7.3. Kreativitetetappens aktiviteter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7.3. Kreativitetetappens aktiviteter"

Transkript

1 7.3 Kreativitetetappens aktiviteter Spejarscouten bekantar sig med kåren verksamhetsplan och lär sig att planera sin egen och patrullens verksamhet. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med kårens verksamhetsplan. Patrullen gör en kalender eller en tidslinje för scoutingens verksamhetsår och märker ut kårens traditionella evenemang samt högtidsdagar som berör alla scouter. Därefter diskuterar patrullen en lämplig tidpunkt för att utföra fyren. Slutligen antecknar scouterna i sina egna kalendrar de evenemang som den egna patrullen ska delta i. Material: Kårens verksamhetsplan, penna och papper, kalendrar samt material som behövs för att tillverka en egen kalender Instruktioner: Lotsen skaffar fram kårens verksamhetsplan och kommer på förhand överens med patrulledaren om vilka evenemang det är obligatoriskt för patrullen att delta i samt vilka evenemang patrullen gemensamt kan komma överens om ifall de deltar i. Instruktioner: Ni kan göra den gemensamma kalendern som en plansch eller utnyttja färdiga kalendrar. Det viktiga är att scouten inser hur kåren fungerar som helhet. Scouten får också tips om hur det lönar sig att göra upp en tidtabell. Spejarscouten bekantar sig med kårens och FiSSc:s verksamhetsplaner och lär sig planera sin egen och patrullens verksamhet. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med kårens och FiSSc:s verksamhetsplaner. Patrullen gör en kalender eller en tidslinje för scoutingens verksamhetsår och märker ut kårens traditionella evenemang samt högtidsdagar som berör alla scouter. Därefter diskuterar patrullen en lämplig tidpunkt för att utföra fyren. Slutligen antecknar scouterna i sina egna kalendrar de evenemang som den egna patrullen ska delta i. Material: Kårens och FiSSc:s verksamhetsplan, penna och papper, kalendrar samt material som behövs för att tillverka en egen kalender Instruktioner: Lotsen skaffar fram kårens och FiSSc:s verksamhetsplaner och kommer på förhand överens med patrulledaren om vilka evenemang det är obligatoriskt för patrullen att delta i samt vilka evenemang patrullen gemensamt kan komma överens om de deltar i. Instruktioner: Ni kan göra den gemensamma kalendern som en plansch eller utnyttja färdiga kalendrar. Det viktiga är att scouten inser hur kåren fungerar som helhet samt förstår att även FiSSc arrangerar olika evenemang. Scouten får också tips om hur det lönar sig att göra upp en tidtabell.

2 Spejarscouten bekantar sig med kårens påverkningskanaler och verksamhetssätt. Beskrivning: Patrullen begrundar genom olika situationer, vad som skulle vara den rätta kanalen att påverka varje situation. Patrullen diskuterar kring vilka påverkningskanaler som behövs för att ordna den egna fyren. Spejarscouten bekantar sig med kårens uppbyggnad, påverkningskanaler och verksamhetssätt. Beskrivning: Patrullen gör en motion, som kan vara mycket konkret. Motionen kan till exempel vara att kåren behöver flera vindskydd. Motionen kan ha att göra med arrangemanget kring fyren, eller vara etiskt, till exempel att förbättra återvinningen på läger. Instruktioner: Lotsen klargör vid behov för patrulledaren vart motionen lämnas in och i vilken form, samt klargör kårens organisation. Lotsen säkerställer att motionen fortskrider och förmedlar information till patrullen. Instruktioner: Ni kan tillsammans med patrullen spela till exempel Vem ska jag kontakta-twister och på detta sätt lära känna kårens ledarstruktur. Kom med lotsen överens om vem av er som för motionen vidare och följer upp hur den förverkligas. Spejarscouten vet vad som utgör kårens organisation samt vilka personer som hör dit. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med kårens organisation. Ledarens uppgift är att säkerställa att spejarscouterna till namn känner åtminstone ledarna i den egna avdelningen samt kårchefen. Material: Brädspel med tillbehör eller foton av kårens ledare eller kåravdelningarnas egna symboler eller annat lämpligt material för att genomföra aktiviteten, penna och papper Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren med att gestalta kårens organisation och identifiera viktiga ledare samt hjälper vid behov till med att tillverka spelet. Lotsen delar med sig av de idéer och traditioner kåren har för att undervisa om kårens organisation. Instruktioner: Ett sätt för att förstå organisationen är att bygga upp kårens struktur med hjälp av foton av ledare och patrullernas vimplar eller andra symboler. Låt också de aktivaste ledarnas uppgifter framgå. Spela tillsammans med patrullen ett brädspel med olika scoutsituationer, till exempel att ordna ett sommarläger, att få pengar till patrullen, att en ny medlem ansluter sig, att köpa ett nytt tält. Fundera på vem i kåren man ska kontakta i de olika ärendena. Kårerna har ofta egna bra och fungerande sätt att lära ungdomarna om kårens organisation i bruk. Det lönar sig att använda sig också av de sätten. Spejarscouten förstår att han är en del av kåren. Avsikten är att bekanta sig med hur kåren fungerar och lära känna ledarna som har de viktigaste uppgifterna i kåren. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med hur kårens verksamhet är organiserad, med spejarscoutavdelningen samt med de mindre bekanta ledarna i kåren. Patrullen utforskar kårens och avdelningarnas uppbyggnad till exempel genom lek eller spel. Patrullen klargör alltså vilka patruller och flockar som verkar i kåren, vem ledarna för dessa grupper är och vilka de andra viktiga ledarna i kåren är. Material: Brädspel med tillbehör såsom foton av kårens ledare eller kåravdelningarnas egna symboler eller annat lämpligt material för att genomföra aktiviteten, penna och papper, till exempel kamera eller filmkamera för att göra intervju. Instruktioner: Lotsen ser till att mötet med spejarscouterna och ledarna förverkligas. Lotsen hjälper patrulledaren med att gestalta kårens organisation och identifiera viktiga ledare samt hjälper vid behov med att tillverka spelet. Lotsen delar med sig av de idéer och traditioner kåren har för att undervisa om kårens organisation. Instruktioner: Kårerna har ofta egna bra och fungerande sätt för att lära ungdomarna om kårens uppbyggnad i bruk. Dessa lönar det sig att utnyttja. Genom spel eller lek kan man fundera på vilken ledare man kontaktar i olika ärenden, till exempel för att ordna ett sommarläger, få anslag till patrullen, köpa ett nytt tält. Säkerställ att spejarscouterna känner åtminstone alla ledare i den egna avdelningen samt kårchefen till namn. I spelet eller leken kan man använda fotografier, patrullflaggor eller andra symboler. Spejarscouterna gör parvis eller i små grupper en kort intervju med de personer som figurerar i spelet, till exempel kårchefen eller lotsen. I intervjun kan man till exempel ta reda på om personens scoutbakgrund, den nuvarande uppgiften samt speciella intresseområden. Efter intervjuerna går patrullen igen igenom samma lek eller spel och

3 scouterna berättar för varandra vad de fått reda på i intervjuerna. Ett roligt sätt att förverkliga spelet är också att dela patrullen i två lag. Vartdera laget säger i tur och ordning namnet på någon ledare. För varje namn får man ett godis eller en poäng. När man har gått igenom alla, eller åtminstone kårens viktigaste ledare, berättar man deras uppgifter nästa varv. I samband med detta kan man kort berätta vad uppgiften går ut på. Tredje varvet försöker man komma ihåg ledarnas scoutnamn, eller om man sade scoutnamnen första varvet blir det deras riktiga namn på tredje varvet. Spejarscouten förstår att kåren är en helhet där olika personer har olika roller. Spejarscouten förstår också sina egna påverkningsmöjligheter och kanaler. Beskrivning: Patrullen deltar i kårens årsmöte eller ett styrelsemöte. Alternativt kan patrullen ordna ett fiktivt årsmöte. På det fiktiva mötet föreställer spejarscouterna kårens styrelsemedlemmar, som behandlar ärenden som vanligtvis kommer upp på ett årsmöte. Material: Möteskallelse och föredragningslista för mötet Spejarscouten förstår betydelsen av gruppanda och kan skapa gruppanda genom scoutingens traditioner. Scouten vågar själv pröva på något nytt och inspirerar också andra att göra det. Beskrivning: Spejarscouterna deltar i en scoutfärdighetstävling. Den egna kåren, regionen eller distriktet kan vara arrangör för evenemanget. Material: Utfärdsutrustning och redskap som anges i tävlingens utrustningslista. Spejarscouten förstår betydelsen av gruppanda och kan skapa gruppanda genom scoutingens traditioner. Scouten vågar själv pröva på något nytt och inspirerar också andra att göra det. Beskrivning: Spejarscouterna deltar i en scoutfärdighetstävling som ordnas i en stad, en stadsmanöver eller motsvarande scoutfärdighetstävling. Evenemanget kan ordnas av den egna kåren, regionen eller distriktet. Material: Utfärdsutrustning och redskap som anges i tävlingens utrustningslista. Spejarscouten förstår betydelsen av gruppanda och kan skapa gruppanda genom scoutingens traditioner. Scouten vågar själv pröva på något nytt och inspirerar också andra att göra det. Beskrivning: Spejarscouterna ordnar en specialorientering i Instruktioner: Lotsen tar reda på när och var mötet hålls. Han berättar vid behov på förhand och mötets gång eller motiverar efteråt varför någon sak gjordes på ett visst sätt. Om patrullen själv ordnar ett fiktivt möte kan lotsen vid behov delta som ordförande. Instruktioner: Det är bra om patrulledaren på förhand går igenom innehållet i ett årsmöte. Vilka saker behandlas där? Vilken är spejarscouternas roll på mötet? Om patrullen ordnar ett fiktivt möte kan man göra en föredragningslista eller möteskallelse. Kårens riktiga mötesmaterial kan utnyttjas. Patrulledaren kan vid behov själv fungera som mötesordförande, välja ordförande och sekreterare bland spejarscouterna eller be lotsen vara ordförande. Förklara mötesförfarandet om något blir oklart för scouterna. stadsmiljö åt äventyrsscouterna. Det kan till exempel vara en orienteringsbana där platsen för följande kontroll ges som en dikt eller ett foto. Material: Material för uppgifterna på kontrollerna. Instruktioner: Lotsen hjälper till med planeringen och kommer överens om en dag för evenemanget med äventyrsscouternas kapten. Instruktioner: Patrullens uppgift är att skapa idéer och planera en orienteringsbana för äventyrsscouterna. Spejarscouterna fungerar som kontrollanter till exempel parvis och skaffar material till kontrollen. Kontrollerna kan förberedas på planeringsmötena. Spejarscouten förstår betydelsen av gruppanda och kan skapa gruppanda genom scoutingens traditioner. Scouten vågar själv pröva på något nytt och inspirerar också andra att göra det. Beskrivning: Spejarscouterna planerar och förverkligar ett stadsäventyr för äventyrsscouterna. Evenemanget kan ordnas som ett dags- eller kvällsevenemang. Material: Material för uppgifterna på kontrollerna Instruktioner: Lotsen hjälper till med planeringen. Instruktioner: Patrullens uppgift är att skapa idéer och planera en orienteringsbana för äventyrsscouterna. Spejarscouterna fungerar som kontrollanter till exempel parvis och skaffar material till kontrollen. Kontrollerna kan förberedas på planeringsmötena.

4 Spejarscouten kan sköta en ansvarsuppgift i en bekant grupp. Beskrivning: Spejarscouterna sköter parvis en lämpligt krävande ansvarsuppgift vid förberedelserna av en scoutfärdighetstävling. Instruktioner: Lotsen handleder och stöder patrulledaren och hjälper till med att hitta lämpliga uppgifter. Instruktioner: Exempel på ansvarsuppgifter: skaffa en såg och vässa den eller byta bett skaffa en yxa och vässa den skaffa stämjärn och vässa dem göra namnlappar till patrullen lära sig eller repetera någon färdighet (till exempel att leda en första hjälpen-situation, växtkännedom, orientering eller kvällsorientering) skaffa proviant åt patrullen sköta skidorna på vintern (gemensamma vallor, ordna ett möte för att sköta skidorna) förbereda sig för matkontrollen ordna med övernattning göra en anmälning till kårchefen fungera som patrulledare under tävlingen och förbereda sig för den (till exempel fördelning av uppgifter, skjutsar) tillverka ett lätt skärbräde (tunn faner med hål i så att man kan binda fast det) anmäla patrullen till tävlingen i tid Observera att det kan krävas lite mera tid till en del av uppgifterna, till exempel om någon utför en kvällsorientering. Ledarskapsövning i en bekant grupp. Beskrivning: Spejarscouterna sköter parvis en lämpligt krävande ansvarsuppgift vid förberedelserna av en scoutfärdighetstävling. Instruktioner: Lotsen handleder och stöder patrulledaren och hjälper till med att hitta lämpliga uppgifter. Instruktioner: Fundera på hurdana ansvarsområden som behövs när ni tillsammans med patrullen förbereder er för tävlingen. Försök hitta en lämpligt krävande uppgift för varje par. Exempel på ansvarsuppgifter: skaffa en såg och vässa den eller byta bett skaffa en yxa och vässa den skaffa stämjärn och vässa dem göra namnlappar till patrullen lära sig eller repetera någon färdighet (till exempel att leda en första hjälpen-situation, växtkännedom, orientering eller kvällsorientering; det lönar sig att beakta kontrollförteckningen inför den här uppgiften. skaffa proviant åt patrullen sköta skidorna på vintern (gemensamma smörjor, ordna ett möte för att sköta skidorna) förbereda sig för matkontrollen ordna med övernattning göra en anmälning till kårchefen fungera som patrulledare under tävlingen och förbereda sig för den (till exempel fördelning av uppgifter, skjutsar) tillverka ett lätt skärbräde (tunn fanér med hål i så att man kan binda fast det) anmäla patrullen till tävlingen i tid Ledarskapsövning i en bekant grupp. Beskrivning: Spejarscouten sköter ett lämpligt krävande ansvarsuppdrag vid förberedelserna av en scoutfärdighetstävling. Instruktioner: Lotsen handleder och stöder scouten antingen via patrulledaren eller direkt och ger dem feedback. Instruktioner: Fundera på hurdana ansvarsområden som behövs när ni tillsammans med patrullen förbereder er för tävlingen. Försök hitta en lämpligt krävande uppgift för varje par. Exempel på ansvarsuppgifter: skaffa en yxa och vässa den skaffa stämjärn och vässa dem göra namnlappar till patrullen lära sig eller repetera någon färdighet (till exempel att leda en första hjälpen-situation, växtkännedom, orientering eller kvällsorientering; det lönar sig att beakta kontrollförteckningen inför den här uppgiften. skaffa proviant åt patrullen sköta skidorna på vintern (gemensamma smörjor, ordna ett möte för att sköta skidorna) förbereda sig för matkontrollen ordna med övernattning göra en anmälning till kårchefen fungera som patrulledare under tävlingen och förbereda sig för den (till exempel fördelning av uppgifter, skjutsar) tillverka ett lätt skärbräde (tunn fanér med hål i så att man kan binda fast det) anmäla patrullen till tävlingen i tid

5 Ledarskapsövning i en bekant grupp. Beskrivnig: Spejarscouten ansvarar för en uppgift som givits honom vid förberedelserna av en scoutfärdighetstävling. Instruktioner: Lotsen handleder och stöder scouterna antingen via patrulledaren eller direkt och ger dem feedback. Instruktioner: Fundera på hurdana ansvarsområden som behövs när ni tillsammans med patrullen förbereder er för tävlingen. Försök hitta en lämpligt krävande uppgift för varje par. Exempel på ansvarsuppgifter: skaffa en såg och vässa den eller byta bett skaffa en yxa och vässa den skaffa stämjärn och vässa dem Spejarscouten lär sig att planera sin egen verksamhet och hålla fast vid överenskomna tidtabeller. Beskrivning: Spejarscouten planerar en tidtabell för sin utbildningsuppgift (att lära ut ett hantverk) och håller tidtabellen. Vid behov ber spejarscouten patrulledaren om hjälp. Scouten beaktar bland annat i vilket skede han behöver skaffa de material som behövs för uppgiften. Instruktioner: Följ med hur spejarscouten klarar uppgiften, uppmuntra och motivera vid behov och ingrip i tid om scouten inte tar ansvar för sin uppgift. Men gör ändå inte uppgiften i hans ställe. Dela ut ledaruppgifterna åt spejarscouterna i god tid, ungefär 1-2 månader innan han ska hålla utbildningsuppgiften. Ge även spejarscouten delmål, så kan ni tillsammans gå igenom till exempel vilka färdigheter spejarscouten lär sig, hurdant material som behöver skaffas för uppgiften och hur man skaffar det. göra namnlappar till patrullen lära sig eller repetera någon färdighet (till exempel att leda en första hjälpen-situation, växtkännedom, orientering eller kvällsorientering det lönar sig att beakta kontrollförteckningen inför den här uppgiften. skaffa proviant åt patrullen sköta skidorna på vintern (gemensamma vallor, ordna ett möte för att sköta skidorna) förbereda sig för matkontrollen ordna med övernattning göra en anmälning till kårchefen fungera som patrulledare under tävlingen och förbereda sig för den (till exempel fördelning av uppgifter, skjutsar) tillverka ett lätt skärbräde (tunn faner med hål i så att man kan binda fast det) anmäla patrullen till tävlingen i tid Spejarscouten lär sig långsiktig planering. Beskrivning: Patrullen planerar, tillsammans med patrulledaren, tidtabellen för fyren och planerar saker som behöver skötas på förhand samt delar ansvarsuppgifter mellan sig. Dessutom planerar patrullen tidtabellen för etapperna tillsammans med patrulledaren och noterar alla ansvarsuppgifter som har att göra med fyren, uppgiften att lära ut ett hantverk samt den egna patrullens verksamhet. Instruktioner: Lotsens uppgift är att komma överens om tidtabellen för ledaruppgiften att lära ut ett hantverk tillsammans med ledarna för de grupper där övningen ska hållas. Dessutom hjälper lotsen vid behov till med övrig planering. Instruktioner: Gör först en stomme för tidtabellen där kårens och distriktets evenemang samt ledigheter och helgdagar markeras. Därefter kan hela patrullens gemensamma planering börja.

6 Spejarscouten övar att uppträda och lär sig en ny konst. Beskrivning: Patrullen gör ansiktsmålning för en clown och övar in ett roligt programnummer. Material: Ansiktsfärg, utklädningskläder, instruktioner eller tips för ansiktsmålning Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att hitta material Instruktioner: Aktiviteten kan utföras enskilt, parvis eller hela patrullen tillsammans. Aktiviteten kan även utföras på en utfärd eller ett läger och kan utnyttjas vid lägerbålet eller i det övriga programmet. Till aktiviteten hör att förbereda sig på egen hand hemma eller tillsammans under ett möte samt att uppträda under ett patrullmöte eller på någon annan tillställning. Spejarscouten övar att uppträda och lär sig en ny konst. Beskrivning: Scouten lär sig minst tre olika trollkonster. Material: Instruktioner för olika konster, eventuellt utklädningskläder Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att hitta material. Instruktioner: Cirkusaktiviteten kan utföras enskilt, parvis eller av hela patrullen tillsammans. Aktiviteten kan även utföras på en utfärd eller ett läger och kan utnyttjas vid lägerbålet eller i det övriga programmet. Till aktiviteten hör att förbereda sig på egen hand hemma eller tillsammans under ett möte samt att uppträda under ett patrullmöte eller på någon annan tillställning. Spejarscouten övar att uppträda och lär sig en ny konst. Beskrivning: Scouten lär sig att jonglera med åtminstone två bollar och prövar att jonglera med käglor, hattar, ringar, tallrikar eller slevar. Alternativt kan scouten lära sig att balansera och göra trick med till exempel styltor. Material: Bollar och andra jongleringstillbehör, styltor eller andra balansredskap Instruktioner: Lotsen kontaktar en sakkunnig om patrullen är intresserad att utveckla sina färdigheter. Instruktioner: Cirkusaktiviteten kan kombineras med hantverksaktiviteten genom att man tillverkar styltor själv. Cirkusaktiviteten kan utföras enskilt, parvis eller hela patrullen tillsammans. Aktiviteten kan även utföras på en utfärd eller ett läger och kan utnyttjas vid lägerbålet eller i det övriga programmet. Till aktiviteten hör att förbereda sig på egen hand hemma eller tillsammans under ett möte samt att uppträda under ett patrullmöte eller på någon annan tillställning. Spejarscouten lär sig att fungera som en god lekledare och leda en gemensam lek. Han övar att bedöma och leda situationen. Beskrivning: Spejarscouten väljer en lek som passar för situationen och leder den. Spejarscouten får också feedback av patrulledaren eller en vuxen. Material: Redskap och material som behövs för leken Instruktioner: Patrulledaren eller lotsen ger feedback. Instruktioner: Meddela på förhand åt varje scout, när det är hans tur att leda en lek. Ni kan på förhand gå igenom hur en bra lekledare fungerar samt gå igenom allmänna råd för valet av lek. Ge scouten feedback på hur han behärskade situationen, hur han klarade av att leda, ge instruktioner samt hur väl leken passade för situationen. Reservera en lugn stund för att ge feedback åt scouten på tu man hand. I svåra situationer kan man be lotsen om hjälp. Spejarscouten lär sig att fungera som en god lekledare och leda en gemensam lek samt använda sin kreativitet. Beskrivning: Patrullen lär lekdeltagarna en ny scoutfärdighet med hjälp av en lek de själva hittat på. Patrullen får feedback av patrulledaren eller en vuxen. Instruktioner: Lotsen ordnar ett tillfälle där patrullen kan lära ut sin lek till till exempel äventyrsscouter. Patrulledaren eller en vuxen ger feedback. Instruktioner: Patrullen kan vid behov delas i mindre grupper. Hjälp scouterna att hitta en lämplig scoutfärdighet att lära ut. Ge feedback på hur patrullen behärskade situationen, klarade av att leda och ge instruktioner. Reservera en lugn stund för att ge feedback. Be lotsen om hjälp i svåra situationer.

7 Spejarscouten skriver kreativt på basen av en färdig berättelse. Beskrivning: Patrullen gör ett eget manuskript genom att dramatisera en färdig berättelse. Material: En färdig berättelse, penna och papper eller dator Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att hitta en lämplig berättelse. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras under 1-2 möten eller under en utfärd. Patrullen kan delas i mindre grupper. Till exempel legenden om Sankt Göran eller någon annan känd scouthistoria är lämplig att ha som grund. Aktiviteten kan också kombineras med Rolleraktiveterna och manuskriptet kan utnyttjas vid lägerbålet eller på kårens fest. Vi bekantar oss med kroppsspråk och olika sätt att uttrycka sig. Beskrivning: Spejarscouten visar pantomim för de andra patrullmedlemmarna. De andra försöker på basen av framträdandet gissa vad det är frågan om. Instruktioner: Som pantomim kan man visa till exempel offentliga personer, kårledare, allemansrätten, idrottsgrenar eller händelser. Uppmuntra alla att delta och fundera tillsammans med patrullen vad som var bra i varje framträdande vad var det som gjorde att man förstod vad det var fråga om. Det här är också en bra möjlighet för patrullen att diskutera roller och bryta stereotyper. Dramatisera till exempel en rockmormor, en mopedflicka, en kvinnlig boxare eller en farfar som sköter ett barn. Det lönar sig att leka olika dramalekar först för att komma i rätt stämning. Efter att ha uppträtt tillsammans med gruppen är det lättare att sedan sätta sig själv på spel. Spejarscouten skriver kreativt på basen av ett färdigt ämne. Beskrivning: Patrullen gör ett eget manuskript utgående från ett färdigt ämne. Material: Ämne, penna och papper eller dator Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov patrulledaren med att hitta ett lämpligt ämne. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras under 1-2 möten eller under en utfärd. Aktiviteten kan också kombineras med Roll-aktiviteterna och manuskriptet kan utnyttjas vid lägerbålet eller på kårens fest. Uppmuntra scouterna att ändra på traditionella föreställningar om karaktärerna, till exempel kön eller ålder. Spejarscouten hittar på och skapar nytt. Beskrivning: Patrullen gör ett eget manuskript om ett ämne de själva väljer. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras under 1-2 möten eller under en utfärd. Aktiviteten kan också kombineras med Roll-aktiviteterna och manuskriptet kan utnyttjas vid lägerbålet eller på kårens fest. Uppmuntra scouterna att skapa roller som bryter de traditionella stereotypierna kring till exempel ålder och kön. Scouterna övar att snabbt sätta sig in i en situation, att klara sig ur en situation samt utveckla problemlösningsförmåga. Aktiviteten ger också övning i olika sociala situationer. Beskrivning: Patrullen gör improvisationsövningar. Exempel på improvisationsövningar STOPP! Ur patrullen väljs två frivilliga, som börjar dramatisera en situation (till exempel är på uppköp i butiken). Efter en stund säger någon av spejarscouterna stopp och stiger in i den enas ställe. Den ena av de två som började övningen går och sätter sig på bytesbänken. Den nya som kommit med i övningen hittar på en ny situation och börjar dramatisera den (till exempel rånar en bank). Den andra som är kvar i övningen måste anpassa sig till den nya situationen och gå med i den. Igen säger någon stopp och kommer med i övningen i stället för den som varit med längst. Han hittar igen på en ny situation att dramatisera (till exempel lägger ut nät i vattnet). Det kan vara 2-3 skådespelare med i skådespelet åt gången. Den som har varit längst på scenen går alltid på bytesbänken. Alla deltar i tur och ordning. Antalet skådespelare är alltid det samma. Uppmuntra scouterna att hitta på roller som bryter traditionella sterotyper om till exempel ålder och kön.

8 VAD GÖR DU? Ungefär hälften av patrullen hittar på någon aktivitet som de börjar visa. Låt säga att någon visar att man sågar. Någon annan kommer fram till honom och frågar Vad gör du? Han måste blixtsnabbt svara något annat än det han verkligen gör. Han svarar till exempel Jag vattnar blommorna. Den som frågat får nu i uppgift att börja visa den aktivitet han fått som svar. Deltagaren, som fått frågan, blir nu fri att gå och fråga av någon annan deltagare: Vad gör du? och börjar i sin tur visa den aktivitet han får som svar. Det lönar sig att försöka göra snabba byten så blir övningen roligare. MASKINEN Patrullen är som en maskin. Alla dess delar gör sin egen lilla uppgift. Patrullens uppgift är att skapa en maskin, som rör sig och kanske gör någonting så att alla maskindelarna (patrullmedlemmarna) har en viktig uppgift för att maskinen ska fungera. Den uppfunna maskinen kan återspegla patrullen eller något helt annat. Spejarscouten lär sig att kasta sig in i roller. Patrullen lär sig hur man får ett skådespel att se ut som det borde se ut. Beskrivning: Patrullen gör korta skådespel kring ett bekant tema. Instruktioner: Patrullen delas i två eller tre grupper. Grupperna väljer ett avsnitt ur en bekant film, en saga eller ett skådespel och dramatiserar det för de andra grupperna. De andra grupperna försöker gissa vad det handlar om. Exempel på teman: historien om B-P, Sankt Göran och draken, De vackra och de djärva, Romeo och Julia, Titanic, Bron över floden Kwai. Före man börjar med skådespelen kan man leka några dramalekar för att komma i rätt stämning. Spejarscouten lär sig att kombinera sång och drama. Spejarscouten lär sig att uttrycka sig på olika sätt. Beskrivning: Patrullen gör en musikal med temat B-P, Sankt Göran eller något annat aktuellt. Man väljer bekanta sånger, som man skriver en ny, lämplig text till och sammanställer det till en musikal med repliker och koreografi. Instruktioner: På den här nivån kan utförandet göras mera eller mindre krävande. En enklare version får man genom att välja att skriva ny text till en kortare sång eller bara en vers och uppträda endast för den egna patrullen. Utförandet kan göras mera krävande genom att man gör det som en del av fyren. Om fyren är till exempel en fest på Sankt Göransdagen, så kan det bli en bra grund för skådespelet. Uppmuntra scouterna att ändra på till exempel rollfigurernas kön eller ålder. outhärdlig, exemplvis hetta. De andra har en minut på sig att skapa en situation, tills det är dags att lämna stället eftersom känslan blir så outhärdlig. Spejarscouten lär sig att uttrycka sig. Beskrivning: Spejarscouten övar att uttrycka sig tillsammans med sin grupp. Material: Små lappar som det står skrivet olika föremål på Instruktioner: En vuxen kan behövas för att leda övningarna. Instruktioner: Exempel på lämpliga övningar: Inledning: man sträcker på sig, går runt i rummet och föreställer sig, på ledarens uppmaning, att man är till exempel lata katter, stressade kontorsdamer, urbana bananer. Munnens rörelser: man öppnar rösten och övar olika tungvrickningsramsor. Övning 1: Alla går i tur och ordning och ställer sig i mitten av rummet inför de andra och presenterar sig genom att säga hej (andra instruktioner ges inte). Övning 2: Man kommer överens om en fiktiv situation, där det finns två gestalter. Den ena gestalten är en tigerjägare. Tigerjägaren möter ett av hemmets bruksföremål, som frågar: Vad gör du? Jägaren svarar: Jag jagar tiger. Bruksföremålet fördärvar jägaren, till exempel strykjärnet stryker jägaren. Rollerna byts: jägaren går bort och ett nytt föremål kommer in. Det gamla föremålet blir jägare. Ledaren kan dela ut rollerna på färdiga lappar. Övning 3: En outhärdlig känsla. 3-4 personer sitter på en bänk och snart blir den känsla alla har blivit tilldelad outhärdlig. De klarar inte av att sitta på sin plats. Ledaren anger alltid vilken känsla som är Spejarscouten lär sig att uttrycka sig i grupp. Beskrivning: Att uppträda är en typ av skådespeleri och ett av ledarskapets viktiga delområden. Det är skäl att vara sig själv, men man har hjälp av att känna till olika råd för att uppträda. Instruktioner: När man ger feedback är det bra att använda sig av hamburgermodellen: något bra, något som kan utvecklas, något bra igen. Instruktioner: Viktigt när man uppträder är självkontroll, medvetenhet om vanor och manér, röstanvändning, känsloyttring och inlevelse, improvisation, placering och position. Övning 1: Utbildaren ger ett så dåligt exempel som möjligt på att lära någon slå en sjömansknop. (pratar tyst, vänder ryggen mot publiken, muttrar för sig själv, knåpar så att ingen ser). Spejarscouternas uppgift är att rätta till felen. Övning 2: Scouterna spelar upp olika utbildare, såsom en högludd, en blyg, en hurtig, en sävlig samt en uttråkad. Adjektiven kan ges på lappar, liksom även ämnet som scouten pratar om. Ämnena bör vara bekanta, såsom att slå upp ett tält, planeterna, årstiderna. Slutligen funderar man på hurdan en föreläsare bör vara för att det ska vara trevligt att lyssna på honom.

9 Spejarscouten lär sig att uttrycka sig med ordlösa budskap. Beskrivning: Spejarscoutpatrullen gör pantomimövningar. Beskrivning: Handledning av en vuxen kan behövas för att leda pantomimövningarna. Instruktioner: Pantomim är ett uttryckssätt, där ett tema framförs alldeles ljudlöst, så att man beskriver saker med kroppsspråket. På en kväll vid kårlokalen framför man till exempel nedanstående ämnen som pantomim. Ämnena är med avsikt ställvis utmanande och till och med svåra. Fundera kort efter varje pantomim hur ämnet kunde ha framställts på ett annat sätt som pantomim. Det är bra att inleda kvällen på kårlokalen med någon lämplig lek. Roliga lekar för att skapa stämning: Jag gick till butiken igår... Patrullen bildar en ring och en av scouterna ställer sig i mitten av ringen. Han får hitta på vad som köptes från butiken och de andra visar det. Exempel: Jag gick till butiken igår och köpte en fotboll. Därefter föreställer alla andra en fotboll. Den som är i mitten väljer den bästa fotbollen, eller den han själv vill. Den personen ställer sig nu i mitten. Trasiga telefonmordet som pantomim: Tre av patrullens medlemmar förs ut ur rummet. De får inte höra när resten av patrullen bestämmer mordplatsen och mordvapnet. Patrulledaren hämtar in det första offret och för honom helt tyst (som pantomim) till mordplatsen och mördar honom på det överenskomna sättet. Det första offret hämtar följande offer och mördar detta så likt han själv blev mördad som möjligt. Det andra offret hämtar det tredje och upprepar det han varit med om. Det tredje offret försöker med ord förklara vad som hände. Leken kan varieras genom att man byter ut händelsen till något annat än ett mord. Man behöver inte heller berätta för offren vilken händelse man har bestämt. Exempel på händelser: att klippa håret utomhus, att reparera en tand i flygplan, att operera en blindtarm på läger eller att föda på disko. Antalet offer kan också varieras till och med så att alla scouter i tur och ordning är offer. Ämnen för pantomimerna: Känslor: hat blygsel dålig lukt förtjusning trötthet köld hetta Föremål: traktor toalettstol cykel Personer: kårchef Lots president Kalle Anka Elvis lärare murare busschaufför timmerman åboländsk teodlare Händelser: att be om notan på restaurang att fråga om hur mycket klockan är Hur hittar jag Lenin-statyn? I restaurangen: Jag vill äta kyckling/kött/fisk. Jag är vegetarian. Jag är laktosintolerant. I apoteket: Jag har illa i magen och behöver medicin för det. Spejarscouten övar sig att utbilda samt får respons. Beskrivning: Spejarscouten leder en utbildningsövning som han förberett för en grupp spejarscouter eller äventyrsscouter. Material: Spejarscouten skaffar material för uppgiften. Instruktioner: Utbildningsövningarna kan hållas till exempel på spejarscouternas utfärd. Instruktioner: Det är bra om temat för utbildningsövningen sedan tidigare är bekant för scouten. Då kan patrulledaren och lotsen ge respons just på framträdandet och hur han klarade av att undervisa. Uppgiften kan vara till exempel att lära ut hur man använder ett utfärdskök, tänder en stormlykta eller tar ut kompassriktning.

10 Spejarscouten utvecklar kreativt tänkande och samarbetsförmåga. Beskrivning: Patrullen planerar och förverkligar en terrängversion av ett bekant brädspel, till exempel Afrikas stjärna på gården vid kårlokalen eller Monopol i skogen. Material: Modellbrädspel, kartong, trä, färg, eller annat material som behövs för att konstruera spelet Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att skaffa material. Instruktioner: Reservera också tillräckligt med tid för att spela spelet. Rekommenderad tid för den här aktiviteten är 1 2 möten. Aktiviteten kan utföras på ett möte, en utfärd eller ett läger. Spejarscouten utvecklar kreativt tänkande, samarbetsförmåga och händighet. Beskrivning: Patrullen planerar reglerna för en ny terränglek eller ett brädspel. Som utgångspunkt för spelet kan man ta till exempel B-P:s liv. Patrullen tillverkar material som behövs för spelet och spelar det. Material: Kartong, trä, färg eller annat material som behövs för att konstruera spelet Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att skaffa material och bidra med idéer till spelet. Instruktioner: Spelaktiviteten passar till exempel för ett läger, en gemensam utfärd eller för Thinking Day. Reservera även tillräckligt med tid för att spela spelet. Rekommenderad tid för den här aktiviteten är 1 2 möten. Patrullen kan också utföra aktiviteten i grupper. Spejarscouten utvecklar kreativt tänkande, samarbetsförmåga, händighet samt ledarskap. Beskrivning: Patrullen planerar reglerna för en ny terränglek eller ett brädspel, tillverkar material för spelet samt leder aktiviteten för till exempel en grupp äventyrsscouter. Material: Kartong, trä, färg eller annat material som behövs för att konstruera spelet Instruktioner: Lotsen ser till att spejarscouterna får möjlighet att leda aktiviteten samt att de får feedback på spelet och sitt agerande i undervisningssituationen. Lotsen hjälper vid behov till med att skaffa material och bidra med idéer till spelet. Instruktioner: Spelaktiviteten passar till exempel för ett läger, en gemensam utfärd eller för Thinking Day. Reservera även tillräckligt med tid för att spela spelet. Rekommenderad tid för den här aktiviteten är 1 3 möten. Patrullen kan också utföra aktiviteten i grupper. Spejarscouten deltar i bevarandet av sångtraditionen. Beskrivning: Patrullen lär sig minst tio nya scoutsånger, varav åtminstone två är på ett främmande språk. Material: Scoutsångböcker Instruktioner: Lotsen hjälper till med att välja lämpliga sånger. Instruktioner: Den här aktiviteten kan man genomföra på en utfärd, ett läger, på lägerbål eller till exempel på kårens sångkväll. Aktiviteten kan utföras enskilt med patrullen, flera patruller tillsammans eller hela åldersgruppen tillsammans. Spejarscouten skapar nytt av gammalt och deltar i bevarandet av sångtraditionen. Beskrivning: Patrullen återkallar bekanta sånglekar i minnet och hittar på en lek till en ny sång eller hittar på en sketch till en scoutsång. Material: Scoutsångböcker Instruktioner: Lotsen ger konstruktiv kritik om patrullen framför en sång, lek eller sketch för andra. Instruktioner: Den här aktiviteten kan man genomföra på en utfärd, ett läger, på lägerbål eller till exempel på kårens sångkväll.

11 Spejarscouten skapar nytt av gammalt och deltar i bevarandet av sångtraditionen. Beskrivning: Patrullen tonsätter eller skriver texten till en ny scoutsång, eller gör bådadera. Material: Scoutsångböcker, papper och penna Instruktioner: Lotsen ger konstruktiv kritik ifall patrullen framför sången för andra. Instruktioner: Sångaktiviteten kan man genomföra på en utfärd, ett läger, på lägerbål eller till exempel på kårens sångkväll. Patrullen kan också delas i mindre grupper. Om det känns svårt att tonsätta en sång, kan man också göra nya ord till en bekant melodi. Spejarscouten får erfarenhet av en teater. Beskrivning: Patrullen eller hela åldersgruppen besöker ortens teater eller sommarteater och bekantar sig med teaterns kulisser och garderob. Material: Pengar till teaterbiljetter Instruktioner: Lotsen tar kontakt med teatern och utreder möjligheten att få besöka teatern under en övning eller få en guidning bakom kulisserna och i garderoben. Insrtruktioner: Patrullen kan utföra aktiviteten ensam, tillsammans med en annan patrull eller tillsammans med hela åldersgruppen. Informera scouterna och deras föräldrar om tidpunkt, plats och eventuellt pris och betalningssätt. Gå på förhand igenom gemensamma ordningsregler inför besöket. Ni kan också på förhand fundera ut intressanta frågor att ställa. Spejarscouten skapar nytt av gammalt och deltar i bevarandet av sångtraditionen. Beskrivning: Patrullen tonsätter och/eller skriver texten till en ny scoutsång och lär ut den till andra. Material: Scoutsångböcker, papper och penna Instruktioner: Lotsen ser till att patrullen har möjlighet att lära ut sången samt ser till att de i undervisningssituationen får konstruktiv kritik för sin sång och utförandet. Instruktioner: Tidsåtgången för att hitta på sången kan beräknas till ett möte. Därtill behövs tid för att öva sången och lära ut den till andra. För den här aktiviteten kan patrullen också delas i mindre grupper. Om det känns svårt att tonsätta en sång, kan man också göra nya ord till en bekant melodi. Sångaktiviteten kan man genomföra på en utfärd, ett läger, på lägerbål eller till exempel på kårens sångkväll. Spejarscouten bekantar sig med skådespelaryrket. Beskrivning: Scouten intervjuar en skådespelare eller bekantar sig med en känd skådespelare genom att söka fakta om denna i tidningar eller på internet. Scouten presenterar skådespelaren för patrullen. Material: Tidningar, internet Instruktioner: Lotsen tar kontakt med en teater om patrullen vill intervjua en skådespelare. Instruktioner: Aktiviteten kräver 1-2 möten och eventuellt krävs det att scouterna samlar material på egen tid. Reservera tillräckligt med tid för att presentera arbetena och uppmuntra scouterna att vara kreativa och använda olika uttrycksmedel när de presenterar skådespelaren.

12 Spejarscouten funderar på sitt eget förhållningssätt till saker som rör ungdomstiden och får råd för att handla på ett sätt han anser vara rätt. Beskrivning: Patrullen spelar ett spel om frestelser och svåra val. Spelet behandlar saker som rör rusmedel, sällskapande och sex. Material: Spelet om frestelser och svåra val Instruktioner: Lotsen stöder patrulledaren vid behov. Spelet om frestelser och svåra val Ett spel för spejarscouter som stöd för aktiviteterna kring rusmedel, sällskapande och sex. Målet är att spejarscouten får mera kunskap om rusmedel och sex. Scouten övar att reda sig i situationer som rör rusmedel, sex och sällskapande. Spelregler: Deltagarna sitter i en ring och i mitten finns en tom flaska som man snurrar. Den som flaskan pekar på när den stannar får välja situation eller påstående. Om man väljer situation läser lekledaren en situationsbeskrivning för deltagaren. Deltagarens uppgift är att fortsätta situationen genom att berätta med egna ord, dramatisera med hjälp av de andra lekdeltagarna eller visa med hjälp av till exempel Barbie-dockor. Om deltagaren väljer påstående läser lekledaren ett påstående och deltagarens uppgift är att avgöra om påståendet är sant eller falskt. Man kan välja att använda bara situationer och påståenden som rör ett temaområde i taget, eller blanda alla samtidigt. Deltagarna kan även själva hitta på situationer som de ska lösa. Situationer Fortsätt situationen genom att dramatisera, berätta eller visa med till exempel Barbie- och Ken-dockor. Sällskapande och sex Tina är förtjust i en pojke, Peter, på samma klass. Hon sitter bredvid honom i klassen. Tina skulle vilja lära känna pojken bättre och umgås med honom, men hon är alltför blyg för att prata med pojken. Rickard är kär i en flicka, Sara, i parallellklassen. Han har lektion tillsammans med henne en gång i veckan. Rickard känner att han är alltför blyg för att berätta om sina känslor för Sara. Tänk om allt går åt skogen! Malin är intresserad av en pojke, Erik. Erik har tagit reda på Malins telefonnummer och skickat ett textmeddelande åt henne, där han frågat varför Malin tittar på honom. Jan har fått textmeddelanden av Kajsa i parallellklassen, som signalerar att hon tycker om Jan. Jan är inte intresserad av Kajsa. Paula och Tommy har sällskapat några veckor. Paula börjar känna att hon inte är så intresserad av Tommy som hon trodde. Christine är förtjust i den två år äldre Mikael. De har skickat meddelanden och chattat flitigt ett par veckor. Plötsligt svarar Mikael inte längre på Christines meddelanden. Christine är förtvivlad. Viktor och Erica har följts åt under hela lägret. Båda är väldigt förtjusta i varandra och trots att kompisarna retas smiter de ofta iväg på egna vägar på kvällarna. När de pussas vid ett vindskydd i närheten av lägerområdet sista kvällen gräver Viktor fram kondomer. Erica blir rädd och vet inte riktigt hur hon ska förhålla sig till saken. Lucas ser sin patrulledare Henrik på byn med en annan kille. Lucas skolkompisar berättar att Henrik sällskapar med en pojke och slänger glåpord om homoparet. Händelsen blir och gnager i Lucas. Följande dag träffar han Henrik när han går till kårlokalen. Kalle har sällskapat med sin flickvän redan ett år. De har diskuterat och planerat att ha samlag. Kalle har lovat att skaffa kondomer. I kiosken får Kalle panik när han står framför den bekanta försäljerskan. Rusmedel Trots att Anders är minderårig har han lyckats köpa tobak på rasten. Skrytande för kompisarna tänder han en cigarett utanför butiken. Pia, som Anders är förtjust i, går förbi butiken med sina kompisar och tittar väldigt ogillande på honom. Anders märker blicken. Janinas pojkvän lämnar henne på en hemmafest. Janina är ursinnig, men vill visa för sin pojkvän att det inte stör henne alls. Janinas vän Heidi märker att flickornas gemensamma ciderlager minskar snabbt på grund av Janina. Mira är förtjust i den lite äldre Oskar. Oskar bjuder Mira med på en fest som hans kompis ordnat. På festen bjuder Oskar Mira på öl. Mira har bara smakat lite på öl tidigare. Markus patrull är på hajk. Tobias gräver fram tobakspaketet när de sitter kring lägerelden och meddelar att nu ska det rökas. Markus skulle inte vilja pröva röka och följer skräckslaget med hur alla andra pojkar tar en tobak ur asken som går runt. Veras föräldrar har rest bort över veckoslutet. Vera har lov att bjuda sin kompis Tina att sova över. Tina kommer, men har också med sig sin nye pojkvän Johan och hans kompisar. Pojkarna har öl med sig. Tanken på berusade, främmande människor i hennes hem skrämmer Vera. Vad händer om föräldrarna får veta? Carl tillbringar kvällen hos Tim. Tims föräldrar är ute. Tim berättar ivrigt hur han har snott whisky ur sin pappas öppnade whiskyflaska och satt det i en läskflaska. Nu vill han att pojkarna ska smaka hur alkohol smakar. Sara kommer hem från sin kompis sent en fredagskväll. I portgången stöter hon ihop med en berusad, halvbekant flicka, Helena, från parallellklassen. Helena vågar inte gå hem. Jakob är med sin kompis Hasse på stan. Hasse har plötsligt börjat röka tobak och försöker få Jakob att pröva. Jennys kompis Nina försöker få Jenny att låna pengar, så att Ninas storasyster skulle kunna köpa en flaska vin åt Nina till hennes hemmafest. Jenny tycker inte att det är någon bra idé. Påståenden om rusmedel och sex. Rusmedel (MLL, nuorten netti Med hjälp av alkohol har jag lättare att slappna av och lindra ångest. Falskt: Riklig alkoholanvändning ökar ångest och depression. Ofta mår man ännu sämre med baksmälla. Jag blir modigare när jag dricker och då får jag lättare nya vänner. Falskt: Alkohol ger inte flera vänskapsrelationer åtminstone inte bestående sådana. Berusning förvränger situationer och försvårar relationer. De riktiga vännernas godkännande behöver man inte söka genom rusmedel. Att snusa är ett hälsosamt alternativ till tobak. Falskt: Snus innehåller cancerframkallande ämnen och har hälsovådliga effekter på munnen och hela kroppen. Av cider får man inte baksmälla. Falskt: Typen av dryck påverkar inte hur berusad man blir, utan mängden alkohol man druckit. Baksmälla får man alltså enligt hur mycket alkohol man dricker.

13 Tobak är inte beroendeframkallande. Falskt: Nikotinberoende är i klass med heroinberoende. Nikotin och heroin hör till de rusmedel som skapar de starkaste beroendena. Alkohol får mig att känna mig och se äldre och mera erfaren ut. Falskt: Fast man själv kan känna sig mera vuxen efter några cider, så ser andra verkligheten berusad är man sällan till sin fördel. När man är berusad försämras bedömningsförmågan och självkritiken försvinner. Ofta görs och sägs sådant som man ångrar efteråt. Man blir fet av att sluta röka. Falskt: Det att man slutar röka gör inte i sig att man går upp i vikt, men de ohälsosamma mellanmål man kanske kompenserar rökandet med kan föra med sig några extra kilon. Det lönar sig alltså att fästa uppmärksamhet vid mellanmålens kvalitet. Några extrakilon är sällan någon hälsorisk, vilket rökning däremot är. Kaffe, bastu och länk påskyndar förbränningen av alkohol. Falskt: Förbränningen av alkohol kan inte påskyndas. Levern förbränner alkohol i jämn takt. Att arbeta hårt eller idrotta med baksmälla kan till och med vara farligt bland annat på grund av ökad skaderisk och eventuella störningar från hjärtat. Eftersom alkohol är en dryck blir man inte fet av det. Falskt: Alkohol innehåller enbart energi och inga vitaminer eller spårämnen alls. Ett gram alkohol innehåller ca 30 kj energi. Det är alltså nästan lika farligt som fett. Rökning bland ungdomar har minskat. Sant: Rökning bland ungdomar har minskat på 2000-talet enligt enkäten Hälsa i skolan och Hälsoundersökning bland unga (Socialoch hälsovårdsministeriet) Man börjar oftast röka som 14-åring. Sant: Förnuftet växer i takt med åldern: i takt med stigande ålder börjar allt färre röka år för år. Sex och sällskapande (MLL, nuorten netti Jag är den sista i min klass och i kompisgänget som är oskuld. Falskt: Till exempel av flickor på årskurs 9 är ungefär två av tre oskuld och av pojkar tre av fyra. Av 17-åriga flickor och 18-åriga pojkar är hälften oskuld. Speciellt pojkar kan skryta om erfarenheter de egentligen inte har för att försöka höja sin status bland kompisarna. Tänk om det är oskulden som är det fina och det man borde skryta om? Onani är skadligt Falskt: Onani är normalt och ett bra sätt att bekanta sig med sin egen kropp och dess reaktioner. I sin fantasi kan man pröva allt utan risk för till exempel graviditet, könssjukdomar eller att skada en annan människa. Man kan onanera ofta utan att det är någon fara, men naturligtvis är det bra att komma ihåg att ha andra hobbyer också :) Man får köpa kondomer först när man är myndig. Falskt: Det finns ingen åldersgräns för att få köpa kondomer, vem som helst får köpa sådana. Det lönar sig att öva sig att använda dem i god tid! Kondomer säljs till exempel i affärer, kiosker, på servicestationer och apotek. Priset varierar från några tio cent till en euro per styck. Alla könssjukdomar ger synliga symptom. Falskt: Sjukdomarna kan vara symptomfria i månader eller till och med hela livet. Till exempel obehandlad klamydia kan orsaka barnlöshet. En könssjukdom kan du få också av en bekant person, som någon gång tidigare har haft oskyddat sex. Endast kondom skyddar mot könssjukdomar! Sjukdomarna kan inte smitta genom oralsex. Falskt: Smittan kan alltid överföras via slemhinnorna, och slemhinnor finns såväl i munnen som vid könsorganen. Det är alltså nödvändigt att skydda sig också när man har oralsex. Mängden sex är viktigare än kvaliteten. Falskt: Känslorna har en central roll i bra sex. Om man endast strävar efter att skaffa sig mycket erfarenhet, blir sexet bara en mekanisk prestation. Förtjusning, glädje och kärlek är nycklarna till sexuell njutning. En riktig man är alltid beredd på sex. Falskt: Inte heller mannen vill alltid. Därtill är det nästan för varje man någon gång så att han skulle vilja, men inte kan. Till exempel nervositet, rädsla för att misslyckas, alkoholpåverkan eller stress kan störa erektionen. Då kanske det lönar sig att glömma samlaget för en tid och koncentrera sig på att njuta av varandra på ett mindre krävande sätt. Tillfälliga erektionsproblem går ofta över av sig själva. Utan sex kan man inte sällskapa. Falskt: Många sällskapar utan att ha sex, även vuxna. Fastän sexualiteten är en del av oss, väljer vi själva med vem och när vi förverkligar den. Man kan känna närhet också på många andra sätt. Det viktigaste när man sällskapar är att man trivs tillsammans. Homosexualitet är en sjukdom. Falskt: Homosexualitet är inte en sjukdom. Det sexuella intresset kan riktas mot det egna (homosexualitet) eller det motsatta (heterosexualitet) könet, eller bådadera (bisexualitet). Intressena kan också förändras under livets gång. Var och en har rätt att leva sitt liv så att det känns bra för honom, bara det inte skadar andra. Ingen är bättre eller sämre än en annan på grund av vilken sexuell läggning han har. Min mamma fattar ingenting, hon har säkert aldrig varit kär! Falskt: Även dina föräldrar har varit unga och upplevt många saker. Ibland känns det kanske som om de inte alls förstår din värld. Kanske det bara handlar om det att de kan se på saker ur ett annat perspektiv med sin lite större livserfarenhet. De flesta kommer säkert ihåg hur det till exempel kändes att bli sviken och vet att man kan klara av det. Det lönar sig alltså att försöka prata med föräldrarna när man har bekymmer. Ofta förstår de mera än du skulle tro. Lagen Alkoholdrycker får enligt lagen inte säljas till personer under 18 år. Sant och Falskt: Enligt alkohollagen får alkoholdrycker i alkoholbutiker eller i de försäljningsställen som avses i 14, moment 4 inte säljas till personer under 20 år, med undantag för svaga alkoholdrycker som får säljas till 18 år fyllda. Det är inte ett brott att ge tobak åt en person under 18 år. Falskt: Målet med stadgarna i tobakslagen är bland annat att skydda barn och unga från tobakens hälsofaror samt skydda dem från tobak i deras uppväxtmiljö. Enligt lagen får man inte i livsmedelsbranschen sälja eller överlåta tobak eller redskap för rökning åt en person som är under 18 år. Det är inte brottsligt att försöka skaffa droger om det inte lyckas. Falskt: Narkotikabrott definieras i strafflagen kapitel 50, paragraf 1enligt följande: Den som olagligen tillverkar eller försöker tillverka narkotika eller odlar opiumvallmo, kokabuske eller hampa för att användas som narkotika eller råmaterial för narkotika, för eller försöker föra narkotika in i eller ut ur landet eller transporterar eller låter transportera narkotika, säljer, förmedlar, till någon annan överlåter eller på annat sätt sprider eller försöker sprida narkotika, eller innehar eller försöker anskaffa narkotika eller använder det. Rökning (Källa: Työkalupakki tietoa tupakoinnista ja ideoita opetukseen Det är sexigt att röka. Sant och Falskt: Tobaksindustrin har i alla tider gjort reklam för sina produkter genom att förena dem med en bild av självständighet, frihet och sexighet. På grund av de här effektiva reklamerna ser många människor rökning som något sexigt. Men åtminstone lika många tycker inte alls att det är sexigt med en stinkande mun och andedräkt eller erektionssvårigheter förorsakade av rökning. Rökning minskar det manliga hormonet testosteron i mannens kropp. Många tycker att en stinkande mun och andedräkt minskar det sexuella välbehaget.

14 Man hålls slank genom att röka. Falskt: Det har konstaterats att tobak ökar ämnesomsättningen med 20 kalorier, men det hjälper ännu inte för att komma i bikiniform. Tobak gör inte att man går ner i vikt, men man tror att nikotin påverkar regleringen av ämnesomsättningen via centrala nervsystemet. En del kan gå upp i vikt när de slutar röka, men det beror på att smaksinnet förbättras och man småäter mera för att kompensera rökandet. Rökning är inte skadligt om jag bara är feströkare och röker sporadiskt. Falskt: Uppfattningen att det är ofarligt att röka om man bara röker sporadiskt är ganska allmän, men tyvärr felaktig. Redan några cigaretter om dagen ökar risken att insjukna i sjukdomar förorsakade av tobak och skapar beroende. Det är lätt hänt att den som till en början röker sporadiskt ökar tobaksmängden och de flesta av dem börjar i något skede röka dagligen. Endast kedjerökare är nikotinberoende. Den som röker mindre kan sluta röka när han vill. Falskt: Man kan bli beroende av tobak väldigt snabbt. Hos de flesta framträder symptom på beroende redan några dagar eller veckor efter den första cigaretten. Om du röker endast i sällskap eller på krogen, kan det i huvudsak handla om ett socialt beroende. Det goda i det är att nikotinberoendet ofta är svagt och man lider i allmänhet inte av fysiska abstinenssymptom, men att bryta en långvarig vana kan ändå vara lika svårt som för en kedjerökare. Den som röker lite behöver inte nikotinersättningsvård. Falskt: Över 80 procent av de som slutar röka lider av abstinensbesvär. Styrkan och varaktigheten är individuell. Symptomen kan lindras med nikotinersättningspreparat. I huvudsak rekommenderar man nikotinersättningspreparat åt personer som rökt över tio cigaretter om dagen. Men även de som har rökt lite kan ha hjälp av nikotinersättningspreparat i särskilda situationer, till exempel under en fest eller provvecka. Läkare, hälsovårdare och apotekets personal kan hjälpa till med att välja preparat, rätt dosering och behandlingsperiod. Nikotinersättningspreparat lindrar alltså de fysiska abstinenssymptomen och hjälper att komma över nikotinberoendet. Alla klarar inte att sluta röka utan hjälp. Ju mindre man röker, desto lättare är det att sluta. Sant och Falskt: Rökning framkallar snabbt ett fysiskt, psykiskt och socialt beroende. Såväl nikotinberoendet som den mentala bundenheten till de ritualer som hör ihop med rökning gör det svårt att sluta röka. Ju mera man röker, desto större roll får tobaken i det dagliga livet och det kan vara svårt att sluta. Att sluta röka och hur man lyckas med det är ändå väldigt individuellt. Rökning kan till exempel vara starkt förknippat bara med någon speciell situation. En feströkare kan ha ett mycket starkt psykiskt och socialt tobaksberoende. Jag kan sluta när som helst det handlar bara om viljestyrka. Falskt: Alltför ofta föreställer man sig att det räcker med beslutet att sluta röka och viljestyrka. Rökaren besluter sig bara på en gång för att sluta och fimpar sista gången. Beklagligt ofta fungerar det här ändå inte på lång sikt, utan ju noggrannare man förbereder sig på att sluta röka och bearbetar beslutet, desto större är chanserna att lyckas. En del kan lyckas sluta redan vid första försöket, men i medeltal behövs 3-4 försök. Man går upp i vikt av att sluta röka. Sant: Vikten ökar i medeltal med 2,8 kg hos män och 3,8 kg hos kvinnor under 6-12 månader efter att de slutat röka. Den största orsaken till att man går upp i vikt är att man återfår smaksinnet efter att ha slutat röka och därför äter mera av god mat. Nikotinersättningspreparat kan hjälpa, men det dämpar inte heller sötsuget. För att bekämpa det behövs viljekraft. I samband med att man slutar röka lönar det sig att satsa på att försöka hålla vikten med hjälp av rätt föda och motion. Man lyckas dock sällan med att sluta röka och gå ner i vikt samtidigt. Om man ändå samlar på sig några extra kilon, är det viktigast att först koncentrera sig på att sluta röka, eftersom det är farligare än några extra kilon. Först när man har lyckats sluta röka lönar det sig att börja banta. Jag har redan varit tre månader utan att röka, så jag har sluppit mitt beroende. Falskt: Att ha varit fri från tobak i tre månader är nog en vinst, men abstinensen efter tobak kan komma ännu flera månader eller till och med år efteråt i vissa fall. De första sex månaderna är den mest kritiska tiden. I princip gäller en gång rökare alltid rökare. På en person som slutat röka är det som om nikotinreceptorerna i hjärnan skulle sova, men genast han röker en cigarett väcks de igen och kräver nikotin såsom förut. En ungdom blir snabbare beroende av tobak än en vuxen. Sant: Ungdomarnas hjärnor är känsligare för att skapa ett beroende, eftersom hjärnan ännu håller på och utvecklas hos åringar. Beroendet utvecklas individuellt och beroendets karaktär och styrka varierar människor emellan. Spejarscouten lär sig att uttrycka sig. Beskrivning: Spejarscouten berättar om någon av sina andra hobbyer för scoutkompisarna och lär dem en färdighet som behövs inom den hobbyn. Instruktioner: Lotsen ger patrulledaren råd om att ge feedback. Instruktioner: Det här är en enkel övning i att uttrycka sig som man kan inleda kreativitetsetappen med, även om man inte själv känner sig riktigt hemma med att uppträda. Spejarscouten lär sig att uttrycka sig. Beskrivning: Spejarscouten berättar om någon av sina andra hobbyer för scoutkompisarna och lär dem en färdighet som rör hobbyn. Instruktioner: Lotsen ger patrulledaren råd om att ge feedback. Instruktioner: Det här är en enkel övning i att uttrycka sig som man kan inleda kreativitetsetappen med, även om man inte själv känner sig riktigt hemma med att uppträda.

15 Spejarscouten lär sig att uttrycka sig samt samarbeta. Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig med andra hobbyer antingen genom att tillsammans med patrullen pröva på en ny hobby som intresserar alla eller genom att till ett möte bjuda in andra ungdomar som kan berätta om sina hobbyer. Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att kontakta personer som kan berätta om sina hobbyer. Instruktioner: Aktiviteten handlar om att göra saker tillsammans och fatta gemensamma beslut. Patrullen funderar tillsammans på vilken hobby som intresserar alla. Det kan vara till exempel en musik- eller idrottsrelaterad hobby. Spejarscouten lär sig att uttrycka sig samt samarbeta. Beskrivning: Spejarscouten bekantar sig med andra hobbyer antingen genom att tillsammans med patrullen pröva på en ny hobby som intresserar alla eller genom att till ett möte bjuda in andra ungdomar som kan berätta om sina hobbyer. Instruktioner: Lotsen hjälper vid behov till med att kontakta personer som kan berätta om sina hobbyer. Instruktioner: Aktiviteten handlar om att göra saker tillsammans och fatta gemensamma beslut. Patrullen funderar tillsammans på vilken hobby som intresserar alla. Det kan vara till exempel en musik- eller idrottsrelaterad hobby. Spejarscouten lär sig att motivera sina egna åsikter och lyssna på motargument. Scouten lär sig förstå att man kan vara av olika åsikt i en fråga, men ändå fungera tillsammans. Beskrivning: Scouterna övar att framföra och motivera sina åsikter samt lyssna på andra genom funktionella uttrycksövningar. Material: rekvisita som behövs för övningarna Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren att hålla mötet om patrulledaren tycker att ämnena är svåra. Lotsen kan hjälpa till med att leda diskussionen, vara observatör eller framföra motargument och provocera. Instruktioner: Förslag på hur uppgiften kan förverkligas. 1. Gör små skådespel om de givna situationerna där parterna a) inte lyssnar på varandra b) lyssnar på varandra. 2. Scouterna delas i lag, som har motsatta åsikter om ett givet ämne, och man börjar argumentera. Scouten kan i verkligheten ha en annan åsikt än den han har blivit tilldelad i den här övningen. Patrulledaren delar grupperna och tilldelar dem bestämda åsikter. Man kan använda en utomstående observatör i diskussionen. Alternativt kan man arrangera en argumentation där patrullen och patrulledaren är av olika åsikt. 3. Ordlöst budskap: man tittar på en finländsk tv-serie utan ljud och drar slutsatser av kroppsspråket. 4. Öva att ge ett säkert intryck när man uppträder samt klara sig ur svåra situationer. Diskussionsämnena väljs på basen av patrullens intressen och utveckling. Med yngre kan man diskutera musik och mode. Med äldre är miljöfrågor såsom kärnkraft eller etiska frågor såsom djurförsök bra debattämnen. Patrullen klarar som grupp av situationer som kräver problemlösningsförmåga och kreativt tänkande. Beskrivning: Patrullen deltar i en av lotsen ordnad spårning som kräver samarbete, problemlösningsförmåga och kreativt tänkande. Material: material som behövs för uppgifterna Instruktioner: Lotsen väljer samarbetsuppgifter som är lämpliga för patrullens nivå och garanterar att banan är säker. Tips på samarbetsövningar finns på internet eller i böcker, till exempel (på finska) och Mikko Aalto: Ryhmästä ryppääksi. I mån av möjlighet kan man använda sig av utomstående arrangörer för banan (olika äventyrstjänster). Evenemanget kan ordnas tillsammans med patrulledarna på en åldersgruppsträff.

16 Spejarscouten funderar på rätten till egna val och de egna valens inverkan på det egna livet och den närmaste kretsen. Beskrivning: Patrullen övar med hjälp av rollekar att göra egna val i situationer som rör den ungas liv, till exempel att säga nej till rusmedel, att börja sällskapa, sex eller grupptryck. Instruktioner: Lotsen hjälper patrulledaren att planera och leda aktiviteten och är vid behov på plats under mötet. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras kring lägerelden på patrullens egen utfärd eller som en del av ett annat möte. Det är viktigt med en bra anda i gruppen (förtroende, uppriktighet, lugn), så att scouten vågar och vill tala om saker som sysselsätter hans tankar och också senare för dem på tal om han så vill. Behandla ämnen utgående från scouternas intresse och utveckling. Planera mötet tillsammans med lotsen. Patrullen dramatiserar följande situationer enligt de överenskomna rollerna: En kompis prackar alkohol på en under en fest A vill börja sällskapa med B. Pojk- eller flickvännen hotar att göra slut om man inte går med på att ha sex. Någon bjuder på tobak. Några kastar sönder fönstren på en stuga med sten och uppviglar andra att göra samma. Man kan göra två motsatta versioner av skådespelen beroende på reaktionssätten. Det väsentliga är att få scouten att tänka på följderna av sina val. Gå tillsammans igenom vardera reaktionssättets goda och dåliga sidor samt följderna av valet. Hurdant är huvudpersonens följande dag eller följande veckoslut? Hur reagerar kompisar och föräldrar? Material på internet på Mannerheims barnskyddsförbunds och Väestöliittos samt Centret för hälsofrämjandes hemsidor: och Diskutera tillsammans varför rusmedel inte hör till scouting. Orsakerna är bland annat säkerhetsrisker. Situationer till exempel för skådespel: En berusad är eldvakt eller hugger ved. Alla är berusade och någon får ett stort, allvarligt sår som kräver läkarvård. Spejarscouten prövar på en ny hantverksteknik. Beskrivning: Patrullen lär sig en ny hantverksteknik. Den bifogade tabellen kan användas som hjälp vid valet av hantverk. Se tabellen på nästa sida. Material: beskrivningar och idéer samt material och redskap som behövs till hantverket Instruktioner: Lotsen koordinerar och skaffar material, arbetsbeskrivningar och ber en sakkunnig komma och lära ut hantverket. Instruktioner: Fundera om ni kan använda de färdiga arbetena i fyren som till exempel kulisser eller rekvisita. Färdiga instruktioner och råd om tekniker: Aktiviteten kan även utföras på ett avdelningsmöte och man kan be sakkunniga komma och undervisa. Avdelningsmötet kan ordnas som en hantverksverkstad där man har möjlighet att lära sig olika tekniker och scouterna kan välja det som intresserar dem mest. Spejarscouten lär sig en ny hantverksteknik och använder sin kreativitet samt samarbetsförmåga. Beskrivning: Patrullen lär sig en ny hantverksteknik. Som hjälp vid valet kan ni använda den bifogade hantverkstabellen. Patrullen planerar och tillverkar ett föremål med tekniken de lärt sig. Material: arbetsbeskrivning samt material och redskap som behövs för hantverket Instruktioner: Lotsen koordinerar och skaffar material och arbetsbeskrivningar samt ber en sakkunnig komma och lära ut hantverket. Instruktioner: Fundera om ni kan använda de färdiga arbetena i fyren som till exempel kulisser eller rekvisita. Färdiga instruktioner och råd om tekniker: Aktiviteten kan även utföras på ett avdelningsmöte och man kan be sakkunniga komma och undervisa. Avdelningsmötet kan ordnas som en hantverksverkstad där man har möjlighet att lära sig olika tekniker och scouterna kan välja det som intresserar dem mest.

17 I tabellen finns förslag på olika teman, som kan tillämpas enligt patrullens kunskapsnivå samt enligt patrulledarens och lotsens kunskapnivvå.

18 Spejarscouten lär sig att ta ansvar. Beskrivning: Scouterna utför parvis under handledning en tillfällig ansvarsuppgift utanför den egna gruppen samt får feedback på uppgiftens utförande. Instruktioner: Lotsen tar kontakt med ledaren för en grupp äventyrsscouter och ansvarar för de praktiska arrangemangen. Äventyrsscouternas ledare ger feedback på uppgiften. Lotsen sköter uppgiften själv eller tillsammas med patrulledaren. Instruktioner: Besök äventyrsscouterna till exempel på en utfärd eller på ett patrullmöte när de har hantverk på programmet. Man kan dela äventyrsscouterna i grupper så att alla spejarscoutpar kan lära ut samma hantverk samtidigt åt dem, eller så kan varje par ha olika verkstäder som äventyrsscouterna får cirkulera mellan eller välja bland. Spejarscouternas uppgift är bara att genomföra den uppgift de fått, de behöver inte själva planera en uppgift. Uppgiften kan vara vad som helst som har med hantverk att göra: pyssel ute eller inne, större konstruktioner, en ny teknik etc. Det lönar sig att diskutera valet av uppgift med äventyrsscouternas ledare. Spejarscouten lär sig att ta ansvar. Beskrivning: Scouten utför under handledning en tillfällig ansvarsuppgift utanför den egna gruppen samt får feedback på uppgiftens utförande. Instruktioner: Lotsen tar kontakt med ledaren för en grupp äventyrsscouter och ansvarar för de praktiska arrangemangen. Äventyrsscouternas ledare ger feedback på uppgiften. Lotsen sköter uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktioner: Besök äventyrsscouterna till exempel på en utfärd eller på ett patrullmöte när de har hantverk på programmet. Man kan dela äventyrsscouterna i grupper så att alla spejarscouter kan lära ut samma hantverk samtidigt åt dem, eller så kan alla spejarscouter lära ut olika hantverk i egna verkstäder, som äventyrsscouterna får cirkulera mellan eller välja bland. Spejarscouternas uppgift är bara att genomföra den uppgift de fått, de behöver inte själva planera en uppgift. Uppgiften kan vara vad som helst som har med hantverk att göra: pyssel ute eller inne, större konstruktioner, en ny teknik etc. Det lönar sig att diskutera valet av uppgift med äventyrsscouternas ledare. Spejarscouten lär sig att ta ansvar och planera verksamhet. Beskrivning: Scouterna planerar och genomför parvis, under handledning, en tillfällig ansvarsuppgift utanför den egna gruppen samt får feedback efter utförande av uppgiften. Instruktioner: Lotsen tar kontakt med ledaren för en grupp äventyrsscouter och ansvarar för de praktiska arrangemangen. Äventyrsscouternas ledare ger feedback på uppgiften. Lotsen sköter uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktioner: Aktiviteten kan genomföras till exempel som hantverksverkstäder på äventyrsscouternas möte eller utfärd. Planera tillsammans temana för verkstäderna och ge varje par ett tema. Parens uppgift är att utgående från temat planera och genomföra en lämplig hantverksuppgift för äventyrsscouter. Uppgiften kan vara vad som helst som har med hantverk att göra: pyssel ute eller inne, större konstruktioner, en ny teknik och så vidare. Det lönar sig att diskutera valet av uppgift med äventyrsscouternas ledare. Spejarscouten lär sig att ta ansvar och planera verksamhet. Beskrivning: Scouten genomför under handledning en tillfällig ansvarsuppgift utanför den egna gruppen samt får feedback efter utförande av uppgiften. Instruktioner: Lotsen tar kontakt med ledaren för en grupp äventyrsscouter och ansvarar för de praktiska arrangemangen. Äventyrsscouternas ledare ger feedback på uppgiften. Lotsen sköter uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktioner: Aktiviteten kan genomföras till exempel som hantverksverkstäder på äventyrsscouternas möte eller utfärd. Planera tillsammans temana för verkstäderna och ge varje spejarscout ett eget tema. Spejarscoutens uppgift är att utgående från temat planera och genomföra en lämplig hantverksuppgift för äventyrsscouter. Uppgiften kan vara vad som helst som har med hantverk att göra: pyssel ute eller inne, större konstruktioner, en ny teknik och så vidare. Det lönar sig att diskutera valet av uppgift med äventyrsscouternas ledare.

19 Spejarscouten utvecklar sin händighet samt förmåga att arbeta i grupp. Beskrivning: Patrullen tillverkar traditionella instrument, till exempel sälgpipa, visselpipa av hundfloka, shamantrumma eller harskramla. Material: Material till instrumenten Instruktioner: Lotsen skaffar material och beskrivningar samt kontaktar en person som kan lära ut hantverkstekniken. Instruktioner: Patrullen kan delas in i grupper om 2-4 spejarscouter, som kan tillverka samma eller olika instrument. Aktiviteten kan även utföras på ett avdelningsmöte. Spejarscouten utvecklar sin händighet samt förmåga att arbeta i grupp. Beskrivning: Patrullen tillverkar ett föremål på traditionellt vis, till exempel gjuter ett metallföremål, väver band i bandgrind eller något motsvarande. Material: Material och tillbehör för hantverket Instruktioner: Lotsen skaffar material och beskrivningar samt kontaktar en person som kan lära ut hantverkstekniken. Instruktioner: På biblioteket finns litteratur om olika hantverk, till exempel att väva i bandgrind. Spejarscouten utvecklar sin händighet samt förmåga att arbeta i grupp. Beskrivning: Patrullen tillreder en traditionell maträtt eller ett traditionellt träföremål, till exempel en vattenkvarn eller styltor. Material: Material enligt beskrivning för det valda hantverket Instruktioner: Lotsen skaffar material och beskrivningar samt kontaktar en person som kan lära ut hantverkstekniken. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras på ett avdelningsmöte dit man har bjudit in olika sakkunniga. Patrullen kan delas så att alla utför den aktivitet som intresserar dem mest. Det lönar sig också att bekanta sig med de verkstäder som orten erbjuder de unga. På internet kan man söka tilläggsmaterial för aktiviteten. På biblioteket finns det rikligt med litteratur om traditionella maträtter. Man kan även bekanta sig med hemortens traditionella maträtter. Spejarscouten utvecklar sin händighet samt förmåga att arbeta i grupp. Beskrivning: Patrullen tillverkar ett instrument eller ett fiskeredskap på traditionellt vis eller spinner garn. Material: Material och tillbehör som behövs för att tillverka det valda hantverksföremålet Instruktioner: Lotsen skaffar material och beskrivningar samt kontaktar en person som kan lära ut hantverkstekniken. Instruktioner: Exempel på instrument är häx- eller schamantrummor eller näverlur. Exempel på fiskeredskap är en bit fiskenät eller fiskfälla. Aktiviteten kan utföras på ett avdelningsmöte dit man har bjudit in olika experter på området. Patrullen kan delas i grupper så att alla utför den aktivitet som intresserar dem mest. Det lönar sig också att bekanta sig med de verkstäder som orten erbjuder de unga. Spejarscouten provar på videofilmning. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med användningen av en filmkamera och övar på olika tekniker, till exempel panorering, zoomning, närbild, filmning på avstånd samt användningen av tilläggsljus. Material: Filmkamera Instruktioner: Lotsen ser vid behov till att patrullen har tillgång till filmkamera och hjälper till med att instruera hur den används. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras på till exempel en patrullutfärd eller på något av kårens gemensamma evenemang, såsom sommarläger.

20 Spejarscouten får erfarenhet av videofilmning och efterbehandling av materialet. Beskrivning: Patrullen lär sig använda kameran på förhand och publicerar slutresultatet på en dvd eller på internet. Material: Filmkamera. Instruktioner: Lotsen ordnar vid behov med en filmkamera, behövliga datorprogram, publikationskanal samt en sakkunnig person som hjälp, till exempel en förälder som behärskar videofilmning. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras på vilket kårevenemang som helst, till exempel ett sommarläger. På förhand är det bra att tillsammans med patrullen planera lämpliga tillfällen att filma. Mera information om ämnet till exempel på Spejarscouten får erfarenhet av videofilmning och efterbehandling av materialet. Beskrivning: Patrullen filmar en sketch, editerar materialet med hjälp av dator och sparar fillmen på en dvd-skiva eller lägger ut den på internet. Material: DV-kamera och editeringsprogram Instruktioner: Lotsen ordnar vid behov med en filmkamera, behövliga datorprogram, publikationskanal samt en sakkunnig som hjälp vid editeringen. Instruktioner: Planera filmens handling på förhand tillsammans med patrullen. Mera information om ämnet: Spejarscouten får erfarenhet av videofilmning och efterbehandling av materialet samt får erfarenhet av att lära ut en scoutfärdighet. Beskrivning: Patrullen planerar någon aktivitet att lära ut med hjälp av video, editerar slutresultatet och sparar det på en dvd-skiva eller lägger ut det på internet. Material: DV-kamera och editeringsprogram Instruktioner: Lotsen ordnar vid behov med en filmkamera, behövliga datorprogram, publikationskanal samt en sakkunnig som hjälp vid editeringen. Patrulledare Instruktioner: Planera på förhand videons handling och lämpliga tillfällen att filma tillsammans med patrullen. Mera information om ämnet: Spejarscouten lär sig kamerans basfunktioner. Beskrivning: Patrullen dokumenterar ett möte, en utfärd eller att annat evenemang med kamera. Material: Kamera Instruktioner: Lotsen hjälper till med det tekniska om patrullen upplever uppgiften vara för svår. Om han vill kan han ordna med publikationskanal för bilderna, som till exempel kårens tidning, hemsida eller en egen fotoutställning. Instruktioner: Aktiviteten kan utföras till exempel på en utfärd eller på ett sommarläger. Fundera på förhand tillsammans med patrullen på bra fotoobjekt. Fundera även tillsammans på vad som är lyckat och mindre lyckat i de fotografier ni tagit samt hur man kunde rätta till det som inte blev så lyckat. Publicera bilderna i kårens tidning, på hemsidan eller ordna en utställning. Spejarscouten fördjupar sina kunskaper i bildens komposition och utvecklar öga för fotografering samt prövar på nya tekniker i praktiken. Beskrivning: Patrullen studerar bilder tagna av yrkesfotografer och bekantar sig med en bok om att komponera fotografier. Patrullen tar reda på hur bilden påverkas av till exempel det gyllene snittet, triangelkomposition, jämvikt, symmetri, upprepade former, gruppering, rytm, spänning samt människogestalter och ögon och prövar sina kunskaper i praktiken. Material: Fotografier, kamera, penna och papper Instruktioner: Lotsen hjälper till med det tekniska om patrullen upplever uppgiften vara för svår. Instruktioner: Låna fotografier från biblioteket eller sök material från något bildgalleri på internet, ifall du vill ha bakgrundsmaterial inför mötet. Spejarscouten fördjupar sina kunskaper om kamerans tekniska funktioner. Beskrivning: Patrullen tar reda på vad objektiv, sökare, bländare och slutare är samt var de finns på kameran och hur de påverkar bilden. Om möjligt testar patrullen att ändra skärpedjupet (kräver en systemkamera) och tar nattbilder. Material: Bok om fotografering, kamera

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett sunt liv. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön

Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön oktober 2001 Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Göteborgs. Scoutdistrikts

Göteborgs. Scoutdistrikts Göteborgs Scoutdistrikts Arrangemang Hösten 2013 2 KALENDARIET September Oktober 1 S 1 T 2 M Mandalay kv.segl. 2 O 3 T 3 T 4 O 4 F Vandringen 2013 5 T 5 L Vandringen 2013 6 F Mandalay ny.segl. 6 S Vandringen

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Julshow 2013 alla 3-6

Julshow 2013 alla 3-6 2013 / 2014 Spela i band åk 4-6 Om du redan spelar något instrument och kan det lite så är det här valet för dig. Tillsammans med Lasse väljer du och resten av bandet ut vilka låtar ni vill spela. Replokalen

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2

Bästa scout. 13.3.2009 Lägerbrev 2 1 13.3.2009 Lägerbrev 2 Bästa scout I sommar blir det regionläger! I handen håller du ett tydligt vårtecken - lägerbrev 2 och anmälningsblanketten. Pirrar det i magen redan? Lägerbrev 2 innehåller viktig

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera barn

Metodhäfte: Rekrytera barn Metodhäfte: Rekrytera barn Innehållsförteckning Rekryteringsworkshop 4 Del 1 4 Inspirationsmingel 4 Varför ska vi växa 4 Drömkåren 5 Framgångsrikt 5 Del 2 Nulägesanalys Framtida rekrytering Rekryteringscykel

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen?

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Villighet lägga ned tid på utbildning, (uppdelat på ålder) (uppdelat på ålder) Personer upp till 25 år kan i högre grad tänka sig att lägga 4-7 dagar på utbildning

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk Om sex, kärlek och relationer (sas) Gloslista av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Asteriskerna (*) hänvisar till ord och uttryck i programmanuset Avsnitt 1 Ihop = de två blir ett par; de är tillsammans;

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer