Musiken blev vägen tillbaka efter Marcus skallskada. Blödning i hjärnan - en operation. Dålig strokevård skördar liv. Godis gjorde råttor friskare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musiken blev vägen tillbaka efter Marcus skallskada. Blödning i hjärnan - en operation. Dålig strokevård skördar liv. Godis gjorde råttor friskare"

Transkript

1 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD * 8 APRIL 2006 * En tidning från Hjärnskadekonferensen 2006 Intensivvårdshelikoptern räddar liv Dålig strokevård skördar liv Bildreportage Blödning i hjärnan - en operation Godis gjorde råttor friskare Musiken blev vägen tillbaka efter Marcus skallskada

2 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Arrangörer av Hjärnskadekonferensen 2006 i Karlstad: INNEHÅLL: Har du hjärnkoll... 3 på universums mest komplexa struktur? Hjärnskadekonferensen i Karlstad Det som startade ur frustration har blivit ett tillfälle för inspiration och påverkan. Tips för att bli smartare!... 6 När du anstränger dig bildas fler celler i hjärnan. Men du behöver inte lägga pannan i djupa veck professorn tipsar: snör på dig joggingskorna! Stamceller reparerar ryggmärgen Stamceller från hjärnan läker ryggmärgsskador hos råttor. Snart vill forskarna försöka på människor. Marcus minns inte krocken... 9 Efter skallskadan blev hjärnan som ett upp-och-nedvänt arkivskåp. Hans högsta önskan då var att bli en skattebetalare. The Karlstad Experience Förord av Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi, Karolinska Institutet Stockholm FOTO Peter Linhard Smäll mot huvudet Varje år drabbas cirka svenskar av skallskador. Många får bestående skador på till exempel minne, inlärning och organisationsförmåga. Helikoptern rycker ut Intensivvårdshelikoptern från Uppsala räddar livet på skallskadade över hela Mellansverige. Dålig vård skördar liv Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, men nu menar Socialstyrelsen att många fler liv hade kunnat räddas om vården varit bättre organiserad. Godis gjorde råttor starkare Droger kidnappar hjärnan En tidning om en mässa och konferens. Kan det vara intressant? Svaret är ja, eftersom konferensen är unik. Den handlar ju om det viktigaste som finns nämligen konsten att få vara människa. Vi brukar framhålla i vårt samhälle att alla är unika. Men när det unika innebär att vi behöver stöd för vår funktion som människa då blir det svårt. Då handlar det ju om hur vi ser på funktionshinder, på deltagande och på tillgänglighet i samhället. Konferenserna i Karlstad har på ett aktivt sätt medverkat till att skjuta fram både brukarperspektivet och skadeomhändertagandet vid skallskador. Eftersom hälften av alla som är där har egen erfarenhet är det ett unikt tillfälle för många som arbetar inom området att lära sig mer om vad som är normalt. Det är ett tillfälle där man måste reflektera över hur man som medlem i samhällets resurs för stöd till funktionshindrade kan tillse att resurserna används på bästa sätt. Gör vi rätt är en av de frågor som jag haft med mig efter de tillfällen jag varit i Karlstad. Gör jag tillräckligt i min gärning för att propagera för resurser inom området och för att vår organisation från samhällets sida skall vara bäst i världen? Samhället fördelar stöd efter många principer, mest synligt i t.ex LSS. Efter en hjärnskada är det vanligt att man inte kan ta för sig av samhällets tjänster. Det kan vara svårt att ta sig till en tjänst, det kan vara trögt eller omöjligt att röra sig på internet och det kan vara svårt att orientera sig om vad samhället kan erbjuda. Det kan till och med vara svårt att förstå det som sägs och presenteras som stöd. Det kan vara svårt att acceptera begränsningar i utbudet. Man passar ju inte in i någon standardtabell. Det kan till och med vara så att man inte ens förstår att man behöver hjälp. Vem ska bestämma då? Bara i mötet mellan de professionella och brukarna kan denna frågan få en meningsfull lösning. The Karlstad Experience. När hjärnan blir beroende av droger eller spel struntar den i om kroppen överlever bara den får sina kickar. Hjärnoperation steg för steg Omslagsbild: Marcus och Elise Sandborgh Följ med när neurokirurgerna tittar in i hjärnan. Vi visar en operation från rakning av huvudet till tillbakasättning av skallbenslocket. Hjärnskakning en dold epidemi.. 23 Hjärnskakning kan ge men för livet. Har man en speciell version av en gen är det ännu svårare att återhämta sig. Elektrisk stimulering räddar rörelsen Revolutionerande grundforskning på lillhjärnan kan hjälpa strokedrabbade att röra sig igen. Peter Linhard Projektledare Tove Zellman Texter Johanna Sterner Layout Tryckt hos: VF TRYCK, KARLSTAD Tidningsproduktion: Industritryckeriet i Karlskoga AB 2

3 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD VISSTE DU ATT? Det bildas hela tiden nya nervceller i hjärnan. Motion och en stimulerande miljö gör att fler celler bildas, medan stress däremot minskar produktionen. Trots att vår hjärna bara utgör ungefär två procent av kroppsvikten, slukar den cirka 20 procent av vår energi när vi vilar. När vi idrottar hårt använder hjärnan fortfarande lika mycket energi, men eftersom resten av kroppen använder mycket mer energi då blir hjärnans andel lite mindre. TUNGA OCH LÄTTA TANKAR... så mycket väger hjärnan nyfödd människa ca 400 gram vuxen människa ca 1400 gram delfin cirka 1500 gram schimpans cirka 420 gram katt cirka 30 gram råtta cirka 2 gram elefant cirka gram Har du hjärnkoll? Vad tycker du är mest fascinerande med hjärnan? Katharina Stibrant Sunnerhagen professor i rehabiliteringsmedicin. Vätska och hinnor Hela hjärnan är inbäddad i skyddande hinnor. Mellan hinnorna och skallbenet flyter en särskild vätska som bland annat skyddar hjärnan om vi slår oss i huvudet. I stället för att hjärnan då slår i skallbenet direkt kan den skvalpa runt lite. Vid hårda slag hjälper dock inte vätskan då går blodkärl sönder och nervceller dör. Centrala delar I mitten av hjärnan finns flera olika delar som bland annat tar in och sorterar signalerna som kommer till hjärnan, koordinerar våra rörelser och styr hormonnivåerna i kroppen. Blod - hjärnbarriär Hjärnan behöver syre och socker för att överleva och i hela hjärnan finns blodkärl som transporterar detta. Blodkärlen i hjärnan är extra täta de bildar en blod-hjärnbarriär - för att inte farliga ämnen ska komma in i hjärnan. Trots det kan bland annat alkohol, nikotin, koffein och heroin slinka igenom och påverka hjärnans funktion. Att man kan ha den till så mycket och att vi fortfarande vet så lite om den. Vi kan till exempel fortfarande inte ge ett bra svar på frågan hur vi gör när vi tänker. Bo-michael Bellander specialist i neurokirurgi och intensivvård Hjärnbarken Längst ut på hjärnan veckar sig hjärnbarken, en grå massa med flera lager av nervceller. Om man skulle veckla ut hjärnbarken skulle den bli ungefär en kvadratmeter stor. Det är den här delen av hjärnan som har utvecklats senast i evolutionen och den är betydligt större hos människor än hos till exempel kräldjur. Olika delar av hjärnbarken har hand om olika saker. Vissa områden får information från våra fem sinnen (syn, lukt, hörsel, smak och känsel), andra områden är inriktade på till exempel språk, känslor eller muskelkontroll. Flera av signalerna som styr den vänstra kroppshalvan finns i den högra delen av hjärnbarken och tvärtom. Hjärnstammen Längst ner i hjärnan finns hjärnstammen. Det är den äldsta hjärnstrukturen, den som utvecklats först och finns hos nästan alla ryggradsdjur. Här styrs de viktigaste funktionerna i kroppen såsom andning, hjärtrytm och matsmältning. De olika delarna i hjärnstammen fungerar även som en kopplingscentral mellan olika delar i hjärnan och hjälper till att styra och koordinera våra rörelser. Ryggraden Lillhjärnan I nedre delen av bakhuvudet finns lillhjärnan. Fastän den är mindre än den stora hjärnan innehåller den lika många nervceller (fler än 100 miljarder) och många fler synapser, cirka biljoner. I mitten av lillhjärnan finns områden som styr balans och kroppshållning. Längre ut finns finmotorik och längst ut finns områden som kommunicerar med storhjärnan. Hos människor upptar detta yttre område cirka 75 procent av lillhjärnan och här finns områden som är inblandade i till exempel huvudräkning, tidsuppfattning och språkfunktioner. Lillhjärnan är mycket känslig för alkohol. En kraftigt berusad person rör sig ungefär som en person med skador på lillhjärnan. I ryggraden finns nervceller som skickar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. Signalerna från kroppen till hjärnan går i bakre delen av ryggraden, medan signalerna från hjärnan ut till de olika kroppsdelarna går i främre delen av ryggraden. Medvetandet. Att en gelé-klump kan göra att man är medveten. När jag opererar och sitter och tittar på hjärnan genom mikroskop så slås jag av att här har passerat fula tankar, här har upplevelser och händelser farit förbi som gjort att den här personen kanske funderat på att ta livet av sig eller nästan fått krampanfall av skratt i denna geléklump... det är fräckt. Göran Horneman leg psykolog och specialist i neuropsykologi Att den funkar och att den har en sådan flexibilitet. Vi har så otroliga möjligheter att anpassa oss till olika situationer. Jag jobbar med barn och ser hur hjärnan kan omorganisera sig. Om det till exempel händer en skada i vänster hjärnhalva kan pojkar upp till 6-7-årsåldern flytta språkkunskaperna därifrån till den högra hjärnhalvan. Flickor däremot kan bara göra det upp till ett års ålder, vilket beror på att hjärnorna utvecklas olika hos pojkar och flickor det är en skillnad i mognad. TESTA DINA NERVER! Testa hur fort signalerna kan gå genom nervbanorna! Ställ upp några personer efter varandra i ett led. Varje person lägger nu upp sina högra tår på framförvarande persons vänstra häl. Personen längst fram har en klocka. Tiden startar när personen längst bak trycker ned sina tår på framförvarande persons häl. Denna person trycker då så fort han kan med sina tår på nästas häl och så vidare. När personen längst fram känner ett tryck på hälen stannar hon eller han tiden. Nu kan ni räkna ut hur fort nervsignalerna har gått! Genom varje person utom den första och sista - går ju signalen från hälen upp till huvudet där den bearbetas och sedan skickas ut igen som kommandot tryck till musklerna i andra foten. Signalen går alltså ungefär dubbelt så långt som personen är lång. Genom att dividera antalet meter signalerna har gått med antalet sekunder det tog från start till slut får ni fram hastigheten. Nyhetsrapportering på nätet. 3

4 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Hjärnskadekonferensen 2006 För sjunde året i rad slog en rad framstående hjärnforskare sina kloka huvuden ihop när de träffades på hjärnskadekonferensen i Karlstad den mars Det finns ännu ingen hjärna som vet precis hur hjärnan fungerar. Men många hjärnor vet åtminstone lite om hur det är när hjärnan inte riktigt fungerar. Forskningen om hjärnskador går snabbt framåt. Nya behandlingar, metoder och rapporter avlöser varandra. För att dela med sig av kunskapen samlades en rad av Sveriges främsta forskare på hjärnskadekonferensen i Karlstad två dagar i mars. Men forskarna var inte de enda som var där. Den här konferensen är på ett sätt unik. Det som skiljer den från allt annat är att här är alla samlade forskare, patienter, läkare, sköterskor, anhöriga, intresseföreningar, administratörer och politiker, sa Bo-Michael Bellander, neurokirurg på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, som har besökt konferensen flera gånger. ÅRETS KONFERENS var den sjunde i ordningen. Arrangörer är fyra hjärnskadeföreningar - Hjärnkraft, Afasiföreningen, Riksförbundet för trafik- och polioskadade och Neurologiskt handikappades riksförbund - samt Studieförbundet Vuxenskolan, Arbetarnas Bildningsförbund och landstinget i Värmland. Att det är lokala patientföreningar som arrangerar dagarna sätter en speciell prägel på innehållet. För ovanlighetens skull blir det patienterna snarare än läkarna och forskarna som bestämmer dagordningen. Förutom att forskarna får presentera sina senaste studier, får de träffa dem som direkt påverkas av de nya rönen och konfronteras med de drabbades vardag och erfarenheter. Årets konferens sammanföll med den internationella hjärnveckan. En rad världsledande forskare i organisationen Dana Foundation har tagit fram tio områden som de tycker är viktigast att satsa på inom hjärnforsk- ning- en. Och just på den här konferensen har ni arrangörer lyckats pricka in fem av de här tio punkterna: behandling av stroke och traumatiska skallskador, inlärningens mekanismer, smärta, drogberoende och att ställa neurologiska diagnoser, sa Barbro Johansson, professor i neurologi. STÖRST BETYDELSE har kanske ändå konferensen för alla de som sitter i publiken och dagligen konfronteras med hjärnskador oavsett om de arbetar inom vården, är anhöriga eller själva är eller har varit patienter. Personer som kan känna igen sig och få bekräftat sina upplevelser och problem i forskarnas studier. Intresset är stort. De 750 biljetterna tog slut flera månader före konferensen. REDAN NU ÄR DET klart att det blir en konferens även nästa år, den mars Föreläsare då blir bland andra professorerna Peter Eriksson, Martin Ingvar, Christian Blomstrand och Per Enblad. 4

5 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Skallskada startade konferensen Hjärnskadekonferensen startade ur frustration. Jag drabbades av en skallskada för sexton år sedan, vilket fick stora konsekvenser för mig och min omgivning. Men när jag efter många år fick kontakt med en hjärnskadespecialist och fick kunskap och vägledning om hur jag kunde bli bättre så visade det sig vara väldigt enkla metoder som dock krävde oerhört mycket arbete från min egen sida, säger Peter Linhard. MED EN UPPRYMDHET över vad som kan göras och en irritation över att det inte alltid görs var Peter Linhard en av dem som drog igång konferensen. Startpunkten blev 1999 när två handikapporganisationer ville föra ut nya forskningsrön till sina medlemmar. För att få hjälp med finansieringen till föreläsningen försökte de få med sig andra föreningar och organisationer. Det centrala har hela tiden varit att bibehålla låga avgifter för medlemmarna i våra lokala handikapporganisationer, säger Peter Linhard. Händelsen upprepades året därpå och blev snart en heldagskonferens. Fler organisationer anslöt sig och sponsorer hjälpte till. Arrangörerna fick blodad tand. Idén väcktes inför konferensen 2003: kanske en tvådagarskonferens, det är ju dessutom det europeiska handikappåret. Men klarar vi detta, går det? Vi fylldes av frågor, ingen av oss hade ju gjort något sådant här förut, berättar Peter Linhard. Flera framstående hjärnforskare bokades. Så stod vi där som små organisationer och hade stora föreläsare som Martin Ingvar på programmet. Jag hade noja att någon skulle hoppa av och började skicka till föreläsarna varannan vecka med information om vad som pågick. Jag tänkte att då hör de väl av sig om det skulle vara så att de inte vill vara med. Alla föreläsare kom och salen var full. Så då var vi ju tvungna att göra en tvådagars igen! Och igen! Peter Linhard har genom sitt engagemang inom hjärnskadekonferensen fått följa med intensivvårdshelikoptern i Uppsala på uppdrag under en vecka. DE SENASTE ÅREN har föreläsarna även gett sig ut i Karlstads skolor för att prata om våld, droger och cykelhjälm. Konferensen har också medfört att arrangörerna blivit inbjudna till socialutskottet för att prata om de hjärnskadades situation. Jag tycker att den här konferensen är så viktig eftersom de skadade får bekräftat att de problem de har faktiskt finns. Att till exempel inte längre kunna bli arg eller ledsen på ett adekvat sätt är en hemsk situation både för den skadade själv och för hans eller hennes omgivning. Här kan personerna känna igen sig i forskarnas beskrivningar och få inspiration till att kämpa Uppsnappat En sund själ finns kanske inte alls alltid i det som på ytan ser ut som en sund kropp. Hälsa är ett subjektivt begrepp. Flera undersökningar visar att graden av funktionshinder inte alls är kopplad till graden av ändrad livskvalitet. Michael Nilsson, docent i neurobiologi, Göteborg Jag vill gärna slå hål på myten att vi bara använder några procent av våra hjärnor. Det stämmer inte, vi använder hela hjärnan och har ingen reserv! Däremot är det mesta automatiserat - vi kan gå, äta och prata utan att behöva tänka på exakt hur vi ska göra. Barbro Johansson, professor i neurologi, Lund Jag köpte en mikrovågsugn för ett tag sedan och fick en tjock bruksanvisning. Men till hjärnan har vi ingen bruksanvisning. Vi vet mer om mikron och dammsugaren än om hjärnan! Peter Eriksson, professor i neurobiologi, Göteborg (som funderar på att skriva en manual om hjärnan) vidare. Läkarna och omgivningen kan ju visa på möjligheterna att bli bättre, men den skadade måste göra jobbet själv, säger Peter Linhard. Därför är det så viktigt med en motiverad patient! Den kraft som inte kommer inifrån är jättesvår att få utifrån. En av konferensens viktigaste budskap är att så många som möjligt ska kunna återta rätten att kunna ta sitt eget liv i sin egen hand. 5

6 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Professorerna Barbro Johansson och Peter Eriksson i Lund respektive Göteborg tillhör Sveriges främsta hjärnforskare. Båda tittar på hur hjärnans form och funktion påverkas av sin omgivning. Båda besökte årets hjärnskadekonferens i Karlstad. Vill du bli smartare? Professor rekommenderar: Snör på dig joggingskorna! Det kan bildas nya celler i hjärnan hela livet. Det kan dessutom bildas nya kontakter mellan nervcellerna som gör att de kommunicerar bättre. Du kan alltså alltid bli smartare om Du bara anstränger dig. De senaste åren har forskningen visat att hjärnan påverkas kraftigt av hur den används, man säger att hjärnan är plastisk. Det innebär att nybildningen av blodkärl, nervceller, stödjeceller och synapser (kontaktpunkter mellan nervcellerna) i hjärnan påverkas av hur vi använder den. Så hur ska du då göra för att få många synapser och nya nervceller? Jo, du ska använda hjärnan! Nervceller som pratar med varandra får fler kontaktpunkter, säger Barbro Johansson, professor i neurologi i Lund. Ju mer cellerna pratar desto fler kontakter bildas mellan dem. Kontakter som inte är att förakta. EN STOR SKILLNAD mellan oss och katter och råttor är att i våra hjärnor finns det stora områden med celler som bara är till för att prata med varandra och på det sättet bearbeta intryck och information. I hjärnan hos en katt eller råtta upptas större delen av direkta intryck, säger Barbro Johansson. Om vi använder en viss del av hjärnan extra mycket bildas fler kontaktpunkter, celler och blodkärl just där. Men det räcker inte att anstränga sig så där lite lagom. För att det ska ske en omstrukturering i hjärnan ska det ske genom utmaning, säger Barbro Johansson. Ofta är förändringen inte evig, utan går tillbaka om vi slutar med den specifika aktiviteten. Nervceller som pratar med varandra får fler kontaktpunkter säger Barbro Johansson som har haft flera internationella uppdrag åt bland andra Världshälsoorganisationen och National Institute of Health i USA Vissa förändringar i hjärnan kan dock bestå. Ett klassiskt exempel på en omstrukturering i hjärnan som varar livet ut kan man se på barn som spelar fiol. De får ett större lillfingerområde i hjärnan, och detta område fortsätter att vara stort även om barnet efter några år slutar spela och aldrig mer håller i en fiol, berättar Barbro Johansson. ETT BRA SÄTT ATT STIMULERA nybildningen av celler i hjärnan är faktiskt att göra något som inte verkar speciellt ansträngande för huvudet att ge sig ut och springa! Studier på kanadensiska vilda åkersorkar under två säsonger visade tydligt hur motion påverkar hjärnan. Den säsong det var ont om mat och sorkarna var tvungna att springa långt för att bli mätta fick de fler nya nervceller i hjärnan än de fick under den säsong det var gott om mat, säger Peter Eriksson, professor i neurobiologi i Göteborg. Hans tips till den som vill bli smartare är därmed: Snör på dig joggingskorna! När man är ute och springer stimuleras hjärnan genom att man får se nya platser och måste vara uppmärksam så att man kan orientera sig och hitta tillbaka Glada råttor får bättre minne och styrka Studier på råttor visar att de som bor i en stimulerande miljö återhämtar sig ungefär dubbelt så bra efter en hjärnskada som de råttor som bor i en tråkig miljö. Råttorna som bor i stora burar med nivåskillnader, stegar, bomaterial, roliga leksaker och flera lekkamrater får ungefär dubbelt så bra balans, minne, styrka och koordination som de råttor som bor i tråkiga små burar. VISSTE DU ATT? Det finns inga muskler i hjärnan Hos ett foster som är ungefär en månad gammalt bildas nya nervceller varje minut. (det är alltså bättre att inte ta samma elljusspår varje gång utan att variera sina rundor!). Dessutom bildas det mer tillväxthormon i kroppen när man motionerar. De här tillväxthormonen påverkar levern som släpper ut en tillväxtfaktor som kallas IGF1. Den i sin tur påverkar hjärnan att bilda fler nervceller. Stress och depression är däremot inte alls bra för nybildningen av celler i hjärnan. Speciellt minnet, som finns i bland annat hippocampus i mitten av hjärnan, påverkas negativt. Peter Eriksson var tillsammans med några kollegor först i världen med att 1998 visa att det kan bildas nya nervceller i hjärnan hos en vuxen människa. Hippocampus skrumpnar vid depression, berättar Peter Eriksson. Hjärnskadade skickas till spanien Att råttor återhämtar sig bättre efter en hjärnskada om de vistas i en stimulerande miljö har forskare vetat i flera år. Nu har man tagit steget till människor och börjat skicka personer med hjärnskador till ett intensivläger i Spanien. I tre veckor får de träna, äta gott, prata med forskare och njuta av värmen. Det har gett fantastiska resultat, säger Peter Eriksson, professor i neurobiologi i Göteborg, som är konsult i projektet. Patienterna har genom träningen blivit starkare i armar och ben, fått bättre balans, högre gånghastighet och större rörelseomfång. De uppger också i testerna att de känner sig på bättre humör och känner högre tillfredsställelse. I början trodde vi att förbättringen bara var tillfällig, men nu har vi sett att den håller i sig. Några av patienterna har rest ner till Spanien flera gånger och våra tester visar att för varje resa höjer de sig ett steg och stannar kvar där fram till nästa resa då de tar ett steg till, säger Peter Eriksson. De flesta av resenärerna har drabbats av en traumatisk hjärnskada eller en stroke för mer än ett år sedan. De har blivit bättre till en början, men sedan har framstegen avtagit. Ofta har de fått höra av sin doktor att de inte blir bättre och det är klart, då blir de ju inte det heller för då anstränger de sig inte, säger Peter Eriksson. Under de tre veckorna i Spanien får patienterna träna intensivt, gå på föredrag och äta nyttigt tillsammans med eventuella anhöriga. Peter Eriksson är en av hjärnforskarkonsulterna som åker ner några dagar för att träffa deltagarna och utvärdera effekterna av rehabiliteringen. Det är vansinnigt stimulerande att jobba med de här grupperna. Det blir så tydliga resultat och det är en sådan entusiasm. Det visar att det aldrig är för sent att börja träna hjärnan. 6

7 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD

8 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Stamceller lagar ryggmärgen Kan man säga till en stamcell från en mänsklig hjärna att den ska bli en nervcell när den sätts in i ryggraden på en råtta? Det försöker forskare göra just nu. På Karolinska Institutet i Stockholm arbetar en grupp med att försöka läka ryggmärgsskador hos råttor med hjälp av stamceller från människor. Om försöken går bra och så småningom kan utföras på människor kan livet förbättras för många personer med ryggmärgsskador, orsakade av till exempel sjukdomen ALS eller en trafikolycka. I BLAND ANNAT motorcykelolyckor är det ganska vanligt att en nervrot i ryggmärgen slits av. Det leder till att nervceller i ryggmärgen dör inom några veckor, säger Ulf Westerlund, neurokirurg som forskar inom området. Han och hans kollegor har testat att laga denna typ av ryggmärgsskador hos råttor. De har tagit ut stamceller från en mänsklig hjärna, odlat upp cellerna i ett laboratorium och sedan transplanterat in dem i en skadad råtta. Vi hade tre frågor vi ville få svar på. Skulle stamcellerna överhuvudtaget överleva efter transplantationen? Utvecklades de till nervceller så att de kunde laga skadan? Skulle stamcellerna ställa till med någon skada, såsom att ge upphov till cancer eller leda till smärta för råttan? FORSKARNA BLEV delvis nöjda med resultaten. Fem procent av stamcellerna överlevde efter att de satts in i råttan. Av dessa fortsatte mer än hälften att vara stamceller medan knappt hälften blev astrocyter, celler som normalt finns runtomkring nervcellerna. Mindre än en procent av de överlevande stamcellerna utvecklades till nervceller. Om vi ska kunna reparera en skada måste vi få fler nervceller. Så just nu undersöker vi om vi kan förprogrammera stamcellerna innan vi sätter in dem i råttorna, säger Ulf Westerlund. Hittills är resultaten lovande. Det bildas fler nervceller och de växer ut där det tidigare fanns en tjock nervrot men där bara några tunna trådar finns kvar. Någon skada verkar de inplanterade cellerna inte ställa till med hittills har de varken orsakat cancer eller smärta. OM FÖRSÖKEN FORTSÄTTER att gå bra tror Ulf Westerlund att man om 5-10 år kan använda sig av den här tekniken i sjukvården. Handlar det om att rädda liv kan jag tänka mig att man kommer att försöka, i de situationerna finns det ju inte så mycket att förlora. Målet är att läkarna ska ta ut stamceller från patientens egen hjärna, odla upp dem och sedan transplantera in dem i den skadade ryggraden. Att man kan använda sina egna stamceller vid en transplantation gör att man slipper problem med att immunförsvaret angriper de nya cellerna. Nackdelen är att om skadan orsakats av en genetisk sjukdom så har ju även de transplanterade cellerna sjukdomsgenerna. Bilderna visar stamceller som odlas på ett laboratorium. Bilderna är tagna genom mikroskop. A. Dag ett. Flera stamceller B. Dag ett. Stamcellerna har börjat mogna ut. C. Dag sju. Nu har en del av stamcellerna mognat ut till astrocyter (färgade med grönt) respektive oligodendrocyter (färgade med rött). Dessa två celltyper stödjer nervcellerna i hjärnan. D. Dag sju. Här har stamcellerna utvecklats till nervceller (färgade med rött) och astrocyter (färgade med grönt). Vad är en stamcell? En stamcell är en cell som kan utvecklas till flera olika typer av celler. Stamceller finns i flera olika delar av kroppen. I hjärnan finns stamcellerna i mitten, i ett område som heter hippocampus, och runt hålrummen, de så kallade ventriklarna. När en vanlig cell i kroppen delar sig, kopierar den sig till två likadana celler. När däremot en stamcell delar sig bildar den dels en ny stamcell, dels en cell som mognar till en annan typ av cell. I hjärnan blir de flesta stamceller astrocyter, en sorts stödjecell, medan några blir nervceller. NeuroOptimas individuellt utformade stroke- och parkinsonprogram ger dig ny kunskap och träningsmetoder baserade på aktuell internationell forskning. Programmen genomförs i en berikande miljö vid en anläggning av hög klass på den spanska solkusten. Här varvar vi föreläsningar och träning med trivsam samvaro, i en lagom stor grupp människor i samma situation som du själv. Närstående är välkomna att finnas med under hela eller del av tiden. Vår svenska expertgrupp har specialistutbildning och bred erfarenhet inom såväl neurologi som rehabilitering. Resultat och vitsord från tidigare deltagare är mycket positiva och du reser hem bättre rustad för att optimera din framtid! Kontakta oss gärna för mer information och bokning: 8

9 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Marcus sandborgh - Min högsta önskan var att bli en skattebetalare Han minns ingenting från månaderna före och efter den där dagen i mars för nio år sedan. Det var halt på vägen när Marcus Sandborgh, då 23 år, körde från Karlstad till Arvika och musikhögskolan där han studerade. I en backe kom en mötande lastbil över på fel sida av vägen. Marcus vänstra huvud träffades och skallbenet sprack. Medvetslös åkte han ambulans till Karlstad där läkarna efter en undersökning skickade efter en ambulanshelikopter. Det var bråttom. Marcus hade blödningar i hjärnan. På neurologiska intensivvårdsavdelningen i Uppsala blev undersökningarna flera. Läkarna hittade ett brock på ett blodkärl i främre delen av hjärnan och försökte laga det med hjälp av platinatråd som fördes upp via blodkärl från ljumsken. Efter ungefär en vecka vaknade Marcus upp ur sin medvetslöshet. HJÄRNAN VAR SOM ETT ARKIVSKÅP som hade vänts upp och ner. Sakerna fanns där, men var svåra att hitta. Jag kunde kalla min pappa för Kent fastän han inte alls heter så. Med tiden började allt mer falla på plats, men samtidigt kom insikten om skadan. Det jobbigaste var när jag märkte att det inte var som det skulle. I början var jag ju helt uppe i det blå och tyckte inte att det var något fel på mig, men sedan blev jag förkrossad och framförallt rädd. Jag var skitskraj innan jag visste hur det skulle gå och om jag skulle kunna bli någorlunda bra igen. De första månaderna på rehabiliteringen i Karlstad gick åt till att försöka få struktur på tillvaron och träna upp minnet. Marcus hade framförallt väldigt svårt för att komma ihåg siffror och nya namn. Men han gjorde framsteg och fick allt längre permissioner från sjukhuset. På sommaren skulle han åka på semester tillsammans med sin flickvän och familj. En semester för att ha det skönt tillsammans efter det jobbiga som hänt. Före avresan skulle Marcus bara undersökas för att se att allt var bra. Det var det inte. De platinatrådar som skulle ligga för brocket på ena blodkärlet hade hamnat fel. BLODKÄRLET SKULLE KUNNA spricka när som helst. Det var som en tickande bomb. Läkarna kunde inte säga om det skulle hålla en vecka eller tio år. Semestern ställdes in och det blev en jobbig tid med lång väntan. Efter olika försök täppte läkarna i oktober slutligen till ett av de fyra stora blodkärl som går upp i hjärnan. Under rehabiliteringen gick Marcus till en psykolog. Hon frågade vad som var hans önskan med livet. Min önskan är att någon gång få betala skatt, svarade jag. Jag längtade efter att få bli en del av maskineriet! Att kunna jobba och inte bli ensam utanför, att inte bli sjukpensionär eller någon som bara lever vid sidan av samhället. Marcus ler lite när han berättar och stoppar in en sked gröt i den sex månader gamla dotterns mun. Idag arbetar han heltid som musik- och svensklärare på en gymnasieskola i Karlstad. Flickvännen har blivit fru och de har två barn. Men minnet sviktar fortfarande. Jag har svårt för att komma ihåg telefonnummer, klockslag och nya namn. Andra kan säga att du som har varit med om detta kan ju inte irritera dig över att det är tio grader kallt eller att någon har snott din cykel. Men så funkar det inte. Jag blir visst arg, annars skulle jag ju aldrig kunna bli arg eller irriterad över någonting. Som hjälp har han lappar med namn och nummer liggande lite överallt och så är kalendern väldigt viktig. Jag får jobba hårdare för att vardagen ska fungera, så ibland blir jag väldigt trött. Men jag har lärt mig att leva med det. Jag har mitt i allt elände haft en jädra tur! Så någon bitterhet har jag inte känt direkt. Sånt här händer ju. Vissa. Utvalda. Ett snett leende. DET ÄR SOM om man skulle lägga sig i graven och någon kommer och skyfflar över jord och sedan när det bara är en enda skopa kvar tills man är helt täckt så reser man sig plötsligt upp och lever! Så nära var det. Tänk om jag hade suttit en millimeter mer åt vänster, då hade kanske den spruckna skelettbiten klippt av hela blodkärlet och det hade varit kört... Fast tänk om lastbilschauffören hade kört en kilometer i timmen långsammare och aldrig fått sladd... Nej, det tjänar ingenting till att tänka på det, det har ju hänt och jag hade en jädra tur. Det finns de som säger att tur inte finns men det köper inte jag! Så det är ändå så du ser på det - att du har haft tur snarare än otur? Ja absolut. Han är tyst en stund. Jaa, definitivt! Någon gång kan jag vara sorgsen över att ha förlorat ett år, men när jag fortsätter tänka kommer jag ju alltid tillbaka till att jag har fått en massa år! GENOM MUSIKEN KOM ORDEN TILLBAKA Musiken har varit en viktig del av Marcus Sandborghs egen rehabilitering. När han låg på sjukhuset tog hans pappa dit gitarren. Utan att tveka började Marcus fingrar att röra sig över strängarna. Greppen satt och med tiden kom orden. Jag som hade jättesvårt att komma ihåg namn kunde plötsligt öva in långa texter, bara de hade en melodi! På sommaren efter olyckan hörde jag en låt av Owe Thörnqvist som jag bestämde att jag skulle lära mig. Han börjar gnola: Jag heter inte Axel Öman, och jag är ingen sjöman, för jag heter bara Jonsson... Orden fortsätter i långa haranger. I det skick jag var då hade jag aldrig kunnat lära mig en sådan text om det inte funnits en melodi till. Jag tror att musikterapi och estetiska terapiformer överhuvudtaget är underskattade. Det är mycket lättare att lära sig saker om det finns en rytm. Om man till exempel skulle skriva en sång om andra världskriget skulle man säkert komma ihåg många fler årtal! Nu spelar Marcus ofta med sina två barn Elise och Hugo. 9

10 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Traumatiska hjärnskador när huvudet fått en smäll Låt inte talet Om man ska satsa mer pengar för att förbättra situationen för de hjärnskadade ska de då satsas på forskning, akutvård eller rehabilitering? Peter Eriksson professor i neurobiologi Det behövs mer pengar och alla områden är viktiga. Vi satsar åt helvete för lite på forskning i det här landet. En riksdagsledamot skulle säga att vi satsar mest i Europa, men då räknar man med all forskning till exempel olika projekt på Astra Zeneca och JAS-planen. Men budgeten för fri universitetsforskning är löjligt liten. I USA satsar man gånger mer per invånare på forskning. Om man satsar mer på forskning får man mycket tillbaka både samhällsekonomiskt och genom bättre behandlingsmetoder, vilket i sin tur gör att människor blir friskare vilket också lönar sig ekonomiskt. Björn Svensson docent i anestesiologi, chefsläkare intensivvårdshelikopter Statistik visar att de som bor långt från neuroklinikerna återhämtar sig sämre efter en hjärnskada. Det beror på långa t r a n s p o r t - avstånd och därför är det viktigt att satsa på att de som tar hand om patienterna direkt efter en skada har bra utbildning. De måste veta exakt vad de ska göra innan de skickar patienterna vidare till en neuroklinik. Michael Nilsson docent i neurobiologi, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin På rehabilitering. Idag får akutvården väldigt stor del av kakan och rehabiliteringen får sopa upp smulorna. Akutvården har fått alla pengar hela tiden, och det är klart att den ska kosta, men den varar en mycket kort tid. Statsmakterna måste inse att om folkhälsan ska bli bättre måste vi satsa mer på rehabilitering som är vetenskapligt baserad, just nu finns det väldigt många olika sorters rehabiliteringar som man inte alls vet om de gör någon nytta. lura dig Varje år drabbas minst svenskar av traumatiska hjärnskador - skador orsakade av yttre våld. De flesta skadas genom fallolyckor, trafikolyckor, sport eller våld. När det blöder i hjärnan ökar trycket innanför skallbenet vilket kan leda till skador som är mycket värre än den ursprungliga skadan. Vid traumatiska hjärnskador måste man hela tiden vara beredd på att det händer en massa saker i hjärnan. Det är ett dynamiskt tillstånd, säger Per Enblad, professor i neurokirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Även efter en eventuell operation kan komplikationer uppstå. Nu handlar intensivvården om att övervaka hjärnan. Att mäta till exempel blodtrycket, syrekoncentrationen i blodet och kroppstemperaturen, säger Per Enblad. Kunskapen om hur man behandlar patienter med hjärnskador har exploderat de senaste 30 åren. Ett genombrott i forskningen kom 1977 när forskare i Glasgow visade att en tredjedel av alla som dog av en skallskada faktiskt hade pratat efter att de fått sin skada. Att de dog fastän de hade pratat visade att något i sjukvården gått snett. Att det till exempel uppstått syrebrist, lågt blodtryck eller någon liknande komplikation. I sådana här fall är det inte den primära skallskadan som leder till döden utan de sekundära skadorna. Det här kallas talk-and-die och används även idag som ett mått på hur bra vården är. Har man många talk-and-die -fall på ett sjukhus är det något i vårdkedjan som är fel, säger Per Enblad. FÖR 25 ÅR SEDAN dog 40 procent av de med allvarliga eller medelsvåra traumatiska hjärnskador. Genom bättre behandling och utrustning har andelen som dör av sin skallskada nu sänkts till cirka 5 procent. Jag tror inte att vi kommer så mycket lägre. Vissa patienter har så svåra skador att de inte går att rädda. Men med bättre utrustning kan man hoppas att de som överlever kan överleva i ett bättre tillstånd. I många år har man koncentrerat sig på hur många som dör, men nu börjar vi titta mer på hur de överlevande klarar sig, säger Per Enblad. Det visar sig att trots att det är många fler som överlever är det inte fler som behöver hjälp för att klara sig efter sin skallskada (se diagrammet intill). En grupp som dock drabbas hårt är barn. Förut har man trott att barn läker bättre och inte drabbas lika NÄRA hårt av skallskador som vuxna. Nu vet vi att det är tvärtom. Barn har mycket svårare för att bli bättre, de tappar förmågor och kan få jättestora problem. Det säger Ingrid Emanuelson, docent och överläkare på drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. MINST BARN under 15 år drabbas varje år av en traumatisk skallskada, varav cirka tio procent får medelsvåra eller svåra skador. Den vanligaste orsaken är fallolyckor. Barnen drabbas dubbelt, både av själva skadan och av att hjärnan inte utvecklats färdigt. Barnet stannar i det utvecklinssteg det befann sig när det fick skadan. Barn som till exempel inte lärde sig läsa och skriva innan de fick sin skada kanske aldrig får en bra läs- och skrivfärdighet. Ett barn som drabbas av en skada före 12-årsåldern kan få svårt med konsekvenstänkande, säger Ingrid Emanuelson. Många får svårt att klara skolan. Nästan hälften av barn med svåra eller medelsvåra traumatiska hjärnskador har problem med uppmärksamhet, minne, humörsvängningar, att bearbeta information, ta initiativ, planera och organisera, säger Ingrid Hagberg-Van t Hooft, psykolog och specialist i neuropsykologi för att vi gör det bättre! För oss handlar personlig assistans om samarbete byggt på delaktighet, ömsesidig respekt och vår professionella kompetens. Så har vi jobbat med assistans i mer än 10 års tid. Hör av dig så bokar vi en tid. personlig assistans närmare dig! Mer info på Box Vallentuna på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. För både barn och vuxna kan det vara svårt att få förståelse från omgivningen efter en skallskada. OFTA SYNS INTE skadorna utanpå. Man kan prata ordentligt, men har jättesvårt med inlärning, minne och sociala funktioner, säger Ingrid Emanuelson. Idag finns flera olika behandlingsmetoder för personer med hjärnskador, men flera av föreläsarna på hjärnskadekonferensen i Karlstad efterlyser fler rehabiliteringsplatser och rehabilitering på vetenskaplig grund. Problemet är att de senaste åren har forskningen kommit betydligt längre än den praktiska tillämpningen. Vi har lärt oss väldigt mycket om hjärnan, men det har ännu inte gett några kliniska resultat i rehabiliteringen, säger Barbro Johansson, professor i neurologi i Lund. Tips som kan underlätta vardagen för personer som fått en hjärnskada Berätta för andra på till exempel en ny arbetsplats att du har lite svårt att komma ihåg nya saker Träna på att använda kalender Ha eventuellt en minnesbok om halsen Ta många pauser, ta paus innan du blivit trött Be att andra upprepar vad de har sagt om du inte hört eller förstått Skriv listor Tipsen kommer från Håkan Nyman, psykolog och specialist i neuropsykologi Stockholm. Nyhetsrapportering på nätet. 10

11 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD % god återhämtning lättare handikapp svårt handikapp vegetativt tillstånd död Sex procent dör Diagrammet visar hur det gått för personer som drabbades av svåra eller medelsvåra traumatiska skallskador år respektive Under den här perioden minskade dödligheten i skadan dramatiskt från drygt 40 procent till cirka 6 procent. Trots att det är många fler som räddas till livet, är det inte fler som behöver assistans för att klara av sin vardag efter skadan. I stället har andelen som återhämtar sig mycket bra ökat kraftigt. Efter 1997 har det inte skett några större förändringar i tillfrisknandet efter en skallskada. FAKTA - Traumatiska hjärnskador FAKTA - Traumatiska hjärnskador En traumatisk hjärnskada innebär en skallskada orsakad av något yttre våld, det vill säga att man på något sätt har slagit i huvudet. Enligt Socialstyrelsen får cirka personer varje år en skallskada som är så allvarlig att de behöver sjukhusvård. Utöver dessa personer finns många med hjärnskakningar som inte uppsöker sjukvården eller som inte behöver läggas in. Det totala antalet personer som varje år drabbas av en traumatisk hjärnskada är alltså fler - hur många är svårt att veta. 11

12 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Intensivvårdshelikopter Den flyger dag och natt. Ovan moln och under livshotande stress. Den flyger med kunskap och medicinsk teknik. Efter en skallskada är det viktigt att snabbt få vård för att inte skadorna ska förvärras. Tack vare intensivvård ovan moln kan många patienter räddas. Int sivvårdsa INTENSIVVÅRDSHELIKOPTERN I UPPSALA flyger över hela Mellansverige för att rädda liv. Några minuter efter ett larm är den i luften för att hämta en skadad person. Inne i helikopterkroppen finns en unik kombination av välutbildad personal och högspecialiserad utrustning. Till skillnad från de sex andra ambulanshelikoptrarna i Sverige är intensivvårdshelikoptern utrustad med samma apparatur som finns på en intensivvårdsavdelning. Vi har till exempel en respirator och vi kan övervaka blodtrycket, säger Björn Svensson, läkare och verksamhetschef för intensivvårdshelikoptern. Drygt hälften av de som hämtas av helikoptern har drabbats av allvarliga skallskador. När det blöder i hjärnan ökar trycket vilket kan leda till livshotande tillstånd. Det är mycket viktigt att snabbt få behandling och att komma till ett sjukhus med en neurokirurgisk avdelning. På ungefär en timme tar sig helikoptern från Uppsala till en olycksplats i norra Värmland. Vården börjar redan på vägen tillbaka till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Även om helikopterns snabbhet och dess välutrustade inre är viktiga faktorer, är det mest avgörande den läkare och sjuksköterska som den för med sig. ATT VI HAR LÄKARE OMBORD gör att vi kan ställa diagnoser och ge alla typer av läkemedel direkt. Vi söver patienten och använder respiratorn på ett sätt som gör att cellerna i hjärnan inte kräver lika mycket blod. Dessutom kan vi ge läkemedel som drar ut vätska ur hjärnan och förhindrar att den svullnar upp, säger Björn Svensson. Totalt tio narkos- eller intensivvårdsläkare samt tio sjuksköterskor finns i ett jour-team som bemannar helikoptern dygnet runt, året runt. Personalen har stor erfarenhet av att arbeta på olycksplatser och har tät kontakt med läkarna på neurokirurgen och intensivvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. ÄVEN PILOTERNA SOM FLYGER helikoptern har hög utbildning och erfarenhet inom sitt område. Vi har som krav att de ska ha den högsta utbildningsnivån så att de till exempel kan flyga i dimma och ovan moln. Det gör att vi klarar att rycka ut på 90 procent av våra larm. Problemen uppstår när det är låga moln och isbildning nattetid, säger Björn Svensson. De specialutbildade piloterna är snabbt i luften efter ett larm. Intensivvårdshelikoptern flyger över hela Mellansverige. På olycksplatsen flyttas den skadade från ambulans till helikopter. 12

13 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD n räddar liv Ett nationellt system skulle rädda fler liv 58 Gånger har man utrett om det ska införas ett nationellt ambulanshelikoptersystem i sverige. 58 Gånger har resultatet blivit nej. Idag finns sju ambulanshelikoptrar utspridda över Sverige. De ägs av respektive landsting. Om vi ska kunna nå 90 procent av befolkningen inom 30 minuter behövs tolv vanliga ambulanshelikoptrar och två större helikoptrar som kan flyga längre sträckor, säger Björn Svensson, läkare och verksamhetschef för intensivvårdshelikoptern i Uppsala. Han är mycket kritisk till att Sverige inte har ett nationellt ambulanshelikoptersystem. Lagen säger att vi ska ha rätt till lika sjukvård, men ju längre från en neurokirurgisk klinik en patient befinner sig, desto sämre chanser har den att överleva enligt statistiken. Transporttiden är avgörande och med en helikopter blir den betydligt kortare. Kostnaderna för en ambulanshelikopter ligger på i snitt 30 miljoner kronor per år. När det inte finns någon nationell styrning eller sambandscentral utan allt ska skötas i respektive landsting får det konsekvenser för människor. Det borde vara så att vi kan använda resurserna fritt oavsett geografi, säger Björn Svensson. ensivvårdshelikoptern från Uppsala är specialutrustad med samma apparatur som finns på en inten- Cirka 450 gånger per år åker helikoptern till något annat sjukhus och hämtar patienter som ska till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessutom gör den cirka 200 turer direkt till olycksplatser. En resa tur och retur Uppsala Karlstad kostar cirka kronor. Det är lika mycket som det kostar att ha en patient på en intensivvårdsavdelning i ett dygn, säger Björn Svensson. Landstinget där patienten hör hemma betalar resan och den fortsatta vården i Uppsala. Jag upplever att de andra landstingen oftast inte tvekar att anlita helikoptern. Det blir både enklare och billigare i längden. FOTO Peter Linhard Specialutrustning i helikoptern övervakar patientens tillstånd. Fotnot: Intensivvårdshelikoptern i Uppsala täcker in sju landsting: Uppland, Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna, Gävle och Södermanland. INTENSIVVÅRDSHELIKOPTER Märke: Dauphin N3 Ursprungsland: Frankrike Maxhastighet: 285 km/timme Vikt fullastad: 4300 kg Sträcka per tankning: 80 mil ETT TILLFÄLLE NÄR DET VARIT BRA med nationell styrning var vid den stora bussolyckan i Mellansverige i slutet av januari. Då larmades aldrig någon helikopter, trots att många människor var svårt skadade och snabbt behövde komma till sjukhus. När ett femtontal personer någon dag senare gick genom isen utanför Mariefred larmades däremot fyra helikoptrar. Eftersom olyckan skedde på Mälaren, där Sjöfartsverket är nationellt ansvarigt, skickade personalen sina egna två räddningshelikoptrar till olycksplatsen. Dessutom kallade de in de två ambulanshelikoptrarna från Uppsala och Stockholm. Det är så det borde fungera, oavsett om olyckan sker på land eller vatten. Det positiva med helikoptrar är att man snabbt kan få läkare och sjuksköterska till platsen. De är vana vid stora olyckor och kan påbörja diagnostik och behandling direkt på plats. Dessutom kan helikoptrarna flyga ut patienter till flera sjukhus i olika vändor så att man transporterar patienterna till rätt vårdnivå direkt, säger Björn Svensson. Han menar att Sverige ligger ett stort steg efter andra länder på området. I Norge finns ett nationellt system med Björn Svensson vill ha ett nationellt helikoptersystem med dubbelt så många helikoptrar som idag. Det krävs om man ska kunna nå 90 procent av Sveriges befolkning inom 30 minuter. sju-åtta helikoptrar och tolv flygplan. I Tyskland samarbetar det civila med militären och har ett 40-tal helikoptrar och i Polen håller man på att bygga upp ett nationellt system med 23 helikoptrar. Fotnot: Sveriges sju ambulanshelikoptrar finns i Gällivare, Lycksele, Östersund, Uppsala, Stockholm, Göteborg och på Gotland. 13

14 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD

15 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD På väg... igen Är du på väg igen? Eller börjar du vara redo för nya steg i livet? Furuboda folkhögskola satsar på intressebaserade kurser öppna för alla. Vi tror nämligen inte att personer med funktionshinder har andra intressen än människor i allmänhet. Därför är alla våra kurser tillgängliga och möjliga att anpassa till olika behov. I kursen På väg... igen riktar vi oss dessutom speciellt till dig med förvärvad hjärnskada och som förutom lättare eller mer omfattande fysiska funktionshinder kan ha svårigheter med kognitiva funktioner, exempelvis: minne, koncentration, initiativ eller uppmärksamhet. Kursen fi nns också med trädgårdsinriktning där du får grundläggande trädgårdskunskaper och vistas i en stimulerande miljö med bl a trädgårdsdamm och växthus. Trädgårdsinriktningen ingår i projektet Spira som föreningen Hjärnkraft är med och stöder. Exempel på våra kurser: Allmän kurs, grundskolenivå eller högskoleförberedande, golfprofil/assistentutbildning/boi-eget-kurs/media/musiklinje/musikverkstan/på väg igen, med eller utan trädgårdsinriktning GODA SAMARBETEN TRIVS I ETT VARMT KLIMAT Tänk om det fanns en stad som var lite varmare och trevligare. Där solen lyste lite oftare och människorna hade tid att bjuda på sig själva och ett öppet sinnelag. Skulle inte den staden i så fall kunna ha en glad sol som symbol? Välkommen till Karlstad. Furuboda folkhögskola erbjuder en utvecklande social miljö med studier kombinerat med internat. Hela anläggningen är tillgänglighetscertifi erad och för dig med funktionshinder är kurserna anpassade för att du ska kunna kombinera studier med träning, rehabilitering och en aktiv fritid. Skolan erbjuder läsårskurser, sommarkurser, temaveckor och läger. Furuboda ligger naturskönt intill Hanöbukten, 12 km söder om Åhus

16 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Varje år drabbas cirka svenskar av stroke. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och de direkta kostnaderna är ungefär 11 miljarder kronor per år. Socialstyrelsen har nyligen konstaterat att en dåligt organiserad strokesjukvård gör att en del av de drabbade dör i onödan. Men bättre levnadsvanor bland befolkningen skulle göra att betydligt färre drabbades överhuvudtaget. Stroke en propp i hjärnan Stroke, eller slaganfall, beror oftast på att en propp har fastnat i ett blodkärl i hjärnan. På blodkärlens väggar kan det under årens lopp samlas fett, kärlen blir så kallat åderförkalkade. En bit fett kan lossna från ett ställe, åka med blodet och fastna i något mindre kärl man får en propp. Om proppen fastnar i till exempel benet får man en blodpropp som i de flesta fall inte medför några livshotande skador. Om proppen sätter sig i hjärtat innebär det en hjärtinfarkt. Fastnar den i något blodkärl i hjärnan får man en stroke. Vid en propp i hjärnan försämras blodflödet och de celler som ligger runtomkring proppen får för lite syre och dör. Om man behandlar stroken snabbt och löser upp proppen kan man dock rädda de celler som ligger lite längre bort. Beroende på var i hjärnan proppen sätter sig och hur stort område som drabbas kan en stroke ge olika skador. Rörelseförmåga, minne, syn, språkförståelse, fattningsförmåga och känsloliv är några områden som ofta påverkas. VARJE ÅR FÅR UNGEFÄR svenskar stroke. Nästan en tredjedel av dem dör, vilket gör stroke till den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Hälften av dem som får en stroke innan de blivit pensionerade kommer tillbaka till arbetslivet inom ett år. Vad är det då som gör att man drabbas av stroke? Två tredjedelar av alla strokefall beror på att personen röker, har låg fysisk aktivitet, har obehandlad diabetes, högt blodtryck eller obehandlad förmaksflimmer, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin. Om vi får igång folk att börja motionera minst 30 minuter om dagen skulle antalet strokefall minska med flera tusen varje år. Det handlar inte om att vi ska börja åka vasaloppet allihop, utan det är bra med cykelturer till jobbet - med cykelhjälm(!) - och raska promenader. När en propp fastnar i ett blodkärl får cellerna runt omkring varken syre eller näring. Om inte proppen snabbt löses upp dör cellerna. STROKE I SVERIGE Varje år får ca svenskar stroke, nästan av dem dör. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtkärlsjukdomar och cancer. 80 procent av de som drabbas av stroke är över 65 år personer lever med sviterna av en stroke. De direkta kostnaderna för stroke var 10,7 miljarder kronor år Känn igen en STROKE! En stroke ger ofta ett snabbt insjuknande. Ojämlik vård över landet Sjukvårdens dåliga organisation skördar liv Symptomen kan vara: Huvudvärk, illamående, kräk-ningar, halvsidesförlamning, obegripligt eller sluddrigt tal och minskat synfält. Ett enkelt sätt att känna igenen stroke är att be en person att: 1. Le. 2. Lyfta båda armarna. 3. Säga en enkel mening, till exempel solen skiner idag. Om personen har problem med något av det här ska du genast ringa 112 och beskriva symptomen. Klipp ur och spara Vi kan mycket och har bra utrustning, men vi är inte bra organiserade. Hade vi haft en bättre organiserad vård hade färre personer dött i stroke. Det säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin, som på Socialstyrelsens uppdrag nyligen varit med och tagit fram riktlinjer för hur stroke ska behandlas. Hennes kritik är hård och rör flera områden. I VÅRT LAND DÄR vi ska ha en sjukvård som är jämnt fördelad och lika för alla spelar det väldigt stor roll var man bor. Det är inte en jämlik vård idag. De här riktlinjerna ska hjälpa till att identifiera problemen och göra att det blir en bättre vård av strokepatienter i hela landet. Riktlinjerna följer hela vårdkedjan, från det akuta omhändertagandet till rehabiliteringen. En person som har fått en stroke ska till sjukhus omedelbart, man får absolut inte stanna hemma! Numera kan ambulanserna köra prio-1-larm om man misstänker att någon har fått en stroke. Ambulansföraren får därmed använda blåljus och sirener samt bryta mot trafikreglerna. Men problemet är ofta inte att få patienten till sjukhus utan att placera patienten rätt när den kommer dit, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen. Hon berättar att strokedrabbade alldeles för ofta hamnar i akutvårdens väntrum där de kan sitta flera timmar innan de får komma till rätt avdelning och får vård. I RIKTLINJERNA FRÅN Socialstyrelsen skriver hon och hennes kollegor att en strokepatienten ska bedömas av läkare så fort personen kommer till sjukhuset. Patienten ska också genomgå en datortomografi (röntgen av hjärnan) för att man ska se vilka skador som finns och hur de ska behandlas. Strokepatienter kan få Trombolys, en medicin som sprutas in i blodet och löser upp proppen i hjärnan. Katharina Stibrant Sunnerhagen menar att många strokepatienter dör på grund av en dåligt organiserad vård. Ju tidigare man får Trombolys desto bättre, men det måste ges inom tre timmar. Om alla behövande skulle få Trombolys på rätt sätt skulle ytterligare 15 av 1000 patienter kunna räddas från att dö, säger Katharina. Ännu större effekt skulle en bättre organisation ge. Vi kan mycket och har bra utrustning, men vi är inte bra organiserade. Det behövs utarbetade program för hur vi ska göra. Om vi organiserar om vården och ser till att vi har avdelningar med strokeenheter på alla sjukhus som kan ta emot patienterna, skulle ytterligare 70 av 1000 patienter överleva. DEN ENSKILT BÄSTA vårdinsatsen för att förbättra livet och minska dödligheten bland strokepatienterna är en aktiv rehabilitering. Det finns mycket starka bevis på att det är kostnadseffektivt med fortsatt träning genom öppenvård med till exempel sjukgymnast under det första året. Detta ger mycket bra effekter på patientens tillfrisknande. Det här satsar man inte pengar på idag. Så jag uppmanar er som har möjlighet att påverka fördelningen att satsa på det här! Om ett år ska Socialstyrelsens nya riktlinjer följas upp. Fotnot: Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård 2005 finns på Socialstyrelsens hemsida 16

17 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Vi tränar våra patienter alldeles för lite För att komma tillbaka efter en stroke gäller det att träna. Använder man inte hjärnan på olika sätt så fungerar den sämre. Det gäller att vara aktiv, träning och stimulans är mycket viktigt för hjärnan, säger Michael Nilsson, docent i neurobiologi och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin i Göteborg. FÖR NÅGRA DECENNIER sedan trodde man att patienterna skulle vila ut ordentligt innan man kunde börja träna. Det här synsättet har nu förkastats och Michael Nilsson poängterar vikten av att börja träna så fort som möjligt efter en skada. Man kan till exempel börja att röra på armar och ben, få massage och lyssna på musik. Det finns ingen risk för överträning, bara man ger tid för paus och vila. DE FÖRSTA TRE månaderna efter en stroke är det särskilt viktigt att träna mycket för att kunna återhämta sig bra. Men det är viktigt att poängtera att det är aldrig för sent! Hjärnan är plastisk och kan förändras till form och funktion hela livet, säger Michael Nilsson. Han tycker att strokepatienter borde träna mycket mer än de gör idag. Vi utnyttjar inte den fulla kapaciteten för läkning och funktionsåterkomst. Vi tränar våra patienter alldeles för lite, även på våra bästa rehabiliteringskliniker! Samtidigt som han vill ha större satsningar på rehabilitering riktar han en uppmaning till politikerna. Dra inte rehabilitering över en kam! Det är en oceanvid skillnad mellan passiv eftervård och individanpassad rehabilitering med professionella neuro-team. Vi behöver mer av rehabilitering som är vetenskapligt baserad! RUMLIG RALLARE BLEV HJÄRNFORSKNINGENS GENOMBROTT Arbetet med att få reda på vilka delar i hjärnan som gör vad började i USA år En rallare i Vermont fick vid ett järnvägsbygge ett järnspett genom den främre delen av huvudet och skadade hjärnans frontallob. Mannen överlevde mirakulöst nog, men från att ha varit en ansvarsfull förman blev han en skojfrisk rumlare. En läkare som undersökte mannen började se ett samband mellan skadans placering och mannens förändrade beteende. Det stod klart att olika delar i hjärnan ansvarar för olika saker. Idag vet vi att det är just i frontalloben som bland annat omdöme och impulskontroll sitter. Smarties gör strokedrabbade råttor friska fortare För att en person ska träna upp sig ordentligt efter en hjärnskada är det viktigt att han eller hon känner sig tillräckligt motiverad för att verkligen anstränga sig. Hur stor betydelse motivationen har för tillfrisknandet har man kunnat visa genom försök på råttor. Hur får man då en råtta på ett laboratorium att känna sig motiverad? Jo, man lockar den med smarties. Råttor älskar nämligen godis och anstränger sig till det yttersta för att få tag i det, vilket forskarna utnyttjade i de här försöken. Så talar du med en afatiker Många som drabbas av en hjärnskada får svårare att prata och förstå språket de får afasi. Men med träning och en del enkla tips kan kommunikationen bli mycket lättare för både den skadade och omgivningen. Det är vanligt att en afatiker har svårt att komma på och förstå ord. Han kan också förväxla olika ord och språkljud och ha svårt att formulera meningar. När man ska prata med en afatiker är det därför viktigt att vara tydlig. Tänk hur du själv skulle vilja bli bemött om du åkte utomlands. Om du inte är så bra på franska och pratar med fransmän så vill du inte att de ska prata fort, använda svåra ord, byta ämne hela tiden, prata i munnen på varandra och använda grammatiskt svåra meningar! Tänk på det när du pratar med en afatiker, uppmanar logopeden Pia Apt som arbetar på neurologiska kliniken på MAS i Malmö. FÖR ATT AFATIKERN lättare ska hänga med i samtalet är det bra att berätta när man byter samtalsämne. Säg nu har vi pratat om hur vi ska fira din födelsedag. Nu ska vi prata om något helt annat. Nu En råtta som på grund av en stroke knappt kunde röra på den vänstra framtassen sattes i ena änden av en ringlande gång. I andra änden fanns en skål med smarties. För att få råttan att anstränga vänstertassen på vägen till godiset band forskarna upp den högra framtassen intill kroppen. På sin svaga tass började nu råttan ta sig mot godisskålen. Väl framme hade den svårt att komma åt godiset, men ju mer den lyckades röra den vänstra tassen desto bättre gick det. Efter stor ansträngning lyckades råttan till slut komma åt alla smarties ska vi prata om hur du ska betala dina räkningar. Och så lägger du fram en räkning framför personen, säger Pia Apt. Det är bättre med många korta samtal än ett fåtal långa. Det är också viktigt att tänka på att tala med hela meningar. Afatikern har lättare för verb än för substantiv. Därför är det bättre att fråga vill du dricka kaffe? än att bara säga kaffe?. Tydligt Ofta Och prata långsamt. Inte släpigt utan med flera pauser! Pia Apt tillägger: Att man talar med enkla ord och meningar betyder inte att man ska låta barnslig på rösten. Det blir förnärmande! En del afatiker har så svårt med språket att de knappt kan säga ja och nej. Pia Apt säger bestämt att de då ska få använda huvudskakningar respektive nickningar vilka den snabbt åt upp. På kort tid hade alltså råttan förmått vänstertassen att röra sig ganska mycket och därmed fått en smaskig belöning. Råttorna som genomgick det här försöket återhämtade sig mycket fortare i vänstertassen än de råttor som inte fick någon träning. När råttorna sedan avlivades visade snitt från deras hjärnor att nervcellerna var många fler och hade fler kontaktpunkter med varandra jämfört med de råttor som fått samma stroke, men inte tränat utan bara vistats i en enkel, tråkig bur. Afasi är en störning i språkförmågan som beror på en hjärnskada. 25 procent av alla som har haft en stroke har någon form av afasi. Logoped tipsar för att markera sin ståndpunkt. DET ÄR VANLIGT ATT man använder ritade symboler för ja och nej. Det kan till exempel vara tummen upp eller ett glatt ansikte för ja. Detta blir dock ofta fel. Om frågan är har du mera ont i armen idag blir det bara förvirrande och tokigt för afatikern att göra tummen upp. Emellanåt får Pia Apt frågan om man ska lära afatikern teckenspråk. Det ska man inte. Teckenspråk är ett helt eget språk med en annan uppbyggnad än det vanliga språket. Eftersom afatikern inte har kunnat det sedan tidigare blir det bara svårare. Betydligt bättre då är att intensivträna ord och tal. Man ska absolut träna minst två timmar i veckan, helst åtta till tio timmar. En del av träningen kan ledas av en logoped men framförallt är det anhöriga och personer omkring afatikern som får stå för samtalen. När man tränar kan delar av hjärnan som ligger utanför det skadade området ta över en del av språket och afatikern blir allt bättre på att förstå och att uttrycka sig. Långsamt Enkelt Vad tror du blir nästa stora upptäckt eller genombrott inom hjärnforskningen? Lars Nyberg professor i psykologi Att titta på individuella skillnader. Hittills har vi haft fullt upp med att se hur det är genomsnittligt, men vi kommer att börja se mer till individen och se hur bakgrund, genetik, personlighetsdrag, sinnesstämning och så vidare påverkar hjärnan. Barbro Johansson professor i neurologi Forskningen om plasticitet kommer att gå snabbt framåt. Idag talar man mycket om nya celler i hjärnan, men inte så mycket om hur nya förbindelser mellan cellerna bildas. Det här är mycket komplicerat och det finns lovande forskning, men på det området kommer det att ta tid. Jag tror också att vi kommer att få bättre möjligheter att utvärdera försöken och kunna göra mindre studier som ändå leder till pålitliga resultat. Peter Eriksson professor i neurobiologi En sak som inte ligger så långt borta är att hitta en medicin som gör att man läker bättre efter en stroke. Jag tror också att det inom fem år kommer en medicin som man kan ta om man misstänker en stroke - en medicin som gamla människor kan ha hemma på nattduksbordet. 17

18 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Färger och toner väcker livslust Sjukhuskorridoren är sterilt grå och grön. De kala väggarna blickar tomma. Doften av ingenting fyller luften. Ljudet av mina steg är det enda som hörs. Men så öppnas en dörr och musik strömmar ut. Ett ansikte kikar fram, ögon möter mina, munnen ler. Bakom dörren lyser solen in genom stora gardiner i aprikost och gult, strålarna leker i bladen på stora växter. Färgglada tavlor blickar över djembetrummor, målarburkar, ett tänt ljus, en säng, stenlampor, gitarrer, maracas, ett piano och en massa instrument som jag varken vet vad de heter eller hur de låter, men som är fina att titta på. Leendet tillhör Ingrid Michaelsen. Det är här hon leker hon kallar det så. Lekkamraterna är personer som drabbats av svåra hjärnskador, barn med cancer och människor som vet att de snart ska dö. MEN DE HAR JU också humor och fantasi. Vi leker i samförstånd och med respekt. Ingrid kan sätta på Beethovens femte pianokonsert, låtsas att patienten är pianot och prata om hur blåsinstrumenten runtomkring finns där och stöttar, medan pianot försiktigt trevande blir allt starkare och modigare i sina utflykter. Hon tar fram trummor och under glada tillrop får en strokepatient med en svag vänstersida använda båda händerna växelvis för att skapa en rytm. Det är träning och terapi. När man håller i ett instrument, kramar det med handen och vrider på det, då har man tränat rent fysiskt utan att man vet om det och dessutom skapat musik tillsammans med någon. Musiken kan väcka minnen och texten påminna om någonting eller ge mig ord jag behöver höra. Vad det handlar om är att skapa meningsfulla ögonblick som skingrar tankar i en svår livssituation och som hittar andra fokus än sjukdomen. Med färger och ett stort papper kan patienten få ur sig en del av det som inte går att sätta ord på. Jag inbjuder i första hand till att inte tänka så mycket utan att bara ge sig hän med färgerna. För att få bort jag kan inte rita syndromet kan man till exempel måla med en varm svamp och bara bre ut sig över en stor yta. Många sitter och gråter när de målar. Man kan lägga ifrån sig saker genom målandet, man kan måla sin cancersvulst, sitt hopp, sina drömmar. Man skapar, sedan ser man vad man har gjort och upptäcker detaljer. Ur målandet kommer orden. VI PRATAR OM BILDEN, analyserar inte. Vi funderar över vad vi ser. Om man till exempel vänder på en tavla kanske det plötsligt träder fram en fågel. Då blir man ju nyfiken på vad den fågeln sjunger om. När tavlan är klar skriver konstnären sitt namn. Jag har märkt att det egna namnet är mycket viktigt för sjuka människor. Det är ofta det sista vi har kvar. Ibland ramar Ingrid in en tavla och patienten sätter upp den i sitt rum. Visar den för alla som kommer in, tittar på den under ensamma stunder och vet den har jag gjort. Känslan det är inte helt ute med mej kan infinna sig, se jag har målat en bild! Ingrid Michaelsen är musikoch bildterapeut. Hon ägnar sig åt en rehabiliteringsform som många pratar om som positiv, men som det hittills inte finns några strikt vetenskapliga bevis för. Men Ingrid tar avsaknaden av stora vetenskapliga rapporter med ro. Det är bara att komma och hit och titta, vara med och bilda sig en egen uppfattning. Folk får gärna göra tester och utvärderingar, men det är svårt att fånga känslor och upplevelser som är så allvarliga och känsliga i staplar och diagram. Varje möte är unikt. ALBERT OCH INGRID Albert Sachs fick en hjärnskada för fem år sedan och kunde inte göra någonting själv. För mig var den här terapin jätteviktig i det skicket jag var. Det här är en vård som lyfter själva människan, det räcker inte att bara få medicin, säger han. Efter ett år på sjukhuset med regelbunden musik- och bildterapi skrevs han ut från sjukhuset. Tänk inte fyrkantigt. Afasi Demens Fibromyalgi Migrän Schizofreni Autism Parkinson FUB För människor med funktionshinder Alla behöver vara med i en social gemenskap för att utvecklas som människor. Det är i samspelet med andra som vi slipas och formas. social gemenskap och delaktighet är grundstenar för oss. Människor med funktionshinder ska kunna verka i samhällets alla områden som aktiva medborgare. SV verkar för funktionshindrades delaktighet i samhället i ära samarbete med Afasiförbundet i Sverige, Demensförbundet, Schizofreniförbundet, Sveriges Fibromyalgiförbund, Svenska Migränförbundet, Svenska Parkinsonförbundet, Riksförbundet FUB och FA. Cirklar att längta till! 18

19 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Beroende Spel och droger påverkar hjärnan på samma sätt När hjärnan blir beroende struntar den i om kroppen överlever. Den bryr sig bara om att få sina kickar. Om sedan kicken kommer från kokain eller jack vegas spelar mindre roll. I mitten av huvudet finns ett belöningssystem som gör att vi mår bra när vi gör saker som gynnar vår överlevnad. När vi till exempel äter, dricker, har sex eller Drogen eller beteendet kidnappar hjärnans belöningssystem och gör att vi blir mindre intresserade av naturliga belöningar som mat eller sex, säger Stefan Brené. Han är docent i neurobiologi och har gjort flera undersökningar på hjärnans belöningssystem. Vi har bara ett belöningssystem och det reagerar på samma sätt hos en spelmissbrukare som hos en drogmissbrukare. En spelmissbrukare känner sig hög av Ett friskt belöningssystem hjälper oss att överleva. Det belönar oss när vi äter, dricker, har sex eller motionerar. Drogberoende och spelberoende leder till likartade skador i belöningssystemet. En missbrukare får större belöning av hjärnan när han utövar sitt missbruk än när han till exempel äter eller har sex. är det mer beroendeframkallande än till exempel Stryktipset där det tar längre tid från insats till resultat. KAN DÅ ETT BEROENDE BOTAS genom att ersättas av ett annat? Vi undersökte alkoholiserade råttor och lät dem springa i ett hjul för att se om detta kunde ersätta alkoholsuget. Men så var det inte. Det visade sig att råttorna drack ännu mer alkohol efteråt. Summan av lasterna är alltså inte konstant, den ökar tyvärr, säger Stefan Brené. Vissa människor har större risk för att bli missbrukare. Många tror att missbruk beror på dålig karaktär och att personen borde rycka upp sig. Men av olika biologiska orsaker, bland annat ärftlighet, har vissa människor lättare än andra för att utveckla ett beroende. Stefan Brené säger att beroende är en kronisk sjukdom som ger en permanent skada i hjärnan. Men jag tror att spelberoende kommer att kunna botas och att vi kan få fram bättre behandlingsmetoder för missbrukare. Men det behövs mycket mer forskning på området. Staten som tjänar så mycket pengar på både Systembolaget och Svenska spel borde satsa mer på forskning om beroende. FAKTA - spelande Svenskar spelar för ungefär 36 miljarder kronor per år personer anses spelberoende, ytterligare har problem med sitt spelande. Varje år behandlas ca 200 personer på behandlingshem för spelberoende. Staten tjänade 4,9 miljarder kronor på spelandet Staten satsar (via Svenska Spel och ATG) ca 450 miljoner kronor på reklam för spel. Ungefär lika mycket satsas på spelreklam i Sverige av utländska bolag. Staten satsar 29 miljoner kronor på hjälp till spelberoende. Kommuner, landsting och kriminalvård får betala för behandlingshem och öppenvård. Källa: Folkhälsoinstitutet motionerar sänder hjärnan ut molekyler som gör att vi känner oss väl till mods. Vi blir belönade av oss själva och eftersom det känns bra upprepar vi gärna handlingen en annan gång. Det här systemet kan dock programmeras om så att hjärnan börjar belöna saker som inte hjälper oss att överleva. Kokain, nikotin, alkohol, spel och extrem träning kan påverka belöningssystemet och göra oss beroende. att spela och får abstinens när han intespelar. Ju kortare tid det går mellan insats och belöning, desto mer beroendeframkallande är en drog eller ett beteende. Kokain är därför en mycket beroendeframkallande drog. Bara några minuter efter det att missbrukaren har fått den i sig får han en kraftig belöning av hjärnan. Samma sak gäller med spel. När man spelar Jack Vegas får man veta direkt om man har vunnit och därför summan av lasterna är inte konstant, den ökar. Ett beroende kan inte ersättas av ett annat. "summan av lasterna är inte konstant, den ökar. Ett beroende kan inte ersättas av ett annat." 19

20 HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN HJÄRNSKADEKONFERENSEN 2006 I KARLSTAD Hjärnoperation När hjärnan blöder Före Varje dag opereras svenskar som drabbats av blödningar i huvudet. När blodkärlen spricker ökar trycket i hjärnan vilket kan leda till livshotande skador. Här har läkarna just öppnat upp skallbenet för att ta bort blodet. När det blöder i hjärnan är det bråttom. Blodet som strömmar ut ur kärlen gör att trycket stiger innanför skallbenet. Ett högt tryck i hjärnan kan leda till skador långt värre och mer omfattande än den ursprungliga skadan. Det viktiga är därför att så snabbt som möjligt ta bort en bit av skallbenet så att hjärnan får plats att svullna ut. När väl skallbenet är öppnat kan neurokirurgerna i lugn och ro ta bort blodet som runnit ut och stoppa blödningen. ATT ÖPPNA SKALLBENET på en människa och ge sig in i hjärnan har blivit en relativt vanlig operation som utförs flera gånger om dagen i Sverige. En del av dem som opereras har fått sin hjärnskada för att de slagit huvudet i samband med en fallolycka, trafikolycka, sport eller våld. Överläkare Bo-Michael Bellander på neurokirurgen på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm är en av dem som lyfter på locket till andra människors hjärnor. I BÖRJAN ÄR JAG taggad att få komma igång och snabbt börja operera, sedan när vi väl öppnat upp skallbenet blir det lugnare och jag blir mer fokuserad, det är en ganska kontemplativ fas, säger han. Medan han själv avskärmar sig från vissa yttre intryck brukar en av kollegorna lyssna på klassisk musik under operationerna. En annan kollega föredrar schlager. Oavsett musiksmak är det en fascinerande sysselsättning. När jag opererar och sitter och tittar på hjärnan genom ett mikroskop så slås jag ibland av att här i denna geléklump har passerat fula tankar, här har upplevelser och händelser farit förbi som gjort att den här personen kanske funderat på att ta livet av sig eller nästan fått krampanfall av skratt i denna geléklump - det är fräckt, säger Bo-Michael Bellander. Efter EFTER OPERATIONEN FÖRS patienten till en neurointensiv avdelning. Även om blödningen i hjärnan är stillad är faran inte över, komplikationer kan uppstå. De följande en till två veckorna övervakas patienten hela tiden, bland annat blodtryck, blodsockernivå, kroppstemperatur och syresättning av blodet kontrolleras. Efter den här perioden brukar det akuta skedet vara över och patienten kan påbörja arbetet med att hitta vägen till sitt nya liv. FOTO: Peter Linhard En operation... Neurokirurgerna har sugit och sköljt bort blodet från hjärnan. Nu kan de sy igen hjärnhinnan och sätta tillbaka den borttagna skallbensbiten. Här följer vi en person som opereras på Karolinska Universitets sjukhuset i Stockholm för ett subduralhematom, det vill säga en blödning innanför den hårda hjärnhinnan men utanpå hjärnan När patienten kommer in till sjukhuset sätter man genast på en respirator så att blodet syresätts ordentligt. 2. Ofta är det väldigt bråttom och patienten körs direkt till operationsrummet. 3. Patientens huvud rakas. 4. Patientens huvud har röntgats i en datortomograf. Läkarna studerar bilderna för att se exakt hur skadan i hjärnan ser ut. 5. Överläkare Bo-Michael Bellander diskuterar operationen med de andra neurokirurgerna. 6. Eftersom patientens huvud måste vara helt fixerat, sätts ett så kallat mayfieldstöd fast på huvudet genom att tre piggar kläms fast i skallbenet. Därefter sätter man fast stödet i operationsbordet. 7. Kirurgerna börjar skära upp huden. 8. En stor hudflik är bortvikt och för att den kvarvarande huden inte ska blöda har läkarna satt blå klips runt hela kanten. Neurokirurgen borrar hål i skallbenet

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Ta hjärnskakningen på allvar!

Ta hjärnskakningen på allvar! Vardagen kallar! Torsdag morgon och allt är som vanligt igen. Vart tog semestern vägen? Och sommaren som svishade förbi i raketfart? Det är nu vi ska försöka ta vara på sommaren fast det blivit vardag

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Naturkunskap B A3 CMS (Arnold Chiari Missbildning) Handledare Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Inledning När jag var 17 år gammal fick jag diagnosen CMS (Chiari missbildning syndrom) efter att har lidit

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Konferens om förvärvade hjärnskador

Konferens om förvärvade hjärnskador Foto, Peter Linhard Layout, ABC Design Konferens om förvärvade hjärnskador Måndag 6 oktober 2008 Campus i Östersund Till förmån för; Vårdkedjan ur ett kunskapsvinnande perspektiv Vårdkedjan vid förvärvade

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Flyg till Australien

Flyg till Australien D Patric Helmfrid hade just gått ut gymnasiet och åkt iväg på en efterlängtad långresa tillsammans med sin flickvän. Tio dagar senare får Patrics mamma ett telefonsamtal. På ett sjukhus i Australien låg

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Att leva hela livet 2014

Att leva hela livet 2014 Att leva hela livet 2014 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 13 14 NOVEMBER Arrangörer Dalheimers hus Social resursförvaltning/göteborgs Stad Björkbacken rehabilitering och aktivering SDF

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds EFTER STROKEN Sven Eric reste sig mot alla odds Text: Eva Nordin Foto: Conchi Gonzalez Sven Erik, 56 år och framgångsrik internationell skattejurist då han plötsligt drabbades av en stroke. Läkarnas dom

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer