Fyra tassar och en svans blir fem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra tassar och en svans blir fem"

Transkript

1 Nina Borgström Fyra tassar och en svans blir fem En studie i hur hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i matematik Kandidatarbete Enheten för barnpedagogik vid Åbo Akademi Helsingfors 2011

2 Abstrakt Författare Borgström Nina Årtal 2011 Arbetets titel Fyra tassar och en svans blir fem. En studie i hur hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i matematik Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie kandidatexamen. Sidantal (tot) Helsingfors: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. 51 (55) Syftet med denna studie är att forska huruvida hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Jag har studerat vad som sker i samspelet och interaktionen mellan barnen, läraren och hunden för att finna ett svar på följande tre forskningsfrågor: 1. På vilket sätt kan hundens medverkan bidra till att ett barn vill lära sig matematik? 2. Hur kan hundens medverkan bidra till ett ökat samspel mellan barnen i inlärningssituationer? 3. På vilket sätt kan hunden bidra till att skapa en positiv inlärningsmiljö? Studien är kvalitativ. Datainsamlingen utfördes genom tre videoobservationstillfällen och en intervju med läraren som under intervjun såg på episoderna i videomaterialet. Hundens medverkan vid undervisningssituationerna kan bidra till ökad koncentration, mera motivation, större uthållighet och tålamod. Hundens närvaro ökar också barnens empatiska förmåga, en ökad nyfikenhet och mera lust att lära. Således hjälper hunden till att barn vill lära sig matematik positivt. I en grupp kan hundens medverkan bidra till att samspelet och interaktionen mellan barnen främjas, att toleransen mellan barnen ökar, gemenskapen och vi-andan bland barnen utvecklas, ökad uppmärksamhet och en riktad fokus hos barnen. I en inlärningsmiljö kan hunden bidra till ett lustfyllt lärande, till ett påfallande lugn, en harmonisk och positiv stämning och en avkopplande atmosfär. Genom detta skapar hunden en positiv inlärningsmiljö. I min studie har jag inte funnit motstridigheter mellan hundassisterad pedagogik som metod och de saker som jag har upptagit i den teoretiska referensramen i min studie. Däremot har jag funnit att hundassisterad pedagogik som metod rimmar väl med inlärningsteorierna och metoderna. Därtill är hundassisterad pedagogik en metod som stämmer överens med målsättningarna som myndigheterna inom skolväsendet har ställt i läroplanen.

3 Sökord: hundassisterad pedagogik, barn, hund, interaktion och samspel

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Teoretisk referensram Styrdokument och läroplaner Grunderna för planen för småbarnsfostran Grunderna för förskoleundervisningens Läroplan Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Perspektiv på utveckling och inlärning Piaget och ett kognitivt konstruktivistiskt perspektiv Vygotsky och en sociokulturell förståelse för lärandet Från Piaget och Vygotsky till Dewey Självutveckling, självkänsla och motivation Självutvecklingsteori Självkänsla och motivation Matematik i ett socialt samspel Empati och värdegrund Interaktion och samspel i lärmiljön Djurassisterad pedagogik Människans välmående 20 Oxytocin 20 Antrozoologi 20 Allergier och rädslor 21 3 Ansats och metod Ansats och val av datainsamlingsmetoder Kvalitativ ansats 22

5 3.1.2 Datainsamlingsmetoder Undersökningsgrupp och genomförande Analys och tolkning Reliabilitet och validitet 27 4 Resultatredovisning 28 5 Diskussion och sammanfattning Resultatdiskussion 39 Individen i fokus 39 Gruppen i fokus 42 Lärmiljön i fokus Metoddiskussion Sammanfattning och förslag till fortsatt forskning 48 Referenser 50 Bilagor Bilaga 1 Brev till föräldrarna Tabell 1. Studiens huvudsakliga resultat, innehållskategorier och nyckelord

6 1 Inledning Med hundassisterad pedagogik avses att en lärare har sin skolade hund med sig på lektionen för att främja elevernas inlärning. Läraren skall vara kompetent inom hundassisterad pedagogik och hunden skall ha avklarat en lämplighetstest för uppgiften. Sålunda formar den kompetenta läraren och den skolade hunden ett ekipage, vars samspel är särskilt inriktat på hundassisterad pedagogik. Elevernas ordinarie lärare följer lektionen endast som åhörare. Lektionerna i hundassisterad pedagogik är alltid målinriktade och i förväg planerade. Före lektionerna är det viktigt att eleverna har fått en möjlighet att lära känna hunden så att eleverna är förberedda. Att skapa en motiverande pedagogisk lärmiljö är viktigt för inlärningen. Enligt Höök (2010, s. 132) innebär hundassisterad pedagogik att hunden är en del av en inlärningssituation för att motivera barn till läxläsning samt att göra själva undervisningssituationen mera lustfylld. Undervisningen i klassrum berör alla elever. Den traditionella undervisningsmetoden, där läraren undervisar och eleverna passivt tar emot information, finns dock fortfarande kvar i skolorna. Sålunda kan hundassisterad pedagogik medföra att det blir mera liv, rörelse och engagemang bland eleverna under lektionerna. Detta innebär att läraren måste förbereda undervisningssituationerna på ett annorlunda sätt än brukligt. Läraren bör också beakta eventuella allergier och rädslor hos eleverna understryker Höök (2011, s. 70). Läraren bör samtidigt beakta hundens hälsa. Om hunden är sjuk, stressad eller om hunden har sjukdomar som kan smitta mellan en människa och en hund (zoonoser), är det inte lämpligt att hunden är med i undervisningssituationerna betonar Höök (2011, s. 68). Min syster har med hjälp av hundassisterad pedagogik uppnått positiva resultat i barns inlärning och utveckling. Jag har haft möjlighet att följa hennes arbete i klassrum, då hon har tillämpat hundassisterad pedagogik. Responsen som hon har fått av elevernas ordinarie lärare har varit positiv. En lärare har exempelvis noterat att en elev som tidigare skrivit endast korta texter, har med hundens närvaro inspirerats till att skriva. Därefter har eleven gärna skrivit långa berättelser. Detta gav mig en inspiration att studera ämnet. Jag har läst flera intressanta böcker och avhandlingar som har inspirerat mig ytterligare. Det ser ut att finnas många hänvisningar till källitteratur. Detta ger mig en bra grund för min studie. Eftersom jag arbetar med barn vill jag ta reda på mera om hundassisterad pedagogik som inlärningsmetod innebär och hur jag kunde tillämpa metoden i mitt vardagliga jobb med små barn.

7 De positiva resultaten som hundassisterad pedagogik kan ge är glädjande för alla delaktiga. Men för en pedagog är det också viktigt att förstå hur och på vilket sätt metoden leder till det goda resultatet. Denna förståelse är viktig för dem som vill lära sig metoden och tillämpa den i olika situationer. Utan denna förståelse kan en insats gå till spillo och de förväntade resultaten utebli. Därtill är det lika viktigt att ha en grundläggande förståelse för metoden och att kunna utveckla den. Det huvudsakliga syftet med detta kandidatarbete är att forska om huruvida hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i olika ämnen. Hundassisterad pedagogik som metod kan användas under lektioner som exempelvis modersmål, biologi, geografi, gymnastik och matematik. Jag har valt att lyfta fram matematiklektionerna. Det jag är intresserad av vad som sker i samspelet och interaktionen mellan barn, lärare och hund i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Ur ett pedagogiskt perspektiv kan hundassisterad pedagogik vara en motivationskälla för barns inlärning. När jag läst litteratur kring ämnet har jag funnit relativt många källor som lyfter denna inlärningsmetod och jag har blivit inspirerad av att forska mera kring temat. Utifrån detta har jag formulerat följande tre forskningsfrågor: 1. På vilket sätt kan hundens medverkan bidra till att ett barn vill lära sig matematik? 2. Hur kan hundens medverkan bidra till ett ökat samspel mellan barnen i inlärningssituationer? 3. På vilket sätt kan hunden bidra till att skapa en positiv inlärningsmiljö? Den första forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik som metod kan påverka en individ. Den andra forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik kan påverka en grupp. Den tredje forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik kan påverka inlärningsmiljön i vilken individen och gruppen finns. Hundassisterad pedagogik som metod kan tillämpas i olika ämnen som bl.a. modersmål, biologi, geografi, gymnastik och matematik. På grund av mina begränsade resurser har jag valt att avgränsa mitt arbete och studera hundassisterad pedagogik hos barn under matematiklektioner. Min studie består av fem huvudkapitel. I följande kapitel presenterar jag den teoretiska referensramen, redogör för läroplaner och styrdokument som utgör riktlinjer för daghem, förskola och skola. Därtill beskriver jag olika perspektiv på utveckling och inlärning, självkänsla, motivation, empati, interaktion och välmående. Jag beskriver också barns matematiska inlärning. Den empiriska studiens ansats, val av datainsamlingsmetoder, urval och undersökningens

8 genomförande beskrivs i kapitel tre. I kapitel fyra beskrivs resultatredovisning för studien. I kapitel fem diskuterar jag resultaten, metoden och en sammanfattning av min studie.

9 2 Teoretisk referensram För att kunna se den hundassisterade pedagogikens plats inom pedagogiken är det nödvändigt att förstå vilka målsättningar man har ställt för fostran och utbildning. Man bör också förstå de grundläggande teorierna inom lärandet. Därtill är det förstås viktigt att vara bekant med forskningen inom hundassisterad pedagogik och saker som tangerar hundassisterad pedagogik. 2.1 Styrdokument och läroplaner För daghem, förskolor och skolor finns styrdokument och läroplaner som ger riktlinjer och ramar hur deras verksamhet skall bedrivas och hur barnets möjligheter till inlärning och utveckling kan stödas. Riktlinjerna och verksamhetsramarna bygger på hela samhällets grundläggande värden och normer. I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) betonas den yrkesinriktade medvetenheten hos de personer som arbetar inom området samt att öka föräldradelaktigheten. Syftet med detta är att stödja barnet och familjen innan barnet blir läropliktigt. Därtill betonar man i planen fördjupningen av mångprofessionella samarbetsformer. Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005), Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 (2010) och Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) utgör tillsammans en helhet som på nationell nivå främjar barnens välbefinnande, tillväxt och inlärning Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) påpekas att en balanserad tillväxt, utveckling och inlärning hos barnet främjar småbarnsfostran. En interaktion mellan omgivningen och människor ger barnet kunskap om situationer i sina egna erfarenhetsområden, i sina känslor och begreppssystem. Här lyfts också fram att barn lär sig bäst då de är aktiva och intresserade. Barn kan sporras att lära sig genom att väcka deras intresse, experiment lust och nyfikenhet i en mångsidig och flexibel miljö. Då ett barn får fungera på ett meningsfullt och betydelsefullt sätt blir det möjligt för barnet att uppleva glädje över att lära sig och av att lyckas. Därtill påpekas att atmosfären i inlärningsmiljön skall vara positiv. I en positiv och trygg miljö som är anpassad till barnets ålder

10 och utvecklingsnivå, främjas barnets hälsa och välbefinnande på bästa sätt. I en välplanerad inlärningsmiljö där verksamheten sker i små grupper, har alla möjlighet att delta i diskussioner och utöva en växelverkan. I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) synliggörs flera olika ämnesmässiga inriktningar. Läraren skall tillämpa dessa inriktningar då han eller hon arbetar tillsammans med barnen. I planen beskrivs kort de olika inriktningarna. Dessa hjälper de vuxna att erbjuda sådana erfarenheter, situationer och omgivningar som gynnar barnens verksamhet och inlärning. I planen betonas att inga prestationskrav får ställas på barnen. Enligt planen skall barnen lära sig att göra jämförelser, att dra slutsatser och kunna räkna i vardagliga lekar med hjälp av konkreta material, föremål och redskap som barnen känner till från tidigare och som de är intresserade av. Den matematiska inriktningen i planen utgör grunden för det matematiska ämnesområdet i förskoleundervisningen. Enligt planen kompletterar de centrala ämnesområdena i förskoleundervisningen och de innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran varandra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010) I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010, s. 10) är synen på barnets lärande en aktiv och målinriktad process i vilken lärandet bygger på tidigare kunskap. Barnen upptar kunskap då de är aktiva. Lärandet sker genom en växelverkan. I en grupp lär sig barnen med och av varandra. I läroplanen betonas två centrala synsätt i den pedagogiska miljön. Det första synsättet lyfter fram interaktionens betydelse för barns utveckling och inlärning. Här är interaktionen såväl med de vuxna som med de andra barnen viktig. Det andra synsättet är de olika tillvägagångssätten och problemställningarna. I en stimulerande och utmanande pedagogisk miljö väcks barnens nyfikenhet, intresse och lusten att lära sig. I den pedagogiska miljön skall atmosfären vara glad, öppen, uppmuntrande och stressfri. I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010, s. 11) sägs det att läraren skall sträva efter att ge varierande erfarenheter och färdigheter åt barnen genom att variera med många olika arbetsmetoder. I läroplanen nämns även att läraren skall stödja inlärningen och handleda barnen så att de blir medvetna om hur de lär sig. Lärandet skall ske i samverkan med barn och vuxna genom experiment, utforskning och ett aktivt deltagande. Enligt läroplanen behöver barnet ett språk för att kunna tänka och uttrycka sig. För att stärka barnets känsloliv, kreativitet och självkänsla kan

11 förskoleundervisningen med hjälp av språket utveckla och stärka barnets tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter i själva inlärningsprocessen. Genom lek, rim och ramsor kan man utveckla barnets språkliga medvetenhet. I förskolan kan man förstärka barnens kunskaper i matematik i naturliga och vardagliga situationer. Genom lek, berättelser, sång, rörelse, små uppgifter, samtal och spel kan man uppmuntra barnen att aktivt delta i inlärningssituationerna. De vuxnas roll är alltså att skapa en pedagogisk miljö som stöder och främjar utvecklingen av det matematiska tänkandet hos varje enskilt barn i förskolan. Samtidigt är det viktigt att barnen utvecklar sin förmåga att koncentrera sig, lyssna, kommunicera och tänka. I planen betonas att barnets positiva självuppfattning skall förstärkas. Också barnets intresse för kunskap och förmåga att inta kunskaper skall främjas. Gemenskapen i förskolan skall erbjuda en trygg miljö där vänlighet och respekt visas för varandra. Undervisningen skall ge möjlighet till stimulerande interaktioner, gemensamma arbeten, ansvarstagande och delaktighet. Delaktigheten främjar barnets växande, lärande och välbefinnande. Därtill nämns i planen den pedagogiska miljön, som bör vara hälsosam och trygg Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) definieras lärmiljön som den miljö i vilken undervisning skall utövas. Den psykiska och sociala lärmiljön skall utformas av kognitiva och emotionella faktorer samt främja interaktion och mänskliga relationer. Målet kan nås genom att stöda elevens inlärningsmotivation samt genom att väcka elevens nyfikenhet. Enligt planen kan man främja elevens aktivitet, självstyrning och kreativitet genom att erbjuda intressanta utmaningar och problem. Helheten bör bestå av fysiska, psykiska och sociala element. I planen framförs att läraren skall välja arbetsmetoderna. Lärarens uppgift är att undervisa och leda både den enskilda eleven och eleverna som en grupp. Enligt planen är målet att uppnå en öppen, uppmuntrande, lugn och en positiv atmosfär. Lärmiljön skall stöda en växelverkan mellan eleverna och läraren. Därtill skall atmosfären främja dialoger och gynna eleverna att arbeta tillsammans som medlemmar i en grupp. I planen är de huvudsakliga målen för undervisningen i matematik (årskurs 1 2) att eleven skall utveckla ett matematiskt tänkande. Eleven skall också lära sig att koncentrera, att öva sig lyssna, att lära sig kommunicera och att skaffa sig erfarenheter. Erfarenheterna ger en grund för hur man bildar

12 matematiska begrepp och struktur. Under lärandet skall eleven få uppleva glädje och mångsidiga erfarenheter. 2.2 Perspektiv på utveckling och inlärning Doverborg, Pramling och Qvarsell (1987, s ) lyfter fram förhållandet mellan begreppen inlärning och utveckling. De säger att då man tänker på utveckling syftar man oftast på en utveckling som sker spontant hos barnet. I vardagligt tal sägs det att barn utvecklar sitt språk och tänkande. Utvecklingen sker på ett inre plan medan en inlärning oftast sker genom övningar eller det som sker i den omgivningen barnet befinner sig i. Doverborg m.fl. säger att det som sker kan antingen kallas för inlärning eller utveckling. Enligt Illeris (2001, s. 17) omfattar lärandet tre dimensioner (se figur 1). Illeris säger att allt lärande har ett färdighets- eller betydelsemässigt innehåll. För det första sker lärandet genom den kognitiva processen, dvs. hur vi lär oss. För det andra sker lärandet genom en psykodynamisk process, dvs. varför vi lär oss. Den tredje dimensionen är den sociala och samhälleliga omgivningen, dvs. vem lär sig, var vi lär oss, och när vi lär oss. Enligt Illeris (2001, s. 18) sker lärandet i mittfältet av den triangel som dessa tre dimensioner formar. Illeris betonar att inlärning sker i en process som påverkas av känslor, attityder och motivationer. Dessa faktorer kan fungera som drivkrafter men faktorerna kan också bli påverkade genom lärandet. Illeris har utformat en modell, som han kallar för samspelsprocessen i lärandet eller lärandets spännvidd. Grafiskt är modellen en rätsidig triangel. Uppe till vänster har Illeris placerat det kognitiva lärandet, uppe till höger det psykodynamiska lärandet och nere den sociala och samhälleliga dimensionen. Med modellen (se figur 1) vill Illeris ge en förståelse för hur ovannämnda tre dimensioner inverkar på människans lärande.

13 Det kognitiva lärandet Det psykodynamiska lärandet Social och samhällelig dimension Figur 1. Lärandets spännvidd, (Illeris, 2001, s. 18) Pramling Samulesson och Carlsson (2003, s. 18) lyfter fram Piagets och Vygotskijs syn på hur lärandet sker. Både Piaget och Vygotskij fokuserar sig på lärandets akt, dvs. hur lärandet går till. Pramling Samuelsson och Carlsson tillägger att Piaget förklarar lärandet och att Vygotskij tolkar lärandet. I Piagets och Vygotskijs teorier betonas hur barn genom olika aspekter i tankeutvecklingen skapar förståelse om sin omvärld. Wedel-Brandt (2008, s. 451) beskriver Sterns teori som handlar om själva synen på barnet, dvs. människosynen. Imsen (2006, s. 402) säger att Deweys inriktning finns i de konstruktivistiska varianterna med ett socialt syfte i undervisningen och att Dewey ser på lärandet som en funktion av en social gemenskap. Imsen tillägger att en individ har ett behov att utveckla sig psykologiskt, kognitivt och socialt. Dessa fyra teoretikers tankar beskriver jag i följande fyra avsnitt Piaget och ett kognitivt konstruktivistiskt perspektiv Björklund (2008, s. 34) beskriver den konstruktivistiska synen på lärandet och utvecklingen utgående från Piagets formulerade teori i vilken människans tankeutveckling och lärande står i en relation till omvärlden. Dessa tankeutvecklingar sätts igång i mötet med omvärlden och kan förklaras med hjälp av strukturer och processer. Två grundläggande processer för lärandet är Piagets begrepp assimilation och ackommodation. Säljö (2000, s. 49) betonar också Piagets tankar om att fokus ligger i människans intellekt och hur människor i sitt samspel med omgivningen bildar sin

14 kunskap. Säljö tillägger (2000, s. 60) att Piagets tankar om individens utveckling i detta samspel med omgivningen konstant regleras av de två kognitiva processerna assimilation och ackommodation. Assimilation är enligt Jerlang (2008, s. 303) en aktiv kunskapsmässig anpassning i vilken människan tar in och lär sig något nytt, dvs. tar upp nya saker i redan existerande beteendemönster och tankesätt. Ackommodation, enligt Jerlang (2008, s. 305), innebär att människor förändrar och förnyar sina invanda erfarenheter, sina sätt att tänka och sin förståelse av välden eller att de lägger till nya erfarenheter till redan existerande. Björklund (2008, s ) säger att Piaget är en forskare som har studerat barnets tankeutveckling speciellt inom matematiken. Piaget säger att då människor bildar förutsägbara mönster genom erfarenheter är dessa mönster uppbyggda med tankestrukturer. Då nya mönster bildas genom handlingar förändras strukturerna och detta utvecklar problemlösningsförmågan. Detta i sin tur innebär en inlärning. Enligt Björklund har Piagets syn på barns kognitiva utveckling fortfarande en betydelse för den kognitionspsykologiska utvecklingen. Björklund tillägger att även studier av barns lärande och framväxt är områden där Piaget har gett ett bidrag. Björklund (2009, s. 23) påpekar att kunskapen är ett resultat av en fortgående process vilken grundar sig på människans aktiviteter. Björklund säger att dessa tankegångar känner man igen i den konstruktivistiska synen på lärandet. Och här nämner Björklund Piaget som ett betydande namn. Piaget menar att människan är aktiv i sitt lärande från första början av en medfödd ambition att utforska och att upptäcka sin miljö. Enligt Björklund kan människans tankar och tankeutveckling beskrivas i form av strukturer och processer som inleds då människan möter skeenden och tingen i omvärlden. Eftersom kunskapen och förståelsen utvecklas hela tiden är det möjligt att kommunicera med matematik säger Björklund (2009, s. 23). Den konstruktivistiska synen att se på lärandet och matematiken tyder på att matematiken alltid upplevs subjektivt. Med generella drag kopplar människan ihop den individuella kunskapen och de generaliserade principerna. Detta säger Björklund är orsaken till att man kan prata matematik eftersom kunskapen och förståelsen konstant utvecklas. Björklund (2009, s. 24) säger att människan konstant tolkar sin omvärld. Detta innebär att kunskapen och förståelsen utvecklas hela tiden. Enligt Björklund är någon absolut kunskap inte därför möjlig. Det går inte att beskriva världen objektivt för att saker och ting alltid uppfattas och förstås utifrån någons perspektiv.

15 Piaget betonar hur människor konstruerar sin förståelse av omvärlden via kunskaper och insikter. Enligt Dysthe (2003, s. 61) är detta just hur barn lär sig och vad som påverkar barns inlärning vilket då i sig utesluter tanken om en påfyllnads- och överföringsprocess. Illeris (2001, s. 227) säger att Piagets bidrag är känt som en hörnsten för konstruktivismen. Doverborg, Pramlig och Qvarsell (1987) konstaterar också att Piagets teori om kunskapsutveckling brukar ses som konstruktivistisk, dvs. att barnet bildar själv aktivt sin kunskap. Detta sker genom att barnet gör tolkningar och skapar mening och innebörd av informationen och erfarenheten. Enligt Piaget (refererad i Doverborg m.fl., 1987) existerar en generell struktur i hur barn tänker då de tolkar sin omvärld. Enligt Imsen (2006, s. 282) tar Piaget fasta på att människan upplever yttervärlden genom handlingar och utforskningar. Det som återstår på ett inre plan är de aktiva handlingsmönstren som vi upplever. Också Dysthe (2003, 36 37) betonar betydelsen av Piagets kognitiva inlärningsteorier. Piaget säger att lärande är en aktiv konstruktionsprocess, dvs. eleven tar emot information, tolkar och binder ihop den. Dysthe menar att förmågan till att tänka och forma olika begrepp uppkommer i sådana situationer i vilka eleven själv är aktivt engagerad och testar sig fram. Dysthe betonar metakognitionen som är ett kognitivt begrepp. Med detta avses en förmåga att reflektera över sitt eget tänkande, sin förståelse och sitt lärande samt att sedan bli medveten om hur man lär sig bäst. Säljö (2000, s. 61) betonar Piagets syn på betydelsen av hur det sker en utveckling. Barn måste få vara aktiva och tillåtas bilda egna erfarenheter, både fysiska och intellektuella. Barn utvecklar sina förmågor då de manipulerar och undersöker olika fenomen. Enligt Jerlang (2008, s ) menar Piaget att man skall förstå att kunskapsutvecklingen är dynamisk. Jerlang fortsätter att enligt Piaget består kunskapen och utvecklingen som ett resultat av aktiviteter, dvs. ett aktivt handlande. Säljö (2000, s. 64) lyfter fram att den som vill förstå barnens utveckling kan se Piagets arbeten som en skatt av stor betydelse. Säljö betonar att Piagets perspektiv har stor påverkan på synen för lärandet, utbildningen och uppfostringen. Dysthe (2003, s. 38) påpekar att det finns forskare som utvecklar det sociokulturella och situerade synen på lärandet. Dessa forskare har som bakgrund den kognitiva forskningen. Fokus från individen för forskarna över till lärogemenskapen Vygotskij och en sociokulturell förståelse av lärandet Björklund (2008, s. 37) beskriver det sociokulturella perspektivet på lärandet vars bakgrund ligger i Vygotskijs tankar. Kunskap har alltid en social och en historisk bakgrund. Björklund (2008) påpekar att allt kunskapstilläggande är kognitivt, kommunikativt och emotionellt samt att

16 kunskapstilläggande sker i samspel med andra individer. Den generella kunskapen utvecklas steg för steg till individuella kunskaper, dvs. Vygotskij lägger stor vikt på den sociokulturella omgivningens roll för barnets utveckling, enligt Björklund. Björklund tillägger att barnet lär sig att lösa problem i samspel med andra individer vilket gagnar barnets kognitiva utveckling. Att lösa en uppgift tillsammans ger möjlighet för en fortsatt individuell utveckling. Enligt Dysthe (2003, s. 41) bygger det sociokulturella perspektivet på den konstruktivistiska synen på lärandet. Kunskap konstrueras genom ett samarbete med en kontext. Dysthe säger att interaktionen och samarbete betraktas som avgörande för lärandet, inte bara som positiva element i lärmiljön. Dysthe (2003, s. 75) påpekar att för Vygotskij ligger utgångspunkten för lärande och utvecklingen i den sociala samverkan, men också i de individuella processerna. Dysthe (2003, s. 78) anser att Vygotskij betraktar sådana funktioner som kulturella och kognitiva, som minne, som perception, som begreppsbildning hos individen. Utgångspunkten är i sociala aktiviteter och aktiviteterna leder till två resultat. För det första är resultatet en samverkan med andra individer. För det andra är resultatet en individuell utveckling. Enligt Imsen (2006, s 311) menar Vygotskij att utvecklingen måste ses från många olika principer. Utvecklingen måste uppfattas från ett resultat av många utvecklingsprinciper. Därtill kan olika principer vara olika i omfattningen beroende på vilken period av livet det handlar om. Imsen (2006, s ) beskriver Vygotskijs teorier om barns lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. att barn lär sig i sociala situationer. Imsen betonar att all intellektuell utveckling och allt tänkande har sina utgångspunkter i de sociala aktiviteterna. Även Säljö (2000, s ) säger att ett sociokulturellt perspektiv är utgångspunkten i samspelet. I detta samspel föds och utvecklas människor tillsammans. Säljö tillägger att barn kommunicerar i lekar. I interaktionen förklarar barnen vad som skall ske och vilka händelseförlopp leken har. Det inre tänkandet och den yttre interaktionen kopplas samman med hjälp av kommunikationen. Dysthe (2003, s ) betonar den sociala medieringen av individuellt lärande. Här kan lärandets sociala sidor ses ur två olika synvinklar. För det första, från det kognitiva synsättet som betonar det individuella lärandet, kunskapstillägnandet samt de kognitiva färdigheterna som är överförbara. För det andra, från den sociokulturella synen som ser lärandet som en kollektiv deltagande process (med tyngdpunkten på kontext och interaktion). Dysthe lyfter fram Vygotskijs begrepp den proximala utvecklingszonen, som beskriver vad den lärande kan klara av på egen hand, eller vad eleven kan åstadkomma med hjälp av stöd från en annan individ. Imsen (2005, s. 316) betonar skillnaden mellan dessa två nivåer. Alltså vad vi anser att barnet kan klara av med stöd och hjälp samt vad barnet kan klara av och göra på egen hand. Imsen säger att den pedagogiska utmaningen är att använda denna utvecklingszon. Barnet skall stimuleras

17 tillsammans med andra barn till ett uppmuntrande arbete. Således kan man hjälpa och stöda det osäkra barnet till att lyckas med uppgifterna på egen hand Från Piaget och Vygotskij till Dewey Imsen (2005, s. 49) poängterar att en av de första forskare som förespråkade individens aktiva medverkan i en inlärningsprocess är Dewey. Enligt Dewey lär man sig genom att göra och samla egna erfarenheter, dvs. erfarenhet är ett samspel mellan att göra något och att se vad handledningen leder till. Således uppstår förståelsen då individen kan se sambandet mellan en handling och resultatet. Därtill säger Imsen (2005, s. 278) att då man får nya erfarenheter, fortsätter individen att utveckla och att förändra sina kunskaper. Lärandet sker således i en kontinuerlig process i vilken vi konstruerar och rekonstruerar personliga uppfattningar. Imsen tillägger att Deweys filosofiska teori om lärandet genom aktivitet och erfarenhet är kanske den mest kända. Stensmo (2007, s. 201) ser Dewey som en portalfigur för pragmatismen inom pedagogiken. Dewey har myntat begreppet learning by doing, med vilket han syftar på eleven som är aktiv i undervisningssituationerna och där läraren blir handledare. Stensmo (2007) hävdar att i sådana aktiva situationer skall arbetet vara undersökande och kollektiva. Eleverna skall tillsammans lösa ett problem som intresserar dem. Stensmo tillägger att elever som jobbar tillsammans kan samtidigt kontrollera och korrigera varandra och lära sig genom samverkan. Dysthe (2003, s ) lyfter fram Deweys tanke om den allmänna uppfattningen om vad man lär sig i skolan. Det som man lär sig i skolan upplevs som relativt värdelöst eftersom den kunskapen ligger långt från verkligheten. I Deweys teori är kontinuitet och samspel två huvudprinciper om erfarenhetens funktion och betydelsen i uppfostran. 2.3 Självutveckling, självkänsla och motivation Enligt Brodin och Hylander (2002, s. 7) är definitionen på självutvecklingen att barnet utvecklar sina upplevelser om vem de är, och sin självkänsla genom interaktion med andra individer. Wedel- Brandt (2008, s. 449) påpekar att utifrån Sterns teori på det pedagogiska arbetet är det centrala att arbeta med relationer.

18 2.3.1 Självutvecklingsteori Brodin och Hylander (2002, s. 29) säger att Sterns utvecklingspsykologiska teorier beskriver barnets självutveckling som en process av ömsesidiga relationer mellan barnet och omsorgspersoner. Genom dessa samspel utvecklas barnets upplevelse om sig själv. Wedel-Brandt (2008, s. 453) beskriver Sterns teorier om självutveckling som ett värdefullt bidrag för den nya synen på barnet, dvs. det kompetenta barnet. Wedel-Brandt (2008, s. 419) noterar att Sterns huvudintresse är känslan av självet samt betydelsen av en relation mellan barnet och en vuxen. Wedel-Brandt påpekar att Stern inspirerats av både de psykoanalytiska teorierna och integrerade bidrag från Piaget. Enligt Wedel-Brandt (2008, s. 420) är Sterns teoretiska grundsyn att verkligheten upplevs alltid subjektivt, dvs. barnets subjektiva upplevelser som subjektivt tolkas av någon annan. Alltså den vuxne som iakttar ett barn och gör tolkningar utifrån sina egna erfarenheter och handlingar. Samspelet sker mellan barnet och omsorgspersonen. Wedel-Brandt hävdar att vuxna tolkar sina iakttagelser av barnet utifrån sina egna erfarenheter och agerar ur dessa tolkningar. Därtill tolkar den vuxne ofta samspelet utifrån den proximala utvecklingszonen (enligt Vygotskij). Med andra ord, det som finns på det stadium i vilket barnet befinner sig i och som barnet är på väg att utvecklas mot. Wedel-Brandt (2008, s. 421) påpekar att Sterns utgångspunkt är att barn är kompetenta individer som kan ingå relationer med andra individer. Brodin och Hylander (1997, s. 9 12) poängterar att fokus för Sterns teori finns på kommunikation och i relationer mellan människor, alltså det som en pedagog hela tiden är upptagen av. Brodin och Hylander (1997, s. 104) säger att den bekräftelse som barnet får genom kontakter och kommunikation med andra individer är viktig för att självet skall kunna utvecklas. De tillägger att enligt Stern ser den vuxna världen ur ett barnsperspektiv och samtidigt är den vuxna medveten om på vilken utvecklingsnivå barnet befinner sig i. Därtill påpekar Brodin och Hylander (2002, s. 29) att Stern i sin teori beskriver barnets självutveckling som ett förlopp av ömsesidiga relationer. I ett samspel med andra människor får barnet upplevelser av sig själv och kan då successivt utvecklas. Wedel-Brandt (2008, s. 453) hävdar att Stern använder sig av många olika komponenter från olika teorier och det kan ses som en liknelse i vilken man bygger broar mellan de olika inriktningarna. Wedel-Brandt (2008, s. 420) säger att Stern kombinerar den traditionella, experimentellt inriktade beteendeforskningen och det psykodynamiska tänkandet. Stern blir då, enligt Wedel-Brandt (2008, s. 453), en företrädare för den moderna uppfattningen om teorier, i vilken man inte behöver

19 ovillkorligt godkänna en teori fullt ut, utan man kan ta till sig delar av en teori och kombinera den med andra teorier. Brodin och Hylander (1997, s. 20) betonar Sterns bidrag till begreppet det kompetenta barnet. De tillägger att man kan skapa hypoteser om det som sker i barnets inre genom studier och observationer av barns yttre beteende, en förståelse av hur barnet upplever sig själv och sin omvärld. De säger att kroppen och själen ses som en helhet, och det som styr oss i ett ömsesidigt pågående samspel är arvet, biologin och psykologin. Wedel-Brandt (2008, s. 453) betonar också att Sterns teori kan ses som ett värdefullt bidrag till en ny syn på barnet, det kompetenta barnet samt till förståelsen av relationers betydelse Självkänsla och motivation Brodin och Hylander (2002, s. 13) betonar att barns känsloupplevelser och läroprocesser är sammankopplade och att den pågår hela tiden oberoende av var barnen är. Här är det fråga om ett komplext förhållande mellan känslor och lärande. De tillägger att motivationen för lärandet är intresset, utan ett intresse vill barn inget. Förvåning, glädje och stolthet går hand i hand med de flesta upptäckter och färdigheter. Barn som upplever att de kan, blir glada och stolta, och då förstärks barnens självkänsla. Enligt Brodin och Hylander (2002, s. 40) föds människor med ett antal motivationssystem. Dessa aktiveras i samspel med omgivningen och samverkar med affekterna som också är en del av drivkrafterna för utveckling och inlärning. De tillägger att då dessa utvecklingskrafter aktiveras i mötet med världen, skapar och utvecklar barnet olika former av kunskaper och färdigheter. Brodin och Hylander (2002, s. 41) säger att som erfaren pedagog har man kännedom om vad barn är intresserade av. De menar att barn är intresserade av allt som lever, rör sig, låter och förändras. Exempelvis nämner de småkryp och vatten som ofta fascinerar barn. Brodin och Hylander (2002, s. 43) belyser med ett exempel på hur pedagogen kan väcka många barns intresse samtidigt och hålla kvar intresset genom att skapa gemensamt fokus. Det är lättare att kunna behålla koncentrationen då man tittar och lyssnar tillsammans. Känslan ökar då alla har intresse för samma sak. Brodin och Hylander (2002, s. 11) hävdar att viljan att lära är sammankopplad med det glädjefyllda intresset. Därtill påpekar Brodin och Hylander (1997, s.42) att det inte går att skilja på det kognitiva och det känslomässiga, för de är sammanlänkade med varandra.

20 Imsen (2006, s. 457) beskriver motivationen som en sammanflätning av känslor, tankar och förnuftet. Dessa faktorer ger färg och glöd till våra handlingar. Det som framkallar aktivitet hos individen definierar Imsen som motivationen, dvs. faktorer som håller igång aktiviteten och ger den mål och mening. Motivation är därför ett mycket centralt begrepp för vår förståelse av det mänskliga beteendet. Enligt Imsen (2006, s. 459) påverkas motivationen av de grundläggande värderingarna. Imsen (2006, s. 463) hänvisar till Piagets teori och säger det är begäret att komma underfund med något eller att förstå och söka mening som leder till lärande. Människan är således meningssökande till sin natur, konstaterar Imsen. 2.4 Matematik i ett socialt samspel Matematiken är en del av det dagliga livet för alla människor säger Björklund (2007, s. 5). Enligt Björklund (2009, s ) kan matematiken förstås som ett socialt fenomen som utvecklar principer och begrepp under en lång period. Detta kan barn tidigt ta till sig och utnyttja för att lösa problem och för att kommunicera med andra. Innebörden förmedlas i samspel med andra människor, kontexten får en betydande roll vid tolkning av begrepp och hur begrepp förstås. Adler (2001, s. 7 9) säger att arbete med matematik är mycket mer än att arbeta med tal och siffror. Att göra avvikelser från ett gammalt traditionellt sätt kräver kunskap. Matematik är olika former av tankeprocesser, dvs. kognitiva processer. Adler nämner därtill att många elever upplever matematiken som någonting tråkigt och att elever inte ser vilken nytta man kan ha av ämnet. Enligt Adler (2001) kan detta bero på att upplägget i ämnet inte är lustfyllt eller att innehållet inte är tillräckligt spännande. Samtidigt konstaterar han att matematiken är en viktig del av våra liv och att det inte går att välja bort den. Malmer (1996, s. 14) poängterar att inlärning och utveckling sker då lektionerna är varierande, då eleverna själva får vara aktiva, då eleverna får arbeta med konkreta material samt då eleverna får beskriva, berätta och uppleva. Lärandet är då också mera lustbetonat säger Malmer. Malmer (1996, s. 34) förespråkar språkets roll i matematiken. Hon betonar vilken enorm betydelse språket och tänkandet har för matematikundervisningen. Malmer lyfter också fram att det i vår vardag finns föremål omkring oss som man kan samla för att sedan utnyttja dem för räkneuppgifter under matematiklektioner. Allt material går att beskrivas och grupperas och då behövs ord för att verbalt kunna göra detta.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Sofia Andersson Jenny Selinder Examensarbete inom kunskapsområdet pedagogik på C-nivå, grundnivå VT 2013

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande

Läs mer