FoU i takt med tid och omvärld?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU i takt med tid och omvärld?"

Transkript

1 FoU i takt med tid och omvärld? Om FoU i Väst/GR:s roll och betydelse för utveckling av evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården Annika Hallén Hemb Björn Trägårdh Rapport 4:2011

2 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplagan augusti 2011 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: Ola Kjelbye Bilder inlaga: Mats Udde Jonsson Tryckeri: Sandstens, Göteborg ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post:

3 FoU i takt med tid och omvärld? Om FoU i Väst/GR:s roll och betydelse för utveckling av evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården Annika Hallén Hemb Björn Trägårdh

4 4

5 FoU i takt med tid och omvärld? En sammanfattning. D en här studien är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Länsstyrelsen i Västra Götalands Län och FoU i Väst/GR. Den handlar om vad FoU i Väst/GR har gjort för att utveckla riskbruksarbetet samt missbruks- och beroendevården inom Göteborgsregionen. Studien har avgränsats till tre delområden; GHB som exempel på att bygga ny kunskap, utvärderingar av missbruks- och beroendeenheter som exempel på att stödja praktikens egen utveckling och riskbruksprojekt som exempel på att medverka i nationella satsningar vilka i sin tur syftar till att sprida och implementera kunskapsbaserade ansatser och metoder. Dessa tre områden motsvarar FoU i Väst/GR:s verksamhetsinriktning, att bidra till regional utveckling där erfarenheter synliggörs, angelägen vetenskaplig kunskap tas tillvara samt där ny kunskap utvecklas. Rapporten består av sju kapitel. I det första kapitlet beskrivs studiens utgångs punkter uppdraget och hur det operationaliserats, val av studieområde och material insamling. I kapitel 2 förs diskussioner om centrala begrepp och ställningstaganden, främst när det gäller begrepp som evidensbaserad/ kunskapsbaserad praktik, men också hur vi gjort för att bedöma resultat när det gäller FoU i Väst/GR. I de följande tre kapitlen görs närstudier av vad FoU har gjort inom de tre områdena av missbruks- och beroendevården som nämndes ovan GHB, utvärderingar och nationella satsningar på minskat riskbruk. Vi beskriver hur FoU-projekten initieras och genomförs, men också vad de resulterar i både som prestationer och som avtryck i den praktik man ska stödja med utveckling. Det sjätte kapitlet sammanfattar iakttagelserna samt analyserar och försöker skapa en syntes i form av en FoU-modell bestående av följande komponenter; 1) förmågan att samspela med praktiken i upplägg- 5

6 ning och genomförande av utvecklingsprojekt, 2) förmågan att länka samman delar av välfärdssystemet till fungerande helheter, 3) förmågan att anpassa FoU-organisationen till omvärlden och 4) förmågan att anpassa universella koncept till praktikens förutsättningar. Men bakom dessa styrkeområden döljer sig också begränsningar och kanske återvändsgränder. I det avslutande sjunde kapitlet används därför dessa komponenter som utgångspunkt för att presentera fyra möjliga utvecklingsområden. Rapporten kan läsas som en utvärdering vad FoU i Väst/GR har gjort inom de ovan angivna delområdena under perioden Men syftet med rapporten är bredare än att bara utvärdera vad FoU i Väst/GR har gjort inom några delområden under en begränsad tid. Rapporten är också framtidsinriktad med utgångspunkt i vad och hur FoU i Väst/GR har gjort inom de studerade områdena förs i slutet av boken en diskussion om hur FoU i Väst/ GR kan utveckla sig och sin verksamhet. Vem vänder sig studien till? Förhoppningen är att den inte bara intresserar de som är engagerade i eller kring FoU i Väst/GR eller de som är intresserade av utvecklingsprojekt inom missbruks- och beroende vården. Vi som har skrivit rapporten tror att den också är intressant att ta del av för andra som verkar inom eller i närheten av andra FoU-verksamheter. Exemplen är visserligen hämtade från FoU i Väst/GR, men inramningen är FoU-miljöer som fenomen, små ad hoc-byggda organisationer som syftar till att stödja och utveckla de stora välfärdsproducenterna inom kommuner och landsting. Vi är övertygade om att här finns det många paralleller och likheter att reflektera över. En annan grupp som vi hoppas har glädje av materialet är beslutsfattare som funderar över FoU-verksamheternas framtida roll och betydelse. Många FoU-verksamheter har när detta skrivs verkat i runt ett decennium och det är kanske dags att ta ett nytt steg. Under många år har nu regiontanken vuxit sig stark i såväl Sverige som i andra länder. För att förverkliga ett regionernas Europa krävs hållbara, regionala strukturer. FoU-miljöer kan vara en sådan hållbar, regional struktur. Rapporten kan kanske ge några pusselbitar vad FoU-miljöer kan bidra med i det perspektivet. Allra sist, i ett efterord, gör författarna till rapporten några reflektioner kring hur det har varit att arbeta med detta FoU-projekt. Även om vi har granskat vad FoU i Väst/GR har gjort, så har vi samtidigt varit, åtminstone till viss del, FoU-medarbetare. Vi är själva exempel på ett FoU-projekt, där stor energi ägnas åt att sammanföra praktik och teori, konkretiserat genom att praktiker och forskare samverkar. Att under en period stå med ett ben i och ett ben utanför FoU-världen och att på samma gång förkroppsliga ett FoU-ideal är värt både en betraktelse och en pipa snus. 6

7 7

8 Innehåll FoU i takt med tid och omvärld? En sammanfattning Utgångspunkter...11 Utvärderingsuppdraget...11 Läsanvisning och rapportens fortsatta disposition...13 FoU i Väst/GR och FoU-verksamheter en introduktion...15 Avgränsning och studiens fokus...19 Byggstenar om materialet som studien bygger på...22 En sammanfattning av kapitel Om resultat och evidensbaserad praktik...27 Att mäta resultat i en utvecklings organisation en modellanpassning...27 Från evidensbaserad till kunskapsbaserad praktik...33 Sammanfattning av kapitlet FoU i Väst/GR bygger ny kunskap exemplet GHB...45 Ny kunskap formuleras i en FoU-cirkel...45 Cirkelns GHB-kunskaper sprids...48 Efter cirkeln nya projekt om GHB tar vid...48 GHB-kunskaperna översätts till missbruks- och beroendevården i Mölndal...49 Avtryck av FoU i Väst/GR:s GHB-arbete...54 Kunskapsbaserad GHB-missbruksvård vad innebär det?...56 FoU i Väst/GR:s roll för ny kunskap om GHB-vård...59 FoU i Väst/GR som organisatör av ny GHB-kunskap en diskussion

9 4. FoU i Väst/GR stödjer praktikens verksamhetsutveckling exemplet utvärderingar...65 Idén bakom och initieringen av utvärderingarna...66 Genomförandet av utvärderingarna...68 Avtryck och resultat av utvärderingarna...72 Spridning av utvärderingarna...76 Sammanfattning och reflektioner FoU i Väst/GR bidrar i nationella satsningar exemplet riskbruk...85 Bakgrund...85 FoU i Väst/GR:s roll i riskbruksarbetet...88 FoU i Väst/GR:s riskbruksinsatser på nationell, regional och lokal nivå...89 Sammanfattning och några reflektioner FoU i Väst/GR som utvecklare av praktiken en sammanfattande analys...99 FoU-projekten initiativ, bakomliggande motiv och synsätt...99 FoU-projektens uppläggning och involvering av aktörer FoU-projektens tillvaratagande av kunskap Spridning av kunskaper från FoU-projekten FoU-projektens resultat prestationer och avtryck FoU i Väst/GR:s bidrag till verksamhetsutveckling FoU i Väst/GR:s bidrag till en evidensbaserad praktik FoU-stöd för kunskapsbaserad utveckling bärande komponenter FoU i Väst/GR:s framtida roll en diskussion Ett sätt att arbeta med framtiden Utveckling av samspelet med praktiken Vidmakthållande av FoU i Väst/GR-miljön Utveckling av FoU-utbudet Utveckling av FoU-avtrycken FoU i Väst/GR:s framtida roll sammanfattning och slutsats Författarnas FoU-resa några efterord REFERENSER Bilagor

10 10

11 1. Utgångspunkter 1.1 Utvärderingsuppdraget Denna rapport kan ses som en liten pusselbit i ett större omställningsarbete. Bakgrunden är Kerstin Wigzells utredning (SOU 2008:18) som handlade om att främja evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. I viss mån ingår därmed utredningen som en del av SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) och regeringens plattformsarbete för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (ÖK, 2009; ÖK, 2010). Men omställningsarbetet berör flera pågående satsningar och processer. I stort handlar omstruktureringen om att överge den mer kortsiktiga projekt logiken till förmån för idén om hållbar utveckling. Här kan hela omstrukturerings arbetet sägas ingå i en bred trend, där kritik under en längre tid riktats mot företeelsen att staten och dess organisationer i hög grad har styrt praktikens organisationer med hjälp av satsningar på strategiska projekt (Lundin & Söderholm, 1997). Nu handlar det istället om att bygga hållbara och bärande strukturer, så att man mer långsiktigt kan bygga upp och främja en evidensbaserad praktik. Här har man följt den statliga utredningslogiken med att först utreda och identifiera problemen och därefter ge medel och styra mot att regionala plattformar byggs. Sveriges län har fått kronor vardera för att ta fram avsiktsförklaringar i riktning mot att bygga regionala strukturer för evidensbaserad praktik. SKL har också på olika sätt gjort klart att staten kommer att villkora sitt framtida stöd till kunskapsutveckling i denna riktning. Lokala och regionala aktörer utsätts alltså för ett styrningstryck mot att utveckla evidensbaserad praktik i driftorganisationerna och att bygga upp regionala plattformar som ska stödja en sådan inriktning. Under våren 2010 gjordes en överenskommelse mellan SKL, länsstyrelsen och FoU i Väst/GR om att genomföra en studie av FoU-verksamheters betydelse 11

12 för att förbättra den praktik de arbetar emot (se bilaga 1). Bakgrunden var en pågående diskussion om FoU-verksamheternas framtida roll. I överenskommelsen 1 motiveras studien på följande sätt: Då regionala FoU-miljöer kan förväntas få en stärkt roll i de aktuella utvecklingsavtalen mellan stat och kommuner, är det betydelsefullt med kunskap om hur strukturerna kan utvecklas. FoU-miljöer som har stor geografisk spridning kan vara viktiga aktörer som binder samman nationella, regionala och lokala ambitioner. Därför föreslås en studie där betydelsen av regional FoU-verksamhet undersöks. Det är alltså betydelsen av regionala FoU-verksamheter som skall undersökas. I det här fallet avgränsades studien till FoU i Väst/GR och dess arbete med missbruks- och beroendevård. Anledningen var att FoU i Väst/GR ansågs vara ett bra exempel, dels därför att man verkade i en intressant region, dels därför att organisationen sades ha stor erfarenhet av insatser som stödde missbruks- och beroendevård i regionen: FoU i Väst/GR tillhör en av de största FoU-verksamheterna i landet och har länge arbetet med verksamhetsstöd för utveckling av insatser inom missbruksoch beroendevården. FoU i Väst/GR verkar i en stor region med många aktörer och med en infrastruktur för lärande och implementering. Varför är det viktigt att 2010 få ytterligare en bild av vilken roll och betydelse FoU-verksamheter har som utvecklingsstöd? Det ska förstås mot bakgrund av att många FoU-verksamheter kopplade till landets kommuner och landsting nu har en ungefär tio år lång historia och att beslutsfattare funderar över fortsättningen. De första FoU-verksamheterna började verka på 1980-talet, men blev talrika först på 1990-talet som ett resultat av en regeringssatsning. Processen var tämligen lokal och organisk, där varje FoU-enhet ansökte om medel att starta upp en verksamhet och efter hand har man byggt upp relationer med den lokala praktik som man samverkar med. Efter en sådan lokal uppbyggnad under en tioårsperiod finns runt 2010 en mängd FoUverksamheter i hela landet som utvecklat en flora av lokalt präglade praktiker. Under denna experimentperiod har flera utredningar av FoU-verksamheter hunnit göras (se exempelvis Dahlgren och Hanberg, 2003 eller Cederberg, 2008), vilka pekar på både förtjänster och problem/utmaningar. En allmän uppfattning tycks dock vara att FoU-verksamheterna, till viss skillnad från exempelvis universitet och högskolor, har utvecklat ett nära samspel med de praktiker vilka FoU ska stödja med utvecklingsinsatser, främst socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det finns indikationer på att detta nära samspel har lett till att de nämnda praktikerna har utvecklats. Men mer exakt, vilka 1 Överenskommelse om dokumentation av bärande komponenter och effekter i praktiken av FoU-insatser. SKL

13 konkreta resultat kan man se? Den frågan har tidigare utredningar med sin mer makro orienterade prägel inte riktigt besvarat. Uppdraget preciserades i ett antal frågor som skulle besvaras i rapporten: Varifrån kommer initiativet till FoU-projekten? Hur blir en idé eller förfrågan ett FoU-projekt? Vilka synsätt och motiv ligger till grund för FoU-projekten? Hur har uppläggen av projekten sett ut? Vilka aktörer har involverats? I vilken utsträckning har praktikens kunskap, brukarnas kunskap och kunskap från tidigare forskning formulerats och systematiserats? Kan man se att FoU-projekten bidragit till verksamhetsutveckling och i så fall på vilket sätt? Vilka resultat har uppnåtts i praktiken inom hälso- och sjukvård och socialtjänst? Hur ser kopplingen med målet med en evidensbaserad praktik ut utifrån de nationella riktlinjerna? Vilka aktörer nås i en kunskapsspridningsprocess från projekten, det vill säga politiker, chefer och/eller medarbetare? Vad verkar vara betydelsefullt för att FoU-projekten ska kunna leva vidare till utveckling? Vad hänger på arbetsplatsen, organisationen och kontexten i vidare mening och vad kan FoU-verksamheten göra för att stärka utvecklingsarbetet? Vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar ger FoU-verksamheten för att etablera samverkan i praktisk verksamhet och utvecklingsarbete? Alla dessa frågor har varit vägledande för rapportens inriktning och utformning, även om alla inte har kunnat besvaras grundligt. Det var exempelvis uppenbart av stort intresse för uppdragsgivarna att rapporten försökte besvara frågan vad de studerade FoU-projekten betydde för den praktik som kan benämnas missbruks- och beroendevården. Men frågorna antyder också ett intresse i att få en allsidig belysning av insatserna, från initiativ till avslutning och från både de som tagit initiativ till projekten till de som blev delaktiga i dem. 1.2 Läsanvisning och rapportens fortsatta disposition Rapporten består av sju kapitel. Den som främst är intresserad av rapportens tillkomst och uppläggning bör läsa detta kapitel. Gäller intresset främst hur FoU-organisationer kan utvärderas och dess resultat bedömas, eller hur begreppet evidensbaserad praktik kan förstås och användas i socialt täta vård- 13

14 relationer kan kapitlen 2 och 6 rekommenderas. Är man främst intresserad av vad och hur den studerade FoU-organisationen FoU i Väst/GR har gjort inom det studerade området missbruks- och beroendevården så bör man satsa på kapitlen 3, 4 och 5. Vill man få uppslag till framtida utveckling, så kan kapitel 7 vara av särskilt intresse. Slutligen, vill man veta lite hur det kan vara att förkroppsliga en central ambition som FoU-miljöer har, nämligen att vara deltagare i mötet mellan praktik/praktiker och forskning/forskare, så kan man ta del av författarnas efterord. Förhoppningsvis finns det alltså något i rapporten som intresserar exempelvis: de som arbetar i FoU-miljöer eller funderar på att göra det, beslutsfattare och andra intressenter kring FoU-verksamheter som vill veta vilken nytta och vilka avtryck dessa gör i praktiken, de som är intresserade av vad och hur FoU-verksamheter och andra organisationer gör inom missbruks- och beroendevården samt de som är intresserade av evidensbegreppet och hur det används i praktiken Resten av detta kapitel ägnas åt att redovisa några viktiga utgångspunkter för studien. Nästa avsnitt ägnas åt att ge en bakgrund till FoU-verksamheternas uppkomst och uppgift. Den bakgrunden är viktig att förstå också i denna studie, då vi närmare granskar vad en FoU-verksamhet med rätt stora särdrag gör riktat mot ett verksamhetsområde riskbruksinsatser, missbruks- och beroendevård där flera huvudmän i både den offentliga och privata sektorn är engagerade, dessutom verkar många frivilligorganisationer inom fältet. Avsnitt 1.4 beskriver vilka områden studien fokuserar på, det vill säga dess avgränsning och som sedan utförligt finns beskrivet i kapitlen 3, 4 och 5. Påföljande avsnitt, 1.5, beskriver studiens genomförande, alltså vilket material studien bygger på och hur vi har gått till väga. I kapitel 2 görs två vägval. Det första handlar om hur vi har utvärderat FoU-projekten. Uppdraget innebär en form av utvärdering av vad FoU-aktiviteterna egentligen resulterar i när det gäller förbättringar i missbruks- och beroendevården. Men resultat måste också ställas i relation till insatta resurser, annars blir resultaten svåra att värdera. Vi tar vår utgångspunkt i en ofta använd modell och resonerar oss fram till en variant som vi argumenterar för är relevant för att bedöma FoU:s inre och yttre effektivitet. Vi avgränsar också studien till att diskutera vissa typer av effektivitet. Det andra vägvalet gäller begreppet evidensbaserad praktik och vi argumenterar här för att byta ut det i missbruks- och beroendevården kontroversiella uttrycket evidensbaserad mot det mer accepterade kunskapsbaserad praktik. Däremot kan det vara relevant att tala om enskilda delar av missbruks- och beroendevården som evidensbaserade, exempelvis evidensbaserade tekniker och metoder, åtminstone i en bestämd kontext. 14

15 Kapitel 3, 4 och 5 utgör rapportens empiriska delar, de där FoU-aktiviteterna beskrivs. Kapitel 3 ägnas åt FoU i Väst/GR som organisatör av ny kunskap, i det här fallet handlar det om kunskapsbildning kring drogen GHB och dess användning och hur missbruk och beroende kan stävjas. Kapitel 4 handlar om ett exempel på hur FoU i Väst/GR arbetar för att stödja missbruks- och beroendevårdens egen verksamhetsutveckling. Valet föll på att närmare granska hur FoU i Väst/GR har genomfört ett par utvärderingar av nystartade mottagningar inom missbruks- och beroendevården. Kapitel 5 slutligen, ägnas åt en tredje uppgift som FoU i Väst/GR har tagit på sig, nämligen att medverka, som en aktör bland andra, när det gäller att implementera nationella satsningar inom i det här fallet riskbruksarbete. Kapitlen 6 och 7 utgör rapportens avslutande del. Kapitel 6 är en analys av de gjorda insatser na som beskrivits i kapitlen 3-5 utifrån det som diskuterats i detta kapitel. Denna bakåt blickande analys kompletteras sedan i kapitel 7 med en framåtblickande text utifrån det som tidigare sagts, hur kan FoU i Väst/GR utvecklas de närmaste åren? En sådan text tarvar förstås en djup förståelse av både FoU-miljöer, deras ägare och övriga intressenter. Denna djupa förståelse har inte vi efter bara ett drygt halvårs inblick i en FoU-verksamhets aktiviteter inom ett begränsat insatsområde. Men vi vill ändå väcka debatt genom att, utifrån det som vi har sett och förstått, uppmärksamma några möjliga utvecklingsvägar. 1.3 FoU i Väst/GR och FoU-verksamheter en introduktion FoU-verksamheter 2 i Sverige har ökat kraftigt i antal sedan 1990-talet under ungefär samma period som högskolan i Sverige byggdes ut. Utbyggnaden av FoU-miljöer kan ses som ett resultat av ett uppfattat behov att rikta ett specifikt stöd till utvecklingen av kommuner och landsting. Enligt en rapport från SKL (SKL, 2010) fanns 136 FoU-miljöer i Sverige när rapporten togs fram under FoU i Väst/GR är Göteborgs regionens (GR:s) FoU-verksamhet. GR är ett av fyra kommunal förbund i Västra Götalands Län. Det består av endast 13 av länets 49 kommuner, men invånarmässigt har GR det klart största upptagningsområdet med närmare av länets 1,5 miljoner invånare. FoU i Väst/GR är följdriktigt också den klart största FoU-verksamheten på den kommunala sidan. Den fasta resurstilldelningen från GR-kommunerna 2 I rapporten är det FoU i Väst/GR som har studerats. När det bara står något annat, exempelvis FoU-miljöer, FoU-enheter eller FoU-verksamheter avses FoU som allmänt fenomen. 3 I delrapporten anges att cirka 50 procent av FoU-miljöerna har ett landsting som huvudman, medan 30 procent antingen har en region/ett kommunalförbund eller alternativt flera kommuner i samverkan som huvudman. Övriga 20 procent har andra kombinationer av huvudman, exempelvis ett kommunförbund och ett universitet eller region och universitetssjukhus. 15

16 räcker visserligen bara till 3-4 anställda 4, men merparten av verksamheten är projektfinansierad 5 och det möjliggör att många arbetar på FoU i Väst/GR under en period på hel- eller deltid 6. Av de kommunala uppgifterna har FoU i Väst/GR främsta uppdrag varit att stödja socialtjänsten, där de stora delarna utgörs av äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och funktionshinderområdet 7. FoU i Väst/GR är alltså totalt sett en tämligen stor och väletablerad FoU-verksamhet med utvecklingsverksamhet i flera välfärdsområden. FoU i Väst/GR:s mål och strategi I FoU i Väst/GR:s verksamhetsinriktning kan man läsa följande om organisationens mål för 2011: Forskning och utveckling spelar en viktig roll som stöd för en region som ska kunna möta ekonomiska, personalmässiga och demografiska förändringar. Kommunerna och hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen bör inte bara sköta sina traditionella uppgifter bra, utan också möta framtida utmaningar med idérikedom och lyhördhet för medborgares samt patienters, brukares och anhörigas behov. FoU i Väst/GR ska bidra till regional utveckling där erfarenheter synliggörs, angelägen vetenskaplig kunskap tas tillvara samt där ny kunskap utvecklas. Här uttrycks en uppfattning att forskning och utveckling behövs för att möta interna och externa förändringar, snarare än att forskning och utveckling behövs för att förbättra välfärds organisationerna som sådana. Forskning och utveckling behövs alltså för att bryta fokus på dagsläget och börja förbereda sig på morgondagens utmaningar, inte minst visavi brukarna av tjänsterna. FoU i Väst/GR har ett regionalt uppdrag där man arbetar på tre sätt: att utveckla ny kunskap, synliggöra praktikens erfarenheter och ta tillvara vetenskaplig kunskap, alltså i sammanhanget relevant kunskap som åstadkommits via forskningsinsatser och bearbetats genom i forskarsamhället accepterad metodologi. Dessa tre sätt att bedriva utvecklingsarbete återspeglas i de tre områden inom riskbruksarbete och missbruks- och beroendevård som studien inriktat sig på GHB, utvärderingar och medverkan i spridandet av nationella riktlinjer (se avsnitt 1.4). 4 I skrivande stund betalar kommunerna 4 kronor per kommuninvånare och år till FoU i Väst, vilket gör att organisationen finansieringsmässigt hamnar i botten jämfört med andra FoU-verksamheter. 5 År 2008 var den totala rörelsekostnaden 14,5 miljoner kronor, varav 3,6 miljoner utgjorde fast tilldelning från ägarna. 6 I december 2010 fanns exempelvis 19 personer uppsatta på FoU i Väst/GR:s webbplats. Det kan jämföras med FoU Socialtjänst i Skaraborg, där personalen enligt webbplatsen utgörs av två samordnare. 7 I december 2010 var ett halvdussin personer sysselsatta med äldreomsorg och lika många med individ- och familjeomsorg. Men FoU i Väst är också verksamma inom områdena funktionshinder, hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling. 16

17 I FoU i Väst/GR:s Verksamhetsinriktning för 2011 kan man också läsa om organisationens strategi: Kompetensutvecklingsinsatser och metodutveckling sker genom lärande- och dialogtillfällen samt implementeringsstöd med utgångspunkt i vetenskap och samlad erfarenhet. FoU-projekt för uppdragsforskning, följeforskning och utvärdering i för kommunerna och Västra Götalands regionen viktiga frågor utformas i dialog. Resultat återförs kontinuerligt samt diskuteras fortlöpande i olika nätverk för att på så sätt bidra till lärande och förbättringar. Erfarenheter från projekt sprids genom publikationer samt vid seminarier och nätverk. Studie material, faktablad och handböcker kring angelägna utvecklingsområden utarbetas. Seminarier och konferenser anordnas kontinuerligt, ofta i sam arbete med medlems kommunerna och/eller Västra Götalandsregionen, frivilligorganisationer, Göteborgs universitet, Vårdalinstitutet, Sahlgrenska akademin, länsstyrelsen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. I strategiska dokument brukar man hitta många av de värderingar som organisationen omhuldar, så kallade honnörsbegrepp. I strategitexten ovan utgör exempelvis ord som lärande, dialog, nätverk, erfarenheter, samarbete och återförs kontinuerligt och diskuteras fortlöpande sådana starka värdemarkörer för FoU i Väst/GR. Det är inga tomma fraser, utan återspeglar ett arbetssätt som med åren etablerats i organisationen. För en liten utvecklings organisation, beroende av de basorganisationer de ska stötta med utvecklings insatser och av sina ägare och finansiärer, är det centralt att utveckla nätverk av personer och organisationer och via dialoger lyssna in behov, men också komma med själv ständiga förslag på hur utveckling ska komma till stånd. Diskussionen på detta tema fortsätter i kapitel 6, där FoU i Väst/GR:s utvecklingsinsatser inom missbruks- och beroendevården analyseras. Kunskapssyn i FoU-världen Den ena gränsen i FoU-världen är mellan små och stora FoU-verksamheter, där FoU i Väst/GR, hör till de senare. Den andra skiljelinjen går mellan kommunernas och landstingens FoU-verksamheter. På den kommunala sidan fungerar FoU-verksamheterna som separata organisationer bemannade med utvecklare, vilka på olika sätt stöttar de kommunala verksamheter som man verkar mot. Men man stödjer också praktiker i länets kommuner så att de själva kan driva egna FoU-projekt. Landstingens FoU-verksamheter fungerar mer som finansierings enheter, där landstingens anställda kan söka medel för att genomföra egna studier, vilka ofta har mer forskningskaraktär, exempelvis upp följnings studier av användningen av en viss behandlingsmetod eller ett nytt läkemedel. Att FoU-verksamheterna i kommuner och landsting fått så olika karaktär kan enklast förklaras med att de fungerar som spegelbilder av sina moderorganisationer. 17

18 I sjukvården dominerar ett naturvetenskapligt förhållningssätt, där bokstaven F i FoU i första hand betonas. Forskningsidealet är att isolera alla faktorer utom den beroende variabeln ceterus paribus och att sedan laborera med denna för att kunna fastslå dess effekt i olika situationer. Landstingens FoUverksamheter fungerar i hög grad som regionala forsknings finansiärer, där landstingets anställda, om de uppvisar en god kvalitet i forskningsdesignen, kan få medel för att själva genomföra forsknings insatser. En central uppgift för en sådan FoU-enhet blir att avgöra vilka projekt som bör tilldelas finansiering och sedan följa upp dessa studier och sprida resultatet. Men landstingens FoU-verksamheter arbetar också med utbildning, främst i spridandet av de evidensbaserade metoder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. I kommunala verksamheter dominerar istället ett samhällsvetenskapligt ideal. I de uppgifter man har i kommunerna exempelvis individ- och familjeomsorg eller äldre omsorg anser man sig sällan eller aldrig ha möjligheter att kunna isolera och experimentera med någon beroende variabel och på den grunden dra slutsatser om vad som fungerar och hur man ska utveckla praktiken. Här betonas istället U:et i FoU det handlar om att utifrån hela den komplexitet som klienternas livsvillkor utgör, bygga vidare på och förfina den kunskap och de erfaren heter man redan har. Har exempelvis kvaliteten i äldreomsorgen utvecklas? Frågan är beroende av många faktorer, exempelvis de äldres fysiska och psykiska status, personalens kompetens och engagemang, ledarskapet, lokalernas utformning och skick, anhörigas önskningar och perspektiv på kvalitet, kommunens ekonomi etcetera. Utveckling blir i en sådan praktik en komplex verksamhet som kräver sin egen expertis utvecklingsexperten. Och utvecklingsexperter behöver en speciell organisation omkring sig för att hämta stöd, kunskap och inspiration. FoU i Väst/GR är en form av kommunal utvecklingsorganisation och de tenderar att i relation till landstingsvärldens FoU-organisationer bli mer komplexa och svåra att utvärdera. I klartext har författarna till den här rapporten förstått det som att beställarna av studien vill veta hur kommunala FoU-verksamheter påverkar och stödjer drift och utveckling visavi de praktiker man samverkar med i syfte att få underlag för bedömning om FoU-miljöers framtida roll som regionala plattformar för utvecklingsinsatser. En rad utredningar om FoU-verksamheter har redan gjorts (se avsnitt 1.1). Gemensamt för dessa studier är emellertid att de undersökt FoU-verksamheterna generellt, på ett makroplan. Den här studien kompletterar tidigare studier genom att göra en närstudie av vad en FoU-verksamhet FoU i Väst/GR har gjort inom ett verksamhetsfält missbruks- och beroendevård under perioden Dessutom ska studien svara på om, och så fall på vilket sätt, som FoU i Väst/ GR stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Det senare är ett kon- 18

19 troversiellt begrepp som tolkas olika utifrån vilken kunskapssyn man har och diskuteras därför närmare i kapitel 2. Med en sådan avgränsad närstudie är förhopp ningen att mer i detalj kunna förstå vilken roll FoU i Väst/GR spelar i relation till sina uppdragsgivare och klienter, alltså den praktik man strävar efter att vara ett utvecklings stöd till. Huruvida detta är tillämpbart på FoU i Väst/GR:s systerorganisationer är en empirisk fråga. 1.4 Avgränsning och studiens fokus Studien kommer att undersöka vilken betydelse FoU i Väst/GR har för missbruks- och beroendevården samt riskbruksarbetet inom Göteborgsregionen. Tidsmässigt avgränsas studien till perioden Studien syftar inte till att täcka allt som FoU i Väst/GR har gjort inom området under senare år, utan att ge intressanta exempel på hur FoU-verksamheter kan bidra till evidensbaserad missbruks- och beroendevård. Rumsmässigt avgränsas studien därför till att omfatta tre områden där FoU i Väst/GR har varit aktiva och där man har haft en viktig roll att spela. Dessa områden har valts därför att de motsvarar och konkretiserar de mål och strategier som FoU i Väst/GR har och där vi tagit fasta på följande mening: FoU i Väst/GR ska bidra till regional utveckling där erfarenheter synliggörs, angelägen vetenskaplig kunskap tas tillvara samt där ny kunskap utvecklas (vår kursivering). Att bygga ny kunskap. När det gäller att utveckla ny kunskap blir exemplet kunskapsutvecklingen av GHB, en relativt ny drog där FoU i Väst/GR medverkat som kunskapsutvecklare. Kunskapen om GHB var tämligen svag då FoU i Väst/GR via sin cirkelverksamhet började uppmärksamma drogen och kom att delta som utvecklare av ny kunskap. Kunskapen fanns i oredigerat skick hos deltagande praktiker, vilka genom cirkelverksamheten fick tillfälle att systematisera och sprida sin kunskap. Vilken betydelse har FoU i Väst/GR som initiativtagare till ny kunskap inom områdena riskbruk, missbruk och beroende? Att stödja praktikens egen kunskaps- och verksamhetsutveckling. När det gäller att synliggöra erfarenheter blir exemplet utvärdering av nystartade verksamheter inom missbruks- och beroendevård. Utvärderingar är en inte obetydlig del av FoU i Väst/GR:s verksamhet, där syftet är att stödja praktikens egen kunskapsutveckling. Stöd genom utvärdering sätter fokus på relationen mellan mottagare och sändare av utvecklingsstöd. Har FoU i Väst/GR någon särskild kompetens eller förmåga att bidra till praktikens egen kunskapsutveckling? Exemplen belyser också frågan om samverkan mellan sjukvård och socialtjänst, en samverkan som präglas av olika syn på begreppet evidensbaserad praktik. 19

20 Att medverka i nationella satsningar. När det gäller att ta tillvara angelägen vetenskaplig kunskap blir exemplet riskbruk. Här betraktas FoU i Väst/ GR:s betydelse som en del i en nationell strävan. Organisationen verkar över kommungränser i något som kan benämnas en (del-)region. Denna (del-)region är i sin tur del av Sverige, där det finns nationella ambitioner att centralt styra exempelvis implementering av nationella riktlinjer i syfte att vetenskaplig kunskap tillämpas i praktiken. FoU-verksamheter är tänkta att medverka som noder i sådana nationella satsningar. Inom den avgränsning vi gjort är riskbruk ett sådant område. Vilka avtryck gör organisationen i (del-)regionen när det gäller riskbruksområdet? FoU i Väst/GR är en av många aktörer inom riskbruksområdet vilken roll spelar organisationen i relation till andra aktörer? Finns det något som utmärker och särskiljer FoU i Väst/GR från andra aktörer på fältet? Riskbruk, missbruk och beroende definitioner och omfattning Enligt Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) avser missbruks- och beroendevård den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem (sid. 30). Begreppen riskbruk, missbruk och beroende är ur forsknings-, utrednings- och behandlings perspektiv viktiga att definiera. För det första ingår följande substanser när man tar upp riskbruk, missbruk och beroende 8 : alkohol, narkotika, läkemedel som inte är för skrivna eller intas över ordination, koffein, nikotin, lösningsmedel, dopning och anabola steroider. Men det finns ännu ingen övergripande och gemensam terminologi i Sverige, vilket enligt Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) beror på skillnader mellan socialtjänsten och sjukvården: De termer som används är i hög grad influerade av lagstiftning, men också av tradition, vetenskapssyn och ideologi. Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det i dag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa, lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser vi dock att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. (Socialstyrelsen 2007, sid ). Riskbruk saknar en entydig och internationellt erkänd definition. Normalt avgörs riskbruk utifrån intagen mängd och inte utifrån vilken (dys)funktion 8 Se Sven Andréasson vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, åhörarkopia från SKL:s konferens Framtidens riskbruk, missbruks- och beroendevård, web/kunskap_till_praktik_webb-tv_1_1_1_1.aspx). 20

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011

Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011 Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011 - beslutad vid FoU-Nordvästs styrgruppssammanträde 2 december 2010 1. FoU-Nordvästs uppdrag Målen för FoU-Nordväst framgår av grunddokument utformade 1999 samt

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar äldre- och

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 Verksamhetsplan FoU Västernorrland 2012 Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09 Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2 Innehåll 1. Forskningsfilosofi 4 FoU-enhetens

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Protokoll styrelsemöte den 20 oktober 2011

Protokoll styrelsemöte den 20 oktober 2011 Protokoll styrelsemöte den 20 oktober 2011 Närvarande: Elisabeth Beijer, Madeleine Blusi, Lena Chirico, Carina Forsman Björkman, Lisbeth Eriksson, Birgit Häger och Jenny Malmsten Anmält förhinder: Catharina

Läs mer