Fyra tassar och en svans blir fem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra tassar och en svans blir fem"

Transkript

1 Nina Borgström Fyra tassar och en svans blir fem En studie i hur hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i matematik Kandidatarbete Enheten för barnpedagogik vid Åbo Akademi Helsingfors 2011

2 Abstrakt Författare Borgström Nina Årtal 2011 Arbetets titel Fyra tassar och en svans blir fem. En studie i hur hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i matematik Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie kandidatexamen. Sidantal (tot) Helsingfors: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. 51 (55) Syftet med denna studie är att forska huruvida hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Jag har studerat vad som sker i samspelet och interaktionen mellan barnen, läraren och hunden för att finna ett svar på följande tre forskningsfrågor: 1. På vilket sätt kan hundens medverkan bidra till att ett barn vill lära sig matematik? 2. Hur kan hundens medverkan bidra till ett ökat samspel mellan barnen i inlärningssituationer? 3. På vilket sätt kan hunden bidra till att skapa en positiv inlärningsmiljö? Studien är kvalitativ. Datainsamlingen utfördes genom tre videoobservationstillfällen och en intervju med läraren som under intervjun såg på episoderna i videomaterialet. Hundens medverkan vid undervisningssituationerna kan bidra till ökad koncentration, mera motivation, större uthållighet och tålamod. Hundens närvaro ökar också barnens empatiska förmåga, en ökad nyfikenhet och mera lust att lära. Således hjälper hunden till att barn vill lära sig matematik positivt. I en grupp kan hundens medverkan bidra till att samspelet och interaktionen mellan barnen främjas, att toleransen mellan barnen ökar, gemenskapen och vi-andan bland barnen utvecklas, ökad uppmärksamhet och en riktad fokus hos barnen. I en inlärningsmiljö kan hunden bidra till ett lustfyllt lärande, till ett påfallande lugn, en harmonisk och positiv stämning och en avkopplande atmosfär. Genom detta skapar hunden en positiv inlärningsmiljö. I min studie har jag inte funnit motstridigheter mellan hundassisterad pedagogik som metod och de saker som jag har upptagit i den teoretiska referensramen i min studie. Däremot har jag funnit att hundassisterad pedagogik som metod rimmar väl med inlärningsteorierna och metoderna. Därtill är hundassisterad pedagogik en metod som stämmer överens med målsättningarna som myndigheterna inom skolväsendet har ställt i läroplanen.

3 Sökord: hundassisterad pedagogik, barn, hund, interaktion och samspel

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Teoretisk referensram Styrdokument och läroplaner Grunderna för planen för småbarnsfostran Grunderna för förskoleundervisningens Läroplan Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Perspektiv på utveckling och inlärning Piaget och ett kognitivt konstruktivistiskt perspektiv Vygotsky och en sociokulturell förståelse för lärandet Från Piaget och Vygotsky till Dewey Självutveckling, självkänsla och motivation Självutvecklingsteori Självkänsla och motivation Matematik i ett socialt samspel Empati och värdegrund Interaktion och samspel i lärmiljön Djurassisterad pedagogik Människans välmående 20 Oxytocin 20 Antrozoologi 20 Allergier och rädslor 21 3 Ansats och metod Ansats och val av datainsamlingsmetoder Kvalitativ ansats 22

5 3.1.2 Datainsamlingsmetoder Undersökningsgrupp och genomförande Analys och tolkning Reliabilitet och validitet 27 4 Resultatredovisning 28 5 Diskussion och sammanfattning Resultatdiskussion 39 Individen i fokus 39 Gruppen i fokus 42 Lärmiljön i fokus Metoddiskussion Sammanfattning och förslag till fortsatt forskning 48 Referenser 50 Bilagor Bilaga 1 Brev till föräldrarna Tabell 1. Studiens huvudsakliga resultat, innehållskategorier och nyckelord

6 1 Inledning Med hundassisterad pedagogik avses att en lärare har sin skolade hund med sig på lektionen för att främja elevernas inlärning. Läraren skall vara kompetent inom hundassisterad pedagogik och hunden skall ha avklarat en lämplighetstest för uppgiften. Sålunda formar den kompetenta läraren och den skolade hunden ett ekipage, vars samspel är särskilt inriktat på hundassisterad pedagogik. Elevernas ordinarie lärare följer lektionen endast som åhörare. Lektionerna i hundassisterad pedagogik är alltid målinriktade och i förväg planerade. Före lektionerna är det viktigt att eleverna har fått en möjlighet att lära känna hunden så att eleverna är förberedda. Att skapa en motiverande pedagogisk lärmiljö är viktigt för inlärningen. Enligt Höök (2010, s. 132) innebär hundassisterad pedagogik att hunden är en del av en inlärningssituation för att motivera barn till läxläsning samt att göra själva undervisningssituationen mera lustfylld. Undervisningen i klassrum berör alla elever. Den traditionella undervisningsmetoden, där läraren undervisar och eleverna passivt tar emot information, finns dock fortfarande kvar i skolorna. Sålunda kan hundassisterad pedagogik medföra att det blir mera liv, rörelse och engagemang bland eleverna under lektionerna. Detta innebär att läraren måste förbereda undervisningssituationerna på ett annorlunda sätt än brukligt. Läraren bör också beakta eventuella allergier och rädslor hos eleverna understryker Höök (2011, s. 70). Läraren bör samtidigt beakta hundens hälsa. Om hunden är sjuk, stressad eller om hunden har sjukdomar som kan smitta mellan en människa och en hund (zoonoser), är det inte lämpligt att hunden är med i undervisningssituationerna betonar Höök (2011, s. 68). Min syster har med hjälp av hundassisterad pedagogik uppnått positiva resultat i barns inlärning och utveckling. Jag har haft möjlighet att följa hennes arbete i klassrum, då hon har tillämpat hundassisterad pedagogik. Responsen som hon har fått av elevernas ordinarie lärare har varit positiv. En lärare har exempelvis noterat att en elev som tidigare skrivit endast korta texter, har med hundens närvaro inspirerats till att skriva. Därefter har eleven gärna skrivit långa berättelser. Detta gav mig en inspiration att studera ämnet. Jag har läst flera intressanta böcker och avhandlingar som har inspirerat mig ytterligare. Det ser ut att finnas många hänvisningar till källitteratur. Detta ger mig en bra grund för min studie. Eftersom jag arbetar med barn vill jag ta reda på mera om hundassisterad pedagogik som inlärningsmetod innebär och hur jag kunde tillämpa metoden i mitt vardagliga jobb med små barn.

7 De positiva resultaten som hundassisterad pedagogik kan ge är glädjande för alla delaktiga. Men för en pedagog är det också viktigt att förstå hur och på vilket sätt metoden leder till det goda resultatet. Denna förståelse är viktig för dem som vill lära sig metoden och tillämpa den i olika situationer. Utan denna förståelse kan en insats gå till spillo och de förväntade resultaten utebli. Därtill är det lika viktigt att ha en grundläggande förståelse för metoden och att kunna utveckla den. Det huvudsakliga syftet med detta kandidatarbete är att forska om huruvida hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i olika ämnen. Hundassisterad pedagogik som metod kan användas under lektioner som exempelvis modersmål, biologi, geografi, gymnastik och matematik. Jag har valt att lyfta fram matematiklektionerna. Det jag är intresserad av vad som sker i samspelet och interaktionen mellan barn, lärare och hund i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Ur ett pedagogiskt perspektiv kan hundassisterad pedagogik vara en motivationskälla för barns inlärning. När jag läst litteratur kring ämnet har jag funnit relativt många källor som lyfter denna inlärningsmetod och jag har blivit inspirerad av att forska mera kring temat. Utifrån detta har jag formulerat följande tre forskningsfrågor: 1. På vilket sätt kan hundens medverkan bidra till att ett barn vill lära sig matematik? 2. Hur kan hundens medverkan bidra till ett ökat samspel mellan barnen i inlärningssituationer? 3. På vilket sätt kan hunden bidra till att skapa en positiv inlärningsmiljö? Den första forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik som metod kan påverka en individ. Den andra forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik kan påverka en grupp. Den tredje forskningsfrågan har jag valt för att finna hur hundassisterad pedagogik kan påverka inlärningsmiljön i vilken individen och gruppen finns. Hundassisterad pedagogik som metod kan tillämpas i olika ämnen som bl.a. modersmål, biologi, geografi, gymnastik och matematik. På grund av mina begränsade resurser har jag valt att avgränsa mitt arbete och studera hundassisterad pedagogik hos barn under matematiklektioner. Min studie består av fem huvudkapitel. I följande kapitel presenterar jag den teoretiska referensramen, redogör för läroplaner och styrdokument som utgör riktlinjer för daghem, förskola och skola. Därtill beskriver jag olika perspektiv på utveckling och inlärning, självkänsla, motivation, empati, interaktion och välmående. Jag beskriver också barns matematiska inlärning. Den empiriska studiens ansats, val av datainsamlingsmetoder, urval och undersökningens

8 genomförande beskrivs i kapitel tre. I kapitel fyra beskrivs resultatredovisning för studien. I kapitel fem diskuterar jag resultaten, metoden och en sammanfattning av min studie.

9 2 Teoretisk referensram För att kunna se den hundassisterade pedagogikens plats inom pedagogiken är det nödvändigt att förstå vilka målsättningar man har ställt för fostran och utbildning. Man bör också förstå de grundläggande teorierna inom lärandet. Därtill är det förstås viktigt att vara bekant med forskningen inom hundassisterad pedagogik och saker som tangerar hundassisterad pedagogik. 2.1 Styrdokument och läroplaner För daghem, förskolor och skolor finns styrdokument och läroplaner som ger riktlinjer och ramar hur deras verksamhet skall bedrivas och hur barnets möjligheter till inlärning och utveckling kan stödas. Riktlinjerna och verksamhetsramarna bygger på hela samhällets grundläggande värden och normer. I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) betonas den yrkesinriktade medvetenheten hos de personer som arbetar inom området samt att öka föräldradelaktigheten. Syftet med detta är att stödja barnet och familjen innan barnet blir läropliktigt. Därtill betonar man i planen fördjupningen av mångprofessionella samarbetsformer. Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005), Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 (2010) och Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) utgör tillsammans en helhet som på nationell nivå främjar barnens välbefinnande, tillväxt och inlärning Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) påpekas att en balanserad tillväxt, utveckling och inlärning hos barnet främjar småbarnsfostran. En interaktion mellan omgivningen och människor ger barnet kunskap om situationer i sina egna erfarenhetsområden, i sina känslor och begreppssystem. Här lyfts också fram att barn lär sig bäst då de är aktiva och intresserade. Barn kan sporras att lära sig genom att väcka deras intresse, experiment lust och nyfikenhet i en mångsidig och flexibel miljö. Då ett barn får fungera på ett meningsfullt och betydelsefullt sätt blir det möjligt för barnet att uppleva glädje över att lära sig och av att lyckas. Därtill påpekas att atmosfären i inlärningsmiljön skall vara positiv. I en positiv och trygg miljö som är anpassad till barnets ålder

10 och utvecklingsnivå, främjas barnets hälsa och välbefinnande på bästa sätt. I en välplanerad inlärningsmiljö där verksamheten sker i små grupper, har alla möjlighet att delta i diskussioner och utöva en växelverkan. I Grunderna för planen för småbarnsfostran (2005) synliggörs flera olika ämnesmässiga inriktningar. Läraren skall tillämpa dessa inriktningar då han eller hon arbetar tillsammans med barnen. I planen beskrivs kort de olika inriktningarna. Dessa hjälper de vuxna att erbjuda sådana erfarenheter, situationer och omgivningar som gynnar barnens verksamhet och inlärning. I planen betonas att inga prestationskrav får ställas på barnen. Enligt planen skall barnen lära sig att göra jämförelser, att dra slutsatser och kunna räkna i vardagliga lekar med hjälp av konkreta material, föremål och redskap som barnen känner till från tidigare och som de är intresserade av. Den matematiska inriktningen i planen utgör grunden för det matematiska ämnesområdet i förskoleundervisningen. Enligt planen kompletterar de centrala ämnesområdena i förskoleundervisningen och de innehållsmässiga inriktningarna inom småbarnsfostran varandra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010) I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010, s. 10) är synen på barnets lärande en aktiv och målinriktad process i vilken lärandet bygger på tidigare kunskap. Barnen upptar kunskap då de är aktiva. Lärandet sker genom en växelverkan. I en grupp lär sig barnen med och av varandra. I läroplanen betonas två centrala synsätt i den pedagogiska miljön. Det första synsättet lyfter fram interaktionens betydelse för barns utveckling och inlärning. Här är interaktionen såväl med de vuxna som med de andra barnen viktig. Det andra synsättet är de olika tillvägagångssätten och problemställningarna. I en stimulerande och utmanande pedagogisk miljö väcks barnens nyfikenhet, intresse och lusten att lära sig. I den pedagogiska miljön skall atmosfären vara glad, öppen, uppmuntrande och stressfri. I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2010, s. 11) sägs det att läraren skall sträva efter att ge varierande erfarenheter och färdigheter åt barnen genom att variera med många olika arbetsmetoder. I läroplanen nämns även att läraren skall stödja inlärningen och handleda barnen så att de blir medvetna om hur de lär sig. Lärandet skall ske i samverkan med barn och vuxna genom experiment, utforskning och ett aktivt deltagande. Enligt läroplanen behöver barnet ett språk för att kunna tänka och uttrycka sig. För att stärka barnets känsloliv, kreativitet och självkänsla kan

11 förskoleundervisningen med hjälp av språket utveckla och stärka barnets tänkande, sociala förmåga, känslor och interaktiva färdigheter i själva inlärningsprocessen. Genom lek, rim och ramsor kan man utveckla barnets språkliga medvetenhet. I förskolan kan man förstärka barnens kunskaper i matematik i naturliga och vardagliga situationer. Genom lek, berättelser, sång, rörelse, små uppgifter, samtal och spel kan man uppmuntra barnen att aktivt delta i inlärningssituationerna. De vuxnas roll är alltså att skapa en pedagogisk miljö som stöder och främjar utvecklingen av det matematiska tänkandet hos varje enskilt barn i förskolan. Samtidigt är det viktigt att barnen utvecklar sin förmåga att koncentrera sig, lyssna, kommunicera och tänka. I planen betonas att barnets positiva självuppfattning skall förstärkas. Också barnets intresse för kunskap och förmåga att inta kunskaper skall främjas. Gemenskapen i förskolan skall erbjuda en trygg miljö där vänlighet och respekt visas för varandra. Undervisningen skall ge möjlighet till stimulerande interaktioner, gemensamma arbeten, ansvarstagande och delaktighet. Delaktigheten främjar barnets växande, lärande och välbefinnande. Därtill nämns i planen den pedagogiska miljön, som bör vara hälsosam och trygg Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) definieras lärmiljön som den miljö i vilken undervisning skall utövas. Den psykiska och sociala lärmiljön skall utformas av kognitiva och emotionella faktorer samt främja interaktion och mänskliga relationer. Målet kan nås genom att stöda elevens inlärningsmotivation samt genom att väcka elevens nyfikenhet. Enligt planen kan man främja elevens aktivitet, självstyrning och kreativitet genom att erbjuda intressanta utmaningar och problem. Helheten bör bestå av fysiska, psykiska och sociala element. I planen framförs att läraren skall välja arbetsmetoderna. Lärarens uppgift är att undervisa och leda både den enskilda eleven och eleverna som en grupp. Enligt planen är målet att uppnå en öppen, uppmuntrande, lugn och en positiv atmosfär. Lärmiljön skall stöda en växelverkan mellan eleverna och läraren. Därtill skall atmosfären främja dialoger och gynna eleverna att arbeta tillsammans som medlemmar i en grupp. I planen är de huvudsakliga målen för undervisningen i matematik (årskurs 1 2) att eleven skall utveckla ett matematiskt tänkande. Eleven skall också lära sig att koncentrera, att öva sig lyssna, att lära sig kommunicera och att skaffa sig erfarenheter. Erfarenheterna ger en grund för hur man bildar

12 matematiska begrepp och struktur. Under lärandet skall eleven få uppleva glädje och mångsidiga erfarenheter. 2.2 Perspektiv på utveckling och inlärning Doverborg, Pramling och Qvarsell (1987, s ) lyfter fram förhållandet mellan begreppen inlärning och utveckling. De säger att då man tänker på utveckling syftar man oftast på en utveckling som sker spontant hos barnet. I vardagligt tal sägs det att barn utvecklar sitt språk och tänkande. Utvecklingen sker på ett inre plan medan en inlärning oftast sker genom övningar eller det som sker i den omgivningen barnet befinner sig i. Doverborg m.fl. säger att det som sker kan antingen kallas för inlärning eller utveckling. Enligt Illeris (2001, s. 17) omfattar lärandet tre dimensioner (se figur 1). Illeris säger att allt lärande har ett färdighets- eller betydelsemässigt innehåll. För det första sker lärandet genom den kognitiva processen, dvs. hur vi lär oss. För det andra sker lärandet genom en psykodynamisk process, dvs. varför vi lär oss. Den tredje dimensionen är den sociala och samhälleliga omgivningen, dvs. vem lär sig, var vi lär oss, och när vi lär oss. Enligt Illeris (2001, s. 18) sker lärandet i mittfältet av den triangel som dessa tre dimensioner formar. Illeris betonar att inlärning sker i en process som påverkas av känslor, attityder och motivationer. Dessa faktorer kan fungera som drivkrafter men faktorerna kan också bli påverkade genom lärandet. Illeris har utformat en modell, som han kallar för samspelsprocessen i lärandet eller lärandets spännvidd. Grafiskt är modellen en rätsidig triangel. Uppe till vänster har Illeris placerat det kognitiva lärandet, uppe till höger det psykodynamiska lärandet och nere den sociala och samhälleliga dimensionen. Med modellen (se figur 1) vill Illeris ge en förståelse för hur ovannämnda tre dimensioner inverkar på människans lärande.

13 Det kognitiva lärandet Det psykodynamiska lärandet Social och samhällelig dimension Figur 1. Lärandets spännvidd, (Illeris, 2001, s. 18) Pramling Samulesson och Carlsson (2003, s. 18) lyfter fram Piagets och Vygotskijs syn på hur lärandet sker. Både Piaget och Vygotskij fokuserar sig på lärandets akt, dvs. hur lärandet går till. Pramling Samuelsson och Carlsson tillägger att Piaget förklarar lärandet och att Vygotskij tolkar lärandet. I Piagets och Vygotskijs teorier betonas hur barn genom olika aspekter i tankeutvecklingen skapar förståelse om sin omvärld. Wedel-Brandt (2008, s. 451) beskriver Sterns teori som handlar om själva synen på barnet, dvs. människosynen. Imsen (2006, s. 402) säger att Deweys inriktning finns i de konstruktivistiska varianterna med ett socialt syfte i undervisningen och att Dewey ser på lärandet som en funktion av en social gemenskap. Imsen tillägger att en individ har ett behov att utveckla sig psykologiskt, kognitivt och socialt. Dessa fyra teoretikers tankar beskriver jag i följande fyra avsnitt Piaget och ett kognitivt konstruktivistiskt perspektiv Björklund (2008, s. 34) beskriver den konstruktivistiska synen på lärandet och utvecklingen utgående från Piagets formulerade teori i vilken människans tankeutveckling och lärande står i en relation till omvärlden. Dessa tankeutvecklingar sätts igång i mötet med omvärlden och kan förklaras med hjälp av strukturer och processer. Två grundläggande processer för lärandet är Piagets begrepp assimilation och ackommodation. Säljö (2000, s. 49) betonar också Piagets tankar om att fokus ligger i människans intellekt och hur människor i sitt samspel med omgivningen bildar sin

14 kunskap. Säljö tillägger (2000, s. 60) att Piagets tankar om individens utveckling i detta samspel med omgivningen konstant regleras av de två kognitiva processerna assimilation och ackommodation. Assimilation är enligt Jerlang (2008, s. 303) en aktiv kunskapsmässig anpassning i vilken människan tar in och lär sig något nytt, dvs. tar upp nya saker i redan existerande beteendemönster och tankesätt. Ackommodation, enligt Jerlang (2008, s. 305), innebär att människor förändrar och förnyar sina invanda erfarenheter, sina sätt att tänka och sin förståelse av välden eller att de lägger till nya erfarenheter till redan existerande. Björklund (2008, s ) säger att Piaget är en forskare som har studerat barnets tankeutveckling speciellt inom matematiken. Piaget säger att då människor bildar förutsägbara mönster genom erfarenheter är dessa mönster uppbyggda med tankestrukturer. Då nya mönster bildas genom handlingar förändras strukturerna och detta utvecklar problemlösningsförmågan. Detta i sin tur innebär en inlärning. Enligt Björklund har Piagets syn på barns kognitiva utveckling fortfarande en betydelse för den kognitionspsykologiska utvecklingen. Björklund tillägger att även studier av barns lärande och framväxt är områden där Piaget har gett ett bidrag. Björklund (2009, s. 23) påpekar att kunskapen är ett resultat av en fortgående process vilken grundar sig på människans aktiviteter. Björklund säger att dessa tankegångar känner man igen i den konstruktivistiska synen på lärandet. Och här nämner Björklund Piaget som ett betydande namn. Piaget menar att människan är aktiv i sitt lärande från första början av en medfödd ambition att utforska och att upptäcka sin miljö. Enligt Björklund kan människans tankar och tankeutveckling beskrivas i form av strukturer och processer som inleds då människan möter skeenden och tingen i omvärlden. Eftersom kunskapen och förståelsen utvecklas hela tiden är det möjligt att kommunicera med matematik säger Björklund (2009, s. 23). Den konstruktivistiska synen att se på lärandet och matematiken tyder på att matematiken alltid upplevs subjektivt. Med generella drag kopplar människan ihop den individuella kunskapen och de generaliserade principerna. Detta säger Björklund är orsaken till att man kan prata matematik eftersom kunskapen och förståelsen konstant utvecklas. Björklund (2009, s. 24) säger att människan konstant tolkar sin omvärld. Detta innebär att kunskapen och förståelsen utvecklas hela tiden. Enligt Björklund är någon absolut kunskap inte därför möjlig. Det går inte att beskriva världen objektivt för att saker och ting alltid uppfattas och förstås utifrån någons perspektiv.

15 Piaget betonar hur människor konstruerar sin förståelse av omvärlden via kunskaper och insikter. Enligt Dysthe (2003, s. 61) är detta just hur barn lär sig och vad som påverkar barns inlärning vilket då i sig utesluter tanken om en påfyllnads- och överföringsprocess. Illeris (2001, s. 227) säger att Piagets bidrag är känt som en hörnsten för konstruktivismen. Doverborg, Pramlig och Qvarsell (1987) konstaterar också att Piagets teori om kunskapsutveckling brukar ses som konstruktivistisk, dvs. att barnet bildar själv aktivt sin kunskap. Detta sker genom att barnet gör tolkningar och skapar mening och innebörd av informationen och erfarenheten. Enligt Piaget (refererad i Doverborg m.fl., 1987) existerar en generell struktur i hur barn tänker då de tolkar sin omvärld. Enligt Imsen (2006, s. 282) tar Piaget fasta på att människan upplever yttervärlden genom handlingar och utforskningar. Det som återstår på ett inre plan är de aktiva handlingsmönstren som vi upplever. Också Dysthe (2003, 36 37) betonar betydelsen av Piagets kognitiva inlärningsteorier. Piaget säger att lärande är en aktiv konstruktionsprocess, dvs. eleven tar emot information, tolkar och binder ihop den. Dysthe menar att förmågan till att tänka och forma olika begrepp uppkommer i sådana situationer i vilka eleven själv är aktivt engagerad och testar sig fram. Dysthe betonar metakognitionen som är ett kognitivt begrepp. Med detta avses en förmåga att reflektera över sitt eget tänkande, sin förståelse och sitt lärande samt att sedan bli medveten om hur man lär sig bäst. Säljö (2000, s. 61) betonar Piagets syn på betydelsen av hur det sker en utveckling. Barn måste få vara aktiva och tillåtas bilda egna erfarenheter, både fysiska och intellektuella. Barn utvecklar sina förmågor då de manipulerar och undersöker olika fenomen. Enligt Jerlang (2008, s ) menar Piaget att man skall förstå att kunskapsutvecklingen är dynamisk. Jerlang fortsätter att enligt Piaget består kunskapen och utvecklingen som ett resultat av aktiviteter, dvs. ett aktivt handlande. Säljö (2000, s. 64) lyfter fram att den som vill förstå barnens utveckling kan se Piagets arbeten som en skatt av stor betydelse. Säljö betonar att Piagets perspektiv har stor påverkan på synen för lärandet, utbildningen och uppfostringen. Dysthe (2003, s. 38) påpekar att det finns forskare som utvecklar det sociokulturella och situerade synen på lärandet. Dessa forskare har som bakgrund den kognitiva forskningen. Fokus från individen för forskarna över till lärogemenskapen Vygotskij och en sociokulturell förståelse av lärandet Björklund (2008, s. 37) beskriver det sociokulturella perspektivet på lärandet vars bakgrund ligger i Vygotskijs tankar. Kunskap har alltid en social och en historisk bakgrund. Björklund (2008) påpekar att allt kunskapstilläggande är kognitivt, kommunikativt och emotionellt samt att

16 kunskapstilläggande sker i samspel med andra individer. Den generella kunskapen utvecklas steg för steg till individuella kunskaper, dvs. Vygotskij lägger stor vikt på den sociokulturella omgivningens roll för barnets utveckling, enligt Björklund. Björklund tillägger att barnet lär sig att lösa problem i samspel med andra individer vilket gagnar barnets kognitiva utveckling. Att lösa en uppgift tillsammans ger möjlighet för en fortsatt individuell utveckling. Enligt Dysthe (2003, s. 41) bygger det sociokulturella perspektivet på den konstruktivistiska synen på lärandet. Kunskap konstrueras genom ett samarbete med en kontext. Dysthe säger att interaktionen och samarbete betraktas som avgörande för lärandet, inte bara som positiva element i lärmiljön. Dysthe (2003, s. 75) påpekar att för Vygotskij ligger utgångspunkten för lärande och utvecklingen i den sociala samverkan, men också i de individuella processerna. Dysthe (2003, s. 78) anser att Vygotskij betraktar sådana funktioner som kulturella och kognitiva, som minne, som perception, som begreppsbildning hos individen. Utgångspunkten är i sociala aktiviteter och aktiviteterna leder till två resultat. För det första är resultatet en samverkan med andra individer. För det andra är resultatet en individuell utveckling. Enligt Imsen (2006, s 311) menar Vygotskij att utvecklingen måste ses från många olika principer. Utvecklingen måste uppfattas från ett resultat av många utvecklingsprinciper. Därtill kan olika principer vara olika i omfattningen beroende på vilken period av livet det handlar om. Imsen (2006, s ) beskriver Vygotskijs teorier om barns lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. att barn lär sig i sociala situationer. Imsen betonar att all intellektuell utveckling och allt tänkande har sina utgångspunkter i de sociala aktiviteterna. Även Säljö (2000, s ) säger att ett sociokulturellt perspektiv är utgångspunkten i samspelet. I detta samspel föds och utvecklas människor tillsammans. Säljö tillägger att barn kommunicerar i lekar. I interaktionen förklarar barnen vad som skall ske och vilka händelseförlopp leken har. Det inre tänkandet och den yttre interaktionen kopplas samman med hjälp av kommunikationen. Dysthe (2003, s ) betonar den sociala medieringen av individuellt lärande. Här kan lärandets sociala sidor ses ur två olika synvinklar. För det första, från det kognitiva synsättet som betonar det individuella lärandet, kunskapstillägnandet samt de kognitiva färdigheterna som är överförbara. För det andra, från den sociokulturella synen som ser lärandet som en kollektiv deltagande process (med tyngdpunkten på kontext och interaktion). Dysthe lyfter fram Vygotskijs begrepp den proximala utvecklingszonen, som beskriver vad den lärande kan klara av på egen hand, eller vad eleven kan åstadkomma med hjälp av stöd från en annan individ. Imsen (2005, s. 316) betonar skillnaden mellan dessa två nivåer. Alltså vad vi anser att barnet kan klara av med stöd och hjälp samt vad barnet kan klara av och göra på egen hand. Imsen säger att den pedagogiska utmaningen är att använda denna utvecklingszon. Barnet skall stimuleras

17 tillsammans med andra barn till ett uppmuntrande arbete. Således kan man hjälpa och stöda det osäkra barnet till att lyckas med uppgifterna på egen hand Från Piaget och Vygotskij till Dewey Imsen (2005, s. 49) poängterar att en av de första forskare som förespråkade individens aktiva medverkan i en inlärningsprocess är Dewey. Enligt Dewey lär man sig genom att göra och samla egna erfarenheter, dvs. erfarenhet är ett samspel mellan att göra något och att se vad handledningen leder till. Således uppstår förståelsen då individen kan se sambandet mellan en handling och resultatet. Därtill säger Imsen (2005, s. 278) att då man får nya erfarenheter, fortsätter individen att utveckla och att förändra sina kunskaper. Lärandet sker således i en kontinuerlig process i vilken vi konstruerar och rekonstruerar personliga uppfattningar. Imsen tillägger att Deweys filosofiska teori om lärandet genom aktivitet och erfarenhet är kanske den mest kända. Stensmo (2007, s. 201) ser Dewey som en portalfigur för pragmatismen inom pedagogiken. Dewey har myntat begreppet learning by doing, med vilket han syftar på eleven som är aktiv i undervisningssituationerna och där läraren blir handledare. Stensmo (2007) hävdar att i sådana aktiva situationer skall arbetet vara undersökande och kollektiva. Eleverna skall tillsammans lösa ett problem som intresserar dem. Stensmo tillägger att elever som jobbar tillsammans kan samtidigt kontrollera och korrigera varandra och lära sig genom samverkan. Dysthe (2003, s ) lyfter fram Deweys tanke om den allmänna uppfattningen om vad man lär sig i skolan. Det som man lär sig i skolan upplevs som relativt värdelöst eftersom den kunskapen ligger långt från verkligheten. I Deweys teori är kontinuitet och samspel två huvudprinciper om erfarenhetens funktion och betydelsen i uppfostran. 2.3 Självutveckling, självkänsla och motivation Enligt Brodin och Hylander (2002, s. 7) är definitionen på självutvecklingen att barnet utvecklar sina upplevelser om vem de är, och sin självkänsla genom interaktion med andra individer. Wedel- Brandt (2008, s. 449) påpekar att utifrån Sterns teori på det pedagogiska arbetet är det centrala att arbeta med relationer.

18 2.3.1 Självutvecklingsteori Brodin och Hylander (2002, s. 29) säger att Sterns utvecklingspsykologiska teorier beskriver barnets självutveckling som en process av ömsesidiga relationer mellan barnet och omsorgspersoner. Genom dessa samspel utvecklas barnets upplevelse om sig själv. Wedel-Brandt (2008, s. 453) beskriver Sterns teorier om självutveckling som ett värdefullt bidrag för den nya synen på barnet, dvs. det kompetenta barnet. Wedel-Brandt (2008, s. 419) noterar att Sterns huvudintresse är känslan av självet samt betydelsen av en relation mellan barnet och en vuxen. Wedel-Brandt påpekar att Stern inspirerats av både de psykoanalytiska teorierna och integrerade bidrag från Piaget. Enligt Wedel-Brandt (2008, s. 420) är Sterns teoretiska grundsyn att verkligheten upplevs alltid subjektivt, dvs. barnets subjektiva upplevelser som subjektivt tolkas av någon annan. Alltså den vuxne som iakttar ett barn och gör tolkningar utifrån sina egna erfarenheter och handlingar. Samspelet sker mellan barnet och omsorgspersonen. Wedel-Brandt hävdar att vuxna tolkar sina iakttagelser av barnet utifrån sina egna erfarenheter och agerar ur dessa tolkningar. Därtill tolkar den vuxne ofta samspelet utifrån den proximala utvecklingszonen (enligt Vygotskij). Med andra ord, det som finns på det stadium i vilket barnet befinner sig i och som barnet är på väg att utvecklas mot. Wedel-Brandt (2008, s. 421) påpekar att Sterns utgångspunkt är att barn är kompetenta individer som kan ingå relationer med andra individer. Brodin och Hylander (1997, s. 9 12) poängterar att fokus för Sterns teori finns på kommunikation och i relationer mellan människor, alltså det som en pedagog hela tiden är upptagen av. Brodin och Hylander (1997, s. 104) säger att den bekräftelse som barnet får genom kontakter och kommunikation med andra individer är viktig för att självet skall kunna utvecklas. De tillägger att enligt Stern ser den vuxna världen ur ett barnsperspektiv och samtidigt är den vuxna medveten om på vilken utvecklingsnivå barnet befinner sig i. Därtill påpekar Brodin och Hylander (2002, s. 29) att Stern i sin teori beskriver barnets självutveckling som ett förlopp av ömsesidiga relationer. I ett samspel med andra människor får barnet upplevelser av sig själv och kan då successivt utvecklas. Wedel-Brandt (2008, s. 453) hävdar att Stern använder sig av många olika komponenter från olika teorier och det kan ses som en liknelse i vilken man bygger broar mellan de olika inriktningarna. Wedel-Brandt (2008, s. 420) säger att Stern kombinerar den traditionella, experimentellt inriktade beteendeforskningen och det psykodynamiska tänkandet. Stern blir då, enligt Wedel-Brandt (2008, s. 453), en företrädare för den moderna uppfattningen om teorier, i vilken man inte behöver

19 ovillkorligt godkänna en teori fullt ut, utan man kan ta till sig delar av en teori och kombinera den med andra teorier. Brodin och Hylander (1997, s. 20) betonar Sterns bidrag till begreppet det kompetenta barnet. De tillägger att man kan skapa hypoteser om det som sker i barnets inre genom studier och observationer av barns yttre beteende, en förståelse av hur barnet upplever sig själv och sin omvärld. De säger att kroppen och själen ses som en helhet, och det som styr oss i ett ömsesidigt pågående samspel är arvet, biologin och psykologin. Wedel-Brandt (2008, s. 453) betonar också att Sterns teori kan ses som ett värdefullt bidrag till en ny syn på barnet, det kompetenta barnet samt till förståelsen av relationers betydelse Självkänsla och motivation Brodin och Hylander (2002, s. 13) betonar att barns känsloupplevelser och läroprocesser är sammankopplade och att den pågår hela tiden oberoende av var barnen är. Här är det fråga om ett komplext förhållande mellan känslor och lärande. De tillägger att motivationen för lärandet är intresset, utan ett intresse vill barn inget. Förvåning, glädje och stolthet går hand i hand med de flesta upptäckter och färdigheter. Barn som upplever att de kan, blir glada och stolta, och då förstärks barnens självkänsla. Enligt Brodin och Hylander (2002, s. 40) föds människor med ett antal motivationssystem. Dessa aktiveras i samspel med omgivningen och samverkar med affekterna som också är en del av drivkrafterna för utveckling och inlärning. De tillägger att då dessa utvecklingskrafter aktiveras i mötet med världen, skapar och utvecklar barnet olika former av kunskaper och färdigheter. Brodin och Hylander (2002, s. 41) säger att som erfaren pedagog har man kännedom om vad barn är intresserade av. De menar att barn är intresserade av allt som lever, rör sig, låter och förändras. Exempelvis nämner de småkryp och vatten som ofta fascinerar barn. Brodin och Hylander (2002, s. 43) belyser med ett exempel på hur pedagogen kan väcka många barns intresse samtidigt och hålla kvar intresset genom att skapa gemensamt fokus. Det är lättare att kunna behålla koncentrationen då man tittar och lyssnar tillsammans. Känslan ökar då alla har intresse för samma sak. Brodin och Hylander (2002, s. 11) hävdar att viljan att lära är sammankopplad med det glädjefyllda intresset. Därtill påpekar Brodin och Hylander (1997, s.42) att det inte går att skilja på det kognitiva och det känslomässiga, för de är sammanlänkade med varandra.

20 Imsen (2006, s. 457) beskriver motivationen som en sammanflätning av känslor, tankar och förnuftet. Dessa faktorer ger färg och glöd till våra handlingar. Det som framkallar aktivitet hos individen definierar Imsen som motivationen, dvs. faktorer som håller igång aktiviteten och ger den mål och mening. Motivation är därför ett mycket centralt begrepp för vår förståelse av det mänskliga beteendet. Enligt Imsen (2006, s. 459) påverkas motivationen av de grundläggande värderingarna. Imsen (2006, s. 463) hänvisar till Piagets teori och säger det är begäret att komma underfund med något eller att förstå och söka mening som leder till lärande. Människan är således meningssökande till sin natur, konstaterar Imsen. 2.4 Matematik i ett socialt samspel Matematiken är en del av det dagliga livet för alla människor säger Björklund (2007, s. 5). Enligt Björklund (2009, s ) kan matematiken förstås som ett socialt fenomen som utvecklar principer och begrepp under en lång period. Detta kan barn tidigt ta till sig och utnyttja för att lösa problem och för att kommunicera med andra. Innebörden förmedlas i samspel med andra människor, kontexten får en betydande roll vid tolkning av begrepp och hur begrepp förstås. Adler (2001, s. 7 9) säger att arbete med matematik är mycket mer än att arbeta med tal och siffror. Att göra avvikelser från ett gammalt traditionellt sätt kräver kunskap. Matematik är olika former av tankeprocesser, dvs. kognitiva processer. Adler nämner därtill att många elever upplever matematiken som någonting tråkigt och att elever inte ser vilken nytta man kan ha av ämnet. Enligt Adler (2001) kan detta bero på att upplägget i ämnet inte är lustfyllt eller att innehållet inte är tillräckligt spännande. Samtidigt konstaterar han att matematiken är en viktig del av våra liv och att det inte går att välja bort den. Malmer (1996, s. 14) poängterar att inlärning och utveckling sker då lektionerna är varierande, då eleverna själva får vara aktiva, då eleverna får arbeta med konkreta material samt då eleverna får beskriva, berätta och uppleva. Lärandet är då också mera lustbetonat säger Malmer. Malmer (1996, s. 34) förespråkar språkets roll i matematiken. Hon betonar vilken enorm betydelse språket och tänkandet har för matematikundervisningen. Malmer lyfter också fram att det i vår vardag finns föremål omkring oss som man kan samla för att sedan utnyttja dem för räkneuppgifter under matematiklektioner. Allt material går att beskrivas och grupperas och då behövs ord för att verbalt kunna göra detta.

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer