt resorna och de längre utvecklingskoncepten. Det är av förklarliga skäl inte lika lätt att få ihop intäkter på aktiviteter som rör exempelvis lunch- eller kvällsaktiviteter. Under åren har cirka 50 lokalt företagande kvinnor fått ta del av projektmedlen genom att få uppdrag att leverera varor eller tjänster, exempelvis konferensställen och matproducenter. Andra exempel är föreläsare, guider, textskribenter och coacher. Det här har varit ett konkret sätt att lyfta, stötta och synliggöra de företagande kvinnor som finns i kommunen. Reflektioner och funderingar av projektledaren Ingalill Bergman Under de här åren, sex totalt, har jag haft förmånen att leda projektet Främja Kvinnors Företagande i Kramfors. Uppdraget har jag genomfört i egenskap av upphandlad konsult. Jag har haft ett nära och kreativt samarbete med uppdragsgivaren Kramfors kommun, vilket lagt grunden till det positiva utfallet. Här delar jag med mig av de erfarenheter jag gjort under projektperioden. Något jag lärt mig under resans gång är att ha god framförhållning. Det är viktigt att gå ut med datum långt i förväg, så att de företagarkvinnor som är intresserade av att vara med får kryssa i sina kalendrar. Sedan krävs också påminnelser flera gånger, ända till strax före att aktiviteten ska genomföras. Ska det bokas en träff för fler än tre personer det internetbaserade gratisverktyget Doodle ett bra verktyg. Genom att titta på doodlelistan blir det uppenbart för alla att det inte är så lätt att bara utgå från sig själv. När deltagarna tydligt ser när de andra kan och inte, hjälper de till att få till lämpliga datum genom att styra om sina egna kalendrar. Något jag också kan konstatera är att lunch- till lunchträffar fungerar utmärkt. Deltagarna hinner ställa för sina företag på morgonen, kanske kolla mail eller prata med personalen, innan de åker iväg dit de ska. När de ätit lunch dagen därpå hinner de åter kolla upp hur det står till med företagen innan de gör kväll. De känner inte att de tappar någon heldag, utan kan hålla företagandet flytande trots att de är borta. Dessutom får de sitta i lugn och ro på seminariekvällen och prata med de andra företagarna som, fastän de oftast är från andra branscher, befinner sig i likartade situationer och upplever liknande problem. DOODLE är ett gratis, smart verktyg att boka tid Många företagskvinnor ser sig inte som riktiga företagare. Vi måste fortsätta att stärka och SYNLIGGÖRA dessa kvinnor!

10 Över huvud taget är det en hit för företagande kvinnor att få chansen att bo på hotell eller värdshus. Många av de som finns med i våra aktiviteter är verkligen inte vana vid att åka iväg och rå om sig själva, kanske till och med få bo i enkelrum. Att i lugn och ro få prata företagande i allmänhet, och om sig själva och sina egna företag i synnerhet, med personer som förstår vad de pratar om är oslagbart. En erfarenhet jag har från alla de år jag arbetat med företagande kvinnor är att många inte ens ser sig som företagare. Allt för många kan inte presentera sig som företagare. Det är i och för sig inte så konstigt, för omvärlden ser dem ju inte heller alltid som företagare. Vad är en riktig företagare? En man med ett producerande företag och 20 anställda? En damfrisör som håller till i källaren i sitt eget hus? Tyvärr upplever många av företagarkvinnorna att inte ens deras egna familjer ser dem som företagare. Tack vare de aktiviteter vi haft i projektet Främja Kvinnors Företagande har allt fler börjat se sig som entreprenörer, tänka som företagare, kräva att bli behandlade som företagare. Synliggörandet av företagande kvinnor i kommunen har varit en viktig del i projektverksamheten. Dessutom är det något som bidragit till att fler kvinnor kan se företagandet som ett alternativ, en möjlighet. Synliggörandet av företagande kvinnor i kommunen måste fortsätta, och kommer också att fortsätta tack vare Futura, föreningen för företagande kvinnor i Kramfors, men förhoppningsvis också av Näringslivsenheten i Kramfors. Det kanske allra viktigaste för företagande kvinnor är just kontakterna med varandra och andra. Därför har kontaktoch inspirationsresorna varit lysande. Deltagarna har haft tid att lära känna varandra under resan, men de har också fått ny input från andra företagare från andra ställen. Jag har under årens lopp hört kommentarer från män om att tja, studieresor är väl okej, men jag vill inte jämföra våra kontakt- och inspirationsresor med vanliga studieresor. Vi har gett företagarkvinnorna en chans prata med varandra på sina egna villkor, utifrån sina egna erfarenheter som företagare och kvinnor. Dessutom har vi besökt och mött andra företagarkvinnor från alla typer av branscher, med gedigna erfarenheter av att vara företagare och kvinnor. Många av företagarkvinnorna är aningslösa när det gäller den egna ekonomin, tryggheten i form av pensioner, försäkringar och så vidare. De har startat sina företag för att de brinner för något, vill göra det de kan bäst. Sedan jobbar de på och tänker inte, eller vågar inte tänka på hur det ska bli om de blir sjuka och vad de ska leva på som pensionärer. Eller så tänker de på det och oroas, men tar sig inte samman för att ordna upp det. De flesta är, och vill vara, väldigt självständiga, så även om de har make/partner vill de inte alltid prata med sina partners sin oro. Jag har en känsla av att många inte har särdeles stort stöd av sin make/partner, utan att det är mer som att du får väl hålla på med det där då. Det är förstås inte mycket enklare för de som lever ensamma, för de får ju ta hand om alla räkningar själva. Visst finns det många som tjänar väldigt bra, men tyvärr för många som knappt tar ut någon lön. Det är dock synnerligen ovanligt att någon går i konkurs, de hankar sig fram istället. Jag har funnit att den typ av företagssupport som baseras på större företag, män i producerande branscher, IT-konsulter som kanske tjänar stora pengar och så vidare är helt fel för företagande kvinnor. Dessa kvinnor, som ofta arbetar solo, behöver pushning och stöttning. De behöver också höra och förstå verklighetsbaserade siffror, få mer kunskap om varumärkeshantering, försäljning, sociala medier, ekonomistyrning, ledarskap och mycket annat. MEN de behöver få dessa nya kunskaper utifrån sina erfarenheter, utifrån sin verklighet. Dessutom anser de sig inte ha råd att satsa de stora summor som krävs för att vara med i de oftast väldigt dyra kurser, utbildningar och utvecklingskoncept som ofta erbjuds.

11 Slutsats Riktade insatser för kvinnor (eller män, ungdomar och andra grupper) ifrågasätts ibland, med all rätt. Att arbeta med riktade insatser är inte alltid av godo, utan är något som bör hanteras med varsamhet och eftertänksamhet. Det är dock klarlagt att det finns behov av riktade insatser i olika sammanhang. Det kan handla om att locka fler ungdomar till jakten, fler män till vården eller, som i detta fall, öka antalet kvinnor som startar och driver egna företag. Så länge som det bara är cirka 30 % kvinnor som startar egna företag kommer detta behov att kvarstå. Nästa steg är att fundera över om det behövs speciellt avsatta medel för det. Eftersom mellan 80 och 98 % (siffrorna varierar beroende på hur beräkningar görs och vilka som gör dem) av ordinarie företagsfrämjande projektmedel går till företagande män och/eller mansdominerade branscher torde speciellt avsatta medel för företagande kvinnor behövas. Ännu bättre vore förstås om vi kunde få acceptans att skapa denna typ av riktade projekt och aktiviteter via de vanliga vägarna, som exempelvis strukturfondsmedel. Vi borde kunna formulera och paketera företagsutvecklingskoncept, inspirationsseminarier och andra företagssupportande aktiviteter som passar och tilltalar företagande kvinnor på samma sätt som vi gjort och gör inom ramen för Främja kvinnors företagande. Sen må möjligen män få vara med om de önskar. I nuläget är det tvärtom. I Kramfors har det under en tid genomförts ett strategiskt medvetet och långsiktigt arbete för att främja näringslivsutvecklingen i kommunen. En av flera mätningar som görs är Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsvänliga kommuner. För två år sedan satt Kramfors som mål att inom tre år kliva upp 100 pinnhål på den rankningen, vilket man är på god väg att lyckas med. Men det finns alltså fler företagsmätningar, fler listor, att förhålla sig till. Framförallt handlar det emellertid om att i praktiken ändra synen på företagande och på alla fronter främja näringslivsutvecklingen i bygden. En del i detta långsiktiga arbete har varit att exempelvis via projektet Främja kvinnors företagande i Kramfors, stötta, lyfta och synliggöra en viktig företagsgrupp, nämligen företagande kvinnor. Vi var med från början! Traditionellt hade vår starta egetverksamhet inte gjort skillnad på mäns och kvinnors företagande. Eftersom det visade sig att fler män än kvinnor startade företag kändes det dock viktigt att på ett handfast sätt peppa kvinnor att våga tro på sina idéer. Främjaprojektet blev då ett bra verktyg. Ulf Högberg, tidigare vd Kiab Min syn och minnesbild är att projektet försökt hitta ingångar som man prövat i manliga verksamheter och som kändes bra att omformulera/ompaketera och överföra till kvinnors förhållanden på företagsmarknaden. Dessutom har vi alltid fått bra feedback på de kurser som genomförts och haft en engagerad projektledning. Conny Eriksson, näringslivschef

12 Konsulten kommenterar... Jag har haft förmånen att inom det egna konsultföretaget Orera & Mera leverera tjänster i form av olika projektaktiviteter, som till exempel kunskapsförmedling och att agera konferencier för den Chatwalk som genomfördes den 17 november Genom åren har Ingalill Bergman i sin roll som projektledare mött kvinnor som befunnit sig i vitt skilda skeden i sitt företagande. Gemensamt för dessa entreprenörer har ofta varit att de ifrågasätter huruvida de är företagare i ordets rätta bemärkelse. Projektets aktiviteter har över tid skapat insikt om att den typiska företagaren numera faktiskt inte längre är en man med x antal anställda inom tillverkande branscher. Ett annars väldigt vanligt antagande, som bygger på historiska näringslivsstrukturer och som i mångt och mycket tyvärr fortfarande formar dagens uppfattningar. Förståelsen för hur det moderna näringslivet ser ut idag och vilka drivkrafter som påverkar dess utveckling har varit mycket värdefull för projektdeltagarna. Kvinnornas tilltro till den egna förmågan har ökat samtidigt som de insett att både praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper slår igenom på hur man agerar och fungerar som företagare. Företagare som skapar sysselsättning bidrar till andra aktörers tillväxt och åstadkommer en positiv utveckling inom regionen. På Chatwalken presenterades fakta tillsammans med företagarnas egna reflektioner för att befästa dessa insikter även hos andra aktörer. Att illustrera bilden av den vanligast förekommande företagaren i Sverige idag hjälpte till att hitta igenkänning, en känsla av tillhörighet, men också omgivningens acceptans. STATISTIK, FAKTA OCH VERKLIGHET 74% SOLOFÖRETAG 63% TJÄNSTEFÖRETAG 46% ENSKILD NÄRINGSIDKARE En indikator för hur företagsamhet i Kramfors kommun ser ut kan man hitta i Svenskt Näringslivs sammanställning Enligt SN är 8,0% per 1000 invånare företagskvinnor, vilket är länets 3:e största siffra. Tillväxten är 1,3% mot föregående år. Skärskådar man företagen i sig presenterar riksorganisationen Företagarna statistik för 2013 som visar att 29,3% av det totala antalet företagare i Kramfors är kvinnor. En siffra som placerar kommunen på 139:e placering av landets totalt 290. Andelen unga företagarkvinnor (16-34) är dock bara 8,9%, vilket ger en betydligt sämre 209:e plats. I min roll som styrelseledamot för företagarföreningen Futura kan jag med hjälp av ovanstående statistik konstatera att vi har en bra bit kvar att vandra för att uppnå ett mer jämställt näringsliv i Kramfors kommun. Min reflektion är dock samtidigt att denna väg hädanefter vore betydligt mer svårvandrad om inte projektet Främja Kvinnors Företagnade hade gjort ett så gediget förarbete. Källa: Ekonomifakta/SCBs företagardatabas 2013