PROJEKT. Hygienlokaler solarier. Tillsynsprojekt 2010

Transkript

1 PROJEKT Hygienlokaler solarier Tillsynsprojekt 2010 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon Fax E-post Webbplats

2 Miljöförbundet Blekinge Väst Författare: Maria Johansson, Miljöförbundet Blekinge Väst Mikael Jönsson, Miljöförbundet Blekinge Väst 2

3 Innehåll Syfte och mål... 4 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Resultat... 5 Strålsäkerhet och rätt utrustning... 5 Uv-typ... 5 Strålkällor... 5 Avskärmning... 5 Skyddsglasögon... 5 Dubbla tidur... 5 Information... 6 Strålsäkerhetsmyndighetens A3-affisch... 6 Exponeringsschema... 6 Märkning... 6 Lokal och ventilation... 6 Hygien... 6 Egenkontroll... 6 Avfallshantering... 7 Slutsats... 7 Källor

4 Syfte och mål Syftet med projektet var att se till att solarierna uppfyller de krav som ställs i Miljöbalken (1998:808) samt Strålskyddslagen (1988:220) med tillhörande förordningar och föreskrifter. Projektet genomfördes genom kontakter med verksamhetsutövarna samt inspektioner av solarierna. Projektet förväntades ge en bild av det aktuella läget vad gäller solarieverksamhet i västra Blekinge ur strålskydds- och hälsoskydssynpunkt. Resultatet kommer att ligga till grund för fortsatt tillsynsarbete för solarieverksamheterna. Bakgrund Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns det ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer. Särskilt den elakartade formen malignt melanom kopplas till solariesolning. Antalet fall av hudcancer har ökat markant under de senaste decennierna i hela Norden och man avråder särskilt personer under 18 år, personer med ljus och känslig hud och den som har många eller stora födelsemärken att sola solarium. I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier föreskrivs vad som krävs ur strålskyddssynpunkt för solarier. Den 1 augusti 2007 överläts ansvaret för solarietillsynen från Statens Strålskyddsinstitut (SSI) till de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Solarier är anmälningspliktiga enligt 8 i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier. Kommunen utför tillsyn på solarieverksamheter enligt 16 i Strålskyddsförordningen (1988:293) och enligt 13 i strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier. Solarier räknas också som hygienisk lokal och är därför också tillsynsobjekt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Genomförande Projektet började med att kontakta de verksamhetsutövare som fanns registrerade i Miljöreda. Sedan söktes ytterligare tänkbara objekt upp genom och liknande företagsregister samt genom tips från kollegor. Totalt 15 verksamhetsutövare (solarium, gym, spa, bad, träningsanläggningar) kontaktades via telefon. 11 av dessa uppgav att de inte hade solarium eller att de valt att avsluta solarieverksamheten på grund av den ökade risken för ohälsa. Totalt besöktes 6 solariesalonger. Av dessa var 3 st en del av annan verksamhet såsom gym, bad, bowling. Övriga 3 var obemannade solariesalonger. Inspektionerna genomfördes med hjälp av Strålsäkerhetsmyndighetens checklista. Checklistan utökades med kontrollpunkter gällande avfallshantering, hygien och egenkontroll. Efteråt skickades inspektionsrapporter till verksamhetsutövarna där eventuella brister påpekades. För tillsynen togs en avgift motsvarande 2-3 timmars arbete (725 kronor/tim.). Vid problem med bedömningen av solarierören kontaktades SSM. 4

5 Resultat Av 6 verksamheter var det en som bedrevs utan någon anmärkning. Hos övriga verksamheter gällde anmärkningarna framförallt solarierören. Strålsäkerhet och rätt utrustning Uv-typ Solarierna måste vara av UV-typ 3. Märkningen innebär att solariet har en begränsad strålningsstyrka inom vissa värden och att det ska kunna användas utan särskild kompetens eller utbildning. På äldre solarier motsvarar SEMKO:s S-märke UV-typ 3 och erbjuder likvärdig strålsäkerhet. Samtliga inspekterade solarier var märkta UV-typ 3 och hade märkning som anger originalrör. Strålkällor Solariet ska vara märkt med UV-typ och ha en skylt som anger originalrör, fabrikat och referensbeteckning samt vara utrustade med dessa rör. Strålkällorna ska i första hand vara av originaltyp. Om dessa inte går att få tag på längre, får de ersättas med rör som finns på SSM:s lista över godkända rör. Endast en verksamhet hade solarier där samtliga var utrustade med originalrör. De övriga verksamheterna hade någon eller några felaktigt utrustade solariebäddar, det vill säga rör som inte är av originaltyp och som inte heller finns med på SSM:s lista över godkända ersättningsrör. Avskärmning Solarier ska vara placerade eller avskärmade så att människor inte kan bli bestrålade oavsiktligt. Alla solarier uppfyllde det kravet. Skyddsglasögon Skyddsglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder solariet. På samtliga verksamheter fanns det tillgång till skyddsglasögon. Två hade till utlåning. Hos övriga fanns det att köpa i automat. De flesta solande använder dock egna skyddsglasögon. Dubbla tidur Det ska finnas ett tidur som kan ställas in på lämplig soltid. Dessutom måste det finnas en extra tidsmekanism som slår av strömmen inom 60 minuter. Detta för att ge extra säkerhet. Det har hänt att solande somnat och bränt sig illa. En av verksamheterna saknade extra tidur. Övriga solarier var kopplade till en mynt- eller pollettautomat samt att solarierna hade inbyggda tidur. 5

6 Information Strålsäkerhetsmyndighetens A3-affisch Strålsäkerhetsmyndighetens affisch viktigt för dig som använder solarium är obligatorisk. Alla verksamheter uppfyller det kravet. Exponeringsschema Exponeringsschema med information om lämplig soltid ska finnas anslagen intill varje solarium. Där ska framgå tid i minuter för första solning, tider för efterföljande exponeringar beroende på hudtyp samt antalet exponeringar som inte ska överskridas under ett år. Som alternativ kan personalen vid bemannade solarier ge solningsråd. Hos en obemannad verksamhet saknades det exponeringsschema vid tillsynstillfället. Märkning Varje solariebädd ska ha en rörskylt som anger vilka strålkällor som ska sitta i solariet. Det ska också finnas en varningstext där det bland annat framgår att ultraviolett strålning kan skada ögon och hud och att skyddsglasögon ska användas. Alla solarier var utrustade med sådana rörskyltar. Lokal och ventilation I Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4) finns bl.a. angivet att i en hygienisk verksamhet bör lokalen och instrument vara utformade så att rengöring och desinfektion underlättas. Lokalen bör ha en god luftkvalitet samt ett ändamålsenligt städutrymme som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten. Samtliga lokaler var rena och fräscha med bra ventilation. Tillfredsställande städutrymmen med utslagsvask och varmt och kallt vatten fanns i alla lokalerna. Hygien Samtliga solariesalonger hade rutiner för daglig rengöring. Kunderna hade vid varje solariebädd tillgång till desinfektionsmedel och torkpapper. Instruktioner fanns angående rengöring av solariebädden före och efter solning. I de verksamheter där skyddsglasögon fanns att låna varierade rutinerna kring hur ofta dessa rengjordes. Alla verksamheter uppgav att kunden oftast har egna skyddsglasögon och ansvarar själva för rengöringen. Hos alla solarieverksamheter fanns tillgång till toalett och handtvättställ med flytande tvål och engångshanddukar. Egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förhindra smitta eller att kunder drabbas av andra olägenheter samt att förhindra att miljön tar skada t.ex. av de produkter som hanteras i verksamheten. En verksamhetsutövare ska genom egenkontrollen försäkra sig om att miljöbalkens krav uppfylls. Detta innebär att man som verksamhetsutövare måste känna till den lagstiftning som gäller för verksamheten, de hygieniska och miljömässiga risker som finns och vad man kan göra för att förebygga och motverka olägenheter. Att jobba med egenkontroll innebär en kvalitetssäkring 6

7 gentemot kunderna. Kraven på egenkontrollens omfattning och dokumentation beror på typen av verksamhet och vilka risker som finns med den. Majoriteten av verksamheterna saknade dokumenterat egenkontrollprogram. Många vet inte vad egenkontroll innebär. Alla verksamheter hade dock någon typ av städschema. Telefonnummer, och/eller ris- och roslåda, för att komma med synpunkter, fanns hos de obemannade solariesalongerna. Avfallshantering Lysrör klassas som farligt avfall. Enligt 34 i avfallsförordningen (2001:1063) skall den som avser att transportera farligt avfall från yrkesmässig verksamhet anmäla detta till länsstyrelsen. Om man som verksamhetsutövare avser att köra mer än 300 hela lysrör eller andra ljuskällor per transport krävs särskilt tillstånd enligt 27 i avfallsförordningen. Lämnar man sitt farliga avfall till extern transportör ska dokument finnas som visar att denne har tillstånd/ anmälan (39 avfallsförordningen). Anteckningar över mängd uppkommet farligt avfall ska finnas. En verksamhet skötte rörbyten samt bortforsling av förbrukade rör själv. Det uppgavs att tillstånd hos länsstyrelsen finns. Dokumentation av mängd uppkommet farligt avfall sker genom att kvitton från återvinningscentral sparas. Hos övriga verksamheter var det leverantören av solarierör som skötte rörbyte samt tog hand om förbrukade solarierör. Slutsats Resultatet av projektet visar att det är nödvändigt att ha regelbunden tillsyn över de solarier som upplåts till allmänheten. Av de anmärkningar som upptäcktes i samband med inspektionerna så är de allvarligaste bristerna solarierören. Fel rör kan ge solariet en annan sammansättning av UV A- och UV B- strålning med annan styrka än vad som är tillåtet ur strålsäkerhetssynpunkt. Rekommenderade soltider i solariefabrikantens exponeringsschema kan bli för långa och gäller då inte för ett starkare solarium. Kunskapen hos verksamhetsutövarna kring vilka lagar och regler som gäller för solarier verkar vara varierande. Man förlitar sig ofta på sina leverantörer och att de ser till att solariebäddarna har rätt rör och märkning etc. Solarieinnehavaren är dock ansvarig för att verksamheten lever upp till lagstiftningens krav. Verksamhetsutövaren ska känna till och förebygga riskerna med sin verksamhet t.ex. genom att veta hur man kontrollerar att rören är rätt eller att säkerställa att kunden har tillgång till den information den har rätt till. Källor Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:4) om yrkesmässig hygienisk verksamhet. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, 7

8 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon Fax E-post Webbplats 8