HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/2014 - Lösnummerpris: 30:-"

Transkript

1 HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 3/ Lösnummerpris: 30:- E-cigarett - är det en bra rökavvänjningsmetod? Svårläkta sår Sötningsmedel - ny studie

2 Annons

3 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 3, Årgång 56 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Mona Jonsson Irene Wikström Carin Wåhlstrand Prenumerationer: Kristina Hesslund Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Katarina Persson Stenbärsvägen 11, Östersund Telefon: Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: , Innehåll: I Fokus...2 Svårläkta sår hos äldre...4 Två dagars fokus på sår...6 Produktinformation Hartmann...8 Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring.9 Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod?...10 Sötningsmedel...12 Fråga barn...14 Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården...16 Benstödet Legpal...18 Prostatacancer...22 Bokrecensioner...28 Sammanställning av disputerade distriktssköterskor..29 Tips DSF...30 Ordföranden i DSF Sverige...32 DSF Inbjudan - Göteborg...33 Nya medlemmar...33 DSF Skåne - Reseberättelse...34 DSF Kalendarium...38 Anmäl din adressändring här...39 DSF Sverige...40 Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel

4 I FOKUS Vilken sensommar och höst vi haft! Jag hade glömt att det gått så långt in på hösten eftersom det varit varmt så länge. Måste erkänna att jag fick en liten chock när det helt plötsligt blev kallt. Samtidigt är det skönt att få tända ljus eller i kaminen och mysa med en bok. Jag har hunnit med att plocka lite svamp, rösta och gå på Bokmässan. När detta skrivs har styrelsen haft ett uppstartsmöte och två telefonmöten och snart är det dags för ordförandedagarna. Hösten är en uppstartstid för mycket, bl.a. kurser. För min del innebär den här hösten att jag äntligen ska försöka skriva min magisteruppsats. Om allt går som jag tänkt mig ska jag titta på hur vårdvalet i Göteborg påverkat distriktssköterskans yrkesroll. Min upplevelse är att vår yrkesroll förändrats mycket och att tiden för vårt förebyggande folkhälsoarbete nästan har försvunnit. Kan ju hoppas på att min bild är fel men tyvärr tror jag att den stämmer. Det är de signaler jag får från flera håll i alla fall. Hoppas att det blir en artikel till tidningen i vår och att det förhoppningsvis kan bli en diskussion om vår arbetssituation. Jag misstänker att jag inte är ensam om att skriva uppsats. Ni andra får gärna dela med er av era arbeten eller projekt. Vi publicerar gärna artiklar i tidningen! Era erfarenheter och slutsatser är intressanta för oss andra att läsa om och tankar och idéer kan spridas vidare och kanske vidareutvecklas. Har ni varit på någon lärorik konferens eller resa tar vi tacksamt emot en berättelse om det också. Vi kan ju inte publicera hela uppsatser men skriv gärna en sammanfattning och skicka gärna med någon bild också. Styrelsen har uppdaterat en del policydokument och riktlinjer. Allt finns utlagt på hemsidan så det är bara att gå in och läsa. Vi ska även försöka uppdatera själva hemsidan så att man t.ex. kan anmäla sig som medlem direkt på hemsidan. Det vore bra om ni tittar över de lokala hemsidorna också. Det är nog många föreningar som bytt styrelseledamöter men kanske inte tänkt på att ändra även på hemsidan. Glöm inte bort att visa en aktuell mailadress på hemsidan. Ni vet väl om att alla styrelseledamöter kan få distriktsskoterska.se-adress kopplad till valfri mail? Då behöver ni inte lämna ut era privata mailadresser. Hör av er till mig eller Birgitta så ordnar vi det. När denna tidning kommer i brevlådan har vi hunnit ha höstens ordförandedagar också. Även i år kommer vi att vara i Uppsala. Jag hoppas att jag får träffa många av er där. Tror att det är viktigt att vi får träffas och diskutera både sådant som är bra och jobbigt i föreningarna. Det är viktigt att vi försöker hålla föreningen levande. Var och en kan vi inte påverka så mycket men enade kan vi göra ganska mycket! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige 2 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

5 Annons

6 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling Ny rapport! I augusti publicerade SBU en ny kunskapsöversikt om hur man kan förhindra och behandla svårläkta sår. Det är oklart vad som är den bästa behandlingen för svårläkta sår hos äldre visar en ny rapport från SBU. Kunskapsluckorna är många men det finns stöd för att operation av åderbråck kan minska återfall av vissa typer av bensår. Operation är troligen också kostnadseffektivt. En sammanfattning av rapporten: Svårläkta sår hos äldre - Prevention och behandling kan ni läsa här nedan. Länk till hela rapporten hittar du här: S vårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling. Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolkning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området. 4 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

7 NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Bakgrund Med ett svårläkt sår menas att en person har ett öppet sår i mer än sex veckor. Svårläkta sår delas in i bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes, och trycksår. Risken för svårläkta sår ökar med åldern och gruppen äldre ökar snabbt. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade personen med smärta och nedsatt livskvalitet. Såren innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Vill du beställa en rapport eller sammanfattning? Ring vår kundtjänst på tel eller skicka e-post till Kontaktpersoner Rut Öien Ordförande, Med dr Telefon Christina Lindholm Professor Telefon Jenny Odeberg Projektledare SBU Svårläkta sår hos äldre Prevention och behandling En systematisk litteraturöversikt Augusti 2014 (preliminär version webbpublicerad ) SBU:s slutsatser Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter: - Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. - Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet. Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment Välkommen att prenumerera på SBU:s nyhetsbrev, sök kontakt och klicka på länken prenumerera på SBU:s nyhetbrev: Jenny Odeberg, Projektledare SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering E-post Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: HÄLSAN i CENTRUM

8 KONFERENS - TVÅ DAGARS FOKUS PÅ SÅR Två dagars fokus på sår - Hur ser framtidens behandlingsmetoder ut och vad kan vi göra idag? Återigen samlas Sveriges främsta experter inom sårbehandling på Sårbehandlingssymposium däribland Christina Lindholm, Susanne Dufva och Eva Robertsson! Svårläkta sår är ett globalt sjukvårdsproblem och inom den industrialiserade världen beräknas ca 2 4 procent av all hälso- och sjukvårdsbudget gå till sårrelaterade kostnader. Bensårsvården i Sverige kostar ett par miljarder om året, 1-2 procent av hela sjukvårdens budget. Sårläkning och behandling kostar samhället enorma summor, men med hjälp av bättre behandling kan vi få ned kostnaderna och samtidigt minska patienters lidande. - Detta är en stor utmaning för många som arbetar i vården, speciellt för sjuksköterskorna. Därför är det viktigt att samlas och diskutera hur vi kan arbeta optimalt med moderna och effektiva behandlingsmöjligheter samt håller oss uppdaterade på nyheter inom området, säger Josefine Lindblad, senior projektledare på Centrum för Kunskapsutveckling. Samtidigt konstaterar SBU i en ny rapport att det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är skralt. Under konferensen föreläser Christina Lindholm om sina erfarenheter kring detta och vilka svårigheter detta medför. Med anledning av de utmaningar som framförallt sjuksköterskor möter, har Sårbehandlingssymposium vuxit fram som en årlig möteplats där experter, kollegor och leverantörer möts. Ämnen som moderna och effektiva lokalbehandlingsmöjligheter, de senaste nyheterna på marknaden i Sverige däribland jod, honung och silverförband, samt även de internationella trenderna inom sårbehandling gås igenom med hjälp av några av Sveriges främsta experter. - Genom åren har deltagarna gett konferensen höga betyg och intresset är stort för nästa års konferens, avslutar Josefine som ser fram emot två dagar då vi samlas för att ta del av ny kunskap samt utbyta erfarenheter med kollegor från hela landet. Om sårbehandlingssymposium Datum: januari 2015 Plats: Stockholm Mer info: www. sarbehandlingssymposium.se Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! 6 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

9 SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur? Fallpresentationer effektiv omvårdnad och behandling vid trycksår, cancersår, bensår, diabetessår, operationssår, infekterade sår Hur samverkar vi bäst för läkta sår? När såren inte läker vilka alternativ finns? Kostnadseffektivitet och välbehandlade nöjda patienter, är det förenligt? Effektiva metoder för att minska smärta vid sår KEYNOTE SPEAKER: Christina Lindholm, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset SAMARBETSPARTNERS Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! Talare: Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset Susanne Dufva, Karolinska Universitetssjukhuset Eva Robertsson, ER Education Malmö Lars-Olof Nordfors, Danderyds sjukhus Liselott Holgersson, Södersjukhuset Margareta Grauers, MG Konsult Sår & Hud Utställare: Anmäl dig på tfn:

10 PRODUKTINFORMATION Produktinformation - Hartmann - Enkel, okomplicerad och hygienisk HydroTac : Det hydroaktiva förbandet som håller det torra såret fuktigt och det vätskande såret under kontroll. HydroTac erbjuder två funktioner i en med sin kombination av absorption och tillförsel av fukt, allt för att få en optimal sårläkningsmiljö och uppnå en effektiv läkning. HydroTac och HydroTac Comfort finns i flera storlekar och varianter. Fuktighetsgivande hydrogel med AquaClear Technology HARTMANNs AquaClear Technology håller det torra såret fuktigt för att granulerings och epitelfaserna skall fungera på bästa sätt. Den nätliknande hydrogelen tillför fukt när såret är för torrt. En fuktig sårmiljö är nödvändig för att ett sår skall läka. Gelen på förbandets kontaktyta förhindrar även att förbandet fastnar i såret och möjliggör att HydroTac kan tas bort utan att patienten upplever smärta idealiskt för smärtkänsliga patienter. Skyddar mot bakterier HydroTac absorberar snabbt det överflödiga exsudatet utan att torka ut såret. Den andningsbara polyuretanfilmen släpper igenom luft och ånga men är vätskeavvisande och ogenomtränglig för bakterier. Förbandet reglerar själv fuktgenomsläppligheten beroende på hur mycket det absorberar. Ju mer förbandet absorberar desto mer fukt släpper det ut. Annons

11 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring Att rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten, särskilt för äldre vet vi som jobbar inom vården. Nu skärper Socialstyrelsen vårdens och omsorgens ansvar för att förebygga och behandla undernäring. Genom att ställa krav på rutiner angående mat och näringsintag så undviker man näringsbrist hos gamla och sjuka. För lite eller fel mat kan få lika förödande konsekvenser som fel läkemedel för någon som är sjuk eller gammal. Med tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring kan både onödigt lidande och dödsfall undvikas, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen. Därför har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter som börjar gälla den 1 januari De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Undernäring är många gånger ett dolt problem som man behöver ha en särskild blick för att upptäcka. Det kräver att vården och omsorgen arbetar systematiskt utifrån rutiner. Hemtjänstpersonalen måste exempelvis veta hur den ska reagera på varningssignaler som trötthet, förvirring och halvätna matlådor, säger Katrin Westlund. Det kan också handla om att ha rutiner för att säkerställa att de som bor på äldreboende inte har för lång nattfasta, eller att ha system för att diagnosticera näringsbrist när en patient skrivs in på sjukhus. Hög ålder och sjukdom ökar risken för undernäring. Tillståndet får ofta negativa följdeffekter som depression, infektionskänslighet och svårighet att klara annars lindriga sjukdomar. Vägledning med praktiskt stöd Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vägledning Näring för god vård och omsorg. I den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Mer information, föreskriftrer och allmäna råd hittar du på Socialstyrelsens hemsida: Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: HÄLSAN i CENTRUM

12 E-CIGARETT Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod? E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen, samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu finns inte någon tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. De studier som finns om E-cigaretten som rökavvänjningsmedel är små och de flesta bygger på deltagare som rekryteras via E-cigarettbolagens hemsidor. I mitt arbete som rökavvänjare så träffar jag framför allt många ungdomar som vill sluta röka. De vill prova med E-cigaretten som första alternativ. Har själv läst en hel del artiklar, studier om E-cigaretten. De som har provat detta säger att E-cigaretten tillfredställer röksuget och tar bort abstinensen. Jag själv är tveksam att E-cigaretten är ett bra alternativ för att sluta röka, men tror att det är bra att börja med något annat läkemedel som är beprövat. Det finns många andra typer av läkemedel som används som hjälp för att sluta röka. I första hand kan man köpa receptfria läkemedel, såsom tuggummin och plåster. Läkemedel utan nikotin är receptbelagda tabletter som innehåller vareniklin eller bupropion. E-cigaretten säljs av många olika företag, framför allt via Internet, men även i mataffärer och av vissa tobakshandlare. De lanserar även E-cigaretten med touchfunktion som man använder till smarta telefoner. På senare tid har också tobaksbolag börja köpa upp E-cigarettföretag samt startat egna E-cigarettmärken. Hur fungerar E-cigaretten? E-cigaretten kan se ut som en penna eller en skruvmejsel. E-cigaretten liknar ofta en vanlig cigarett och man puffar på den som traditionell cigarett. E-cigaretten består vanligtvis av cigarettformad metallhylsa med kammare som kan laddas med vätska eller ampull. Vätskan innehåller olika kemikalier, smakämnen och ibland nikotin. När man använder E-cigaretten glöder den elektroniskt och vätskan bildar ånga eller rök som man andas ut. Ångan andas först in, nikotinet tas upp i munnen och lungorna och går sedan ut i blodomloppet. Källa: Läkemedelsverket. 10 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

13 E-CIGARETT Vissa av smakerna, som bubbelgum, kola, popcorn med smör, coca-cola, kakdeg och cannabis tyder på att tillverkarna inriktar sig mest på ungdomar. Studier visar att den även lockar rökande ungdomar. Det finns oro för att produkterna ska locka fler unga in i ett nikotinberoende eller till och med rekrytera nya tobaksrökare. En färsk undersökning bland ungdomar i USA visar att flera miljoner ungdomar använder dem och att en femte-del av dem inte tidigare rökt konventionella cigaretter. Läkemedelsverket bedömer att E-cigaretter med nikotin inte skall säljas fritt utan klassas som läkemedel. Och eftersom det inte finns några E-cigaretter som är godkända som läkemedel är försäljning förbjuden. Människor använder e-cigaretter för att komma åt nikotinet, som man i stor utsträckning kan dosera själv. Läkemedelsverket skriver på sin webbplats att skolpersonal har uppmärksammat att E-cigaretter även används av barn och Giftinformationscentralen rapporterar flera fall där barn drabbats av förgiftningssymtom. Källa: Läkemedelsverket. Folkmyndigheten anser tills vidare att de rökfria miljöerna ska hållas fria från E-cigaretter eftersom det kan vara svårt att se skillnad på produkterna, och respekten för rökförbudet äventyras. Den elektroniska cigaretten utvecklades i Kina omkring år 2000, introducerades i Europa 2006 och marknadsförs nu i en rad länder, däribland Sverige, främst på internet. Att röka E-cigarett kallas även för ångrökning eller på engelska vaping. Marknaden växer lavinartat, det finns 100- tals märken och många tobaksbolag utvecklar egna märken. En studie som publicerades i den ansedda tidskriften Tobacco Control i juni 2014 visade att varje månad dyker i genomsnitt tio nya märken upp, och över 240 nya smaker upp på Internet, och att det nu finns nära smaker. Carin Wåhlstrand Distriktssköterska/Rökavvänjare Fakta Har varit i kontakt med Lovisa Högberg som är AT - läkare, Falun, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. I artikeln från Läkartidningen 12-13/2014 som hon och Matz Larsson dr Överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro skriver de. E-cigaretten är ett dåligt alternativ till att sluta röka. Sammanfattningen av den studien. E-cigaretter marknadsförs som alternativ till tobaksrökning och ett sätt att sluta röka, bakom står företag och tobaksbolag med mycket pengar att tjäna. Oberoende forskning saknas, och risker att tobaken åter släpps in i finrummet är stor. Samma rökförbud som gäller för vanliga cigaretter bör omfatta även E-cigaretter. Psykologer mot Tobak vill göra psykologer, socionomer, folkhälsovetare och andra beteendevetare medvetna om sin viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att då vi i dagsläget saknar produktsäkerhetskontroll, kunskap om risker med e-cigaretter och gedigna vetenskapliga studier angående e-cigarettens värde som långsiktigt avvänjningsmedel rekommenderas e-cigaretten inte för rökavvänjning av experter. - E-cigaretten befaras vara en väg in i nikotinberoende för ungdomar och lockar även icke-rökare. - Produkten är läkemedelsklassad om den innehåller nikotin, och ingen sådan produkt är godkänd av Läkemedelsverket. Det är alltså idag olagligt att sälja e-cigaretter innehållande nikotin i Sverige. - E-cigaretten måste snarast möjligt kvalitetssäkras och förses med reklamförbud, 18-årsgräns och varningstext. - Produkten bör också omfattas av rökförbudet i rökfria miljöer. Sedan EU:s tobaksproduktdirektiv trätt i kraft i maj 2014 finns krav på att länderna reglerar e-cigarett och regeringen har tillsatt en utredning för att se över hur svensk lagstiftning ska anpassas till. HÄLSAN i CENTRUM

14 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Sötningsmedel ny studie Nu har en ny studie påvisat att konstgjort sötningsmedel påverkar vår bakterieflora på ett negativt sätt. Studien publicerades online 17 september i år i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna på ett sätt som leder till ett förstadium till typ 2-diabetes. Det hävdas i en ny stor forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature. Det är en helt ny koppling som nu görs mellan sötningsmedel och diabetes. Tidigare har myndigheter som testat sötningsmedel konstaterat att de i stort sett inte tas upp av kroppen och att de inte har någon skadlig effekt på människor. Forskarna bakom den nya studien har tittat på en möjlig indirekt effekt: sötningsmedlens påverkan på de flera kilo tarmbakterier som finns i våra kroppar. Enligt studien så påverkas sammansättningen av tarmfloran på ett vis som kan leda till glukosintolerans ett förstadium till typ 2-diabetes. I åratal har forskare varit förbryllade över att konstgjorda sötningsmedel inte tycks bidra till viktminskning, till och med att de kan ha motsatt effekt, skriver de amerikanska forskarna bakom den nya studien. Påverkar kroppens förmåga att reglera socker Vad forskarna bakom den nya studien anser sig ha funnit är att konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller socker, ändå har en effekt på kroppens förmåga att hantera sockerhalten i blodet, alltså glukos. Det konstgjorda sötningsmedlen visar sig i studien påverka bakteriefloran i magen så att glukosintolerans utvecklas. Glukosintolerans är ett förstadium till diabetes och en del av det metabola syndromet med övervikt, bukfetma, dåliga blodfetter och högt blodtryck. Det är ett väldigt intressant resultat. Det är en helt ny upptäckt som de här forskarna har gjort. Vetenskapligt är det en mycket välgjord studie, säger Nils Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och forskare inom klinisk mikrobiologi. Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck. Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat. Tarmfloran förändrades av sötningsmedlet Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos de möss som druckit vattnet med sötningsmedel. 12 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

15 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen, säger Livsmedelsverkets Nils Gunnar Ilbäck. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans. Det europeiska livsmedelsverket EFSA måste nu gå igenom de här resultaten, och som svensk myndighet vill vi delta i den granskningen. Diabetiker får ju på samma sätt som de här mössen höga glukosnivåer i blodet. Man har tidigare sett att även diabetiker har förändringar i tarmfloran. Precis hur stor omfattning som mössens tarmflora förändrats av sötningsmedlen framgår inte av den nya studien, men det är ju en sak som man måste titta på i den fortsatta granskningen, säger Nils Gunnar Ilbäck. Brukar anses extremt stabila Nils Gunnar Ilbäck menar att flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Några ändrade regler för användning av sötningsmedel lär det dock inte bli tal om ännu. Först och främst kommer det att göras mer forskning utifrån den nya upptäckten. Några ändrade rekommendationer kommer inte heller att utfärdas av svenska Livsmedelsverket. Det är för tidigt att säga något om vad det här kan leda till. Det här är ju bara en enda studie, och man kommer vilja se ytterligare studier för att kunna säkerställa de här resultaten. Men jag tror att det kommer att komma högt uppe på agendan för det europeiska Livsmedelsverket EFSA. Det här har ju ett mycket stort konsumentintresse, säger Nils Gunnar Ilbäck. Läsk och saft är ju de stora intagskällorna när det gäller de här ämnena. Ett visst intag sker också genom godis och halstabletter. Men läsk och saft är det som det framför allt handlar om. Fakta: Undersökningen * I den aktuella studien undersökte forskarna effekten av tre olika sötningsmedel (sackarin, sukralos och aspartam) hos möss och människor. * Mössen som utsattes för försöket och fick dricka vatten spetsat med sötningsmedlen drabbades av nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. * När mössen fick antibiotika, som slog ut delar av tarmfloran, normaliserades värdena igen. * När avföring transplanterades till helt bakteriefria möss, fick även dessa möss förhöjda blodsockervärden. Foto: Fotolia Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: * I en grupp om 400 människor hade de som regelbundet åt sötningsmedel en förändrad tarmflora. Fler hade även nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden, jämfört med dem som inte åt dess. * När sju friska frivilliga fick äta konstgjorda sötningsmedel så hade fyra av dem redan inom 5-7 dagar drabbats av sämre förmåga hos kroppen att reglera blodsockernivåer. Forskarna bakom studierna menar att vår individuella tarmflora, liksom varje människas unika genuppsättning, har stor betydelse för hur den mat vi äter påverkar oss och även för hur vi reagerar på konstgjorda sötningsmedel. HÄLSAN i CENTRUM

16 FRÅGA BARN Hälsan i Centrum frågar barn Vad är en fästing för något? Är den farlig? Gustaf: - Det är ett djur som suger blod. Är den farlig? -Den är jättefarlig! Måns: - Det är en spindel som suger blod. Är den farlig? - Ja, då tappar man ju blod. Å har man inget blod kvar dör man... Gustaf Nordqvist Ålder: 5 år i november Bor i: Sjuntorp Måns Westerberg Ålder: 6 år Bor i: Tullinge Esther: - Vet inte vad det är för något men tror att den är svart till färgen. Är den farlig: - Den är helt ofarlig. Nils: - En fästing är ett djur som är svart och det kan finnas på huvudet. Är den farlig? - Den kan vara farlig ibland. Esther Josefsson Ålder: 4 år Bor i: Lidköping Nils Josefsson Ålder: 6 år Bor i: Lidköping Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen: Helen Semmelhofer Layout Mail: Telefon: HÄLSAN i CENTRUM 3 14

17 Annons

18 SPIROMETRI Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården - En väg att minska gapet mellan tillgänglig vetenskap och klinisk praktik Tidigare studier visar att upp till 80 % av KOL-patienterna får sin diagnos sent i sjukdomsförloppet trots att 90 % av dessa har haft frekventa kontakter med sjukvården under lång tid angående typiska KOL-symtom. 75 % av KOL-patienterna har haft minst en KOL-exacerbation innan diagnosen sätts. Andra studier har studerat förekomsten av feldiagnostisering och felklassificering vid KOL. Deras resultat visar på förekomst av felaktiga beslut och de poängterar vikten av att satsa på utbildning och träning för utförarna av spirometri i primärvården. Flera av de studier som hittats i den inledande litteraturgenomgången utgick i sina tester från att det är dålig kvalitet på spirometrier utförda av sjuksköterskor. Metoder att kvalitetssäkra spirometrierna efterfrågas och bättre kunskap om utbildningskvalitet och kompetensutveckling kring spirometri-utförande behövs. Kvalitetsindikatorer för omvårdnad (Idvall, red, 2013) har en etablerad modell för kvalitets-säkring men det har tidigare inte funnits någon utarbetad modell för spirometrier. Det är inte bara kvaliteten på utförandet av spirometri, utan även kvaliteten på dokumentationen av den samma samt kvaliteten på samarbetet med tolkaren av testet som får betydelse för patienten. Om vi inte kan prestera godkända spirometritest och om vi inte kan avgöra om en onormal kurva beror på patientens symtom eller om det beror på utförandet, så är det såväl ett organisatoriskt problem, som ett etiskt- och ett kvalitets-problem. Tillkommer gör de problem som detta medför patienten i felaktig eller utebliven behandling samt försämrad livskvalitet på grund av felaktig eller utebliven diagnos. Kunskap om hur test ska utföras finns tillgängligt i nationella och internationella riktlinjer men formella studier saknas angående utvärdering och utbildning för att nå högkvalitativa spirometriresultat. Inför studien gjordes en manuell sökning om vilket utbildnings-utbud som finns, via Med sökord spirometri, fanns tre utbildningar 2013/2014: Vid fortsatt sökning med sökord kroniskt obstruktiv lungsjukdom fanns 4 utbildningar 2013/2014. ( Några tillkommit men inga med specifikt angivet spirometri-utförande). 16 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

19 SPIROMETRI Studien består av tre delar, samtliga med kvantitativ design. Inledningsvis skapades en kvalitetssäkringsmodell utifrån aktuella riktlinjer, något som tidigare saknats enligt litteraturen. Eftersom det är stödjande enligt litteraturen att ha check-listor, var den andra delen att sammanställa dessa. Slutligen utfördes en jämförande test av kvalitetsbedömningar gjorda av automatiska beräkningar, av extern expert och av intern utförare. Spirometritesterna hade utförts på en primärvårdsklinik i norra Sverige mellan juli 2013 och januari Det var ett litet konsekutivt urval med syfte att belysa bedömningen samt att genomföra en pilot-studie. Kvalitets-säkringsmodellen har skapats enligt Donabedians Struktur Process Resultat. Utifrån denna har jag sedan satt samman ett material som motsvarar kvalitetssäkringsmodellens innehåll. Margareta Decker Kvalitetssäkringsmodell för spirometri-undersökning Mail: Struktur Process Resultat Kvalitetskontroller och Utföraren ansvarar för: Trygg, väl förberedd patient hygien Skriftliga, evidensbaserade rutiner för hög-kvalitativa spirometri-tester - Adekvat utbildning och kompetens Spirometri-tester anpassade till patientens förmåga och hälsoproblem Dokumentationsrutiner - Förberedelser Resultat med hög acceptabilitet (A-F) och reproducerbarhet, för säkrare tolkning, diagnos, behandling och uppföljning Utbildning, fortbildning - Information Trygg, väl förberedd utförare och feedback - Ta stöd av checklista för in-action-reflektion - Feedback och bedömning under test - Dokumentation enligt checklista - Reflektion av egna omvårdnadshandlingar Arbetsgivaren ansvarar för möjlighet till: - Adekvat utbildning och kompetens - Feedback och konstruktiv kritik till utföraren på resultaten - Korrigerande feedback med stöd att förbättra kvaliteten - Positiv återkoppling på väl genomförda tester - Regelbunden fortbildning Referens: Idvall, E., red. (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia HÄLSAN i CENTRUM

20 LEGPAL - PRESSRELEASE Nu är benstödet här som Legpal! pressrelease Redan 2010 kunde Hälsan i Centrum berätta om Christina Wieslander, distriktssköterskan i Blekinge som utvecklat ett benstöd att i första hand använda i hemsjukvården. Nu finns benstödet på marknaden under namnet Legpal. Det har varit en mödosam resa och mer än en gång har jag varit beredd att ge upp, men nu, när jag äntligen nått hela vägen känns det riktigt bra, säger Christina. På finns all information som behövs för att förstå benstödets fördelar, hur och i vilka sammanhang det kan användas och givetvis beställningsformulär. Man kan välja mellan att köpa, hyra eller prova Legpal gratis under tre veckor. Lång utvecklingstid Måste det verkligen vara så här tungt och besvärligt att arbeta med såromläggningar? Tanken slog mig gång efter annan, när jag arbetade som distriktssköterska. Vi hade ett stort antal omläggningar som skulle göras, inleder Christina sin berättelse. Arbetet var tungt och belastade såväl rygg som knä och axlar. Oftast tog arbetet lång tid, eftersom det inte fanns något hjälpmedel. Och patienterna satt oftast obekvämt. Inte sällan fick de krampkänningar och smärta under behandlingen. Hela situationen kändes fel, helt enkelt. Det var så det började. Hennes tankar kring ett bra hjälpmedel för behandling av ben och fötter följde inte någon snitslad bana, direkt. Men hon hade flera idéer. Ett bra benstöd skulle vara mobilt och lätt att ta med sig vid hemsjukvård. Det skulle helst kunna användas både på golv, på brits och i säng. Det hela ledde fram till en idéskiss. Men hur skulle hon göra sedan? Jag sökte med ljus och lykta över hela Blekinge för att få tag på andra som kunde hjälpa mig att förverkliga idén om Legpal. Och även om det var mödosamt jag har ju ett ordinarie arbete att sköta också så fick jag under den här resan mycket värdefull hjälp av bland andra ALMI, Blekinge Tekniska Högskola och inte minst uppfinnaren Åke Johansson i Svängsta. Vi har utvecklat tillsammans, bollat idéer och finslipat detaljer, säger Christina. Jag vill också ta tillfället i akt att tacka alla dem som under de senaste åren hjälpt till genom att testa Legpal i skarpt läge. Nu vet vi att vi lanserar ett hjälpmedel som förbättrar arbetsmiljön högst väsentligt, som besparar mycket ryggont och som gör behandlingarna mycket bekvämare för patienterna. 18 HÄLSAN i CENTRUM 3 14

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015

SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015 SÅRBEHANDLINGS- SYMPOSIUM 2015 20-21 JANUARI 2015 STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖR 11:E ÅRET I RAD Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter nyheter för 2015! Honung en mirakelkur?

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Sår talare. Datum och plats: maj 2014, Stockholm. Medlemmar får 15 % rabatt kunskap utveckling inspiration

Sår talare. Datum och plats: maj 2014, Stockholm. Medlemmar får 15 % rabatt kunskap utveckling inspiration Sår 2014 Medlemmar får 15 % rabatt kunskap utveckling inspiration Lär dig identifiera vilken typ av sår patienten har samt behandla/minska läkningshämmande faktorer När patienten har ont hur minskar du

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Ang sjukanmälan för elever.

Ang sjukanmälan för elever. Skolan informerar: Ang sjukanmälan för elever. I fredags lyckades vi inte komma in på Telias telefonsvarare och avlyssna sjukanmälan för elever, detta är nu åtgärdat i efterhand och ni som sjukanmält era

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Christina Lindholm Professor emerita Dermatologisjuksköterska

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) är en yrkesförening för sjuksköterskor som har eller genomgår specialistutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt.

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Bra att veta inför presentationen Pro Vitae är en patientförening. Vi är inga läkare. Vi talar utifrån egna vunna erfarenheter. Vi diskuterar inga enskilda diagnoser.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Ingen patient ska skadas i vården

Ingen patient ska skadas i vården Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Minskad psykisk ohälsa hos äldre

Minskad psykisk ohälsa hos äldre Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Evidens Vetenskap i äldrevården

Evidens Vetenskap i äldrevården Evidens Vetenskap i äldrevården En ny broschyr som i första hand riktar sig till MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) i den kommunala äldrevården. Syftet är att diskutera betydelsen av utvärdering

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

DUTASTERIDE RATIOPHARM 0,5 MG MJUKA KAPSLAR OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

DUTASTERIDE RATIOPHARM 0,5 MG MJUKA KAPSLAR OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN DUTASTERIDE RATIOPHARM 0,5 MG MJUKA KAPSLAR Datum: 16.3.2016, Version: 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:37 LS 0912-1036 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m.fl. (S) om förebyggande insatser mot prostatacancer Föredragande landstingsråd: Lars Joakim

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer