HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/2014 - Lösnummerpris: 30:-"

Transkript

1 HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:- E-cigarett - är det en bra rökavvänjningsmetod? Svårläkta sår Sötningsmedel - ny studie

2 Annons

3 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 3, Årgång 56 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Mona Jonsson Irene Wikström Carin Wåhlstrand Prenumerationer: Kristina Hesslund Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Katarina Persson Stenbärsvägen 11, Östersund Telefon: Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: , Innehåll: I Fokus...2 Svårläkta sår hos äldre...4 Två dagars fokus på sår...6 Produktinformation Hartmann...8 Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring.9 Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod?...10 Sötningsmedel...12 Fråga barn...14 Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården...16 Benstödet Legpal...18 Prostatacancer...22 Bokrecensioner...28 Sammanställning av disputerade distriktssköterskor..29 Tips DSF...30 Ordföranden i DSF Sverige...32 DSF Inbjudan - Göteborg...33 Nya medlemmar...33 DSF Skåne - Reseberättelse...34 DSF Kalendarium...38 Anmäl din adressändring här...39 DSF Sverige...40 Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel

4 I FOKUS Vilken sensommar och höst vi haft! Jag hade glömt att det gått så långt in på hösten eftersom det varit varmt så länge. Måste erkänna att jag fick en liten chock när det helt plötsligt blev kallt. Samtidigt är det skönt att få tända ljus eller i kaminen och mysa med en bok. Jag har hunnit med att plocka lite svamp, rösta och gå på Bokmässan. När detta skrivs har styrelsen haft ett uppstartsmöte och två telefonmöten och snart är det dags för ordförandedagarna. Hösten är en uppstartstid för mycket, bl.a. kurser. För min del innebär den här hösten att jag äntligen ska försöka skriva min magisteruppsats. Om allt går som jag tänkt mig ska jag titta på hur vårdvalet i Göteborg påverkat distriktssköterskans yrkesroll. Min upplevelse är att vår yrkesroll förändrats mycket och att tiden för vårt förebyggande folkhälsoarbete nästan har försvunnit. Kan ju hoppas på att min bild är fel men tyvärr tror jag att den stämmer. Det är de signaler jag får från flera håll i alla fall. Hoppas att det blir en artikel till tidningen i vår och att det förhoppningsvis kan bli en diskussion om vår arbetssituation. Jag misstänker att jag inte är ensam om att skriva uppsats. Ni andra får gärna dela med er av era arbeten eller projekt. Vi publicerar gärna artiklar i tidningen! Era erfarenheter och slutsatser är intressanta för oss andra att läsa om och tankar och idéer kan spridas vidare och kanske vidareutvecklas. Har ni varit på någon lärorik konferens eller resa tar vi tacksamt emot en berättelse om det också. Vi kan ju inte publicera hela uppsatser men skriv gärna en sammanfattning och skicka gärna med någon bild också. Styrelsen har uppdaterat en del policydokument och riktlinjer. Allt finns utlagt på hemsidan så det är bara att gå in och läsa. Vi ska även försöka uppdatera själva hemsidan så att man t.ex. kan anmäla sig som medlem direkt på hemsidan. Det vore bra om ni tittar över de lokala hemsidorna också. Det är nog många föreningar som bytt styrelseledamöter men kanske inte tänkt på att ändra även på hemsidan. Glöm inte bort att visa en aktuell mailadress på hemsidan. Ni vet väl om att alla styrelseledamöter kan få distriktsskoterska.se-adress kopplad till valfri mail? Då behöver ni inte lämna ut era privata mailadresser. Hör av er till mig eller Birgitta så ordnar vi det. När denna tidning kommer i brevlådan har vi hunnit ha höstens ordförandedagar också. Även i år kommer vi att vara i Uppsala. Jag hoppas att jag får träffa många av er där. Tror att det är viktigt att vi får träffas och diskutera både sådant som är bra och jobbigt i föreningarna. Det är viktigt att vi försöker hålla föreningen levande. Var och en kan vi inte påverka så mycket men enade kan vi göra ganska mycket! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige 2 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

5 Annons

6 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling Ny rapport! I augusti publicerade SBU en ny kunskapsöversikt om hur man kan förhindra och behandla svårläkta sår. Det är oklart vad som är den bästa behandlingen för svårläkta sår hos äldre visar en ny rapport från SBU. Kunskapsluckorna är många men det finns stöd för att operation av åderbråck kan minska återfall av vissa typer av bensår. Operation är troligen också kostnadseffektivt. En sammanfattning av rapporten: Svårläkta sår hos äldre - Prevention och behandling kan ni läsa här nedan. Länk till hela rapporten hittar du här: S vårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling. Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolkning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området. 4 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

7 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Bakgrund Med ett svårläkt sår menas att en person har ett öppet sår i mer än sex veckor. Svårläkta sår delas in i bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes, och trycksår. Risken för svårläkta sår ökar med åldern och gruppen äldre ökar snabbt. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade personen med smärta och nedsatt livskvalitet. Såren innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Vill du beställa en rapport eller sammanfattning? Ring vår kundtjänst på tel eller skicka e-post till Kontaktpersoner Rut Öien Ordförande, Med dr Telefon Christina Lindholm Professor Telefon Jenny Odeberg Projektledare SBU Svårläkta sår hos äldre Prevention och behandling En systematisk litteraturöversikt Augusti 2014 (preliminär version webbpublicerad ) SBU:s slutsatser Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter: - Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. - Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet. Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment Välkommen att prenumerera på SBU:s nyhetsbrev, sök kontakt och klicka på länken prenumerera på SBU:s nyhetbrev: Jenny Odeberg, Projektledare SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering E-post Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: HÄLSAN i CENTRUM

8 KONFERENS - TVÅ DAGARS FOKUS PÅ SÅR Två dagars fokus på sår - Hur ser framtidens behandlingsmetoder ut och vad kan vi göra idag? Återigen samlas Sveriges främsta experter inom sårbehandling på Sårbehandlingssymposium däribland Christina Lindholm, Susanne Dufva och Eva Robertsson! Svårläkta sår är ett globalt sjukvårdsproblem och inom den industrialiserade världen beräknas ca 2 4 procent av all hälso- och sjukvårdsbudget gå till sårrelaterade kostnader. Bensårsvården i Sverige kostar ett par miljarder om året, 1-2 procent av hela sjukvårdens budget. Sårläkning och behandling kostar samhället enorma summor, men med hjälp av bättre behandling kan vi få ned kostnaderna och samtidigt minska patienters lidande. - Detta är en stor utmaning för många som arbetar i vården, speciellt för sjuksköterskorna. Därför är det viktigt att samlas och diskutera hur vi kan arbeta optimalt med moderna och effektiva behandlingsmöjligheter samt håller oss uppdaterade på nyheter inom området, säger Josefine Lindblad, senior projektledare på Centrum för Kunskapsutveckling. Samtidigt konstaterar SBU i en ny rapport att det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är skralt. Under konferensen föreläser Christina Lindholm om sina erfarenheter kring detta och vilka svårigheter detta medför. Med anledning av de utmaningar som framförallt sjuksköterskor möter, har Sårbehandlingssymposium vuxit fram som en årlig möteplats där experter, kollegor och leverantörer möts. Ämnen som moderna och effektiva lokalbehandlingsmöjligheter, de senaste nyheterna på marknaden i Sverige däribland jod, honung och silverförband, samt även de internationella trenderna inom sårbehandling gås igenom med hjälp av några av Sveriges främsta experter. - Genom åren har deltagarna gett konferensen höga betyg och intresset är stort för nästa års konferens, avslutar Josefine som ser fram emot två dagar då vi samlas för att ta del av ny kunskap samt utbyta erfarenheter med kollegor från hela landet. Om sårbehandlingssymposium Datum: januari 2015 Plats: Stockholm Mer info: www. sarbehandlingssymposium.se Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! 6 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

9 SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur? Fallpresentationer effektiv omvårdnad och behandling vid trycksår, cancersår, bensår, diabetessår, operationssår, infekterade sår Hur samverkar vi bäst för läkta sår? När såren inte läker vilka alternativ finns? Kostnadseffektivitet och välbehandlade nöjda patienter, är det förenligt? Effektiva metoder för att minska smärta vid sår KEYNOTE SPEAKER: Christina Lindholm, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset SAMARBETSPARTNERS Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! Talare: Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset Susanne Dufva, Karolinska Universitetssjukhuset Eva Robertsson, ER Education Malmö Lars-Olof Nordfors, Danderyds sjukhus Liselott Holgersson, Södersjukhuset Margareta Grauers, MG Konsult Sår & Hud Utställare: Anmäl dig på tfn:

10 PRODUKTINFORMATION Produktinformation - Hartmann - Enkel, okomplicerad och hygienisk HydroTac : Det hydroaktiva förbandet som håller det torra såret fuktigt och det vätskande såret under kontroll. HydroTac erbjuder två funktioner i en med sin kombination av absorption och tillförsel av fukt, allt för att få en optimal sårläkningsmiljö och uppnå en effektiv läkning. HydroTac och HydroTac Comfort finns i flera storlekar och varianter. Fuktighetsgivande hydrogel med AquaClear Technology HARTMANNs AquaClear Technology håller det torra såret fuktigt för att granulerings och epitelfaserna skall fungera på bästa sätt. Den nätliknande hydrogelen tillför fukt när såret är för torrt. En fuktig sårmiljö är nödvändig för att ett sår skall läka. Gelen på förbandets kontaktyta förhindrar även att förbandet fastnar i såret och möjliggör att HydroTac kan tas bort utan att patienten upplever smärta idealiskt för smärtkänsliga patienter. Skyddar mot bakterier HydroTac absorberar snabbt det överflödiga exsudatet utan att torka ut såret. Den andningsbara polyuretanfilmen släpper igenom luft och ånga men är vätskeavvisande och ogenomtränglig för bakterier. Förbandet reglerar själv fuktgenomsläppligheten beroende på hur mycket det absorberar. Ju mer förbandet absorberar desto mer fukt släpper det ut. Annons

11 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring Att rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten, särskilt för äldre vet vi som jobbar inom vården. Nu skärper Socialstyrelsen vårdens och omsorgens ansvar för att förebygga och behandla undernäring. Genom att ställa krav på rutiner angående mat och näringsintag så undviker man näringsbrist hos gamla och sjuka. För lite eller fel mat kan få lika förödande konsekvenser som fel läkemedel för någon som är sjuk eller gammal. Med tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring kan både onödigt lidande och dödsfall undvikas, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen. Därför har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter som börjar gälla den 1 januari De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Undernäring är många gånger ett dolt problem som man behöver ha en särskild blick för att upptäcka. Det kräver att vården och omsorgen arbetar systematiskt utifrån rutiner. Hemtjänstpersonalen måste exempelvis veta hur den ska reagera på varningssignaler som trötthet, förvirring och halvätna matlådor, säger Katrin Westlund. Det kan också handla om att ha rutiner för att säkerställa att de som bor på äldreboende inte har för lång nattfasta, eller att ha system för att diagnosticera näringsbrist när en patient skrivs in på sjukhus. Hög ålder och sjukdom ökar risken för undernäring. Tillståndet får ofta negativa följdeffekter som depression, infektionskänslighet och svårighet att klara annars lindriga sjukdomar. Vägledning med praktiskt stöd Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vägledning Näring för god vård och omsorg. I den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Mer information, föreskriftrer och allmäna råd hittar du på Socialstyrelsens hemsida: Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: HÄLSAN i CENTRUM

12 E-CIGARETT Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod? E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen, samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu finns inte någon tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. De studier som finns om E-cigaretten som rökavvänjningsmedel är små och de flesta bygger på deltagare som rekryteras via E-cigarettbolagens hemsidor. I mitt arbete som rökavvänjare så träffar jag framför allt många ungdomar som vill sluta röka. De vill prova med E-cigaretten som första alternativ. Har själv läst en hel del artiklar, studier om E-cigaretten. De som har provat detta säger att E-cigaretten tillfredställer röksuget och tar bort abstinensen. Jag själv är tveksam att E-cigaretten är ett bra alternativ för att sluta röka, men tror att det är bra att börja med något annat läkemedel som är beprövat. Det finns många andra typer av läkemedel som används som hjälp för att sluta röka. I första hand kan man köpa receptfria läkemedel, såsom tuggummin och plåster. Läkemedel utan nikotin är receptbelagda tabletter som innehåller vareniklin eller bupropion. E-cigaretten säljs av många olika företag, framför allt via Internet, men även i mataffärer och av vissa tobakshandlare. De lanserar även E-cigaretten med touchfunktion som man använder till smarta telefoner. På senare tid har också tobaksbolag börja köpa upp E-cigarettföretag samt startat egna E-cigarettmärken. Hur fungerar E-cigaretten? E-cigaretten kan se ut som en penna eller en skruvmejsel. E-cigaretten liknar ofta en vanlig cigarett och man puffar på den som traditionell cigarett. E-cigaretten består vanligtvis av cigarettformad metallhylsa med kammare som kan laddas med vätska eller ampull. Vätskan innehåller olika kemikalier, smakämnen och ibland nikotin. När man använder E-cigaretten glöder den elektroniskt och vätskan bildar ånga eller rök som man andas ut. Ångan andas först in, nikotinet tas upp i munnen och lungorna och går sedan ut i blodomloppet. Källa: Läkemedelsverket. 10 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

13 E-CIGARETT Vissa av smakerna, som bubbelgum, kola, popcorn med smör, coca-cola, kakdeg och cannabis tyder på att tillverkarna inriktar sig mest på ungdomar. Studier visar att den även lockar rökande ungdomar. Det finns oro för att produkterna ska locka fler unga in i ett nikotinberoende eller till och med rekrytera nya tobaksrökare. En färsk undersökning bland ungdomar i USA visar att flera miljoner ungdomar använder dem och att en femte-del av dem inte tidigare rökt konventionella cigaretter. Läkemedelsverket bedömer att E-cigaretter med nikotin inte skall säljas fritt utan klassas som läkemedel. Och eftersom det inte finns några E-cigaretter som är godkända som läkemedel är försäljning förbjuden. Människor använder e-cigaretter för att komma åt nikotinet, som man i stor utsträckning kan dosera själv. Läkemedelsverket skriver på sin webbplats att skolpersonal har uppmärksammat att E-cigaretter även används av barn och Giftinformationscentralen rapporterar flera fall där barn drabbats av förgiftningssymtom. Källa: Läkemedelsverket. Folkmyndigheten anser tills vidare att de rökfria miljöerna ska hållas fria från E-cigaretter eftersom det kan vara svårt att se skillnad på produkterna, och respekten för rökförbudet äventyras. Den elektroniska cigaretten utvecklades i Kina omkring år 2000, introducerades i Europa 2006 och marknadsförs nu i en rad länder, däribland Sverige, främst på internet. Att röka E-cigarett kallas även för ångrökning eller på engelska vaping. Marknaden växer lavinartat, det finns 100- tals märken och många tobaksbolag utvecklar egna märken. En studie som publicerades i den ansedda tidskriften Tobacco Control i juni 2014 visade att varje månad dyker i genomsnitt tio nya märken upp, och över 240 nya smaker upp på Internet, och att det nu finns nära smaker. Carin Wåhlstrand Distriktssköterska/Rökavvänjare Fakta Har varit i kontakt med Lovisa Högberg som är AT - läkare, Falun, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. I artikeln från Läkartidningen 12-13/2014 som hon och Matz Larsson dr Överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro skriver de. E-cigaretten är ett dåligt alternativ till att sluta röka. Sammanfattningen av den studien. E-cigaretter marknadsförs som alternativ till tobaksrökning och ett sätt att sluta röka, bakom står företag och tobaksbolag med mycket pengar att tjäna. Oberoende forskning saknas, och risker att tobaken åter släpps in i finrummet är stor. Samma rökförbud som gäller för vanliga cigaretter bör omfatta även E-cigaretter. Psykologer mot Tobak vill göra psykologer, socionomer, folkhälsovetare och andra beteendevetare medvetna om sin viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att då vi i dagsläget saknar produktsäkerhetskontroll, kunskap om risker med e-cigaretter och gedigna vetenskapliga studier angående e-cigarettens värde som långsiktigt avvänjningsmedel rekommenderas e-cigaretten inte för rökavvänjning av experter. - E-cigaretten befaras vara en väg in i nikotinberoende för ungdomar och lockar även icke-rökare. - Produkten är läkemedelsklassad om den innehåller nikotin, och ingen sådan produkt är godkänd av Läkemedelsverket. Det är alltså idag olagligt att sälja e-cigaretter innehållande nikotin i Sverige. - E-cigaretten måste snarast möjligt kvalitetssäkras och förses med reklamförbud, 18-årsgräns och varningstext. - Produkten bör också omfattas av rökförbudet i rökfria miljöer. Sedan EU:s tobaksproduktdirektiv trätt i kraft i maj 2014 finns krav på att länderna reglerar e-cigarett och regeringen har tillsatt en utredning för att se över hur svensk lagstiftning ska anpassas till. HÄLSAN i CENTRUM

14 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Sötningsmedel ny studie Nu har en ny studie påvisat att konstgjort sötningsmedel påverkar vår bakterieflora på ett negativt sätt. Studien publicerades online 17 september i år i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna på ett sätt som leder till ett förstadium till typ 2-diabetes. Det hävdas i en ny stor forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature. Det är en helt ny koppling som nu görs mellan sötningsmedel och diabetes. Tidigare har myndigheter som testat sötningsmedel konstaterat att de i stort sett inte tas upp av kroppen och att de inte har någon skadlig effekt på människor. Forskarna bakom den nya studien har tittat på en möjlig indirekt effekt: sötningsmedlens påverkan på de flera kilo tarmbakterier som finns i våra kroppar. Enligt studien så påverkas sammansättningen av tarmfloran på ett vis som kan leda till glukosintolerans ett förstadium till typ 2-diabetes. I åratal har forskare varit förbryllade över att konstgjorda sötningsmedel inte tycks bidra till viktminskning, till och med att de kan ha motsatt effekt, skriver de amerikanska forskarna bakom den nya studien. Påverkar kroppens förmåga att reglera socker Vad forskarna bakom den nya studien anser sig ha funnit är att konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller socker, ändå har en effekt på kroppens förmåga att hantera sockerhalten i blodet, alltså glukos. Det konstgjorda sötningsmedlen visar sig i studien påverka bakteriefloran i magen så att glukosintolerans utvecklas. Glukosintolerans är ett förstadium till diabetes och en del av det metabola syndromet med övervikt, bukfetma, dåliga blodfetter och högt blodtryck. Det är ett väldigt intressant resultat. Det är en helt ny upptäckt som de här forskarna har gjort. Vetenskapligt är det en mycket välgjord studie, säger Nils Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och forskare inom klinisk mikrobiologi. Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck. Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat. Tarmfloran förändrades av sötningsmedlet Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos de möss som druckit vattnet med sötningsmedel. 12 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

15 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen, säger Livsmedelsverkets Nils Gunnar Ilbäck. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans. Det europeiska livsmedelsverket EFSA måste nu gå igenom de här resultaten, och som svensk myndighet vill vi delta i den granskningen. Diabetiker får ju på samma sätt som de här mössen höga glukosnivåer i blodet. Man har tidigare sett att även diabetiker har förändringar i tarmfloran. Precis hur stor omfattning som mössens tarmflora förändrats av sötningsmedlen framgår inte av den nya studien, men det är ju en sak som man måste titta på i den fortsatta granskningen, säger Nils Gunnar Ilbäck. Brukar anses extremt stabila Nils Gunnar Ilbäck menar att flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Några ändrade regler för användning av sötningsmedel lär det dock inte bli tal om ännu. Först och främst kommer det att göras mer forskning utifrån den nya upptäckten. Några ändrade rekommendationer kommer inte heller att utfärdas av svenska Livsmedelsverket. Det är för tidigt att säga något om vad det här kan leda till. Det här är ju bara en enda studie, och man kommer vilja se ytterligare studier för att kunna säkerställa de här resultaten. Men jag tror att det kommer att komma högt uppe på agendan för det europeiska Livsmedelsverket EFSA. Det här har ju ett mycket stort konsumentintresse, säger Nils Gunnar Ilbäck. Läsk och saft är ju de stora intagskällorna när det gäller de här ämnena. Ett visst intag sker också genom godis och halstabletter. Men läsk och saft är det som det framför allt handlar om. Fakta: Undersökningen * I den aktuella studien undersökte forskarna effekten av tre olika sötningsmedel (sackarin, sukralos och aspartam) hos möss och människor. * Mössen som utsattes för försöket och fick dricka vatten spetsat med sötningsmedlen drabbades av nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. * När mössen fick antibiotika, som slog ut delar av tarmfloran, normaliserades värdena igen. * När avföring transplanterades till helt bakteriefria möss, fick även dessa möss förhöjda blodsockervärden. Foto: Fotolia Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: * I en grupp om 400 människor hade de som regelbundet åt sötningsmedel en förändrad tarmflora. Fler hade även nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden, jämfört med dem som inte åt dess. * När sju friska frivilliga fick äta konstgjorda sötningsmedel så hade fyra av dem redan inom 5-7 dagar drabbats av sämre förmåga hos kroppen att reglera blodsockernivåer. Forskarna bakom studierna menar att vår individuella tarmflora, liksom varje människas unika genuppsättning, har stor betydelse för hur den mat vi äter påverkar oss och även för hur vi reagerar på konstgjorda sötningsmedel. HÄLSAN i CENTRUM

16 FRÅGA BARN Hälsan i Centrum frågar barn Vad är en fästing för något? Är den farlig? Gustaf: - Det är ett djur som suger blod. Är den farlig? -Den är jättefarlig! Måns: - Det är en spindel som suger blod. Är den farlig? - Ja, då tappar man ju blod. Å har man inget blod kvar dör man... Gustaf Nordqvist Ålder: 5 år i november Bor i: Sjuntorp Måns Westerberg Ålder: 6 år Bor i: Tullinge Esther: - Vet inte vad det är för något men tror att den är svart till färgen. Är den farlig: - Den är helt ofarlig. Nils: - En fästing är ett djur som är svart och det kan finnas på huvudet. Är den farlig? - Den kan vara farlig ibland. Esther Josefsson Ålder: 4 år Bor i: Lidköping Nils Josefsson Ålder: 6 år Bor i: Lidköping Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen: Helen Semmelhofer Layout Mail: Telefon: HÄLSAN i CENTRUM 3 14

17 Annons

18 SPIROMETRI Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården - En väg att minska gapet mellan tillgänglig vetenskap och klinisk praktik Tidigare studier visar att upp till 80 % av KOL-patienterna får sin diagnos sent i sjukdomsförloppet trots att 90 % av dessa har haft frekventa kontakter med sjukvården under lång tid angående typiska KOL-symtom. 75 % av KOL-patienterna har haft minst en KOL-exacerbation innan diagnosen sätts. Andra studier har studerat förekomsten av feldiagnostisering och felklassificering vid KOL. Deras resultat visar på förekomst av felaktiga beslut och de poängterar vikten av att satsa på utbildning och träning för utförarna av spirometri i primärvården. Flera av de studier som hittats i den inledande litteraturgenomgången utgick i sina tester från att det är dålig kvalitet på spirometrier utförda av sjuksköterskor. Metoder att kvalitetssäkra spirometrierna efterfrågas och bättre kunskap om utbildningskvalitet och kompetensutveckling kring spirometri-utförande behövs. Kvalitetsindikatorer för omvårdnad (Idvall, red, 2013) har en etablerad modell för kvalitets-säkring men det har tidigare inte funnits någon utarbetad modell för spirometrier. Det är inte bara kvaliteten på utförandet av spirometri, utan även kvaliteten på dokumentationen av den samma samt kvaliteten på samarbetet med tolkaren av testet som får betydelse för patienten. Om vi inte kan prestera godkända spirometritest och om vi inte kan avgöra om en onormal kurva beror på patientens symtom eller om det beror på utförandet, så är det såväl ett organisatoriskt problem, som ett etiskt- och ett kvalitets-problem. Tillkommer gör de problem som detta medför patienten i felaktig eller utebliven behandling samt försämrad livskvalitet på grund av felaktig eller utebliven diagnos. Kunskap om hur test ska utföras finns tillgängligt i nationella och internationella riktlinjer men formella studier saknas angående utvärdering och utbildning för att nå högkvalitativa spirometriresultat. Inför studien gjordes en manuell sökning om vilket utbildnings-utbud som finns, via Med sökord spirometri, fanns tre utbildningar 2013/2014: Vid fortsatt sökning med sökord kroniskt obstruktiv lungsjukdom fanns 4 utbildningar 2013/2014. ( Några tillkommit men inga med specifikt angivet spirometri-utförande). 16 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

19 SPIROMETRI Studien består av tre delar, samtliga med kvantitativ design. Inledningsvis skapades en kvalitetssäkringsmodell utifrån aktuella riktlinjer, något som tidigare saknats enligt litteraturen. Eftersom det är stödjande enligt litteraturen att ha check-listor, var den andra delen att sammanställa dessa. Slutligen utfördes en jämförande test av kvalitetsbedömningar gjorda av automatiska beräkningar, av extern expert och av intern utförare. Spirometritesterna hade utförts på en primärvårdsklinik i norra Sverige mellan juli 2013 och januari Det var ett litet konsekutivt urval med syfte att belysa bedömningen samt att genomföra en pilot-studie. Kvalitets-säkringsmodellen har skapats enligt Donabedians Struktur Process Resultat. Utifrån denna har jag sedan satt samman ett material som motsvarar kvalitetssäkringsmodellens innehåll. Margareta Decker Kvalitetssäkringsmodell för spirometri-undersökning Mail: Struktur Process Resultat Kvalitetskontroller och Utföraren ansvarar för: Trygg, väl förberedd patient hygien Skriftliga, evidensbaserade rutiner för hög-kvalitativa spirometri-tester - Adekvat utbildning och kompetens Spirometri-tester anpassade till patientens förmåga och hälsoproblem Dokumentationsrutiner - Förberedelser Resultat med hög acceptabilitet (A-F) och reproducerbarhet, för säkrare tolkning, diagnos, behandling och uppföljning Utbildning, fortbildning - Information Trygg, väl förberedd utförare och feedback - Ta stöd av checklista för in-action-reflektion - Feedback och bedömning under test - Dokumentation enligt checklista - Reflektion av egna omvårdnadshandlingar Arbetsgivaren ansvarar för möjlighet till: - Adekvat utbildning och kompetens - Feedback och konstruktiv kritik till utföraren på resultaten - Korrigerande feedback med stöd att förbättra kvaliteten - Positiv återkoppling på väl genomförda tester - Regelbunden fortbildning Referens: Idvall, E., red. (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia HÄLSAN i CENTRUM

20 LEGPAL - PRESSRELEASE Nu är benstödet här som Legpal! pressrelease Redan 2010 kunde Hälsan i Centrum berätta om Christina Wieslander, distriktssköterskan i Blekinge som utvecklat ett benstöd att i första hand använda i hemsjukvården. Nu finns benstödet på marknaden under namnet Legpal. Det har varit en mödosam resa och mer än en gång har jag varit beredd att ge upp, men nu, när jag äntligen nått hela vägen känns det riktigt bra, säger Christina. På finns all information som behövs för att förstå benstödets fördelar, hur och i vilka sammanhang det kan användas och givetvis beställningsformulär. Man kan välja mellan att köpa, hyra eller prova Legpal gratis under tre veckor. Lång utvecklingstid Måste det verkligen vara så här tungt och besvärligt att arbeta med såromläggningar? Tanken slog mig gång efter annan, när jag arbetade som distriktssköterska. Vi hade ett stort antal omläggningar som skulle göras, inleder Christina sin berättelse. Arbetet var tungt och belastade såväl rygg som knä och axlar. Oftast tog arbetet lång tid, eftersom det inte fanns något hjälpmedel. Och patienterna satt oftast obekvämt. Inte sällan fick de krampkänningar och smärta under behandlingen. Hela situationen kändes fel, helt enkelt. Det var så det började. Hennes tankar kring ett bra hjälpmedel för behandling av ben och fötter följde inte någon snitslad bana, direkt. Men hon hade flera idéer. Ett bra benstöd skulle vara mobilt och lätt att ta med sig vid hemsjukvård. Det skulle helst kunna användas både på golv, på brits och i säng. Det hela ledde fram till en idéskiss. Men hur skulle hon göra sedan? Jag sökte med ljus och lykta över hela Blekinge för att få tag på andra som kunde hjälpa mig att förverkliga idén om Legpal. Och även om det var mödosamt jag har ju ett ordinarie arbete att sköta också så fick jag under den här resan mycket värdefull hjälp av bland andra ALMI, Blekinge Tekniska Högskola och inte minst uppfinnaren Åke Johansson i Svängsta. Vi har utvecklat tillsammans, bollat idéer och finslipat detaljer, säger Christina. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka alla dem som under de senaste åren hjälpt till genom att testa Legpal i skarpt läge. Nu vet vi att vi lanserar ett hjälpmedel som förbättrar arbetsmiljön högst väsentligt, som besparar mycket ryggont och som gör behandlingarna mycket bekvämare för patienterna. 18 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Ang sjukanmälan för elever.

Ang sjukanmälan för elever. Skolan informerar: Ang sjukanmälan för elever. I fredags lyckades vi inte komma in på Telias telefonsvarare och avlyssna sjukanmälan för elever, detta är nu åtgärdat i efterhand och ni som sjukanmält era

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

E-cigaretten. eller BÖRJA

E-cigaretten. eller BÖRJA E-cigaretten eller BÖRJA E-cigaretten är oreglerad Utvecklades i Kina början av 2000-talet, introducerades 2006 i Europa Finns 100-tals märken, varje månad dyker i snitt 10 nya märken upp och 240 smaker,

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer