En studie av flödet vid produktion av digitaltryck - Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata

Transkript

1 - Statiska trycksaker samt trycksaker innehållande variabeldata Examensarbete i Publiceringsteknik t98_lna@t.kth.se Examinator: Nils Enlund Handledare: Christer Lie, Institutionen för Grafisk teknik och medieteknik, KTH Uppdragsgivare: Framkom verksamhetsutveckling AB Handledare: Christian Persson, Framkom Verksamhetsutveckling AB Elanders Digitaltryck AB

2 Förord Framkom Verksamhetsutveckling har varit uppdragsgivare för examensarbetet. De har hjälpt mig med dator och ett rum under arbetet. På Framkom har jag också haft min handledare, Christian Persson som har kommit med hjälp och råd då jag har haft funderingar kring examensarbetet. Jag vill också tacka Elanders Digitaltryck AB, i Göteborg, för att de gett mig möjlighet att besöka dem samt intervjua personal och jag vill rikta ett särskilt tack till: Jimmy Lundbeck, VD, för att han nappade på min idé, Linda Martinsson för att hon har arrangerat intervjuer m.m., Venke Fridlund för guidetur. Vidare vill jag tacka Arne Brorsson, försäljningschef, Joacim Eliasson, säljare, Sabina Andersson, handläggare, Peter Magnusson, produktionschef, Fredrik Hellsing, preprintchef, Andreas Olsson, tekniker, Per Agblad, tekniker och Reidun Agblad, produktionsplanerare. Tack även till Emil Vesterberg, Hendrik Reinik, Lars Andersson, Lisa Lindstedt, Lotta Brammesjö, Magnus Jönsson, Maria Björk, Marita Sandell och Sofia Larsson. Jag vill också tacka Anna Johansson, Volvia.

3 Sammanfattning Då Xerox och Indigo introducerade sina första digitalpressar i färg på Drupa-mässan 1995, möttes de med avvaktan. Den grafiska branschen hade genomgått stora förändringar på grund av den tekniska utvecklingen. Branschen var inte mogen för digitaltryck. Digitalpressarna jämfördes också med offsettryckpressar vilket inte var så positivt för digitalpressarna. De första digitalpressarna producerade trycksaker som var dyra att framställa och var av dålig kvalitet. Idag finns det många leverantörer av digitalpressar. Även stora företag har satsat på utveckling av programvara och digitalpressar. Det tyder på att digitaltryck har en framtid. En annan viktig aspekt är att man börjar inse att det finns unika affärsmöjligheter för digitaltryck, att det inte bara är ett komplement till offsettryck. Digitaltryck lämpar sig bra för manualer, små upplagor av böcker, kataloger etc. Det är också möjligt att trycka endast den mängd som behövs, vilket spar lagerkostnader. En avgörande skillnad med digitaltryck är möjligheten att använda variabeldata i ett dokument. Det innebär att varje dokument kan göras unikt. Trycksaker producerade med variabeldata kan användas i form av individanpassade erbjudanden till en kund. Det kan också utnyttjas för att exempelvis producera en manual som är anpassad efter en produkt. För att dokument producerade med variabeldata skall kunna användas betydligt mer, krävs enhetliga standarder, vilket flera organisationer som PODi, The Digital Printing initiative och CGATS, Committee for Graphic Arts Technology Standards, arbetar för. Det krävs också kunskaper i marknadsföring. Elanders Digitaltryck AB producerar trycksaker med digitaltryck. Det är vanliga trycksaker, utan variabeldata, exempelvis böcker och kataloger men också manualer som är produktifierade, anpassade efter produkten. De kan också trycka trycksaker med variabeldata. Ett exempel på det är brev från försäkringsbolaget Volvia. Intervjuer och besök har gett mig insikt i vikten av att aktivt arbeta med att söka upp kunder. Det är också viktigt att ha en bra produktion, uppbyggt på rutiner och som stöds av ett bra produktionssystem.

4 A study of the production flow for digital printing - Static printed products and printed products with variable data Abstract When Xerox and Indigo introduced their first digital colour printers at the Drupa exhibition in 1995 they where seen with awaiting. The printing industry had gone through big changes due to technical development. The industry wasn t ready for digital printing. The digital printers were also compared with offset printers, that weren t good for the development of digital printing. The first digital printers produced printed products which were expensive and of bad quality. Today there are several suppliers of digital printers. Even big companies, like Heidelberg, have invested in development of software and digital printers. This indicates that digital printing has a future. Another important aspect is that digital printing companies starts to realise that there are unique business opportunities for digital printing, that it isn t a complement for offset printing. Digital printing is very suitable for manuals, small editions of books, catalogues etc. It s also possible to print what is needed at the moment. An important difference between digital printing and other printing techniques is the possibility to use variable data in a document. That means that every document can be unique. Printed products containing variable data can be used for individualized offers for a customer. It can also be used for example manuals, which are adjusted to the product. To get printed products with variable data more common, uniform standards are important, several organisations like PODi, The Digital Printing initiative, and CGATS, Committee for Graphic Arts technology Standards, are working for uniform standards. Variable data printing also requires knowledge about marketing. Elanders Digitaltryck AB produces printed products with digital printing. It s static printed products, for example books and catalogues. They also produce manuals that are adjusted to the product and other products with variable data. For example letters from the insurance company Volvia. Interviews and visits have made me understand the importance of working hard to find prospects and make them clients. It s also important to have a well-functioning production with routines supported by a workflow system.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Problemformulering Metod Avgränsningar Uppdragsgivare...5 DEL I 2 Digitaltryck Digitalpressen, fördelar och nackdelar Produktion av trycksaker med digitalpress Programvara för produktion av digitaltryck Så fungerar digitalpressen Digitaltryckpressleverantörer på marknaden Xerox Xeikon Indigo Canon Heidelberg Océ IBM MAN Roland Mgi Ricoh Papper Efterbehandling Kostnad för att skapa tryck Kalkylprogram CRM Customer Relationship Management...15 DEL II 3 Variabeldata One-to-One marketing ett steg mot individanpassade trycksaker Bakgrund till One-to-One marketing Vad innebär One-to-One marketing? Förbereda införandet av One-to-One marketing Börja tillämpa One-to-One marketing Datamining Hitta olika typer av data Metoder för datamining Digitaltryck med variabeldata Arbetet med att skapa ett individanpassat utskick Mjukvara och standarder PPML - Personalized Print Markup Language VDX - Variable Data Exchange Programvaror på marknaden PrintShop Mail

6 Personalizer-X DesignMerge Yours Truly Personalization/ Indigo Yours Truly Data Link XT Opus PUL Personuppgiftslagen...28 DEL III 4 Elanders AB Master Vendor Elanders Digitaltryck AB Produktion Elanders Digitaltryck så ser verksamheten ut Workflow-systemet Säljprocess - att sälja digitaltryck Handläggning av order Preprintavdelningen Preprintpersonalens arbetsdag Tryckning Operatörernas arbetsdag Efterbehandling Distribution Variabeltryck Att sälja trycksaker med variabeldata Volvia Fordonsindustrin Framtiden för Elanders Digitaltryck Framtid för digitaltryck Framtid för variabeldata Diskussion Digitaltryck Variabeldata Elanders Digitaltryck AB Slutsats Digitaltryck Variabeldata Elanders Digitaltryck Referenser Ordlista Bilagor Bilaga 1, Master Vendor 2

7 1 Inledning Tretton år efter introduktionen av digitaltryck i färg, ses det fortfarande som något stort inom tryckeribranschen som snart skall slå igenom. Leverantörer av utrustning för digitaltryck är dock entusiastiska och kämpar om marknadsandelar. Det är dock inte lika lätt att få trycksaksköpare att välja digitaltryck. [6] Digitaltryck innebär att man kan skapa en trycksak utan att först framställa en tryckplåt. På marknaden finns idag digitaltryckpressar med varierande tekniska lösningar. Digitaltrycket är lämpligt för kortare upplagor som skall produceras snabbt. Det kan vara exempelvis manualer, böcker eller kataloger. Det som gör digitaltrycket unikt är möjligheten att använda variabeldata, att kunna byta ut information så att varje tryckt exemplar blir unikt. Det finns en hel del användningsområden för digitaltryck med variabeldata. Det kan vara inom marknadsföring, brev från banker, försäkringsbolag och liknande. De dokument som skapas kan antingen vara individanpassade, anpassade till en person, eller produktifierade, anpassade till en produkt. Det kan exempelvis vara en manual som bara innehåller information om produkten på det språk, som talas i det land där produkten skall säljas. En manual för till exempel en SAAB 95, som skall säljas i Spanien, skrivs på spanska och anpassas efter bilmodellen och dess utrustning. Att skapa trycksaker med variabeldata kräver ett nytt sätt att tänka och ett nytt arbetsflöde. Det krävs också speciell programvara för att skapa dessa trycksaker. Trots att organisationer som PODi, the Digital Printing initiative, och digitalpressleverantörer har arbetat för en ökad produktion av trycksaker med variabeldata har ökningen av dessa inte gått så fort som önskat. 1.1 Syfte Syftet med mitt examensarbete är att ge en övergripande bild av hur produktionen av trycksaker, skapade med digitaltryck, ser ut idag. Vilka olika alternativ som finns på marknaden i form av programvaror och utrustning. Till vilka olika tillämpningar används digitaltryck och hur framtiden ser ut. Syftet är också att ge en bild av hur produktionen av dokument med variabeldata fungerar. Vilka programvaror som finns på marknaden och hur utvecklingen ter sig. Vilket tänkande, som krävs för att skapa ett dokument med variabeldata, samt vilka nya rutiner som krävs på ett digitaltryckarföretag. Vilka problem som finns och hur man försöker lösa dessa. Men också vad som krävs för att få fler företag att använda sig av individanpassade dokument i till exempel reklamsyfte. I examensarbetet ingår också en djupare studie hos ett företag, Elanders Digitaltryck AB. Här har personal intervjuats för att få en bild av hur produktionen av digitaltryck ser ut i verkligheten. Elanders Digitaltryck är ett förhållandevis stort företag inom digitaltryck. De har möjlighet att göra komplicerade individanpassade och produktifierade trycksakslösningar. Det är också ett företag inom digitaltryck, som går bra ekonomiskt. I min kartläggning av företaget hoppas jag också kunna komma med förslag på förbättringar, som om möjligt skulle kunna bidra till en effektivare 3

8 produktion. Men också ge företaget möjlighet att få en bild av hur någon utanför företaget, uppfattar företaget. 1.2 Problemformulering Det finns många intressanta frågor som jag vill behandla och försöka besvara: Vilken utrustning och programvara behövs för att skapa trycksaker med digitaltryck och trycksaker innehållandes variabeldata? Hur ser flödet ut för att producera trycksaker med digitaltryck. Hur ser flödet ut då digitaltryck och variabeldata används för att skapa personifierade och produktifierade trycksaker? Hur skapas en kundkontakt och hur behåller man en kund? Vilken kunskap om kunderna krävs det att ett företag har, för att de skall kunna skicka en individanpassad trycksak riktad till en kund? Är det egentligen meningsfullt att anpassa information till en individ? Vilka problem finns i produktionen av trycksaker skapade med digitaltryck? 1.3 Metod Rapporten är uppdelad i tre delar. De två första delarna är baserade på fakta från böcker, tidningsartiklar, Internet samt uppsatser skrivna av andra studenter och rapporter från företag och organisationer. Det innebär att jag skapar mig en uppfattning om hur det borde gå till vid produktion av digitaltryck. I den tredje delen redogör jag för Elanders Digitaltryck AB och deras produktion. I den första delen behandlas digitaltryck allmänt, och frågor om vad digitaltryck egentligen är, vilken utrustning och programvara som används idag. I den första delen tas också ekonomifrågor upp, vilka kostnader ett digitaltryckarföretag har för sin produktion. I den andra delen är fokuseringen lagd på digitaltryck med variabeldata. Här tas också marknadsföring upp, samt olika tekniker för att finna information i databaser, vilket är viktigt vid skapandet av trycksaker med variabeldata. Här finns också information om mjukvara och standarder samt arbetssättet för att skapa dokument med variabeldata. Den tredje delen av rapporten behandlar företaget Elanders Digitaltryck AB, som både producerar trycksaker med variabeldata och trycksaker utan variabeldata. Här har jag genom besök och intervjuer skapat en uppfattning av hur produktionen ser ut i verkligheten och beskrivit denna i rapporten. På företaget förkommer ordet printa mer än orden trycka med en digitalpress. Det är inte för att skapa förvirring som, i den tredje delen av rapporten, ordet printa används. Sist i rapporten finns det en diskussion där de tre delarna diskuteras. Därefter kommer en kort slutsats. Det ges också rekommendationer på vad som är viktigt att tänka på i framtiden för Elanders Digitaltryck. 1.4 Avgränsningar Jag har i mitt arbete valt att få en övergripande bild av produktionen av digitaltryck med och utan variabeldata. Att gå in i varje liten detalj, när det gäller utrustning eller 4

9 programvara, skulle resultera i en gigantisk rapport. Istället är arbetet inriktat på att skapa en helhetsbild av vad digitaltryck innebär, vilka tillämpningar som är viktigast och hur produktionen kan se ut. Exempelvis är färghantering och sådant kopplat till färghantering, till exempel ICC-profiler, för digitaltryck, helt utelämnat. Längst bak i rapporten finns också en ordlista där en del förkortningar och ord, som förekommer i rapporten, finns förklarade. 1.5 Uppdragsgivare Examensarbetet har utförts på uppdrag av Framkom Verksamhetsutveckling AB och i samarbete med Elanders Digitaltryck AB i Göteborg. 5

10 2 Digitaltryck Tendensen för trycksaker är att stora upplagor minskar medan små upplagor ökar. En annan tendens är också att trycksakerna skall levereras fort. [8] De första digitala färgtryckpressarna kom i mitten på 90-talet, men digitalpressar eller skrivare för svartvita utskrifter har dock funnits betydligt längre. Svartvit utskrift var dock något som kopieringsföretag, copyshops, höll på med. När de första digitala färgpressarna kom, så höll den grafiska branschen som bäst på att anpassa sig till att inte längre använda film för att göra plåt, till exempel nymodigheter som computer-to-plate. När de två oberoende företagen Indigo och Xeikon lanserade sina första digitala färgtryckpressar på Drupa 1995, bemöttes de med skepsis. För att övertyga den grafiska branschen om digitalpressens fördelar, har det sedan dess hållits ett stort antal seminarier och mässor. Det är först under de senaste åren som utvecklingen har gått framåt och som branschen börjar ta en riktning. Det har skett tekniska framsteg där leverantörerna har tagit tillvara digitaltryckarföretagens erfarenheter. Grafiska företag börjar också inse att digitaltrycket skapar nya affärsmöjligheter, att det inte bara är ytterligare ett sätt att trycka. Idag så står digitalt färgtryck för ungefär en procent av det totala färgtrycket. [5] De två pionjärerna, Xeikon och Indigo, lade ned stora summor på att utveckla sina tekniska lösningar, men de valde olika vägar för att få ut sin teknik. Xeikon skrev avtal med andra printer-, press- och prepressleverantörer för att de företagen skulle använda Xeikons teknik. Agfa, Xerox och IBM var först med att skapa sina egna drivsystem och bygga egna skal till digitalpressarna. Under 2000 tog MAN Roland över Agfas avtal och lanserade sin egen digitalpresslinje. Indigo behöll sin tekniska lösning för sig själva. Länge var dock Xeikon och Indigo de enda leverantörerna för digitala tryckpressar. Nu har även den stora tryckpressjätten Heidelberg, tillsammans med Kodak, utvecklat digitalpressen NexPress. Xerox försöker också ta marknadsandelar med sin Xerox igen3. Detta är två stora företag med helt olika ursprung, Heidelberg från den traditionella grafiska branschen och Xerox från copy-shop -branschen. [5] 2.1 Digitalpressen, fördelar och nackdelar Om man jämför digitaltryck med exempelvis offset, tar en digitalpress bort flera steg från den traditionella trycksaksproduktionen. Filer från datorn skickas direkt till den digitala pressen, där det som skall tryckas exponeras på en metalltrumma i tryckenheten. Trummorna i digitala pressar kan exponeras om under pågående tryckning, vilket innebär att varje tryckt sida kan få ett eget utseende och bli individanpassad eller produktifierad. [35] Fördelar med en digitalpress: Det är möjligt att med kort varsel framställa trycksaker. [21] Det är möjligt att producera endast den mängd som för tillfället behövs. [21] Ger trycksaker med bra kvalitet i en liten upplaga. [21] Det är möjligt att göra varje trycksak anpassad efter en individ eller en produkt. [21] 6

11 Kortare förberedelsetid jämfört med förberedelserna som krävs för att trycka med offsetteknik. Då ingen plåt behöver framställas vid produktion av digitaltryck. [35] Färre personer behövs för att producera en trycksak med en digitalpress, då steg, som finns vid offset, inte finns vid produktion av digitaltryck. [35] Digitalpressen har den stora fördelen att arbeten kan sparas för att tryckas vid ett senare tillfälle utan att det krävs mycket utrymme. [36] Lagerkostnader kan för det företag eller organisation, som beställt trycksaken, minska eftersom det är möjligt att trycka den mängd som för tillfället behövs. Genom att inte heller ha ett lager av trycksaker finns det ingen risk att materialet blir inaktuellt. [21] Nackdelar med en digitalpress: Rent kvalitetsmässigt är digitaltryck något sämre, om man exempelvis jämför med offsettryck. Det är heltäckande ytor med mörk färg, som kan bli randiga i pressar där toner används. Anledningen är att den elektroniska laddningen inte blir jämnt fördelad, vilket i sin tur innebär att tonerpartiklarna inte blir jämnt fördelade. Detta gäller främst på tjockare papper, som inte laddas lika bra som ett tunnare. [35] Digitalpressarna utvecklas hela tiden och skillnaderna minskar, för ett otränat öga är det idag svårt att avgöra om en trycksak är tryckt med digitaltryck eller offsettryck. [8] Digitaltryck blir också ett dyrt alternativ om man kommer över ungefär 2000 exemplar (det skiljer sig från olika digitalpressar). Då blir kostnaden per trycksak mycket dyrare än om en annan tryckmetod, exempelvis offset, väljs. [1] Vissa papper och papper med viss ytbehandling klarar inte den värme och det mekaniska slitage papperet utsätts för i en del digitalpressar. Digitaltryck har då nackdelen att det bara är möjligt att använda ett begränsat urval av papper. [1] Storleken på papperet som kan används i en digitalpress är begränsat. [1] 2.2 Produktion av trycksaker med digitalpress Idé Arbetsgången för att skapa en trycksak med en digitalpress är mindre invecklad, då inga tryckplåtar behöver framställas. Här kommer en kort förklaring på produktionsflödet, (se fig.1) mer ingående förklaring av utrustning och program som krävs kommer i efterföljande kapitel. Först och främst måste man ha en idé, om vad det är som skall produceras. Det kan vara en bok, som skall tryckas i en liten upplaga, en broschyr, ett produktblad eller liknande. När innehållet är bestämt gör trycksaksbeställaren layouten och skickar sedan filen till företaget som skall trycka filen. Digitalpressföretaget förbereder då filen för tryck genom att se till att filen är korrekt, att alla fonter är med, samt lägga till skärmärken, som är till hjälp vid tryckningen och i efterbehandlingen. Filen rippas, vilket innebär att filen överförs till en bild bestående av raster. Det måste göras för att filen skall kunna tryckas. Tryckning sker och därefter finns det möjlighet för olika efterbehandling före distribution. [35] Layout Förbereda fil för tryck Rippning & Tryck Efterbehandling Distribution Fig. 1 Arbetsgång för digitaltryck [35] 7

12 2.3 Programvara för produktion av digitaltryck De layoutprogram, som oftast används, är Quark Xpress och Adobe Pagemaker. De används för att foga samman text, illustrationer och bilder till färdiga sidor. Programmen är baserade på sidbeskrivningsspråket PostScript. Även andra vanliga program, som Adobe Framemaker och Adobe Illustrator, är baserade på PostScript och dessa används också för att framställa dokument för tryckning. För att kunna trycka i en digitalpress, är det nödvändigt att överföra sidorna i filen till bilder bestående av raster. Det görs med en rip, Raster Image Processor. Filen översätts först till PostScriptkod och då skapas en PostScriptfil som skickas med hjälp av en PostScriptskrivarrutin till en utskriftsenhet som rippar filen. [3] Rippen beräknar rasterpunkterna och filen kan sedan tryckas i digitalpressen. [1] Rippen består av två huvuddelar, en PostScripttolk och en rasterbildsprocessor. Tolken tar emot och översätter PostScriptinformation varefter rasterbildprocessorn skapar en bitkarta på varje separation av sidan. Det finns två typer av rippar: hårdvarurippar och mjukvarurippar. Hårdvarurippar är datorer speciellt konstruerade för att rippa och mjukvarurippar är ett program som läggs på en standarddator. Hårdvarurippar är oftast snabbare än mjukvarurippar medan mjukvarurippar är mer flexibla, då de lättare kan bytas ut. Ju mer komplex en sida är desto längre tid tar beräkningarna och därmed ripptiden. Det finns inget klart samband mellan ripptid och filstorlek. En stor fil tar generellt längre tid att rippa, men det är komplexiteten hos filen som är det mest avgörande. En komplex fil innehåller många olika fonter, komplicerade illustrationer med flera lager information, bilder som inte är beskurna i ett bildbehandlingsprogram utan i layoutprogrammet etc. En sådan fil kan ta lång tid att rippa även om den inte är så stor. Det finns tre olika versioner av PostScript, som utvecklats ur samma grund. I Post- Script 3 har man fokuserat på att utveckla delar av programmen, dels optimering av rippningen av PostScriptfiler och dels anpassningar till Internet. När man rippar i PostScript 3 bearbetas varje objekt i PostScript-filen för sig, för att öka hastigheten. PDF-formatet utnyttjas även vid rippningen och det har gjort det möjligt att processa varje sida för sig, då formatet skapar ett sidoberoende, vilket gör att det inte är nödvändigt att processa hela filen i ett svep. Med PostScript 3-rippar är det också möjligt att rippa PDF-filer utan att de först görs om till PostScript. PDF-formatet är också vanligt, i den grafiska branschen, vilket har den stora fördelen att det är plattformsoberoende. Runt filformatet PDF finns flera program, Acrobat Reader, för att läsa filen, Acrobat Destiller för att skapa filen, samt Acrobat Exchange, för redigering. Det finns också en rad plug-ins till programmen för att kunna arbeta med PDF-filen. Sidorna i en PDF-fil är också oberoende av varandra. PDF-formatet har också den fördelen att en PDF-fil inte blir så stor, vilket är bra då man vill överföra filer. [3] 2.4 Så fungerar digitalpressen De olika tryckpresstillverkarna har skapat olika tekniska lösningar på digitalpressarna och det som skiljer dem åt är framförallt sättningstekniken. 8

13 Den vanligaste tekniken i en digitalpress är elektrofotografisk, eller xerografisk. Det innebär att en trumma försedd med ett ytskikt av ett fotoelektriskt material laddas. Det fotoelektriska materialet exponeras med olika mängd ljus från en laser (se fig. 2) eller en LED-enhet (se fig. 3). Där ljuset träffar trumman blir ytmaterialet bärande och det är så tryckbilden uppkommer. Laddad toner eller färg dras sedan till de exponerade eller de oexponerade delarna av trumman. De olika digitalpressarna har också olika teknik för att överföra tonern eller färgen till papperet. Ofta finns det någon form av mellanmedium, som kallas duk, men ibland förs bilden direkt från trumman till papperet. Det är också olika teknik för hur mycket färg som överförs på papperet, man skiljer på single- och multiplepassteknik. Med singlepasstekniken förs alla färgtoner på papperet på en gång. Multiplepasstekniken innebär att en färgtoner i taget överförs till papperet. Den toner eller färg som används i en digitalpress, är anpassad efter tryckpressen. Ofta finns det inte något annat alternativ till digitalpressleverantörens toner eller färg, för att processen skall fungera. De flesta digitala tryckpressar använder toner i form av pulver, med olika storlek på partiklarna. Det finns dock undantag, Indigo och Heidelberg använder flytande färg, vilket ger dem möjlighet att trycka på ett större urval av papper och även plastmaterial. I de nyare digitalpressarna finns det möjlighet till duplextryckning, vilket innebär att man trycker på båda sidor av papperet samtidigt. Det finns andra lösningar för att trycka på båda sidorna, antingen genom att ha två maskiner efter varandra eller genom att vända på papperet i maskinen för att sedan trycka på andra sidan. [5] Canon, Xerox och Kodak har, i sina digitalpressar, en digitalt styrd laserstråle (se fig. 2) som reflekteras ur ett roterande prisma och laddar upp delar av trumman. Tonerpulvret dras sedan till de laddade delarna av trumman och tonern överförs sedan till papperet när trumman roterar över papperet. Trumman roterar ett varv för varje färg och partiklarna i tonern binds temporärt till papperet med elektricitet. Tonern fästs slutligen på papperet med värme eller hårt tryck. [35] Fig. 2 Laserstråle [35 Agfas Chromapress (även vissa modeller av Xeikon och IBM) använder en liknande teknik och är baserat på en elektrofotografisk process snarlik laserskrift. Där exponerar en LED-matris (se fig. 3) den fotoledande trumman till olika nivåer av ljus och bildar därmed ledande ytor på trumman. Tonerpartiklar dras till dessa ytor och skapar en bild, som sedan överförs till papperet. Trumman laddas om för varje varv, vilket innebär att varje ark kan bli unikt. Slutligen Fig 3 LED-matris [35] fästs tonern vid papperet med hjälp av en uppvärmningsenhet. [35] Hos Indigos modeller sprutas laddad färg mot plåten och fäster på ytor med motsatt laddning. I likhet med traditionella offsetpressar överför plåten bilden till en gummivals som sedan överför bilden till papperet. Detta gör att färgen emulgerar in i papperet ungefär som vid vanlig offset. Det innebär också att man inte behöver någon fixeringsenhet som med värme fäster färgen på papperet. [35] Det finns även andra lösningar på tryckteknik, där bläckstråle är den främsta, den sliter mindre på papperet, då ingen värme används i processen. Den tekniken 9

14 används främst i industriproduktion. För framställning av blanketter och liknande, där det inte ställs krav på hög bildkvalitet, men där det är viktigt att det går fort att producera trycksaken. Det finns också bläckstråleprintrar för storformatsutskrifter. Här är bildkvaliteten hög men skrivaren är tyvärr långsam. Digitala tryckpressar finns både med arkmatat och rullmatat papper. De arkmatade digitalpressarna används främst på civiltryckerier och prepressföretag, medan rullpressarna är vanligare vid produktion för industrin. Arkpressen har en något snabbare uppstart än vad en rullpress har. Det gör att en arkmatad digitalpress lämpar sig mer för kortare upplagor medan en rullmatad digitalpress är mer användbar för stora upplagor. Océ har en teknik som bygger på att använda magnetism för att få fram en tryckbild. Det görs genom att skapa en magnetisk bild med magnetisk toner. Océs digitalpressverk har också sju färger; cyan, magenta, gul, svart samt rött, grönt och blått. [5] 2.5 Digitaltryckpressleverantörer på marknaden Digitaltryck spås en lysande framtid och det är intressant för maskinleverantörerna. De stora tryckpresstillverkarna satsar på utveckling av digitala tryckpressar. [8] Utvecklingen går fort och det finns idag digitalpressar med en helt annan kapacitet än de som såldes så sent som för tre år sedan. [10] Xerox Xerox dominerar bland printrar på svartvitsidan och producerar för denna två serier. Docutech för vanligt tryck och Docuprint för variabeltryck. [8] Xeroxs maskiner har elektrofotografisk teknik och tonern överförs på papperet direkt från trumman. Xerox digitalpressar: Docutech finns i olika konfigurationer och snabbheter, där vissa har extrafinesser som limbindning. [5] Docucolor 2045 och 2060 som motsvarar två hastigheter, 45 A4/min eller 60 A4/min. Xeroxs nya digitala tryckpress i färg, igen3, klarar 100 A4/min. [8] Xeikon Xeikon är en belgisk digitalpresstillverkare. I början såldes deras maskiner under Agfa och hette då Chromapress. Företaget har haft ekonomiska bekymmer men en lösning på problemen är nära då Xeikon har lovats stöd från Agfa och MAN Roland. Xeikon använder en egen utvecklad teknik och exponeringen sker via ett bälte, istället för en trumma, som överför tonern till papperet. [5] Xeikons digitalpressar: DCP 320 samt DCP 500 P, två rullmatade maskiner med pappersbredd på 32 respektive 50 cm. Dessa maskiner kan fås antingen med singlex, (enkelsidigt tryck) eller duplex (dubbelsidigt tryck). [8] CSP 320 D, visades på DRUPA 2000 men har blivit försenad på grund av problem. Den har dubbla tryckverk som nästan är ett måste för att få tillförlitliga variabeltryck på bägge sidor. [8] CSP 320 D är arkmatad [5] och klarar 960 dubbelsidiga A4/h. [8] 10

15 2.5.3 Indigo Indigo var en av pionjärerna inom digitaltryck. Företaget har dock blivit uppköpt och tillhör nu Hewlett Packard, som satsar på att vinna marknadsandelar som leverantör. Indigo har en hel del olika digitalpressar att erbjuda sina kunder. [10] Indigo använder sig av en teknik som påminner om offset. De har flytande färg som överförs till en gummivals för att sedan tryckas på pappret. Det gör det möjligt att använda tunna papper och även andra material. Indigos digitalpressar trycker med upp till 230 linjers raster, standarden är 180. Digitalpressarna är också Pantonecertifierade med sex eller sju färger per verk. Indigo har nya pressar på väg ut på marknaden, till exempel en digitalpress för 50*70 ark. Indigos Digitalpressar: Publisher 4000 och Publisher 8000, digitalpressarna har en maxhastighet på 272 A4/min med fullt variabeltryck. HP Indigo press 1000 och HP Indigo press 3000, kan användas för tryck i flera färger eller en färg. [8] E-print Pro, Platinum, Ultrastream, Publisher är andra modeller. [5] Canon Canon var först med digitaltryck i färg och de levererade 1989 den första CLC (Color Laser Copier) kopiatorn med rip. Canon har idag flera tusen maskiner i drift. [21] Canon använder också en egen teknik för tryckprocessen och hur tonern överförs från trumman till papperet. [5] Canons Digitalpressar: Canons senaste och snabbaste maskiner är CLC 5000 (50 A4/min) och CLC 1100-serierna är. CLC-pressarna har också den fördelen att de kan användas för färgkopiering. Canon har svartvita maskiner: IR 110 (110 A4/min) och IR 8500 (85 ark/min) är Heidelberg Företaget har trots sin ledande ställning inom offsettryck satsat mycket på digitaltryck. [9] Heidelberg, Canon och IBM säljer en digitaltryckpress för svartvittryck, som har utvecklats av Heidelberg och Kodak, under olika namn till olika marknader. Maskinen är moduluppbyggd och den kan kompletteras med olika alternativ för efterbehandling. I efterbehandlingsprocessen används sugluftsplockning och det är även möjligt att blada in ark bland de nytryckta. [7] Heidelbergs digitalpressar: Digimaster (Tillverkas av Kodak och säljs även under namnen Canon och IBM) NexPress 2100 har utvecklats och tillverkats i samarbete med Kodak. Det är en kraftfull, stor och dyr maskin. Pulvertonern, som används, är så finfördelad att den upplevs som en vätska. Maskinen har en inbyggd pappersvändare vilket gör att den kan trycka på båda sidor. Med den maskinen, påstår sig Heidelberg kunna konkurrera med offset i upplagor upp till 2000 exemplar. [5] 11

16 2.5.6 Océ Océ har utvecklat maskiner för två marknader; dels för exempelvis banker och liknande som trycker kontoutdrag etc. dels för den grafiska marknaden, där större trycksaker, produceras exempelvis böcker och manualer. [8] Dessa maskiner är kända för att vara robusta och flexibla. [10] Océs digitalpressar: Pagestream, 1000 A4/min, dpi. Svart/vit. Demandstream, för större arbeten som trycks on-demand, alltså för den grafiska branschen. Svart/vit. [8] På färgsidan har Océ CPS 700, vilken har en Océ-utvecklad teknik där upp till sju färger kan användas och de läggs på papperet en i taget. Det gör att det inte krävs så mycket toner vid tryckningen. Digitalpressen använder inte heller värme för att fästa tonern på papperet, vilket i sin tur minskar slitaget på papperet. Upplösningen är maximalt 400x1600 dpi och hastigheten är 25 sidor/minut vid både simplex och duplex. Océ CPS 700 kan samtidigt som den trycker, även läsa in text eller bild och rippa. [10] IBM IBM är ett av flera företag, som använder digtaltryckteknik från Xeikon. IBM:s maskiner har sitt eget skal och egen mjukvara för arbetsflödet. Det är elektrofotografisk teknik, som används och tonern överförs från trumman till papperet. IBM:s digitalpressar Infoprint Color 130 och Infoprint Color 130 +, 130 A4-sidor/minut. [5] MAN Roland Även MAN Roland använder Xeikons lösning för tryckprocessen. Tonern överförs via ett bälte, istället för trumma, till papperet. MAN Rolands digitalpressar: Dicopage, en arkmatad digitalpress med en kapacitet av 960 A4/h. Dicopress och Dickopack, rullmatade. De har en kapacitet på 3900 A4/h. [5] Mgi Företagets digitala tryckpressar är långsamma, men dessa klarar att hålla hastigheten även då man trycker på tjockt papper. Den digitala pressen är moduluppbyggd, vilket gör att man kan bygga en enhet som klarar sex A4/min. Rippen kan driva fyra skrivare. En fördel är att man kan mata in antingen ark eller använda papper på rulle. [8] Ricoh Ricoh var först med digitala kopiatorer, där de är marknadsledande. Ricohs digitalpress: Ricoh AF 1105, svartvit produktionsskrivare som klarar 105 A4/min. [8] 12

17 2.6 Papper I digitaltryckprocessen utsätts papperet för mycket slitage och det ställer nya krav på papperet och papperets ytbehandling. Beroende på vilken teknik som används i digitalpressen kommer papperet att utsättas för olika grad av uppvärmning, uppladdning, avladdning och nedkylning. En vanlig följd av detta är att papperet kan krympa och torka ut, då kan papperet behöva återfuktas för att få rätt fukthalt. Beroende på att tekniken skiljer sig så mycket åt för de olika digitalpressleverantörerna är det svårt att rekommendera ett generellt papper för digitaltryck, utan det blir snarare att rekommendera papper för de olika digitalpressarna. Det ställs högre krav på det papper som skall användas i en färgdigitalpress än det papper som används i en digitalpress för svart tryck. Papper för arkmatade maskiner är dessutom mer känsligt än för rullmatade. Formatet är en viktig aspekt och papperet bör levereras i den storlek som det är avsett för i digitaltryckpressen. Fuktighetsgraden är också viktig och därför bör digitalpapper packas i täta omslag så att fukthalten inte blir för hög eller låg. Fukthalten är viktig för att papperet skall kunna laddas så att tonern sitter kvar ända tills den har smälts fast på papperet i fixeringsenheten. [7] 2.7 Efterbehandling Då färgen vid digitaltryck i de flesta fall, beroende på teknisk lösning, hamnar ovanpå papperet blir färgen mer känslig för nötning och beröring. Papperet kommer att utsättas för olika grad av uppvärmning, uppladdning, avladdning och nedkylning, vilket sliter på papperet. Om papperet falsas, direkt efter att papperet gått igenom printern, kan färgen och i värsta fall papperet knäckas. Det kan även vara svårt att laminera ett digitaltryckt ark, på grund av att färgen fäster på ytan av papperet och inte tränger in i papperet som vid offsettryck. Detta har inneburit att tillverkarna av maskiner för efterbehandling har fått komma med nya lösningar då maskinerna skall användas till digitaltryck. Ett exempel kan vara att använda luft för att flytta papperet i maskinen, för att minska mekanisk slitning. Det finns idag efterbehandlingsutrustning, som är framtagen och anpassad till digitaltryck. Engelska företaget Morgana har tagit fram en kompakt bigningsmaskin med en relativ hög kapacitet. Papperet skadas inte då bigningsmaskinen har ett luftmatat system. Duplo är en japansk tillverkare av utrustning för efterbehandling. Deras Docucutter kan biga och skära och det finns möjlighet att programmera den skärning och bigning som önskas. Docucuttern är bra till att bland annat skära visitkort. Det är också möjligt att i ett streck utföra olika typer av bigning och skärning genom att märka trycksakerna med streckkoder. Horizon är en annan japansk tillverkare, som bland deras efterbehandlingsmaskiner har en som kan användas både online, i direkt anslutning till tryckningen, till digitalpressen Xerox Docutec, eller offline. [7] 13

18 2.8 Kostnad för att skapa tryck Det är ingen lätt uppgift att svara på vad ett tryckjobb egentligen kostar och vilket pris som digitaltryckaren slutligen skall debitera kunden. Det finns en mängd faktorer att ta hänsyn till för att avgöra den faktiska kostnaden för ett tryck. Hur många tryckta A4 är det möjligt att budgetera för under ett år? Om en tryckpress är bemannad och kan användas 2000 h/år, kan man räkna med att tryckpressen producerar tryck 75 % av den tiden (det går åt tid till att få igång digitalpressen mellan tryckjobb, digitalpressen står också still på grund av fel), alltså fås 1500 h som det är möjligt att ta betalt för. Det är då möjligt att räkna med att man verkligen kan ta betalt för 80 % av dessa 1500 h, vilket är 1200 h. Räknar man med att tryckpressen klarar ungefär (beroende på modell) 4000 A4/h så fås 1200*4000 = A4/år som det är möjligt att ta betalt för. Detta blir då en siffra att utgå ifrån vid budgetering och man måste då sätta ett pris som täcker kostnaden för produktion samt övriga kostnader som företaget har. Ett tryckjobb kräver förberedelse i form av prepress, där prepresspersonal gör i ordning filer så att dessa skall kunna tryckas i digitalpressen. Filerna fås av kunden och beroende på hur komplicerad tryckningen är, (det är kanske ett dokument med variabeldata som skall tryckas), tar det olika lång tid att förbereda filen. Det händer att fel upptäcks som kräver att filen skickas tillbaka till kunden för att rättas till. Här finns det kostnader för personal, utrustning och den lokal som används. Då själva tryckningen sker finns utgifter för personal, och vid mer komplicerade tryckjobb så som variabeldata krävs mer övervakning för att det inte skall bli fel. Vid tryckningen kostar tryckfärg och papper, det blir ofta en del pappersspill. Utöver dessa kostnader blir det utgifter för maskinhyra, servicekostnader och för reservdelar. Det blir också kostnader för den lokal där utrustningen står. För efterbehandlingen finns det utgifter för personal samt för utrustning och förbrukningsvaror, exempelvis lim, spiraler etc. Det finns också en mängd andra kostnader som ett digitaltryckföretag har, exempelvis för säljare, ett eventuellt säljkontor, handläggare och övrig administrativ personal. Då man skall bestämma pris måste hänsyn också tas till företagets affärsidé och policy. Lovar man att vara det företag som säljer billigast tryck så borde man leva upp till sitt löfte. [20] Kalkylprogram Alla företag i grafiska industrin behöver ett kalkylsystem för att kunna beräkna sina kostnader och kunna lämna prisuppgift på olika jobb till kunder. Det kan tyckas att personalen kan priserna utantill och har rutin för att göra offerter, men med ett kalkyleringsprogram går det att göra offerter, för- och efterkalkyler på ett affärsmässigt sätt. Det finns idag kalkylsystem utvecklade speciellt för den grafiska branschen, det finns många olika utformningar, med varierande gränssnitt, där en del program är mer omfattade än andra. Det finns också kalkylsystem, där det går att få fram pris medan 14

19 kunden väntar i telefon, eller med inbyggt e-postprogram för att skicka offerter till en kund. Det är bra att ha ett system som är användarvänligt, det vill säga att det är enkelt och lätt att lära sig och att personalen vill använda det. Annars är risken stor att ingen använder programmet. Förr gick kalkyleringen bara ut på en kostnadsbaserad prissättning, idag försöker man även ta hänsyn till vilket värde tjänsten eller produkten ger kunden. [11] 2.9 CRM Customer Relationship Management Upplever kunden att företaget bryr sig om kunden och värdesätter denne är det troligt att kunden även i framtiden vänder sig till företaget för att beställa trycksaker. Att som digitaltryckarföretag visa intresse, komma ihåg vad som diskuterats vid tidigare tillfälle samt hålla ordning på de beställningar kunden gjort, är mycket viktigt för ett företag och dess framtid. Ett verktyg för ett företag att hålla reda på kundrelationer är CRM Customer Relationship Management. Det finns olika definitioner på CRM, där vissa ser CRM som ett datasystem, ett datasystem med kundinteraktioner eller som en hel affärsstrategi. [15] På ett företag vars affärsidé är att utveckla kundanalys, kundrelationer och kunddialog för att skapa långsiktiga och lönsamma relationer med stora kundgrupper, ser man CRM som ett begrepp som identifierar, etablerar och utvecklar långvariga och lönsamma kundrelationer. CRM är mer än ett IT-system eller en enskild reklamkampanj. Det är ett helhetssynsätt där man genom en kontinuerlig och lärande process bygger upp kunskap om vilka kunder som är mest lönsamma. Vad som skapar lojalitet, hur man kan få avhoppande kunder att vända tillbaka. Hur man på bästa sätt kan utnyttja olika kommunikationskanaler samt hur verksamheten kan utnyttjas för optimal kundnytta. För att få ordning på all information krävs ett effektivt IT-stöd. För att lyckas med CRM-strategin måste IT-stödet ses som en del i helheten där övergripande verksamhetsfrågor och den individuella kunddialogen är lika viktiga områden. Det är viktigt att identifiera de kritiska punkterna i kundrelationen där den kan försvagas eller förstärkas, en sådan kritisk punkt kan vara efter ett köp, när kunden är ny. Utifrån dessa system så skapas en systematiserad och automatiserad personlig kommunikation för att kunna ge och få rätt information. [31] Poängen med ett CRM-system är att gränserna inom företaget rivs och att säljsidan har tillgång till supportsidans information. CRM är den strategi ett företag tillämpar för att skapa ordning och reda på kundrelationer. [13] 15

20 3 Variabeldata Det som gör digitaltrycket unikt är möjligheten att använda variabeldata. Det kräver dock ett nytt tankesätt både hos företaget som vill skapa trycksaken och hos det grafiska företag som skall producera denna. Det krävs också att information om den tänkta mottagaren finns tillgänglig. För att hitta användbara data i en databas krävs det kunskaper om datamining och de olika metoderna som kan användas. Det krävs också program för att koppla ihop layout och databas. 3.1 One-to-One marketing ett steg mot individanpassade trycksaker För att överhuvudtaget kunna producera trycksaker som är anpassade efter kunden så krävs det kunskaper om kunden. One-to-One marketing är ett synsätt inom marknadsföring som lämpar sig bra för företag som vill få mer kunskaper om sina kunder. Individanpassade trycksaker kan sedan bli en mycket viktig del inom den strategi företaget tillämpar utifrån One-to-One marketing. Vad är då skillnaden mellan One-to-One marketing och CRM? Jag ser 121 (One-to-One marketing) som filosofin och förhållningssättet, där ingår CRM som den verksamhet som ur ett företagsperspektiv strävar efter att organisera kundrelationer på ett lönsamt sätt, med hjälp av datalager (datawarehousing mm). CRMbegreppet kommer från databranschen, inte från tänkare inom marknadsföring, menar Ola Feurst. [39] Bakgrund till One-to-One marketing Begreppet One-to-One marketing lanserades första gången 1993 i boken The Oneto-One Future av Don Peppers och Martha Rogers. Fram till dess hade marknadsföring handlat om att nå ut och informera en kund om en speciell produkt, sälja och efter en lyckad affär avsluta relationen till kunden. Det har inte funnits plats för anpassning till enskilda individer av tjänster eller produkter. För att urskilja grupper har man försökt att rikta in sig mot sociodemografiska segment av kunder genom att ta hjälp av uppgifter från databaser. Det antas då att dessa kunder har liknande intressen på grund av att de bor i ett visst område, är lika gamla och har ungefär lika stor årsinkomst. Men det handlar återigen om försäljning på kort sikt och att kunderna i segmentet behandlas lika Vad innebär One-to-One marketing? One-to-one marketing handlar inte primärt om att lära kunden om en produkt och inte heller att få kunden att köpa en vara så fort som möjligt. Här strävas det efter att särskilja varje kund och se till dennes intresse. Det bygger på en relation där kunden får berätta för företaget om sina behov av produkter och tjänster. Utifrån det kan dessa varor eller tjänster produceras för kundens räkning. En mycket viktig del i relationen är att företaget kommer ihåg vad som sagts. Kunden ska inte behöva tala om vad som har bestämts tidigare. 16