Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER. kollektivträning på verkstäder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER. kollektivträning på verkstäder"

Transkript

1 Outi Hedemäki Marja Hautaluoma PÅ TAL OM DROGER kollektivträning på verkstäder Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010

2 1 1 Outi Hedemäki Outi Marja Hedemäki Hautaluoma Marja Hautaluoma På Lupa tal om puhua droger päihteistä - kollektivträning yhteisövalmennusta på verkstäder työpajoilla Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010 Valtakunnallinen työpajayhdistys ry 2010

3 2 Innehållsförteckning: Inledning 1. Centrala begrepp 6 Verkstadsverksamhet 6 Arbetsträning och individuell träning 7 Kollektivträning 7 Gemenskap 8 Alkohol- och drogprevention 9 Droger 11 Antidrogprogram Varför kollektivträning? Antidrogprogram som stöd till verkstadens grunduppgift Antidrogprogram som stöd till handledarna Antidrogprogram som stöd till de handledda Kollektivträning processbeskrivning Förhandsmöte 18 Avtal och mål 3.2. Det första mötet 19 Att starta det kollektiva arbetet 3.3. Det andra mötet 21 Beroende som fenomen 3.4. Det tredje mötet 26 Att utarbeta antidrogprogram 3.5. Det fjärde mötet 28 Verkstädernas grunduppgift och alkohol- och drogprevention 3.6. Nätverksmöte 30 Samarbete ger resultat

4 4. Övningar i kollektivträning Övningar under första mötet Presentation av verkstadsgemenskapen Att skapa ett gemensamt språk Regional drogkultur Drogbrukets funktioner Övningar under andra mötet Vad kan man bli beroende av? Att känna igen riskbruk av droger Övningar under tredje mötet Hur märks droger/riskbruk av droger i verkstaden? Hur verkstaden kan stödja sina medlemmar vid olika nivåer av drogbruk Att skapa en gemensam handlingsmodell Övningar under fjärde mötet Att synliggöra grunduppgiften genom att beskriva klientprocessen Alkohol- och drogprevention på verkstaden Fältet för regional alkohol- och drogprevention Relationen till droger byggs upp av många faktorer Ta upp droger till diskussion Övningar under nätverksmötet Klientfokuserad verksamhetskarta för nätverket Nyttig information som grund för diskussion Basdata om droger Beroende som fenomen Motiverande intervju 71 Bilaga 1 Källförteckning

5 Inledning 4 Förhållandet mellan drogkultur och arbetsliv är ömsesidig: drogkulturen avspeglar sig på arbetslivet och tvärtom. Storkonsumtion av droger, speciellt alkohol, på fritiden avspeglar sig definitivt på arbetslivet och därigenom också på verkstäderna, trots att inställningen till drogbruk vid sidan av arbetet har skärpts. Riskbruk av alkohol förekommer enligt en undersökning hos upp till procent av män och procent av kvinnor i arbetslivet. Många är omedvetna om sitt riskbruk. Det finns olika orsaker till drogbruk. Det är uppenbart att förändringar i arbetslivet och i arbetets karaktär har samband med missbruk av berusningsmedel. Genom drogbruk söker man lindring till de känslor av press, otillräcklighet och ångest som ett psykiskt påfrestande arbete orsakar. (Hämäläinen, Juha. Päihdekulttuurin heijastumia työelämään. Föreläsning på nationella drogdagarna i Kuopio 2008.) Drogfrågor betraktas traditionellt som privata angelägenheter och man brukar i allmänhet inte prata om riskbruk. Det upplevs ofta som besvärligt att definiera och diskutera riskbruk, inte bara på arbetsplatsen utan även med familj och vänner. Genom att ge saklig information om missbruksfenomenet kan man sänka tröskeln att ta upp frågan till diskussion, men för att det ska bli accepterat att tala om droger till exempel i verkstadsgemenskapen måste man prata med varandra. Man bör arbeta målmedvetet för att uppnå en öppen interaktionskultur i verkstadsgemenskapen. Man bör skapa sådana förhållanden som ger möjlighet till gemensam diskussion om den grundläggande uppgiften, arbetet och inbördes relationer. Den möjligheten kan erbjudas i form av kollektivträning. I kollektivträning lyfts drogfrågorna fram till behandling av hela gemenskapen, eftersom kollektivträningen har ett socialpedagogiskt grepp och kollektivtränarens roll är att fungera som avstämmare av tankar och diskussioner. År 2002 startade Social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet ett projekt tillsammans med Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Projektets uppgift var att i enlighet med statsrådets principbeslut om drogpolitik utveckla alkohol- och drogprevention i samarbete med ungdomsverkstäder och kommuner. Inom projektet genomfördes en kollektivtränarutbildning för 16 utvalda yrkesmänniskor inom verkstadsverksamhet från olika delar av landet, utgående från ansökningar. Kollektivträning infördes i verkstadsverksamheten år 2004 och har befäst sin ställning i Valtakunnallinen Työpajayhdistys ry:s utbildningsverksamhet. Handboken i kollektivträning presenterar metoder som har visat sig fungera väl, och den har utvecklats till sin nuvarande form under sex års tid. Kollektivträningsprocessen som beskrivs i

6 5 handboken skildrar författarnas sätt att närma sig drogfrågor på verkstäderna. Handboken utgör ett praktisk och klart arbetsredskap för verkstädernas alkohol- och drogprevention och utarbetande av antidrogprogram. Arbetsredskapet kan också överföras till så gott som vilken omgivning som helst och användas vid kollektiv behandling av nästan vilket ärende som helst som bör diskuteras i en gemenskap. Eftersom klyftan mellan teori och praktik emellanåt kan vara stor innehåller handboken också övningar som stöd för kollektivträningsprocessen. Ett flertal kolleger i föreningen Valtakunnallinen työpajayhdistys ry har medverkat till boken. Tack till dem. Speciellt vill jag tacka Mari Ahonen-Walker för stöd och uthållighet. Rovaniemi Outi Hedemäki

7 6 1. Centrala begrepp Verkstadsverksamhet och alkohol- och drogarbete innefattar många flertydiga begrepp, som det är skäl att förklara närmare. Verkstadsverksamhet Verkstadsverksamheten startade på 1980-talet och dess nyhetsvärde utgjordes av att ungdomsarbetets och arbetsförvaltningens åtgärder kombinerades. Under tre årtionden har verkstadsverksamheten utvidgats och blivit nära på landsomfattande, klientelet har blivit bredare och verksamheten professionell. Sysselsättningsverksamhet som grundade sig på produktion har utvecklats till handlednings- och rehabiliteringstjänster som förutsätter starkt yrkesmässigt kunnande och branschövergripande nätverksarbete av verkstäderna. Verkstäderna placerar sig i den offentliga sektorn någonstans mitt emellan utbildning, arbetsliv, sociala tjänster och hälsovård. Verkstaden är såväl en fysisk omgivning för verksamhet som en mångprofessionell metod, med vars hjälp man arbetar för att förbättra individens ställning på utbildnings- och arbetsmarknaden. Verkstaden är en gemenskap, där man med hjälp av arbete och handledning stöder individens färdigheter och förmåga att söka sig till utbildning eller arbete och förbättrar vardagshanteringsförmågan. Vid sidan av arbetsträning och individuell träning erbjuder många verkstäder också rehabiliteringstjänster och tjänster i anslutning till utvärdering av arbets- och funktionsförmåga. Verkstadsmetoden grundar sig på att lära genom att göra och kan erbjuda en alternativ väg till utbildning. Verkstäderna har årligen närmare handledda, varav nästan 60 procent är under 29 år (Häggman, Erik. Työpajatoiminta 2008 Länsi-Suomessa ja valtakunnallisesti. Föreläsning på Västra Finlands verkstadsdagar i Tammerfors ). Ytterligare information:

8 Arbetsträning och individuell träning 7 Vid sidan av att utföra arbete har även arbetsträning och individuell träning befästs som metoder vid verkstäderna. Arbetsträning innebär att man ger dagligt stöd i inlärning av arbete och arbetsfärdigheter, samverkan med andra handledda och övning i bland annat regelbundenhet, omsorgsfullhet och ordentlighet. Målet med den handledning som sker med hjälp av arbete är att främja de handleddas arbetsförmåga och stödja yrkesmässig utveckling samt klargöra de handleddas planer och mål på vägen mot utbildning och arbetsliv. Arbetsträning grundar sig på att lära genom att göra och erbjuder ett alternativ till teoretiska studier för att utveckla yrkesskicklighet. Med hjälp av individuell träning stöds arbetet med att stärka den handleddas funktionsförmåga och förbättra vardagshanteringen och planeringen av utbildning och yrkeskarriär och motivera den handledda att ta ansvar för sitt eget liv. Individuell träning grundar sig till stor del på interaktion och personlig handledning. Syftet med individuell träning är att hjälpa den handledda på ett helhetsbetonat sätt, och detta görs tillsammans med social-, hälsovårds-, utbildnings- och sysselsättningsexperter och övriga specialister inom området. Ytterligare information: Pekkala, T Grunderna i arbetsträning och individuell träning Kollektivträning Kollektivträning är en arbetsmodell där man med kollektivtränarens stöd bygger upp ett antidrogprogram för verkstaden, med konkreta spelregler. Avsikten med kollektivträning är att tillsammans diskutera alkoholens och andra drogers inverkan på arbete och vardagshantering. Kollektivträningsprocessen grundar sig på hela verkstadsgemenskapens inbördes interaktion. I handledningen har samtliga deltagare möjlighet att rannsaka sina egna värderingar och attityder. Genom att lyfta fram drogfrågor och låta medlemmarna i gemenskapen fundera på dem och arbeta fram svar, ges ansvar och bestämmanderätt till medlemmarna, vilket stöder engagemanget och fördjupar det gemensamma antidrogprogrammet. Dessutom är kollektivträningsprocessen ett bra arbetsredskap för att stärka känslan av gemenskapstillhörighet och delaktighet. Den teoretiska referensramen för kollektivträning härstammar från socialpedagogiskt tänkande.

9 Med socialpedagogik avses både idériktningen och tillvägagångssättet med målet att stärka individen som expert på sitt eget liv, aktivera individens interaktions- och livshanteringsfärdigheter och uppmuntra till att agera för ett gemensamt gott mål och ta hänsyn till övriga medlemmar i gemenskapen. Den socialpedagogiska referensramen är tillämpande och praktiskt inriktad. Kollektivtränarens uppgift är att ge rum i gemenskapen för inbördes interaktion och granskning av missbruksfenomenet. 8 Ytterligare information: Gemenskap I socialpedagogiskt tänkande betonas gemenskap och interaktion mellan människor. Det centrala målet är att få medlemmarna i gemenskapen att växa i solidariskt ansvar och samverkan (Hämäläinen 1997). Hela gemenskapen, alla dess medlemmar, deltar i kollektivträningen och undersöker missbruksfenomenet jämlikt och med respekt för varandra. Gemenskap uppstår inte om gruppen stänger ut en av sina medlemmar. Det är en utmaning att acceptera olikheter och åsikter som avviker från de egna, eftersom ett nytt och annorlunda synsätt ofta väcker rädsla, misstänksamhet och osäkerhet. Genom att prata med varandra kan man acceptera olikheter och avvikande åsikter. Att acceptera olikheter är grunden för gemenskap. Också i arbetslivet betonas gemenskap i allt högre grad. I arbetslivet stöder gemenskap hälsa, välbefinnande, inlärning och framgång. Det ofta använda begreppet En lärande organisation är nära anknutet till gemenskap. Förutsättningen för att en organisation ska vara lärande är en positiv gemenskap. En lärande organisation kan använda alla individers och gruppers inlärningsförmåga för att nå gemensamma mål och klarar av att skapa en atmosfär som uppmuntrar till kontinuerligt lärande och utveckling. Förutsättningen för inlärning är aktiv interaktion. (Manka 2007) Ytterligare information: Manka, Kaikkonen ja Nuutinen, Hyvinvointia työyhteisöön. Hämäläinen ja Kurki, Sosiaalipedagogiikka.

10 Alkohol- och drogprevention 9 Alkohol- och drogprevention är ett övergripande och tväradministrativt samarbete. Målen fastställs enligt kvalitetskriterierna för alkohol- och drogprevention. Det centrala målet är att främja hälsa, trygghet och välbefinnande genom att främja en drogfri livsstil, förebygga och minska drogskador, öka förståelsen för drogfenomenet och kunskapen om hantering av det och arbeta för grundrättigheter och mänskliga rättigheter i frågor med anslutning till berusningsmedel (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:17). En stor del av alkohol- och drogpreventionen utgörs av hälsofostran, trots att människor inte ofta ändrar sina drogvanor enbart av rationella orsaker. Alkohol- och drogprevention grundar sig på internationella avtal. På nationell nivå styrs alkoholoch drogprevention av politiskt beslutsfattande. Ministerierna ansvarar för strategisk planering och styrning och forsknings- och utvecklingsinstitut ansvarar för förmedling och styrning av information. Övervakning, koordinering, forsknings- och utvecklingsarbete gällande alkohol- och drogprevention ingår i de nationella organisationernas ansvarsområde. För styrning och koordinering av alkoholoch drogprevention på länsnivå ansvarar länets egen grupp för alkohol- och drogarbete, med en utnämnd kontaktperson för alkohol- och drogprevention i länet. Politiskt beslutsfattande, uppföljning och utvecklingsinitiativ på kommunnivå grundar sig på lagen om nykterhetsarbete ( /828). Kontaktpersonen för kommunens alkohol- och drogprevention koordinerar utvecklings-, forskningsoch utbildningsverksamhet, aktuella aktörer och det praktiska arbetet. Alkohol- och drogprevention åsyftar varje individs personliga beslut och drogbeteende. I den här handboken lyfts en sådan synvinkel fram, enligt vilken förebyggandet av risker, skador och problem som beror på användning av alkohol och droger inte endast hör till specialyrkesmänniskor utan även till verkstäderna. Tredje sektorn, dvs. de icke-statliga organisationerna, har en roll inom social- och hälsovården som är av stort ekonomiskt, samhälleligt och mänskligt värde. Ytterligare information: Lagar och nationella program som styr alkohol- och drogarbete finns som sammandrag på adressen

11 10 Internationell nivå internationella avtal EU, FN, WTO, WHO Nationell/ landsomfattande nivå politiskt beslutsfattande (regering och riksdag) strategisk planering och styrning (ministerier) forsknings- och utvecklingsverksamhet riksomfattande organisationer (kontroll, koordinering, utvecklingsarbete) Länsnivå styrning, koordinering, utvärdering och uppföljning (länets alkohol- och drogarbete och kontaktperson) tillståndsförvaltning (social- och hälsoavdelning) övervakning (polisavdelning) utbildning (trafikavdelning) Kommunnivå politiskt beslutsfattande, uppföljning och utvecklingsarbete (bl.a. nämnder) forskning, utbildning, praktiskt arbete (läroanstalter, socialväsendet, hälsoväsendet, bildningsväsendet, fritidsväsendet, församlingar) Befolkningsnivå individuellt beslutsfattande och individuell verksamhet uppfostran, stöd och deltagande (näromgivning) Källa: Ehkäisevän päihdetyön toimijat ja toimintakenttä - Neuvoa antavat/ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos

12 Droger 11 Med droger avses alla de kemiska substanser, föreningar eller naturprodukter som används i berusningssyfte, stimulerande eller drogande syfte. Med hjälp av alkohol- och drogprevention försöker man påverka användning av alkohol, narkotika och tobak. Också mediciner, lösningar och övriga substanser klassificeras som droger när de används i berusningssyfte. Ytterligare information: Antidrogprogram Under senare år har man i alkohol- och drogarbete i arbetsgemenskaper fäst speciell uppmärksamhet vid att vid sidan av vårdhänvisning även förebygga alkohol- och drogskador. Arbetsplatsens antidrogprogram är ett av de bästa verktygen för tidigt ingripande och alkohol- och drogprevention. Den är lagstadgad (lagen om företagshälsovård) på de arbetsplatser där man utför drogtester (lagen om integritetsskydd i arbetslivet). Exempel på innehåll i ett antidrogprogram: Avsikten med antidrogprogrammet: Antidrogprogrammet är en del av arbetsplatsens verksamhet för att upprätthålla arbetsförmåga och avsikten är att främja hälsa och arbetsförmåga speciellt genom att inverka på levnadssätt som hör samman med alkohol- och drogbruk. Mål för antidrogprogrammet: Huvudmålet för antidrogprogrammet är ett alkohol- och drogfritt arbetsliv. Alkohol- och drogarbetet i en arbetsgemenskap fokuserar på förebyggande verksamhet och där betonas förmågan att ingripa i alkohol- och drogskador i ett tillräckligt tidigt skede.

13 12 Tillämpningsområde och ansvar: Antidrogprogrammet gäller och förpliktar samtliga medlemmar i arbetsgemenskapen. Varje arbetstagare ansvarar för sina egna handlingar, också för sina handlingar gentemot andra. Arbetsgivaren utgör ett ansvarsfullt stöd. Utbildning, introduktion: I antidrogprogrammet kan man förutsätta anordnande av utbildning för personalen om identifiering av alkohol- och drogskador och hantering av missbruksfrågor. Antidrogprogrammet är en del av arbetsplatsens introduktionsprogram. Uppföljning: På arbetsplatserna utses kontaktpersoner för alkohol- och drogärenden, vilka tillsammans med arbetsgivaren och samarbetsnätverket (bl.a. företagshälsovården) ansvarar för uppdatering av antidrogprogrammet. Ytterligare information:

14 2. Varför Kollektivträning? 13 Utifrån granskat verkar många verkstadsgemenskaper ha väldigt enhetliga synsätt, men i värsta fall finns det på verkstäderna en grupp handledare och handledda utan ett gemensamt synsätt på just drogfrågor. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans stärker gemenskapen och ökar beredskapen att ta upp alkohol- och drogbruk till diskussion och stöder individer att frivilligt söka vård. (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:17). Kollektivträningen grundar sig på hela verkstadsgemenskapens inbördes interaktion. Möjligheten att diskutera i grupp och arbeta som medlemmar i en grupp kan förutom att träna upp grupparbetsfärdigheter också göra deltagarna mera medvetna om sig själva och sina egna sätt att fungera i grupp, tänka, samspela och agera. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans stärker verkstadsgemenskapen på alla delområden: verkstaden i sin grundläggande uppgift, handledningspersonalen i det vardagliga arbetet och de handledda som främsta experter på sitt eget liv Antidrogprogram som stöd till verkstadens grunduppgift Verkstädernas grunduppgift är att hjälpa människor i svår ställning på arbetsmarknaden att stärka sin arbets- och funktionsförmåga. Det finns ingen entydig definition på arbets- och funktionsförmåga, utan de bedöms på flera olika nivåer. Det är emellertid konstaterat att riklig användning av berusningsmedel sänker individens arbets- och funktionsförmåga. Användning av droger och eventuell utveckling av beroende är en av de allvarligaste hotfaktorerna för de handleddas arbetsoch funktionsförmåga och livshantering. Speciellt har användning av alkohol på fritiden ökat kraftigt och på verkstäderna märks detta till exempel som ökad sjukfrånvaro. Alkohol- och drogprevention på verkstäderna styrs av många lagar, avtal och rekommendationer, som till exempel lagen om integritetsskydd i arbetslivet och lagen och förordningen om missbrukarvård. Lagar, avtal och rekommendationer definierar emellertid inte verkstädernas konkreta praxis i alkohol- och drogprevention. Däremot definierar det antidrogprogram som har utarbetats i kollektivträningsprocessen de konkreta åtgärder och de modeller som ingår i grunduppgiften i verkstadens alkohol- och drogprevention. Målet med antidrogprogrammet är en drogfri, hälsosam och trygg arbetsgemenskap.

15 14 Utgångspunkten för handboken är antagandet att verkstäderna har viljan att utveckla alkohol- och drogprevention på verkstäderna. Ett förebyggande arbetsgrepp resulterar inte alltid i snabba och synliga resultat och riskerar därför att åsidosättas i verkstadens utvecklingsarbete. Drogfrågor utgör en del av arbetshälsa, arbetarskydd och kvalitetsarbete. Antidrogprogrammet stöder vår verksamhets transparens och grunduppgift i verkstaden. Verkstaden är inte någon vårdgemenskap. Antidrogprogrammet är en del av vårt kvalitetsarbete. Antidrogprogrammet gav oss trovärdighet i nätverket. Verkstadsverksamhet är inte något pyssel, utan en arbetsgemenskap som verkar enligt arbetslivets spelregler. Det är viktigt att skilja mellan arbete och fritid. Antidrogprogrammet är en del av arbetarskyddet. (Ur verkstädernas antidrogprogram ) 2.2. Antidrogprogram som stöd till handledarna Handledningspersonal anser i allmänhet att det är svårt att fråga om de handleddas användning av berusningsmedel. Som orsaker nämns till exempel tidsbrist, handledarnas otillräckliga utbildning och rädsla att ingripa i andras användning av droger, eftersom det ses som varje individs ensak. Att ta reda på fakta om olika droger gör det lättare att förhålla sig sakligt till ämnet och ger mod att tala om det. När man tar upp drogfrågor till behandling av hela gemenskapen stöds gemenskapens förebyggande inställning till riskbruk av berusningsmedel. Orsaken till att man vill prata om användning av droger är ofta omtanke och omsorg och det lönar sig att också säga detta högt. Verkstadens antidrogprogram som har utarbetats i kollektivträningsprocessen ger berättigande och förpliktelse att ingripa i drogfrågor: alla medlemmar i verkstadsgemenskapen har rätt att handla

16 enligt den modell som hela verkstadsgemenskapen har godkänt och verkstadspersonalen har skyldighet att genomföra den alkohol- och drogprevention som ingår i verkstadens grunduppgift. 15 Antidrogprogrammet klargör arbetarnas ansvar, skyldigheter och rättigheter. Kollektivträningen har klargjort handlingsmodeller, inte enbart i förhållande till droger, utan också i förhållande till verkstadsgemenskapens övriga verksamhet. Antidrogprogrammet klargör ansvarsfördelningen på verkstaden och ger en handlingsmodell för handledare och fungerar som arbetsredskap vid ingripande i drogärenden. Antidrogprogrammet är ett bra introduktionsredskap. I antidrogprogrammet föreskrivs att det på verkstaden regelbundet ska arrangeras drogutbildning. Antidrogprogrammet ökar engagemanget i arbetet. (Ur verkstädernas antidrogprogram ) 2.3. Antidrogprogram som stöd till de handledda Enligt tradition försöker man inverka på drogbeteende med hjälp av olika regler och straff. Dessa metoder i sig leder sällan till önskat resultat. Ett antidrogprogram som har utarbetats tillsammans gör att samtliga medlemmar i verkstadsgemenskapen deltar i det beslutsfattande som berör gemenskapen och förbinder dem att följa det utarbetade antidrogprogrammet. Möjligheten att påverka och presentera egna synpunkter får ofta medlemmarna i gemenskapen att personligen reflektera över sina egna drogvanor. Det att handledaren inser att det finns ett behov av att ändra den handleddas drogbruk hjälper inte den handledda. Handledarens uppgift är att stödja den handledda i att själv inse saker och hitta lösningar. Att tillsammans fundera på drogfrågor kan väcka tanken om en nödvändig förändring och viljan att ändra sitt drogbeteende. Viljan att förändras är det mest centrala i processen med att förändra ett drogbeteende.

17 16 Drogspelreglerna är gemensamma, en handlingsmodell som alla är medvetna om. Rättvist! Kollektivträningen stödde öppenheten i gemenskapen. Nu förstår jag varför handledarna beter sig som de gör ibland irriterande. Jag vågade prata om kompisens drogbeteende. (Ur verkstädernas antidrogprogram )

18 3. Kollektivträning processbeskrivning 17 Varje kollektivträningsprocess är unik. Gemenskapens medlemmar och deras önskningar och mål inverkar på processens förlopp. Trots sin engångskaraktär följer huvuddragen i kollektivträningsprocessen ett visst mönster. Ett enskilt kollektivträningsmöte är cirka fyra timmar långt. Begränsningen till en halv dag gör att det är möjligt för hela gemenskapen att delta och orsakar inte orimlig belastning på verkstadens normala verksamhet. I allmänhet ingår fyra till fem möten i kollektivträningsprocessen. Av dessa är två till tre kollektivmöten, som hela verkstadsgemenskapen deltar i, dvs. ledning, handledare och handledda. Ett eller två möten är riktade endast till verkstadens personal, dvs. ledning och handledare. Dessutom ingår i kollektivträningsprocessen ett branschövergripande nätverksmöte, som är riktat till verkstadens samarbetsaktörer. Tidsmässigt tar det en till tre månader att genomföra hela kollektivträningsprocessen. Förhandsmöte Personalen Avtal och mål Möten 1-3 Hela verkstadsgemenskapen Missbruksfenomenet granskas Antidrogprogram utarbetas Möte 4 Personalen Grunduppgift och alkohol- och drogprevention Jag som handledare Nätverksmöte Personal och samarbetsnätverk Resultat genom samarbete Kollektivträning i ett nötskal

19 3.1. Förhandsmöte avtal och mål 18 För att utarbeta ett antidrogprogram behövs hela gemenskapen. Målet med förhandsmötet är att motivera personalen och förbinda speciellt verkstadens ledning att delta i det kollektiva arbetet. När ledningen deltar auktoriseras ibruktagandet av det utarbetade antidrogprogrammet. Innehåll: praktiska arrangemang definition av gemensamma mål Praktiska arrangemang att utnämna en kontaktperson i verkstadens personal o Den utnämnda personen fungerar som kollektivtränarens kontaktperson under den tid som kollektivträningsprocessen pågår och ansvarar för praktiska arrangemang på verkstaden att planera tidtabell att ordna utbildningslokal o Verkstaden är skyldig att anordna en plats för kollektivträning på verkstaden eller annan lämplig plats. att ordna behövliga redskap o Kollektivträning är inte föreläsningar utan den grundar sig på samarbete inom gemenskapen och bearbetning av drogfrågor i smågrupper. Därför krävs inga speciella redskap. att ordna servering o Verkstaden kan arrangera kaffeservering för hela verkstadsgemenskapen. Kaffeservering kan bland annat motivera medlemmarna i verkstadsgemenskapen att delta i kollektivträningen. information i verkstadsgemenskapen o I verkstadsgemenskapen ges information om att kollektivträningsprocessen inleds. Traditionell drogupplysning som ofta betonar drogskador är bekant för de flesta medlemmar i verkstadsgemenskapen. Det är viktigt att det i informationen betonas att kollektivträning är en möjlighet att påverka, lyssna och bli hörd som en fullvärdig medlem i gemenskapen när verkstadsgemenskapens antidrogprogram utarbetas.

20 Definition av gemensamma mål 19 Det är viktigt att i förväg diskutera vilka mål som ska sättas upp för kollektivträningen. Det är vanligt att man förväntar sig att kollektivträningen ska servera färdiga svar på hur man till exempel tar upp drogbruk till diskussion, trots att avsikten är att hela verkstadsgemenskapen tillsammans ska tänka ut och bygga upp handlingsmodeller för drogfrågor Det första mötet Att starta det kollektiva arbetet För att hantering av drogfrågor i en gemenskap ska lyckas krävs att varje medlem anstränger sig som både individ och gruppmedlem. Kollektivt arbete är mera än kunskapsinlärning, man lär sig också att fungera i en gemenskap. Det räcker inte att man delar ut fakta, utan medlemmarna i gemenskapen borde också dela med sig av antaganden, föreställningar och känslor från sina egna synvinklar. Det kollektiva arbetet kan med fördel inledas med att man avtalar om praktiska ärenden, som ramar in hela kollektivträningsprocessen. Det är bra att berätta varför man på just den här verkstaden har beslutat att starta en kollektivträningsprocess och att kollektivträning granskar droger i arbetslivet på ett allmänt plan. Syftet med det första mötet är att få medlemmarna i verkstadsgemenskapen att fundera över hurdan attityd och atmosfär som råder i gemenskapen i förhållande till berusningsmedel och droganvändare. Målet är att skapa en förtroendefull och tolerant atmosfär vid behandling av drogfrågor, motivera gemenskapen att delta i den gemensamma utvecklingen och engagera individerna så att de deltar aktivt i kollektivträningsprocessen. Under det första mötet försöker man skapa en gemensam förståelse för att det finns rum för alla olika tankar, antaganden och betydelser i gemenskapen. Målet är inte att söka endast en sanning, utan man granskar frågor ur olika synvinklar. Deltagaraktiviteten i gemenskapen varierar i någon mån beroende på bland annat deltagarnas ålder och kön, men huvudsakligen är deltagarna aktiva och diskussionerna livliga speciellt under grupparbeten. Innehåll: gruppbildning och presentation att skapa ett gemensamt språk regional drogkultur droganvändningens funktioner

21 Gruppbildning och presentation 20 Gruppbildning är en process, där bekantskap, förtroende, trygghet och interaktion mellan gruppens medlemmar utvecklas. Målet är att skapa en trygg atmosfär som gör det möjligt att öppet utbyta tankar och uttrycka känslor i gruppen. Presentation är en del av gruppbildningen. Men ofta räcker det inte att endast presentera sig, och de olika övningar och diskussioner som ingår i kollektivträningen syftar till fortsatt gruppbildning. (uppgift 4.1.1) Att skapa ett gemensamt språk En människas beteende i drogfrågor regleras till exempel av kunskapsmässig nivå, ålder och kön. I gemenskapen finns huvudsakligen mycket information om olika berusningsmedel och deras verkningsmekanismer. Särskilt unga människors drogkunskap grundar sig på information från Internet. Å andra sidan väcker drogfrågor ofta väldigt olika tankar och känslor också beroende av livserfarenheter. För att förhindra att det uppstår konflikter på grund av olika tankar och tolkningar, granskas berusningsmedel utgående från faktauppgifter. Faktauppgifter stärker beredskapen att se saker också från andras synvinkel, inte enbart från egen. (uppgift 4.1.2) Regional drogkultur Den finländska drogkulturen har blivit mera vardaglig. Den finländska alkoholkulturen tillåter berusning i offentligheten och den grundläggande inställningen är att man inte ingriper i andra människors drickande. Droganvändning förekommer över hela Finland. Enligt statistiken används emellertid mest alkohol i Lapplands län (Orjasniemi, 2009). (uppgift 4.1.3)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

VERKSTADSPEDAGOGIK Pedagogiska utgångspunkter för träning på verkstaden

VERKSTADSPEDAGOGIK Pedagogiska utgångspunkter för träning på verkstaden ATT LÄRA GENOM ATT GÖRA Det huvudsakliga målet med utvecklingsprojektet för verkstadsverksamhet (2012-2014) är att utveckla kvaliteten på verkstadsverksamheten, så att den blir ännu effektivare och verkstäderna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Osakligt bemötande, vad är det fråga om? Chefens och personalens möjligheter att förebygga och minska osakligt bemötande? Marjut Joki ledande konsult, psykolog

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

Presentation på Höstservice 2008

Presentation på Höstservice 2008 Rusmedel Behöver Hanken ett rusmedelsprogram? Presentation på Höstservice 2008 1 Disposition för presentation» Vilka är rusmedlena?» Alkohol och hälsa» Varför använder man rusmedel?» Rusmedel och arbetslivet

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2008-11-24 och framtagen i samverkan med samtliga fackliga organisationer Gäller från 2009-01-01 Uppdaterad enligt personaldelegationens beslut 2014-06-18

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Utgivare: Arbetarskyddscentralen TTK Sakkunniga i rusmedelsfrågor Text Hannu Tamminen Översättning: Stefan Stenberg Foto: Katri Lehtola Lay out och ombrytning:

Läs mer

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN Utbildningsguide 2008 Medieförbundet Mediernas Centralförbund Tjänstemannaunionen TU VAAL VKL TU 2 VAAL VKL TU 3 FÖRORD Förbunden har kommit överens om minimilönesystem

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Stöd för unga i risk för marginalisering

Stöd för unga i risk för marginalisering Stöd för unga i risk för marginalisering Finlands Svenska Socialförbund rf:s kongress 14.4.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps Marginaliserad? Syrjäytyneiksi luokitellaan sellaiset työ- voiman

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Metoden Arbete med stöd i korthet

Metoden Arbete med stöd i korthet Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Förskolan Pärlans Trygghetsplan Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Åke

Läs mer

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar

Läs mer

Östertull Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Östertull Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Östertull Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre 1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan 2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden Gott uppförande tillåtet osaklig behandling förbjuden Instruktioner till arbetsplatserna för att förhindra, identifiera och behandla osaklig behandling den riskeras, arbetskollektivet belastas och välmåendet

Läs mer

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer