HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:-

Transkript

1 HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:- E-cigarett - är det en bra rökavvänjningsmetod? Svårläkta sår Sötningsmedel - ny studie

2 Annons

3 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 3, Årgång 56 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Mona Jonsson mona.jonsson@distriktsskoterska.se Irene Wikström irene_www2002@yahoo.se Carin Wåhlstrand carin.wahlstrand@ltdalarna.se Prenumerationer: Kristina Hesslund kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Katarina Persson Stenbärsvägen 11, Östersund Telefon: katarina.persson@distriktsskoterska.se Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: , Innehåll: I Fokus...2 Svårläkta sår hos äldre...4 Två dagars fokus på sår...6 Produktinformation Hartmann...8 Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring.9 Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod?...10 Sötningsmedel...12 Fråga barn...14 Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården...16 Benstödet Legpal...18 Prostatacancer...22 Bokrecensioner...28 Sammanställning av disputerade distriktssköterskor..29 Tips DSF...30 Ordföranden i DSF Sverige...32 DSF Inbjudan - Göteborg...33 Nya medlemmar...33 DSF Skåne - Reseberättelse...34 DSF Kalendarium...38 Anmäl din adressändring här...39 DSF Sverige...40 Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel

4 I FOKUS Vilken sensommar och höst vi haft! Jag hade glömt att det gått så långt in på hösten eftersom det varit varmt så länge. Måste erkänna att jag fick en liten chock när det helt plötsligt blev kallt. Samtidigt är det skönt att få tända ljus eller i kaminen och mysa med en bok. Jag har hunnit med att plocka lite svamp, rösta och gå på Bokmässan. När detta skrivs har styrelsen haft ett uppstartsmöte och två telefonmöten och snart är det dags för ordförandedagarna. Hösten är en uppstartstid för mycket, bl.a. kurser. För min del innebär den här hösten att jag äntligen ska försöka skriva min magisteruppsats. Om allt går som jag tänkt mig ska jag titta på hur vårdvalet i Göteborg påverkat distriktssköterskans yrkesroll. Min upplevelse är att vår yrkesroll förändrats mycket och att tiden för vårt förebyggande folkhälsoarbete nästan har försvunnit. Kan ju hoppas på att min bild är fel men tyvärr tror jag att den stämmer. Det är de signaler jag får från flera håll i alla fall. Hoppas att det blir en artikel till tidningen i vår och att det förhoppningsvis kan bli en diskussion om vår arbetssituation. Jag misstänker att jag inte är ensam om att skriva uppsats. Ni andra får gärna dela med er av era arbeten eller projekt. Vi publicerar gärna artiklar i tidningen! Era erfarenheter och slutsatser är intressanta för oss andra att läsa om och tankar och idéer kan spridas vidare och kanske vidareutvecklas. Har ni varit på någon lärorik konferens eller resa tar vi tacksamt emot en berättelse om det också. Vi kan ju inte publicera hela uppsatser men skriv gärna en sammanfattning och skicka gärna med någon bild också. Styrelsen har uppdaterat en del policydokument och riktlinjer. Allt finns utlagt på hemsidan så det är bara att gå in och läsa. Vi ska även försöka uppdatera själva hemsidan så att man t.ex. kan anmäla sig som medlem direkt på hemsidan. Det vore bra om ni tittar över de lokala hemsidorna också. Det är nog många föreningar som bytt styrelseledamöter men kanske inte tänkt på att ändra även på hemsidan. Glöm inte bort att visa en aktuell mailadress på hemsidan. Ni vet väl om att alla styrelseledamöter kan få distriktsskoterska.se-adress kopplad till valfri mail? Då behöver ni inte lämna ut era privata mailadresser. Hör av er till mig eller Birgitta så ordnar vi det. När denna tidning kommer i brevlådan har vi hunnit ha höstens ordförandedagar också. Även i år kommer vi att vara i Uppsala. Jag hoppas att jag får träffa många av er där. Tror att det är viktigt att vi får träffas och diskutera både sådant som är bra och jobbigt i föreningarna. Det är viktigt att vi försöker hålla föreningen levande. Var och en kan vi inte påverka så mycket men enade kan vi göra ganska mycket! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se 2 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

5 Annons

6 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling Ny rapport! I augusti publicerade SBU en ny kunskapsöversikt om hur man kan förhindra och behandla svårläkta sår. Det är oklart vad som är den bästa behandlingen för svårläkta sår hos äldre visar en ny rapport från SBU. Kunskapsluckorna är många men det finns stöd för att operation av åderbråck kan minska återfall av vissa typer av bensår. Operation är troligen också kostnadseffektivt. En sammanfattning av rapporten: Svårläkta sår hos äldre - Prevention och behandling kan ni läsa här nedan. Länk till hela rapporten hittar du här: S vårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling. Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolkning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området. 4 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

7 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Bakgrund Med ett svårläkt sår menas att en person har ett öppet sår i mer än sex veckor. Svårläkta sår delas in i bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes, och trycksår. Risken för svårläkta sår ökar med åldern och gruppen äldre ökar snabbt. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade personen med smärta och nedsatt livskvalitet. Såren innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Vill du beställa en rapport eller sammanfattning? Ring vår kundtjänst på tel eller skicka e-post till sbu@strd.se Kontaktpersoner Rut Öien Ordförande, Med dr Telefon Christina Lindholm Professor Telefon Jenny Odeberg Projektledare SBU Svårläkta sår hos äldre Prevention och behandling En systematisk litteraturöversikt Augusti 2014 (preliminär version webbpublicerad ) SBU:s slutsatser Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter: - Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. - Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet. Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment Välkommen att prenumerera på SBU:s nyhetsbrev, sök kontakt och klicka på länken prenumerera på SBU:s nyhetbrev: Jenny Odeberg, Projektledare SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering E-post Jenny.Odeberg@sbu.se Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se HÄLSAN i CENTRUM

8 KONFERENS - TVÅ DAGARS FOKUS PÅ SÅR Två dagars fokus på sår - Hur ser framtidens behandlingsmetoder ut och vad kan vi göra idag? Återigen samlas Sveriges främsta experter inom sårbehandling på Sårbehandlingssymposium däribland Christina Lindholm, Susanne Dufva och Eva Robertsson! Svårläkta sår är ett globalt sjukvårdsproblem och inom den industrialiserade världen beräknas ca 2 4 procent av all hälso- och sjukvårdsbudget gå till sårrelaterade kostnader. Bensårsvården i Sverige kostar ett par miljarder om året, 1-2 procent av hela sjukvårdens budget. Sårläkning och behandling kostar samhället enorma summor, men med hjälp av bättre behandling kan vi få ned kostnaderna och samtidigt minska patienters lidande. - Detta är en stor utmaning för många som arbetar i vården, speciellt för sjuksköterskorna. Därför är det viktigt att samlas och diskutera hur vi kan arbeta optimalt med moderna och effektiva behandlingsmöjligheter samt håller oss uppdaterade på nyheter inom området, säger Josefine Lindblad, senior projektledare på Centrum för Kunskapsutveckling. Samtidigt konstaterar SBU i en ny rapport att det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är skralt. Under konferensen föreläser Christina Lindholm om sina erfarenheter kring detta och vilka svårigheter detta medför. Med anledning av de utmaningar som framförallt sjuksköterskor möter, har Sårbehandlingssymposium vuxit fram som en årlig möteplats där experter, kollegor och leverantörer möts. Ämnen som moderna och effektiva lokalbehandlingsmöjligheter, de senaste nyheterna på marknaden i Sverige däribland jod, honung och silverförband, samt även de internationella trenderna inom sårbehandling gås igenom med hjälp av några av Sveriges främsta experter. - Genom åren har deltagarna gett konferensen höga betyg och intresset är stort för nästa års konferens, avslutar Josefine som ser fram emot två dagar då vi samlas för att ta del av ny kunskap samt utbyta erfarenheter med kollegor från hela landet. Om sårbehandlingssymposium Datum: januari 2015 Plats: Stockholm Mer info: www. sarbehandlingssymposium.se Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! 6 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

9 SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur? Fallpresentationer effektiv omvårdnad och behandling vid trycksår, cancersår, bensår, diabetessår, operationssår, infekterade sår Hur samverkar vi bäst för läkta sår? När såren inte läker vilka alternativ finns? Kostnadseffektivitet och välbehandlade nöjda patienter, är det förenligt? Effektiva metoder för att minska smärta vid sår KEYNOTE SPEAKER: Christina Lindholm, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset SAMARBETSPARTNERS Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! Talare: Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset Susanne Dufva, Karolinska Universitetssjukhuset Eva Robertsson, ER Education Malmö Lars-Olof Nordfors, Danderyds sjukhus Liselott Holgersson, Södersjukhuset Margareta Grauers, MG Konsult Sår & Hud Utställare: Anmäl dig på tfn:

10 PRODUKTINFORMATION Produktinformation - Hartmann - Enkel, okomplicerad och hygienisk HydroTac : Det hydroaktiva förbandet som håller det torra såret fuktigt och det vätskande såret under kontroll. HydroTac erbjuder två funktioner i en med sin kombination av absorption och tillförsel av fukt, allt för att få en optimal sårläkningsmiljö och uppnå en effektiv läkning. HydroTac och HydroTac Comfort finns i flera storlekar och varianter. Fuktighetsgivande hydrogel med AquaClear Technology HARTMANNs AquaClear Technology håller det torra såret fuktigt för att granulerings och epitelfaserna skall fungera på bästa sätt. Den nätliknande hydrogelen tillför fukt när såret är för torrt. En fuktig sårmiljö är nödvändig för att ett sår skall läka. Gelen på förbandets kontaktyta förhindrar även att förbandet fastnar i såret och möjliggör att HydroTac kan tas bort utan att patienten upplever smärta idealiskt för smärtkänsliga patienter. Skyddar mot bakterier HydroTac absorberar snabbt det överflödiga exsudatet utan att torka ut såret. Den andningsbara polyuretanfilmen släpper igenom luft och ånga men är vätskeavvisande och ogenomtränglig för bakterier. Förbandet reglerar själv fuktgenomsläppligheten beroende på hur mycket det absorberar. Ju mer förbandet absorberar desto mer fukt släpper det ut. Annons

11 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring Att rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten, särskilt för äldre vet vi som jobbar inom vården. Nu skärper Socialstyrelsen vårdens och omsorgens ansvar för att förebygga och behandla undernäring. Genom att ställa krav på rutiner angående mat och näringsintag så undviker man näringsbrist hos gamla och sjuka. För lite eller fel mat kan få lika förödande konsekvenser som fel läkemedel för någon som är sjuk eller gammal. Med tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring kan både onödigt lidande och dödsfall undvikas, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen. Därför har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter som börjar gälla den 1 januari De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Undernäring är många gånger ett dolt problem som man behöver ha en särskild blick för att upptäcka. Det kräver att vården och omsorgen arbetar systematiskt utifrån rutiner. Hemtjänstpersonalen måste exempelvis veta hur den ska reagera på varningssignaler som trötthet, förvirring och halvätna matlådor, säger Katrin Westlund. Det kan också handla om att ha rutiner för att säkerställa att de som bor på äldreboende inte har för lång nattfasta, eller att ha system för att diagnosticera näringsbrist när en patient skrivs in på sjukhus. Hög ålder och sjukdom ökar risken för undernäring. Tillståndet får ofta negativa följdeffekter som depression, infektionskänslighet och svårighet att klara annars lindriga sjukdomar. Vägledning med praktiskt stöd Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vägledning Näring för god vård och omsorg. I den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Mer information, föreskriftrer och allmäna råd hittar du på Socialstyrelsens hemsida: Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se HÄLSAN i CENTRUM

12 E-CIGARETT Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod? E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen, samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu finns inte någon tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. De studier som finns om E-cigaretten som rökavvänjningsmedel är små och de flesta bygger på deltagare som rekryteras via E-cigarettbolagens hemsidor. I mitt arbete som rökavvänjare så träffar jag framför allt många ungdomar som vill sluta röka. De vill prova med E-cigaretten som första alternativ. Har själv läst en hel del artiklar, studier om E-cigaretten. De som har provat detta säger att E-cigaretten tillfredställer röksuget och tar bort abstinensen. Jag själv är tveksam att E-cigaretten är ett bra alternativ för att sluta röka, men tror att det är bra att börja med något annat läkemedel som är beprövat. Det finns många andra typer av läkemedel som används som hjälp för att sluta röka. I första hand kan man köpa receptfria läkemedel, såsom tuggummin och plåster. Läkemedel utan nikotin är receptbelagda tabletter som innehåller vareniklin eller bupropion. E-cigaretten säljs av många olika företag, framför allt via Internet, men även i mataffärer och av vissa tobakshandlare. De lanserar även E-cigaretten med touchfunktion som man använder till smarta telefoner. På senare tid har också tobaksbolag börja köpa upp E-cigarettföretag samt startat egna E-cigarettmärken. Hur fungerar E-cigaretten? E-cigaretten kan se ut som en penna eller en skruvmejsel. E-cigaretten liknar ofta en vanlig cigarett och man puffar på den som traditionell cigarett. E-cigaretten består vanligtvis av cigarettformad metallhylsa med kammare som kan laddas med vätska eller ampull. Vätskan innehåller olika kemikalier, smakämnen och ibland nikotin. När man använder E-cigaretten glöder den elektroniskt och vätskan bildar ånga eller rök som man andas ut. Ångan andas först in, nikotinet tas upp i munnen och lungorna och går sedan ut i blodomloppet. Källa: Läkemedelsverket. 10 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

13 E-CIGARETT Vissa av smakerna, som bubbelgum, kola, popcorn med smör, coca-cola, kakdeg och cannabis tyder på att tillverkarna inriktar sig mest på ungdomar. Studier visar att den även lockar rökande ungdomar. Det finns oro för att produkterna ska locka fler unga in i ett nikotinberoende eller till och med rekrytera nya tobaksrökare. En färsk undersökning bland ungdomar i USA visar att flera miljoner ungdomar använder dem och att en femte-del av dem inte tidigare rökt konventionella cigaretter. Läkemedelsverket bedömer att E-cigaretter med nikotin inte skall säljas fritt utan klassas som läkemedel. Och eftersom det inte finns några E-cigaretter som är godkända som läkemedel är försäljning förbjuden. Människor använder e-cigaretter för att komma åt nikotinet, som man i stor utsträckning kan dosera själv. Läkemedelsverket skriver på sin webbplats att skolpersonal har uppmärksammat att E-cigaretter även används av barn och Giftinformationscentralen rapporterar flera fall där barn drabbats av förgiftningssymtom. Källa: Läkemedelsverket. Folkmyndigheten anser tills vidare att de rökfria miljöerna ska hållas fria från E-cigaretter eftersom det kan vara svårt att se skillnad på produkterna, och respekten för rökförbudet äventyras. Den elektroniska cigaretten utvecklades i Kina omkring år 2000, introducerades i Europa 2006 och marknadsförs nu i en rad länder, däribland Sverige, främst på internet. Att röka E-cigarett kallas även för ångrökning eller på engelska vaping. Marknaden växer lavinartat, det finns 100- tals märken och många tobaksbolag utvecklar egna märken. En studie som publicerades i den ansedda tidskriften Tobacco Control i juni 2014 visade att varje månad dyker i genomsnitt tio nya märken upp, och över 240 nya smaker upp på Internet, och att det nu finns nära smaker. Carin Wåhlstrand Distriktssköterska/Rökavvänjare carin.wahlstrand@ltdalarna.se Fakta Har varit i kontakt med Lovisa Högberg som är AT - läkare, Falun, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. I artikeln från Läkartidningen 12-13/2014 som hon och Matz Larsson dr Överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro skriver de. E-cigaretten är ett dåligt alternativ till att sluta röka. Sammanfattningen av den studien. E-cigaretter marknadsförs som alternativ till tobaksrökning och ett sätt att sluta röka, bakom står företag och tobaksbolag med mycket pengar att tjäna. Oberoende forskning saknas, och risker att tobaken åter släpps in i finrummet är stor. Samma rökförbud som gäller för vanliga cigaretter bör omfatta även E-cigaretter. Psykologer mot Tobak vill göra psykologer, socionomer, folkhälsovetare och andra beteendevetare medvetna om sin viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att då vi i dagsläget saknar produktsäkerhetskontroll, kunskap om risker med e-cigaretter och gedigna vetenskapliga studier angående e-cigarettens värde som långsiktigt avvänjningsmedel rekommenderas e-cigaretten inte för rökavvänjning av experter. - E-cigaretten befaras vara en väg in i nikotinberoende för ungdomar och lockar även icke-rökare. - Produkten är läkemedelsklassad om den innehåller nikotin, och ingen sådan produkt är godkänd av Läkemedelsverket. Det är alltså idag olagligt att sälja e-cigaretter innehållande nikotin i Sverige. - E-cigaretten måste snarast möjligt kvalitetssäkras och förses med reklamförbud, 18-årsgräns och varningstext. - Produkten bör också omfattas av rökförbudet i rökfria miljöer. Sedan EU:s tobaksproduktdirektiv trätt i kraft i maj 2014 finns krav på att länderna reglerar e-cigarett och regeringen har tillsatt en utredning för att se över hur svensk lagstiftning ska anpassas till. HÄLSAN i CENTRUM

14 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Sötningsmedel ny studie Nu har en ny studie påvisat att konstgjort sötningsmedel påverkar vår bakterieflora på ett negativt sätt. Studien publicerades online 17 september i år i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna på ett sätt som leder till ett förstadium till typ 2-diabetes. Det hävdas i en ny stor forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature. Det är en helt ny koppling som nu görs mellan sötningsmedel och diabetes. Tidigare har myndigheter som testat sötningsmedel konstaterat att de i stort sett inte tas upp av kroppen och att de inte har någon skadlig effekt på människor. Forskarna bakom den nya studien har tittat på en möjlig indirekt effekt: sötningsmedlens påverkan på de flera kilo tarmbakterier som finns i våra kroppar. Enligt studien så påverkas sammansättningen av tarmfloran på ett vis som kan leda till glukosintolerans ett förstadium till typ 2-diabetes. I åratal har forskare varit förbryllade över att konstgjorda sötningsmedel inte tycks bidra till viktminskning, till och med att de kan ha motsatt effekt, skriver de amerikanska forskarna bakom den nya studien. Påverkar kroppens förmåga att reglera socker Vad forskarna bakom den nya studien anser sig ha funnit är att konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller socker, ändå har en effekt på kroppens förmåga att hantera sockerhalten i blodet, alltså glukos. Det konstgjorda sötningsmedlen visar sig i studien påverka bakteriefloran i magen så att glukosintolerans utvecklas. Glukosintolerans är ett förstadium till diabetes och en del av det metabola syndromet med övervikt, bukfetma, dåliga blodfetter och högt blodtryck. Det är ett väldigt intressant resultat. Det är en helt ny upptäckt som de här forskarna har gjort. Vetenskapligt är det en mycket välgjord studie, säger Nils Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och forskare inom klinisk mikrobiologi. Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck. Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat. Tarmfloran förändrades av sötningsmedlet Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos de möss som druckit vattnet med sötningsmedel. 12 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

15 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen, säger Livsmedelsverkets Nils Gunnar Ilbäck. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans. Det europeiska livsmedelsverket EFSA måste nu gå igenom de här resultaten, och som svensk myndighet vill vi delta i den granskningen. Diabetiker får ju på samma sätt som de här mössen höga glukosnivåer i blodet. Man har tidigare sett att även diabetiker har förändringar i tarmfloran. Precis hur stor omfattning som mössens tarmflora förändrats av sötningsmedlen framgår inte av den nya studien, men det är ju en sak som man måste titta på i den fortsatta granskningen, säger Nils Gunnar Ilbäck. Brukar anses extremt stabila Nils Gunnar Ilbäck menar att flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Några ändrade regler för användning av sötningsmedel lär det dock inte bli tal om ännu. Först och främst kommer det att göras mer forskning utifrån den nya upptäckten. Några ändrade rekommendationer kommer inte heller att utfärdas av svenska Livsmedelsverket. Det är för tidigt att säga något om vad det här kan leda till. Det här är ju bara en enda studie, och man kommer vilja se ytterligare studier för att kunna säkerställa de här resultaten. Men jag tror att det kommer att komma högt uppe på agendan för det europeiska Livsmedelsverket EFSA. Det här har ju ett mycket stort konsumentintresse, säger Nils Gunnar Ilbäck. Läsk och saft är ju de stora intagskällorna när det gäller de här ämnena. Ett visst intag sker också genom godis och halstabletter. Men läsk och saft är det som det framför allt handlar om. Fakta: Undersökningen * I den aktuella studien undersökte forskarna effekten av tre olika sötningsmedel (sackarin, sukralos och aspartam) hos möss och människor. * Mössen som utsattes för försöket och fick dricka vatten spetsat med sötningsmedlen drabbades av nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. * När mössen fick antibiotika, som slog ut delar av tarmfloran, normaliserades värdena igen. * När avföring transplanterades till helt bakteriefria möss, fick även dessa möss förhöjda blodsockervärden. Foto: Fotolia Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se * I en grupp om 400 människor hade de som regelbundet åt sötningsmedel en förändrad tarmflora. Fler hade även nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden, jämfört med dem som inte åt dess. * När sju friska frivilliga fick äta konstgjorda sötningsmedel så hade fyra av dem redan inom 5-7 dagar drabbats av sämre förmåga hos kroppen att reglera blodsockernivåer. Forskarna bakom studierna menar att vår individuella tarmflora, liksom varje människas unika genuppsättning, har stor betydelse för hur den mat vi äter påverkar oss och även för hur vi reagerar på konstgjorda sötningsmedel. HÄLSAN i CENTRUM

16 FRÅGA BARN Hälsan i Centrum frågar barn Vad är en fästing för något? Är den farlig? Gustaf: - Det är ett djur som suger blod. Är den farlig? -Den är jättefarlig! Måns: - Det är en spindel som suger blod. Är den farlig? - Ja, då tappar man ju blod. Å har man inget blod kvar dör man... Gustaf Nordqvist Ålder: 5 år i november Bor i: Sjuntorp Måns Westerberg Ålder: 6 år Bor i: Tullinge Esther: - Vet inte vad det är för något men tror att den är svart till färgen. Är den farlig: - Den är helt ofarlig. Nils: - En fästing är ett djur som är svart och det kan finnas på huvudet. Är den farlig? - Den kan vara farlig ibland. Esther Josefsson Ålder: 4 år Bor i: Lidköping Nils Josefsson Ålder: 6 år Bor i: Lidköping Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen: Helen Semmelhofer Layout Mail: helen@mediahuset.se Telefon: HÄLSAN i CENTRUM 3 14

17 Annons

18 SPIROMETRI Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården - En väg att minska gapet mellan tillgänglig vetenskap och klinisk praktik Tidigare studier visar att upp till 80 % av KOL-patienterna får sin diagnos sent i sjukdomsförloppet trots att 90 % av dessa har haft frekventa kontakter med sjukvården under lång tid angående typiska KOL-symtom. 75 % av KOL-patienterna har haft minst en KOL-exacerbation innan diagnosen sätts. Andra studier har studerat förekomsten av feldiagnostisering och felklassificering vid KOL. Deras resultat visar på förekomst av felaktiga beslut och de poängterar vikten av att satsa på utbildning och träning för utförarna av spirometri i primärvården. Flera av de studier som hittats i den inledande litteraturgenomgången utgick i sina tester från att det är dålig kvalitet på spirometrier utförda av sjuksköterskor. Metoder att kvalitetssäkra spirometrierna efterfrågas och bättre kunskap om utbildningskvalitet och kompetensutveckling kring spirometri-utförande behövs. Kvalitetsindikatorer för omvårdnad (Idvall, red, 2013) har en etablerad modell för kvalitets-säkring men det har tidigare inte funnits någon utarbetad modell för spirometrier. Det är inte bara kvaliteten på utförandet av spirometri, utan även kvaliteten på dokumentationen av den samma samt kvaliteten på samarbetet med tolkaren av testet som får betydelse för patienten. Om vi inte kan prestera godkända spirometritest och om vi inte kan avgöra om en onormal kurva beror på patientens symtom eller om det beror på utförandet, så är det såväl ett organisatoriskt problem, som ett etiskt- och ett kvalitets-problem. Tillkommer gör de problem som detta medför patienten i felaktig eller utebliven behandling samt försämrad livskvalitet på grund av felaktig eller utebliven diagnos. Kunskap om hur test ska utföras finns tillgängligt i nationella och internationella riktlinjer men formella studier saknas angående utvärdering och utbildning för att nå högkvalitativa spirometriresultat. Inför studien gjordes en manuell sökning om vilket utbildnings-utbud som finns, via Med sökord spirometri, fanns tre utbildningar 2013/2014: Vid fortsatt sökning med sökord kroniskt obstruktiv lungsjukdom fanns 4 utbildningar 2013/2014. ( Några tillkommit men inga med specifikt angivet spirometri-utförande). 16 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

19 SPIROMETRI Studien består av tre delar, samtliga med kvantitativ design. Inledningsvis skapades en kvalitetssäkringsmodell utifrån aktuella riktlinjer, något som tidigare saknats enligt litteraturen. Eftersom det är stödjande enligt litteraturen att ha check-listor, var den andra delen att sammanställa dessa. Slutligen utfördes en jämförande test av kvalitetsbedömningar gjorda av automatiska beräkningar, av extern expert och av intern utförare. Spirometritesterna hade utförts på en primärvårdsklinik i norra Sverige mellan juli 2013 och januari Det var ett litet konsekutivt urval med syfte att belysa bedömningen samt att genomföra en pilot-studie. Kvalitets-säkringsmodellen har skapats enligt Donabedians Struktur Process Resultat. Utifrån denna har jag sedan satt samman ett material som motsvarar kvalitetssäkringsmodellens innehåll. Margareta Decker Kvalitetssäkringsmodell för spirometri-undersökning Mail: margareta.decker@premicare.com Struktur Process Resultat Kvalitetskontroller och Utföraren ansvarar för: Trygg, väl förberedd patient hygien Skriftliga, evidensbaserade rutiner för hög-kvalitativa spirometri-tester - Adekvat utbildning och kompetens Spirometri-tester anpassade till patientens förmåga och hälsoproblem Dokumentationsrutiner - Förberedelser Resultat med hög acceptabilitet (A-F) och reproducerbarhet, för säkrare tolkning, diagnos, behandling och uppföljning Utbildning, fortbildning - Information Trygg, väl förberedd utförare och feedback - Ta stöd av checklista för in-action-reflektion - Feedback och bedömning under test - Dokumentation enligt checklista - Reflektion av egna omvårdnadshandlingar Arbetsgivaren ansvarar för möjlighet till: - Adekvat utbildning och kompetens - Feedback och konstruktiv kritik till utföraren på resultaten - Korrigerande feedback med stöd att förbättra kvaliteten - Positiv återkoppling på väl genomförda tester - Regelbunden fortbildning Referens: Idvall, E., red. (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia HÄLSAN i CENTRUM

20 LEGPAL - PRESSRELEASE Nu är benstödet här som Legpal! pressrelease Redan 2010 kunde Hälsan i Centrum berätta om Christina Wieslander, distriktssköterskan i Blekinge som utvecklat ett benstöd att i första hand använda i hemsjukvården. Nu finns benstödet på marknaden under namnet Legpal. Det har varit en mödosam resa och mer än en gång har jag varit beredd att ge upp, men nu, när jag äntligen nått hela vägen känns det riktigt bra, säger Christina. På finns all information som behövs för att förstå benstödets fördelar, hur och i vilka sammanhang det kan användas och givetvis beställningsformulär. Man kan välja mellan att köpa, hyra eller prova Legpal gratis under tre veckor. Lång utvecklingstid Måste det verkligen vara så här tungt och besvärligt att arbeta med såromläggningar? Tanken slog mig gång efter annan, när jag arbetade som distriktssköterska. Vi hade ett stort antal omläggningar som skulle göras, inleder Christina sin berättelse. Arbetet var tungt och belastade såväl rygg som knä och axlar. Oftast tog arbetet lång tid, eftersom det inte fanns något hjälpmedel. Och patienterna satt oftast obekvämt. Inte sällan fick de krampkänningar och smärta under behandlingen. Hela situationen kändes fel, helt enkelt. Det var så det började. Hennes tankar kring ett bra hjälpmedel för behandling av ben och fötter följde inte någon snitslad bana, direkt. Men hon hade flera idéer. Ett bra benstöd skulle vara mobilt och lätt att ta med sig vid hemsjukvård. Det skulle helst kunna användas både på golv, på brits och i säng. Det hela ledde fram till en idéskiss. Men hur skulle hon göra sedan? Jag sökte med ljus och lykta över hela Blekinge för att få tag på andra som kunde hjälpa mig att förverkliga idén om Legpal. Och även om det var mödosamt jag har ju ett ordinarie arbete att sköta också så fick jag under den här resan mycket värdefull hjälp av bland andra ALMI, Blekinge Tekniska Högskola och inte minst uppfinnaren Åke Johansson i Svängsta. Vi har utvecklat tillsammans, bollat idéer och finslipat detaljer, säger Christina. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka alla dem som under de senaste åren hjälpt till genom att testa Legpal i skarpt läge. Nu vet vi att vi lanserar ett hjälpmedel som förbättrar arbetsmiljön högst väsentligt, som besparar mycket ryggont och som gör behandlingarna mycket bekvämare för patienterna. 18 HÄLSAN i CENTRUM 3 14