Diagnoser och klassificering av smärttillstånd inom multimodal rehabilitering

Transkript

1 Diagnoser och klassificering av smärttillstånd inom multimodal rehabilitering Elisabeth Roeck-Hansen, öl Smärtrehab, DS Sekreterare i Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin Ingår i diagnosgruppen inom NRS

2 Specialistföreningarnas lathundar Flera specialistföreningar har tagit fram lathundar baserade på ICD-10-SE Lathundarna är ett urval koder som är relevanta för respektive specialitet Syftet är att skapa nationell enhetlighet i klassificering och kodning inom de olika specialiteterna Socialstyrelsen ansvarar inte för att innehållet i lathundarna är aktuellt och korrekt

3 NRS lathund, 44 diagnoser Nationella Registret över Smärtrehabilitering startades av Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin (SFRM) 1998 för insamling av data för beskrivning av patienter i behov av smärtrehabilitering Syftet är att kunna jämföra patientgrupperna vid olika rehabiliteringsenheter och effekten av rehabiliteringsprogram 33 rehabiliteringsenheter finns anslutna till registret 2013 och 5320 fall avslutades 2011 En lathund med 44 diagnoser finns sedan 2009

4 Koder för funktionstillstånd ICF International Classifikation of Functioning, Disability and Health ICF gör det möjligt att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell. Kompletterar ICD-10, som inte tar hänsyn till att två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd.

5 Mekanismbaserad smärtklassifikation R 52.2 Diagnossättning inom specialiserad smärtvård (SOS) fördjupad kodning Om ingen annan lämplig diagnoskod finns, som med nödvändighet innebär förekomst av smärta, används vid långvariga smärtor (duration >3 månader), en diagnoskod som anger förmodad typ av smärta utifrån en mekanismbaserad smärtklassifikation

6 Mekanismbaserad smärtklassifikation R52.2 R52.2A långvarig smärta, nociceptiv (pågående och objektivt påvisbar vävnadsskadeprocess) R52.2B långvarig smärta, neuropatisk (verifierbar skada eller sjukdom i perifera eller centrala nervsystemet och därmed överensstämmande störningar i det somatosensoriska systemet) R52.2C långvarig smärta utan känd orsak (långvarig smärta vars underlag inte uppfyller kriterier för nociceptiv eller neuropatisk smärta) Dessa diagnoser ställs vanligen efter omfattande smärtanalys där annan specifik symtomdiagnos saknas

7 Frågor till processledare: I NRS är en viktig del att sätta rätt diagnos för att kunna följa upp pat grupper Diagnosgruppen (NRS) har i uppdrag att göra ett förbättringsarbete gällande diagnoser Har vissa diagnoser blivit mer "populära" efter införandet av Rehab garantin i landstingen Finns det "lathundar" som enheter anslutna till Rehab garantin bör använda inom regionen Styr det vilka diagnoser doktorer sätter Vad utgår ni ifrån? Finns det listat vilka diagnoser som är aktuella i ert landsting gällande rörelseapparaten? Om enheten är ansluten till NRS kan det påverka registret

8 10/21 regioner svarade Ingen lathund, ICD 10 Uppsala,Västmanland och Örebro Primärvårdsdiagnoser (KSH 97) Västra Götaland och Dalarna Egen lathund Stockholm, Skåne, Östergötland, Halland, Västerbotten

9 Ingen lathund ex Uppsala, Västmanland Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta Medicinsk bedömning i varje individuellt fall

10 Primärvårdsdiagnoser - ex Västra Götaland F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M40.0 M43.9 Ryggsjukdomar M48.0 M54.9 Ryggsjukdomar M75* 1 Sjukdomstillstånd i skulderleden M79.1 Myalgi M79.7 Fibromyalgi M79.8 Andra specificerade sjukdomstillstånd i mjukvävnader M79.9 Sjukdomstillstånd i mjukvävnad, ospecificerat M80* - M81* Osteoporos R52.1 Kronisk behandlingsresistent smärta R52.2 Annan kronisk smärta eller värk R52.9 Smärta eller värk, ospecificerad F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M41.1 M43.6 Ryggsjukdomar M M54.9P Ryggsjukdomar M75* Sjukdomstillstånd i skulderleden M79* Fibromyalgi och mjukdelsreumatism M M81.- Osteoporos R52.- Generaliserad smärta

11 M245 Kontraktur i led M431 Spondylolistes M50- Sjukdom i halskotpelarens mellan kotskivor M51- Sjukdom i mellankotskivor M530 Cervikokranialt syndrom M531 Cervikobrakialt syndrom M533 Sjukdom i sacrokoccygala regionen M542 Cervikalgi M543 Ischias M544 Lumbago med ischias M545 Lumbago M546 Smärtor i bröstryggen M549P Ryggvärk UNS M750 Adhesiv kapsulit i skulderled Egen lathund ex Skåne = Stockholm M751 Rotator cuff-syndrom i skulderled M752 Bicepstendinit M753 Tendinit med förkalkning i skulderblad M754 Impingement syndrome i skulderled M755 Bursit i skulderled M759P Andra sjukdomstillstånd i skulderled M790 Reumatism UNS M791 Myalgi M799P Annat sjukdomstillstånd i mjukvävnad R52- Smärta och värk som ej klassificeras annorstädes S134 Distorsion i halskotpelaren T918A Sena besvär av whiplash-skada M840P Felläkning av fraktur

12 Egen lathund - Halland Generella: M79.7, M79.1 Fibromyalgi, myalgi R52.1-2, R52.9 Kronisk smärta F45.4 Somatoformt smärtsyndrom. M25.5 Ledvärk (ange lokalisation, nacke, axlar rygg) Lokala: M54.5, M54.4, M51.0, M50.9: Lumbago, lumbagoischias; diskbråck ländrygg, diskbråck halsrygg, ospecificerad S13.4, T91.8 Distorsion halsrygg ( Whiplashskada ),sena besvär av distorsion halsrygg. M 53.1 Cervicobrachialt syndrom M75.0, M75.9 Frozenshoulder, skulderledssjukdom,ospecificerad

13 Egen lathund Östergötland Smärta (nacke, rygg) R52Generaliserad smärta F45.4Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M53.0Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) M53.1Cervikobrachiellt syndrom (Nacke/skulder värk) M54.2Cervikalgi M54.5Lumbago M54.6Smärtor i bröstryggen M54.9PRyggvärk M79Fibromyalgi S13.4Sen-effekter av Whiplash-skada (nacke/skulder värk) Axelvärk M75.9Sjukdomstillstånd i axelleden (ospecificerad)

14 Patientgrupp i NRS Patienter i arbetsför ålder med benign långvarig smärta (> 3 månader) från rörelse- och stödjeapparaten Med komplexa negativa konsekvenser i sin livssituation Har remitterats till deltagande enheter för multimodal/interdisciplinär utredning och/eller rehabilitering.

15 Bakgrund Lathund NRS Enheter som ingår i registret använder många olika diagnoser för liknande tillstånd och jämförelser som baseras på diagnoser kan därför inte göras Diagnoser kan indelas och systematiseras på många olika sätt Efter dialog med enheterna under 2008 upprättades en lathund med de 44 diagnoser som används mest inom NRS, färdig 2009 Utgår från ICD-10 eftersom den indelningen används mest i kliniskt arbete.

16 Viktiga tidpunkter 2009 startar NRS webbversion 2009 mars Diagnoslathund startar som pilotprojekt 2009 oktober Lathunden presenteras på NRS registermöte 2010 april första uppföljning av lathunden presenteras på NRS vårmöte

17 Lathund NRS I NRS avslutsformulär ska läkaren rangordna diagnoser efter smärtrehabiliteringsrelevans Det behöver inte vara den viktigaste diagnosen medicinskt - utan ur smärtrehabiliteringssynpunkt Den s.k. första diagnosen ska alltid vara en smärtdiagnos

18 Antal avslutade fall i NRS

19 Antal unika diagnoser dvs. diagnoser som förekommer åtminstone en gång (Lathunden 2009 = 44 diagnoser)

20 Diagnoser som förekommer endast 1 gång, procent

21 Smärt-/rehabrelevant diagnos? A545 Gonokockfaryngit E669 Fetma, ospecificerad H609 Extern otit H660 Akut varig mellanöreinflammation K137 Andra och icke specificerade förändringar i munslemhinnan K580 Irritabel tarm med diarré K929 Sjukdom i matsmältningsorganen, ospecificerad L049 Akut lymfadenit, ospecificerad R502 Läkemedelsutlöst feber R520 Akut smärta Z000 Allmän medicinsk undersökning Z090 Kontrollundersökning efter kirurgi för andra tillstånd Z769 Kontakt med hälso- och sjukvården under icke specificerade omständigheter

22 Tio-i-topp, procent M797 12,8 M797 10,9 M797 13,6 M797 12,5 M791 7,7 M545 8,7 R529 9,9 R529 8,9 M531 7,1 M791 7,7 M545 8,3 M545 7,7 S134 7,0 R522 7,2 M791 7,0 M791 6,8 M545 6,0 M544 6,2 M531 6,3 M531 5,9 R522 5,6 R529 5,5 M544 4,2 M544 4,7 M790 4,3 F454 4,5 M530 3,7 M530 3,7 M542 4,1 M542 4,2 T918 3,7 R522 3,6 R529 4,0 S134 3,7 M542 3,1 M542 3,5 M544 3,5 M531 3,2 S134 2,6 M549 3,2 Ingår inte i Lathunden

23 Reflektioner 2012 Av de 5320 diagnoserna under 2011 stod 12 stycken för 60% Lokala favoritdiagnoser ses, ex Segmentell dysfunktion M99.0 och Segmentell hypermobilitet M99.1 (ej i lathund) Fibromyalgi M79.7 (lathund) används mest och representerar 663/5320 dvs 13% Kronisk, behandlingsresistent smärta R 52.1 (ej lathund) repr 149/5320 dvs 3% R 52.2 med fördjupning allt mer vanlig

24 Sammanfattning Det tycks som om efter den första förvirringen börjar Lathunden uppfylla sitt syfte: hitta enhetliga kriterier för användbara diagnoser och att det på sikt ska vara möjligt att göra jämförelser av dessa inom registret Ständigt pågående arbete att informera Ytterligare avgränsning av lathunden bör göras

25 Planerad fortsättning Gruppen bestående av 4 specialistläkare från Umeå, Linköping och Stockholm fortsätter arbetet med att avgränsa och spetsa smärtdiagnoserna i NRS Pågående arbete att i dialog med enheterna reducera lathunden till omkring 25 smärtspecifika diagnoser Målsättningen är också att definiera och utveckla Smärtklassificering (se R 52.2) genom ett vetenskapligt arbete tillsammans med professor Björn Gerdle, Linköping

26 B. Gerdle

27 B. Gerdle

28 Tack för ordet!