Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER. kollektivträning på verkstäder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER. kollektivträning på verkstäder"

Transkript

1 Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER kollektivträning på verkstäder Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010

2 1 1 Outi Hedemäki Outi Marja Hedemäki Hautaluoma Marja Hautaluoma På Lupa tal om puhua droger päihteistä - kollektivträning yhteisövalmennusta på verkstäder työpajoilla Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010 Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010

3 2 Innehållsförteckning: Inledning 1. Centrala begrepp 6 Verkstadsverksamhet 6 Arbetsträning och individuell träning 7 Kollektivträning 7 Gemenskap 8 Alkohol- och drogprevention 9 Droger 11 Antidrogprogram Varför kollektivträning? Antidrogprogram som stöd till verkstadens grunduppgift Antidrogprogram som stöd till handledarna Antidrogprogram som stöd till de handledda Kollektivträning processbeskrivning Förhandsmöte 18 Avtal och mål 3.2. Det första mötet 19 Att starta det kollektiva arbetet 3.3. Det andra mötet 21 Beroende som fenomen 3.4. Det tredje mötet 26 Att utarbeta antidrogprogram 3.5. Det fjärde mötet 28 Verkstädernas grunduppgift och alkohol- och drogprevention 3.6. Nätverksmöte 30 Samarbete ger resultat

4 4. Övningar i kollektivträning Övningar under första mötet Presentation av verkstadsgemenskapen Att skapa ett gemensamt språk Regional drogkultur Drogbrukets funktioner Övningar under andra mötet Vad kan man bli beroende av? Att känna igen riskbruk av droger Övningar under tredje mötet Hur märks droger/riskbruk av droger i verkstaden? Hur verkstaden kan stödja sina medlemmar vid olika nivåer av drogbruk Att skapa en gemensam handlingsmodell Övningar under fjärde mötet Att synliggöra grunduppgiften genom att beskriva klientprocessen Alkohol- och drogprevention på verkstaden Fältet för regional alkohol- och drogprevention Relationen till droger byggs upp av många faktorer Ta upp droger till diskussion Övningar under nätverksmötet Klientfokuserad verksamhetskarta för nätverket Nyttig information som grund för diskussion Basdata om droger Beroende som fenomen Motiverande intervju 71 Bilaga 1 Källförteckning

5 Inledning 4 Förhållandet mellan drogkultur och arbetsliv är ömsesidig: drogkulturen avspeglar sig på arbetslivet och tvärtom. Storkonsumtion av droger, speciellt alkohol, på fritiden avspeglar sig definitivt på arbetslivet och därigenom också på verkstäderna, trots att inställningen till drogbruk vid sidan av arbetet har skärpts. Riskbruk av alkohol förekommer enligt en undersökning hos upp till procent av män och procent av kvinnor i arbetslivet. Många är omedvetna om sitt riskbruk. Det finns olika orsaker till drogbruk. Det är uppenbart att förändringar i arbetslivet och i arbetets karaktär har samband med missbruk av berusningsmedel. Genom drogbruk söker man lindring till de känslor av press, otillräcklighet och ångest som ett psykiskt påfrestande arbete orsakar. (Hämäläinen, Juha. Päihdekulttuurin heijastumia työelämään. Föreläsning på nationella drogdagarna i Kuopio 2008.) Drogfrågor betraktas traditionellt som privata angelägenheter och man brukar i allmänhet inte prata om riskbruk. Det upplevs ofta som besvärligt att definiera och diskutera riskbruk, inte bara på arbetsplatsen utan även med familj och vänner. Genom att ge saklig information om missbruksfenomenet kan man sänka tröskeln att ta upp frågan till diskussion, men för att det ska bli accepterat att tala om droger till exempel i verkstadsgemenskapen måste man prata med varandra. Man bör arbeta målmedvetet för att uppnå en öppen interaktionskultur i verkstadsgemenskapen. Man bör skapa sådana förhållanden som ger möjlighet till gemensam diskussion om den grundläggande uppgiften, arbetet och inbördes relationer. Den möjligheten kan erbjudas i form av kollektivträning. I kollektivträning lyfts drogfrågorna fram till behandling av hela gemenskapen, eftersom kollektivträningen har ett socialpedagogiskt grepp och kollektivtränarens roll är att fungera som avstämmare av tankar och diskussioner. År 2002 startade Social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet ett projekt tillsammans med Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Projektets uppgift var att i enlighet med statsrådets principbeslut om drogpolitik utveckla alkohol- och drogprevention i samarbete med ungdomsverkstäder och kommuner. Inom projektet genomfördes en kollektivtränarutbildning för 16 utvalda yrkesmänniskor inom verkstadsverksamhet från olika delar av landet, utgående från ansökningar. Kollektivträning infördes i verkstadsverksamheten år 2004 och har befäst sin ställning i Valtakunnallinen Työpajayhdistys ry:s utbildningsverksamhet. Handboken i kollektivträning presenterar metoder som har visat sig fungera väl, och den har utvecklats till sin nuvarande form under sex års tid. Kollektivträningsprocessen som beskrivs i

6 5 handboken skildrar författarnas sätt att närma sig drogfrågor på verkstäderna. Handboken utgör ett praktisk och klart arbetsredskap för verkstädernas alkohol- och drogprevention och utarbetande av antidrogprogram. Arbetsredskapet kan också överföras till så gott som vilken omgivning som helst och användas vid kollektiv behandling av nästan vilket ärende som helst som bör diskuteras i en gemenskap. Eftersom klyftan mellan teori och praktik emellanåt kan vara stor innehåller handboken också övningar som stöd för kollektivträningsprocessen. Ett flertal kolleger i föreningen Valtakunnallinen työpajayhdistys ry har medverkat till boken. Tack till dem. Speciellt vill jag tacka Mari Ahonen-Walker för stöd och uthållighet. Rovaniemi Outi Hedemäki

7 6 1. Centrala begrepp Verkstadsverksamhet och alkohol- och drogarbete innefattar många flertydiga begrepp, som det är skäl att förklara närmare. Verkstadsverksamhet Verkstadsverksamheten startade på 1980-talet och dess nyhetsvärde utgjordes av att ungdomsarbetets och arbetsförvaltningens åtgärder kombinerades. Under tre årtionden har verkstadsverksamheten utvidgats och blivit nära på landsomfattande, klientelet har blivit bredare och verksamheten professionell. Sysselsättningsverksamhet som grundade sig på produktion har utvecklats till handlednings- och rehabiliteringstjänster som förutsätter starkt yrkesmässigt kunnande och branschövergripande nätverksarbete av verkstäderna. Verkstäderna placerar sig i den offentliga sektorn någonstans mitt emellan utbildning, arbetsliv, sociala tjänster och hälsovård. Verkstaden är såväl en fysisk omgivning för verksamhet som en mångprofessionell metod, med vars hjälp man arbetar för att förbättra individens ställning på utbildnings- och arbetsmarknaden. Verkstaden är en gemenskap, där man med hjälp av arbete och handledning stöder individens färdigheter och förmåga att söka sig till utbildning eller arbete och förbättrar vardagshanteringsförmågan. Vid sidan av arbetsträning och individuell träning erbjuder många verkstäder också rehabiliteringstjänster och tjänster i anslutning till utvärdering av arbets- och funktionsförmåga. Verkstadsmetoden grundar sig på att lära genom att göra och kan erbjuda en alternativ väg till utbildning. Verkstäderna har årligen närmare handledda, varav nästan 60 procent är under 29 år (Häggman, Erik. Työpajatoiminta 2008 Länsi-Suomessa ja valtakunnallisesti. Föreläsning på Västra Finlands verkstadsdagar i Tammerfors ). Ytterligare information:

8 Arbetsträning och individuell träning 7 Vid sidan av att utföra arbete har även arbetsträning och individuell träning befästs som metoder vid verkstäderna. Arbetsträning innebär att man ger dagligt stöd i inlärning av arbete och arbetsfärdigheter, samverkan med andra handledda och övning i bland annat regelbundenhet, omsorgsfullhet och ordentlighet. Målet med den handledning som sker med hjälp av arbete är att främja de handleddas arbetsförmåga och stödja yrkesmässig utveckling samt klargöra de handleddas planer och mål på vägen mot utbildning och arbetsliv. Arbetsträning grundar sig på att lära genom att göra och erbjuder ett alternativ till teoretiska studier för att utveckla yrkesskicklighet. Med hjälp av individuell träning stöds arbetet med att stärka den handleddas funktionsförmåga och förbättra vardagshanteringen och planeringen av utbildning och yrkeskarriär och motivera den handledda att ta ansvar för sitt eget liv. Individuell träning grundar sig till stor del på interaktion och personlig handledning. Syftet med individuell träning är att hjälpa den handledda på ett helhetsbetonat sätt, och detta görs tillsammans med social-, hälsovårds-, utbildnings- och sysselsättningsexperter och övriga specialister inom området. Ytterligare information: Pekkala, T Grunderna i arbetsträning och individuell träning Kollektivträning Kollektivträning är en arbetsmodell där man med kollektivtränarens stöd bygger upp ett antidrogprogram för verkstaden, med konkreta spelregler. Avsikten med kollektivträning är att tillsammans diskutera alkoholens och andra drogers inverkan på arbete och vardagshantering. Kollektivträningsprocessen grundar sig på hela verkstadsgemenskapens inbördes interaktion. I handledningen har samtliga deltagare möjlighet att rannsaka sina egna värderingar och attityder. Genom att lyfta fram drogfrågor och låta medlemmarna i gemenskapen fundera på dem och arbeta fram svar, ges ansvar och bestämmanderätt till medlemmarna, vilket stöder engagemanget och fördjupar det gemensamma antidrogprogrammet. Dessutom är kollektivträningsprocessen ett bra arbetsredskap för att stärka känslan av gemenskapstillhörighet och delaktighet. Den teoretiska referensramen för kollektivträning härstammar från socialpedagogiskt tänkande.

9 Med socialpedagogik avses både idériktningen och tillvägagångssättet med målet att stärka individen som expert på sitt eget liv, aktivera individens interaktions- och livshanteringsfärdigheter och uppmuntra till att agera för ett gemensamt gott mål och ta hänsyn till övriga medlemmar i gemenskapen. Den socialpedagogiska referensramen är tillämpande och praktiskt inriktad. Kollektivtränarens uppgift är att ge rum i gemenskapen för inbördes interaktion och granskning av missbruksfenomenet. 8 Ytterligare information: Gemenskap I socialpedagogiskt tänkande betonas gemenskap och interaktion mellan människor. Det centrala målet är att få medlemmarna i gemenskapen att växa i solidariskt ansvar och samverkan (Hämäläinen 1997). Hela gemenskapen, alla dess medlemmar, deltar i kollektivträningen och undersöker missbruksfenomenet jämlikt och med respekt för varandra. Gemenskap uppstår inte om gruppen stänger ut en av sina medlemmar. Det är en utmaning att acceptera olikheter och åsikter som avviker från de egna, eftersom ett nytt och annorlunda synsätt ofta väcker rädsla, misstänksamhet och osäkerhet. Genom att prata med varandra kan man acceptera olikheter och avvikande åsikter. Att acceptera olikheter är grunden för gemenskap. Också i arbetslivet betonas gemenskap i allt högre grad. I arbetslivet stöder gemenskap hälsa, välbefinnande, inlärning och framgång. Det ofta använda begreppet En lärande organisation är nära anknutet till gemenskap. Förutsättningen för att en organisation ska vara lärande är en positiv gemenskap. En lärande organisation kan använda alla individers och gruppers inlärningsförmåga för att nå gemensamma mål och klarar av att skapa en atmosfär som uppmuntrar till kontinuerligt lärande och utveckling. Förutsättningen för inlärning är aktiv interaktion. (Manka 2007) Ytterligare information: Manka, Kaikkonen ja Nuutinen, Hyvinvointia työyhteisöön. Hämäläinen ja Kurki, Sosiaalipedagogiikka.

10 Alkohol- och drogprevention 9 Alkohol- och drogprevention är ett övergripande och tväradministrativt samarbete. Målen fastställs enligt kvalitetskriterierna för alkohol- och drogprevention. Det centrala målet är att främja hälsa, trygghet och välbefinnande genom att främja en drogfri livsstil, förebygga och minska drogskador, öka förståelsen för drogfenomenet och kunskapen om hantering av det och arbeta för grundrättigheter och mänskliga rättigheter i frågor med anslutning till berusningsmedel (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:17). En stor del av alkohol- och drogpreventionen utgörs av hälsofostran, trots att människor inte ofta ändrar sina drogvanor enbart av rationella orsaker. Alkohol- och drogprevention grundar sig på internationella avtal. På nationell nivå styrs alkoholoch drogprevention av politiskt beslutsfattande. Ministerierna ansvarar för strategisk planering och styrning och forsknings- och utvecklingsinstitut ansvarar för förmedling och styrning av information. Övervakning, koordinering, forsknings- och utvecklingsarbete gällande alkohol- och drogprevention ingår i de nationella organisationernas ansvarsområde. För styrning och koordinering av alkoholoch drogprevention på länsnivå ansvarar länets egen grupp för alkohol- och drogarbete, med en utnämnd kontaktperson för alkohol- och drogprevention i länet. Politiskt beslutsfattande, uppföljning och utvecklingsinitiativ på kommunnivå grundar sig på lagen om nykterhetsarbete ( /828). Kontaktpersonen för kommunens alkohol- och drogprevention koordinerar utvecklings-, forskningsoch utbildningsverksamhet, aktuella aktörer och det praktiska arbetet. Alkohol- och drogprevention åsyftar varje individs personliga beslut och drogbeteende. I den här handboken lyfts en sådan synvinkel fram, enligt vilken förebyggandet av risker, skador och problem som beror på användning av alkohol och droger inte endast hör till specialyrkesmänniskor utan även till verkstäderna. Tredje sektorn, dvs. de icke-statliga organisationerna, har en roll inom social- och hälsovården som är av stort ekonomiskt, samhälleligt och mänskligt värde. Ytterligare information: Lagar och nationella program som styr alkohol- och drogarbete finns som sammandrag på adressen

11 10 Internationell nivå internationella avtal EU, FN, WTO, WHO Nationell/ landsomfattande nivå politiskt beslutsfattande (regering och riksdag) strategisk planering och styrning (ministerier) forsknings- och utvecklingsverksamhet riksomfattande organisationer (kontroll, koordinering, utvecklingsarbete) Länsnivå styrning, koordinering, utvärdering och uppföljning (länets alkohol- och drogarbete och kontaktperson) tillståndsförvaltning (social- och hälsoavdelning) övervakning (polisavdelning) utbildning (trafikavdelning) Kommunnivå politiskt beslutsfattande, uppföljning och utvecklingsarbete (bl.a. nämnder) forskning, utbildning, praktiskt arbete (läroanstalter, socialväsendet, hälsoväsendet, bildningsväsendet, fritidsväsendet, församlingar) Befolkningsnivå individuellt beslutsfattande och individuell verksamhet uppfostran, stöd och deltagande (näromgivning) Källa: Ehkäisevän päihdetyön toimijat ja toimintakenttä - Neuvoa antavat/ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos

12 Droger 11 Med droger avses alla de kemiska substanser, föreningar eller naturprodukter som används i berusningssyfte, stimulerande eller drogande syfte. Med hjälp av alkohol- och drogprevention försöker man påverka användning av alkohol, narkotika och tobak. Också mediciner, lösningar och övriga substanser klassificeras som droger när de används i berusningssyfte. Ytterligare information: Antidrogprogram Under senare år har man i alkohol- och drogarbete i arbetsgemenskaper fäst speciell uppmärksamhet vid att vid sidan av vårdhänvisning även förebygga alkohol- och drogskador. Arbetsplatsens antidrogprogram är ett av de bästa verktygen för tidigt ingripande och alkohol- och drogprevention. Den är lagstadgad (lagen om företagshälsovård) på de arbetsplatser där man utför drogtester (lagen om integritetsskydd i arbetslivet). Exempel på innehåll i ett antidrogprogram: Avsikten med antidrogprogrammet: Antidrogprogrammet är en del av arbetsplatsens verksamhet för att upprätthålla arbetsförmåga och avsikten är att främja hälsa och arbetsförmåga speciellt genom att inverka på levnadssätt som hör samman med alkohol- och drogbruk. Mål för antidrogprogrammet: Huvudmålet för antidrogprogrammet är ett alkohol- och drogfritt arbetsliv. Alkohol- och drogarbetet i en arbetsgemenskap fokuserar på förebyggande verksamhet och där betonas förmågan att ingripa i alkohol- och drogskador i ett tillräckligt tidigt skede.

13 12 Tillämpningsområde och ansvar: Antidrogprogrammet gäller och förpliktar samtliga medlemmar i arbetsgemenskapen. Varje arbetstagare ansvarar för sina egna handlingar, också för sina handlingar gentemot andra. Arbetsgivaren utgör ett ansvarsfullt stöd. Utbildning, introduktion: I antidrogprogrammet kan man förutsätta anordnande av utbildning för personalen om identifiering av alkohol- och drogskador och hantering av missbruksfrågor. Antidrogprogrammet är en del av arbetsplatsens introduktionsprogram. Uppföljning: På arbetsplatserna utses kontaktpersoner för alkohol- och drogärenden, vilka tillsammans med arbetsgivaren och samarbetsnätverket (bl.a. företagshälsovården) ansvarar för uppdatering av antidrogprogrammet. Ytterligare information:

14 2. Varför Kollektivträning? 13 Utifrån granskat verkar många verkstadsgemenskaper ha väldigt enhetliga synsätt, men i värsta fall finns det på verkstäderna en grupp handledare och handledda utan ett gemensamt synsätt på just drogfrågor. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans stärker gemenskapen och ökar beredskapen att ta upp alkohol- och drogbruk till diskussion och stöder individer att frivilligt söka vård. (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:17). Kollektivträningen grundar sig på hela verkstadsgemenskapens inbördes interaktion. Möjligheten att diskutera i grupp och arbeta som medlemmar i en grupp kan förutom att träna upp grupparbetsfärdigheter också göra deltagarna mera medvetna om sig själva och sina egna sätt att fungera i grupp, tänka, samspela och agera. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans stärker verkstadsgemenskapen på alla delområden: verkstaden i sin grundläggande uppgift, handledningspersonalen i det vardagliga arbetet och de handledda som främsta experter på sitt eget liv Antidrogprogram som stöd till verkstadens grunduppgift Verkstädernas grunduppgift är att hjälpa människor i svår ställning på arbetsmarknaden att stärka sin arbets- och funktionsförmåga. Det finns ingen entydig definition på arbets- och funktionsförmåga, utan de bedöms på flera olika nivåer. Det är emellertid konstaterat att riklig användning av berusningsmedel sänker individens arbets- och funktionsförmåga. Användning av droger och eventuell utveckling av beroende är en av de allvarligaste hotfaktorerna för de handleddas arbetsoch funktionsförmåga och livshantering. Speciellt har användning av alkohol på fritiden ökat kraftigt och på verkstäderna märks detta till exempel som ökad sjukfrånvaro. Alkohol- och drogprevention på verkstäderna styrs av många lagar, avtal och rekommendationer, som till exempel lagen om integritetsskydd i arbetslivet och lagen och förordningen om missbrukarvård. Lagar, avtal och rekommendationer definierar emellertid inte verkstädernas konkreta praxis i alkohol- och drogprevention. Däremot definierar det antidrogprogram som har utarbetats i kollektivträningsprocessen de konkreta åtgärder och de modeller som ingår i grunduppgiften i verkstadens alkohol- och drogprevention. Målet med antidrogprogrammet är en drogfri, hälsosam och trygg arbetsgemenskap.

15 14 Utgångspunkten för handboken är antagandet att verkstäderna har viljan att utveckla alkohol- och drogprevention på verkstäderna. Ett förebyggande arbetsgrepp resulterar inte alltid i snabba och synliga resultat och riskerar därför att åsidosättas i verkstadens utvecklingsarbete. Drogfrågor utgör en del av arbetshälsa, arbetarskydd och kvalitetsarbete. Antidrogprogrammet stöder vår verksamhets transparens och grunduppgift i verkstaden. Verkstaden är inte någon vårdgemenskap. Antidrogprogrammet är en del av vårt kvalitetsarbete. Antidrogprogrammet gav oss trovärdighet i nätverket. Verkstadsverksamhet är inte något pyssel, utan en arbetsgemenskap som verkar enligt arbetslivets spelregler. Det är viktigt att skilja mellan arbete och fritid. Antidrogprogrammet är en del av arbetarskyddet. (Ur verkstädernas antidrogprogram ) 2.2. Antidrogprogram som stöd till handledarna Handledningspersonal anser i allmänhet att det är svårt att fråga om de handleddas användning av berusningsmedel. Som orsaker nämns till exempel tidsbrist, handledarnas otillräckliga utbildning och rädsla att ingripa i andras användning av droger, eftersom det ses som varje individs ensak. Att ta reda på fakta om olika droger gör det lättare att förhålla sig sakligt till ämnet och ger mod att tala om det. När man tar upp drogfrågor till behandling av hela gemenskapen stöds gemenskapens förebyggande inställning till riskbruk av berusningsmedel. Orsaken till att man vill prata om användning av droger är ofta omtanke och omsorg och det lönar sig att också säga detta högt. Verkstadens antidrogprogram som har utarbetats i kollektivträningsprocessen ger berättigande och förpliktelse att ingripa i drogfrågor: alla medlemmar i verkstadsgemenskapen har rätt att handla

16 enligt den modell som hela verkstadsgemenskapen har godkänt och verkstadspersonalen har skyldighet att genomföra den alkohol- och drogprevention som ingår i verkstadens grunduppgift. 15 Antidrogprogrammet klargör arbetarnas ansvar, skyldigheter och rättigheter. Kollektivträningen har klargjort handlingsmodeller, inte enbart i förhållande till droger, utan också i förhållande till verkstadsgemenskapens övriga verksamhet. Antidrogprogrammet klargör ansvarsfördelningen på verkstaden och ger en handlingsmodell för handledare och fungerar som arbetsredskap vid ingripande i drogärenden. Antidrogprogrammet är ett bra introduktionsredskap. I antidrogprogrammet föreskrivs att det på verkstaden regelbundet ska arrangeras drogutbildning. Antidrogprogrammet ökar engagemanget i arbetet. (Ur verkstädernas antidrogprogram ) 2.3. Antidrogprogram som stöd till de handledda Enligt tradition försöker man inverka på drogbeteende med hjälp av olika regler och straff. Dessa metoder i sig leder sällan till önskat resultat. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans gör att samtliga medlemmar i verkstadsgemenskapen deltar i det beslutsfattande som berör gemenskapen och förbinder dem att följa det utarbetade antidrogprogrammet. Möjligheten att påverka och presentera egna synpunkter får ofta medlemmarna i gemenskapen att personligen reflektera över sina egna drogvanor. Det att handledaren inser att det finns ett behov av att ändra den handleddas drogbruk hjälper inte den handledda. Handledarens uppgift är att stödja den handledda i att själv inse saker och hitta lösningar. Att tillsammans fundera på drogfrågor kan väcka tanken om en nödvändig förändring och viljan att ändra sitt drogbeteende. Viljan att förändras är det mest centrala i processen med att förändra ett drogbeteende.

17 16 Drogspelreglerna är gemensamma, en handlingsmodell som alla är medvetna om. Rättvist! Kollektivträningen stödde öppenheten i gemenskapen. Nu förstår jag varför handledarna beter sig som de gör ibland irriterande. Jag vågade prata om kompisens drogbeteende. (Ur verkstädernas antidrogprogram )

18 3. Kollektivträning processbeskrivning 17 Varje kollektivträningsprocess är unik. Gemenskapens medlemmar och deras önskningar och mål inverkar på processens förlopp. Trots sin engångskaraktär följer huvuddragen i kollektivträningsprocessen ett visst mönster. Ett enskilt kollektivträningsmöte är cirka fyra timmar långt. Begränsningen till en halv dag gör att det är möjligt för hela gemenskapen att delta och orsakar inte orimlig belastning på verkstadens normala verksamhet. I allmänhet ingår fyra till fem möten i kollektivträningsprocessen. Av dessa är två till tre kollektivmöten, som hela verkstadsgemenskapen deltar i, dvs. ledning, handledare och handledda. Ett eller två möten är riktade endast till verkstadens personal, dvs. ledning och handledare. Dessutom ingår i kollektivträningsprocessen ett branschövergripande nätverksmöte, som är riktat till verkstadens samarbetsaktörer. Tidsmässigt tar det en till tre månader att genomföra hela kollektivträningsprocessen. Förhandsmöte Personalen Avtal och mål Möten 1-3 Hela verkstadsgemenskapen Missbruksfenomenet granskas Antidrogprogram utarbetas Möte 4 Personalen Grunduppgift och alkohol- och drogprevention Jag som handledare Nätverksmöte Personal och samarbetsnätverk Resultat genom samarbete Kollektivträning i ett nötskal

19 3.1. Förhandsmöte avtal och mål 18 För att utarbeta ett antidrogprogram behövs hela gemenskapen. Målet med förhandsmötet är att motivera personalen och förbinda speciellt verkstadens ledning att delta i det kollektiva arbetet. När ledningen deltar auktoriseras ibruktagandet av det utarbetade antidrogprogrammet. Innehåll: praktiska arrangemang definition av gemensamma mål Praktiska arrangemang att utnämna en kontaktperson i verkstadens personal o Den utnämnda personen fungerar som kollektivtränarens kontaktperson under den tid som kollektivträningsprocessen pågår och ansvarar för praktiska arrangemang på verkstaden att planera tidtabell att ordna utbildningslokal o Verkstaden är skyldig att anordna en plats för kollektivträning på verkstaden eller annan lämplig plats. att ordna behövliga redskap o Kollektivträning är inte föreläsningar utan den grundar sig på samarbete inom gemenskapen och bearbetning av drogfrågor i smågrupper. Därför krävs inga speciella redskap. att ordna servering o Verkstaden kan arrangera kaffeservering för hela verkstadsgemenskapen. Kaffeservering kan bland annat motivera medlemmarna i verkstadsgemenskapen att delta i kollektivträningen. information i verkstadsgemenskapen o I verkstadsgemenskapen ges information om att kollektivträningsprocessen inleds. Traditionell drogupplysning som ofta betonar drogskador är bekant för de flesta medlemmar i verkstadsgemenskapen. Det är viktigt att det i informationen betonas att kollektivträning är en möjlighet att påverka, lyssna och bli hörd som en fullvärdig medlem i gemenskapen när verkstadsgemenskapens antidrogprogram utarbetas.

20 Definition av gemensamma mål 19 Det är viktigt att i förväg diskutera vilka mål som ska sättas upp för kollektivträningen. Det är vanligt att man förväntar sig att kollektivträningen ska servera färdiga svar på hur man till exempel tar upp drogbruk till diskussion, trots att avsikten är att hela verkstadsgemenskapen tillsammans ska tänka ut och bygga upp handlingsmodeller för drogfrågor Det första mötet Att starta det kollektiva arbetet För att hantering av drogfrågor i en gemenskap ska lyckas krävs att varje medlem anstränger sig som både individ och gruppmedlem. Kollektivt arbete är mera än kunskapsinlärning, man lär sig också att fungera i en gemenskap. Det räcker inte att man delar ut fakta, utan medlemmarna i gemenskapen borde också dela med sig av antaganden, föreställningar och känslor från sina egna synvinklar. Det kollektiva arbetet kan med fördel inledas med att man avtalar om praktiska ärenden, som ramar in hela kollektivträningsprocessen. Det är bra att berätta varför man på just den här verkstaden har beslutat att starta en kollektivträningsprocess och att kollektivträning granskar droger i arbetslivet på ett allmänt plan. Syftet med det första mötet är att få medlemmarna i verkstadsgemenskapen att fundera över hurdan attityd och atmosfär som råder i gemenskapen i förhållande till berusningsmedel och droganvändare. Målet är att skapa en förtroendefull och tolerant atmosfär vid behandling av drogfrågor, motivera gemenskapen att delta i den gemensamma utvecklingen och engagera individerna så att de deltar aktivt i kollektivträningsprocessen. Under det första mötet försöker man skapa en gemensam förståelse för att det finns rum för alla olika tankar, antaganden och betydelser i gemenskapen. Målet är inte att söka endast en sanning, utan man granskar frågor ur olika synvinklar. Deltagaraktiviteten i gemenskapen varierar i någon mån beroende på bland annat deltagarnas ålder och kön, men huvudsakligen är deltagarna aktiva och diskussionerna livliga speciellt under grupparbeten. Innehåll: gruppbildning och presentation att skapa ett gemensamt språk regional drogkultur droganvändningens funktioner

21 Gruppbildning och presentation 20 Gruppbildning är en process, där bekantskap, förtroende, trygghet och interaktion mellan gruppens medlemmar utvecklas. Målet är att skapa en trygg atmosfär som gör det möjligt att öppet utbyta tankar och uttrycka känslor i gruppen. Presentation är en del av gruppbildningen. Men ofta räcker det inte att endast presentera sig, och de olika övningar och diskussioner som ingår i kollektivträningen syftar till fortsatt gruppbildning. (uppgift 4.1.1) Att skapa ett gemensamt språk En människas beteende i drogfrågor regleras till exempel av kunskapsmässig nivå, ålder och kön. I gemenskapen finns huvudsakligen mycket information om olika berusningsmedel och deras verkningsmekanismer. Särskilt unga människors drogkunskap grundar sig på information från Internet. Å andra sidan väcker drogfrågor ofta väldigt olika tankar och känslor också beroende av livserfarenheter. För att förhindra att det uppstår konflikter på grund av olika tankar och tolkningar, granskas berusningsmedel utgående från faktauppgifter. Faktauppgifter stärker beredskapen att se saker också från andras synvinkel, inte enbart från egen. (uppgift 4.1.2) Regional drogkultur Den finländska drogkulturen har blivit mera vardaglig. Den finländska alkoholkulturen tillåter berusning i offentligheten och den grundläggande inställningen är att man inte ingriper i andra människors drickande. Droganvändning förekommer över hela Finland. Enligt statistiken används emellertid mest alkohol i Lapplands län (Orjasniemi, 2009). (uppgift 4.1.3)

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Nordiskt arbetsmiljöforum 3.-5.9.2014 Marjut Joki 1 Definitioner Arbetsplatsmobbning (Vartia) Med arbetsplatsmobbning avses situationer där en medarbetare systematiskt

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 ARBETS- OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA 1) I vissa företag belönas arbetstagare som motionerar regelbundet. Begrunda är det är rätt att belöna dessa

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors

Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Arbetsbok för insamling av erfarenhetsexpertis 2015 nuortenkokemustieto.munstadi.fi www.nuortenhyvinvointikertomus.fi Innehåll VAD HANDLAR ARBETSBOKEN

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer