Dietisten svarar på era frågor. Kärleken till flaskan tog nästan livet av Lars-Erik. Metadon, medicin eller knark?

Transkript

1 ADDICTED Dietisten svarar på era frågor Kärleken till flaskan tog nästan livet av Lars-Erik Metadon, medicin eller knark?

2 ADDICTED innehåller 2 3. Rökning på offentliga platser Får man högre status av att röka? 4. Vad är ett beroende? 5. Pokerspelet bara ökar och ökar 6-7. Jag vill inte ens dricka en lättöl längre 8-9. Metadonprogrammet en sista utväg? 10. Alla kan vara kreativa, på olika nivåer 11. Jag har lärt mig att uttrycka mina känslor kreativt 12. Alice, studerar skrivning på Wiks folkhögskola 13. Jag har länge haft ett gott öga för mode Beroendecollage 16. Det värsta beroendet av dom alla 17. Te och kaffe 18. Hallå där Lars Björklund 19. Beroende av att skada sig själv Frågestund med dietisten Anna Andersson 22. Vad är du beroende av? 23. Ett riktigt beroende? Det är skrivet i stjärnorna att det är det här jag ska göra 26. So sweet, you make my mouth water... I want candy! 27. Organization is the enemy of improvisation ADDICTEDredaktionen berättar om sina beroenden Sanna Paslawska Saleh är beroende av organisation och planering. Johanna Olson är beroende av att träffa folk, dricka te och äta godis. Emelie Wahlmark är beroende av te, Harry Potter och Polly. Anna Gehlin är beroende av att skratta och av Sventas.

3 Text och bild - Johanna Olson Rökning på offentliga platser Sommaren 2005 införde landets krogar och caféer totalt rökförbud. Innan lagen blev genomförd frågade man vad folket tyckte om den, det var 85 procent av de tillfrågade som stödde lagen. Tanken med lagen var att ge de som arbetar där en bättre och hälsosammare miljö, eftersom att passiv rökning är skadlig, samt att göra miljöerna vänligare för asmatiker, allergiker och icke rökare. De flesta följer förbudet, men enstaka fimpar på toaletterna vittnar om smygrökning. Men majoriteten av gästerna går ut och röker, säger Jonas Ghauri som arbetar på Café opera i Stockholm. Folkhälsoinstitutet har det övergripande ansvaret att se hur lagen efterföljs, och de tycker att krogarna och caféerna har följt lagen bra hittills. Bättre än de trodde att de skulle. Det har gjorts flera undersökningar som visar att nästan 90 procent av de tillfrågade har en positiv syn på lagen. Flera rökare anser också att den är bra, eftersom miljön blir bättre för alla, säger Jonas Ghauri. Det är jobbigt att vara i en rökig miljö om man inte röker, därför tycker jag att lagen är bra för då slipper vi som inte röker att bli besvärade av röken, säger Lena Söderqvist. På endel krogar och caféer har dom ett rökrum. För att ventilationen i rökrummet ska vara bra lägger ägaren i doftblad i ventilationstrumman, på så sätt slipper alla att komma hem med stinkande kläder. 3 Får man högre status av att röka? När jag var liten såg jag upp till alla stora tonåringar som rökte. Jag ville bli precis som de, tänk att stå bakom skolan och röka på rasterna liksom! Jag förstod inte då att rökning var skadligt... jag trodde det var som godis, fast för tonåringar. Men i takt som jag växte upp till tonåring växte min kunskap om rökning också. Och suget efter att stå bakom skolan och röka minskade. Men ändå stod jag där, fast jag höll bara mina vänner sällskap. Många andra skulle säkert falla för grupptrycket och åtminstonde testa att röka. Men jag har så fina vänner så jag fick alltid höra att den som fick mig att testa skulle få spö. Så jag testade aldrig. När jag några år efter alla timmar bakom skolan testade att röka började jag undra. Varför fortsätter man röka, varför blir man beroende av något som smakar skit? Mina vänner blev chockade när jag berättade, men jag tycker inte det är farligt att testa saker som att röka. Jag tror att de flesta har testat eller kommer testa det någon gång under sitt liv. Det jag inte förstår är varför folk blir beroende, betalar massa pengar för en sak som gör att man sakta men säkert går mot en för tidig död. Det är ganska hemskt, och det är cigarettsmaken också... men lukten är något som jag av någon anledning tycker om, det sitter nog kvar sen tiden bakom skolan...

4 Text och bild - Emelie Wahlmark - När du först tror att du har kontroll, men sen börjar beroendet ta kontrollen över dig. Astrid Drettner, 15 år. - Det är ett måste, man känner ett måste. Till exempel rökning, man känner nikotinbehovet. Niclas Rhodin, 17 år. 4 Vad är ett beroende? - Man är liksom tvungen att ha någonting. Man känner ett tvång. Sofie Berggren-Melén, 17 år. - Att man måste ha det man är beroende av. Josephine Wiklund, 17 år. - Det är ett behov som man har. Det kan vara både bra och dåligt. Till exempel så är jag beroende av min hund. Viktoria Segefalk, 17 år.

5 Text och bild - Sanna Paslawska Saleh Pokerspelet bara ökar och ökar själv tycker inte att missbruket har utvecklats till överdrift eller är skadligt. - Inte just nu i alla fall. Det man kan göra är att fixa en budget och sätta en spelgräns, då behöver det inte bli ett problem, säger han. Syna korten är en organisation som hjälper personer med pokermissbruk. Den har funnits sen år 2006 och är mycket aktiv. Det har gått tre år nu och antalet pokerspelare har ökat säger Gustav Sundgren, rådgivare vid Syna Korten i Göteborg. De har ungefär 3000 fullbokade kvällsmöten om året och runt 500 privata samtal. Gustav Sundgren tycker att det var år 2005 som pokern började bli ett stort problem i Sverige, men inte förrän 2007 kunde han verkligen kalla det för ett riktigt problem. Ungdomar, oftast killar mellan åldrarna söker sig till spelet och hoppas få vinna en stor summa pengar. Ibland slutar det inte bra, då resulterar spelet i grovt missbruk, berättar han. Enligt Gustav Sundgren tar det mycket lång tid att få hjälp med sitt missbruk. Det Syna Korten har att erbjuda är åtta veckor. Tillsammans med samarbetsorganisationen Kolmårdens behandlingshem har man också ett program på 16 veckor. Där får personer med pokermissbruk gå i grupp eller i privatsamtal. Hela processen går ut på att förstå sin situation, hitta nya intressanta aktiviteter och försöka att börja med en ny hälsosammare hobby. Gustav Sundgren tror att den vanligaste anledningen till pokerberoende är att personen i fråga vill fly ifrån någon/ något. Sam, som vill vara anonym, är en aktiv pokerspelare och säger att det var kicken att vinna pengar som drog honom till spelet. Han I Sverige finns ungefär 17 stycken offentliga nätpokersidor. Unibet är en utav dem. Kalle Holm som jobbar som PR koordinator är mycket nöjd med sidan och spelarna. Utmaningen är det som lockar fler spelare och att vinna pengar är ju bara ett plus, säger han. Skulder är ett stort problem, men det är ingenting Unibet lägger sig i. Spelare spelar mot varandra så det är deras ansvar. Man kan aldrig blir skyldig Unibet pengar, säger han. Förekommer bedrägerier? - Om vi upptäcker bedrägerier samarbetar vi alltid med polis och rättsväsendet i landet där bedrägeriet upptäckts. Kalle Holm tycker själv att det är jättekul med poker. Han pluggar mycket taktik och strävar efter större vinster. Det är den roligaste och mest spännande sporten han vet. Fotnot - Sam heter egentligen något annat. Personen på bilden har inte någonting med artikeln att göra. 5

6 Text och bild - Emelie Wahlmark Jag vill inte ens dricka en lättöl längre 6 Lars-Erik Eriksson är en tvättäkta karlakarl, en industriarbetare med mustasch, ölmage och skitig keps. Han bor ensam på en gård i hjärtat utav Dalarna och har två katter, Rambo och Bamse. Första gången Lars-Erik drack alkohol var han elva år. Hans pappa hade gjort vin och av det vinet stal han, hans bror och deras granne varsitt glas. Efter den gången gick det ett par år innan han drack igen, men efter nian började han dricka alkohol på riktigt. Och redan vid sjutton års ålder kulminerade drickandet, det blev bara mer och mer. Varje helg var det fest i någon av bygdegårdarna runt omkring och då drack han, det var ju faktiskt fest! Drickandet trappades upp, och resultatet blev att han nu som vuxen fått lov att tampas med ett alkoholmissbruk. Det har på senare år bland annat lett till att han fått ett nyckelben brutet. Det var efter att han vintern 2005 kört rattfull på skoter och vält, och till en hjärtinfarkt i juli Missbruket nådde sin kulmen i augusti Då försökte han först ta livet av sin granne med en fyrhjuling och då det misslyckades körde han in i samma grannes hus med sin traktor. Av den här incidenten minns inte Lars-Erik någonting, hans minne startar då han vaknade upp dagen efter i en fyllecell. Lars-Erik säger att det blev en sån kraftig konsekvens av sista fyllan att jag inte ens vill dricka en lättöl längre. Inte nog med att han fick 140 timmars samhällstjänst, jobbet hade ett kontrakt som gjorde att Lars-Erik fick lov att gå en fyra veckors behandling och dessutom hålla sig nykter i minst två år för att inte förlora jobbet. Visst var det tuffa krav från jobbet, men Lars-Erik tror inte att det är kraven som gjort att han klarat av att bli nykter utan att det är hans egen vilja. När jag frågar honom vad som är det viktigaste i processen att bli nykter svarar han först och främst måste man se till att hålla fan på sig. Med andra ord måste man själv se till att hålla sig ifrån alkoholen. Allt det här berättar han allvarligt men öppenhjärtligt för mig. Det kan bero på att han verkligen fått lov att träna på det här med att prata inför folk. På behandlingshemmet satt alla i en ring i ett rum och berät-

7 tade vad de varit med om. Och innan han fick lämna hemmet berättade han för alla där, över 50 personer, hans berättelse. När han kom tillbaka hem började han att gå på AA-mötena på orten. - Då tänkte jag att ska jag inte våga säga någonting nu? Igår pratade jag inför 50 personer och här är vi fem. Då släppte det, efter det har det bara rullat på. Idag, tre år senare och en himla massa upprepningar av berättelsen, är han ledare för AA-mötena på sin ort. När jag frågar honom hur länge till han ska gå på AA-möten svarar han kort och gott resten av mitt liv. Lars-Erik tror att han blev beroende som en följd utav ensamheten. På vardagarna gick det bra, då hade han jobbet och jobbarkompisarna. Men på fredagarna, när helgen och då också ensamheten närmade sig, längtade han efter den där groggen. Och den tog han innan han ens hade duschat av sig. Alkoholen blev som någon sorts tröst för honom. De på jobbet visste ingenting om Lars-Eriks problem med flaskan, men han antar att både hans syster och hans far visste om problemen. Men ändå nämnde de aldrig något om det till honom, men han klandrar dem inte för det. - Det finns de som säger att ingen har ju sagt något, nej men det är ju du som måste bestämma! De andra kan inte göra någonting, det är det bara du som kan göra. 7 Så kan alkoholen skada din kropp: Hjärnan - hjärnskador av olika slag är ganska vanliga hos människor som missbrukat alkohol. Skadar man lillhjärnan får man balansproblem och svårt att styra kroppens rörelser. Magen - Magkatarr är vanligt förekommande, i vissa fall även magsår. Leverskador kan man få redan efter ett par dagars drickande, ofta blir leverns funktion nedsatt. Hjärtat - Regelbundet drickande skadar hjärtat och man kan få hjärtsvikt. källa:

8 Text och bild - Anna Gehlin Metadonprogrammet 8 Opiatmissbruket har under de senaste åren ökat drastiskt i landet. Det är heroin som är den vanligaste opiaten, men även opium och morfin går under samlingsnamnet opiater. De som missbrukar opiater kan sedan mer än 40 år tillbaka få hjälp med sitt missbruk i Uppsala. Programmet är en avdelning på beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset. Det är till för de missbrukare som tidigare har genomgått behandlingar men som sedan har börjat missbruka igen. De som kan få behandling är personer över 20 år, som har ett dokumenterat tvångsmässigt missbruk som pågått i minst två år och som frivilligt startar behandlingen. Hanna Ljungvall jobbar som enhetschef på Metadonprogrammet berättar att när behandlingen först startades 1966 var det många som ansåg att det var som att ge knark till knarkare. I dag är det många som har ändrat åsikt och tycker istället att metadon är en bra sista utväg. - Metadonprogrammet är inte det första stället man hamnar på, säger Hanna. Metadonet tar bort suget efter knark. En paralell skulle kunna vara korta och långa kolhydrater. Opiaterna ger en snabb kick som går direkt ut i kroppen och försvinner snabbt, medan metadonet har en längre verkningstid. Trots de fördelar som finns med Metadonprogrammet är det många som anser att programmet inte är en effektiv lösning på ett drogberoende. Tommy Ljung som sitter i Hudiksvalls kommunfullmäktige, är en av de som inte tycker att det är rätt att ge missbrukare metadon. - Det är fullständigt vansinnigt att ge metadon till exempel heroinmiss-brukare, det förlänger bara deras lidande. Jag anser att det är ett kemiskt knark och det är som att byta ut en drog mot en annan. Tommy Ljung berättar att de har hjälpt

9 en sista utväg? egna ben igen. Utav dem är det mellan procent som får ett återfall. Det är däremot ovanligt att de missbrukar opiater igen, det vanligaste är att de börjar med cannabis eller alkohol. Majoriteten av de som startar sin behandling på programmet är mellan 25 och 30 år och de flesta kommer att fortsätta ta metadon under hela livet. - När det har gått så långt blir missbruket en sjukdom, berättar Hanna. Det är som diabetiker som behöver sitt insulin, lika så behöver våra patienter sitt metadon. 9 flertalet långtidsmissbrukare med hjälp utav stödgrupper och samtalsterapi, vilket han tycker det ska fokuseras mer på. - Det borde läggas ner mer krut på den psykiska behandlingen när det gäller missbrukare, säger han. Utav de cirka 300 patienter som Metadonprogrammet behandlar är det omkring 10 procent som frivilligt väljer att avsluta sin behandling när de känner sig redo att stå på Tommy Ljung Hanna Ljungvall

10 Text och bild - Anna Gehlin Alla kan vara kreativa, på olika nivåer 10 Sebastian Nylin är 22 år och studerar musik på Wiks folkhögskola. Han bor på elevhem då han är från Karlstad. I slutet av sommaren bestämde han sig för att studera musik. - Varför jag valde just Wik Oj, ja det började med att jag sökte runt på internet och tyckte att Wik såg mysigt ut. Och så hade de inte något intagningsprov, berättar Sebastian samtidigt som han fixar till sitt hår. - Tänk om jag hade åkt hit, det tar flera timmar, spelat gitarr i ungefär två minuter och sen hade lärarna tyckt att det lät skit och jag hade inte kommit in. Det skulle inte varit så kul. Sebastians intresse för musiken började när hans föräldrar tvingade honom att gå till musikskolan i Karlstad och spela blockflöjt. - Min pappa spelar gitarr och det smittade av sig på mig ganska tidigt också.. Om jag inte spelar gitarr på några dagar börjar det klia i fingrarna! Fy fasiken, jag var i Spanien i två veckor i somras, utan gitarr! Det var underbart att komma hem och spela igen. - Tror du att det är en viss sorts människor som är kreativa? - Alla kan vara kreativa, men på olika nivåer. Vissa vill jobba mer med sin kreativitet än andra, och blir på så sätt duktigare än andra. De som inte är så kreativa tänker nog inte så mycket på att de vill skapa och känner inte abstinensen som vi andra. Utbildningen på Wik är ettårig. Efter det här året funderar Sebastian på att utbilda sig till musiklärare eller studera vidare med inriktning gitarr - jazz någon annanstans. Han vill absolut jobba med musik i framtiden. - Jag har det så bra här på Wik. Just nu vill jag inte tänka på framtiden!

11 Text och bild - Emelie Wahlmark Jag har lärt mig att uttrycka mina känslor kreativt 11 Under Miriam Nybergs uppväxt har kreativiteten varit ständigt närvarande och uppmuntrad. Hennes pappa har alltid målat och så fort som han fått chansen har han plinkat på sitt piano. Hennes mamma har bland annat arbetat som bildlärare och hon sjunger i både tid och otid. Det är kanske inte så konstigt att Miriam har blivit en konstnärssjäl. Hon har målat sedan hon var ungefär tio år och innan dess sjöng hon mest. Hon sjöng både i kör och tog privatlektioner. Jag har lärt mig att uttrycka mina känslor med hjälp utav kreativiteten medan en del lärt sig att göra det genom sport. På gymnasiet gick Miriam det estetiska programmet med inriktning bild, och efter att ha tagit en två år lång paus från pluggandet har hon nu börjat studera konst vid Wiks folkhögskola. Konstlinjen innefattar målning, keramik och screen tryck. Det Miriam tycker är roligast i skolan är kroki, alltså när man avbildar nakna modeller. Ett annat favoritämne är hennes tillval, vilket är någonting som kallas skrivarverkstan. Innan hon började vid Wik gick hon igenom en smärre kris. Hon slängde alla penslar och alla verk hon gjort, kort och gott allt som har med måleri att göra. Jag tänkte att alla på skolan skulle vara skitduktiga och att jag själv var skitdålig. Det hade väl något med press att göra antar jag. Men Miriam kunde inte hålla sig ifrån målandet ens i två veckor. Då började hon måla lite smått igen och nu för tiden är hon back on track. Även om hon målar mycket i skolan gör hon det också på fritiden. Hemma målar hon mest för skojs skull, medan hon i skolan försöker att utveckla sitt målande. När det gäller en skoluppgift lägger hon ner mer energi och tänker mer på tekniken. I framtiden ser Miriam sig själv arbeta med konst, kanske vill hon sälja sin egen konst i ett galleri. En sak som är säker är att hon kommer ha det minst som hobby hela livet.

12 Text och bild - Johanna Olson Jag skrev min första bok som sjuåring 12 Alice Sobel har i hela sitt liv tyckt om att berätta och skriva sagor. Hennes största intresse är att skriva. När Alice var fyra år skrev hon dagbok med hjälp av sin mamma, när hon var sju år skrev hon sin första barnbok med bilder, hon berättade historien och hennes mamma och pappa skrev ner det hon sa. På gymnasiet gjorde Alice en barnbok om konflikten mellan protestanter och katoliker i nordirland, och fick åka dit och intervjua. Jag har skrivit journalisttexter på ungsidan i västermanlands tidning, men jag tycker bättre om att skriva skönlitterärt och dikter. Alice hämtar inspiration ur sin vardag och blandar det med påhittade saker till sina texter. Jag har inget speciellt sug efter att skriva, men om jag får inspiration och inte kan skriva kommer ett sug. Innan Alice valde Wiks folkhögskola sökte hon till flera skolor med inriktningen skriva, till slut stod det mellan en skola på Gotland och Wik. Det blev Wik för hon hade en kompis som gått där, och hon tycker att det är viktigt att veta lite om skolan innan man börjar där. Alice går den här utbildningen som ett sabbatsår, efter Wik ska hon läsa klart sista året på Lunds universitet där hon går linjen personal, arbete. Så nu passar hon på att skriva, hon får inspiration på lektionerna och har mycket tid att ägna åt skrivandet. För snart ska hon ut i arbetslivet, och då kommer hon inte ha tid att skriva lika ofta tror hon.

13 Text och bild - Sanna Paslawska Saleh Värmen slår emot mig då dörren går upp. Framför mig står en tjej med ett stort leende. Det är Cherihan Nada som bor i en trea i Gottsunda tillsammans med sin mamma. Hon bjuder mig på dricka och kakor och visar sedan stolt upp sitt rum som är riktigt tjejigt och rosa. Prydligt, städat och fyllt med allt ifrån modetidningar till värmeljus i söta färger. En bokhylla lyser upp rummet med hur många parfymer och sminktillbehör som helst! Nu ser man med en gång att Cherihan Nada är en tjej med koll på vad som är inne och ute. Jag har länge haft ett gott öga för mode. Så länge jag kan minnas faktiskt, säger Cherihan. Hennes mamma Inaam är utbildad make-upartist, vilket kan vara en orsak enligt Cherihan. Hon har bott i Gottsunda i hela sitt liv. Ursprungligen kommer hon ifrån Egypten och Palestina. Där finns det (ganska många) kvinnor som intresserar sig för mode och smink. Min dröm är att få jobba med någonting kreativt men framför allt fritt. 17 år är inget högt tal i modevärlden, men det stoppar mig inte att följa allt ifrån modebloggar till H&M magasin, säger hon bestämt. Det bästa hon vet är att just ha koll på det senaste modet. Ekonomin kan dock vara ett problem. Studiebidraget kommer in lika fort som det går ut på kläder, smink, skor och accessoarer. Då pengarna tar slut får jag alltid lite Jag har länge haft ett gott öga för mode extra av mamma, säger hon och skrattar högt. Är det någon skillnad på en trend och mode? Ja! Absolut. En trend är någonting en massa människor hakar på som fjortisstilen, ett exempel, medan mode är konst. Någonting man skapar, någonting abstrakt och extremt. Snabbt säger hon: Jag har två stilikoner, vilka jag följer slaviskt. De är Lindsay Lohan och Megan Fox. De vet precis vad man ska ha på sig till vardags! Tjejen mitt emot mig är en sprudlande och glad tjej. Det finns så mycket hon skulle vilja berätta. Och skrattar, det gör hon hela tiden. Det smittar av sig på mig. Vilket är det mest användbara plagget man kan ha? Jeans. Ingen tvekan om saken. Det passar till precis allt, när som helst! I framtiden vore ett stylistjobb det bästa som skulle kunna hända henne. Hon älskar att fixa och trixa med folk. Det får henne att känna sig levande och professionell. - Man ska ta vara på sitt utseende. Ibland behöver man kanske hjälp och då finns jag till hands, haha. Jag tycker nämligen att utsidan speglar personens insida! 13

14

15

16 Text och bild - Emelie Wahlmark Det värsta beroendet av dom alla 16 Om det finns vissa som upplevt det där med beroenden, tunga beroenden, utan att själv vara den som är beroende då är jag en av dem. Det finns en person i min närhet, i min familj, som är beroende utav kanske det värsta man kan vara beroende av, droger. Jag vet att den här personen mår riktigt jävla uselt inombords. En stökig barndom med en alkoholberoende förälder har satt sina djupa sår. Har man haft en missbrukande förälder vet man hur hemskt det är att vara barn till en missbrukare. Men ändå verkar det inte spela någon roll hur mycket vi som är nära den här människan kämpar och stöttar, drogerna kommer tillbaka gång på gång. Eller... det är ju snarare personen som går tillbaka till drogerna gång på gång. Förutom droger är livet för den här människan nu ett enda trassel av lögner, skuldkänslor och skam. Det sorgligaste i det hela måste ändå vara att det finns så otroligt mycket kärlek i den här personens liv, kärlek ifrån partnern, kärlek ifrån föräldrarna, kärlek ifrån syskonen, kärlek ifrån de egna barnen, kärlek som den här personen aldrig verkar inse att den är på riktigt. För oss som bryr sig spelar det ingen roll hur svag den här människan är, det enda vi vill är att drogerna ska försvinna. Varje gång man tar droger leker man med sitt eget liv, och när man leker med sitt liv leker man samtidigt med andras. Det är inte bara den enskilda missbrukaren som går under om något skulle gå överstyr, vi runt om skulle också gå under. Men vad spelar det egentligen för roll om vi peppar och stöttar, om inte den som är beroende själv vill det lika mycket som vi andra? Självklart tror jag att den här missbrukaren vill ur allt det onda, men att vilja räcker kanske inte alla gånger? Ibland måste man nog bestämma sig för och ge sig fan på att man ska klara det svåra. Man måste ta och bita i det sura äpplet liksom.

17 Text och bild - Emelie Wahlmark När temperaturen är som lägst är handeln som högst 17 I takt med att mörkret sänker sig över vårt avlånga land söker sig fler och fler till teoch kaffehandlarna. Ingen kan väl förneka det mysiga med att sitta inne en grå dag med en bra bok och en kopp te eller kaffe. Både te och, framför allt, kaffe är riktiga storsäljare. På ett år säljs cirka ett par ton kaffe och lite mindre än ett ton te hos de största te- och kaffeaffärerna i Uppsala. Ju längre ned graderna sjunker på termometern, ju mer säljs det. När temperaturen är som lägst är handeln som högst och tiden innan jul är den absoluta högsäsongen. Bara under den tiden säljs det ungefär 500 kg kaffe! - Många ger farmor och mormor en presentkorg i julklapp, en sådan korg kan till exempel bestå av olika sorters te, finare choklad och nötter. Det är en bra gåva till den som redan har allt de kan önska sig, säger Yvonne Moberg som är te- och kaffehandlare i Uppsala. Elisabeth Jansson har druckit kaffe i många år och föredrar att dricka det vintertid. - Jag dricker mycket mer kaffe på vintern än under resten av året. På sommaren tror jag helt enkelt att det är för varmt ute för att dricka något varmt! Men självklart dricker jag kaffe på morgonen och på kalas även då det är varmt. Tre filmer perfekta att mysa och dricka te till i vintermörkret: The Notebook - en romantisk film om livslång kärlek att snyfta sig igenom. Harry Potterfilmerna - se Harry och hans vänner försöka bekämpa Voldemort och leva loppan på Hogwart. Forrest Gump - filmen visar att man inte behöver ha så mycket bakom pannbenet för att lyckas i livet.

18 Text och bild - Anna Gehlin Hallå där... Lars Björklund som tidigare har jobbat som sjukhuspräst. Varför valde du att arbeta som sjukhuspräst? Det är personligt, min pappa var nämligen sjukhuspräst. Han jobbade med människor i både sorg och glädje. Jag var ungefär år när jag bestämde att jag skulle bli sjukhuspräst. jag ville hjälpa andra. Jobbade på Akademiska sjukhuset under 22 år. 18 Vad är det människor pratar med dig om? Det är sorg som är det vanligaste människor vill prata med mig om. De känner sig ensamma och vill ha någon utomstående att prata med. Många vill först inte prata med någon när de till expempel har förlorat någon och väljer efter en lång tid att prata med mig. Jag möter även människor som är allvarligt sjuka och vissa som är döende. Min glädje Vi möts och skuggorna försvinner Påverkar ditt yrke dig emotionellt? Det svåraste var när jag under en tid jobbade på barnsjukhuset, det påverkade mig mycket som privatperson. Det var både possitivt och negativt. Det negativa var såklart att jag blev ledsen över deras öden. Possitiva var att det kändes meningsfullt och så fick jag bättre perspektiv på mitt egna liv. Jag gjorde ingenting ändå är du här Jag gav dig ingenting ändå är du kvar Jag ville ingenting ändå stannar du Lars har också givit ut diktsamlingar och böcker som ska hjälpa personer i sorg och även personer som vill hjälpa andra att ta sig igenom ett jobbigt stadium i livet. Vi möts och tidens ljud upphör

19 Text och bild - Johanna Olson Beroende av att skada sig själv Att ungdomar skadar sig själva är ingen hemlighet, men ändå väljer många att blunda för verkligheten. Varför skadar du dig själv? Bris, Bup, Nationella hjälplinjen och kuratorer är några möjligheter dit ungdomar med problem i vardagen kan vända sig. Du kan ringa eller mejla dit bara för att prata. Vi vet att ett stort antal kontakter med Bris handlar om självskadebeteende, säger Karin Bergelv, Bris-ombud. Ungdomar mår dåligt och tror att de kan finna en väg ur illamåendet genom att skada sig. För att må lite bättre en stund. Men oftast för att må sämre igen. En vardag för tusentals ungdomar i Sverige är att må psykiskt dåligt. Det uppmärksammas sällan kanske för att det är svårare att upptäcka än till exempel fysisk misshandel. Jag mådde dåligt en kväll, så jag testade att skära mig och sen gjorde jag det fler och fler gånger, säger en 15-årig tjej som vill vara anonym. När ungdomar ringer till en stödorganisation och berättar att de skadar sig eller funderar på att göra det, det första som organisationen då gör är att berätta att det är en handling som inte fungerar i längden. I långa loppet resulterar självskadebeteenden ofta i att man mår sämre. Ungdomar som mår dåligt behöver inte klara sig själva. De ska veta att de kan ringa. De ska känna till de olika hjälporganisationerna som finns i landet så att de kan få hjälp. De ska också veta att vi har tystnadsplikt, säger Karin Bergelv. Hjälporganisationerna kämpar för att få alla att öppna ögonen för verkligheten. Så att alla tar på allvar att många ungdomar mår dåligt och behöver någon att prata med så att de får stöd. 19 Statistik sammanställt av Bris under år Majoriteten av dem som kontaktade Bris var tjejer. - Antalet killar som kontaktade Bris ökade med 3 procent under år Tjejerna står för 86 procent av kontakten till Bris-chatten och för 88 procent av kontakten till Bris-mejlen. -Totalt stod tjejerna för 77 procent av all kontakt med Bris. - Medelåldern var 14,3 år, men den var något högre i Bris-mejlen än i Barnens hjälptelefon. - Det finns hjälptelefoner för vuxna också. De har ett eget nummer att ringa. Nummer till hjälporganisationer Bris: Nationella hjälplinjen: BUP: Friends:

20 Text och bild - Sanna Paslawska Saleh Frågestund med dietisten Anna Andersson Jag gick runt på gymnasieskolan GUC och samlade på mig en del frågor och funderingar eleverna bar på. Jag kontaktade Anna Andersson som jobbar som dietist på Uppsalas universitet och elevernas frågor svarade hon mer än gärna på. 20 Hur får man bort sötsuget? De flesta upplever att sötsug försvinner om man skapar rutiner med regelbundna måltider och undviker småätande. Att alltid äta frukost, lunch och middag med ett allsidigt innehåll av bra råvaror är grunden för att känna sig mätt och aptitmässigt tillfredställd. Att tillåta sig en liten mängd sötsaker exempelvis som lördagsgodis och/eller en liten sötsak som efterrätt till middagen kan också hjälpa. Längtan efter något blir ofta som störst om det helt förbjuds. Är fetma ett stort problem i Sverige? Ja, det är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt i hela västvärlden de senaste 20-åren. I jämförelse med länder som USA och England är problemet dock fortfarande något mindre i Sverige. I Sverige räknar man att cirka procent är överviktiga (BMI över 25) och ca 10 procent har fetma (BMI över 30). Finns det olika nivåer av beroende? Ja, med beroende kan man mena olika saker och på olika nivåer. Vi är alla beroende av mat och vatten för att överleva. När det gäller drogberoende menar man istället ett tvångsmässigt begär att konsumera en substans trots allvarliga negativa konsekvenser. Toleransökning och abstinensbesvär. Koffeinberoende kan inte jämföras med droger som narkotika. Det är stor skillnad i effekter och konsekvenser. Hur mycket godis är skadligt? Man brukar säga att max 10 procent av energin ska komma från rent socker: det betyder för en normalaktiv tjej att hon kan äta ungefär 200 gram lösgodis, två bullar, två flaskor läsk, några kakor och två efterrätter i veckan. Kan du ge lite råd till de som har hög ämnesomsättning. Matråd? Hoppa aldrig över någon måltid, lägg till extra mellanmål och framförallt ett extra kvällsmål. Försök lugna ner tempot i livet och ge tid för måltiderna. Bred ett extra tjockt lager margarin på mackorna, häll lite extra olja på pastan och träna på att äta större portioner av all mat. Kan du ge tre tips på hur man blir av med småätandet? För det första: Det viktigaste är en stark vilja att verkligen genomföra en förändring. Motivationen kan man finna på olika sätt och är mycket av grunden för att lyckas. För det andra: Ät ordentligt av vanlig mat vid huvudmåltiderna. Och till slut. Motionera