En statistisk belysning av Besöksnäringen i Halland

Transkript

1 0 En statistisk belysning av Besöksnäringen i Halland

2 1 Innehåll Turism, besöksnäring eller upplevelsenäring?... 2 Inkvarteringsstatistik... 3 Halland är en campingregion Utländska gästnätter... 4 Besöksnäringens kärnbranscher... 5 Besöksnäringen i Halland... 7 Sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher Företagsekonomisk utveckling i besöksnäringens kärnbranscher Upplevelsenäringen Fritidshus Styrkeområden i Hallands tillväxtstrategi Kriterier för styrkeområden Besöksnäringen som styrkeområde Bilaga 1: Grunddata för besöksnäringens ekonomi i kommunerna Bilaga 2: Besöksnäringens kärnbranscher Bilaga 3: Företagslistor... 23

3 2 Denna PM är en statistisk beskrivning av gästnätter, sysselsättning och ekonomisk utveckling i besöksnäringen. I Tillväxtstrategin för Halland ses besöksnäringen i ett vidare sammanhang med betydelse för omvärldens bild av Halland och Hallands kommuner. Besöksnäringen bidrar i detta sammanhang till Hallands attraktivitet, inte bara som turistdestination utan också för boende, investeringar och företagande. Turism, besöksnäring eller upplevelsenäring? Det finns ingen standard för avgränsning av den bransch eller näring som vi omväxlande kallar turism, besöksnäringen eller upplevelsenäring. I den officiella branschstatistiken finns ingen gemensam kod för någon av dessa benämningar. I stället görs, för olika ändamål, ett antal olika avgränsningar av näringen. Det handlar om att på olika sätt välja ut vilka av SNIsystemets branscher som ska räknas in och ibland vilka delar av andra branscher som i helt eller delvis bör räknas in i det vi kallar turism, besöksnäring eller upplevelsenäring. I denna text används tre olika avgränsningar. 1. Inkvarteringsstatistiken, det vill säga Tillväxtverkets enkätbaserade statistik över övernattningar och beläggning på olika typer av kommersiellt boende. I Halland begränsas dessa till hotell, vandrarhem och campingplatser. Denna statistik ger, trots sin snäva avgränsning, en bild av näringens struktur avseende boendeformer och utländska besökare. 2. Besöksnäringens kärnbranscher, vilket är min benämning av branscher som direkt kan kopplas till turismen. Det är i huvudsak hotell, restauranger, nöjesverksamhet, kulturverksamhet och idrottsverksamhet. Data hämtas från två källor. SCB:s ordinarie bransch- och sysselsättningsstatistik ger stora möjligheter att beskriva de förvärvarbetandes demografi i form av ålder, utbildning, inkomster mm. Företagsdatabasen Simpler möjliggör en beskrivning av branschens och delbranschernas ekonomiska utveckling på företagsnivå. 3. Upplevelsenäringen. Denna avgränsning härrör från en studie som gjordes av Kairos Future I denna avgränsning medräknas även branscher som bara delvis får sina intäkter från de som besöker Halland. Handel, transport och byggnadsverksamhet är exempel på sådana branscher. Genom sin bredd bidrar denna avgränsning till förståelsen av besöksnäringens bidrag till samhällsekonomin, dvs. till den ekonomiska utvecklingen i branscher som normalt inte räknas till besöksnäringen. Data för denna redovisning hämtas från SCB:s företagsregister. Utöver detta redovisas också några basfakta om fritidsbebyggelsen i Sverige och Halland. Det handlar om fritidshusbeståndets storlek och utveckling och det handlar om antalet utlandsägda fritidhus i länen. Avslutningsvis finns också ett avsnitt från Tillväxtstrategin för Halland om besöksnäringen som styrkeområde i det halländska tillväxtarbetet.

4 3 Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistiken bygger på en enkätundersökning som vänder sig till kommersiella boendeanläggningar. Undersökningen redovisar antalet gästnätter och beläggningsgraden för olika anläggningstyper. Sett till det totala antalet gästnätter ligger Halland på sjätte plats 2013 räknat som antalet gästnätter i kommersiellt boende (Hotell, vandrarhem, stugor, camping och kommersiellt uthyrda stugor och lägenheter). Fler övernattningar i kommersiella boendeanläggningar sker bara i de tre storstadslänen samt i Dalarnas och Kalmar län. Vad gäller utvecklingen av antalet gästnätter placerar sig Halland på åttonde plats bland länen och har därmed en utveckling som är något bättre än riksgenomsnittet under perioden 2008 till En uppfattning om besöksnäringens styrka som regional näring fås genom att sätta Antal gästnätter* 2013 och procentuell utveckling Antal Procent Stockholms län Stockholms län 17,1 Västra Götalands län Kronobergs län 15,5 Skåne län Norrbottens län 13,4 Dalarnas län Gävleborgs län 13,2 Kalmar län Uppsala län 12,1 Hallands län Västerbottens län 10,8 Jämtlands län Västra Götalands län 10,5 Norrbottens län Hallands län 9,6 Värmlands län Gotlands län 9,3 Västerbottens län Skåne län 8,6 Östergötlands län Östergötlands län 8,4 Jönköpings län Riket 7,3 Örebro län Värmlands län 7,0 Uppsala län Västernorrlands län 5,1 Västernorrlands län Blekinge län 4,0 Södermanlands län Jönköpings län 3,4 Gävleborgs län Örebro län 3,4 Blekinge län Kalmar län 1,9 Gotlands län Västmanlands län 1,9 Kronobergs län Södermanlands län -0,5 Västmanlands län Jämtlands län -1,3 Riket Dalarnas län -11,7 *Hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Källa: SCB antalet gästnätter i relation till regionens folkmängd, dvs. gästnätter per capita. Även med detta sätt att mäta kommer Halland på sjätte plats bland länen. Den stora skillnaden är att besöksnäringen inte dominerar lika mycket i storstadsregionerna, trots sitt stora antal gästnätter, som den gör i vissa traditionella vinter- eller sommarturistregioner. Halland är en campingregion. I inget annat län dominerar campingen det totala boendet i kommersiella anläggningar lika mycket som i Halland. Hela 61,4 procent av gästnätterna i Halland kan hänföras till campingen. Utöver Halland sticker även Kalmar län ut som en utpräglad campingregion. Minst andel campingboende finns i vinterdestinationerna Jämtland och Dalarna samt i Stockholms län. Antal gästnätter per invånare 2013 Jämtlands län 19,3 Dalarnas län 17,2 Gotlands län 14,6 Kalmar län 11,1 Norrbottens län 8,6 Hallands län 8,1 Värmlands län 7,4 Västerbottens län 6,0 Blekinge län 5,6 Riket 5,6 Västra Götalands län 5,3 Stockholms län 5,1 Kronobergs län 4,4 Västernorrlands län 4,4 Jönköpings län 4,2 Örebro län 4,0 Skåne län 3,8 Södermanlands län 3,7 Gävleborgs län 3,4 Östergötlands län 3,4 Uppsala län 3,1 Västmanlands län 2,6 Källa: SCB

5 4 Halland har däremot en liten andel besökare som bor på hotell. Bara Jämtlands, Kalmar och Dalarnas län har mindre andel hotellboende. Störst andel hotellboende har inte oväntat Stockholms län. Förklaringen ligger sannolikt i att affärs- och konferensresor i hög grad är koncentrerade till huvudstaden. Gästnätternas fördelning på olika anläggningstyper Andelar i procent av det totala antalet gästnätter. Källa: Tillväxtverket, SCB Hotell Camping Vandrarhem Stugor och Lägenheter Stugbyar Stockholms län 86,8 Hallands län 61,4 Uppsala län 14,6 Jämtlands län 37,0 Dalarnas län 24,0 Skåne län 64,5 Kalmar län 57,8 Gotlands län 8,7 Dalarnas län 31,1 Gotlands län 18,2 Östergötlands län 63,7 Blekinge län 42,1 Västernorrlands län 8,4 Kronobergs län 16,8 Norrbottens län 12,6 Västernorrlands län 63,3 Örebro län 40,8 Jönköpings län 7,2 Värmlands län 15,7 Jämtlands län 8,7 Västmanlands län 60,1 Västerbottens län 39,8 Stockholms län 6,8 Blekinge län 10,7 Jönköpings län 6,9 Västra Götalands län 58,2 Värmlands län 38,0 Jämtlands län 6,4 Jönköpings län 10,1 Kalmar län 5,6 Gävleborgs län 57,9 Södermanlands län 33,6 Örebro län 6,3 Riket 7,5 Riket 5,0 Södermanlands län 56,0 Norrbottens län 32,7 Gävleborgs län 6,3 Gotlands län 6,8 Värmlands län 4,6 Riket 54,8 Västra Götalands län 32,1 Östergötlands län 6,1 Kalmar län 6,3 Västerbottens län 4,0 Uppsala län 53,5 Västmanlands län 31,4 Riket 5,8 Gävleborgs län 4,7 Örebro län 3,0 Jönköpings län 52,6 Uppsala län 29,9 Västra Götalands län 5,4 Västra Götalands län 3,1 Gävleborgs län 2,9 Kronobergs län 49,4 Kronobergs län 28,6 Skåne län 5,2 Södermanlands län 3,1 Skåne län 2,4 Västerbottens län 48,5 Gävleborgs län 28,3 Södermanlands län 5,2 Skåne län 3,1 Södermanlands län 2,1 Örebro län 48,4 Riket 27,0 Västerbottens län 5,0 Västerbottens län 2,8 Västmanlands län 2,0 Norrbottens län 47,6 Östergötlands län 26,5 Västmanlands län 4,7 Östergötlands län 2,5 Östergötlands län 1,2 Gotlands län 43,9 Västernorrlands län 26,5 Hallands län 4,3 Västmanlands län 1,8 Västra Götalands län 1,2 Blekinge län 39,0 Skåne län 24,8 Kalmar län 4,2 Örebro län 1,4 Västernorrlands län 1,1 Värmlands län 37,5 Jönköpings län 23,2 Värmlands län 4,2 Västernorrlands län 0,7 Stockholms län 0,7 Hallands län 30,2 Gotlands län 22,3 Dalarnas län 3,4 Stockholms län 0,3 Uppsala län iu Jämtlands län 29,5 Dalarnas län 20,8 Kronobergs län 0,0 Uppsala län iu Kronobergs län iu Kalmar län 26,1 Jämtlands län 18,4 Blekinge län 0,0 Hallands län iu Blekinge län iu Dalarnas län 20,7 Stockholms län 5,3 Norrbottens län 0,0 Norrbottens län iu Hallands län iu Tabellkommentar: För Hallands län saknas uppgifter om boende i kommersiellt förmedlade stugor och lägenheter samt i stugbyar. Anledningen till detta är att SCB:s sekretessregler inte medger publicering av data där enskilda företags identitet kan röjas. Utländska gästnätter I Hallands län är andelen utländska besökare liten svarade utländska gäster bara för 11,3 procent av det totala antalet gästnätter. Bara Västernorrlands och Gävleborgs län hade Gästnätternas fördelning på vissa av besökarnas hemländer 2013 Andel i procent av det totala antalet gästnätter Utlandet Därav vissa marknader: Övriga totalt Danmark Norge Tyskland Norden Europa Världen Sverige Kronobergs län 40,4 5,3 0,8 25,3 6,6 32,1 1,7 59,6 Värmlands län 37,4 2,1 19,7 6,6 22,3 11,6 3,5 62,6 Stockholms län 32,8 1,3 2,4 3,9 5,6 16,5 10,7 67,2 Norrbottens län 31,3 0,5 15,5 5,1 18,8 10,5 2,1 68,7 Jönköpings län 28,7 5,1 1,5 12,4 7,8 18,9 2,1 71,3 Västra Götalands län 27,9 1,7 12,5 4,3 14,7 9,4 3,8 72,1 Blekinge län 24,5 3,9 1,2 13,6 5,4 17,9 1,2 75,5 Riket 24,0 2,0 6,1 4,8 9,2 10,9 3,9 76,0 Västerbottens län 23,9 0,4 15,3 2,0 17,5 5,1 1,2 76,1 Jämtlands län 22,5 1,4 13,8 1,5 16,6 5,6 0,3 77,5 Skåne län 22,0 3,6 1,4 6,2 5,7 12,7 3,6 78,0 Örebro län 19,5 0,6 7,1 4,7 8,9 8,8 1,8 80,5 Östergötlands län 16,8 1,1 1,1 4,9 3,5 10,3 3,0 83,2 Kalmar län 16,6 2,5 2,0 8,3 5,1 10,9 0,5 83,4 Uppsala län 14,8 0,6 1,6 2,9 3,3 7,5 4,0 85,2 Södermanlands län 14,7 0,6 0,7 5,7 2,1 11,1 1,5 85,3 Västmanlands län 14,0 0,7 1,3 3,2 3,3 7,5 3,2 86,0 Dalarnas län 13,6 4,7 3,3 1,9 8,3 4,7 0,6 86,4 Gotlands län 12,2 1,3 2,4 3,7 5,0 6,3 0,8 87,8 Hallands län 11,3 1,7 3,6 3,5 5,6 5,3 0,5 88,7 Västernorrlands län 11,0 0,4 4,1 1,7 5,5 4,7 0,7 89,0 Gävleborgs län 8,6 0,5 1,7 1,6 3,2 4,0 1,5 91,4 Källa: SCB mindre andelar gäster från utlandet. Störst andel utländska gästnätter har Kronobergs, Värmlands och Stockholms län. De län som, förutom storstadslänen och Småland, som har stor andel utländska gästnätter är de som gränsar till Norge och Finland. Det handlar

6 5 om Värmland, Norrbotten, Dalarna och Jämtland. Av de utländska gästerna i Halland kommer flertalet från grannländerna i norra Europa. Från Norge kommer exempelvis 3,6 procent av det totala antalet gäster. Övernattande besökare från Danmark svarar för 1,7 procent av gästnätterna. Från kontinenten kommer flertalet från Tyskland, 3,5 procent av det totala antalet gästnätter. Stockholms län har ensamt mer än en fjärdedel av alla Sveriges utländska gästnätter och de tre storstadsregionerna står för mer än hälften av de utländska besökarna. Se tabell till höger. Utländska gästnätter 2013 Antal och andel av totalen i riket Antal Andel Stockholms län ,9 Västra Götalands län ,5 Skåne län ,2 Värmlands län ,9 Norrbottens län ,2 Dalarnas län ,0 Jämtlands län ,3 Kalmar län ,3 Jönköpings län ,2 Västerbottens län ,9 Kronobergs län ,6 Hallands län ,2 Östergötlands län ,9 Örebro län ,7 Blekinge län ,6 Uppsala län ,2 Södermanlands län ,2 Västernorrlands län ,9 Gotlands län ,8 Västmanlands län ,7 Gävleborgs län ,6 Riket Besöksnäringens kärnbranscher Besöksnäringens kärnbranscher är ett urval av branscher i den gängse branschnomenklaturen SNI2007 som direkt kan kopplas till turismen (En lista över valda branscher redovisas i bilaga). Det är i huvudsak hotell, restauranger, nöjesverksamhet, kulturverksamhet och idrottsverksamhet. År 2012 sysselsatte besöksnäringens kärnbranscher personer i Hallands län 1. Störst är besöksnäringen i Halmstad med sysselsatta och minst i Hylte med endast 60 förvärvsarbetande. Besöksnäringens betydelse för den lokala arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar besöksnäringen för fem procent av totalsysselsättning, vilket är något över riksgenomsnittet och det placerar Halland på femte plats jämfört med andra län. Bland hallandskommunerna betyder besöksnäringen mest i Falkenberg och Varberg med sysselsättningsandelar på 6,0 respektive 5,7 procent. 1 I SCB:s databas raps-ris redovisas samtliga förvärvsarbetande över 16 år, förvärvsarbetande är både företagande och anställda med arbete i den aktuella branschen som huvudsaklig inkomstkälla.

7 6 Besöksnäringens andel av totalsysselsättningen Sysselsatt dagbefolknin 16+ år. Källa: SCB, raps-ris Totalt Besöksnäring Andel 23 Jämtlands län ,9 09 Gotlands län ,7 01 Stockholms län ,1 20 Dalarnas län ,5 13 Hallands län ,0 Riket ,9 12 Skåne län ,8 14 Västra Götalands län ,8 17 Värmlands län ,6 03 Uppsala län ,5 25 Norrbottens län ,5 21 Gävleborgs län ,5 08 Kalmar län ,4 18 Örebro län ,2 24 Västerbottens län ,2 22 Västernorrlands län ,1 05 Östergötlands län ,1 04 Södermanlands län ,0 19 Västmanlands län ,8 10 Blekinge län ,6 06 Jönköpings län ,5 07 Kronobergs län , Falkenberg , Varberg , Halmstad , Kungsbacka , Laholm , Hylte ,3 Besöksnäringen 2007 och 2012 Antal förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning). Källa: SCB, raps-ris Hela Differens Procent arbetsm. 03 Uppsala län ,0 6,4 07 Kronobergs län ,9 0,1 01 Stockholms län ,6 9,6 18 Örebro län ,8 1,6 13 Hallands län ,4 5,9 12 Skåne län ,7 3,8 05 Östergötlands län ,3 3,2 14 Västra Götalands län ,8 3,0 Riket ,8 4,0 10 Blekinge län ,7-3,7 21 Gävleborgs län ,3-0,2 19 Västmanlands län ,7 1,9 06 Jönköpings län ,6-0,2 17 Värmlands län ,9 0,2 23 Jämtlands län ,5 0,9 09 Gotlands län ,0 2,9 04 Södermanlands län ,1 0,8 08 Kalmar län ,7-0,2 24 Västerbottens län ,8 3,8 20 Dalarnas län ,9 0,6 22 Västernorrlands län ,0-0,9 25 Norrbottens län ,7 3, Falkenberg ,6 7, Varberg ,4 7, Kungsbacka ,7 10, Hylte ,0-3, Laholm ,8 1, Halmstad ,8 4,4 Ökningen av antalet förvärvsarbetande i besöksnäringen uppgick mellan 2007 och 2012 i Hallands län till personer, vilket motsvarar en ökning på 18,4 procent. Det är den femte största ökningen i landet. Mest ökade antalet förvärvsarbetande i Falkenbergs kommun, 37,6 procent, och i Varbergs kommun, 26,4 procent. I samtliga län ökade antalet förvärvsarbetande mer i besöksnäringen än på arbetsmarknaden som helhet. Detsamma gäller, med undantag för Halmstads kommun, även kommunerna i Hallands län. Med hjälp av några kartor görs en översiktlig beskrivning av besöksnäringens geografiska lokalisering i Sverige. Sverigekartorna visar besöksnäringens andel av den totala sysselsättningen och sysselsättningsutveckling i samtliga kommuner.

8 7 Kartan med röda cirklar visar besöksnäringens betydelse för sysselsättningen, mätt som besöksnäringens andel av totalsysselsättningen, i Sveriges alla kommuner. Som områden där besöksnäringen har stor betydelse framträder de tre storstadsområdena, västkusten, Norrlands inland, delar av Östergötland samt Gotland och norra Öland. Kartan med blå och röda cirklar visar utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i besöksnäringen mellan 2007 och Utvecklingen är starkast i landets mest tätbefolkade områden och i de större städerna. Allra mest ökar antalet sysselsatta i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner. De röda cirklarna representerar kommuner där besöksnäringens sysselsättning minskar. Särskilt notabelt är att antalet sysselsatta minskar i de två kommuner där besöksnäringen har störst betydelse för totalsysselsättningen, Älvdalen och Åre. Besöksnäringen i Halland Som redan konstaterats så sysselsätter besöksnäringens kärnbranscher i Halland personer, män och kvinnor. Sysselsättningen är starkt koncentrerad till restaurangbranschen där nästan hälften (3 026 personer) arbetar. Även här är det fler kvinnor än män. Övriga delbranscher med relativt många anställda är hotellsektorn och verksamheter som på olika sätt kan kopplas till idrott och fritidsverksamhet.

9 8 Antal förvärvsarbetande 2012 i besöksnäringens kärnbranscher. Hallands län Män Kvinnor Totalt restauranger hotell med restaurang sportklubbar och idrottsföreningar sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar övriga fritids- och nöjesanläggningar golfbanor, golfklubbar campingplatser m.m tävlingsstall enskilda artister, författare, journalister m.fl hotell utan restaurang konferensanläggningar producenter av konstnärliga, litterära och artistiska verk charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik stödföretag till artistisk verksamhet turistbyråer o.d gymanläggningar resebyråer professionella idrottsutövare, sportarrangörer, sportadministratörer researrangörer nöjes- och temaparker vandrarhem m.m biografer stugbyar m.m trav- och galoppbanor teater- och konserthusföretag o.d skidsportanläggningar motorbanor Totalt De tre följande kartorna visar besöksnäringens lokalisering i Halland. Kartorna visar sysselsatt dagbefolkning, sysselsatta efter arbetsplatsens lokalisering, redovisat på kvadratkilometerrutor. Observera att det inte är de enskilda företagens lokalisering utan antalet personer som har sin arbetsplats i varje kilometerruta. I en och samma ruta, särskilt i städerna, kan det finnas flera företag eller arbetsplatser. Den första kartan visar hela besöksnäringens lokalisering i Hallands län. Besöksnäringen är, trots koncentrationen till städerna och städernas närhet, en verksamhet med ganska stor geografisk spridning. Det finns ett antal förhållandevis stora verksamheter i de mindre tätorterna och på landsbygden. I stora drag kan det dock konstateras att besöksnäringens kärnbranscher i huvudsak är lokaliserad till Hallands kustområde med en särskild koncentration till städerna.

10 Följande två kartor visar var i Halland arbetsplatserna inom restaurang- och hotellbranscherna är lokaliserade. 9

11 10 Hotellbranschen är tydligt koncentrerad till städerna och dess närhet, med det finns några större anläggningar som är lokaliserade till mindre tätorter och i något fall till landsbygden. Restaurangbranschen kännetecknas av att den omfattar ett betydligt större antal mindre enheter. Många av dessa finns i mindre orter och på landsbygden. I övrigt är restaurangerna i hög grad lokaliserade till områden med stort befolkningsunderlag i kustområdet och i städerna. Sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher Det har tidigare konstaterats att besöksnäringen i Halland sysselsätter personer, varav 56 procent är kvinnor och 44 procent män. Besöksnäringen, avgränsad på detta sätt, är alltså ingen stor bransch sysselsättningsmässigt. De drygt sysselsatta motsvarar 4,8 procent av de drygt förvärvsarbetande personer som har sin arbetsplats i Halland. En tydlig skillnad mellan besöksnäringen och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de förvärvsarbetande. De som arbetar i besöksnäringen är unga. Mer än en tredjedel, 36,4 procent, är under 25 år, vilket ska jämföras med 12,2 procent på arbetsmarknaden som helhet. Mer än hälften, 57,8 procent av de sysselsatta i besöksnäringen är under 35 år. Ålderstrukturen i besöksnäringen är sannolikt den viktigaste förklaringen till att näringen avviker från andra branscher också i andra avseenden. Två sådana avvikelser är att inkomsterna är låga och att utbildningsnivån är låg.

12 11 Medelinkomst i besöksnäringens kärnbranscher Källa: SCB, Västdatabasen MONA Män Kvinnor Total Hela arbetsmarknaden Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik Turistbyråer o.d Golfbanor, golfklubbar Researrangörer Resebyråer Stugbyar m.m Trav- och galoppbanor Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar Nöjes- och temaparker Hotell med restaurang Hotell utan restaurang Skidsportanläggningar Vandrarhem m.m Besöknäringen totalt Campingplatser m.m Konferensanläggningar Restauranger Motorbanor Förvärvsarbetande i besöksnäringens kärnbranscher har en medelinkomst som är drygt kronor lägre än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Medelinkomsten i besöksnäringen var 2012 knappt för män och drygt för kvinnor. Utbildningsnivån hos de sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher kännetecknas av en relativt stor andel med högst grundskola och liten andel med eftergymnasial utbildning. I besöksnäringen har 20 procent högst grundskola jämfört med 13,7 procent på arbetsmarknaden som helhet. Även andelen med eftergymnasial utbildning uppgår i besöksnäringen till 20 procent vilket ska jämföras med 33,7 procent på hela arbetsmarknaden. Sett till hela arbetsmarknaden är utbildningsnivån, uttryckt som andel sysselsatta med högskoleutbildning, högst i utbildningssektorn och lägst inom byggverksamhet och utvinning av mineral. I Utbildningsnivå 2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+år Högst Efter- Uppgift grundskola Gymnasial gymnasial saknas Besöksnäringen 20,2 58,0 20,0 1,8 Hela arbetsmarknaden 13,7 52,3 33,7 0,4 Andel förvärvsarbetande med högskoleutbildning på hela arbetsmarknaden 2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år P Utbildning 68,9 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 64,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 56,7 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 55,3 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 53,3 K Finans- och försäkringsverksamhet 44,0 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 43,0 R Kultur, nöje och fritid 36,4 Hela arbetsmarknaden 33,7 L Fastighetsverksamhet 30,8 S Annan serviceverksamhet 26,7 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 22,0 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 21,6 Besöksnäringen 20,0 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 19,9 C Tillverkning 18,8 I Hotell och restaurang 16,8 A Jordbruk, jakt och skogsbruk 16,0 H Transport och magasinering 14,0 F Byggverksamhet 10,4 B Utvinning av mineral 7,1 Källa: SCB, Västdatabasen MONA och raps-ris

13 12 besöksnäringen höjs genomsnittet genom att utbildningsnivån inom Kultur, nöje och fritid är förhållandevis hög och sänks genomsnittet genom den relativt låga andelen högskoleutbildade inom hotell- och restaurangbranschen. Företagsekonomisk 2 utveckling i besöksnäringens kärnbranscher I besöksnäringens kärnbranscher finns 2014, enligt UC WebSelect, företag. 780 av företagen är aktiebolag, enskild näringsverksamhet och 267 handelsbolag. Antalet företag i besöksnäringens kärnbranscher motsvarar 6,7 procent av alla företag i Hallands län. Det bör noteras att den följande företagsekonomiska redovisningen endast omfattar aktiebolagen. Det bara om dessa det finns detaljerad bokslutsinformation. Antal företag efter juridisk form Källa: UC, WebSelect Enskild Aktie- närings- Handelsbolag verksamhet bolag Övriga Totalt Hela näringslivet Besöksnäringen Besöksnäringens andel 5,5 6,8 13,3 7,4 6,7 Aktiebolagens omsättning i besöksnäringens kärnbranscher uppgick 2012 till knappt 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,2 procent av hela det halländska näringslivets omsättning. Besöksnäringen svarade, med ett sammanlagt förädlingsvärde på 1,3 Mdr kronor, för 3,3 procent av det samlade förädlingsvärdet i Halland. Omsättning per anställd och förädlingsvärde per anställd är betydligt lägre i besöksnäringens företag än i näringslivet som helhet. Besöksnäringen är alltså en relativt personalintensiv verksamhet. Det halländska näringslivets ekonomi 2012, Tkr Källa: Bisnode, Simpler Hela Besöks- Näringslivet näring Andel Omsättning ,2 Omsättning per anställd Förädlingsvärde (FV) ,3 Förädlingsvärde per anställd Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Värdeavstånd (vinst) ,1 Värdeavstånd per anställd 36 7 Antal anställda ,2 Antal företag, aktiebolag ,8 Den samlade vinsten 3 (värdeavståndet) i besöksnäringens aktiebolag uppgick 2012 till blygsamma 22, 8 miljoner kronor, vilket bara är drygt en procent av hela näringslivets värdeavstånd. Personalintensiteten i besöksnäringen innebär att näringen svarar för en större andel av de anställda i näringslivet än vad som vad som motsvarar näringens andel av den totala omsättningen och förädlingsvärdet i aktiebolagen. Således svarar besöksnäringen för 5,2 procent av de anställda, men bara 2,2 procent av omsättningen och 3,3 procent av förädlingsvärdet. 2 Endast aktiebolag ingår i redovisningen. Simplerdatabasen bygger på Bolagsverkets databas över aktiebolagens bokslut. 3 Vinst eller värdeavstånd = Förädlingsvärdet minus förädlingskostnaderna (personalkostnad + kapitalkostnad)

14 13 Besöksnäringens företagsekonomiska utveckling i Hallands län Källa: Bisnode, Simpler Antal anställda Förädlingsvärde Förädlingsvärde per anställd Omsättning Omsättning per anställd Värdeavstånd, vinst "Vinst" per anställd Företagen inom besöksnäringen har haft en relativt stabil och positiv utveckling under hela perioden 2004 till Antalet anställda i Halland har ökat från till personer, en ökning med 56,5 procent. Under samma period har branschens omsättning ökat med 73 procent till drygt 3,4 miljarder kronor och förädlingsvärdet med 91 procent till 1,3 miljarder. Besöksnäringens kärnverksamheter påverkades inte särskilt mycket av finanskrisen 2008 och En viss minskning av omsättning och förädlingsvärde kan dock iakttas under krisen, men antalet anställda har fortsatt att öka kontinuerligt. Däremot hade finanskrisen stora konsekvenser för företagens lönsamhet, uttryckt som värdeavstånd eller vinst, under finanskrisen. Värdeavståndet var starkt positivt fram till 2007 men förbyttes i negativa värden under 2008 och Efter finanskrisen är visserligen värdeavståndet positivt men på en mycket låg nivå. Värdeavståndet var 2012 bara 22 miljoner kronor, vilket är mycket lite i förhållande till ett förädlingsvärde på 1,3 miljarder och en omsättning på 3,4 miljarder. I Hallands kommuner är företagens ekonomiska utveckling klart bäst i Varberg och Falkenberg. Detta gäller alla de tre indikatorerna omsättning, förädlingsvärde och antalet anställda. Företagen i södra Hallands tre kommuner har en sämre utveckling än kommunerna i den norra länsdelen. Ekonomisk utveckling i besöksnäringens kärnbranscher Källa: Bisnode, Simpler Omsättning Förädlingsvärde Anställda Hylte -1,8 4,6-7,7 Halmstad 54,4 62,8 42,7 Laholm 47,2 93,6 32,1 Falkenberg 76,7 112,3 65,8 Varberg 116,5 134,2 71,6 Kungsbacka 65,7 82,0 62,6 Halland 73,3 91,0 56,5

15 14 Upplevelsenäringen Region Halland följer sedan 2003 besöksnäringens generella utveckling med data från SCB:s företagsregister. I denna statistik mäts utvecklingen av turismens kärnbranscher och Beräkningsandelar: Arrangemang & aktiviteter 100 procent Boende & konferens 100 procent branscher som är nära relaterade till och beroende av besöksnäringen. Exempel på sådana branscher är Kapitalvaror 10 procent livsmedelshandel, shopping, transport och underhåll Livsmedel 10 procent Restaurang & bar 100 procent bland annat i form av byggnadshantverk. Tabellen Shopping 33 procent härintill visar hur stor andel av olika branscher som Transport 10 procent Underhåll 10 procent schablonmässigt räknas till upplevelsenäringen. Jämför vi de upplevelserelaterade näringarnas storlek och förändring med andra branscher förstärks bilden av en växande sektor. Antalet sysselsatta har under perioden ökat med närmare 60 procent i Halland vilket ska jämföras med att hela arbetsmarknaden i Halland under samma period växte med drygt 32 procent. Antalet anställda inom besöksnäringen ökar i alla hallandskommunerna. Mest ökar antalet sysselsätta Falkenbergs och Varbergs kommuner. Besöksnäringen har även en bra ekonomiska utveckling. Totalt sett ökade omsättningen i turistrelaterade branscher med 67,6 procent under perioden Mest ökade omsättningen i en av besöksnäringens kärnbranscher, arrangemang & aktiviteter, som mer än fördubblade sin omsättning. Stor omsättningsökning uppvisar också restaurangbranschen och underhåll i form av byggnadsarbete mm. Besöksnäringens sysselsättning 2003 och Differens Procent Riket ,2 Halland ,2 Hylte ,0 Halmstad ,6 Laholm ,3 Falkenberg ,5 Varberg ,7 Kungsbacka ,1 Källa: SCB, Företagsregistret

16 15 Besöksnäringens omsättning fördelat på delbransch, Mkr. Löpande priser Utveckling Differens Procent Arrangemang & Aktiviteter ,3 Boende & Konferens ,0 Kapitalvaror ,3 Livsmedel ,8 Restaurang & Bar ,3 Shopping ,3 Transport ,3 Underhåll ,6 Totalt ,6 Besöksnäringens omsättning fördelat på kommun, Mkr. Löpande priser Differens Procent Hallands län ,6 Hylte ,5 Halmstad ,2 Laholm ,6 Falkenberg ,5 Varberg ,5 Kungsbacka ,9 Källa: SCB, Företagsregistret Bland kommunerna ökar omsättningen i de turistrelaterade branscherna klart mest i Falkenberg, vilket till största delen kan förklaras med snabbt ökande försäljning vid handelsområdet i Ullared. Även Varbergs och Kungsbacka kommuner uppvisar en stark ökning av de turistrelaterade branschernas omsättning. Sammantaget växer upplevelsenäringen mer i den norra delen av Halland än i den södra både vad gäller omsättning och antal anställda i företagen. För att sammanfatta har besöksnäringen en vital roll i den halländska ekonomin, med en betydligt högre tillväxttakt än de flesta andra branscher. Upplevelsenäringen omsätter över 9 miljarder kronor, genererar nästan 8000 arbetstillfällen. Fritidshus År 2013 fanns det drygt fritidshus 4 i Sverige. Av dessa svarade Halland för eller knappt fyra procent. Fritidshusen i Halland är ganska jämt fördelade mellan de fem kustkommunerna medan antalet är mindre i Hylte kommun. I landet som helhet ökade antalet fritidshus med under perioden 2007 till I Halland däremot minskade antalet fritidshus under samma period med 433. Bland kommunerna ökade antalet fritidshus bara i Laholm och Falkenberg. I ett nationellt perspektiv kan det konstateras att antalet fritidshus minskar i storstadslänen och närliggande län. Antalet fritidshus minskar alltså i de delar av landet som har en stark befolkningsökning. Det finns två tänkbara förklaringar till denna utveckling. För det första sker det en permanentning som innebär att fritidshus omvandlas till helårsbostäder. Detta sker i första hand i regioner som har en stark folkmängdutveckling. För det andra ökar antalet fritidshus i områden med negativ 4 Antal fritidshus är beräknade utifrån Fastighetstaxeringsregistret och tidpunkten avser den 1 januari respektive år. Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning. Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inklusive utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår.

17 16 befolkningsutveckling genom att helårsbostäder omvandlas till fritidshus när människor flyttar. För att få ett mått på fritidshusens betydelse är det intressant att studera antalet fritidshus i förhållande till folkmängden. Mätt på detta sätt kan Halland inte betraktas som ett starkt fritidshuslän. I Halland finns 73 fritidshus per 1000 invånare, vilket placerar länet på 11:e plats i landet bara obetydligt över riksgenomsnittet. Antal fritidshus 2007 och 2013 efter region och år. Källa: SCB Utveckling Fritidshus Differens Procent per 1000 inv. 23 Jämtlands län , Gotlands län , Dalarnas län , Kalmar län , Västerbottens län , Norrbottens län , Västernorrlands län , Gävleborgs län , Värmlands län , Blekinge län , Hallands län , Södermanlands län , Kronobergs län ,5 63 Riket , Uppsala län , Östergötlands län , Örebro län , Västra Götalands län , Jönköpings län , Västmanlands län , Stockholms län , Skåne län , Laholm , Hylte , Falkenberg , Varberg , Halmstad , Kungsbacka ,0 42 Flest fritidshus i förhållande till folkmängden finns i Jämtlands, Gotlands, Dalarnas och Kalmar län. Gemensamt för dessa län är att de har en svag befolkningsutveckling, men också att de är starka turistdestinationer. Två av dem vinterdestinationer med stora stugbyar och många enskilt ägda fritidhus. I Halland sticker Laholms kommun ut med många fritidshus per 1000 invånare, medan Halmstad och Kungsbacka har få fritidshus i förhållande till folkmängden. Det är också i dessa två kommuner som antalet fritidshus minskar allra mest. Det är också intressant att sätta fritidshusbeståndet i relation till utlandsturismen, där det tidigare konstaterades att Halland sticker ut som ett län med få utlandska gäster. Mest utlandsägda fritidshus finns i Kronobergs län, det län som också har störst andel utländska gästnätter i de kommersiella boendeanläggningarna. I Kronoberg är hela 40 procent av fritidshusen utlandsägda. Många utlandsägda fritidshus finns också i Värmlands, Jönköpings och Blekinge län.

18 17 Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2012 samt därav utländska ägare efter land Andel utlands Därav med ägare från ägda Fritidshus Neder- Övriga Okänt fritids- Totalt Danmark Norge Tyskland länderna länder land Summa hus Kronoberg ,5 Värmland ,9 Jönköping ,0 Blekinge ,6 Skåne ,9 Kalmar ,7 Västra Götaland ,5 Halland ,4 Riket ,3 Jämtland ,4 Västerbotten ,5 Örebro ,8 Norrbotten ,8 Dalarna ,5 Östergötland ,9 Västernorrland ,4 Gävleborg ,0 Gotland ,8 Södermanland ,5 Västmanland ,4 Stockholm ,3 Uppsala ,3 Källa: SCB I Halland är av de fritidshusen utlandsägda, vilket motsvara 8,4 procent. Utlandsägandet av fritidshus i Halland domineras av ägare från Danmark (1 266) men det finns också 476 fritidshus som ägs av tyskar. Det är också dessa två länder som dominerar det utländska ägandet av fritidhus i landet som helhet.

19 18 Styrkeområden i Hallands tillväxtstrategi Detta avsnitt är kopierat från Tillväxtstrategins analysunderlag. Kriterier för styrkeområden Ett styrkeområde behöver bedömas utifrån fem övergripande kriterier. Dessa är: Styrkeområdets koppling till det regionala näringslivet Det behöver finnas företag i regionen som kan och vill samverka inom ramen för ett styrkeområde och ta mot resultatet och förädla dessa till kommersialiserbara produkter och tjänster. Styrkeområdets koppling till forskning, utbildning och utvecklingsstrukturer Det behöver finnas en stödjande utvecklingsstruktur av organisationer som arbetar inom styrkeområdet. Dessa ska kunna driva utvecklingsprojekt och ta hand om dess resultat. Det kan vara aktörer som science parks, inkubatorer och andra projektarenor. Vidare är det viktigt att det i regionen, eller i regionens närområde, bedrivs relevant forskning och utbildning som kan kopplas till styrkeområdet. Behovet av marknadskompletterande insatser Det behöver finnas en klar uppfattning om varför offentliga insatser behövs och vad det är som marknaden inte klarar av att hantera på egen hand. Styrkeområdets koppling till en samhällsutmaning Att ha en koppling till en samhällsutmaning innebär att ett styrkeområde arbetar med att ta fram nya lösningar på samhälleliga problem. De breda samhällsutmaningar som pekas ut för den regionala tillväxtpolitiken i Europa 2020-strategin och den nationella strategin är miljö och klimat samt den demografiska utmaningen. För att hantera samhällsutmaningar behöver näringsliv, akademin, det offentliga och andra aktörer samordnas och bidra med sina kompetenser och resurser. Det krävs ofta tvärvetenskapliga angreppssätt och ingen enskild bransch kan lösa problemen ensamt. Ingående aktörers vilja att delta i gemensamma samarbetsinitiativ Det behövs en vilja och förmåga från ingående aktörerna i ett styrkeområde att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete. Företag och övriga aktörer måste dela med sig av kunskap och se nyttan med långsiktiga satsningar som inte nödvändigtvis ger avkastning på kort sikt. I denna analys diskuteras tre styrkeområden där Halland har särskilt goda förutsättningar. Dessa är Hälsoinnovation, Grön tillväxt och Besöksnäringen. I det följande diskuteras hur dessa styrkeområden uppfyller de krav som ställs på ett framgångsrikt tematiskt innovations- och utvecklingsarbete.

20 19 Besöksnäringen som styrkeområde Besöksnäringen har varit ett regionalt styrkeområde i Halland sedan Styrkeområdets koppling till det regionala näringslivet. Besöksnäringen i Halland har under många år utvecklats starkt. Många branscher ingår i besöksnäringen. Förutom företag inom traditionell besöksnäring som hotell och camping har även handels-, service- och restaurangföretag en stark koppling till besöksnäringen. Den halländska besöksnäringen, inklusive delar av handel, transport och underhåll sysselsätter nära 8000 personer. Styrkeområdets koppling till forskning-, utbildning och utvecklingsstrukturer I regionen bedrivs utbildning inom turism och besöksnäring på gymnasienivå, YH-nivå samt högskolenivå. Viss forskning inom området bedrivs på Högskolan i Halmstad. Det finns ett behov av att koppla besöksnäringen till forskning och utveckling. Behovet av marknadskompletterande insatser Besöksnäringen består av ett stort antal aktörer och företag som behöver samverka för att skapa en attraktiv destination. Därför är samordnande marknadskompletterande insatser från det offentliga en viktig del av arbetet med produktutveckling och marknadsföring. Det är sällsynt att besöksnäringen utan marknadskompletterande insatser klarar av att driva den samverkan som krävs för utveckling i näringen. Styrkeområdets koppling till en samhällsutmaning Hållbarhetsaspekterna inom destinationsutvecklingen är viktiga. Klimatpåverkan vid resande och andra miljömässiga frågor är väsentliga att hantera inom styrkeområdet. Besöksnäringen kan även vara en positiv kraft för ett ekologiskt bevarande genom att sätta ett värde på naturen och använda tjänster som naturen tillhandahåller i form av avkoppling och rekreation, estetiska upplevelser eller kultur- och naturarv. Besöksnäringen kan även bidra till en ekonomisk och social utveckling genom att skapa sysselsättning i områden som annars saknar de förutsättningar för ekonomisk specialisering och innovation som finns i större städer. Ingående aktörers vilja alt delta i gemensamma samarbelsinitiativ Det finns hos företag och aktörer en insikt om behovet av att samverka inom besöksnäringen för att utveckla nya reseanledningar och Halland som destination. Många olika aktörer krävs för att en destination skall utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig destination. Denna samverkan är inte enkel men nödvändig och det finns en vilja till gemensam kraftsamling i regionen.

21 20 Bilaga 1: Grunddata för besöksnäringens ekonomi i kommunerna Hylte Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,6 Omsättning ,8 Inköp Varor/Tjänster ,5 Förädlingsgrad 36,7% 31,7% 36,3% 43,5% 36,8% 40,0% 38,4% 38,3% 39,1% Personalkostnad (PK) ,5 Kapitalkostnad (KK) ,5 Förädlingskostnad (FK) ,8 Personaleffektivitet 0,80 0,77 0,78 0,66 0,66 0,68 0,75 0,78 0,85 Kapitaleffektivitet 0,28 0,27 0,27 0,23 0,23 0,25 0,26 0,26 0,22 GRm-index 1,08 1,04 1,05 0,89 0,89 0,93 1,01 1,04 1,07 Värdeavstånd Antal anställda ,7 Antal företag ,3 Halmstad Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,8 Omsättning ,4 Inköp Varor/Tjänster ,8 Förädlingsgrad 39,9% 39,4% 32,8% 36,8% 32,4% 35,0% 34,5% 35,0% 42,0% Personalkostnad (PK) ,3 Kapitalkostnad (KK) ,1 Förädlingskostnad (FK) ,2 Personaleffektivitet 0,61 0,69 0,81 0,71 0,93 0,84 0,89 0,86 0,91 Kapitaleffektivitet 0,18 0,18 0,22 0,19 0,23 0,22 0,20 0,19 0,13 GRm-index 0,79 0,87 1,03 0,90 1,16 1,05 1,10 1,05 1,05 Värdeavstånd Antal anställda ,7 Antal företag ,0 Laholm Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,6 Omsättning ,2 Inköp Varor/Tjänster ,0 Förädlingsgrad 32,4% 33,3% 28,9% 33,5% 37,0% 34,7% 36,9% 43,4% 42,6% Personalkostnad (PK) ,7 Kapitalkostnad (KK) ,3 Förädlingskostnad (FK) ,1 Personaleffektivitet 0,83 0,79 0,80 0,85 0,82 0,67 0,73 0,79 0,72 Kapitaleffektivitet 0,21 0,16 0,18 0,20 0,19 0,16 0,16 0,13 0,12 GRm-index 1,04 0,95 0,98 1,05 1,01 0,83 0,90 0,92 0,84 Värdeavstånd Antal anställda ,1 Antal företag ,5

22 21 Falkenberg Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,3 Omsättning ,7 Inköp Varor/Tjänster ,0 Förädlingsgrad 27,7% 33,2% 35,6% 37,3% 32,7% 35,5% 34,2% 33,1% 33,3% Personalkostnad (PK) ,5 Kapitalkostnad (KK) ,9 Förädlingskostnad (FK) ,7 Personaleffektivitet 0,89 0,74 0,72 0,70 0,79 0,80 0,76 0,82 0,80 Kapitaleffektivitet 0,14 0,12 0,12 0,11 0,13 0,17 0,16 0,17 0,13 GRm-index 1,03 0,86 0,84 0,81 0,92 0,97 0,92 1,00 0,93 Värdeavstånd Antal anställda ,8 Antal företag ,8 Varberg Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,2 Omsättning ,5 Inköp Varor/Tjänster ,6 Förädlingsgrad 36,1% 40,6% 44,9% 41,7% 41,0% 41,0% 43,3% 38,7% 39,1% Personalkostnad (PK) ,4 Kapitalkostnad (KK) ,9 Förädlingskostnad (FK) ,7 Personaleffektivitet 0,92 0,88 0,80 0,89 0,89 0,87 0,81 0,83 0,87 Kapitaleffektivitet 0,12 0,08 0,09 0,10 0,10 0,11 0,11 0,10 0,08 GRm-index 1,04 0,96 0,90 1,00 0,99 0,97 0,92 0,93 0,96 Värdeavstånd Antal anställda ,6 Antal företag ,2 Kungsbacka Differens Procent Förädlingsvärde (FV) ,0 Omsättning ,7 Inköp Varor/Tjänster ,0 Förädlingsgrad 32,0% 36,9% 28,0% 34,1% 29,6% 30,0% 33,4% 35,5% 35,1% Personalkostnad (PK) ,4 Kapitalkostnad (KK) ,7 Förädlingskostnad (FK) ,6 Personaleffektivitet 0,81 0,69 0,69 0,53 0,87 0,92 0,84 0,83 0,86 Kapitaleffektivitet 0,14 0,14 0,18 0,14 0,20 0,19 0,16 0,15 0,13 GRm-index 0,95 0,83 0,87 0,67 1,07 1,11 1,00 0,98 0,98 Värdeavstånd Antal anställda ,6 Antal företag ,6