CAD-projektering med persondator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CAD-projektering med persondator"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen 104 Tekniska byråns information CAD-projektering med persondator Utvärdering av försöksprojektering av Mikrobiologen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

2 Dokumentets utgivare $ BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns information nr 104 Dokumentets datum Projektnamn (ev förkortat) Ärendebeteckning Projektledare, upphovsman(män), konsult( er), etc Uppdragsgivare Bengt Bergvall, Th, projektiedare Reidar Schönning, sektion A, KTH BSK AB Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Husbyggnadssektionen Dokumentets titel C roje tering e persondator Tekniska byrån har under 1989 bytt namn till Tekniska enheten. Huvtadinnehå!I t Publikationen är en utvärdering av försök att använda CAD (Computer Aided Design) vid framställning av arkitektritningar, elritningar och VVSmritningar. Försöket har genomförts av byggnadsstyrelsen i sarnarbte med konsulter och utförts med AutoCAD och applikationen CADPINT på persondatorer. Alla handlingar har, med några undantag, tramställts med CAD under både system- och bygghandlingsskedena. Nyckelord Computer Aided Design (CAD), projektering, ritningar i Försäljningsställen j byggnadsstyrelsen /publikationsförrådet ISSN Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor + ritningsbilaga Göteborg Omslagsfoto Malmö Umeå Red Henrik Waldenström Byggnadsstyrelsen 1990 Ref Bengt Bergvall Denna skrift ä r utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976: 383) regler om kopior av myndighets expeditioner. Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1969:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 FÖRORD Föreliggande FoU-projekt startade 1987 med hög ambitionsnivå och ett mer än omfattande utvecklingsprogram. Detta visade sig emellertid vara alltför optimistiskt, och då underteck nad övertog rollen som projektledare reducerades det hela till det som redovisas i föreliggande rapport. Jag vill tacka de medverkande för visat intresse och arbete, speciellt då Reidar Schönning, som varit gruppens utredningsman. Vidare vill jag påpeka att vissa kunskaper i CAD- teknik fordras för att lätt förstå rapporten. Stockholm Bengt Bergvall BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

4 á

5 Tekniska byråns information Nr 104 Innehållsförteckning sid 1 Beskrivning av projektet samt Driftorganisationens krav på 11 läsanvisningar underlag från projekteringen Förvaltningens krav på underlag Inledning 1 från projekteringen 1.2 Sammanfattning 2 4 Gemensamma slutsatser 13 2 Teoretiska utgångspunkter Inledning FOU-projektets syfte CAD jämfört med manuella metoder Metod Kostnader Organisation Lagerhantering Dokumentation Revideringsproblematiken Skedesindelningar 15 3 Datorstöd under projekteringsskedet Samordning Erfarenhetsåterföring till projektören CAD för byggprojektering Informationsbehov i senare skeden F0U-projektet Mikrobiologen Övrigt För- och nackdelar Byggprojektet Mikrobiologen Utvecklingslinjer Bakgrund Orienterande beskrivning 5 Fotnoter Programändringar Byggprojektets organisation 6 Litteratur Datorstöd inom BSK 6 Bilagor: Företagsstruktur 6 A Källor BSK:s satsning på datorstöd Utbildningsverksamhet inom BSK 7 B PM från projektdeltagare 21 1 Arne Svensson, BSK AB AutoCAD på persondator 7 II Kenneth Gessler, BSK AB Programvarorna AutoCAD och III Sander Faxvall, Energo AB 22 CADPOINT 7 IV Curt Sellin, Elpa AB Gränssnitt gentemot användaren 8 C PM från programvaruleverantören Projektering 8 Magnus Peterson, CADPOINT AB Arbetsmetodik Revideringsrutiner 9 D Kalkylstruktur för program- och Kvalitetssäkring 9 systemhandlingsskedena Krav och synpunkter på datorstöd 10 E Byggnadsstyrelsens system CAD-projektörernas krav på datorstöd 10 "Bättre basdata" Kalkylsidans krav på underlag från CAD-projekteringen 11 F Ritningar 29 BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

6 á

7 1 1 Beskrivnin g av projektet samt läsanvisnin gar 1.1 Inledning Byggnadsstyrelsen startade 1987 i samarbete med BSK AB detta FoU-projekt med följande syften: Att testa ett relativt litet Computer Aided Design (CAD)-system och dess möjligheter att lösa komplicerade projekteringsuppgifter. Att dokumentera gjorda erfarenheter under CAD-projekteringen. Att studera om man redan under projekteringsskedet kan föra in uppgifter till nytta för senare skeden, t ex vid upprättande av driftinstruktioner, underhållsplaner m m. Att formulera krav för framtida utveckling av det använda systemet. Som studieobjekt valdes projekteringen av ett mikrobiologiskt laboratorium vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projekteringen genomfördes under hösten 1987 och första halvåret Dokumentationsarbetet fortsatte i arbetsgruppen t o m våren FoU-projektet omfattade följande moment: En referensgrupp ansvarade för utvecklingsprojektets organisation, uppläggning och genomförande. En "utvecklingsgrupp" sammansatt av projektörer och representanter för deltagande företag/myndighet, där erfarenheter från CAD-projekteringen redovisades och analyserades. En mindre arbetsgrupp (styrgrupp) bestående av avdelningsansvariga företrädare för deltagande företag/myndighet, där utvecklingsgruppens arbete följdes upp och bearbetades. En projektledare med samordningsansvar för FoU-projektet. En handläggare som löpande koordinerade verksamheten i tillämpnings- och FoU-pro jekten och som förde protokoll. En projektsekreterare som gjorde intervjuer, samlade in material och sammanställde styrgruppens analyser. En problematik, dvs ett antal inbördes relaterade frågor, som besvarades under FoUprojektets gång. Denna problematik gällde i huvudsak: Hur CAD-tekniken kan utvecklas till nytta för senare skeden, framför allt under förvaltningsskedet, hur samordningen mellan olika fack lösts i projektet, vilken betydelse användningen av CAD har haft för samordningen, vilken acceptans den nya tekniken fått av deltagande projektörer, vilka konsekvenser användning av CAD kan få för arbetsorganisation och -metodik, vilka tekniska problem man stött på under projekteringen och hur dessa hanterats. Projekteringen genomfördes med AutoCAD och applikationen CADPOINT installerad på PC av AT-typ. Projekteringen (A, K, V och IA) genomfördes av konsultgruppen BSK/Energo i Stockholm. Detta underlättade både informell kommunikation mellan facken och formell kommunikation med utbyte av ritningsinformation via diskett. Elkonsult var Elpa AB i Uppsala. Ett mål för projekteringen var att alla handlingar skulle CAD-ritas under både system- och bygghandlingsskedena. Denna målsättning uppnåddes med några undantag. Dörrförteckningar (A), konstruktion och mängdning (V), situationsplan, detaljer och förteckningar (E), samt vägguppställningar (JA) ritades för hand. Markkonsulten använde inte CAD. BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

8 2 Genomförda intervjuer visar att projekteringen bedrevs konventionellt, med skillnaden att uppritningsarbetet utfördes med CAD. Även samordningen mellan olika konsultfack gjordes på konventionellt sätt. Endast undantagsvis användes möjligheten att ta fram särskilda samordningsritningar. CAD-tekniken var helt ny för många av projektörerna, och Mikrobiologen kom därför att fungera som ett "läroprojekt" för deltagarna. Det var främst byggnadsingenjörer som arbetade vid CAD-stationerna, medan handläggarna sällan hann fåra sig att praktiskt använda CAD. Från förvaltningssidan underströks betydelsen av en väl fungerande erfarenhetsåterföring och att samarbetet mellan projektörer och personal inom fastighetsförvaltningen "r utvecklas. Vidare kan valet av datorsystem ha stor betydelse. 1.2 Sammanfattning Arbetsgruppens kommentarer i anslutning till projektet kan sammanfattas: Det finns inga projekt som år av "fel" typ ur CAD-perspektiv. Det gäller snarare att välja rätt CAD-system med avseende på projekt. De precisionskrav som CAD ställer försvårar användning av CAD i tidiga skeden. "r ock- Det som år enklare att rita manuellt så utföras på detta sätt. Val av lagerstruktur har central betydelse vid integrerad projektering. Särskilt A och K bör arbeta med en gemensam byggmeny. Revideringsproblematiken har ännu inte lösts. Både juridiska och tekniska problem återstår. Revideringar år inte lättare att göra med CAD än med traditionella metoder så länge som man har enanvändarsystem. För JA kan ändringar bli särskilt tidsödande, eftersom de inverkar starkt på deras produktionshandlingar. CAD-tekniken ställer dubbla kompetenskrav på projektören - dels att behärska den traditionella projekteringsmetodiken och dels att kunna datorsystemet. CAD-tekniken "r kunna utvecklas för att underlätta kvalitetssäkring. Erfarenhetsåterföringen till projektörerna från produktions- respektive förvaltningsskedena "r förbättras. En särskild rumsbeskrivning bör kunna utvecklas för förvaltningsändamål. Den traditionella rumsbeskrivningen bör kunna ingå som underlag vid utveckling av denna. Projektgruppen lämnade också synpunkter på önskvärd utveckling inom följande områden: - Mängdavtagning, där det finns potentiella rationaliseringsvinster under framför allt produktionsskedet, - koppling mellan konstruktionsprogram och CAD "r utvecklas, - möjligheter till 3D och animation underlättar samordning och presentation av aktuella projekt, - förvaltningsskedet bör förberedas under projekteringen genom: framtagning av t ex driftkort, användning av särskilda retningslager avsedda för fastighetsdrift och underhåll, framtagning av översiktsritningar, - projekteringsmetodiken bör utvecklas utifrån CAD-tekniken och andra nya villkor. Läsan visningar Kapitel l utgör en sammanfattning av projektet och bör därför läsas först av den som snabbt vill skaffa sig en överblick överrapportens innehåll. Kapitel 2 beskriver de metoder som användes och de principer enligt vilka projektet var organiserat. Kapitel 3 består av sex avsnitt som beskriver respektive: BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

9 3 FoU-projektets förutsättningar, tillämpningsprojektet, BSK AB och dess datorsatsning, programvaran AutoCAD /CADPOINT, arbetsmetodik m m under projekteringen, parternas synpunkter på datorstöd i olika skeden. Kapitel 4 sammanfattar de analyser som gjordes i arbets- och utvecklingsgrupperna. 2 Teoretiska utgångspunkter 2.1 F0U-projektets syfte Mål för detta utvecklingsprojekt var: Att studera ett mikrodatorbaserat CAD-system i ett projekt med hög grad av integration mellanfacken. Särskilt intressant var att se om ett litet och relativt prisbilligt CAD-system kan hävda sig vid tämligen avancerade projekteringsuppgifter och lösa samordningsproblem som vanligen förutsätter de större systemens poolhantering. Att dokumentera de erfarenheter som görs vid projektering med AutoCAD i en komplicerad tillämpning. Att formulera krav för framtida utveckling av det använda systemet.. Att studera drift- och förvaltningspersonalens önskemål och krav på de handlingar och den information som framställs under projekteringen och särskilt studera hur den information "r vara presenterad (skiktad) som når personalen på förvaltningssidan och om CAD-projekterade handlingar år möjliga att använda som underlag för framställning av driftkort m m. FoU-projektet skulle ursprungligen ha genomförts i två steg, där projekteringen skulle följas upp under förvaltningsskedet. Istället beslöt man sig för en avgränsning till mer principiella diskussioner om hur CAD kan användas som st" under förvaltningsskedet. Detta gjordes bl a via intervjuer med utvalda nyckelpersoner inom byggnadsstyrelsens fastighetsdrift, -förvaltning, samt kalkyl- och statistiksektion. 2.2 Metod har tidigare s k Bollnäs- Den använda utredningsmetodiken tillämpats i byggnadsstyrelsens projekt organisation Projektet arbetade med följande organisation: En särskild referensgrupp ansvarade för utvecklingsprojektets organisation, uppläggning och genomförande. En "utvecklingsgrupp" med projektörer och representanter från deltagande företag/myndighet, där erfarenheterfrån CAD- projekteringen redovisades och analyserades. En mindre arbetsgrupp/styrgrupp, (fr o m 8810) bestående av avdelningsansvariga företrädare för deltagande företag/myndighet, där utvecklingsgruppens arbete följdes upp och bearbetades. En projektledare med samordningsansvar för FoU-projektet. En handläggare från BSK AB som löpande koordinerade verksamheten i tillämpningsoch FoU-projekten och förde protokoll.. En projektsekreterare som gjorde intervjuer, samlade in material och sammanställde styrgruppens analyser av det material som presenterades. I den särskilda referensgruppen ingick Yngve Sahlin, Victor Vogt, Bengt Bergvall och Sören Nordström, byggnadsstyrelsen (KBS). Utvecklingsgruppen hade följande sammansättning: Yngve Sahlin, KBS-P (projektledare t o m 8809), Bengt Bergvall (projektledare fr o m 8810), KBS-T, Sören Nordström KBS-Ö, Hadi Lotfi, KBS-Ö, Kjell Svensson, KBS-T, Göran Johansson, KBS-M, Kenneth Gessler, BSK AB, BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

10 4 Arne Svensson, BSK AB (koordinering m m), Carl-Eric Rosen, BSK AB, Jan Nordström, BSK AB, Bengt Gåling, BSK AB, Karl Göran Norman, BSK AB, Anders Uddgren, BSK AB (t o m 8709), Vilis Vilcans, Energo AB (t o m 8808), SanderFaxvall, Energo AB, Curt Sellin, Elpa AB, Jerker Lundequist, KTH-A, Reidar Schönning, KTH-A (projektsekreterare, fr o m 8803). I styr-/arbetsgruppen ingick (fr o m 8810) Bengt Bergvall, KBS-T (projektledare), Yngve Sahlin, KBS-P, Kjell Svensson, KBS-T, Kenneth Gessler, BSK AB, Arne Svensson, BSK AB, Sander Faxvall, Energo AB, Jerker Lundequist, KTH- A, samt Reidar Schönning, KTH-A Dokumentation FoU-projektet dokumenterades genom protokoll som fördes vid varje sammanträde, studiebesök o s v, särskilda PM som skrevs av enskilda deltagare, samt genom intervjuer med framför allt projektörer. En utgångspunkt för intervjuerna var tanken att den relevanta kunskapen till stora delar fanns hos dem som varit praktiskt verksamma i tilllämpningsproj'ektet. Intervjuerna gjordes utifrån en av utvecklingsgruppen formulerad problematik, dvs ett antal inbördes relaterade och av varandra beroende frågor som belyser skilda aspekter av projekteringsprocessen. Grundläggande frågor inom denna problematik gällde: - Hur CAD-tekniken kan utvecklas till nytta för senare skeden, framför allt under förvaltningsskedet, - hur samordningen mellan olika fack lösts i projektet, - vilken betydelse användningen av CAD haft för samordningen, - vilken acceptans den nya tekniken fått av deltagande projektörer, - vilka konsekvenser användning av CAD kan få för arbetsorganisation och -metodik, - vilka tekniska problem man mött under projekteringen och hur dessa hanterats. Frågorna sorterades försöksvis under följande rubriker: systemlösning, samordning, säkerhetsrutiner, läsbarhet, ändringar, arbetsorganisation, handlingars innehåll, koordinatnät och måttsättning, effektivitetsfrågor, övrigt, samt senare skeden (byggproduktion, brukande, fastighetsdrift och förvaltning). Under intervjuerna bildade frågorna en stomme för samtalet mellan intervjuare och intervjuperson, men utgjorde inte något hinder för att ytterligare synpunkter kunde komma fram. Varje intervju gjordes efter ett i förväg utskickat formulär. Sedan intervjun renskrivits, granskades den av intervjupersonen innan den distribuerades till övriga deltagare i utvecklingsprojektet. Intervjupersonerna hade således full kontroll över sina bidrag, samtidigt som samtliga personer som medverkade i utvecklingsprojektet fick tillgång till all information. Varje projektör intervjuades vid två tillfällen sedan system- respektive bygghandlingar färdigställts. 3 Datorstöd under projekteringsskedet 3.1 CAD för byggprojektering Hittills har man kunnat urskilja två tendenser när det gäller CAD-användning i den svenska byggbranschen; en satsning på storskaliga minidatorlösningar omfattande kraftfulla maskiner med stor minneskapacitet (t ex Medusa, GDS, Intergraph) och en utveckling med mindre CAD-system installerade på persondatorer (AutoCAD, VersaCAD, Jonathan m fl). Detta kan jämföras med utvecklingen i USA där branschen numera domineras av arbetsstationer (som Sun, Apollo, MicroVax m fl). Skillnaderna mellan PC-, arbetsstations- och minidatornivåerna utjämnas emellertid alltmer. Också i Sverige går utvecklingen mot nätverkslösningar med kraftfulla arbetsstationer 2. BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

11 5 Valet av CAD-system måste göras så att det motsvarar de krav som ställs av förekommande projekteringsuppgifter, av projektörerna inom det egna kontoret, och av kommunikationsmöjligheter med tilltänkta samarbetspartners. Tekniska kommunikationsproblem får inte bli ett hinder för att kunna ta sig an uppdrag eller deltaga i projektgrupper FoU-projektet Mikrobiologen Inledningsvis nämndes att byggnadsstyrelsen under ledde ett FoU-projekt kring framför allt samordningsfrågor under projekteringsoch produktionsskedena och om dessa skulle kunna lösas med datorstöd. Det CAD -system som då testades var Medusa installerat på Prime minidator inledde KBS ett nytt FoU-projekt i samarbete med B SK AB. I detta projekt ville man testa ett relativt litet CAD -system och dess möjligheter att lösa komplicerade projekteringsuppgifter. Därtill ville man studera om man redan under projekteringsskedet skulle kunna föra in uppgifter till nytta för förvaltningsskedet, t ex vid upprättande av driftinstruktioner, underhållsplaner m m. Som studieobjekt valdes projekteringen av ett mikrobiologiskt laboratorium vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU). Vid projekteringen, som genomfördes under hösten 1987 och första halvåret 1988, användes programvaran AutoCAD och applikationen CAD- POINT. Dokumentations - och sammanställningsarbetet fortsatte i arbetsgruppen under våren Byggprojektet Mikrobiologen Bakgrund Regeringen uppdrog 1986 åt byggnadsstyrelsen (KBS) att projektera en nybyggnad för mikrobiologiska institutionen vid SLU. Systemhandlingar redovisades för regeringen med begäran om byggnadsuppdrag Regeringen gav uppdraget att utföra nybyggnaden till KBS Den nya byggnaden år ansluten till ett befintligt genetikcentrum som bildades under 1970-talet i samband med att delar av f d skogshögskolan omlokaliserades till Ultuna. Till nuvarande genetikcentrumhör institutionen för genetik, institutionerna för växtförädling och skogsgenetik, samt institutet för skogsförbättring. SLU har sedermera beslutat att till genetikcentrum förlägga även avdelningen för molekylär genetik, institutionerna för cellbiologi och växtfysiologi, samt en fytotronanläggning. Nybyggnaden för dessa verksamheter uppförs i direkt anslutning till nybyggnaden för mikrobiologi Orienterande beskrivning Den befintliga bebyggelsen omfattar tre sammanhängande institutionsbyggnader med laboratorier, kontor och undervisningslokaler. Bruttoarean uppgår till m2 inklusive växthus och förråd. Den nya byggnaden för institutionen för mikrobiologi är direkt ansluten till den befintliga anläggningen. Den år planerad att innehålla två våningar ovan mark och ha fullt utbyggd källarvåning. Ovan mark har laboratorielokaler förlagts i tre längor med en sammanlänkande kontorsdel. I källarplanet ligger odlingskammare, förråd, tekniska utrymmen m m, samt utrymmen förberedda för en fytotron. Kall- och varmvatten och totalavsaltat vatten, gasol och tryckluft har dragits i mediastråk i källaren och vidare upp i schakt till laboratorierna. I varje schakt har gjorts avsättningar för närstråk i laboratorier. Kylcentral har placerats i källaren och kylmedelskylare utomhus på lastgården. Klimatrum som odlings -, konstant-, kyl-, och frysrum har utförts som prefabkammare. Luftbehandlingen har utförts med separata till- och frånluftsystem. Kraftförsörjning sker från ny transformatorkiosk vid lastgården öster om byggnaden. BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

12 Byggnaden uppförs med bärande ytterväggar, pelare och bjälklag i platsgjusen betong. Ytterväggar och tak beläggs med slammat tegel respektive betongtakpannor Programändringar Under projekteringen av systemhandlingarna för Mikrobiologen förekom ett tiotal programändringar. Dessa var av mindre omfattning och utan betydelse för genomförandet av projekteringen inom angiven tidplan. Däremot var ändringar av vissa konstruktioner mer komplicerade än vanligt för att man ritade med CAD. I övergångsskedet mellan system och bygghandlingar gjordes en del större ändringar i projektet. Källarvåningen, som tidigare föreslagits delvis outgrävd, utfördes fullt utgrävd. Takmaterialet ändrades från PVC-folie till betongtakpannor, vilket påverkade takkonstruktionen. I vissa lokaler ändrades verksamheten. Dessa ändringar orsakade cirka en månads försening Byggprojektets organisation Konsultgruppen etablerades redan under programskedet. Projektgruppen hade ett gruppkontrakt (avtal med fast pris) med byggnadsstyrelsen, omfattande system- och bygghandlingar inklusive system- och avstämningskalkyl, samt medverkan under upphandlings- och byggskedena, driftinstruktioner och relationsritningar. Till detta har kommit projektering av inredning t o m färdiga produktionshandlingar. I uppdraget har också ingått att under projekteringsarbetet svara för produktsamordning, projekteringssamordning samt kostnadsstyrning. gällde följande ansvarsför- I konsultgruppen delning: A: BSK AB K: BSK AB V: Energo AB E: Elektriska prövningsanstalten AB (Elpa) M: Proterra Markprojektering AB JA: BSK AB Kalkyltjänster för A och V upphandlades av BSK AB. Byggnadsstyrelsen ansvarade för projektledning och bistod med expertis från T-byrån och kalkylsektionen. 3.3 Datorstöd inom BSK Företagsstruktur BSK AB (tidigare BS Konsult AB) startades 1967 och ägdes då av staten. Ägandet övergick sedermera till Procordia. Sedan årsskiftet har Arcona gått in som majoritetsägare av BSK AB. Företaget år organiserat i de tre sektorerna arkitektur, byggnadskonstruktion och installation. Verksamheten bedrivs i dotterbolagsform med det gemensamma moderbolaget BSK AB. Inom arkitektursektorn finns bolagen BSK Arkitekter AB i Stockholm, Fojab i Lund och Semrens i Göteborg. Sektor byggnadskonstruktion omfattar BSK Konstruktion AB med kontor i Stockholm och Lund. Inom installationssektorn finns de två bolagen Energo AB i Stockholm respektive Göteborg. Sammantaget harbsk-gruppen närmare 200 anställda, varav 130 på huvudkontoret i Stockholm BSK:s satsning på datorstöd De senaste tre åren har inneburit en konsekvent satsning på CAD med både Medusa och Auto- CAD. Till detta kommer att man nu också håller på att bygga upp en kompetens på CADsystemet GDS. Denna bredd i kompetensen bedömer man vara viktig, eftersom man inte har låtit något CAD-system inom byggbranschen bilda standard. Därigenom kan man låta det aktuella projektets krav avgöra vilket CADsystem som ska användas under projekteringen. År 1985 inköptes den första persondatorn med CADP I NT: s applikation för AutoCAD till kontoret. Den användes framför allt av Energo för att producera driftkort bestående av text med vidhängande scheman i A3-format (numera görs driftkort med DTP-programmet Ventura). Ungefär samtidigt anskaffades Televideo, ett system för ord- och textbehandling, databashan- BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRANS INFORMATION NR 104

13 7 tering samt mindre omfattande tekniska beräkningar. Installationen omfattade 15 terminaler och 10 skrivare kopplade till två separata centralenheter. Ord- och textbehandling gjordes med programmet Wordstar inköptes en minidator (Prime) för ekonomisystemet. Denna har efterhand byggts ut till 6 Mb primärminne och 300 Mb skivminne. Under hösten 1988 flyttade BSK AB till nya kontorslokaler nåra Fridhemsplan i Stockholm. Man disponerade då ca 30 persondatorer och terminaler på huvudkontoret. Av dessa var 12 av AT-typ med processorer Intel och utrustade med grafiska bildskärmar, medan övriga endast hade alfanumeriska skärmår för beräknings- och administrativa uppgifter. De flesta grafiska bildskärmarna är i storlek 19" (Mitsubishi med grafikkort Artist 1016). För utplottning av ritningar används två pennplottrar för format upp till A 1(Caicomp 1041 respektive HP ). Ord- och textbehandling görs numera med programmet WordPerfect. I och med flyttningen till de nya lokalerna, installerades ett nytt lokalt nätverk, Ethernet, för kommunikation mellan avdelningarnas olika datorer och med en central "file serven". Detta medger en bättre projektintegration än manuellt överlämnande av disketter mellan konsultfacken, som ju var den enda möjliga metoden under projekteringen av Mikrobiologen. Flertalet av PC-CAD-arbetsplatserna är försedda med en särskild emulator som gör det möjligt att utnyttja arbetsplatserna för Medusa Utbildningsverksamhet inom BSK Av de 130 personer som nu arbetar på huvudkontoret har ett femtiotal någon form av CADutbildning. Man har inte krävt någon särskild yrkeserfarenhet av projektörerna för att ge dem CAD-utbildning. Istället har " frivillighetens väg" tillämpats - de som visat datorintresse har också kunnat få utbildning. Bland annat lät man ritpersonalen gå en kurs i Medusa med gott resultat. Som kursanordnare för Medusa-utbildningen har Dapab och CASE anlitats. Utbildningen på AutoCAD har delvis klarats av genom självstudier. Man har också skickat några erfarna Medusa-användare för utbildning på GDS. Medusakurserna har vanligen pågått under 3+2 dagar, medan utbildningen på AutoCAD omfattat två dagar. Det tycks vara jämförelsevis lättare att fåra yngre projektörer använda CAD. Det tycks också vara lättare för en person som redan behärskar ett CAD-system att fåra sig ännu ett. CAD- teknisk kompetens kan man i dagsläget företrädesvis finna hos den projekterande ingenjören, medan handläggarna inte alltid har hunnit med att skaffa sig motsvarande erfarenheter. 3.4 AutoCAD på pers ondator Programvarorna AutoCAD och CADPOINT AutoCAD introducerades i Sverige 1983 av Autodesk AB. AutoCAD är f n det mest sålda CAD-programmet i världen. I januari 1987 fanns det enligt uppgift från leverantören närmare användare runt om i världen. AutoCAD år ett generellt CAD-program som används inom olika branscher. Programversion 2.6 (som användes vid projekteringen av institutionsbyggnaden för mikrobiologi), kan köras underoperativsystemen PC-DOS, MS-DOS och UNIX. POINT är den applikation för byggprojektering som använts i detta projekt. Den har utvecklats med utgångspunkt från programvaran Auto- CAD av det svenska företaget CADPOINT AB, som grundades 1985 av Contekton Arkitekter, RNK Installationskonsult, Rejlers, samt VBK. Points menytablå läggs på digitaliseringsbordet och består av 3 : - En rityta som motsvarar bildskärmen, - en yta för menyerna med symbolbibliotek, - ytor med AutoCAD: s kommandon, BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

14 8 - tangentbord, - kalkylator, - rotationsvinklar, - lagerhantering. På ytan för symbolbiblioteket kan menyer för A, K, VVS, El, inredning, kommunalteknik och mark placeras. Varje meny innehåller ritningssymboler. Förutom symbolerna finns makrokommandon och funktioner av olika slag. Vid projekteringen av Mikrobiologen användes POINT version 2.15 för AutoCAD version Gränssnitt gentemot användaren Kommandon kan med de versioner av Auto- CAD och POINT som användes i denna projektering ges alternativt genom att med digitizern (pekdonet) peka på en enskild kommandosymbol på digitaliseringsbordet, genom att med hjälp av digitizern välja ett kommando från den kommandohierarki som visas på bildskärmen, eller genom att skriva in kommandot från tangentbordet 5. I AutoCAD associeras färg och linjetyp med varje bildelement. Färgen på dessa anges med ett nummer mellan 1 och 255. De första sju färgnumren har tilldelats standardnamnen: l Röd, 2 Gul, 3 Grön, 4 Cyan, 5 Blå, 6 Magenta, och 7 Vit b. Vid utplottning av ritning kan sedan varje färg länkas till en penna med särskild grovlek och färg. I stället för att länka färg och linjetyp till varje enskilt bildelement, kan färg och linjetyp associeras till olika lager. I projekteringen av Mikrobiologen lät man vanligen linjetyper och färg följa lagerindelningen. Lagerindelningen låg i sin tur "default" (fördefinierad ) som prototypritning och följde CADPOINT: s standard. Med prototypritning menas här att ett antal utgångsvärden för ritningens innehåll är fördefinierade för de retningstyper som används. I princip kan varje utförd ritning också användas som prototypritning. Olika delar av ritningen kan fördelas på skilda "lager". Dessa lager kan betraktas som transparenta ark placerade över varandra. I princip finns ingen gräns för antalet definierade lager annat än den använda datorns kapacitet. De standardmenyer som använts i detta projekt hade 140 lager fördefinierade för varje konsultfack. De olika lagren med retningsdelar kan kombineras valfritt vid utplottning eller när ritningen betraktas på bildskärmen. Man kan t ex plotta ut planritning tillsammans med VVS- ritning genom att skapa en lämplig lagerkombination. 3.5 Projektering Arbetsmetodik Inom respektive fack var de aktuella ritningsversionema lagrade på en av de datorer man disponerade. Från denna kunde man sedan flytta filer på diskett eller tape till övriga maskiner. Denna arbetsmetodik fungerade bra, men den förutsatte uppmärksamhet från projektören. Han fick inte av misstag kopiera över en gammal fil och därmed radera den senaste versionen. Därför var det olämpligt att två personer samtidigt arbetade på samma ritning. Rutiner bör utvecklas för att fel av detta slag ska undvikas. Informationsutbytet mellan facken skedde dels med retningsfiler på disketter, dels med utplottade ritningar. Inom BSK kunde detta göras snabbt och enkelt, eftersom A, JA, K och V satt i samma hus. Så snart man hade övertagit en diskett från ett annat fack, listades de filer som låg på denna diskett. Därefter flyttade projektören själv över de retningsfiler och lager han hade nytta av. Den version av AutoCAD som användes, hade skilda menyblad för A och K, eftersom A och K normalt redovisar plansnitt ur motsatta projektioner. Emellertid arbetade här A- och K-projek- BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

15 9 törerna tidvis på samma ritningsfiler, vilket bl a innebar att man var tvungen att ena sig om ett gemensamt sätt att projicera plansnitt. Man tilllämpade då arkitektsidans sätt att projicera. Exempel på olika underlag som skulle kommuniceras mellan de olika konsulterna redovisades inför projektstart i följande översikt: A: Arkitekt K: Konstruktör V: VVS- konsult E: El-konsult JA: Inredningsarkitekt B: Beställare Typ av underlag: Informationsfl" e:. planskisser med A, TA -> K, V, E inredning. systemlinjeplan, (A) -> K -> A utsättningsdata stomskisser, limen - (A)->K->A->K->A sionerande mått utrymmesbehov för V, E -> A, K installationer 0-handlingar A -> JA, K, V, E. undertak, belysning, V, E ->A->V, E ->A ventilationsdonetc. byggnads - och in- B, JA -> A, K, V, E stall ation sp åverkande inredning och utrustning kanalisation V, E -> A, K ingjutningsgods, A, V, E -> K håltagningar brandcellsgränser etc A -> K, V, E -> A. golvbeläggningar A -> K, V. effektbehov (V), (E) -> V, E värme- och fuktisolering (A) -> K -> V tak, takavvattning A->K, V ->K, V->A Exempel på gemensamma redovisningar: mediaansluten inredning (A, JA, V) Varje underlagsflöde kunde genomlöpas flera gånger under projekteringen och även resultera i gemensamma redovisningar. Parentes markerar underlag i annan form än ritning (som t ex muntliga anvisningar, PM m m) ' Revideringsrutiner Varje ny arbetsritning daterades som vanligt vid utplottning. Vid följande projekteringsmöte påpekades sedan vilka ändringar som gjorts. Utförda ändringar samlades under projekteringen av varje fack till ett särskilt revideringslager i retningsfilen. Under systemhandlingsskedet reviderades rumsindelning, rumsbeteckningar samt specifikationer av utrustning och inredning. Dessa markerades på konventionellt sätt med "revideringsmoln". Detta förfarande frångicks emellertid under bygghandlingsskedet. I stället meddelades mindre ändringar genom utskick av Xeroxkopior från valda avsnitt. En stor del av den information som hanterades under pågående projektering meddelades på informella vägar Kvalitetssäkring I CAD-tekniken ligger potentiella möjligheter till stora samordnings- och rationaliseringsvinster. Arbete mot en gemensam databas kan t ex förbättra kommunikationen inom projekt, förkorta ledtider, reducera antalet fel i produktbestämningen o s v. Det finns således goda möjligheter att utveckla CAD-tekniken till ett verktyg för kvalitetssäkring 8 Det finns också goda möjligheter att med CADtekniken åstadkomma samordnade och entydiga handlingar med bättre ritningskvalitet. Handlingarna blir då bättre att bygga efter. Beträffande den andra kvalitetsaspekten - den färdiga produkten, i det hår fallet byggnadens egenskaper: - 'r CAD-tekniken kunna ge fördelar. Problemet här torde inte vara själva CADtekniken, utan avsaknaden av en tillräcklig erfarenhetsåterföring. Vissa undersökningar pekar mot att de flesta felen i byggprojekt uppstår under de inledande projekterings- och produktionsförberedande skedena 9. För att åstadkomma kvalitetss" 'ng är det viktigt att skapa förståelse hos varje deltagare i projektet för vilka kvalitetskrav som BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

16 10 ställs. Det handlar så att säga om att göra rätt redan första gången 10. Lågt kvalitetsmedvetande hos projektörerna beror ofta på bristande återföring av erfarenheter från senare skeden. Detta skulle kunna förbättras genom ett utvecklat samarbete mellan projektörer och produktions- respektive förvaltningspersonal och genom att återföra information från tidigare projekt. Det räcker emellertid inte att projektörerna förfogar över bibliotek i form av en databank med typlösningar. Det gäller också att förmedla praktiska kunskaper om t ex funktionen hos vissa slag av lösningar. Den kunskap som inhämtas genom egna erfarenheter i arbetet kan svårligen ersättas med enbart referatkunskap, dvs teoretisk kunskap utan koppling till en motsvarande personlig praktisk erfarenhet 11. I detta projekt förmedlades erfarenheter från CAD-projekteringen på olika sätt inom respektive konsultfack. CAD-relaterade problem diskuterades t ex vid projektgruppens möten. Dessutom var det vanligt att man muntligen delade med sig av gjorda erfarenheter till sina kollegor. Flera prof ektörer brukade notera eventuella problem i en särskild anteckningsbok för varje CAD-arbetsplats. V-konsulten berättade att man vanligen har en genomgång av genomförda projekt med hela avdelningen om t ex projektplanering och beräkningssätt. 3.6 Krav och synpunkter på datorstöd CAD-projektörernas krav på datorstöd Projektörerna formulerade bl a följande allmänna krav på CAD-tekniken 12: Gemensam byggmeny för A- och K- konsultema. Förbättrad koppling mellan skalförändring och ändring av textstorlek. Vid övergång från en skalnivå till en annan "r texten fortfarande vara läslig. Medgivande att projektören utgår från översiktlig skala för att efter hand arbeta sig ned på detaljnivå. Den programvara som användes förutsätter den motsatta arbetsmetodiken. Möjlighet att samtidigt kunna visa detalj- och översiktsnivå i olika fönster för att förbättra orienteringsmöjligheten. De synpunkter som lämnades var inte direkt relaterade till AutoCAD eller CADPOINT: s applikation, utan gällde snarare skillnaden mellan små och stora CAD-system. Sålunda återfinns vissa av de faciliteter man önskade sig f n endast i de större systemen. Bland annat ansåg man att programvaran bör innehålla mer intelligens, så att det på ett enkelt sätt blir möjligt: Att utföra mängdberäkningar från sina ritningar, att göra K-vårdesber" ningar på konstruerade väggar, att koppla ritningsinformation till rumsbeskrivningsprogram, att koppla CAD-tekniken till annan programvara som konstruktionsprogram för dimensioneringar m m. Vidare ansåg man att databashanteringen kunde förbättras. En ritning bör vara tillgänglig för alla medverkande projektöver. Pågående arbete måste dock vara försett med varningsmarkering. Slutligen "r väggar m m kunna behandlas som objekt till vilka olika attribut kan knytas. Denna information (som kan hållas dold på ritningen) "r kunna behållas vid en ritningsrevidering Kalkylsidans krav på underlag från CAD-projekteringen 13 Byggnadsstyrelsens kalkyl- och statistiksektion (KoS) svarar för kostnadskalkyler från programskede till system- och bygghandlingar.för BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

17 11 byggnadssstyrelsens avdelning för byggande i egen regi gör man endast bygghandlingskalkyl. Kalkylrutinerna innebår stigande grad av noggrannhet vid kalkyleringen under program-, system- och bygghandlingsskedena. Under program- och systemhandlingsskedena arbetar man med relativt grova mängder, varför en tvåsiffrig kod bedömts vara tillräcklig 14. Bygghandlingsskedet kräver en betydligt högre detaljeringsgrad och motsvarande antal rubriker. Denna skillnadpoängteras, eftersom skedena kräver olika mängdförteckningar och kanske också olika prislistor. KoS använder inte BSABsystemet utan har egna koder. På KoS görs numera mängdavtagningen vid digitaliseringsbord, där varje kalkylator individuellt kan påverka utförandet. Mängdförteckningar från projekteringsskedet är enligt KoS f n sällan tillräckligt kompletta för att kunna användas som kalkylunderlag. I dag kan ett gott underlag i bästa fall minska kalkylatorns arbetsinsats med cirka 20%. Om förberedelser för kalkylering ska göras under projekteringen "r detta vara ekonomiskt försvarbart. En fullständig mängdavtagning i samband med projekteringen år idag orimligt kostsam och tar längre tid, beroende på att det därmed också krävs omfattande insatser för att litterera alla byggdelar. Om kalkylinformationen automatiskt kunde bli ett resultat av projekteringen skulle emellertid detta vara bra. Mängdningen förutsätter att projekteringen är klar och att alla byggdelar är korrekt littererade. Projektörens sätt att lägga in information "rvidare överensstämma med KoS mätregler. Detta kräver både en standardutveckling inom byggnadsstyrelsen och en motsvarande programvaruutveckling för att överföring av mängduppgifter mellan parterna ska bli möjlig. I programskedet går det bra att korrigera för eventuella skillnader i mätsätt, men under produktionsskedetfinns det för närvarandett alltför stort antal mätregler som skiljer sig åt. Rumsbeskrivningar kommer tidigt i processen och "r utformas så att relevant kalkylinformation görs lätt tillgänglig. Varje byggdetalj skulle t ex kunna få en kod som utgör en länk till en aktuell prislista gemensam för hela byggbranschen. Användningen av en sådan littererad prislista skulle kunna ge stor rationaliseringseffekt. Emellertid skulle den också innebära krav på detaljering redan under systemhandlingsskedet, samt att man redan under projekteringen preciserade leverantör, fabrikat etc Driftorganisationens krav på underlag från projekteringen 15 Drift- och underhållsorganisationen påbörjar normalt sin verksamhet efter det att bygget färdigställts. Vanligen har man då drift - och skötselinstruktioner, huvudsakligen för installationer, att utgå från i sitt arbete. En ambition hos förvaltningen år att hålla ritningsmaterialet aktuellt genom att markera ändringar direkt på relationsritningarna. Förekommande ändringar införs emellertid huvudsakligen på A-ritningar och mycket sällan på installationsritningar. Vidare utförs många åtgärder i egen regi - då ofta utan att följas upp ritningsmässigt. Ritningsrevideringar kan utföras av projektören (installationskonsulten ) eller också kan man på lämplig nivå inom förvaltningsområdet själv göra revideringar på en egen CAD-station efter att ha fått aktuella ritningar från projektören per diskett. Arkiverade handlingar är relativt svåråtkomliga. En byggnadsmaterialbeskrivning på diskett kan enkelt läsas på bildskärm, skrivas ut och vid behov senare kompletteras vad gäller beskrivningstexten. Aven drift- och skötselinstruktioner bör finnas tillgängliga på diskett för att vid behov lätt kunna skrivas ut som papperskopia. Uppdatering av dessa instruktioner görs kontinuerligt, men BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

18 12 ansvaret för ändringar ligger hos förvaltningen. Antiringarna "r göras centralt för att bl a undvika att felaktiga "original " kommer i omlopp. Drift- och skötselkort enligt byggnadsstyrelsens modell används för övrigt även utanför KBSsfåren. Egentlig standard saknas. Uppgifter som tagits fram för förvaltningsområdets fastigheter enligt byggnadsstyrelsens system "Bättre basdata" 16 år tillräckliga för att täcka personalens informationsbehov. Vidare anses att dessa uppgifter enklast och mest ekonomiskt tas fram av byggnadsstyrelsens egen personal. Ytterligare areauppgifter om t ex plåtytor, väggytor, antagna utbytesår, materiallivstid m m, är inte av intresse. Risken är att uppgifter om areor som tas fram under projekteringens tidigare faser inte är tillräckligt säkra. Inte heller ger de den information om fördelning av hyresarea m m som "Bättre basdata" gör Förvaltningens krav på underlag från projekteringen " Översiktsscheman samt styr-och reglerhandlingar "r redan under projekteringen utformas så att de med minsta möjliga ändringar kan användas som driftinstruktioner i förvaltningsskedet. Med CAD -tekniken kan man undvika dubbelarbete. Varje funktionsenhet (sammanhörande aggregat) "r redovisas på driftkort som innehåller principschema, funktionsbeskrivning och driftdata. Dessa handlingar utgör också en del av underlaget för upphandling av styr- och reglerentreprenaden. Driftkorten år stommen i driftinstruktionen och år dessutom ett bra underlag för funktionskontroll av anläggningen. Detta sätt att arbeta innebär att driftinstruktionerna kan bli färdiga till 90% redan under projekteringsskedet och kan överlämnas till driftpersonalen direkt vid driftövertagandet. Förändringar som inträffar under byggskedet kan föras in så snart anläggningarna år funktionsprovade och klara. Driftinstruktionen kan då normalt vara klar cirka tre månader efter färdigställandet, om det inte rör sig om mycket stora byggnader. Datorstöd kan bidra till ökad tydlighet genom möjlighet till utplottning av scheman i färg. Vidare gör CAD det lättare att uppdatera och ajourhålla materialet vid förändringar i anläggningarna under förvaltningsskedet. Installationskonsulten bör använda ett PC-baserat system för att förvaltningssidan senare ska ha valfrihet att själv göra förändringar eller att anlita konsult för detta. Stora CAD -systemår idag för dyra för att ge denna valfrihet. I större anläggningar år komplicerade tekniska system vanliga och därmed år också tillgången till aktuella driftkort betydelsefull. Vid dessa anläggningar har vanligen stora dyrbara CADsystem använts vilket medför att förvaltningssidans möjligheter att förändra minskas och blir kostsamt. Å andra sidan borde detta ge ett incitament till att utveckla konverteringsprogramvara för att bl a i förvaltningsskedet kunna överta ritningar som framställts i ett annat datorsystem. Men även i de fall där det är möjligt att överföra hela ritningsfiler mellan olika datorsystem år det inte alltid möjligt att behålla deras "intelligens". En PC-lösning innebår också möjligheter att med samma utrustning både sköta CAD-relaterade och andra arbetsuppgifter på kontoret. CAD-systemen "r integreras med andra typer av programvara (för t ex långtidsplanerat fastighetsunderhåll, förebyggande installationsunderhåll, arbetsordersystem, m m) för att kunna bli ett naturligt arbetsinstrument för förvaltningspersonalen. Bildskärmarnas storlek, kvalitet och pris kan då ställa till problem. Små bildskärmar ger ett "översiktsproblem" om man vill ha driftinstruktionen i datorn; driftkorten, och framför allt översiktsschemana, får oftast inte plats på skärmen. Återgivning av kort i A3-format kan kräva en tämligen dyr utrustning. BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

19 13 Vid framställning av driftscheman år det viktigt att projektören kan arbeta i samråd med en driftingenjör. Denne får därigenom möjlighet att tillföra erfarenhet från förvaltningsskedet. I dag finns det få incitament för en effektiv erfarenhetsåterföring. Med en arbetsmetodik " parterna aktivt samarbetade skulle detta emellertid kunna möjligt. Bibliotek av erfarenhetsdata fungerar däremot sällan bra. Vid långtidsplanering av fastighetsunderhåll räknar man med teoretiska medellivslängder för olika apparater, beklädnadsmaterial m m. Dessa teoretiska vården fungerar som kontrollinstrument för att påminna om objektens ålder. Det är emellertid sällan dessa vården avgör när utbyte ska ske. I stället är det vanligare att utbyte av installationer sker t ex på grund av att verksamheten förändrats. Det behövs mer kunskap om underhållsintervall. De teoretiska vården som anges för t ex fläktar, tvättställ, armaturer o s v är ofta orealistiska och baserade på ofullständigt underlag, vilket medför att det uppskattade framtida medelsbehovet för långtidsunderhåll av installationer blir missvisande. Det är möjligen lättare att förutsäga underhållsbehovet på byggsidan än på installationssidan. Men även här inverkar givetvis verksamhetsförändringar på underhållsplanerna. En uppmätning av ytor och volymer i likhet med vad KBS utför genom digitalisering av befintliga ritningar enligt Bättre basdata "r kunna göras direkt på nya byggnader med någon form av automatisk mängdavtagning. Dessa mängder, kopplade till bl a rumsnummer, "r sedan direkt kunna överföras till t ex ett system för långtidsplanerat fastighetsunderhåll. Man skulle således direkt från projekterade handlingar kunna ta fram en underhållsplan med kostnader. CAD-användning medger att man inom större driftorganisationer själv kan införa smärre ändringar i driftinstruktionen förutsatt att man har personal som är CAD-utbildad. Man riskerar annars att dessa mindre ändringar aldrig blir införda och att driftinstruktionerna efter en tid blir inaktuella. En annan arbetsmodell för att införa ändringar år att man avtalar med en konsult att denne, förslagsvis en gång per år, för in de ändringar som gjorts under året. Det är dock viktigt att det inte blir kommunikationsglapp på vägen. Ju närmare användaren (fastighetsdistriktsorganisationen) som CAD-operatören sitter, desto mindre år risken för att kommunikationsglapp 4 Gemensamma slutsatser uppstår. 4.1 Inledning Detta kapitel utgör en sammanfattning av de erfarenheter som gjorts under projektets gång. Kapitlet baseras på diskussioner vid ett antal möten i arbets- och utvecklingsgrupperna. De synpunkter på CAD- projektering som kommit framår ett resultat av de erfarenheter som gjorts under en inlärningsperiod på det nya verktyget. De versioner av AutoCAD och applikationsprogramvaran CADPOINT som diskuteras har numera uppgraderats. Projekteringsprocessen genomlöptes efter traditionellt "manuellt" mönster. Att man haft ny teknik att tillgå förändrade inte arbetsmetodiken inom projektgruppen. Under hela projekteringen av Mikrobiologen byttes information mellan konsulterna i form av disketter. I och med BSK:s flyttning till nya lokaler installerades ett lokalt nätverk inom kontoret. Det hann dock inte prövas i detta projekt. Projekteringen bedrevs således enligt konventionella principer, med skillnaden att man vid uppritningen använde datorstöd. Samordningsprocessen skilde sig inte heller från en vanlig projektering och bedömdes inte fungera varken bättre eller sämre än normalt. BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

20 CAD jämfört med manuella metoder En strävan var att CAD-rita alla handlingar under såväl system- som bygghandlingsskedena. Detta lyckades man också till stor del förverkliga. Vissa handlingar framställdes emellertid för hand. Detta gällde för: A: dörrförteckningar, V: konstruktion, mängdning, E: situationsplan, detaljer, förteckningar, JA: vägguppställningar, M: alla handlingar. CAD-ritandet föregås alltid av ett manuellt skiss- och idestadium. Hur långt detta drivs beror på konsultfack och aktuell uppgift. Till ritarbetet kommer så upprättande av beskrivningar och listor, vilket fortfarande görs manuellt. Måttsättning, textning m m utförs däremot numera med datorstöd. Det finns inget projekt som är av fel typ ur CADperspektiv. Det handlar snarare om att välja rätt typ av CAD-system med avseende på projektets art. Ju mer geometriskt komplicerat byggprojektet år, desto större fördelar med CAD. Möjligen kan det bli svårare med hus som inte är modulanpassade, men detta gäller också för traditionell projektering. För övrigt ''r det som är enklare att rita på vanligt sätt också göras så. Inför etapp II i projekteringen, som innebar en utvidgning av uppdraget i form av en spegelvändning av den byggnad som projekterades i etapp I vid SLU, beslöts därför att inte lika konsekvent rita med CAD. 4.3 Kostnader Summeras projekteringskostnaden för samtliga konsultfack är det möjligt att den blir lägre om CAD används. Vid projekteringen av SLU var det för flera av projektörerna första gången de använde CAD. De erfarenheter som redovisas i detta projekt liknar dem som erhållits då andra sytem använts. CAD blir billigare ju mer man lär sig om systemet och om vad systemet kan användas till. Kostnaderna för CAD-projekteringen bedömdes således olika av de olika facken: + A-sidan menade att användning av CAD gav lönsamhet redan under denna projektering. + K ansåg att normala timmars arbetsinsats per ritning kunde reduceras med 5-10 timmar med ett gott CAD-underlag {dvs upp till 30% vinst}. - V-sidan bedömde användning av CAD som olönsam med motiveringen att det tar längre tid och kräver större detaljeringsgrad i tidiga skeden. En möjlig förklaring kan vara att tyngdpunkten i V:s arbetsinsats normalt inte ligger i rent ritarbete. - E-konsulten rapporterade att detta första CAD-projekt blev 30% dyrare än normalt. Uppfattningen kan troligen förklaras med "inkörningsproblem". - Inredningsarkitekten ansåg att CAD-användningen orsakat avsevärda förseningar och därmed även fördyringar. Det är svårt ha någon uppfattning om ifall framtida systemlösningar kommer att ligga på PCeller minidatomivå - detta kommer att bero på kostnadsutvecklingen. I dag gäller att en enstaka CAD-arbetsplatsår billigare med PC-lösning, men ju fler CAD-arbetsplatser det gäller, desto fördelaktigare blir en minidatorlösning. 4.4 lagerhantering En genomtänkt lagerstruktur är viktig. Lagerindelningen för ritningsfiler mellan olika konsultfack måste stämma vid integrerad projektering. Detta var en brist i den programvara som arvändes här. Särskilt gällde det lagerindelningen för respektive A- och K-sidan. En gemensam byggmeny skulle bl a ge fördelar som: BYGGNADSSTYRELSEN TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104

ANVISNINGAR FÖR CAD- PROJEKTERING

ANVISNINGAR FÖR CAD- PROJEKTERING ANVISNINGAR FÖR CAD- PROJEKTERING ANSVARIG: ULF HÄGGROT CAD-Anvisningar 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE... 3 2 KRAV PÅ CAD-SYSTEM... 3 2.1 CAD-PROGRAM / APPLIKATION...3 2.2 AVVIKANDE PROGRAMVARA...3

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Anvisning Teknisk Dokumentation

Anvisning Teknisk Dokumentation ANVISNING 1 (8) Anvisning Teknisk Dokumentation Datum: 2016-02-19 Rev: 2016-06-21 Introduktion och allmänna krav Allmänt Dessa anvisningar är upprättade i syfte att få alla handlingar som framställs i

Läs mer

Version 2.0. Regler för CAD-hantering

Version 2.0. Regler för CAD-hantering Regler för CAD-hantering REGLER FÖR CAD-HANTERING 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning..... 3 1.2 CAD samordning 4 1.3 Tillämpning i olika skeden....... 4 1.4 Säkerhetskopiering.4 1.5 Virusskydd.....

Läs mer

CAD-standard rev 2015-09-28. CAD-standard för Skellefteå kommun

CAD-standard rev 2015-09-28. CAD-standard för Skellefteå kommun CAD-standard för Skellefteå kommun 1. ALLMÄNT 23 1.1 Syfte 24 1.2 CAD-standard 28 1.3 Förändringar och tillägg till programvara 29 2 PROGRAM OCH APPLIKATIONER 31 2.1 CAD-program 31 2.2 CAD-applikationer

Läs mer

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se Svenska Teknik & Designföretagen, STD-företagen, arbetar

Läs mer

Anvisning Teknisk dokumentation 2015-11-13

Anvisning Teknisk dokumentation 2015-11-13 Anvisning Teknisk dokumentation 2015-11-13 Sida 2(6) Introduktion och allmänna krav Allmänt Dessa anvisningar är upprättade i syfte att få alla handlingar som framställs i samband med ny- eller ombyggnation

Läs mer

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD.

En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. Kraven på att minska ledtiderna ökar. Hur kan man med de verktyg som finns på marknaden organisera det hela så att det förenklar konstruktörens arbete och hela

Läs mer

Kapitel 1 Komma igång... 3

Kapitel 1 Komma igång... 3 2014.02.21 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 1 Komma igång... 3 Välkommen... 3 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljön Windows... 5 Begrepp... 5 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett nytt

Läs mer

Kapitel 1 Komma i gång... 5

Kapitel 1 Komma i gång... 5 DDS-CAD Arkitekt 10 Komma i gång Kapitel 1 1 Kapitel Sida Kapitel 1 Komma i gång... 5 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljö Windows... 6 Begrepp... 6 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura 2010-09-14 0.1 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

MANUAL. Ver. 1.0, 2015-01-01

MANUAL. Ver. 1.0, 2015-01-01 MANUAL Ver. 1.0, 2015-01-01 2 INNEHÅLL. INNEHÅLL.... 2 FÖRORD.... 3 CADDIREKT SKALAFORMAT ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING.... 4 STARTA CADDIREKT SKALAFORMATLT... 6 STARTA CADDIREKT SKALAFORMATLT VERKTYG... 7

Läs mer

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje BIM Samgranskning Riktlinje BIM Samgranskning Skapad: 2012-02-17 Senast ändrad: 2013-03-04 R 25.3 Saija Thacker Daniel Sjölund Karin Sjöndin 2012-02-17 2013-03-04 2013-03-04 2(7) INNEHÅLL Inledning... 3 Om riktlinjen...

Läs mer

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Utbildningen har 16 delkurser Arbetsledning och kommunikation Yh-poäng: 15 förstå sin egen personlighet och hur det påverkar den

Läs mer

Stockholm. IT MANUAL Bilaga B. Ritningar. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Stockholm. IT MANUAL Bilaga B. Ritningar. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte Stockholm IT MANUAL Bilaga B Ritningar OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte 2011-08-26 Godkänd LMM Datum Status Beskrivning Utförd av Senaste revideringens ändringar/tillägg

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Fastighets AB Förvaltaren. Riktlinjer CAD-hantering

Fastighets AB Förvaltaren. Riktlinjer CAD-hantering 1 Fastighets AB Förvaltaren Riktlinjer CAD-hantering 1 Förord Riktlinjer anger vilken gemensam teknisk standard som ska gälla inom Fastighet AB Förvaltarens fastigheter. De är även ett styrmedel för att

Läs mer

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Den är bäst! Du får den mest avancerade bygg- och arkitektapplikationen för AutoCAD LT som finns på marknaden. Programmet arbetar i både 2D och 3D, är lättarbetat,

Läs mer

AutoCAD 2002 är här! Vad är nytt med AutoCAD 2002? En betatestare berättar

AutoCAD 2002 är här! Vad är nytt med AutoCAD 2002? En betatestare berättar AutoCAD 2002 är här! En betatestare berättar Innan en ny programrelease presenteras får ett antal användare av programmet över hela världen testa den. De kallas Betatestare och deras uppgift är att hitta

Läs mer

CAD-manual. Bygg, El och VVS 2013-01-22. Sid. 1 (10) Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur

CAD-manual. Bygg, El och VVS 2013-01-22. Sid. 1 (10) Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur CAD-manual Bygg, El och VVS 2013-01-22 Reviderad: 2013-03-21, mappstruktur Sid. 1 (10) Sid. 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE 4 2. KRAV PÅ CAD-SYSTEM 4 3. CAD-SAMORDNING 4 CAD-SAMORDNAREN 4 CAD-ANSVARIG/EN

Läs mer

Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus

Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus KRAVSPECIFIKATION KRAVSPEC 7 BILAGA 3 1 (8) Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus Leverans är granskad avseende: Kommentar: Sign: Struktur/Dokumentutformning: Katalogstruktur. Filnamn,

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-

Läs mer

Kvalitet i alla led. en vision om kundservice. Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet!

Kvalitet i alla led. en vision om kundservice. Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet! Kvalitet i alla led Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet! Copyright Kvalitet i alla led Kvalitetsmodellen Vision och gemensamma mål Verktyg

Läs mer

Aktivitetsbestämning 6.1

Aktivitetsbestämning 6.1 Aktivitetsbestämning 6.1 Hur skall vi göra? Flik 3 Mål: Att bestämma och förteckna de aktiviteter som krävs för bygga avsett resultat. Indata: Bygghandlingar och målbeskrivning. Utdata: Aktivitetsförteckning

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser Kurser Utbildningen har 17 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Behörighetskurser Beskrivning: Här har vi samlat ett antal behörighetsgivande småkurser som är nödvändiga för ett arbete inom byggproduktion

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson

Läs mer

Driftinstruktion REFERENS

Driftinstruktion REFERENS REFERENS Driftinstruktion Denna referens beskriver hur SISAB:s driftinstruktion ska upprättas, vad den ska innehålla samt exempel på hur den ska se ut. Om SISAB:s referenser SISAB:s referenser är en serie

Läs mer

Fuktbegrepp - definitioner

Fuktbegrepp - definitioner 1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en

Läs mer

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik 1 BIM i ett bostadsprojekt Handledning Bilaga: Information, arbetssätt och systematik En förenklad beskrivning De vanliga verktygen Byggmästarens behov av information och resultat har styrt arbetssätt

Läs mer

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad:

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad: ICT Upphandlingsinstruktion Upphandlingsinstruktion Version: 080903 Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (10) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte Stockholm IT MANUAL Bilaga A Projektspecifika uppgifter OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte 2011-08-26 Godkänd LMM Datum Status Beskrivning Utförd av Senaste revideringens

Läs mer

Anvisning för ritningsdokumentation

Anvisning för ritningsdokumentation Anvisning för ritningsdokumentation Norrbottens Byggmästareförenings Fastighets AB Utgåva 2007-06-15 (rev 2011-10-04) 1 (14) I NNEHÅLL. I NNEHÅLL... 2 1 ALLMÄNT... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 CAD-standard...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning

VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning VARFÖR SKA JAG ANLITA EN ELKONSULT? För att låta göra en elritning En elritning är elinstallatörens (elektrikerns) underlag för elinstallationen. Med en genomtänkt ritning underlättas dennes arbete och

Läs mer

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen

Armering i byggprocessen Effektivisering av informationshanteringen Noteringar från workshop 2009-04-24 Projektgruppens analys av konstruktören Nuläge: AutoCad och ADT vanligast med 2D Sällan respons på granskningshandlingar Fasförskjutning mellan projektering och produktion

Läs mer

BESTÄLLARINFORMATION ORIENTERING OM BESTÄLLARENS VERKSAMHET

BESTÄLLARINFORMATION ORIENTERING OM BESTÄLLARENS VERKSAMHET B B1 BESTÄLLARINFORMATION ORIENTERING OM BESTÄLLARENS VERKSAMHET Ålands landskapsregering har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att leda projekteringen av en tillbyggnad av det s.k. Nya internatet vid

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

AVANCERAD TABLETT-MENY FÖR AUTOCAD VER 10,11, 12 OCH 13. SnabbCAD ver 6.0. SnabbCAD ver 6.0 S N A B B C A D MÄNGDNINGSMODUL VER 1.

AVANCERAD TABLETT-MENY FÖR AUTOCAD VER 10,11, 12 OCH 13. SnabbCAD ver 6.0. SnabbCAD ver 6.0 S N A B B C A D MÄNGDNINGSMODUL VER 1. AVANCERAD TABLETT-MENY FÖR AUTOCAD VER 10,11, 12 OCH 13 S N A B B C A D MÄNGDNINGSMODUL VER 1.0 2000 SNABBCAD SnabbCAD - DET PROFESSIONELLA - Det professionella VERKTYGET verktyget för FÖR alla ALLA AutoCAD-användare

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 LEVERANSSPECIFIKATION EL TELE Det här dokumentet kan användas som checklista för att precisera vilken information företaget önskar från system till system. Man använder tillämpliga

Läs mer

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult Virtuella installationer EMTF 2015-02-02 1 BIP och Virtuella

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning Projektledning 1 Vad är ett projekt?? 2 Vad är ett projekt? PMIs definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt

Läs mer

Objektsmodeller i förvaltning

Objektsmodeller i förvaltning Objektsmodeller i förvaltning Bild Ulrika Palmqvist, stadsfastigheter Malmö stad Informationsmodeller Nyttan med en objektsmodell Informationshantering genom systemen Informationsmodellen med ingående

Läs mer

Excelmallar för supersnabb uppmätning!

Excelmallar för supersnabb uppmätning! Excelmallar för supersnabb uppmätning! Med kunden i fokus. Vi har lyssnat på Dig som kund och har gjort som Du vill ha det! Med s mätpaket gör Du ditt uppmätningsarbete till ett rent nöje, samtidigt blir

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga

Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga Jenny Rydåker Projektavdelningen 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-09-25 Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se -

Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se - Installationsanvisning - Kopplingen mellan GK96 och golf.se - (Läs hela anvisningen innan du installerar)!denna installationsanvisning innehåller förändringar från tidigare versioner! 1. Programmets syfte...

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering Instruktion för klagomålshantering Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar Fondförvaltning 2015-06-02 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande...

Läs mer

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova Bygghandlingar 90 Lager och koder Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova Koder och lager - Historik Lagernamn inom Mark POINT M-311, M-442, M-230 Position 1= POINT-applikation. M =

Läs mer

STYRDOKUMENT PASSAGESYSTEM. Fastighet, Östersunds kommun

STYRDOKUMENT PASSAGESYSTEM. Fastighet, Östersunds kommun Reviderad: Upprättad: 2007-08-15 : Jan-Ove Fransson TEKNISK FÖRVALTNING STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun Sidan 2 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas vid all projektering

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Presentation av innehåll i databasen för Gemensam byggprocess

Presentation av innehåll i databasen för Gemensam byggprocess Presentation av innehåll i databasen för Gemensam byggprocess I Göteborgs Stad dokumenterar alla byggande verksamheter sina byggprojekt efter en gemensamt framtagen och kvalitetssäkrad byggprocess. Den

Läs mer

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt:

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt: KOMMUNLOGOTYPE Bilaga till KRAVSPECIFIKATION CAD och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt: Denna bilaga till kravspecifikationen är upprättad av Kommunförbundet

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp.

Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 1991-09. OT-system. Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar. tem p. innetem. 1po. utetemp. Byggnadsstyrelsens informationer T: 133 OT-system Optimal tidsstyrning av värmeanläggningar 1991-09 tem p innetem 1po utetemp tid Dokumentets utgivare t&iw ISBYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman(

Läs mer

Yrkesinriktad ingenjörsträning

Yrkesinriktad ingenjörsträning Yrkesinriktad ingenjörsträning Praktikrapport Robin Kristensson V07 Företagspresentation Tyréns grundades 1942 och har under åren utvecklats till ett av Sveriges ledande och största konsultföretag inom

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Konsulter är betydelsefulla

Konsulter är betydelsefulla Konsultupphandling Konsulttjänster Tjänsten avslutas med att ritningar, beskrivningar och utlåtande levereras eller att någon form av rådgivning lämnas. Förutsättningarna är unika för varje enskilt uppdrag

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt Sida 1 av 3 Version 2.0 2013-12-01 1. Allmänt 1 Kontraktsbeteckning 12345678 2 Beställare Trafikverket 3 Entreprenör Entreprenör 4 Kontraktsdatum 2013-12-24 5 Datum för ändring av villkorsbilaga BILAGA

Läs mer

Användarbeskrivning ARBETSGIVARINTYG. för Sveriges alla arbetsgivare. arbetsgivarintyg.nu. En ingång för alla användare. Innehåll. Version 1.

Användarbeskrivning ARBETSGIVARINTYG. för Sveriges alla arbetsgivare. arbetsgivarintyg.nu. En ingång för alla användare. Innehåll. Version 1. 2015 05 17 Arbetslöshetskassornas samorganisation SO Version 1.0 ARBETSGIVARINTYG för Sveriges alla arbetsgivare Användarbeskrivning arbetsgivarintyg.nu Med tjänsten arbetsgivarintyg.nu kan du som arbetsgivare

Läs mer

modern kraftfull enkel

modern kraftfull enkel intercopy.net modern kraftfull enkel Användarvänligt Byggdagbok Forum Snabbt Säkert Flexibelt Utskrifter Inköp Skärmanpassning Arkivering intercopy.net är ett av Sveriges mest använda projektnätverk, idag

Läs mer

för fuktsäker byggprocess

för fuktsäker byggprocess Väderskydd betonas i ByggaF, liksom i AMA AF 07 under AFH.51 Skydd av arbete: Arbete får inte utan betryggande skyddsåtgärder bedrivas under väder som kan orsaka skada. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion,

Läs mer

Teknisk handbok Projektering

Teknisk handbok Projektering Teknisk handbok Projektering Teknisk handbok Projektering... 1 Läsanvisningar... 2 1. Lagar, bestämmelser och riktlinjer... 2 1.1. Handlingar som åberopas... 2 2. Projektledning... 2 2.1. Projektstart...

Läs mer

CW Arkiv I - Användarbeskrivning

CW Arkiv I - Användarbeskrivning C/W CadWare CW Arkiv I - Användarbeskrivning Allmänt Sökning och öppning av filer, både modell- och ritningsfiler, kan ske via standard MicroStationfunktioner eller med hjälp av CadWares arkivmoduler.

Läs mer

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation Upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs. Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.se Ärendetyp Datum 2007-01-04 1(6) Elementär Websurveyandvänding

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

BILAGA STYRSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA STYRSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 3 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0BEHOVSANALYS... 4 1BKRAVSPECIFIKATIONER... 4 31BLokal- och funktionsprogram... 4 41BLokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 51Byggnadsprogram...

Läs mer

Banbrytande BIM-projektering

Banbrytande BIM-projektering Banbrytande BIM-projektering Huvudentré till nya Østfoldsykehuset. (Illustr.: Helse Sør-Øst/Arkitektgruppen) En mindre världsnyhet: COWI och ViaNova är på väg mot total-bim. Företagen utför kombinerad

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Varför Organisation? Informell organisation

Varför Organisation? Informell organisation Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar g (synergieffekt) Organisation Ett

Läs mer

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte Stockholm IT MANUAL Bilaga D Samordning i 3D OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte 2011-08-26 Godkänd LMM Datum Status Beskrivning Utförd av Senaste revideringens ändringar/tillägg

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Projektbeskrivning OpenDataUmea

Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektets syfte Projekt OpenDataUmea kommer att realisera PSI-direktivet lokalt i Umeå kommun. Projektet kommer att publicera minst 10 dataset men kommer också att ta fram

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Del 1: Projektdefinition

Del 1: Projektdefinition Arkiveringsrekommendationer Del 1: Projektdefinition fi2 förvaltningsinformation informationsleveranser Projektet Arkiveringsrekommendationer syftar till en genomlysning av konsekvenser vid dagens vägval

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer