UTSIKT SKÅNE. juni Tema: Utbildning, utveckling och forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSIKT SKÅNE. juni 2014. Tema: Utbildning, utveckling och forskning"

Transkript

1 UTSIKT SKÅNE juni 2014 Tema: Utbildning, utveckling och forskning 1 Kundtidning3_rev3.indd :33

2 Utsikt Skåne är producerad av Industrifakta och Sparbanken Öresund i samarbete med: SYDVÄSTRA SKÅNE Lärkgatan 5, Ängelholm Kyrkogatan 7, Lund Kundtidning3_rev3.indd :33

3 LEDARE BÖRJAN PÅ NÅGOT RIKTIGT BRA Arbetet med att införliva Sparbanken Öresund i Swedbank är igång för fullt. Affären är genomförd och det innebär att Sparbanken Öresund nu är ett helägt dotterbolag till Swedbank och tillsammans satsar vi här i Skåne. På kontoren längs med Skånes västkust kommer Sparbanken Öresunds namn att leva kvar ett tag till men redan under hösten börjar vi successivt med integrationen in i Swedbank. Jag är övertygad om att många av våra kunder kommer att uppleva förbättringar framför allt i utbudet och innehållet i de digitala kanalerna. Men även på sparaområdet där vi till exempel kommer kunna erbjuda fler fonder från fler förvaltare. LARS LJUNGÄLV En region i tillväxt VD, SPARBANKEN ÖRESUND Öresundsregionen är inne i ett expansivt skede inte minst vad gäller forskning och utveckling, det är det nog ingen som missat. Forskningsanläggningarna Max IV och ESS tros kunna locka tusentals besökare och forskare till vår region varje år. När anläggningarna står klara kommer området att bilda ett värdsledande centrum för materialforskning. Ett annat positivt exempel är grannen till de stora forskningsanläggningarna Medicon Village. Ett centrum för Life Science där forskning, innovation och företagande verkar sida vid sida. Målet är att skapa värden för människors hälsa och ett bättre liv. På de kvm, varav kvm är laboratorier, finns idag 850 arbetsplatser. Visste ni förresten att Skåne har haft den klart största ökningen av sökta patent de senaste fyra åren. Sedan 2010 har antalet ansökningar ökat med drygt 25 procent. I stor-stockholm har ökningen under samma period varit blygsamma fyra procent och i t ex Danmark och Västra Götaland har utvecklingen varit negativ. Från vår region har innovationer som till exempel respiratorn, klinisk användbar njure, Tetra Pak, Nicorette och Bluetooth kommit. Med de satsningar som idag görs på utbildning, forskning och utveckling hoppas jag att ännu fler spännande innovationer ska se dagens ljus i Skåne. 04 SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE Fyra helt skilda ekonomier 05 MAX IV OCH ESS Unikt i Skåne unikt i Europa 06 SKÅNE OCH HOVED STADSREGIONEN Dynamik och aktivitet i regionen 08 SKÅNE I SIFFROR Statistiska uppgifter om de största kommunerna och Köpenhamn 10 EXEMPEL PÅ STÖRRE FORSKNINGS FRAMGÅNGAR Kopplat till Skåne och Köpenhamn 11 MEDICINSK VERK- SAMHET I REGIONEN Utveckling, tradition och tillväxt 11 LUNDS UNIVERSITET OCH MALMÖ HÖGSKOLA Titelförsvararen vs Utmanaren 12 FEM SKÅNSKA RÖSTER Skånska profiler svarar på frågor 13 VI MÖTER BO LUNDGREN En man med många strängar på sin lyra 14 RANKINGLISTOR Rankinglistor för stora kommuner i Skåne och Köpenhamn 1 Önskar er en skön sommar och en intressant läsning! Lars Ljungälv Redaktion Patrik Wikman och Magnus Johansson, Industrifakta, Magnus Månsson, Karin Wittsell Heydl och Katarina Jönsson, Sparbanken Öresund Ansvarig utgivare Magnus Månsson Produktion Industrifakta AB Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter som av Sparbanken Öresund och Industrifakta bedöms vara pålitliga. Vi lämnar dock ingen garanti för att uppgifterna är riktiga eller fullständiga. Mottagare av denna rapport rekommenderas att basera sina beslut på uppgifter de själva bedömer vara nödvändiga. Sparbanken Öresund och Industrifakta påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i denna rapport och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det. 3 Kundtidning3_rev3.indd :33

4 SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE FYRA HELT SKILDA EKONOMIER På ytan har Sverige och de tre grannländerna många likheter. Alla är små öppna ekonomier med stark påverkan från omvärlden. Det visar sig dock att de fyra länderna har väsentligt skilda förutsättningar för tillväxt de närmaste 2-3 åren. DANMARK UTDRAGEN FASTIGHETSKRIS Danmark har sedan 2008 lidit svårt av den internationella lågkonjunkturen i kombination med en omfattande fastighetskris. De senaste två åren har BNP-tillväxten i princip varit obefintlig. Fastighetsbubblans effekter på den privata konsumtionen har varit förödande. Hushållens konsumtion har i princip legat på samma nivå de senaste sju åren. Efter att bostadspriserna i genomsnitt föll med procent perioden , har det under det senaste året skett en gradvis återhämtning. Detta gäller i första hand lägenheter med attraktiva lägen i Köpenhamn, medan det fortfarande är svårt att sälja bostäder i mer perifera lägen i landet. BNP väntas emellertid växa med ca 2-2,5 procent i år och nästa år, vilket är den högsta nivån sedan Tillväxten leder till att arbetslösheten nu minskat i rask takt. FINLAND ARBETSLÖSHETEN TYNGER För Finlands del är krisen ännu inte över och landet väntas få den svagaste BNP-tillväxten i jämförelsen. Efter två år av fallande tillväxt väntas i år nolltillväxt. Prognosen för 2015 visar på en svag tillväxt under 1 procent. Den svaga utvecklingen kommer troligen att innebära att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer kring 8-9 procent. Detta i sin tur håller tillbaka den privata konsumtionen, som de två senaste åren har gått kräftgång och förväntas ligga kring nolltillväxt i år och nästa år. Eftersom exporten väntas utvecklas svagt har hushållens konsumtion särskilt stor betydelse. Dessvärre tyngs hushållen av hög arbetslöshet, åtstramande finanspolitik och en skakig situation på bostadsmarknaden. NORGE FASTIGHETSMARKNADEN ETT FRÅGETECKEN Under 2013 skedde en markant inbromsning av den norska ekonomin. Bakomliggande faktorer var sviktande export och en hushållskonsumtion som inte lyckades kompensera för detta. Prognosen för de kommande två åren pekar på en BNP-tillväxt på strax under 2 procent. Arbetslösheten är i jämförelse med grannländerna låg. Nivån väntas emellertid stiga till omkring 4 procent 2015 till följd av den låga aktiviteten i ekonomin. I första hand är det investeringarna som väntas dämpa tillväxten de närmaste två åren och inte minst gäller det byggandet. En svagare konjunktur håller tillbaka de privata investeringarna och en växande osäkerhet gäller prisutvecklingen på bostadsmarknaden, som efter flera års ökning i höstas visade tydliga tecken på inbromsning. Minskat byggande och reducerat utbud har under våren lett till att priserna åter har stigit. SVERIGE TILLVÄXT ÖVER GENOMSNITTET Sveriges BNP växte preliminärt med 1,5 procent under förra året. Detta indikerar att botten i konjunkturen nåddes redan Hushållens växande konsumtion var den starkast bidragande orsaken till förra årets tillväxt och väntas vara en avgörande faktor även de kommande två åren. Vid sidan av ökad privat konsumtion beräknas bruttoinvesteringar och ökad export hjälpa till att lyfta BNP i år och nästa år. Tillväxtprognosen tyder på en ökning med drygt 2,5 procent i år och omkring 3 procent nästa år, vilket är avsevärt högre än det årliga genomsnittet de senaste tio åren. 4 Kundtidning3_rev3.indd :33

5 MAX IV OCH ESS UNIKT I SKÅNE UNIKT I EUROPA FOJAB arkitekter, SNÖHETTA I Lund pågår en febril byggverksamhet för att färdigställa Lundabaserade MAX-labs nya högpres terande forskningsanläggning MAX IV. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att säkerställa finansieringen av ESS (European Spallation Source), en annan spännande forskningsanläggning i Lund. MAX IV MAX-lab, som med hjälp av synkrotronljus studerar mycket små strukturer, har varit verksamt på Lunds universitet i mer än 30 år och har idag nått internationell tätposition i sin forskningsgenre. MAX-lab är ett nationellt laboratorium som bedriver forskning med hjälp av synkrotronljus. Med hjälp av ett mycket starkt ljus kan man bestråla olika typer av material för att se deras strukturer ner på atomnivå. Forskningen berör flera områden inom exempelvis fysik, kemi, biologi och materialvetenskap. Det senare kan handla om att skapa nya miljövänliga förpackningsmaterial av t ex växtproteiner eller att ta fram effektivare läkemedel. Genom den nya anläggningen, där den första etappen väntas tas i bruk redan nästa år, kommer MAX-lab att få tillgång till världsunik prestanda och möjlighet att bedriva en helt ny typ av forskning. Verksamheten väntas vara fullt utbyggd kring ESS Situationen för ESS är fortfarande oviss. Projektet är ett europeiskt samarbete där finansieringen ska delas mellan 17 partnerländer. Hittills har endast 9 av länderna utlovat finansiering, vilket motsvarar 80 procent av investeringskostnaden. Emellertid har det i skrivande stund kommit vissa positiva besked an gående finansiering från Danmarks chefsförhandlare Bo Smith. Byggstart är planerad till i sommar och detta skulle innebära att delar av anläggningen kan tas i bruk På ESS ska man bedriva forskning inom en mängd områden med hjälp av världens kraftigaste neutronkälla. Utrustningen sägs bli 30 gånger starkare än dagens främsta anläggningar. Genom att bestråla de material som ska undersökas med hjälp av intensiva pulser av elek troner kan man undersöka material och strukturer på ett mycket detaljerat sätt. ESS och MAX IV kommer tillsammans att bilda ett världsledande centrum för materialforskning, vilket ytterligare bidrar till att lyfta fram Öresundsregionen som en europeisk region i stark utveckling. De positiva effekterna väntas på lång sikt att bli många och omfattande. När anläggningarna är i full drift väntas de kunna locka till sig årliga besökare på nationell och internationell nivå. Detta ger även nya möjligheter för lokalt näringsliv, handel och besöksnäring. Regionens inter nationella prägel förstärks ytter ligare och nya företag kan växa upp i kölvattnet av forskningen. Forskningssatsningarna erbjuder goda möjligheter för en spännande tillväxt och utveckling men ställer samtidigt vissa krav på andra insatser. Infrastrukturen måste fungera tillfredsställande och kopplas samman i ett större nationellt och internationellt perspektiv. Det är viktigt att det sker en aktiv interaktion mellan näringsliv och forskning för att öka de positiva effekterna utanför forskar världen. Internationella besökare kommer troligen att röra sig fram och tillbaka över landsgränserna för boende, arbete, forskning och fritid. För dessa blir Öresunds regionen en naturlig helhet, vilket båda sidor av sundet också kontinuerligt strävar efter. 5 Kundtidning3_rev3.indd :33

6 DYNAMIK OCH AKTIVITET I REGIONEN Skåne och Region Hovedstaden har 3 miljoner invånare utspridda på en relativt begränsad yta bestående av allt ifrån internationella storstäder till landsbygd. Regionens strävan att öka integrationen mellan orter och över landsgränsen kräver ett väl fungerande och ekologiskt hållbart transportsystem. I regeringens nationella transportplan finns exempel på flera järnvägssatsningar i regionen. Effektiva transporter leder till fler möten mellan människor, vilket skapar dynamik och innovationskraft över gränser och mellan branscher. Ett sätt att skildra sådana effekter är att titta på patent och forskningsanslag. Infrastruktur Innovationsutgifter hos företagen Ny- och ombyggnad av vägar , kr per 1000 invånare Skåne län Region Hovedstaden Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: Byggfakta Ny- och ombyggnad av järnvägar , kr per 1000 invånare Skåne län Region Hovedstaden Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: Byggfakta Det framgår att under perioden har järnvägsinvesteringarna per tusen invånare i genomsnitt endast uppgått till ca 5 procent av väginvesteringarna i Skåne och Region Hovedstaden. Det visar sig även att både vägoch järnvägsinvesteringarna i Stockholm och Göteborg väsentligt överstiger volymerna i Skåne och Region Hovedstaden räknat per invånare. Regeringen beslutade den 3 april i år om den nationella transportplanen för Totalt ska drygt 520 miljarder kronor satsas under planperioden och av dessa väntas drygt hälften användas till investeringar för att utveckla transportsystemet. Regeringens stora satsning på infrastrukturen syftar till att skapa ett effektivt och pålitligt transportsystem som ska stimulera till fler jobb och ökad tillväxt. För vår region kan man peka på ett antal större projekt som beräknas starta inom de närmaste fem åren: Utbyggnad till fyra spår på delar av järnvägen Malmö-Lund Dubbelspår på järnvägen Ängelholm-Helsingborg Godsstråket genom Skåne, Åstorp-Teckomatorp Regionala superbussar i nio stråk i Skåne Spårförnyelse mellan Klampenborg och Helsingör Spårförnyelse Köge-Hundige Företagens andel av omsättning efter varor/tjänsters innovations-/nyhetsvärde Procent Region Nya eller väsentligt förbättrade produkter nya för marknaden Nya eller väsentligt förbättrade produkter nya för företag Oförändrade eller marginellt förbättrade produkter Skåne Västra Götaland Stockholm Riket Källa: SCB Tabellen redovisar hur stor andel av företagens omsättning i respektive storstadslän som avser nya eller avsevärt förbättrade produkter och tjänster. Jämförelsen visar inte på några tydliga skillnader mellan länen. Storstadslänen ligger även i linje med situationen för hela riket. En analys av samtliga län i landet visar att vissa sticker ut. Ett exempel är Uppsala län där i genomsnitt drygt 20 procent av företagens omsättning avser produkter nya för marknaden. I Kronobergs län var det i genomsnitt 10 procent av företagens omsättning som var produkter nya för företaget. Det är intressant att notera att de tre storstadslänen, trots ganska skilda förutsättningar i näringsstruktur, ändå har relativt samstämmiga resultat i jämförelsen. Stockholms län har en ganska stor andel tjänsteföretag, Västra Götalands län en tydlig inriktning mot bil- och verkstadsindustri medan Skåne län har ett mer varierat näringsliv motsvarande riksgenomsnittet och med inriktning mot traditionell industri. En annan intressant infallsvinkel, vid en jämförelse av statistiken från samtliga län, är att i de län där företagens andel av omsättningen till största del (ca 90 procent) avser oförändrade eller marginellt förbättrade produkter saknas ett dominerande universitet eller högskola. Dominans av traditionell bruks- och råvaruindustri kan också vara en förklaring till låg innovationsgrad. 6 Kundtidning3_rev3.indd :33

7 Patent Universitet Antal patentansökningar Skåne län Danmark Västra Götaland Stor-Stockholm Källa: Danmarks Statistik, SCB Antal patentansökningar per invånare Skåne län 22,6 22,8 23,0 27,9 Danmark 31,8 31,7 29,2 27,3 Västra Götaland 18,3 15,5 14,2 13,8 Stor-Stockholm 38,9 37,2 38,9 38,6 Källa: Danmarks Statistik, SCB En jämförelse av antal patentansökningar visar att Skåne, jämfört med övriga regioner, har haft den klart största ökningen av sökta patent under de senaste fyra åren. Sedan 2010 har antalet ökat med drygt 25 procent. I Stor-Stockholm ökade ansökningarna endast med 4 procent och för Danmark som helhet och Västra Götalands län har utvecklingen varit negativ. Ett annat intressant sätt att titta på statistiken är att jämföra antalet patentansökningar per invånare. I denna jämförelse hamnar Stor-Stockholm i topp och Västra Götaland sist i jämförelsen. Antal helårsdoktorander respektive helårsstudenter Skåne Helårsdoktorander Helårsstudenter Stockholm 2 Helårsdoktorander Helårsstudenter Göteborg 3 Helårsdoktorander Helårsstudenter Region Hovedstaden Helårsdoktorander Helårsstudenter Lunds Universitet 2 Handelshögskolan, KTH och Stockholms Universitet 3 Chalmers och Göteborgs Universitet 4 KU - Københavns Universitet, DTU - Danmarks Tekniske Universitet, CBS - Copenhagen Business School och ITU - IT-Universitetet i København - Statistik saknas. Källa Skåne, Stockholm, Göteborg: UKÄ, Universitetskanslerämbetet Källa Hovedstaden: Universiteternes Statistiske Beredskab I tabellerna ovan jämförs storlek och utveckling för universiteten som ingår i respektive storstadsregion. De redovisade universiteten i region Hovedstaden är sammanlagt störst i jämförelsen beräknat efter helårsstudenter. Tillsammans har de också haft den största ökningen (+17 procent) av antalet studenter under perioden I Skåne var visserligen antalet helårsstudenter oförändrat under perioden, men samtidigt har antalet helårsdoktorander ökat med mer än 50 procent, vilket indikerar en ökad satsning på forskning. I de två övriga storstadsregionerna har antalet studenter minskat sedan 2010 och störst var nedgången i Göteborg (-7 procent). Antalet doktorander visar däremot en positiv utveckling för de båda regionerna under perioden. Om man tittar på andelen doktorander i förhållande till helårsstudenter är nivåerna ganska lika mellan samtliga universitet och ligger kring 4-6 procent 7 Kundtidning3_rev3.indd :33

8 SKÅNE I SIFFROR, STÖRRE KOMMUNER I Invånare år, med eftergymnasial utbildning Antal per tusen invånare Lund Lomma Malmö Vellinge Staffanstorp Kävlinge Höganäs Helsingborg Ängelholm Båstad Eslöv Landskrona Trelleborg Köpenhamn Källa: SCB, Danmarks Statistik - Data för 2013 saknas Tabellen visar att andelen invånare med eftergymnasial utbildning i regionen har ökat de senaste fyra åren. För hela regionen är andelen med eftergymnasial utbildning något högre än riksgenomsnittet, men det finns samtidigt väldigt stora skillnader mellan kommunerna. Antalet invånare med eftergymnasial utbildning 2012 var i hela regionen 255 stycken per tusen invånare. Detta kan jämföras med antalet på riksnivå som var 248. Samtliga redovisade skånska kommuner i regionen hade ett ökat antal invånare med eftergymnasial utbildning Den mest positiva utvecklingen bland kommunerna visade Eslöv, Landskrona och Malmö. Lunds kommun hamnar i särställning i sammanhanget, med en i jämförelse mycket hög andel invånare med eftergymnasial utbildning. Samtidigt har andelen legat relativt konstant under perioden En jämförelse visar att antalet invånare med eftergymnasial utbildning har ökat mer på riksnivå än i regionen (+4,2 procent jämfört med +2,8 procent) Båstad uppvisar ett sämre resultat i sammanhanget med en relativt låg andel eftergymnasialt utbildade 2013 samt den näst svagaste ökningen under perioden. Befolkningen år, andel av total befolkning Andel i procent Vellinge 7,2 7,1 7,0 6,7 Eslöv 7,1 6,8 6,6 6,3 Staffanstorp 7,3 7,1 6,5 6,2 Lomma 7,0 6,7 6,4 6,1 Höganäs 6,4 6,1 6,0 5,8 Ängelholm 7,0 6,7 6,2 5,8 Kävlinge 6,3 6,1 5,9 5,7 Trelleborg 6,6 6,3 5,9 5,6 Landskrona 6,1 5,9 5,7 5,6 Helsingborg 6,4 6,1 5,7 5,5 Båstad 6,5 6,3 5,6 5,4 Lund 5,8 5,5 5,3 5,1 Malmö 5,4 5,2 5,0 4,8 Köpenhamn 4,0 4,0 4,0 4,0 Källa: SCB, Danmarks Statistik Befolkningskategorin år, består av ungdomar i den ålder då gymnasiestudier vanligtvis genomförs. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen i tabellen bredvid ser man att trycket på gymnasieskolorna minskar i regionen som helhet, vilket också är fallet på riksnivå. Detta skärper konkurrensen om eleverna och dämpar också behovet av gymnasielärare. Andelen invånare i åldern har i hela regionen minskat med 12 procent från 6,4 procent 2010 till 5,6 procent Andelen åringar 2013 var lika stor på riksnivå som i regionen. Minskningen under perioden var dock något större (-15 procent). Båstad och Ängelholms kommuner har haft den största minskningen av invånare i ålderskategorin Köpenhamn utmärker sig genom att andelen ungdomar i gymnasieålder har legat konstant under perioden. På den svenska sidan i regionen är det Vellinge som haft den lägsta minskningen av invånare i åldern Befolkning år, andel av total befolkning Andel i procent Lund 12,5 12,4 12,3 12,1 Köpenhamn 10,4 10,5 10,7 10,6 Malmö 7,7 7,6 7,6 7,5 Helsingborg 6,7 7,1 7,3 7,2 Landskrona 6,9 7,1 7,0 6,9 Eslöv 6,4 6,6 6,6 6,5 Trelleborg 6,0 6,2 6,3 6,2 Ängelholm 5,8 5,9 6,0 6,2 Staffanstorp 5,0 4,9 5,1 5,3 Båstad 4,8 4,8 5,1 5,2 Kävlinge 5,0 5,1 5,1 4,9 Vellinge 4,4 4,5 4,6 4,7 Höganäs 4,0 4,1 4,3 4,4 Lomma 4,1 4,2 4,3 4,3 Källa: SCB, Danmarks Statistik Åldersgruppen åringar tillhör till viss del babyboomen från åren kring 1990 och befinner sig i den ålder då många väljer att genomföra eftergymnasiala studier och högskolestudier. Gruppen utgör en större andel av den totala befolkningen än åringar och till skillnad mot ungdomarna i gymnasieåldern ökar kategorin åringar både på riksnivå och inom regionen. Andelen invånare i åldern har i hela regionen ökat svagt med ca 3 procent under perioden 2010 till 2013, vilket ligger i linje med utvecklingen på riksnivå. Andelen åringar 2013 var på riksnivå något större jämfört med regionen (6,9 jämfört med 6,6). Föga förvånande redovisar universitetsorten Lund den största andelen åringar. Emellertid har andelen under de senaste fyra åren minskat. Höganäs (+9,1 procent) och Helsingborg (+7,5 procent) har haft den starkaste ökningen av andelen invånare i ålderskategorin år. Lund (-2,7 procent), följt av Malmö (-2,1 procent) redovisar de största minskningarna av ungdomar i åldern år. 8 Kundtidning3_rev3.indd :33

9 I VÄSTRA SKÅNE OCH KÖPENHAMN Antal elever per heltidsanställd lärare Lund 11,3 11,5 10,4 11,1 Landskrona 10,7 10,9 10,9 11,2 Malmö 11,0 11,0 11,3 11,6 Ängelholm 11,2 10,7 11,1 11,7 Helsingborg 13,2 13,0 12,2 11,7 Båstad 11,6 12,0 12,6 11,8 Trelleborg 12,9 11,7 11,8 11,9 Staffanstorp 12,0 12,0 11,5 12,0 Eslöv 11,7 11,4 11,3 12,1 Vellinge 14,4 12,9 12,6 12,3 Kävlinge 12,3 12,2 12,1 12,7 Höganäs 11,9 12,5 12,0 13,1 Lomma 12,1 12,3 12,6 13,5 Källa: SKL Ett mått på undervisningskvalitet som det ofta talas om är lärartätheten. Stora klasser kan många gånger ge upphov till stökiga lektioner och till att undervisningstiden per elev blir för liten. Man kan i denna jämförelse notera att skolan med flest elever per lärare samtidigt uppvisar bäst studieresultatet enligt tabellen om måluppfyllelse hos elever. Flest antal elever per heltidsanställd lärare 2013 hade Lomma, samma kommun som hamnade i topp på andel elever som nått målen i alla ämnen. Lomma tillsammans med Höganäs är de kommuner som haft den största ökningen av antalet elever per lärare. För Höganäs del har elevernas resultat försämrats under samma period medan Lomma har förbättrat sina. Helsingborg har kraftigt minskat sin elevtäthet sedan Det visar sig samtidigt att andelen elever som nått sina mål har ökat. Minst antal elever per lärare 2013 hade Lund och Landskrona. Två kommuner som visar stora skillnader i studieresultat. Grundskola, andel elever i fristående skolor Andel i procent Vellinge 15,0 23,2 33,3 29,5 Helsingborg 21,8 24,2 24,6 24,6 Malmö 14,3 16,0 16,0 16,0 Lund 10,2 13,3 13,2 14,2 Landskrona 13,2 11,2 10,9 13,6 Kävlinge 20,8 18,0 17,0 13,2 Höganäs 12,7 12,2 11,9 11,6 Staffanstorp 9,4 8,2 8,5 9,7 Trelleborg 8,7 7,0 7,8 8,5 Båstad 7,6 7,7 7,3 7,3 Lomma 4,8 6,3 6,3 5,5 Ängelholm 5,6 5,9 3,2 3,3 Eslöv 5,0 1,9 1,9 2,5 Källa: Skolverket Tabellen visar på stora skillnader mellan orterna när det gäller hur stor andel av eleverna som studerar på friskolor. Samtidigt kan man se dramatiska förändringar inom respektive kommun under perioden Förändringarna speglar den senaste tidens turbulens bland många friskolor i form av konkurser och nedläggningar. Det är intressant att notera att andelen elever i friskolor inte alltid är högst i de rikare kommunerna. Vellinge kommun hamnar högst upp i jämförelsen med störst andel av elever i friskola Sedan 2010 har andelen fördubblats. Längst ner på listan med mycket få elever i friskola 2013 hamnar Ängelholm och Eslöv, vars elevandel i friskola har sjunkit dramatiskt. I flera fall handlar det om nedläggningar av friskolor på orterna. I Kävlinge har andelen elever i friskola sjunkit med 36 procent under åren Lund har haft den näst högsta ökningen av andelen elever i friskola under perioden (+ 40 procent) Enstaka stora investeringar i Staffanstorp och Lomma har skett under perioden. Grundskola, andel elever som nått målen i alla ämnen Andel i procent Region 2009/ / / /13 Lomma 91,7 90,6 93,9 92,9 Vellinge 89,3 94,8 89,8 92,2 Ängelholm 79,8 83,0 86,8 85,8 Kävlinge 79,7 80,3 86,7 85,7 Båstad 89,1 88,8 89,9 85,2 Staffanstorp 73,0 80,9 89,3 85,1 Lund 88,9 85,2 86,9 85,0 Höganäs 83,9 86,5 90,0 81,4 Helsingborg 75,9 75,7 77,2 78,5 Trelleborg 75,5 75,3 78,0 76,6 Eslöv 74,3 71,7 73,6 76,0 Landskrona 66,8 69,6 79,1 73,3 Malmö 63,0 64,5 65,3 66,5 Källa: SKL Tabellen speglar de skolresultat som nås i de olika kommunerna. Att dra generella slutsatser om undervisningens kvalitet kan vara känsligt och orättvist. Sammanställningen ger en indikation om effekten av de skilda förutsättningar för undervisning som finns inom regionen. Den visar också på de stora kulturella och sociala skillnader som finns mellan kommunerna. I tabellen går det att utläsa stora positiva förbättringar i studieresultat i flera kommuner. Längst ner på listan över andel elever som nått målen i alla ämnen hamnar Malmö. En orsak till bottennoteringen är troligen den stora andelen utlandsfödda elever som genom språksvårigheter kan ha ett sämre utgångsläge än svensktalande att tillgodogöra sig undervisningen. Landskrona hamnar, troligen av liknande orsak, på näst sista plats i jämförelsen. Glädjande nog visar båda orterna förbättrade resultat under perioden. Högst upp på listan, med väldigt goda resultat, hamnar Lomma och Vellinge. Trots redan höga nivåer har andelen elever med nådda mål i alla ämnen ökat något under perioden. Staffanstorp har gjort det största lyftet när det gäller andelen godkända elever (+17 procent). Motsatt utveckling visar Båstad och Lund med fyraprocentiga minskningar av andelen godkända elever. 9 Kundtidning3_rev3.indd :33

10 EXEMPEL PÅ STÖRRE FORSKNINGSFRAMGÅNGAR KOPPLAT TILL SKÅNE OCH KÖPENHAMN NÄRINGSLIV OCH FORSKNING HAND I HAND Öresundsregionen har en månghundra årig tradition av forskning och utveckling genom universiteten i Lund och Köpenhamn. Regionen har en gynnsam grogrund för innovationer och uppfinningar inom många områden tack vare sin befolkningstäthet, ett brett näringsliv och närhet till Europa och resten av världen. Det finns ett nära utbyte mellan forskning och näringsliv på båda sidor av sundet inom områden som teknik, naturvetenskap, livsmedel och läkemedel. En viktig faktor för att sammankoppla forskning och näringsliv är forskningsbyn Ideon. Vid starten 1983 var forskningsbyn unik i Sverige och har under sina dryga trettio år sett många framgångsrika företag ta sina första steg. På Ideon möts forskning, vision, entreprenörskap och risk kapital. Närheten mellan forskningsvärlden och näringsliv är avgörande för att viktiga vetenskapliga framsteg ska kunna omvandlas till nyttiga och framgångsrika produkter och tjänster. SVENSKA INNOVATIONER Lunds universitet har en lång historia av forskning och många viktiga upptäckter kan kopplas till den lundensiska myllan. För 200 år sedan genom fördes den första svenska vaccinationen mot smittkoppor i Lund. Upptäckten var dock ursprungligen från England, där ett försök hade gjorts ca tio år tidigare. Den första respiratorn såg dagens ljus 1926 tack vare fysiologen Torsten Thunberg. Världens första kliniskt användbara njure utvecklades 1946 av medicinprofessor Nils Alwall, som tillsammans med industrimannen Holger Crafoord grundade storföretaget Gambro Laboratorie assistenten Erik Wallenberg utvecklade 1944 idén om den pyramidformade förpackningen. Företagaren Ruben 10 Rausing utgick från denna när han grundade Tetra Pak Även ultraljudsdiagnostiken är framsprungen ur forskning på Lunds universitet i början av 1950-talet. En annan produkt för mångas väl befinnande är nikotinläkemedlet Nicorette. En upptäckt om hur kedjerökares abstinens kan dämpas genom tuggtobak som kommersialiserades och skapade stora framgångar. Bland senare tids revolutionerande innovationer bör man lyfta fram lundaprofessorn Sven Mattissons idé kring trådlös kommunikation. Under sin anställning på Ericsson och tillsammans med kollegan Jaap Hartsen uppfanns funktionen Bluetooth. En produkt som 2012 användes i ca fem miljoner olika produkter. DANSK FORSKNING Sedan 2012 pågår projektet Copenhagen Spin-outs. En gemensam satsning mellan näringsliv och forskarvärlden för att stimulera innovationer och kommersialisering av dessa inom främst bioteknologisk forskning kopplat till Köpenhamns universitet. Forskningen inriktar sig på medicinsk teknologi, diagnostik och läkemedel samt industriell bioteknik och livsmedel. Det finns en lång tradition av forskning inom medicin kopplat till Köpenhamns universitet. Ett exempel är forskning kring insulin och diabetes. August Krogh upptäckte inte själv insulinet, men var en av nyckelpersonerna inom utvecklingen av insulinproduktionen i Danmark. Kroghs forskning innebar att Nordisk Insulinlaboratorium (senare Novo Nordisk) bildades och blev ett världsledande företag för diabetesbehandling, blödningsbehandling och tillväxthormonbehandling. Krogh fick Nobelpris 1920 för sin forskning kring kapillära regulatorer i musklernas blodtillförsel. Ett av de nyaste företagen i bioteknikvärlden är Avilex Pharma. Här har Copenhagen Spin-out medverkat till att forskning om smärtbehandling ska resultera i nya produkter på området. På livsmedelsområdet är det svårt att inte beröra Köpenhamns stolta bryggeritradition. Mikrobiologen Emil Christian Hansen var anställd på bryggeriet Carlsbergs laboratorium. Han upptäckte tidigt att jäst består av en mängd olika svamparter som kan isoleras i egna kulturer. Hansen utvecklade en jästkultur anpassad för lageröl, som används på bryggerier över hela världen. Kundtidning3_rev3.indd :33

11 MEDICINSK VERK- SAMHET I REGIONEN NOVO NORDISK 1989 slogs de två danska företagen Nordisk Insulinlaboratorium (grundat 1923) och Novo Terapeutisk Laboratorium (grundat 1925) ihop och bildade Novo Nordisk. Fokusområdet är att utveckla produkter för att hjälpa människor med diabetes. Idag har Novo Nordisk över anställda i 75 länder varav närmare anställda i Danmark. LUNDBECK Från början var Lundbecks ett handelsföretag som sålde allt från kameror till kakor, innan man i mitten på 1920 började handla med läkemedel. Idag är Lundbecks en av världens största specialister på det centrala nervsystemets sjukdomar. Totalt har Lundbeck anställda i 57 länder varav finns i Danmark. ACTIVE BIOTECH Active grundades 1983 i Lund och har idag 76 anställda. Fokus ligger på utveckling av läkemedel mot autoimmuna/inflammatoriska sjukdomar och cancer. Under 2012 omsatte man närmare 235 mnkr. AB CERNELLE Strax utanför Ängelholm finns AB Cernelle som grundades redan Deras specialitet är att samla in pollen i stor skala samt utvinna innehållet i pollenkornen utan att pollenkornens allergiframkallande egenskaper överförs till extrakten omsatte bolaget ca 52 mnkr och hade 23 anställda. MCNEIL AB McNeil AB i Helsingborg grundades 1914 och hette då AB Leo, under åren har flera namnbyten och ägarskiften skett. Senaste ägaren Pfizer sålde bolaget till Johnsson & Johnsson 2006 och sedan dess har de hetat McNeil AB. Tidigare företagsnamn och ägare har varit bl a Kabi Pharmacia, Pharmacia Upjohn och Pharmacia. Huvudprodukten är Nicorette en produkt för rökavvänjning som lanserades i slutet av 70-talet omsatte man mnkr och var ca 670 anställda. LEO PHARMA Efter en blygsam start 1908 i Löveapotekets källare i Köpenhamn har Leo Pharma vuxit till en världsledande aktör och tillverkare av läkemedel mot psoriasis. De finns idag etablerade i över 61 länder med närmare medarbetare. Enligt tidigare rapporter lägger man omkring 14 procent av omsättningen på forskning, vilket ger en inblick i hur högt FoU-arbete värderas av företaget och läkemedelsbranschen. ETT URVAL AV LIFE-SCIENCE FÖRETAG I REGIONEN Bioglan AB - Malmö Biora AB - Malmö Chemotechnique MB Diagnostics AB Vellinge DuPont Sverige AB - Malmö Ferring, FoU - Köpenhamn Neurosearch - Köpenhamn Polypeptide Laboratories (Sweden) AB Limhamn Qpharma AB Malmö ProstaLund AB - Lund Rechon Life Science AB - Limhamn Recipharm Höganäs AB - Höganäs Topo Target - Köpenhamn LUNDS UNIVERSITET OCH MALMÖ HÖGSKOLA TITELFÖRSVARAREN VS UTMANAREN Grundat år studenter anställda Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. LUNDS UNIVERSITET UTBILDAR OCH FORSKAR INOM: ekonomi, humaniora och teologi, juridik, konst, musik och teater, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Lunds universitet med sina långa anor och rötter i den skånska myllan och med överliggare som Sten Broman, har satt standarden för högre lärosäten i Skåne. Utan universitetet hade inte Lund varit vad det är idag och dess verksamhet genomsyrar Lunds bostadsmarknad och näringsliv mer än på någon annan ort i Skåne. Ytterligare fokus på Lund sker i samband med att Max IV börjar användas under 2015 och att byggstarten för ESS kommer allt närmare. Det talar för att Lunds ranking bland världens hundra bästa universitet (det finns totalt ca lärosäten i världen) väntas bli än bättre de kommande åren. Grundad år studenter anställda Jag ser en stor kreativitet på högskolan och många av våra verksamheter växer sig starkare. STEFAN BENGTSSON, REKTOR MALMÖ HÖGSKOLA UTBILDAR OCH FORSKAR INOM: skola och utbildning, hälsa och välfärd, nya medier, idrott, migration samt urbana studier. Malmö högskola är ett ungt lärosäte som firade sitt 15-års jubileum i fjol. Inte desto mindre har dess betydelse för Malmö varit avsevärd under denna period, då Malmö med rivningen av Kockumskranen år 2000 gick från industristad till kunskaps- och tjänstestad. Med mer konkreta utbildningar och ett mångfaldstänkande befinner sig Malmö högskola i andra änden av skalan när man jämförs med det traditionstyngda Lund. En jämförelse som både berikar och utmanar studieverksamheten i Skåne. En väg att nå denna vision är nära samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Det är inte utan beundran man ser hur väl Malmö högskola har lyckats under sina första femton år som lärosäte, dock finns här fortfarande barnsjukdomar, men många av dem överbryggas av den nyfikenhet och gåpå-anda som kännetecknar vårt skånska arv. I Lund är universitetet en institution som till och med märks i luften man andas. Det finns också en helt annan akademisk tyngd bakom en examin från Lunds universitet än Malmö högskola idag men vem vet hur det ser ut om 348 år, dvs lika många år som Lunds universitet har varit Sydsveriges främsta val för högre studier. 11 Kundtidning3_rev3.indd :33

12 FEM SKÅNSKA RÖSTER HANS WALLMARK Riksdagsledamot Moderaterna JESPER FALKHEIMER Rektor, Professor i strategisk kommuni kation, Lunds Universitet, Campus Helsingborg PETER NILSSON President & CEO Trelleborg AB STEPHAN MÜCHLER Verkställande direktör (President/CEO) Sydsvenska Industri- och handelskammaren TOMAS LEANDERSON CEO Active Biotech AB 1Vilka regionala effekter tror du att etableringarna av Max IV och ESS kan ge för Skåne och Hovedstadsområdet? Stora. Materialforskning är framtiden. Fullt utbyggt med kanske forskare på plats blir det en av de största koncentrationerna av skarpa hjärnor någonstans i världen. Här öppnas väldiga möjligheter till affärsprojekt och produkter utöver den viktiga grundforskningen. Anläggningarna kan få starka regionala effekter på en mängd områden såsom företags etableringar och bostadsmarknad. De kräver parallell utbyggnad av allt från internationella skolor till infrastruktur. Kanske kan anläggningarna också vara det som krävs för att få snurr på integrationen i Öresundsregionen. Långsiktigt ger dessa institutioner med säkerhet ett generellt stärkt regionalt innovationsklimat och forskningssamhälle. En sådan miljö främjar entreprenörskap, som har alla möjligheter att skapa både tillväxt och arbetstillfällen i regionen. Främst två. Dels förstärkt internationellt vetenskapligt rykte, dels en ökad forskningsverksamhet i regionen. Ökad kritisk massa vad gäller internationella forskare som samtidigt exponerar regionen internationellt inom forskningssektorn. 2Kan du peka på några specifika åtgärder som skulle kunna förbättra sam arbetet mellan näringslivet och akademin i Skåne? Att finna fler arenor för personliga möten mellan näringslivets företrädare och de från forskningssamhället. För att smarta idéer ska kunna bli fungerande affärer behövs ett antal led av personer som handlar och agerar. Korta vägar mellan dessa grupper är av stor betydelse. Fler klustersatsningar, som till exempel Media Evolution, tror jag är betydelsefulla för framtiden. Tror också det behövs fler mötesplatser mellan operativa aktörer så inte diskussionen bara sker på strategisk nivå. Företag har alla olika förutsättningar och driv - krafter att delta i dessa samarbeten. Det är möjligt att visst ekonomiskt stöd för deltagande i akademiska sammanhang som work shops och föreläsningar kan öka engagemanget och bredden hos företagen. En viktig åtgärd skulle vara att minska de centrala utdebiter ingarna från universiteten vid externt finansierade forskningsprojekt. Donatorer, stiftelser och företag är inte intres ser ade att betala upp till över 1/3 central administration. Rensa bland antalet aktörer och satsa på att bygga kontakterna i den yngre generationen istället för på gamla elefanters så kallade nätverk. 3Vad är det viktigaste att tänka på för universitetet i Lund och Malmö högskola när det gäller att tillgodo se arbetskraft och kompetens i regionen? Att hålla hög vetenskaplig nivå. Sveriges universitet och högskolor måste bli ännu bättre på att samverka med studenternas framtida arbetsgivare. Lunds universitet och Malmö högskola är redan skickliga och bör belönas för det. Desto bättre kontakt lärosätena har med omvärlden desto bättre blir de på att avgöra vilka kunskaper som efterfrågas i regionen. Vi behöver fler studentplatser så vi kan möta de behov som finns inom till exempel vård och teknik och därför öka trycket på det politiska nationella systemet. Vi behöver inom en del områden öka stödet till de doktorander som kan tänka sig att efter disputation ta ett arbete utanför akademin. I regionen finns framtidskluster som telekom, läkemedel och livsmedel vars behov av kompetens bör prioriteras. Jag tycker också att utbildning och forskning i hållbarhet i vid mening är viktigt och kommer att bli än mer viktigt i framtiden. Kvalitet. Ingenting är lång siktigt viktigare än att hålla hög kvalitet på utbildning. Att satsa på att låta yngre forskare kunna ha en stabilare finansiering så att de kan ägna sig åt nyfikenhetsdriven upptäcktsforskning istället för forskningsproduktion. 4Hur arbetar er organisation med att hitta och attrahera rätt kompetens? Som företrädare för ett parti hoppas jag att vi värnar kompetensen. Skämt åsido, högre utbildning och forskning är av stor betydelse för att Sverige även fortsättnings vis ska vara ett land på absolut framkant i den globala konkurrensen. Jobb, inves teringar, företagsamhet och innovationer ska löna sig då handlar det om skatter och investeringsklimat. Vår öppenhet ska göra det intressant för kompetens från andra länder att vilja söka sig till Sverige. Vi är ju en del av Lunds universi tet och de verksamheter som finns på Campus Helsingborg har sällan problem att attrahera rätt kompetens. Tillvägagångssättet är olika för olika tjänster. Generellt söker vi högre tjänster via rekryteringsfirmor. Därtill lägger vi alltmer kraft på att ge redan anställda kompetensutveckling för att på så sätt tillvarata talanger och låta dem utvecklas inom koncernen. Främst genom nätverk. Informella kontakter. 5Ser du någon specifik spetskompetens som är särsklit svår att hitta eller helt saknas i regionen? Arbetsmarknadens behov förändras hela tiden. Efter frågan på olika former av teknisk kompetens är stadigt hög som exempelvis ingenjörer och programmerare. Jag tror säkert det finns kompetenser som bäst hittas utanför Sverige och universitetssystemet behöver anpassas så att dessa finner de attraktivt och enkelt att söka sig till regionen. Från Trelleborgs sida ser vi gärna fler utbildade kemi ingenjörer med fokus på polymerteknik. Kunnig arbetskraft är alltid avgörande, på alla nivåer i en verksamhet. För tillfället tycks bl a ingenjörer på mellannivå, gamla tidens gymnasieingenjörer, vara en bristvara. Nej. 12 Kundtidning3_rev3.indd :33

13 Kristianstadbördige Bo Lundgren är 67 år ung och fortfarande en man med många strängar på sin lyra. Den politiska karriären är sedan länge lagd åt sidan. Numera fokuserar Bo i stället på näringslivet, främst genom olika styrelse poster. Att intresset för samhällsfrågor lever kvar blir dock tydligt under intervjun. F Ö R N Ä R VA R A N D E Ä R Bo kanske mest aktuell som en av de drivande bakom omstruktureringen av den skånska banksektorn. Detta i sin tidigare roll som styrelseordförande för Sparbanken Öresund. En ny skånsk s torbank, Sparbanken Skåne, bildas genom att Sparbanken Öresunds verksamhet i Lund, Eslöv, Kävlinge och Staffanstorp fusioneras med Färs och Frosta Sparbank och Sparbanken Samtidigt övergår verksamheten i främst Malmö och nordvästra Skåne till Swedbank. OMSTRUK TURERINGEN MEDFÖR AT T en del arbetstillfällen försvinner från regionen. Bo menar att det hade varit oundvikligt ändå eftersom nya regleringar och kapitalkrav gör förändringarna nödvändiga. Han ser också en ökad kundnytta framför sig. Swedbank kommer genom affären att kunna konkurrera med övriga storbanker på ett bättre sätt. För Sparbanken Skåne medför fusionen en väsentligt större kapital bas och långsiktigt bättre konkurrens förmåga, vilket kommer kunderna till gagn. I Ö V R I G T Ä R Bo bland annat verk- sam som styrelseordförande för Högskolan Kristianstad. Frågor kring utbildning och forskning ligger därmed varmt om hjärtat. Bo oroas av den sänkta kunskapsnivån bland svenska elever och urholkningen av läraryrkets status. Kunskapsutvecklingen i grundskolan är skrämmande. För att vända trenden krävs det att statusen för läraryrket höjs samtidigt som un- BO LUNDGREN FAMILJ: Hustrun Charlotte, barnen Henrik och Katarina samt hunden Dixie. BOR: Villa i Lund sedan fyra år tillbaka. INTRESSEN: Familj, idrott, l itteratur och teater. SMULTRONSTÄLLE I SKÅNE: Sommarhus på Österlen. ÖVRIGT: Motståndare till spårväg i Lund. VI MÖTER BO LUNDGREN dervisningen måste effektiviseras. Jag förespråkar mer katederundervisning framför projektarbeten där eleverna själva får inhämta och sortera all information. N Ä R D E T G Ä L L E R eftergymnasial utbildning och forskning upplever Bo att samverkan mellan akademi och näringsliv fungerar relativt väl. För Högskolan Kristianstad är detta en prioriterad del i verksamheten. I syfte att stärka det svenska innova tionsklimatet har Bo dock en tydlig vision. Om staten satsar rejält på grund forskningen skapas bättre förutsättningar också för den tillämpade forskningen, vilket gör det möjligt för företag att utveckla produkter och tjänster. Dessutom krävs ytter ligare förändringar av skattesystemet som ökar tillgången på det riskvilliga egna kapital som är basen för varje företag. B O F L I K A R O C K S Å in att privata i nitiativ naturligvis är viktiga i sammanhanget, och lyfter bland annat fram Wallenbergs, Craafords och Mats Paulssons stiftelser som positiva exempel. PÅ T E M AT F O R S K N I N G och utveck ling är det i det närmaste omöjligt att inte beröra Max IV och ESS. Som lundabo ser Bo med tillförsikt fram emot satsningarna, som han anser är viktiga ur såväl ett lokalt som ett nationellt och europeiskt perspektiv. På frågan om etableringen av ESS verkligen kommer bli av lämnar Bo inget utrymme för tolkning: Utan tvekan! 13 Kundtidning3_rev3.indd :33

14 RANKINGLISTOR Positiv förändring/trend jämfört med föregående period Oförändrad jämfört med föregående period Negativ förändring/trend jämfört med föregående period Befolkning, årlig förändring i procent Kommun Malmö ,3 1,6 1,7 2 Köpenhamn ,7 1,9 1,6 3 Lund ,1 1,1 1,2 4 Trelleborg ,8 0,1 1,1 5 Burlöv ,9 1,0 1,0 6 Örkelljunga ,3-0,1 0,9 7 Höganäs ,2 0,7 0,9 8 Lomma ,1 1,3 0,9 9 Helsingborg ,1 1,1 0,7 10 Landskrona ,1 0,9 0,7 11 Staffanstorp ,2 1,1 0,6 12 Kävlinge ,9 0,6 0,6 13 Vellinge ,6 0,3 0,6 14 Eslöv ,4 0,1 0,6 15 Ängelholm ,6 0,3 0,3 16 Åstorp ,4 0,1 0,1 17 Båstad ,3 0,2 0,1 Antal invånare 31/ samt årlig förändring Källa: SCB, Danmarks statistik Inkomstutveckling, årlig förändring i procent Kommun Ängelholm 251,3 0,8 3,4 3,7 2 Landskrona 216,0 1,5 3,8 3,4 3 Höganäs 267,8 0,5 3,1 3,3 4 Eslöv 232,4 1,6 3,2 3,3 5 Lund 247,4 1,3 3,5 3,3 6 Kävlinge 279,7 1,9 3,1 3,2 7 Trelleborg 232,5 1,8 3,1 3,2 8 Åstorp 214,3 1,5 2,9 3,2 9 Båstad 249,4 1,8 2,9 3,2 10 Malmö 211,8 0,9 3,5 3,2 11 Örkelljunga 207,3 0,6 3,2 3,1 12 Staffanstorp 276,3 1,5 3,5 3,0 13 Helsingborg 242,2 1,5 3,0 2,8 14 Lomma 335,2 2,4 3,4 2,8 15 Burlöv 222,4 0,6 2,7 2,8 16 Vellinge 308,0 1,6 3,3 2,7 17 Köpenhamn 230,4 2,7 1,3 2,4 Medelinkomst 31/ kkr, samt årlig förändring , procent. För Köpenhamn redovisas DKK Källa: SCB, Danmarks statistik Nystartade företag Kommun 2013Q1 2013Q2 2013Q3 2013Q4 1 Malmö Lund Helsingborg Vellinge Eslöv Ängelholm Trelleborg Landskrona Höganäs Lomma Staffanstorp Kävlinge Båstad Burlöv Åstorp Örkelljunga Köpenhamn Inflyttningsnetto, andel av befolkningen i procent Kommun Höganäs 1,1 0,8 0,3 1,0 2 Helsingborg 0,9 0,4 0,8 0,9 3 Lomma 2,6 1,8 1,6 0,9 4 Malmö 1,9 0,9 0,6 0,8 5 Burlöv 1,2 0,6 0,3 0,8 6 Landskrona 0,6 1,1 0,8 0,6 7 Lund 1,1 0,7 0,6 0,6 8 Båstad 0,8 0,4 0,0 0,6 9 Staffanstorp 0,7 0,7 -* 0,6 10 Köpenhamn 0,5 0,6 0,7 0,6 11 Ängelholm 0,6 0,8 0,6 0,4 12 Vellinge 0,7 0,3 0,7 0,4 13 Trelleborg 0,8 0,6 0,6 0,1 14 Kävlinge 0,8 0,6 0,3 0,1 15 Eslöv 0,3 0,7 0,1 -* 16 Örkelljunga 0,8 0,4 0,3 -* 17 Åstorp 0,5 0,3 -* -* * Negativt inflyttningsnetto Källa: SCB, Danmarks statistik Arbetslöshet, andel av arbetskraften i procent Kommun Lomma 3,8 3,5 3,6 3,4 2 Vellinge 4,8 4,6 4,9 5,2 3 Staffanstorp 5,6 5,4 5,4 5,7 4 Kävlinge 5,3 5,0 5,3 5,9 5 Lund 6,2 6,0 5,9 6,0 6 Höganäs 7,4 7,3 7,1 6,3 7 Båstad 6,0 6,1 6,2 7,0 8 Ängelholm 8,4 8,1 8,1 7,5 9 Eslöv 7,5 7,2 7,8 8,1 10 Örkelljunga 8,5 9,3 8,6 9,0 11 Köpenhamn 8,8 9,7 9,5 9,4 12 Trelleborg 9,5 9,0 9,3 9,8 13 Åstorp 11,4 12,5 12,0 10,8 14 Helsingborg 11,1 11,4 11,6 11,1 15 Burlöv 9,9 9,3 10,8 11,3 16 Malmö 13,0 13,6 14,0 14,9 17 Landskrona 14,9 15,7 15,3 15,4 Andel arbetslösa år, för Köpenhamn år, procent Källa: SCB, Danmarks statistik Lokalinvesteringar, kkr per invånare Kommun Trelleborg 7,4 22,0 18,3 45,1 2 Lund 15,8 23,4 12,4 22,0 3 Eslöv 3,9 16,9 38,6 19,0 4 Helsingborg 24,0 8,7 11,1 17,8 5 Ängelholm 11,1 5,5 6,2 16,6 6 Köpenhamn 7,4 8,4 9,8 12,7 7 Örkelljunga 1,6 2,0 6,1 12,5 8 Malmö 9,3 21,5 17,3 12,0 9 Höganäs 1,1 7,1 7,0 11,8 10 Åstorp 6,2 4,6 24,7 10,1 11 Burlöv 12,0 1,3 30,2 9,5 12 Staffanstorp 7,1 0,8 6,4 8,7 13 Båstad 1,7 1,9 15,2 6,5 14 Landskrona 17,2 13,3 6,5 5,5 15 Vellinge 6,6 2,8 2,2 3,5 16 Kävlinge 2,7 6,0 3,9 3,4 17 Lomma 7,9 8,2 17,5 1,6 14 Antal nystartade företag per kvartal Källa: Tillväxtverket Påbörjade privata och offentliga lokaler, kkr per invånare För Köpenhamn redovisas DKK Källa: Byggfakta Kundtidning3_rev3.indd :33

15 Påbörjade lägenheter per 1000 invånare Kommun Q1 2014* 1 Helsingborg 1,7 4,7 4,7 1,7 2 Vellinge 2,9 1,2 1,2 1,5 3 Kävlinge 1,2 0,8 0,8 0,7 4 Köpenhamn 2,3 1,0 1,0 0,6 5 Båstad 1,0 2,0 2,0 0,6 6 Malmö 1,8 3,1 3,1 0,5 7 Landskrona 0,7 0,8 0,8 0,4 8 Staffanstorp 1,7 2,2 2,2 0,2 9 Burlöv 0,3 0,1 0,1 0,2 10 Lund 5,2 3,6 3,6 0,2 11 Eslöv 3,5 1,0 1,0 0,2 12 Trelleborg 0,8 0,4 0,4 0,2 13 Lomma 10,7 1,7 1,7 0,1 14 Åstorp 0,3 2,8 2,8 0,0 15 Örkelljunga 0,3 2,6 2,6 0,0 16 Höganäs 2,2 1,1 1,1 0,0 17 Ängelholm 3,2 0,8 0,8 0,0 Källa: SCB, Danmarks statistik * Förändring jämfört med Q Ungdomsarbetslöshet Kommun apr-13 aug-13 dec-13 apr-14 1 Lund 3,1 6,3 4,1 3,1 2 Vellinge 4,4 10,8 5,1 3,6 3 Ängelholm 4,3 9,4 7,4 3,6 4 Lomma 3,0 6,9 5,4 3,7 5 Kävlinge 3,4 9,2 6,1 4,0 6 Örkelljunga 3,7 11,7 5,1 4,1 7 Båstad 3,7 8,2 7,9 4,6 8 Höganäs 5,3 9,2 6,0 5,0 9 Eslöv 4,8 10,8 5,1 5,0 10 Helsingborg 6,1 11,5 7,9 5,7 11 Burlöv 7,7 11,3 8,2 5,9 12 Trelleborg 7,0 11,2 7,2 5,9 13 Staffanstorp 3,8 10,4 5,2 7,4 14 Åstorp 6,6 14,5 9,6 7,6 15 Landskrona 7,1 13,7 9,6 7,6 16 Malmö 7,9 13,0 10,0 8,1 17 Köpenhamn Öppet arbetslösa år, andel av den registerbaserade arbetskraften Källa: Ams Totala påbörjade bygginvesteringar, kkr per invånare Kommun Trelleborg 19,8 48,1 39,2 46,3 2 Lund 22,6 33,9 21,6 29,9 3 Helsingborg 27,6 13,0 21,2 26,9 4 Eslöv 3,4 14,0 30,3 22,0 5 Ängelholm 13,4 7,7 8,4 20,0 6 Malmö 11,7 30,5 23,0 17,7 7 Örkelljunga 7,1 2,8 6,7 17,3 8 Köpenhamn 8,5 5,3 8,0 15,7 9 Åstorp 6,9 6,1 24,9 14,9 10 Höganäs 4,5 17,7 16,8 14,7 11 Staffanstorp 7,2 3,6 6,2 13,2 12 Båstad 5,6 3,7 15,6 10,7 13 Burlöv 17,6 10,1 40,3 10,0 14 Landskrona 20,2 16,7 14,3 7,2 15 Kävlinge 4,8 13,6 11,1 6,2 16 Vellinge 11,1 8,0 6,9 6,0 17 Lomma 9,9 21,8 25,5 4,4 För Köpenhamn redovisas DKK Källa: Byggfakta Beviljade bygglov för bostäder Kommun 2013Q2 2013Q3 2013Q4 2014Q1 1 Båstad Lomma Lund Malmö Köpenhamn Helsingborg Kävlinge Vellinge Staffanstorp Eslöv Trelleborg Landskrona Höganäs Ängelholm Örkelljunga Burlöv Åstorp Kvadratmeter per 1000 invånare Källa: SCB Småhuspriser, årlig förändring i procent Kommun Köpenhamn 18,0-4,2-1,8 10,3 2 Burlöv 1,5 0,0-10,8 7,5 3 Trelleborg 2,7-2,2-7,0 6,1 4 Malmö 5,3-0,4-6,8 4,8 5 Helsingborg 6,3-2,6-4,3 3,8 6 Åstorp -2,4-15,8 6,9 3,8 7 Ängelholm 3,8-6,6 2,6 3,7 8 Kävlinge 2,4-3,0-5,3 3,6 9 Båstad 8,7-8,4 3,5 3,5 10 Lomma 6,1-1,0-1,1 2,5 11 Lund 8,9-5,3-0,7 1,6 12 Staffanstorp 7,9-3,0-7,0 1,5 13 Vellinge 9,4-1,6-6,4 1,3 14 Eslöv 8,1-3,1-4,1 0,4 15 Höganäs 8,9-2,3-8,1-0,3 16 Örkelljunga -5,3 0,4 0,2-0,4 17 Landskrona 5,8-0,2-1,1-2,4 Bostadsrättspriser, årlig förändring i procent Kommun Köpenhamn 12,2 0,6 0,1 11,8 2 Vellinge 9,4-4,3-4,3 6,7 3 Lund 7,2-0,7-3,3 6,5 4 Höganäs -3,6 42,4-8,7 6,1 5 Lomma 9,9 2,4-11,5 5,5 6 Malmö 8,6-3,7-2,4 5,2 7 Landskrona 6,9-0,5-5,5 3,9 8 Eslöv 9,0 5,0-6,5 0,1 9 Staffanstorp 22,8-4,9-4,5-1,8 10 Trelleborg 3,8 4,2 0,5-1,8 11 Burlöv -1,4 2,7-7,6-3,0 12 Helsingborg 4,5-6,1 1,8-3,2 13 Kävlinge 10,8 5,8 11,7-10,1 14 Åstorp -10,9-1,9-14,0 ** 15 Örkelljunga 6,4 25,6 3,1 ** 16 Ängelholm 33,3-9,3-8,7 ** 17 Båstad 64,5-9,0-33,8 ** Förändring beräknas på K/T-tal Källa: Mäklarastatistik, DE (Dansk Ejendomsmæglarforening) Förändring beräknas på kvadratmeterpris Källa: Mäklarastatistik, DE (Dansk Ejendomsmæglarforening) ** antalet affärer är för få 15 Kundtidning3_rev3.indd :33

16 Kundtidning3_rev3.indd :33

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT 2 ESS MAX IV i regionen - TITA Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS riktar världens ögon mot Öresundsregionen. Anläggningarna beräknas stå klara 2015

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-05-21 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Lunds universitet UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Lunds universitet UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Lunds universitet UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Ett universitet i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter Nästan 3 000 forskarstuderande 6 800 anställda Omkring 650 professorer 800

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Ett universitet i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter 7 200 anställda - 820 professorer - 4 030 lärare/forskare och doktorander Omsättning 6,9 miljarder

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Insatser för nyanlända ungdomar

Insatser för nyanlända ungdomar Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-11-24 1 (10) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012 Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 november 2011 SEB:s Företagarpanel om konjunkturen: Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer