UTSIKT SKÅNE. juni Tema: Utbildning, utveckling och forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSIKT SKÅNE. juni 2014. Tema: Utbildning, utveckling och forskning"

Transkript

1 UTSIKT SKÅNE juni 2014 Tema: Utbildning, utveckling och forskning 1 Kundtidning3_rev3.indd :33

2 Utsikt Skåne är producerad av Industrifakta och Sparbanken Öresund i samarbete med: SYDVÄSTRA SKÅNE Lärkgatan 5, Ängelholm Kyrkogatan 7, Lund Kundtidning3_rev3.indd :33

3 LEDARE BÖRJAN PÅ NÅGOT RIKTIGT BRA Arbetet med att införliva Sparbanken Öresund i Swedbank är igång för fullt. Affären är genomförd och det innebär att Sparbanken Öresund nu är ett helägt dotterbolag till Swedbank och tillsammans satsar vi här i Skåne. På kontoren längs med Skånes västkust kommer Sparbanken Öresunds namn att leva kvar ett tag till men redan under hösten börjar vi successivt med integrationen in i Swedbank. Jag är övertygad om att många av våra kunder kommer att uppleva förbättringar framför allt i utbudet och innehållet i de digitala kanalerna. Men även på sparaområdet där vi till exempel kommer kunna erbjuda fler fonder från fler förvaltare. LARS LJUNGÄLV En region i tillväxt VD, SPARBANKEN ÖRESUND Öresundsregionen är inne i ett expansivt skede inte minst vad gäller forskning och utveckling, det är det nog ingen som missat. Forskningsanläggningarna Max IV och ESS tros kunna locka tusentals besökare och forskare till vår region varje år. När anläggningarna står klara kommer området att bilda ett värdsledande centrum för materialforskning. Ett annat positivt exempel är grannen till de stora forskningsanläggningarna Medicon Village. Ett centrum för Life Science där forskning, innovation och företagande verkar sida vid sida. Målet är att skapa värden för människors hälsa och ett bättre liv. På de kvm, varav kvm är laboratorier, finns idag 850 arbetsplatser. Visste ni förresten att Skåne har haft den klart största ökningen av sökta patent de senaste fyra åren. Sedan 2010 har antalet ansökningar ökat med drygt 25 procent. I stor-stockholm har ökningen under samma period varit blygsamma fyra procent och i t ex Danmark och Västra Götaland har utvecklingen varit negativ. Från vår region har innovationer som till exempel respiratorn, klinisk användbar njure, Tetra Pak, Nicorette och Bluetooth kommit. Med de satsningar som idag görs på utbildning, forskning och utveckling hoppas jag att ännu fler spännande innovationer ska se dagens ljus i Skåne. 04 SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE Fyra helt skilda ekonomier 05 MAX IV OCH ESS Unikt i Skåne unikt i Europa 06 SKÅNE OCH HOVED STADSREGIONEN Dynamik och aktivitet i regionen 08 SKÅNE I SIFFROR Statistiska uppgifter om de största kommunerna och Köpenhamn 10 EXEMPEL PÅ STÖRRE FORSKNINGS FRAMGÅNGAR Kopplat till Skåne och Köpenhamn 11 MEDICINSK VERK- SAMHET I REGIONEN Utveckling, tradition och tillväxt 11 LUNDS UNIVERSITET OCH MALMÖ HÖGSKOLA Titelförsvararen vs Utmanaren 12 FEM SKÅNSKA RÖSTER Skånska profiler svarar på frågor 13 VI MÖTER BO LUNDGREN En man med många strängar på sin lyra 14 RANKINGLISTOR Rankinglistor för stora kommuner i Skåne och Köpenhamn 1 Önskar er en skön sommar och en intressant läsning! Lars Ljungälv Redaktion Patrik Wikman och Magnus Johansson, Industrifakta, Magnus Månsson, Karin Wittsell Heydl och Katarina Jönsson, Sparbanken Öresund Ansvarig utgivare Magnus Månsson Produktion Industrifakta AB Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter som av Sparbanken Öresund och Industrifakta bedöms vara pålitliga. Vi lämnar dock ingen garanti för att uppgifterna är riktiga eller fullständiga. Mottagare av denna rapport rekommenderas att basera sina beslut på uppgifter de själva bedömer vara nödvändiga. Sparbanken Öresund och Industrifakta påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i denna rapport och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det. 3 Kundtidning3_rev3.indd :33

4 SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE FYRA HELT SKILDA EKONOMIER På ytan har Sverige och de tre grannländerna många likheter. Alla är små öppna ekonomier med stark påverkan från omvärlden. Det visar sig dock att de fyra länderna har väsentligt skilda förutsättningar för tillväxt de närmaste 2-3 åren. DANMARK UTDRAGEN FASTIGHETSKRIS Danmark har sedan 2008 lidit svårt av den internationella lågkonjunkturen i kombination med en omfattande fastighetskris. De senaste två åren har BNP-tillväxten i princip varit obefintlig. Fastighetsbubblans effekter på den privata konsumtionen har varit förödande. Hushållens konsumtion har i princip legat på samma nivå de senaste sju åren. Efter att bostadspriserna i genomsnitt föll med procent perioden , har det under det senaste året skett en gradvis återhämtning. Detta gäller i första hand lägenheter med attraktiva lägen i Köpenhamn, medan det fortfarande är svårt att sälja bostäder i mer perifera lägen i landet. BNP väntas emellertid växa med ca 2-2,5 procent i år och nästa år, vilket är den högsta nivån sedan Tillväxten leder till att arbetslösheten nu minskat i rask takt. FINLAND ARBETSLÖSHETEN TYNGER För Finlands del är krisen ännu inte över och landet väntas få den svagaste BNP-tillväxten i jämförelsen. Efter två år av fallande tillväxt väntas i år nolltillväxt. Prognosen för 2015 visar på en svag tillväxt under 1 procent. Den svaga utvecklingen kommer troligen att innebära att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer kring 8-9 procent. Detta i sin tur håller tillbaka den privata konsumtionen, som de två senaste åren har gått kräftgång och förväntas ligga kring nolltillväxt i år och nästa år. Eftersom exporten väntas utvecklas svagt har hushållens konsumtion särskilt stor betydelse. Dessvärre tyngs hushållen av hög arbetslöshet, åtstramande finanspolitik och en skakig situation på bostadsmarknaden. NORGE FASTIGHETSMARKNADEN ETT FRÅGETECKEN Under 2013 skedde en markant inbromsning av den norska ekonomin. Bakomliggande faktorer var sviktande export och en hushållskonsumtion som inte lyckades kompensera för detta. Prognosen för de kommande två åren pekar på en BNP-tillväxt på strax under 2 procent. Arbetslösheten är i jämförelse med grannländerna låg. Nivån väntas emellertid stiga till omkring 4 procent 2015 till följd av den låga aktiviteten i ekonomin. I första hand är det investeringarna som väntas dämpa tillväxten de närmaste två åren och inte minst gäller det byggandet. En svagare konjunktur håller tillbaka de privata investeringarna och en växande osäkerhet gäller prisutvecklingen på bostadsmarknaden, som efter flera års ökning i höstas visade tydliga tecken på inbromsning. Minskat byggande och reducerat utbud har under våren lett till att priserna åter har stigit. SVERIGE TILLVÄXT ÖVER GENOMSNITTET Sveriges BNP växte preliminärt med 1,5 procent under förra året. Detta indikerar att botten i konjunkturen nåddes redan Hushållens växande konsumtion var den starkast bidragande orsaken till förra årets tillväxt och väntas vara en avgörande faktor även de kommande två åren. Vid sidan av ökad privat konsumtion beräknas bruttoinvesteringar och ökad export hjälpa till att lyfta BNP i år och nästa år. Tillväxtprognosen tyder på en ökning med drygt 2,5 procent i år och omkring 3 procent nästa år, vilket är avsevärt högre än det årliga genomsnittet de senaste tio åren. 4 Kundtidning3_rev3.indd :33

5 MAX IV OCH ESS UNIKT I SKÅNE UNIKT I EUROPA FOJAB arkitekter, SNÖHETTA I Lund pågår en febril byggverksamhet för att färdigställa Lundabaserade MAX-labs nya högpres terande forskningsanläggning MAX IV. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att säkerställa finansieringen av ESS (European Spallation Source), en annan spännande forskningsanläggning i Lund. MAX IV MAX-lab, som med hjälp av synkrotronljus studerar mycket små strukturer, har varit verksamt på Lunds universitet i mer än 30 år och har idag nått internationell tätposition i sin forskningsgenre. MAX-lab är ett nationellt laboratorium som bedriver forskning med hjälp av synkrotronljus. Med hjälp av ett mycket starkt ljus kan man bestråla olika typer av material för att se deras strukturer ner på atomnivå. Forskningen berör flera områden inom exempelvis fysik, kemi, biologi och materialvetenskap. Det senare kan handla om att skapa nya miljövänliga förpackningsmaterial av t ex växtproteiner eller att ta fram effektivare läkemedel. Genom den nya anläggningen, där den första etappen väntas tas i bruk redan nästa år, kommer MAX-lab att få tillgång till världsunik prestanda och möjlighet att bedriva en helt ny typ av forskning. Verksamheten väntas vara fullt utbyggd kring ESS Situationen för ESS är fortfarande oviss. Projektet är ett europeiskt samarbete där finansieringen ska delas mellan 17 partnerländer. Hittills har endast 9 av länderna utlovat finansiering, vilket motsvarar 80 procent av investeringskostnaden. Emellertid har det i skrivande stund kommit vissa positiva besked an gående finansiering från Danmarks chefsförhandlare Bo Smith. Byggstart är planerad till i sommar och detta skulle innebära att delar av anläggningen kan tas i bruk På ESS ska man bedriva forskning inom en mängd områden med hjälp av världens kraftigaste neutronkälla. Utrustningen sägs bli 30 gånger starkare än dagens främsta anläggningar. Genom att bestråla de material som ska undersökas med hjälp av intensiva pulser av elek troner kan man undersöka material och strukturer på ett mycket detaljerat sätt. ESS och MAX IV kommer tillsammans att bilda ett världsledande centrum för materialforskning, vilket ytterligare bidrar till att lyfta fram Öresundsregionen som en europeisk region i stark utveckling. De positiva effekterna väntas på lång sikt att bli många och omfattande. När anläggningarna är i full drift väntas de kunna locka till sig årliga besökare på nationell och internationell nivå. Detta ger även nya möjligheter för lokalt näringsliv, handel och besöksnäring. Regionens inter nationella prägel förstärks ytter ligare och nya företag kan växa upp i kölvattnet av forskningen. Forskningssatsningarna erbjuder goda möjligheter för en spännande tillväxt och utveckling men ställer samtidigt vissa krav på andra insatser. Infrastrukturen måste fungera tillfredsställande och kopplas samman i ett större nationellt och internationellt perspektiv. Det är viktigt att det sker en aktiv interaktion mellan näringsliv och forskning för att öka de positiva effekterna utanför forskar världen. Internationella besökare kommer troligen att röra sig fram och tillbaka över landsgränserna för boende, arbete, forskning och fritid. För dessa blir Öresunds regionen en naturlig helhet, vilket båda sidor av sundet också kontinuerligt strävar efter. 5 Kundtidning3_rev3.indd :33

6 DYNAMIK OCH AKTIVITET I REGIONEN Skåne och Region Hovedstaden har 3 miljoner invånare utspridda på en relativt begränsad yta bestående av allt ifrån internationella storstäder till landsbygd. Regionens strävan att öka integrationen mellan orter och över landsgränsen kräver ett väl fungerande och ekologiskt hållbart transportsystem. I regeringens nationella transportplan finns exempel på flera järnvägssatsningar i regionen. Effektiva transporter leder till fler möten mellan människor, vilket skapar dynamik och innovationskraft över gränser och mellan branscher. Ett sätt att skildra sådana effekter är att titta på patent och forskningsanslag. Infrastruktur Innovationsutgifter hos företagen Ny- och ombyggnad av vägar , kr per 1000 invånare Skåne län Region Hovedstaden Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: Byggfakta Ny- och ombyggnad av järnvägar , kr per 1000 invånare Skåne län Region Hovedstaden Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: Byggfakta Det framgår att under perioden har järnvägsinvesteringarna per tusen invånare i genomsnitt endast uppgått till ca 5 procent av väginvesteringarna i Skåne och Region Hovedstaden. Det visar sig även att både vägoch järnvägsinvesteringarna i Stockholm och Göteborg väsentligt överstiger volymerna i Skåne och Region Hovedstaden räknat per invånare. Regeringen beslutade den 3 april i år om den nationella transportplanen för Totalt ska drygt 520 miljarder kronor satsas under planperioden och av dessa väntas drygt hälften användas till investeringar för att utveckla transportsystemet. Regeringens stora satsning på infrastrukturen syftar till att skapa ett effektivt och pålitligt transportsystem som ska stimulera till fler jobb och ökad tillväxt. För vår region kan man peka på ett antal större projekt som beräknas starta inom de närmaste fem åren: Utbyggnad till fyra spår på delar av järnvägen Malmö-Lund Dubbelspår på järnvägen Ängelholm-Helsingborg Godsstråket genom Skåne, Åstorp-Teckomatorp Regionala superbussar i nio stråk i Skåne Spårförnyelse mellan Klampenborg och Helsingör Spårförnyelse Köge-Hundige Företagens andel av omsättning efter varor/tjänsters innovations-/nyhetsvärde Procent Region Nya eller väsentligt förbättrade produkter nya för marknaden Nya eller väsentligt förbättrade produkter nya för företag Oförändrade eller marginellt förbättrade produkter Skåne Västra Götaland Stockholm Riket Källa: SCB Tabellen redovisar hur stor andel av företagens omsättning i respektive storstadslän som avser nya eller avsevärt förbättrade produkter och tjänster. Jämförelsen visar inte på några tydliga skillnader mellan länen. Storstadslänen ligger även i linje med situationen för hela riket. En analys av samtliga län i landet visar att vissa sticker ut. Ett exempel är Uppsala län där i genomsnitt drygt 20 procent av företagens omsättning avser produkter nya för marknaden. I Kronobergs län var det i genomsnitt 10 procent av företagens omsättning som var produkter nya för företaget. Det är intressant att notera att de tre storstadslänen, trots ganska skilda förutsättningar i näringsstruktur, ändå har relativt samstämmiga resultat i jämförelsen. Stockholms län har en ganska stor andel tjänsteföretag, Västra Götalands län en tydlig inriktning mot bil- och verkstadsindustri medan Skåne län har ett mer varierat näringsliv motsvarande riksgenomsnittet och med inriktning mot traditionell industri. En annan intressant infallsvinkel, vid en jämförelse av statistiken från samtliga län, är att i de län där företagens andel av omsättningen till största del (ca 90 procent) avser oförändrade eller marginellt förbättrade produkter saknas ett dominerande universitet eller högskola. Dominans av traditionell bruks- och råvaruindustri kan också vara en förklaring till låg innovationsgrad. 6 Kundtidning3_rev3.indd :33

7 Patent Universitet Antal patentansökningar Skåne län Danmark Västra Götaland Stor-Stockholm Källa: Danmarks Statistik, SCB Antal patentansökningar per invånare Skåne län 22,6 22,8 23,0 27,9 Danmark 31,8 31,7 29,2 27,3 Västra Götaland 18,3 15,5 14,2 13,8 Stor-Stockholm 38,9 37,2 38,9 38,6 Källa: Danmarks Statistik, SCB En jämförelse av antal patentansökningar visar att Skåne, jämfört med övriga regioner, har haft den klart största ökningen av sökta patent under de senaste fyra åren. Sedan 2010 har antalet ökat med drygt 25 procent. I Stor-Stockholm ökade ansökningarna endast med 4 procent och för Danmark som helhet och Västra Götalands län har utvecklingen varit negativ. Ett annat intressant sätt att titta på statistiken är att jämföra antalet patentansökningar per invånare. I denna jämförelse hamnar Stor-Stockholm i topp och Västra Götaland sist i jämförelsen. Antal helårsdoktorander respektive helårsstudenter Skåne Helårsdoktorander Helårsstudenter Stockholm 2 Helårsdoktorander Helårsstudenter Göteborg 3 Helårsdoktorander Helårsstudenter Region Hovedstaden Helårsdoktorander Helårsstudenter Lunds Universitet 2 Handelshögskolan, KTH och Stockholms Universitet 3 Chalmers och Göteborgs Universitet 4 KU - Københavns Universitet, DTU - Danmarks Tekniske Universitet, CBS - Copenhagen Business School och ITU - IT-Universitetet i København - Statistik saknas. Källa Skåne, Stockholm, Göteborg: UKÄ, Universitetskanslerämbetet Källa Hovedstaden: Universiteternes Statistiske Beredskab I tabellerna ovan jämförs storlek och utveckling för universiteten som ingår i respektive storstadsregion. De redovisade universiteten i region Hovedstaden är sammanlagt störst i jämförelsen beräknat efter helårsstudenter. Tillsammans har de också haft den största ökningen (+17 procent) av antalet studenter under perioden I Skåne var visserligen antalet helårsstudenter oförändrat under perioden, men samtidigt har antalet helårsdoktorander ökat med mer än 50 procent, vilket indikerar en ökad satsning på forskning. I de två övriga storstadsregionerna har antalet studenter minskat sedan 2010 och störst var nedgången i Göteborg (-7 procent). Antalet doktorander visar däremot en positiv utveckling för de båda regionerna under perioden. Om man tittar på andelen doktorander i förhållande till helårsstudenter är nivåerna ganska lika mellan samtliga universitet och ligger kring 4-6 procent 7 Kundtidning3_rev3.indd :33

8 SKÅNE I SIFFROR, STÖRRE KOMMUNER I Invånare år, med eftergymnasial utbildning Antal per tusen invånare Lund Lomma Malmö Vellinge Staffanstorp Kävlinge Höganäs Helsingborg Ängelholm Båstad Eslöv Landskrona Trelleborg Köpenhamn Källa: SCB, Danmarks Statistik - Data för 2013 saknas Tabellen visar att andelen invånare med eftergymnasial utbildning i regionen har ökat de senaste fyra åren. För hela regionen är andelen med eftergymnasial utbildning något högre än riksgenomsnittet, men det finns samtidigt väldigt stora skillnader mellan kommunerna. Antalet invånare med eftergymnasial utbildning 2012 var i hela regionen 255 stycken per tusen invånare. Detta kan jämföras med antalet på riksnivå som var 248. Samtliga redovisade skånska kommuner i regionen hade ett ökat antal invånare med eftergymnasial utbildning Den mest positiva utvecklingen bland kommunerna visade Eslöv, Landskrona och Malmö. Lunds kommun hamnar i särställning i sammanhanget, med en i jämförelse mycket hög andel invånare med eftergymnasial utbildning. Samtidigt har andelen legat relativt konstant under perioden En jämförelse visar att antalet invånare med eftergymnasial utbildning har ökat mer på riksnivå än i regionen (+4,2 procent jämfört med +2,8 procent) Båstad uppvisar ett sämre resultat i sammanhanget med en relativt låg andel eftergymnasialt utbildade 2013 samt den näst svagaste ökningen under perioden. Befolkningen år, andel av total befolkning Andel i procent Vellinge 7,2 7,1 7,0 6,7 Eslöv 7,1 6,8 6,6 6,3 Staffanstorp 7,3 7,1 6,5 6,2 Lomma 7,0 6,7 6,4 6,1 Höganäs 6,4 6,1 6,0 5,8 Ängelholm 7,0 6,7 6,2 5,8 Kävlinge 6,3 6,1 5,9 5,7 Trelleborg 6,6 6,3 5,9 5,6 Landskrona 6,1 5,9 5,7 5,6 Helsingborg 6,4 6,1 5,7 5,5 Båstad 6,5 6,3 5,6 5,4 Lund 5,8 5,5 5,3 5,1 Malmö 5,4 5,2 5,0 4,8 Köpenhamn 4,0 4,0 4,0 4,0 Källa: SCB, Danmarks Statistik Befolkningskategorin år, består av ungdomar i den ålder då gymnasiestudier vanligtvis genomförs. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen i tabellen bredvid ser man att trycket på gymnasieskolorna minskar i regionen som helhet, vilket också är fallet på riksnivå. Detta skärper konkurrensen om eleverna och dämpar också behovet av gymnasielärare. Andelen invånare i åldern har i hela regionen minskat med 12 procent från 6,4 procent 2010 till 5,6 procent Andelen åringar 2013 var lika stor på riksnivå som i regionen. Minskningen under perioden var dock något större (-15 procent). Båstad och Ängelholms kommuner har haft den största minskningen av invånare i ålderskategorin Köpenhamn utmärker sig genom att andelen ungdomar i gymnasieålder har legat konstant under perioden. På den svenska sidan i regionen är det Vellinge som haft den lägsta minskningen av invånare i åldern Befolkning år, andel av total befolkning Andel i procent Lund 12,5 12,4 12,3 12,1 Köpenhamn 10,4 10,5 10,7 10,6 Malmö 7,7 7,6 7,6 7,5 Helsingborg 6,7 7,1 7,3 7,2 Landskrona 6,9 7,1 7,0 6,9 Eslöv 6,4 6,6 6,6 6,5 Trelleborg 6,0 6,2 6,3 6,2 Ängelholm 5,8 5,9 6,0 6,2 Staffanstorp 5,0 4,9 5,1 5,3 Båstad 4,8 4,8 5,1 5,2 Kävlinge 5,0 5,1 5,1 4,9 Vellinge 4,4 4,5 4,6 4,7 Höganäs 4,0 4,1 4,3 4,4 Lomma 4,1 4,2 4,3 4,3 Källa: SCB, Danmarks Statistik Åldersgruppen åringar tillhör till viss del babyboomen från åren kring 1990 och befinner sig i den ålder då många väljer att genomföra eftergymnasiala studier och högskolestudier. Gruppen utgör en större andel av den totala befolkningen än åringar och till skillnad mot ungdomarna i gymnasieåldern ökar kategorin åringar både på riksnivå och inom regionen. Andelen invånare i åldern har i hela regionen ökat svagt med ca 3 procent under perioden 2010 till 2013, vilket ligger i linje med utvecklingen på riksnivå. Andelen åringar 2013 var på riksnivå något större jämfört med regionen (6,9 jämfört med 6,6). Föga förvånande redovisar universitetsorten Lund den största andelen åringar. Emellertid har andelen under de senaste fyra åren minskat. Höganäs (+9,1 procent) och Helsingborg (+7,5 procent) har haft den starkaste ökningen av andelen invånare i ålderskategorin år. Lund (-2,7 procent), följt av Malmö (-2,1 procent) redovisar de största minskningarna av ungdomar i åldern år. 8 Kundtidning3_rev3.indd :33

9 I VÄSTRA SKÅNE OCH KÖPENHAMN Antal elever per heltidsanställd lärare Lund 11,3 11,5 10,4 11,1 Landskrona 10,7 10,9 10,9 11,2 Malmö 11,0 11,0 11,3 11,6 Ängelholm 11,2 10,7 11,1 11,7 Helsingborg 13,2 13,0 12,2 11,7 Båstad 11,6 12,0 12,6 11,8 Trelleborg 12,9 11,7 11,8 11,9 Staffanstorp 12,0 12,0 11,5 12,0 Eslöv 11,7 11,4 11,3 12,1 Vellinge 14,4 12,9 12,6 12,3 Kävlinge 12,3 12,2 12,1 12,7 Höganäs 11,9 12,5 12,0 13,1 Lomma 12,1 12,3 12,6 13,5 Källa: SKL Ett mått på undervisningskvalitet som det ofta talas om är lärartätheten. Stora klasser kan många gånger ge upphov till stökiga lektioner och till att undervisningstiden per elev blir för liten. Man kan i denna jämförelse notera att skolan med flest elever per lärare samtidigt uppvisar bäst studieresultatet enligt tabellen om måluppfyllelse hos elever. Flest antal elever per heltidsanställd lärare 2013 hade Lomma, samma kommun som hamnade i topp på andel elever som nått målen i alla ämnen. Lomma tillsammans med Höganäs är de kommuner som haft den största ökningen av antalet elever per lärare. För Höganäs del har elevernas resultat försämrats under samma period medan Lomma har förbättrat sina. Helsingborg har kraftigt minskat sin elevtäthet sedan Det visar sig samtidigt att andelen elever som nått sina mål har ökat. Minst antal elever per lärare 2013 hade Lund och Landskrona. Två kommuner som visar stora skillnader i studieresultat. Grundskola, andel elever i fristående skolor Andel i procent Vellinge 15,0 23,2 33,3 29,5 Helsingborg 21,8 24,2 24,6 24,6 Malmö 14,3 16,0 16,0 16,0 Lund 10,2 13,3 13,2 14,2 Landskrona 13,2 11,2 10,9 13,6 Kävlinge 20,8 18,0 17,0 13,2 Höganäs 12,7 12,2 11,9 11,6 Staffanstorp 9,4 8,2 8,5 9,7 Trelleborg 8,7 7,0 7,8 8,5 Båstad 7,6 7,7 7,3 7,3 Lomma 4,8 6,3 6,3 5,5 Ängelholm 5,6 5,9 3,2 3,3 Eslöv 5,0 1,9 1,9 2,5 Källa: Skolverket Tabellen visar på stora skillnader mellan orterna när det gäller hur stor andel av eleverna som studerar på friskolor. Samtidigt kan man se dramatiska förändringar inom respektive kommun under perioden Förändringarna speglar den senaste tidens turbulens bland många friskolor i form av konkurser och nedläggningar. Det är intressant att notera att andelen elever i friskolor inte alltid är högst i de rikare kommunerna. Vellinge kommun hamnar högst upp i jämförelsen med störst andel av elever i friskola Sedan 2010 har andelen fördubblats. Längst ner på listan med mycket få elever i friskola 2013 hamnar Ängelholm och Eslöv, vars elevandel i friskola har sjunkit dramatiskt. I flera fall handlar det om nedläggningar av friskolor på orterna. I Kävlinge har andelen elever i friskola sjunkit med 36 procent under åren Lund har haft den näst högsta ökningen av andelen elever i friskola under perioden (+ 40 procent) Enstaka stora investeringar i Staffanstorp och Lomma har skett under perioden. Grundskola, andel elever som nått målen i alla ämnen Andel i procent Region 2009/ / / /13 Lomma 91,7 90,6 93,9 92,9 Vellinge 89,3 94,8 89,8 92,2 Ängelholm 79,8 83,0 86,8 85,8 Kävlinge 79,7 80,3 86,7 85,7 Båstad 89,1 88,8 89,9 85,2 Staffanstorp 73,0 80,9 89,3 85,1 Lund 88,9 85,2 86,9 85,0 Höganäs 83,9 86,5 90,0 81,4 Helsingborg 75,9 75,7 77,2 78,5 Trelleborg 75,5 75,3 78,0 76,6 Eslöv 74,3 71,7 73,6 76,0 Landskrona 66,8 69,6 79,1 73,3 Malmö 63,0 64,5 65,3 66,5 Källa: SKL Tabellen speglar de skolresultat som nås i de olika kommunerna. Att dra generella slutsatser om undervisningens kvalitet kan vara känsligt och orättvist. Sammanställningen ger en indikation om effekten av de skilda förutsättningar för undervisning som finns inom regionen. Den visar också på de stora kulturella och sociala skillnader som finns mellan kommunerna. I tabellen går det att utläsa stora positiva förbättringar i studieresultat i flera kommuner. Längst ner på listan över andel elever som nått målen i alla ämnen hamnar Malmö. En orsak till bottennoteringen är troligen den stora andelen utlandsfödda elever som genom språksvårigheter kan ha ett sämre utgångsläge än svensktalande att tillgodogöra sig undervisningen. Landskrona hamnar, troligen av liknande orsak, på näst sista plats i jämförelsen. Glädjande nog visar båda orterna förbättrade resultat under perioden. Högst upp på listan, med väldigt goda resultat, hamnar Lomma och Vellinge. Trots redan höga nivåer har andelen elever med nådda mål i alla ämnen ökat något under perioden. Staffanstorp har gjort det största lyftet när det gäller andelen godkända elever (+17 procent). Motsatt utveckling visar Båstad och Lund med fyraprocentiga minskningar av andelen godkända elever. 9 Kundtidning3_rev3.indd :33

10 EXEMPEL PÅ STÖRRE FORSKNINGSFRAMGÅNGAR KOPPLAT TILL SKÅNE OCH KÖPENHAMN NÄRINGSLIV OCH FORSKNING HAND I HAND Öresundsregionen har en månghundra årig tradition av forskning och utveckling genom universiteten i Lund och Köpenhamn. Regionen har en gynnsam grogrund för innovationer och uppfinningar inom många områden tack vare sin befolkningstäthet, ett brett näringsliv och närhet till Europa och resten av världen. Det finns ett nära utbyte mellan forskning och näringsliv på båda sidor av sundet inom områden som teknik, naturvetenskap, livsmedel och läkemedel. En viktig faktor för att sammankoppla forskning och näringsliv är forskningsbyn Ideon. Vid starten 1983 var forskningsbyn unik i Sverige och har under sina dryga trettio år sett många framgångsrika företag ta sina första steg. På Ideon möts forskning, vision, entreprenörskap och risk kapital. Närheten mellan forskningsvärlden och näringsliv är avgörande för att viktiga vetenskapliga framsteg ska kunna omvandlas till nyttiga och framgångsrika produkter och tjänster. SVENSKA INNOVATIONER Lunds universitet har en lång historia av forskning och många viktiga upptäckter kan kopplas till den lundensiska myllan. För 200 år sedan genom fördes den första svenska vaccinationen mot smittkoppor i Lund. Upptäckten var dock ursprungligen från England, där ett försök hade gjorts ca tio år tidigare. Den första respiratorn såg dagens ljus 1926 tack vare fysiologen Torsten Thunberg. Världens första kliniskt användbara njure utvecklades 1946 av medicinprofessor Nils Alwall, som tillsammans med industrimannen Holger Crafoord grundade storföretaget Gambro Laboratorie assistenten Erik Wallenberg utvecklade 1944 idén om den pyramidformade förpackningen. Företagaren Ruben 10 Rausing utgick från denna när han grundade Tetra Pak Även ultraljudsdiagnostiken är framsprungen ur forskning på Lunds universitet i början av 1950-talet. En annan produkt för mångas väl befinnande är nikotinläkemedlet Nicorette. En upptäckt om hur kedjerökares abstinens kan dämpas genom tuggtobak som kommersialiserades och skapade stora framgångar. Bland senare tids revolutionerande innovationer bör man lyfta fram lundaprofessorn Sven Mattissons idé kring trådlös kommunikation. Under sin anställning på Ericsson och tillsammans med kollegan Jaap Hartsen uppfanns funktionen Bluetooth. En produkt som 2012 användes i ca fem miljoner olika produkter. DANSK FORSKNING Sedan 2012 pågår projektet Copenhagen Spin-outs. En gemensam satsning mellan näringsliv och forskarvärlden för att stimulera innovationer och kommersialisering av dessa inom främst bioteknologisk forskning kopplat till Köpenhamns universitet. Forskningen inriktar sig på medicinsk teknologi, diagnostik och läkemedel samt industriell bioteknik och livsmedel. Det finns en lång tradition av forskning inom medicin kopplat till Köpenhamns universitet. Ett exempel är forskning kring insulin och diabetes. August Krogh upptäckte inte själv insulinet, men var en av nyckelpersonerna inom utvecklingen av insulinproduktionen i Danmark. Kroghs forskning innebar att Nordisk Insulinlaboratorium (senare Novo Nordisk) bildades och blev ett världsledande företag för diabetesbehandling, blödningsbehandling och tillväxthormonbehandling. Krogh fick Nobelpris 1920 för sin forskning kring kapillära regulatorer i musklernas blodtillförsel. Ett av de nyaste företagen i bioteknikvärlden är Avilex Pharma. Här har Copenhagen Spin-out medverkat till att forskning om smärtbehandling ska resultera i nya produkter på området. På livsmedelsområdet är det svårt att inte beröra Köpenhamns stolta bryggeritradition. Mikrobiologen Emil Christian Hansen var anställd på bryggeriet Carlsbergs laboratorium. Han upptäckte tidigt att jäst består av en mängd olika svamparter som kan isoleras i egna kulturer. Hansen utvecklade en jästkultur anpassad för lageröl, som används på bryggerier över hela världen. Kundtidning3_rev3.indd :33

11 MEDICINSK VERK- SAMHET I REGIONEN NOVO NORDISK 1989 slogs de två danska företagen Nordisk Insulinlaboratorium (grundat 1923) och Novo Terapeutisk Laboratorium (grundat 1925) ihop och bildade Novo Nordisk. Fokusområdet är att utveckla produkter för att hjälpa människor med diabetes. Idag har Novo Nordisk över anställda i 75 länder varav närmare anställda i Danmark. LUNDBECK Från början var Lundbecks ett handelsföretag som sålde allt från kameror till kakor, innan man i mitten på 1920 började handla med läkemedel. Idag är Lundbecks en av världens största specialister på det centrala nervsystemets sjukdomar. Totalt har Lundbeck anställda i 57 länder varav finns i Danmark. ACTIVE BIOTECH Active grundades 1983 i Lund och har idag 76 anställda. Fokus ligger på utveckling av läkemedel mot autoimmuna/inflammatoriska sjukdomar och cancer. Under 2012 omsatte man närmare 235 mnkr. AB CERNELLE Strax utanför Ängelholm finns AB Cernelle som grundades redan Deras specialitet är att samla in pollen i stor skala samt utvinna innehållet i pollenkornen utan att pollenkornens allergiframkallande egenskaper överförs till extrakten omsatte bolaget ca 52 mnkr och hade 23 anställda. MCNEIL AB McNeil AB i Helsingborg grundades 1914 och hette då AB Leo, under åren har flera namnbyten och ägarskiften skett. Senaste ägaren Pfizer sålde bolaget till Johnsson & Johnsson 2006 och sedan dess har de hetat McNeil AB. Tidigare företagsnamn och ägare har varit bl a Kabi Pharmacia, Pharmacia Upjohn och Pharmacia. Huvudprodukten är Nicorette en produkt för rökavvänjning som lanserades i slutet av 70-talet omsatte man mnkr och var ca 670 anställda. LEO PHARMA Efter en blygsam start 1908 i Löveapotekets källare i Köpenhamn har Leo Pharma vuxit till en världsledande aktör och tillverkare av läkemedel mot psoriasis. De finns idag etablerade i över 61 länder med närmare medarbetare. Enligt tidigare rapporter lägger man omkring 14 procent av omsättningen på forskning, vilket ger en inblick i hur högt FoU-arbete värderas av företaget och läkemedelsbranschen. ETT URVAL AV LIFE-SCIENCE FÖRETAG I REGIONEN Bioglan AB - Malmö Biora AB - Malmö Chemotechnique MB Diagnostics AB Vellinge DuPont Sverige AB - Malmö Ferring, FoU - Köpenhamn Neurosearch - Köpenhamn Polypeptide Laboratories (Sweden) AB Limhamn Qpharma AB Malmö ProstaLund AB - Lund Rechon Life Science AB - Limhamn Recipharm Höganäs AB - Höganäs Topo Target - Köpenhamn LUNDS UNIVERSITET OCH MALMÖ HÖGSKOLA TITELFÖRSVARAREN VS UTMANAREN Grundat år studenter anställda Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. LUNDS UNIVERSITET UTBILDAR OCH FORSKAR INOM: ekonomi, humaniora och teologi, juridik, konst, musik och teater, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Lunds universitet med sina långa anor och rötter i den skånska myllan och med överliggare som Sten Broman, har satt standarden för högre lärosäten i Skåne. Utan universitetet hade inte Lund varit vad det är idag och dess verksamhet genomsyrar Lunds bostadsmarknad och näringsliv mer än på någon annan ort i Skåne. Ytterligare fokus på Lund sker i samband med att Max IV börjar användas under 2015 och att byggstarten för ESS kommer allt närmare. Det talar för att Lunds ranking bland världens hundra bästa universitet (det finns totalt ca lärosäten i världen) väntas bli än bättre de kommande åren. Grundad år studenter anställda Jag ser en stor kreativitet på högskolan och många av våra verksamheter växer sig starkare. STEFAN BENGTSSON, REKTOR MALMÖ HÖGSKOLA UTBILDAR OCH FORSKAR INOM: skola och utbildning, hälsa och välfärd, nya medier, idrott, migration samt urbana studier. Malmö högskola är ett ungt lärosäte som firade sitt 15-års jubileum i fjol. Inte desto mindre har dess betydelse för Malmö varit avsevärd under denna period, då Malmö med rivningen av Kockumskranen år 2000 gick från industristad till kunskaps- och tjänstestad. Med mer konkreta utbildningar och ett mångfaldstänkande befinner sig Malmö högskola i andra änden av skalan när man jämförs med det traditionstyngda Lund. En jämförelse som både berikar och utmanar studieverksamheten i Skåne. En väg att nå denna vision är nära samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Det är inte utan beundran man ser hur väl Malmö högskola har lyckats under sina första femton år som lärosäte, dock finns här fortfarande barnsjukdomar, men många av dem överbryggas av den nyfikenhet och gåpå-anda som kännetecknar vårt skånska arv. I Lund är universitetet en institution som till och med märks i luften man andas. Det finns också en helt annan akademisk tyngd bakom en examin från Lunds universitet än Malmö högskola idag men vem vet hur det ser ut om 348 år, dvs lika många år som Lunds universitet har varit Sydsveriges främsta val för högre studier. 11 Kundtidning3_rev3.indd :33

12 FEM SKÅNSKA RÖSTER HANS WALLMARK Riksdagsledamot Moderaterna JESPER FALKHEIMER Rektor, Professor i strategisk kommuni kation, Lunds Universitet, Campus Helsingborg PETER NILSSON President & CEO Trelleborg AB STEPHAN MÜCHLER Verkställande direktör (President/CEO) Sydsvenska Industri- och handelskammaren TOMAS LEANDERSON CEO Active Biotech AB 1Vilka regionala effekter tror du att etableringarna av Max IV och ESS kan ge för Skåne och Hovedstadsområdet? Stora. Materialforskning är framtiden. Fullt utbyggt med kanske forskare på plats blir det en av de största koncentrationerna av skarpa hjärnor någonstans i världen. Här öppnas väldiga möjligheter till affärsprojekt och produkter utöver den viktiga grundforskningen. Anläggningarna kan få starka regionala effekter på en mängd områden såsom företags etableringar och bostadsmarknad. De kräver parallell utbyggnad av allt från internationella skolor till infrastruktur. Kanske kan anläggningarna också vara det som krävs för att få snurr på integrationen i Öresundsregionen. Långsiktigt ger dessa institutioner med säkerhet ett generellt stärkt regionalt innovationsklimat och forskningssamhälle. En sådan miljö främjar entreprenörskap, som har alla möjligheter att skapa både tillväxt och arbetstillfällen i regionen. Främst två. Dels förstärkt internationellt vetenskapligt rykte, dels en ökad forskningsverksamhet i regionen. Ökad kritisk massa vad gäller internationella forskare som samtidigt exponerar regionen internationellt inom forskningssektorn. 2Kan du peka på några specifika åtgärder som skulle kunna förbättra sam arbetet mellan näringslivet och akademin i Skåne? Att finna fler arenor för personliga möten mellan näringslivets företrädare och de från forskningssamhället. För att smarta idéer ska kunna bli fungerande affärer behövs ett antal led av personer som handlar och agerar. Korta vägar mellan dessa grupper är av stor betydelse. Fler klustersatsningar, som till exempel Media Evolution, tror jag är betydelsefulla för framtiden. Tror också det behövs fler mötesplatser mellan operativa aktörer så inte diskussionen bara sker på strategisk nivå. Företag har alla olika förutsättningar och driv - krafter att delta i dessa samarbeten. Det är möjligt att visst ekonomiskt stöd för deltagande i akademiska sammanhang som work shops och föreläsningar kan öka engagemanget och bredden hos företagen. En viktig åtgärd skulle vara att minska de centrala utdebiter ingarna från universiteten vid externt finansierade forskningsprojekt. Donatorer, stiftelser och företag är inte intres ser ade att betala upp till över 1/3 central administration. Rensa bland antalet aktörer och satsa på att bygga kontakterna i den yngre generationen istället för på gamla elefanters så kallade nätverk. 3Vad är det viktigaste att tänka på för universitetet i Lund och Malmö högskola när det gäller att tillgodo se arbetskraft och kompetens i regionen? Att hålla hög vetenskaplig nivå. Sveriges universitet och högskolor måste bli ännu bättre på att samverka med studenternas framtida arbetsgivare. Lunds universitet och Malmö högskola är redan skickliga och bör belönas för det. Desto bättre kontakt lärosätena har med omvärlden desto bättre blir de på att avgöra vilka kunskaper som efterfrågas i regionen. Vi behöver fler studentplatser så vi kan möta de behov som finns inom till exempel vård och teknik och därför öka trycket på det politiska nationella systemet. Vi behöver inom en del områden öka stödet till de doktorander som kan tänka sig att efter disputation ta ett arbete utanför akademin. I regionen finns framtidskluster som telekom, läkemedel och livsmedel vars behov av kompetens bör prioriteras. Jag tycker också att utbildning och forskning i hållbarhet i vid mening är viktigt och kommer att bli än mer viktigt i framtiden. Kvalitet. Ingenting är lång siktigt viktigare än att hålla hög kvalitet på utbildning. Att satsa på att låta yngre forskare kunna ha en stabilare finansiering så att de kan ägna sig åt nyfikenhetsdriven upptäcktsforskning istället för forskningsproduktion. 4Hur arbetar er organisation med att hitta och attrahera rätt kompetens? Som företrädare för ett parti hoppas jag att vi värnar kompetensen. Skämt åsido, högre utbildning och forskning är av stor betydelse för att Sverige även fortsättnings vis ska vara ett land på absolut framkant i den globala konkurrensen. Jobb, inves teringar, företagsamhet och innovationer ska löna sig då handlar det om skatter och investeringsklimat. Vår öppenhet ska göra det intressant för kompetens från andra länder att vilja söka sig till Sverige. Vi är ju en del av Lunds universi tet och de verksamheter som finns på Campus Helsingborg har sällan problem att attrahera rätt kompetens. Tillvägagångssättet är olika för olika tjänster. Generellt söker vi högre tjänster via rekryteringsfirmor. Därtill lägger vi alltmer kraft på att ge redan anställda kompetensutveckling för att på så sätt tillvarata talanger och låta dem utvecklas inom koncernen. Främst genom nätverk. Informella kontakter. 5Ser du någon specifik spetskompetens som är särsklit svår att hitta eller helt saknas i regionen? Arbetsmarknadens behov förändras hela tiden. Efter frågan på olika former av teknisk kompetens är stadigt hög som exempelvis ingenjörer och programmerare. Jag tror säkert det finns kompetenser som bäst hittas utanför Sverige och universitetssystemet behöver anpassas så att dessa finner de attraktivt och enkelt att söka sig till regionen. Från Trelleborgs sida ser vi gärna fler utbildade kemi ingenjörer med fokus på polymerteknik. Kunnig arbetskraft är alltid avgörande, på alla nivåer i en verksamhet. För tillfället tycks bl a ingenjörer på mellannivå, gamla tidens gymnasieingenjörer, vara en bristvara. Nej. 12 Kundtidning3_rev3.indd :33

13 Kristianstadbördige Bo Lundgren är 67 år ung och fortfarande en man med många strängar på sin lyra. Den politiska karriären är sedan länge lagd åt sidan. Numera fokuserar Bo i stället på näringslivet, främst genom olika styrelse poster. Att intresset för samhällsfrågor lever kvar blir dock tydligt under intervjun. F Ö R N Ä R VA R A N D E Ä R Bo kanske mest aktuell som en av de drivande bakom omstruktureringen av den skånska banksektorn. Detta i sin tidigare roll som styrelseordförande för Sparbanken Öresund. En ny skånsk s torbank, Sparbanken Skåne, bildas genom att Sparbanken Öresunds verksamhet i Lund, Eslöv, Kävlinge och Staffanstorp fusioneras med Färs och Frosta Sparbank och Sparbanken Samtidigt övergår verksamheten i främst Malmö och nordvästra Skåne till Swedbank. OMSTRUK TURERINGEN MEDFÖR AT T en del arbetstillfällen försvinner från regionen. Bo menar att det hade varit oundvikligt ändå eftersom nya regleringar och kapitalkrav gör förändringarna nödvändiga. Han ser också en ökad kundnytta framför sig. Swedbank kommer genom affären att kunna konkurrera med övriga storbanker på ett bättre sätt. För Sparbanken Skåne medför fusionen en väsentligt större kapital bas och långsiktigt bättre konkurrens förmåga, vilket kommer kunderna till gagn. I Ö V R I G T Ä R Bo bland annat verk- sam som styrelseordförande för Högskolan Kristianstad. Frågor kring utbildning och forskning ligger därmed varmt om hjärtat. Bo oroas av den sänkta kunskapsnivån bland svenska elever och urholkningen av läraryrkets status. Kunskapsutvecklingen i grundskolan är skrämmande. För att vända trenden krävs det att statusen för läraryrket höjs samtidigt som un- BO LUNDGREN FAMILJ: Hustrun Charlotte, barnen Henrik och Katarina samt hunden Dixie. BOR: Villa i Lund sedan fyra år tillbaka. INTRESSEN: Familj, idrott, l itteratur och teater. SMULTRONSTÄLLE I SKÅNE: Sommarhus på Österlen. ÖVRIGT: Motståndare till spårväg i Lund. VI MÖTER BO LUNDGREN dervisningen måste effektiviseras. Jag förespråkar mer katederundervisning framför projektarbeten där eleverna själva får inhämta och sortera all information. N Ä R D E T G Ä L L E R eftergymnasial utbildning och forskning upplever Bo att samverkan mellan akademi och näringsliv fungerar relativt väl. För Högskolan Kristianstad är detta en prioriterad del i verksamheten. I syfte att stärka det svenska innova tionsklimatet har Bo dock en tydlig vision. Om staten satsar rejält på grund forskningen skapas bättre förutsättningar också för den tillämpade forskningen, vilket gör det möjligt för företag att utveckla produkter och tjänster. Dessutom krävs ytter ligare förändringar av skattesystemet som ökar tillgången på det riskvilliga egna kapital som är basen för varje företag. B O F L I K A R O C K S Å in att privata i nitiativ naturligvis är viktiga i sammanhanget, och lyfter bland annat fram Wallenbergs, Craafords och Mats Paulssons stiftelser som positiva exempel. PÅ T E M AT F O R S K N I N G och utveck ling är det i det närmaste omöjligt att inte beröra Max IV och ESS. Som lundabo ser Bo med tillförsikt fram emot satsningarna, som han anser är viktiga ur såväl ett lokalt som ett nationellt och europeiskt perspektiv. På frågan om etableringen av ESS verkligen kommer bli av lämnar Bo inget utrymme för tolkning: Utan tvekan! 13 Kundtidning3_rev3.indd :33

14 RANKINGLISTOR Positiv förändring/trend jämfört med föregående period Oförändrad jämfört med föregående period Negativ förändring/trend jämfört med föregående period Befolkning, årlig förändring i procent Kommun Malmö ,3 1,6 1,7 2 Köpenhamn ,7 1,9 1,6 3 Lund ,1 1,1 1,2 4 Trelleborg ,8 0,1 1,1 5 Burlöv ,9 1,0 1,0 6 Örkelljunga ,3-0,1 0,9 7 Höganäs ,2 0,7 0,9 8 Lomma ,1 1,3 0,9 9 Helsingborg ,1 1,1 0,7 10 Landskrona ,1 0,9 0,7 11 Staffanstorp ,2 1,1 0,6 12 Kävlinge ,9 0,6 0,6 13 Vellinge ,6 0,3 0,6 14 Eslöv ,4 0,1 0,6 15 Ängelholm ,6 0,3 0,3 16 Åstorp ,4 0,1 0,1 17 Båstad ,3 0,2 0,1 Antal invånare 31/ samt årlig förändring Källa: SCB, Danmarks statistik Inkomstutveckling, årlig förändring i procent Kommun Ängelholm 251,3 0,8 3,4 3,7 2 Landskrona 216,0 1,5 3,8 3,4 3 Höganäs 267,8 0,5 3,1 3,3 4 Eslöv 232,4 1,6 3,2 3,3 5 Lund 247,4 1,3 3,5 3,3 6 Kävlinge 279,7 1,9 3,1 3,2 7 Trelleborg 232,5 1,8 3,1 3,2 8 Åstorp 214,3 1,5 2,9 3,2 9 Båstad 249,4 1,8 2,9 3,2 10 Malmö 211,8 0,9 3,5 3,2 11 Örkelljunga 207,3 0,6 3,2 3,1 12 Staffanstorp 276,3 1,5 3,5 3,0 13 Helsingborg 242,2 1,5 3,0 2,8 14 Lomma 335,2 2,4 3,4 2,8 15 Burlöv 222,4 0,6 2,7 2,8 16 Vellinge 308,0 1,6 3,3 2,7 17 Köpenhamn 230,4 2,7 1,3 2,4 Medelinkomst 31/ kkr, samt årlig förändring , procent. För Köpenhamn redovisas DKK Källa: SCB, Danmarks statistik Nystartade företag Kommun 2013Q1 2013Q2 2013Q3 2013Q4 1 Malmö Lund Helsingborg Vellinge Eslöv Ängelholm Trelleborg Landskrona Höganäs Lomma Staffanstorp Kävlinge Båstad Burlöv Åstorp Örkelljunga Köpenhamn Inflyttningsnetto, andel av befolkningen i procent Kommun Höganäs 1,1 0,8 0,3 1,0 2 Helsingborg 0,9 0,4 0,8 0,9 3 Lomma 2,6 1,8 1,6 0,9 4 Malmö 1,9 0,9 0,6 0,8 5 Burlöv 1,2 0,6 0,3 0,8 6 Landskrona 0,6 1,1 0,8 0,6 7 Lund 1,1 0,7 0,6 0,6 8 Båstad 0,8 0,4 0,0 0,6 9 Staffanstorp 0,7 0,7 -* 0,6 10 Köpenhamn 0,5 0,6 0,7 0,6 11 Ängelholm 0,6 0,8 0,6 0,4 12 Vellinge 0,7 0,3 0,7 0,4 13 Trelleborg 0,8 0,6 0,6 0,1 14 Kävlinge 0,8 0,6 0,3 0,1 15 Eslöv 0,3 0,7 0,1 -* 16 Örkelljunga 0,8 0,4 0,3 -* 17 Åstorp 0,5 0,3 -* -* * Negativt inflyttningsnetto Källa: SCB, Danmarks statistik Arbetslöshet, andel av arbetskraften i procent Kommun Lomma 3,8 3,5 3,6 3,4 2 Vellinge 4,8 4,6 4,9 5,2 3 Staffanstorp 5,6 5,4 5,4 5,7 4 Kävlinge 5,3 5,0 5,3 5,9 5 Lund 6,2 6,0 5,9 6,0 6 Höganäs 7,4 7,3 7,1 6,3 7 Båstad 6,0 6,1 6,2 7,0 8 Ängelholm 8,4 8,1 8,1 7,5 9 Eslöv 7,5 7,2 7,8 8,1 10 Örkelljunga 8,5 9,3 8,6 9,0 11 Köpenhamn 8,8 9,7 9,5 9,4 12 Trelleborg 9,5 9,0 9,3 9,8 13 Åstorp 11,4 12,5 12,0 10,8 14 Helsingborg 11,1 11,4 11,6 11,1 15 Burlöv 9,9 9,3 10,8 11,3 16 Malmö 13,0 13,6 14,0 14,9 17 Landskrona 14,9 15,7 15,3 15,4 Andel arbetslösa år, för Köpenhamn år, procent Källa: SCB, Danmarks statistik Lokalinvesteringar, kkr per invånare Kommun Trelleborg 7,4 22,0 18,3 45,1 2 Lund 15,8 23,4 12,4 22,0 3 Eslöv 3,9 16,9 38,6 19,0 4 Helsingborg 24,0 8,7 11,1 17,8 5 Ängelholm 11,1 5,5 6,2 16,6 6 Köpenhamn 7,4 8,4 9,8 12,7 7 Örkelljunga 1,6 2,0 6,1 12,5 8 Malmö 9,3 21,5 17,3 12,0 9 Höganäs 1,1 7,1 7,0 11,8 10 Åstorp 6,2 4,6 24,7 10,1 11 Burlöv 12,0 1,3 30,2 9,5 12 Staffanstorp 7,1 0,8 6,4 8,7 13 Båstad 1,7 1,9 15,2 6,5 14 Landskrona 17,2 13,3 6,5 5,5 15 Vellinge 6,6 2,8 2,2 3,5 16 Kävlinge 2,7 6,0 3,9 3,4 17 Lomma 7,9 8,2 17,5 1,6 14 Antal nystartade företag per kvartal Källa: Tillväxtverket Påbörjade privata och offentliga lokaler, kkr per invånare För Köpenhamn redovisas DKK Källa: Byggfakta Kundtidning3_rev3.indd :33

15 Påbörjade lägenheter per 1000 invånare Kommun Q1 2014* 1 Helsingborg 1,7 4,7 4,7 1,7 2 Vellinge 2,9 1,2 1,2 1,5 3 Kävlinge 1,2 0,8 0,8 0,7 4 Köpenhamn 2,3 1,0 1,0 0,6 5 Båstad 1,0 2,0 2,0 0,6 6 Malmö 1,8 3,1 3,1 0,5 7 Landskrona 0,7 0,8 0,8 0,4 8 Staffanstorp 1,7 2,2 2,2 0,2 9 Burlöv 0,3 0,1 0,1 0,2 10 Lund 5,2 3,6 3,6 0,2 11 Eslöv 3,5 1,0 1,0 0,2 12 Trelleborg 0,8 0,4 0,4 0,2 13 Lomma 10,7 1,7 1,7 0,1 14 Åstorp 0,3 2,8 2,8 0,0 15 Örkelljunga 0,3 2,6 2,6 0,0 16 Höganäs 2,2 1,1 1,1 0,0 17 Ängelholm 3,2 0,8 0,8 0,0 Källa: SCB, Danmarks statistik * Förändring jämfört med Q Ungdomsarbetslöshet Kommun apr-13 aug-13 dec-13 apr-14 1 Lund 3,1 6,3 4,1 3,1 2 Vellinge 4,4 10,8 5,1 3,6 3 Ängelholm 4,3 9,4 7,4 3,6 4 Lomma 3,0 6,9 5,4 3,7 5 Kävlinge 3,4 9,2 6,1 4,0 6 Örkelljunga 3,7 11,7 5,1 4,1 7 Båstad 3,7 8,2 7,9 4,6 8 Höganäs 5,3 9,2 6,0 5,0 9 Eslöv 4,8 10,8 5,1 5,0 10 Helsingborg 6,1 11,5 7,9 5,7 11 Burlöv 7,7 11,3 8,2 5,9 12 Trelleborg 7,0 11,2 7,2 5,9 13 Staffanstorp 3,8 10,4 5,2 7,4 14 Åstorp 6,6 14,5 9,6 7,6 15 Landskrona 7,1 13,7 9,6 7,6 16 Malmö 7,9 13,0 10,0 8,1 17 Köpenhamn Öppet arbetslösa år, andel av den registerbaserade arbetskraften Källa: Ams Totala påbörjade bygginvesteringar, kkr per invånare Kommun Trelleborg 19,8 48,1 39,2 46,3 2 Lund 22,6 33,9 21,6 29,9 3 Helsingborg 27,6 13,0 21,2 26,9 4 Eslöv 3,4 14,0 30,3 22,0 5 Ängelholm 13,4 7,7 8,4 20,0 6 Malmö 11,7 30,5 23,0 17,7 7 Örkelljunga 7,1 2,8 6,7 17,3 8 Köpenhamn 8,5 5,3 8,0 15,7 9 Åstorp 6,9 6,1 24,9 14,9 10 Höganäs 4,5 17,7 16,8 14,7 11 Staffanstorp 7,2 3,6 6,2 13,2 12 Båstad 5,6 3,7 15,6 10,7 13 Burlöv 17,6 10,1 40,3 10,0 14 Landskrona 20,2 16,7 14,3 7,2 15 Kävlinge 4,8 13,6 11,1 6,2 16 Vellinge 11,1 8,0 6,9 6,0 17 Lomma 9,9 21,8 25,5 4,4 För Köpenhamn redovisas DKK Källa: Byggfakta Beviljade bygglov för bostäder Kommun 2013Q2 2013Q3 2013Q4 2014Q1 1 Båstad Lomma Lund Malmö Köpenhamn Helsingborg Kävlinge Vellinge Staffanstorp Eslöv Trelleborg Landskrona Höganäs Ängelholm Örkelljunga Burlöv Åstorp Kvadratmeter per 1000 invånare Källa: SCB Småhuspriser, årlig förändring i procent Kommun Köpenhamn 18,0-4,2-1,8 10,3 2 Burlöv 1,5 0,0-10,8 7,5 3 Trelleborg 2,7-2,2-7,0 6,1 4 Malmö 5,3-0,4-6,8 4,8 5 Helsingborg 6,3-2,6-4,3 3,8 6 Åstorp -2,4-15,8 6,9 3,8 7 Ängelholm 3,8-6,6 2,6 3,7 8 Kävlinge 2,4-3,0-5,3 3,6 9 Båstad 8,7-8,4 3,5 3,5 10 Lomma 6,1-1,0-1,1 2,5 11 Lund 8,9-5,3-0,7 1,6 12 Staffanstorp 7,9-3,0-7,0 1,5 13 Vellinge 9,4-1,6-6,4 1,3 14 Eslöv 8,1-3,1-4,1 0,4 15 Höganäs 8,9-2,3-8,1-0,3 16 Örkelljunga -5,3 0,4 0,2-0,4 17 Landskrona 5,8-0,2-1,1-2,4 Bostadsrättspriser, årlig förändring i procent Kommun Köpenhamn 12,2 0,6 0,1 11,8 2 Vellinge 9,4-4,3-4,3 6,7 3 Lund 7,2-0,7-3,3 6,5 4 Höganäs -3,6 42,4-8,7 6,1 5 Lomma 9,9 2,4-11,5 5,5 6 Malmö 8,6-3,7-2,4 5,2 7 Landskrona 6,9-0,5-5,5 3,9 8 Eslöv 9,0 5,0-6,5 0,1 9 Staffanstorp 22,8-4,9-4,5-1,8 10 Trelleborg 3,8 4,2 0,5-1,8 11 Burlöv -1,4 2,7-7,6-3,0 12 Helsingborg 4,5-6,1 1,8-3,2 13 Kävlinge 10,8 5,8 11,7-10,1 14 Åstorp -10,9-1,9-14,0 ** 15 Örkelljunga 6,4 25,6 3,1 ** 16 Ängelholm 33,3-9,3-8,7 ** 17 Båstad 64,5-9,0-33,8 ** Förändring beräknas på K/T-tal Källa: Mäklarastatistik, DE (Dansk Ejendomsmæglarforening) Förändring beräknas på kvadratmeterpris Källa: Mäklarastatistik, DE (Dansk Ejendomsmæglarforening) ** antalet affärer är för få 15 Kundtidning3_rev3.indd :33

16 Kundtidning3_rev3.indd :33

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne Motor för tillväxt Handelskammarens agenda för södra Skåne 2 Handelskammaren speglar företagen och är en naturlig partner för utveckling Vår agenda i korthet Södra Skåne är en del av Nordens största region

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med april månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med mars månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared FÖRELÄSNINGAR MODESHOW KONTAKTER INSPIRATION ETABLERINGAR HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 MODESHOW MED BUTIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSARE Fotograf: Gekås Ullared VÄLKOMMEN TILL HANDELNS

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet

TANKAR OM SKÅNE 2030. Livskvalitet. Livskvalitet TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med januari månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer