Om jag blir anmäld Sveriges läkarförbund Om jag blir anmäld. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 2010 Om jag blir anmäld Sveriges läkarförbund 1

2 Utgåva X, 2010 Från den 1 januari 2011 gäller ett nytt system för anmälningar mot hälso- och sjukvårdspersonal. Disciplinpåföljderna (erinran och varning) tas bort och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som tidigare utdelade disciplinpåföljder, hanterar i fortsättningen endast frågor om prövotid, indragning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Sådana frågor tar HSAN upp efter anmälan från Socialstyrelsen. Patienter och närstående som vill anmäla hälso- och sjukvårdspersonal ska lämna in sin anmälan till Socialstyrelsen, som därefter gör den utredning som behövs för att kunna pröva anmälan. Socialstyrelsen är i sin utredning inte begränsad till den anmärkning som framförts i anmälan, utan kan titta på även andra aspekter som framkommer under granskningen. Utredningen avslutas med ett beslut, där Socialstyrelsen kan rikta kritik mot vårdgivaren eller hälso- och sjukvårdspersonal. Reglerna om det nya anmälningssystemet finns i patientsäkerhetslagen. Ett huvudsyfte med den lagen är att bidra till ökad patientsäkerhet, vilket i förlängningen bör medföra färre anmälningar mot vården. Centrala är då lagens krav på vårdgivarna att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, där även patienter och deras närstående ges möjlighet att delta. Arbetet syftar inte i första hand till att identifiera enskilda yrkesutövare som gjort ett misstag, utan till att uppmärksamma, utreda och förebygga risker och negativa händelser i vården. Risken för att bli anmäld en eller flera gånger under ett yrkesverksamt liv som läkare är ändå påtaglig. Som medlem i Sveriges läkarförbund har du möjlighet att få råd och hjälp i anmälningsärenden. Verksamheten bygger emellertid på att du själv medverkar i processen, eftersom det bara är du som kan lämna uppgifter kring vad som har inträffat. 2

3 Innehåll Socialstyrelsens och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) handläggning av anmälningsärenden... 4 Ärenden hos Socialstyrelsen...4 Anmälningar från patienter och närstående...4 Lex Maria...4 Initiativärenden...5 Ärenden hos HSAN...5 Prövotid...5 Återkallelse av legitimation och indragning av förskrivningsrätt...6 Överklagande...6 Vad erbjuder Läkarförbundet?... 6 Juridisk hjälp...6 Konsultationsläkare...7 Kollegialt nätverk...7 Vad kostar det?...7 Hur skriver jag mitt svar? Praktiska råd!... 8 Formulering...8 Tänk också på!...9 Åtalsärenden... 9 Patientnämnd och patientombudsman... 9 Patientförsäkringen Vem behöver Yrkesförsäkring? Patientförsäkring...10 Ansvarsförsäkring...10 Rättsskydd...10 Bilaga 1 Exempel på disposition av ett yttrande/svar...11 Bilaga 2 Exempel på överklagande

4 Socialstyrelsens och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) handläggning av anmälningsärenden De myndigheter som hanterar anmälningsärenden är Socialstyrelsen och HSAN. Socialstyrelsen tar emot, utreder och fattar beslut i ärenden där patienter eller närstående anmält hälso- och sjukvårdspersonal. HSAN prövar, efter anmälan av Socialstyrelsen, ärenden om prövotid, begränsning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Patienter och närstående är inte behöriga att göra anmälan till HSAN. Varken Socialstyrelsen eller HSAN prövar frågor om skadestånd eller annan ekonomisk ersättning. Ärenden hos Socialstyrelsen Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården och dess personal. I Socialstyrelsens uppdrag ingår bl.a. att pröva anmälningar från patienter och deras närstående mot hälso- och sjukvårdspersonal samt att ta emot och utreda s.k. Lex Maria-anmälningar från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen kan även på eget initiativ inleda en utredning mot en vårdgivare eller mot hälso- och sjukvårdspersonal (initiativärenden). Socialstyrelsen är organiserad i sex regionala tillsynsenheter (Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Örebro), som har hand om utredningarna inom sina geografiska områden. Vid Socialstyrelsens beslut deltar vanligen en eller flera läkare. Det händer också att styrelsen inhämtar utlåtande från annan sakkunnig läkare. Anmälningar från patienter och närstående Dessa ärenden börjar med att patienten eller den närstående gör en anmälan (i lagen kallat klagomål) till Socialstyrelsen. Anmälan bör vara skriftlig, men det är inget absolut krav. I anmälan bör anges den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet avser. Socialstyrelsen ska därefter göra den utredning som behövs för att kunna pröva anmälan. Myndigheten är inte bunden av de anmärkningar som anmälaren framfört, utan är fri att utreda även andra omständigheter. Händelser som skett för mer än två år sedan ska inte utredas om det inte finns särskilda skäl till det. Socialstyrelsen ska överlämna anmälan till den som klagomålet riktar sig mot. Den anmälde har rätt att ta del av även övriga handlingar i ärendet. Innan ärendet avgörs ska Socialstyrelsen ge den anmälde möjlighet att lämna synpunkter på det som tillförts ärendet. Socialstyrelsens handläggning är skriftlig, men muntliga uppgifter kan inhämtas om myndigheten bedömer att det är lämpligt. När Socialstyrelsen översänder handlingar för yttrande ska myndigheten ange inom vilken tid yttrandet ska ges in. Ärendet avslutas med att Socialstyrelsen fattar ett skriftligt beslut. Detta beslut kan inte överklagas. I beslutet, som ska vara motiverat, får Socialstyrelsen uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot någon föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Det är detta som brukar kallas för att Socialstyrelsen uttalar kritik. Styrelsen får inte fatta ett beslut innehållande kritik utan att den som klagomålet avser har fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut. Ifall Socialstyrelsen överväger att kritisera en yrkesutövare ska yrkesutövaren alltså ges tillfälle att yttra sig över ett utkast till avgörande från myndigheten. Lex Maria All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. Som en del i detta ska personalen till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller kunnat medföra en 4

5 vårdskada. Vårdgivaren är i sin tur skyldig att utreda händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Vårdgivarens utredning ska inte ha till ändamål att identifiera någon yrkesutövare som eventuellt gjort ett misstag. Syftet är istället att klarlägga händelseförloppet, finna orsakerna till det som inträffat och ge underlag till beslut om åtgärder som kan undanröja eller minimera riskerna för att något liknande händer igen. På sjukhusen håller ofta chefläkaren eller någon särskilt utsedd person i dessa utredningar. Inblandad personal brukar få skriva ett yttrande om det som inträffat. I detta yttrande bör man avstå från att ta på sig någon skuld och koncentrera sig på att objektivt framföra de fakta som kan vara av betydelse för utredningen. Händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada är vårdgivaren skyldig att anmäla till Socialstyrelsen. Sådana anmälningar kallas Lex Mariaanmälningar. Vårdgivaren ska i samband med Lex Mariaanmälan även skicka in sin utredning av händelsen till Socialstyrelsen. När Socialstyrelsen får in Lex Maria-anmälan och vårdgivarens utredning ska styrelsen i första hand granska anmälan och underlaget i syfte att säkerställa att vårdgivaren utrett händelsen tillräckligt och vidtagit de åtgärder som krävs för att i möjligaste mån förhindra en upprepning. Socialstyrelsen ska alltså i normalfallet inte behöva göra en egen utredning av händelsen. Det kan styrelsen dock välja att göra ifall det finns anledning till det. Det är då möjligt att inblandad personal åter får yttra sig i ärendet. Även här bör man avstå från att ta på sig skuld samt rikta in sig på att objektivt beskriva händelsen och sin egen inblandning i denna. Initiativärenden Det krävs inte någon anmälan för att Socialstyrelsen ska kunna inleda en utredning rörande en vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen kan alltså på eget initiativ inleda en sådan utredning. De yrkesutövare som berörs av utredningen ska ges möjlighet att yttra sig i ärendet. Socialstyrelsen kan, liksom efter anmälningar från patienter och närstående, i sitt beslut uttala kritik mot vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal. Innan Socialstyrelsen fattar ett beslut innehållande kritik mot en yrkesutövare ska denne ges tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut (se avsnittet Anmälningar från patienter och närstående ovan). Ärenden hos HSAN HSAN är en från Socialstyrelsen helt fristående myndighet, som handlägger och fattar beslut i individärenden rörande prövotid, indragning av förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation. Dessa ärenden tar HSAN upp efter anmälan från Socialstyrelsen. Patienter eller närstående är inte behöriga att initiera sådana ärenden hos HSAN. Den yrkesutövare som fått sin förskrivningsrätt indragen eller sin legitimation återkallad kan ansöka hos HSAN om att få ny förskrivningsrätt eller ny legitimation. I sådana ärenden inhämtar HSAN regelmässigt yttrande från Socialstyrelsen innan beslut fattas. HSANs handläggning är skriftlig och varken Socialstyrelsen eller den yrkesutövare saken gäller är närvarande när HSAN sammanträder. Muntlig förhandling, där parterna är närvarande, kan dock förekomma om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling hålls vanligen endast efter begäran av den yrkesutövare som ärendet gäller. Prövotid Prövotid kan endast föreskrivas legitimerade yrkesutövare och är ingen disciplinpåföljd. Istället bör prövotid betraktas som en åtgärd som vidtas i syfte att undvika en framtida återkallelse av legitimationen. Prövotid kan föreskrivas p.g.a. oskicklighet eller annan olämplighet eller p.g.a. sjukdom/missbruk. Generellt kan man säga att prövotid kan bli aktuellt i fall där yrkesutövaren framöver befaras kunna utgöra en fara för patientsäkerheten, men där situationen inte är så allvarlig att omedelbar återkallelse av legitimationen är nödvändig. Tanken är att yrkesutövaren under prövotiden ska kunna ges en möjlighet att komma till rätta med de missförhållanden som varit orsak till prövotiden. Prövotiden är alltid tre år och under den tiden står läkaren under särskild tillsyn av Socialstyrelsen. I samband med beslutet om prövotid kan HSAN även besluta om en plan som yrkesutövaren ska följa under prövotiden (prövotidsplan). En sådan plan kan innefatta t.ex. krav på regelbunden provtagning och läkarkontakt för den yrkesutövare som föreskrivits prövotid p.g.a. missbruk. Ifall yrkesutövaren under prövotiden på nytt visar sig olämplig att utöva yrket eller inte följer prövotidsplanen riskerar vederbörande att Socialstyrelsen ger in en anmälan till HSAN om återkallelse av legitimationen. 5

6 Återkallelse av legitimation och indragning av förskrivningsrätt Återkallelse av legitimation och indragning av förskrivningsrätten är s.k. skyddsåtgärder, som har till syfte att värna patientsäkerheten. Återkallelse av legitimation ska beslutas om yrkesutövaren varit grovt oskicklig vid utövandet av sitt yrke, gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom/henne eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. Legitimationen ska också återkallas om den legitimerade på grund av sjukdom/missbruk inte kan utöva yrket tillfredsställande, under föreskriven prövotid på nytt visat sig olämplig eller har föreskrivits prövotid med prövotidsplan men inte följt planen. När man talar om indragning av förskrivningsrätten avses endast förskrivningsrätten gällande narkotiska läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel, teknisk sprit och sådana läkemedel som av Läkemedelsverket klassificerats som särskilda läkemedel (t.ex. anabola steroider). Förskrivningsrätten i denna del ska dras in om yrkesutövaren missbrukat förskrivningsrätten. Observera att rätten att förskriva andra läkemedel inte kan dras in med mindre än att legitimationen återkallas. Överklagande Socialstyrelsens beslut att uttala kritik mot en yrkesutövare går inte att överklaga. Ett huvudsyfte med den nya patientsäkerhetslagen är att vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbetet syftar inte i första hand till att identifiera enskilda yrkesutövare som gjort ett misstag utan att uppmärksamma, utreda och förebygga risker och negativa händelser i vården. HSANs beslut överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrättens dom kan sedan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Här krävs dock prövningstillstånd. Sista instans är Högsta Förvaltningsrätten. Även i Högsta Förvaltningsrätten krävs prövningstillstånd. I normalfallet utgör således Förvaltningsrätten slutpunkten. Vad erbjuder Läkarförbundet? Många patient-/närståendeanmälda ärenden går att hantera på egen hand med hjälp av råden i denna broschyr. Vid mer komplicerade ärenden, exempelvis ärenden där Socialstyrelsen skickar förslag på ett beslut innehållande kritik, eller om du känner dig osäker, kan du få hjälp av förbundsjuristerna och, i vissa fall, av förbundets konsultationsläkare. I ärenden där du ska yttra dig till HSAN bör du så snabbt som möjligt kontakta medlemsrådgivningen för rådgivning. Medlemsrådgivningen nås på telefonnummer (daglig telefonjour). Det går även bra att e-posta: medlemsradgivningen@slf.se. Om du önskar en mer ingående granskning av ditt ärende, skicka då anmälan, förslag till yttrande/inlaga och eventuellt övriga förekommande handlingar. Adressen finns på baksidan av broschyren. Bifoga även namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress där du kan nås för diskussion. I ärenden där du blivit anmäld till Socialstyrelsen av patient eller närstående och i ärenden där du ska yttra dig till HSAN behöver du även skicka in relevanta journalhandlingar. Ange sista dag för yttrande. Tillströmningen av ansvarsärenden till kansliet är ojämn och ibland uppstår ofrånkomligen väntetider. Om svarstiden närmar sig slutet eller ärendet kräver mer omfattande utredning, kontakta Socialstyrelsen/HSAN för att be om ytterligare anstånd. Juridisk hjälp Förbundsjuristerna på Läkarförbundets avdelning för arbetsliv och juridik biträder inom det juridiska området på följande sätt: juridisk diskussion råd och tips vid juridisk bedömning och utformning av inlagor granskning av inlagor 6

7 Konsultationsläkare Vissa ärenden kräver medicinsk bedömning. För detta ändamål har de flesta specialitetsföreningarna utsett en eller flera läkare som har till uppgift att göra en objektiv bedömning av ärendet. Konsultationsläkarna kan, i de fall ärendet motiverar medicinsk utredning, bidra med: granskning av inlagor medicinska underhandsbedömningar och kortfattade medicinska expertutlåtanden. Konsultationsläkarna har, när det gäller utfärdande av medicinska expertutlåtanden, en självklar skyldighet att utforma dessa objektivt. Detta innebär att ett begärt utlåtande mycket väl kan innebära kritik av den anmälde läkaren. I ett sådant fall bör utlåtandet självfallet inte åberopas. Någon ytterligare bedömning av annan konsultationsläkare görs inte. De utredningar och utlåtanden som görs och tas in angående en medlem som sökt hjälp behandlas konfidentiellt. Detta innebär att de bara lämnas ut till medlemmen själv eller ombud för denne. Utlåtanden och underhandsbedömningar tas in via förbundskansliet, som också ersätter konsultationsläkaren för nedlagt arbete. I de ärenden konsultationsläkare anlitas får man räkna med en handläggningstid på cirka två månader. För närvarande finns omkring 50 konsultationsläkare. Kollegialt nätverk En anmälan kan ibland innebära en känslomässig påfrestning och man kanske inte bara behöver hjälp med praktiska och juridiska frågor utan även någon form av medmänskligt stöd. Förhoppningsvis är klimatet sådant på arbetsplatsen att man får detta från chefer, kollegor och andra arbetskamrater. Men även med stöd från arbetet kan man känna behov av att tala med någon annan, till exempel en helt utomstående som samtidigt är förtrogen med läkares villkor. Då kan man kontakta Kollegialt nätverk. Kollegialt nätverk består av läkare som är kollegiala samtalspartners och rådgivare till kollegor som hamnat i en påfrestande situation av yrkesmässig eller privat natur (till exempel anmälan). Kollegiala rådgivare finns över hela landet och är utsedda av läkarföreningarna. Du kan kontakta vilken rådgivare du vill, oavsett var i landet du bor eller arbetar. Du erbjuds förstås sekretess och kan också vara anonym. Om du vill kan du även kontakta samordnaren för Kollegialt nätverk, som finns på Läkarförbundet centralt, En lista över de kollegiala rådgivarna finner du på Läkarförbundets webbplats Listan kan också begäras via e-post: kollegialt.natverk@ lakarforbundet.se. Vad kostar det? Alla medlemmar erbjuds en kostnadsfri basservice. I basservicen ingår i huvudsak förbundsjuristens genomgång av ärendet och granskning av inlagor samt diskussion och rådgivning motsvarande ett par timmars arbete. De flesta ärenden omfattas av basservicen och gränsen för basservicens omfattning är inte absolut. I de ärenden som är mer omfattande och kräver större insatser från förbundets sida tillfrågas medlemmen om rättsskyddsmomentet i yrkesförsäkringen kan utnyttjas. Skadeanmälan ombesörjs av förbundsjuristen. Exempelvis gäller det ärenden i vilka förbundsjuristen behöver författa inlagor och där konsultationsläkaren behöver granska och skriva expertutlåtande. 7

8 Hur skriver jag mitt svar? praktiska råd! Alla som sysslar med anmälningsärenden är ense om att det är ärendets inledningsskede som är viktigast. Ett första svar/yttrande bör innehålla alla relevanta fakta så att man slipper komplettera senare. Händelser som skett för mer än två år sedan ska inte utredas om det inte finns särskilda skäl till det. Formulering Var och en har naturligtvis sitt personliga sätt att skriva. Det är därför svårt att ge några allmänna råd om disposition och formulering. Man bör emellertid tänka på följande: Svaret bör vara utformat så att den tillgodoser såväl föredragande läkares och andra handläggares som anmälarens behov. Om anmälaren är en patient eller närstående till patienten bör man försöka använda ett för allmänheten förståeligt språk. Undvik således förkortningar och om möjligt rent medicinska termer. När rent medicinska termer måste användas, skriv gärna en förklaring inom parentes. Att omnämna patienten vid namn ger ett mer empatiskt intryck än att referera till pat. Vidare är att skriva i jag-form att föredra framför undertecknad. Ett vanligt sätt att disponera det första yttrandet är att inleda med en kort beskrivning av sin befattning/position/roll i vården, därefter en övergripande redovisning av den aktuella vårdepisoden. Vidare synpunkter i de speciella delar som särskilt kritiserats samt en avslutande sammanfattning. Vissa anmälningar kan verka och även vara helt obefogade och kan väcka starka känslor hos den som anmäls. Man måste dock hålla i minnet att det är det anvisade systemet för klagomål som patienten utnyttjar. Ett system som trots allt får bedömas som bättre än domstolsprocessen. Undvik därför aggressioner, hur obefogad anmälan än verkar. Angrip inte anmälaren utan lägg kraften på att bemöta anmälan i sak. Ju mindre substans det finns i anmälan desto enklare ska svaret vara. Ibland kan det vara svårt att förstå av anmälan vad som anses vara fel. De flesta patienter eller närstående är inte medicinskt skolade. Det bästa sättet även i sådana fall är att inleda med en presentation av sig själv, fortsätta med en övergripande redovisning av vårdepisoden, eventuellt avsluta med en sammanfattning. Undvik egen tolkning av vad anmälaren anser. Det brukar endast resultera i nya diskussioner. Om det inte på något sätt går att läsa ut av anmälan vari eventuella fel skulle bestå så svarar man detta. Det åligger Socialstyrelsen att utreda ärendet. Ibland kan det även vara svårt att exakt komma ihåg den aktuella vårdepisoden. Man bör då inte initialt skriva att man inte kommer ihåg. Erfarenhetsmässigt väcks nämligen minnet av detaljer till liv efter hand. Det kan då i efterhand vara svårt att förklara minnesförlusten. I regel bör man också undvika att skriva i punktform, i varje fall om det inte rör sig om ett litet antal. Om en patient eller närstående klagar på en mängd punkter, och man bemöter anmälan punkt för punkt, finns en tendens att diskussionen aldrig tar slut och att den alltmer förlorar sig i detaljer. Hur långt ett yttrande bör vara går naturligtvis inte att generellt uttala sig om. Ofta är ett första yttrande till Socialstyrelsen en à två sidor långt, i komplicerade ärenden kanske något längre. Inlagor på tiotalet sidor och mer vid upprepade tillfällen bör däremot undvikas. Sådana långa inlagor kan skada mer än de gör nytta. Socialstyrelsen har alltid tillgång till journalen. Man behöver således inte upprepa den. Undvik också att göra värderingar av egna handlingar. Det finns oftast ingen anledning att själv framhålla att något varit fel, tveksamt eller kunnat göras bättre eller annorlunda. Ge därför i stället helt objektiva beskrivningar av fakta. Exempel på hur ett yttrande kan disponeras i de fall som man motsätter sig anmälan, se bilaga 1 sid 11. 8

9 Tänk också på! För att försäkra sig om att man får beslutet från Socialstyrelsen eller HSAN så snart det fattats kan man meddela myndigheten sin e-post och be att beslutet skickas dit. Expertutlåtande från förbundets konsultationsläkare som inhämtats efter diskussion och samråd med förbundsjuristerna, går enbart till den anmälde. Vill man åberopa utlåtandet får man på eget initiativ skicka det till Socialstyrelsen eller HSAN. När man gör detta bör man i en kort skrivelse tala om att man åberopar utlåtandet till stöd för sin sak. Man bör också tala om ifall det är något särskilt i utlåtandet som man vill framhålla eller betona. Om man överväger att överklaga ett beslut från HSAN eller fått besked om att Socialstyrelsen överklagat ett beslut från HSAN bör man ta kontakt med medlemsrådgivningen för råd. Tiden för överklagande är kort, bara tre veckor från det man fått del av beslutet. Överklagandet måste alltid ges in inom denna tid. Det kan dock räcka att ge in ett mycket kort överklagande och samtidigt begära anstånd med att få utveckla överklagandet. Exempel på hur ett sådant överklagande kan se ut, se bilaga 2 sid 12. Handläggningen är skriftlig även i överklagandeärenden. Åtalsärenden Ett fåtal allvarliga händelser i sjukvården åtalas årligen vid allmän domstol. I sådana fall har läkaren möjlighet att få brottmålsadvokat som offentlig försvarare, varför Läkarförbundet inte biträder med den tjänsten. Patientnämnd och patientombudsman Inom varje landsting finns enligt lag en patientnämnd, en från vården fristående och opartisk instans. Dit kan patienter, anhöriga och personal kostnadsfritt vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården, problem som ej gått att lösa på plats eller där parterna önskar kontakt direkt med en fristående instans. Patientnämnden ska arbeta snabbt och obyråkratiskt och hjälpa patienter till rätta på olika sätt. Nämnden behandlar ärenden som rör behandling, omvårdnad, bemötande, information, juridik och ekonomi. Eftersom patientnämnden har en annan funktion än Socialstyrelsen och HSAN bör svar på förfrågningar från nämnden utformas på ett delvis annat sätt. Här är det än mer viktigt att använda ett icke medicinskt språk och man bör avhålla sig från alltför medicinska redovisningar. Eftersom patientnämnden inte gör några egna medicinska bedömningar ska journalhandlingar inte bifogas om det inte är särskilt begärt. Försök i stället att på ett lättförståeligt sätt förklara vårdepisoden mer utifrån arbetssätt, rutiner, organisation etc. En försonlig ton i svaret är att föredra. Man bör inte dra sig för att beklaga om något inte gått som det borde. Flera sjukhus har en så kallad patientombudsman/patientvägledare som har till uppgift att hjälpa patienter till rätta. Det är enskilda tjänstemän, ofta någon kurator eller sjuksköterska, som till skillnad från patientnämndens tjänstemän också är anställda inom sjukvården. 9

10 Patientförsäkringen En patient som vill ha ekonomisk ersättning för skada m.m., som uppkommit i samband med undersökning, vård eller behandling, kan ansöka om ersättning från patientförsäkringen. Råden i denna broschyr kan med fördel användas när du yttrar dig till försäkringsbolaget. Vem behöver Yrkesförsäkring? Den yrkesförsäkring som SalusAnsvar meddelar är framtagen för att ge såväl anställda som privatpraktiserande läkare behövligt försäkringsskydd. Yrkesförsäkringen innehåller bland annat patient- och ansvarsförsäkring samt rättsskydd. Genom Yrkesförsäkringens tre olika delar erhålls både den försäkring som t ex många privatpraktiserande läkare måste omfattas av enligt patientskadelagen och det försäkringsskydd som t ex den anställde läkaren behöver komplettera med utöver arbetsgivarens försäkringsskydd, som i allmänhet endast innehåller patientförsäkring. Dessutom ingår i försäkringen även momenten överfallsskydd, stöld av läkarväska samt smitta som drabbar familjen (för fullständig information hänvisas till gällande försäkringsvillkor). Kort sagt rekommenderas alla läkare, som i någon omfattning utövar läkarverksamhet inom hälso- och sjukvård, att teckna Yrkesförsäkring. Ansvarsförsäkring Försäkringen kan ge läkaren skydd vid ersättningsanspråk med anledning av behandlingsskador som faller utanför vårdgivarens patientförsäkring. Den kan även omfatta skada då läkare under fritid ingriper vid akut sjukdom eller olycksfall såväl inom som utanför Sverige. Ersättning kan utgå för skadestånd, utrednings- och rättegångskostnader. Rättsskydd Försäkringen kan täcka ombuds- biträdes- och utredningskostnader i anmälningsärenden. Försäkringen kan även täcka advokat/försvararkostnader vid åtal (ex. tjänstefel, vållande till annans död) eller vid tvist mot media i yrkesrelaterade frågor. Patientförsäkring Varje vårdgivare ska enligt patientskadelagen omfattas av en patientförsäkring. Således måste privatpraktiker, hel- och deltid, samt läkare som bedriver verksamhet vid sidan av sin anställning omfattas av en patientförsäkring. Försäkringen omfattar ersättningsskyldighet för personskada enligt patientskadelagen. 10

11 Bilaga 1 Exempel på disposition av ett yttrande/svar Socialstyrelsen Diarienummer /0000 Kort beskrivning av Din befattning/position/roll i vården. En övergripande beskrivning av den aktuella vårdepisoden med bl.a datum för besöksdag/vårdtillfälle, orsak till patientens (omnämns vid namn) besök/vård, anamnes, symtom, undersökningar/utredning, undersökningsfynd, eventuella konsultationer, bedömning och åtgärd. Vid fler vårdtillfällen och fler inblandade, ange vid vilka tillfällen Du själv varit inblandad. Eventuellt avslutande kort sammanfattning. Storstad den... Anders Bengtsson överläkare Storgatan Storstad 11

12 Bilaga 2 Exempel på överklagande Förvaltningsrätten i Stockholm STOCKHOLM Klagande: Överklagat beslut: Saken: Anders Bengtsson, överläkare, Storgatan 1, Storstad Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds beslut 0000/0000:X0 Prövotid/Återkallelse av legitimation/indragning av förskrivningsrätt Jag överklagar härmed HSANs rubricerade beslut med yrkande att detta beslut upphävs. Då jag behöver ytterligare någon tid för utvecklande av talan får jag begära anstånd till 20XX-XX-XX. Storstad den... Anders Bengtsson OBS! Insänds till HSAN. 12

13 Sveriges läkarförbund, box 5610, Stockholm