Mycket sorg, mycket tårar men ändå också väldigt mycket glädje

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mycket sorg, mycket tårar men ändå också väldigt mycket glädje"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för sociologi. Socionomprogrammet. Självständigt arbete i sociologi med inriktning mot socialt arbete 15 Hp, C-uppsats Mycket sorg, mycket tårar men ändå också väldigt mycket glädje Att vara gruppledare i en stödgruppsverksamhet för föräldrar med kognitiva svårigheter Maria Lundberg och Therese Skogh Handledare: Linnéa Bruno

2 Sammanfattning Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism. Centrala begrepp i vår analys är tre perspektiv på funktionshinder: medicinskt perspektiv, socialt perspektiv och rättighetsperspektiv. Resultatet från vår studie visar på att gruppledarna inte haft någon specifik modell som de arbetat efter utan de har haft utgångspunkterna i barnens behov, bemötande, lyhördhet, dialog, trygg samvaro samt ha en öppenhet mot föräldrarnas önskemål och behov. Detta har resulterat i att gruppledarna upplever att en trygg relation har kunnat etableras med föräldrarna, en relation med förtroende. Detta innebär att föräldrarna fått ett ökat nätverk, både det formella och det informella har utökats. Även en förändring och positiv utveckling hos föräldrarnas personlighet samt föräldraskap märks enligt gruppledarna. Vår studie visar även på att föräldrarna fått mera kunskap om sin situation och en kunskap om sina rättigheter och var de kan vända sig i samhället. De är inte lika rädda för att ställa frågor när de inte vet eller förstår vissa sammanhang. Av vår analys av enkäten visar det att föräldrarna uppskattat att få träffa andra i liknande situation som de själva befinner sig. De skulle även rekommendera andra föräldrar att delta i gruppverksamhet. Nyckelord: Gruppverksamhet, stödgrupp, föräldrar, kognitiva svårigheter, funktionshinder Abstract We have chosen to conduct a study of one parenting group intervention in Uppsala kommun. The study addresses parents with cognitive difficulties. With this study, we want to examine the group leaders view at the group program, and to increase our understanding of how they view their role as group leaders. The purpose of this study is also to shed light on how the parents have experienced their participation in the group program. We have made a qualitative study where we conducted interviews with the two group leaders. We also had access to an evaluation form filled out by parents with the help of the group leaders during the final interview. The final interview was conducted after the completion of the group program. The theoretical perspectives we had when we analyzed our material is KASAM as well as a socialconstructionism. Key concepts in our analysis are three perspectives on disability: medical perspective, social perspective and rights perspective. The results of our study show that the group leaders had no specific model after which they worked. Instead the leaders have 2

3 focused on children's needs, attitudes, responsiveness, dialogue, safe socializing skills as well as being open to the parents' wishes and needs. This has resulted in that the group leaders experience that a secure relationship has been established with the parents, a relationship of trust. This means that parents have expanded the width of their social networking; both the formal and informal networks have been expanded. Even a change and positive development of the parents' personality and their parenthood shows, according to the group leaders. Our study also shows that parents have more knowledge about their situation, knowledge of their rights and where they can turn in society. They are not as afraid to ask questions when they do not know or understand certain contexts. According to our analysis, the survey shows that parents appreciated being able to meet others in a similar situations. The parents would also recommend other parents to participate in parents group. Keywords: group-program, support-group, parents, cognitive difficulties, disability Kontaktinformation till författarna; Maria Lundberg, e-post Therese Skogh, e-post 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Barn tillföräldrar med kognitiva svårigheter Allmänt om målgruppen Begrepp Historik SUF-kunskapscentrum Syfte Frågeställningar Disposition Tidigare forskning Teori Salutogenetiskt synsätt och KASAM Socialkonstruktionistiskt perspektiv Metod Val av metod Fördelar och nackdelar med vald metod Urval Intervju, genomförande Utvärderingsformulär Intervjupersonerna Föräldrarna Etiska överväganden Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Analysmetod Resultat och Analys Vilken modell/metod arbetar man utefter och hur tillämpar de denna i sin verksamhet? Outtalade syften och mål Konstruktioner av målgruppens situation

5 5.4 Vilka svårigheter och behov beskriver gruppledarna att deltagarna i gruppen har? Gruppledarnas upplevelser av sin egen roll Upplever gruppledarna någon utveckling hos föräldrarna under tiden de gått i gruppen? Upplever föräldrarna själva att det varit positivt att delta i gruppverksamheten? Vad har varit mest positivt? Sammanfattande analys Diskussion Övergripande diskussion Resultatets begränsningar Implikationer för vidare forskning och praktik Referenslista

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Föräldrar med kognitiva svårigheter har visat sig vara en relativt stor grupp i samhället och cirka hundrasextio barn till mammor med kognitiva svårigheter föds i Sverige varje år. Det finns lite kunskap och inte mycket stöd till dessa föräldrar. Föräldrar med kognitiva svårigheter är, sett ur ett historiskt perspektiv, en relativ ny grupp föräldrar i samhället. Så sent som fram till mitten av sjuttiotalet så var sterilisering ett vanligt förekommande ingrepp som gjordes på personer med utvecklingsstörning. Den forskning som nu finns visar att det är stora riskfaktorer kring dessa föräldrar och deras barn. Isolering, missbruk, vanvård, dåliga socioekonomiska förhållanden med mera är något som forskare både i Sverige och utomlands kunnat se. Detta innebär ett växande problem och forskning om stödinsatser till denna målgrupp är av stor vikt för att kunna stötta föräldrarna i sitt föräldraskap och minska riskfaktorerna kring barnen. Samhället har ett ansvar för alla våra barn och det gäller även denna grupp. I Uppsala län så startades ett projekt som gick ut på att utbilda gruppledare för att sen starta stödgrupper för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i länets kommuner. I Uppsala kommun så startades det en gruppverksamhet 2012 som omfattade hela familjen. Både barnen och föräldrarna fick en varsin stödgrupp som drivs parallellt. Denna gruppverksamhet, som var menad att vara under 1 termin, förlängdes en termin till för att efterfrågan från föräldrarna var så stor. Bristen på stödinsatser till denna målgrupp är något som är viktigt att belysa och mera forskning behövs om de få insatser som finns. Vi har med våra olika inriktningar på socionomprogrammet, Barn och Ungdom samt Äldre och Funktionshindrade, funnit det intressant att skriva vår uppsats om detta område. Att fördjupa våra kunskaper om ämnet som är mycket komplext har känts betydelsefullt och vi tror att vi kommer ha nytta av dessa nya kunskaper i vårt kommande yrkesliv. För att ge ett sammanhang till det område vi ska undersöka så kommer vi vidare i bakgrunden att redogöra för relevant bakgrundsinformation inom rubrikerna Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter, Allmänt om målgruppen, Begrepp, Historik och SUF-kunskapscentrum Barn tillföräldrar med kognitiva svårigheter Enligt en kartläggning i Sverige föds minst 160 barn per år till mödrar med utvecklingsstörning. En kartläggning i Uppsala läns åtta kommuner visar att 602 familjer med 1092 barn i länet bedöms vara i behov av stöd på grund av föräldrarnas kognitiva svårigheter (Pistol 2009). Det saknas dock nationell statistik på hur många barn det finns totalt i landet som har föräldrar med kognitiva svårigheter (Bruno 2012). Tidigare forskning om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn visar att familjerna i många fall, där barnen bor hemma, har omfattande insatser (Faureholm 2010; Heinz & Grant 2003; Llewellyn 1998 ). Barnen till dessa föräldrar omhändertas i stor utsträckning. En kartläggning i Danmark visar att det där var ungefär hälften av barnen som placerades utanför den biologiska familjen (Skov & Henningsen 2001). Socialstyrelsen (2012) redovisar statistik 6

7 över socialtjänstens insatser för barn och unga i Sverige. Denna statistik visar enbart hur många barn som var omhändertagna vid undersökningstillfället och enligt vilket lagrum, SoL, Socialtjänstlagen (2001:453) eller LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om barn och unga. Det säger inget om orsakerna bakom omhändertagandet. Karläggningar som genomförts i vissa kommuner visar dock på att siffrorna är höga även här i landet. I Uppsala kommun visade en kartläggning att närmare hälften av de barn som var föremål för socialtjänstens barnavårdsutredningar hade föräldrar med kognitiva svårigheter. Minst hälften av alla barn som placeras i familjehem är barn som har föräldrar med kognitiva svårigheter enligt kartläggningar i Bollnäs kommun och Tomelilla kommun (Bruno 2012). Heinz & Grant (2003) menar att det är samhällets brist på utvecklade program för denna målgrupp som resulterar i att många av barnen placeras utanför familjen. Många av barnen skulle kunna bo kvar hemma hos sina föräldrar bara rätt stöd gavs. Att tidigare forskning pekar på att barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är utsatta för många riskfaktorer är tydligt (Heinz & Grant 2003; Hindberg 2003; Ineland 2004; Sundell & Forster 2005). När man ska fundera över vad detta beror på behöver man se på familjens hela situation. Det är inte så enkelt att man bara kan hänföra barnets risk till förälderns IQ utan det är många andra faktorer som spelar in (Guinea 2001). Det finns forskning som pekar på att barnen ofta utvecklar allvarliga beteendeproblem (Heinz & Grant 2002). Mer än 50 % av barnen har egna kognitiva svårigheter (Pistol 2009). Orsakerna till utvecklingsförseningen går dock isär. Visa forskare menar att det kan bero på genetiskt arv medan andra menar att det kan kopplas ihop med andra faktorer som social isolering, bristande nätverk, fattigdom och så vidare (Starke 2007) Allmänt om målgruppen Flera internationella studier pekar på att många av dessa familjer lever i fattigdom, socialt isolerade, bostadslösa och att många har läs- och skrivsvårigheter och en låg självkänsla (Guinea 2001; Heinz & Grant 2003; Kroese et al 2002; Llewellyn 1998). Studier i Sverige visar på ungefär samma situation. Personer med utvecklingsstörning har ofta ett tunt socialt nätverk, är utestängda från arbetsmarknaden, har dålig ekonomi och svagt inflytande (Hindberg 2003: 41; Olsson och Springer 2006). Föräldrar med utvecklingsstörning delar många sociala och psykologiska riskfaktorer, inte enbart de kognitiva svårigheterna (Kroese et al 2002). Statens folkhälsoinstitut har undersökt hälsoläget hos personer med utvecklingsstörning. Det finns en svårighet i detta då många kan ha svårt att fylla i en enkät Undersökningen visar ändå på att personer med utvecklingsstörning skiljer sig från den övriga befolkningen i områdena arbete, inkomst och socialt umgänge (Umb Carlsson 2008). Acceptansen för människor med avvikande beteende är liten i samhället. Den sociala isoleringen innebär också att barnen inte får social träning och föräldrarna kan ha svårt att vägleda sina barn i sociala sammanhang. Föräldrarnas avvikande beteende kan också resultera i att barnen undviker att ta hem kompisar och efterfråga aktiviteter som skulle innebära att föräldern måste följa med. Andra områden där föräldrarna har svårt att tillgodose barnens behov är kost, hygien och kläder, stöd och stimulans, ökad risk för olycksfall, ökad risk att 7

8 föräldern inte söker vård för barnet, ökad risk för försummelse, våld och övergrepp. Problemen ökar också med åren, ju äldre barnen blir desto större krav ställs på föräldern (Hindberg 2003). Vissa forskare menar att föräldrarna kan utveckla sina föräldraförmågor på ett positivt sätt precis som alla andra föräldrar med tillräckligt bra kunskap, utbildning och stöd (Starke 2007). Linnéa Bruno (2012) skriver i sin rapport att den historiska synen på personer med utvecklingsstörning kan vara ett nationellt trauma som fortfarande ger konsekvenser för målgruppen. Många personer med funktionsnedsättning upplever fortfarande att det är jobbigt att prata om sådant som de upplever som jobbigt och svårt. Det i sin tur kan resultera i att personen inte söker hjälp fast det finns att få. En känsla av att bli granskad och kritiserad av andra är vanligt i målgruppen. Det har även visat sig att det kan vara svårt att identifiera mammor med kognitiva svårigheter då de har blivit bra på att dölja sina begränsningar. Det är oftast ett svagt informellt nätverk av vänner och släkt, kring familjen Begrepp 1980 antog World Health Organization, WHO, ett miljörelaterat handikappbegrepp som innebär att funktionshindret beror på en skada eller sjukdom men att det är den omgivande miljön som bestämmer ifall funktionshindret blir ett handikapp. Detta begrepp har även Sverige anslutit sig till. WHO har utvecklat en begreppsapparat, ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF fokuserar på kroppens funktioner, strukturer, aktiviteter och delaktighet (Davidsson 2007) Person med funktionshinder. Vi har genomgått en språklig förändring från att säga funktionshindrad person till person med funktionshinder. Detta innebär att vi ser till personen först och funktionshindret sen istället för tvärtom som tidigare. Då blev funktionshindret det primära och personen det sekundära. Detta markerar människan som en medborgare med rättigheter och skyldigheter precis som vem som helst (Ibid.). Kognitiva funktionshinder är ett samlingsnamn för olika svårigheter och brister som påverkar hjärnans intellektuella funktioner. Dessa svårigheter har uppkommit via sjukdomar eller skador som kan vara medfödda eller förvärvade t.ex. bilolycka. En person som har utvecklingsstörning har alltid kognitiva svårigheter (Ibid.). Uttalande från Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB; Vi ombud med och utan utvecklingsstörning på FUB:s förbundsstämma 2011, har beslutat att begreppet utvecklingsstörning är det begrepp som skall användas i alla sammanhang, där denna funktionsnedsättning benämns, beskrivs eller refereras till. FUB-rörelsen ska arbeta med att värna och stärka begreppet utvecklingsstörning. I Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, uttrycks det bl.a. i artikel 8b att konventionsstaterna ska:.. bekämpa stereotypa uppfattningar, fördomar och skadliga sedvänjor med avseende på personer med funktionsnedsättning. Alla människor är unika individer oavsett funktionsnedsättning eller inte. En del 8

9 är män, kvinnor eller barn med utvecklingsstörning. Alla utvecklas vi hela livet! (www.fub.se) I vår uppsats kommer vi att använda oss av begreppen person med kognitiva svårigheter och person med utvecklingsstörning Historik I Sverige så var det olagligt för de som man på den tiden kallade sinnesslöa personer att gifta sig fram till Sinnesslöa personer kunde vara personer med utvecklingsstörning men även personer med andra problem. Syftet med detta var att hindra sinnesslöheten att gå i arv till barnen. Om de tillät sig steriliseras så kunde de ansöka om dispens för giftermål från 1945, ett intyg som styrkte steriliseringen måste bifogas. Som diagnostiserad sinnesslö så hade man heller inga medborgliga rättigheter. Sinneslöa kvinnor såg som sexuellt opålitliga och de var ett hot mot samhället på tre olika sätt. Det sågs som att de sänkte moralen i samhället och att de ledde in männen på osedligheter. Det troddes även att kvinnorna överförde sin sinneslöhet på sina barn. Och till sist så sågs det som att dessa kvinnor låg som en ekonomisk last för samhället. De kunde inte ta ansvar för sig själva eller sina barn. Detta var grunden till att placera sinnesslöa på anstalter och institutioner. På anstalterna lades stor vikt vid att kvinnorna skulle avsexualiseras. De bar samma kläder, smink var förbjudet, håret klipptes kort då det ansågs att kvinnlighet kunde locka till sig män. Att placera män och kvinnor på olika anstalter samt steriliseringspolitiken var även det sätt att kontrollera deras sexualitet. Den utbredda steriliseringen som pågick var omfattande och det kunde ställas som ett krav vid t.ex. abort, giftermål eller utskrivning från anstalt/institution, det var övervägande kvinnor. Om sinneslöa män vägrade så accepterades det i större grad. Idag så är det istället svårt för personer med utvecklingsstörning att få genomgå en sterilisering då de kan ha problem med att förstå de långsiktiga konsekvenserna kom lag angående vissa psykiskt utvecklingsstörda. Det omvandlade sinnessjukhus till specialsjukhus där kvinnorna och männen kunde beredas vård oberoende av samtycke (Engvall 2011) fick alla rätt till skolgång i Sverige. Detta var även en tid I Sverige där ekonomin blomstrade och efterfrågan på arbetskraft var stor. Människor med handikapp sågs som en resurs gällande enkla arbetsuppgifter inom t.ex. industrin. Samtidigt så skapades sysselsättningshem, det vi nu kalla daglig verksamhet. Normalisering och integrering var honnörsord i Sverige under -60,-70 och -80 talet gällande handikappomsorg. Vi började sakta men säkert komplettera det medicinska synsättet på handikappade. Det gjordes studier på institutionsvården som visade på stora skadeverkningar. Ämnesområden som pedagogik, sociologi, och psykologi blev mer respekterade inom vetenskapen samtidigt som nya professioner som kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m.fl. började arbeta inom handikappomsorgen kom Omsorgslagen och det fastslogs bl.a. att institutionsvård skulle utgå. Ett förbud för att skriva in barn på vårdhem samt att vårdhem för vuxna inte skulle finnas kvar. Detta innebar att gruppbostäder och andra boenden med stöd och service skulle byggas åt målgruppen. Men en av de största händelserna inom handikappomsorgen skedde när, Lag (1993: 387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS kom (Davidsson 2007). I LSS så står det tydligt att leva som alla andra och kunna ha god levnadsnivå till skillnad från socialtjänstlagens skälig levnadsnivå. Att ha en god 9

10 levnadsnivå innebär för den enskilde att många fler resurser och tillgångar frigörs på så sätt kunna ha en bra livsstandard (Ibid.). Synen på personer med utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan påverkas av den historiska utvecklingen. Rättighetslagstiftningen är relativt ny och gamla attityder kan leva kvar på vissa håll. På grund av steriliseringslagstiftningen som gällde fram till mitten 70-talet så var det mycket ovanligt att personer med kognitiva svårigheter blev föräldrar. Att dessa personer skaffar barn och bildar familj är något som inte förekommit särskilt länge i vårt samhälle SUF-kunskapscentrum SUF-Kunskapscentrum, Samverkan-Utveckling-Föräldraskap, är ett projekt som drivis i Uppsala län med medel från Allmänna Arvsfonden och Uppsala läns kommuner och landsting. Projektet startades Syftet är bland annat att stärka skyddsfaktorerna för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter, då dessa barn har identifierats som en riskgrupp. SUF vänder sig till mödra- och barnhälsovården, förskola, skola, socialtjänst, habilitering, psykiatri m.fl. De arbetar med att ge information, kunskap, kompetensutveckling, konsultation och metodutveckling kring föräldrar som har kognitiva svårigheter. SUF s målgrupp är föräldrar med kognitiva svårigheter. Det innebär föräldrar med neuropsykiska funktionshinder, svagbegåvade föräldrar (IQ 71-85) och utvecklingsstörda föräldrar (IQ 70 och lägre). Tidigare var benämningen intellektuella begränsningar. Målsättningen är att, om möjligheten finns, kunna ge ett anpassat stöd till föräldrarna för att kompensera deras svårigheter. Men man har även sett att det finns behov av ett brett samarbete mellan olika professionella. SUF-kunskapscenter har varit ute och gett föreläsningar i ämnet runt om i landet för att belysa målgruppen och den problematik som kan finnas. Kunskapscentret samarbetar med en rad institutioner vid flera universitet i Sverige och har även många internationella samarbeten, framför allt med forskare i Kanada och Australien. De har bland annat fått priser för sin världsunika barngruppsverksamhet. En kartläggning visade att det saknades stödgruppsverksamhet till föräldrar med kognitiva svårigheter i landet. Genom SUFkunskapscenter i Uppsala län utbildades därför 33 gruppledare från länets alla kommuner för att sen kunna starta upp stödgruppsverksamheter till familjerna. Sex av länets åtta kommuner har startat upp café eller gruppverksamhet, de två andra kommunerna planerar att starta verksamhet framöver. Totalt så har 42 familjer deltagit i café- och stödgruppsverksamhet. Tillsammans har familjerna 69 barn varav 48 av barnen har deltagit i verksamheten (www.lul.se ). I Uppsala kommun finns det, som vi tidigare nämnt, en stödgruppsverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter sen ett år tillbaka. Parallellt med barngruppen drivs även en gruppverksamhet för barnens föräldrar. Det är denna verksamhet vi har valt att titta lite närmare på. Som vi visat i bakgrunden så är bristen stor när det gäller verksamheter som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter stor. Med bakgrund i detta så vill vi genomföra en studie i Uppsala kommuns stödgruppsverksamhet. Vi vill få en inblick i verksamheten. 10

11 1.2 Syfte Vårt syfte är att undersöka gruppledarnas upplevelser av gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten. 1.3 Frågeställningar Syftet kan brytas ned i följande forskningsfrågor: 1. Vilken modell/metod arbetar man utefter och hur tillämpar de denna i sin verksamhet? Finns det outtalade syften och mål? 2. Vilket synsätt har gruppledarna på föräldrar med kognitiva svårigheter, vilka behov upplever gruppledarna att föräldrarna har? Hur beskriver gruppledarna sin roll i relation till föräldrarna? 3. Har gruppledarna upplevt någon utveckling hos föräldrarna under tiden de gått i gruppen? 4. Upplever föräldrarna själva att det varit positivt att delta i gruppverksamheten? Vad har varit mest positivt? 1.4 Disposition Inledningsvis ges, i kapitlet Tidigare forskning, en bakgrund till olika studier som genomförts dels om grupprogram till föräldrar allmänt och dels om stödgruppsverksamheter riktade till föräldrar med kognitiva svårigheter. I kapitel 3 presenteras de teoretiska ramar som använts som analytiska verktyg för att utreda forskningsfrågorna. Därefter väntar ett metodavsnitt i kapitel 4. Inledningsvis presenteras och diskuteras metodval, tillvägagångssätt och informanter. Sedan följer en diskussion kring etiska överväganden, validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur vi analyserat empirin i undersökningen. I kapitel 5 redogör vi för våra resultat och analyserar dessa utifrån våra teoretiska utgångspunkter. I nästföljande kapitel 6 diskuteras resultaten i relation till den tidigare forskning som togs upp i kapitel 2. Diskussionen handlar vidare om resultatets begränsningar och implikationer för vidare forskning. 2. Tidigare forskning Föräldrastöd i grupp Det finns en stor studie som gjorts i Sverige där man jämför olika föräldraprogram och dess effekter. Studien har genomförts i 27 kommuner, 980 föräldrar och forskargrupper från fyra universitet har deltagit. De föräldrastödsprogram som jämförts är COPE, KOMET, De otroliga åren och Connect. Alla programmen har visat sig ge goda resultat och skillnaderna mellan programmen är mycket små. Detta visar resultaten på kort sikt, det återstår ännu en uppföljning för att se på resultaten på lång sikt (www.svenskacope.se) 11

12 KOMET är ett manualbaserat föräldraträningsprogram. Det har utvecklats i Sverige. Komet riktar sig till föräldrar med barn mellan tre och tolv år som är bråkiga, trotsiga och okoncentrerade. Två centrala moment i programmet är att öka föräldrars positiva samspel med sina barn och att ett positivt beteende ska belönas istället för att uppmärksamma ett negativt. KOMET har visat på positiva effekter för både barnen och föräldrarna i flera utvärderingar. Föräldrarnas föräldrakompetenser har ökat och barnens beteendeproblem har minskat. Resultaten har också visat sig stabila över tid (Kling et al. 2006; Kling & Sundell 2006). COPE (The Community Parent Education Program) är ett manualbaserat pedagogiskt inriktat föräldraträningsprogram som syftar till att stärka och ge föräldrar verktyg att förstå och bemöta sina barn, förbättra samspelet i familjen och att skapa ett stödjande nätverk mellan vuxna. Metoden kommer från Canada. COPE utarbetades ursprungligen för föräldrar till barn med utagerande beteende, men kan med fördel erbjudas till alla föräldrar som har behov av stöd i att hantera vardagsproblem och konfliktsituationer (www.svenskacope.se). En utvärdering visar att föräldrar generellt är mycket nöjda med programmet. Den visar också positiva effekter på barnets problembeteende (hyperaktivitet och trotssyndrom) och på föräldrarnas upplevelse och förmåga att hantera barnet utifrån stress, brist på upplevd kontroll i föräldrarollen och problem i dagliga situationer (Thorell och Hellström 2006) Gruppverksamhet till föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Inget av de ovan nämnda föräldrastödsprogrammen är specifikt utvecklat för målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Både KOMET och COPE fokuserar på att barnen har mer eller mindre beteendeproblem. Att de föräldrautbildningar som samhället i dag erbjuder alla föräldrar inte är anpassade för de föräldrar som har kognitiva svårigheter konstateras även i ett pågående projekt (Åhlund 2011). Projektet Familjestöd - en mänsklig rättighet? samarbetar med SUF kunskapscentrum i Uppsala. Genom att bilda lokala föräldranätverk ska föräldrarna få kunskap om sin rätt till stöd i föräldraskapet och om de olika stödinsatser som samhället kan erbjuda dem. Projektet genomförs av två projektledare, Iren Åhlund som tidigare skrivit om fäder med intellektuella funktionsnedsättningar och Therese Follin, som är mamma till två barn och själv har en intellektuell funktionsnedsättning (www.lul.se). Inom projektet har en facebookgrupp startats mamma-pappa-barn, det är en sluten grupp där föräldrar kan diskutera olika saker. Man har också genomfört det som man kallar för perspektivmöten vid ett antal tillfällen. Det är då olika professionella och föräldrar möts för att utbyta erfarenheter. Projektet förväntas resultera i ett antal filmer (Åhlund 2011). Filmerna ska syfta till att ge föräldrarna kunskaper om sina rättigheter och sina skyldigheter i föräldraskapet, men också kunna användas för att informera professionella i nätverket runt familjerna om olika situationer som föräldrarna anser vara av vikt att lyfta (www.lul.se) Projektet beräknas vara avslutat i juni 2013 (Ibid.). 12

13 Studier av gruppverksamhet för barn generellt har visat att ett mål för verksamheten bör vara att göra barnets tillvaro begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta kan göras på olika sätt som bygger på information, att förmedla strategier, ge en känsla av kontroll och en samvaro med andra i liknande situation. Det som är viktigt är att hela familjen får samma kunskap om föräldrarnas problematik och en möjlighet att tillsammans tala om detta. Ett bra sätt att göra detta på är att ha barngrupper och föräldragrupper parallellt (Skerfving 2008). Heinz och Grant (2003) genomförde en processutvärdering av en föräldragrupp för föräldrar med kognitiva svårigheter i Canada som visade att grupprogram fyller flera viktiga funktioner. Det är en utbildningsform som även fyller en social funktion genom att föräldrar får träffa andra och delta i diskussioner med andra i liknande situation. Detta specifika grupprogram riktade sig mot föräldrar med kognitiva svårigheter. Programmet tar ett helhetsgrepp om familjen. Man försöker på så sätt möta varje familjs specifika behov. Detta innebär att man serverar näringsriktigt fika, man erbjuder taxiresor till och från träffarna, klädbyten och till och med hårklippning. Det finns tillgång till sjuksköterska och socialarbetare varje gång. Programmet är deltagarstyrt. Det vill säga, det är föräldrarna som bestämmer vilka ämnen som ska diskuteras utifrån deras behov. Man menar att denna metod minskar risken att personalens föreställningar om vilka behov föräldrar med kognitiva svårigheter har styr verksamheten. Här får personalen anpassa sig efter föräldrarnas uttryckta behov, deras roll blir då att på olika sätt stötta och komma med verktyg i diskussionen. I resultatet av utvärderingen identifierades tre framgångsfaktorer med gruppverksamheten. 1. Att gruppledarna var utbildade i att möta denna målgrupp. 2. Gruppledarna fanns tillgängliga hela veckan på telefon. Föräldrarna kunde när som helst ringa och få stöd i olika situationer. 3. Gruppledarna hade en medicinsk utbildning i någon form. Detta gjorde att de kunde svara på frågor kring barnsjukdomar och barnavård. Detta var något som föräldrarna efterfrågade. Övrigt som påverkade programmets positiva resultat var helhetsgreppet, som vi tidigare nämnde. Föräldrarna själva uttryckte att det var det känslomässiga stödet som gruppen gav, att få träffa andra föräldrar och få lära sig olika uppfostringsstrategier ( parenting-skills ) som var huvudanledningarna till att de fortsatte komma till träffarna. En annan RCT-studie av gruppverksamhet för föräldrar med kognitiva svårigheter i Storbritannien visade att självuppfattningen förbättrades avsevärt för de som deltog i grupp. Uppföljningsresultaten visade även på långsiktiga positiva sociala effekter genom att deltagarna i gruppverksamheten fick nya vänner och andra sociala och praktiska positiva förändringar skedde i deras liv. Det är dock oklart om de sociala vinsterna som föräldern får genom at delta i en grupp indirekt kan göra nytta för barnen på sikt. De personliga vinsterna för föräldern kan vara större än betydelsen för familjen. Studien visade ingen direkt effekt för barnen men de kan fortfarande påverkas indirekt, på ett positivt sätt. Man vet att självkänsla hos mödrar påverkar interaktionen mellan mor och barn. Gruppverksamhet kanske inte omedelbart påverkar barnen men kan på lång sikt ha positiv påverkan på interaktionen i familjen. Den bästa effekten borde en kombination av gruppverksamhet och stöd i hemmet ha (Mc Gaw et al 2002) Det finns flera internationella studier som också visar på vikten av utbildad personal och en övergripande ansats i program som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter (Guinea 13

14 2001; Skov & Henningsen 2001; Kroese 2002). Även samverkan mellan olika aktörer är viktigt. Dessa familjer kan ofta ha flera insatser pågå samtidigt, från olika aktörer. Det kan till exempel vara från socialtjänsten, psykiatrin och barnhälsovården. Detta kan innebära att föräldrarna blir överösta med råd från olika professionella, som ibland kan ha olika perspektiv eller tycka olika om vad som är gott föräldraskap och hur man bör göra i olika situationer (Heinz & Grant 2003; Pistol 2009). Att veta vilken hjälp man har rätt till och vart man ska vända sig är något som ofta upplevs som svårt (Hindberg 2003). Föräldrarna upplever ofta hög stress när samordning av insatser kring familjen inte fungerar, personalbyten, många inblandade, dåligt utbildade angående deras problematik,. Föräldrarna uppskattade ett stöd från de professionella som var kompetenshöjande, utvecklande för sin föräldraförmåga. Att de professionella arbetade stödjande, engagerade och respekterande (Starke 2005). Föräldrarna själva efterfrågar stöd i att träffa nya människor och skapa vänskapsrelationer (Llewellyn 1998). Program som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter har ofta problem med avhopp (Guinea 2001). Att implementera föräldrarnas eget perspektiv när man utformar stödinsatser har enligt tidigare forskning visat sig förebygga avhopp från insatser, detta verkar vara extra viktigt för just gruppen föräldrar med kognitiva svårigheter (Llewellyn 1998). Jöreskog (2009) har gjort en utvärdering av FIB- projektet, Föräldrar med Intellektuella Begränsningar, som drevs i Uppsala län mellan landstinget, Uppsala kommun, Tierps kommun, Regionförbundet i Uppsala län och FUB om föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Syftet med FIB-projektet var att utveckla stöd och hjälpinsatser till föräldrar med intellektuella begränsningar för att stärka dem i deras föräldraskap så att inte barnen far illa. En Kaféverksamhet startades i Tierp där målgruppen kunde träffas på kontinuerlig basis. Själva syftet med att starta en kaféverksamhet var att försöka fånga upp de här familjerna till en verksamhet som de själva ville delta i och på så sätt bryta den sociala isolering som många lever i. Jöreskog har gjort intervjuer med föräldrarna och barnen och de har sammanfattningsvis berättat om 3 betydande områden som de upplever förändring på. Den ena är kunskap om hur olika myndigheter fungerar och att de fått praktisk hjälp med att kunna orientera sig. Det andra området är en känsla av gemenskap med andra i liknande situation som de själva befinner sig i. Och just känslan av gemenskap har lett till en känsla av att bli lyssnad på, att bli inkluderad i gemenskapen har resulterat i en ökad lust för att pröva nya saker t.ex. frågor, och att föräldrarna blivit mer hjälpsökande. I Tierp berättar gruppledarna att föräldrarna ökat sitt nätverk genom gruppverksamheten. Nya vänskapsrelationer där en möjlighet att utbyta erfarenheter finns. Att bryta en social isolering för både barn och vuxna och att deras fritid blivit mer innehållsrik (Ibid.). Ann Nilsson har tittat på hur implementeringen av gruppverksamheten för barn och ungdomar till föräldrar med kognitiva svårigheter sett ut i Uppsala län. Det visade sig också att en relation med förtroende mellan gruppledarna och familjerna byggdes upp och på så sätt så kunde gruppledarna hjälpa familjerna. Föräldrarna fick stöd genom att ta del av kunskaper som kunde hjälpa dem i deras föräldraskap. Själva syftet med att starta en café verksamhet var att försöka fånga upp de här familjerna till en verksamhet som de själva ville delta i och på så sätt bryta den sociala isolering som många lever i (Nilsson 2008). 14

15 Forskningsgenomgången visar att det finns forskning kring föräldrastöd i grupp när det gäller verksamheter som riktar sig till föräldrar generellt. Dessa program och metoder används i de fall där barnen bedöms ha beteendeproblem av olika slag och har visat positiva resultat. När det gäller forskning kring föräldrar med kognitiva svårigheter och stödinsatser som är anpassade efter deras problematik och situation så finns det mycket lite. Detta i kombination med att det är en växande målgrupp blir ett dilemma. Dessa föräldrar behöver stödinsatser som syftar till att de lättare kan hantera sin situation och sitt föräldraskap och som kan minska riskerna för barnen. 3. Teori 3.1 Salutogenetiskt synsätt och KASAM Stödgrupper syftar enligt tidigare forskning till att bryta isolering, stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och stödja dem i att lättare kunna hantera sin situation. Vi har utifrån detta valt Antonovsky s teori om Salutogenes och KASAM som en av våra teoretiska utgångspunkter. Den salutogenetiska modellen formulerades av Aaron Antonovsky på 70-talet. Han var en medicinsk sociolog som i en studie fick upp ögonen för det faktum att tjugonio procent i en grupp kvinnor som överlevt koncentrationsläger bedömdes vara vid god psykisk hälsa. Antonovsky fann detta mycket anmärkningsvärt och började intressera sig för detta fenomen, hur människor behåller hälsa trots att de utsätts för stor psykisk påfrestning (Antonovsky 2009). Ett salutogenetiskt synsätt innebär att man fokuserar på hälsans ursprung istället för vad som orsakar sjukdom. Salutogenes = Hälsans ursprung. Det patogenetiska synsättet var det allmänt dominerande synsättet då Antonovsky verkade, och kanske fortfarande är, särskilt inom vissa ämnesområden. Det patogenetiska synsättet kan sägas vara motsatsen till det salutogenetiska och innebär en syn på riskfaktorer som orsaker till ohälsa och att det är dessa riskfaktorer som man bör rikta in sig på att identifiera och förhindra eller buffra för. Antonovsky menar i sin tur att riskfaktorer, eller stressorer, är ständigt närvarande i människors liv och att det är hur vi håller oss friska och motståndskraftiga mot dessa påverkningar utifrån som är intressant att studera. Han menar att påståendet att stressorer i sig är av ondo är dåligt underbyggt, kanske till och med missledande (Ibid.). Viktigt att poängtera är att Antonovsky inte ser de olika perspektiven som oförenliga eller att ett perspektiv är mer rätt än det andra utan han menar att perspektiven kan komplettera varandra i våra försök att försöka förklara hälsa och ohälsa. Att anamma ett salutogenetiskt synsätt innebär att ha fokus på individen och dennes historia samt vilka faktorer som bidrar till individens anpassning. Människor är inte antingen friska eller sjuka utan de befinner sig ständigt på en rörlig, dynamisk skala från ohälsa till hälsa. Utifrån sin senare forskning om salutogenes kunde Antonovsky identifiera tre tydliga teman hos individer som verkade klara av påverkan av starka stressorer. Dessa teman kom att bli de centrala komponenterna i KASAM. Dessa tre komponenter är begriplighet, hanterbarhet och 15

16 meningsfullhet. KASAM är något som grundläggs i samspel med omgivningen under en individs barndom och uppväxt. Det är i ett socialt samspel med föräldrar, kamrater, skola och så vidare, som de erfarenheter som formar KASAM skapas (Ibid.). Begriplighet Begriplighet är den kognitiva komponenten i KASAM. Den syftar på i hur man upplever yttre och inre stimuli. En individ med en hög grad av begriplighet har en förmåga att ordna och förklara det som sker. Det vill säga göra saker och ting som händer begripliga. En stabil förmåga att bedöma verkligheten. Vid en låg grad av begriplighet upplevs situationer som kaotiska och oförutsägbara. Upplevelser av förutsägbarhet är det som lägger grunden för komponenten begriplighet (Ibid.) Hanterbarhet Hanterbarhet handlar om vilka sociala resurser individen har att tillgå för att möta de stimuli man utsätts för. Graden av hanterbarhet avgör om man intar positionen som offer för omständigheterna eller om man möter det som sker med en upplevelse av att detta kan jag hantera, hanterbarhet. Saker som händer i livet upplevs som erfarenheter som man kan hantera, utmaningar som man kan möta och lita på sina egna och andras resurser. Känslan av hanterbarhet grundläggs genom en bra belastningsbalans. Motsatt så kan överbelastning leda till en låg känsla av hanterbarhet. Till exempel orimliga krav som leder till misslyckanden (Ibid.). Meningsfullhet Meningsfullhet är den känslomässiga och motivationsskapande komponenten. Problem och krav man ställs inför blir värda ett engagemang. Man finner en mening i livet och det blir därigenom värt att ta sig igenom utmaningar. Det kan till exempel vara meningsfulla aktiviteter och fritidsintressen. Delaktighet och medbestämmande blir viktigt. En låg grad av meningsfullhet innebär att man inte ser något meningsfullt i livet och utmaningar och krav blir bördor (Ibid.). Positiv självuppfattning är något som har visat sig bidra till meningsfullhet (Skerfving 2008). Meningsfullhet är den viktigaste komponenten när det gäller förändring (Antonovsky 2009). Om en individ ligger högt på meningsfullhet men lågt på begriplighet och hanterbarhet finns en känslomässig motivation hos individen och det gör att det finns en tendens att kunna ta sig uppåt mot en positiv förändring på alla tre komponenterna. Individen upplever en mening med att söka efter en känsla av sammanhang. Antonovsky anser alltså att de tre komponenterna i hög grad hänger samman men att en individ kan ligga på olika nivå inom dessa. Vissa kombinationer är osannolika, som till exempel låg begriplighet i kombination med hög hanterbarhet. Man kan tänka att någon grad av begriplighet sannolikt krävs för att uppleva hanterbarhet. Det är svårt att veta hur man ska hantera kaos. Begriplighet borde därför vara den näst viktigaste komponenten för att kunna åstadkomma positiv förändring. Viktigt att poängtera är dock att alla tre komponenter är lika viktiga för en stark KASAM (Ibid.). 16

17 3.2 Socialkonstruktionistiskt perspektiv Vår uppsats vilar på, och genomsyras av, en socialkonstruktionistisk grundhållning. Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv innebär att all kunskap om och förståelse av verkligheten kommer ur ett socialt samspel mellan människor. Språket har en central betydelse för hur vi konstruerar och uppfattar verkligheten. All kunskap är konstruerad genom språket inom kulturella, historiska och lokala kontexter som används för att tolka sociala erfarenheter (Berger & Luckmann 2008). Det är med andra ord med språket som vi konstruerar våra föreställningar om olika saker. Detta kommer i sin tur att påverka hur vi agerar. Förståelsen av verkligheten härrör från samspel mellan människor som en del av många fler utbyten i en social, kulturell och historisk kontext. (Payne 2008: 98) Relationen mellan socialarbetare, klienter och kontexten de befinner sig i är reflexiv, det vill säga de påverkar och förändrar varandra. På vilket sätt man arbetar med människor styrs av förväntningar som finns i samhället, man konstruerar sitt arbete utifrån sina krav och förväntningar. Social konstruktion är en cirkulär process där varje del ömsesidigt påverkar varandra (Ibid. 2008). Johnson (2009) utforskar behovet av att se funktionshinder som diskursivt och socialt konstruerat och socialarbetares position i relation till funktionshindrade. Hon presenterar tre diskurser om människor med funktionsnedsättning. Diskurser är föränderliga och kan variera över tid. De påverkas av rådande samhällsvärderingar och händelser. Vi har valt att kalla dessa för perspektiv istället. Vi tycker att perspektiv passar bättre i vårt sammanhang. Med hjälp av dessa perspektiv blir det tydligt att hur man konstruerar personer med kognitiva svårigheter kommer att påverka på vilket sätt man arbetar med dessa individer. Vi har inspirerats av Johnsons perspektiv i vår tolkning av materialet. Vi kallar dessa perspektiv för; det medicinska perspektivet, det sociala perspektivet och rättighetsperspektivet, begreppen är fritt översatta av oss. Vi tänker oss att dessa perspektiv inte behöver vara ömsesidigt uteslutande, utan kan förekomma samtidigt och ibland komplettera varandra. 1. Det medicinska perspektivet Funktionsnedsättningen förklaras med olika syndrom eller diagnoser som förklarar/orsakar individernas begränsningar och bristande förmågor. Detta synsätt placerar funktionsnedsättningen hos individen och positionerar personen som hjälpbehövande och någon som avviker från det normala. Personen positioneras som patient eller brukare. Funktionsnedsättningen är statisk och oföränderlig. De professionellas roll i relation till personen med funktionsnedsättningen blir av omvårdande karaktär. Arbetet innebär att stötta personerna eller att hitta sätt att bota dem (Johnson 2009). 2. Det sociala perspektivet 17

18 Detta perspektiv utvecklades av personer med funktionsnedsättning. Perspektivet motsätter sig starkt mot det tidigare beskrivna, medicinska perspektivet. Detta synsätt flyttar fokus från individen och dennes begränsningar till samhället och hur det förtrycker gruppen. Personer med funktionsnedsättning konstrueras, med andra ord, som en förtryckt grupp i samhället. Funktionsnedsättningen upplevs utifrån samhällets brister i att utveckla rätt stöd och i att eliminera barriärer som hindrar individerna att leva fullgoda liv som alla andra. Samhället gör individerna funktionshindrade. Det innebär en syn att samhällsstrukturerna måste förändras. De professionella arbetar för att förändra förtryckande strukturer i samhället och motverkar barriärer. Modellen ger en grund för individerna själva och deras anhängare att agera mot orättvisor och ojämlikhet. Exempel på barriärer kan vara otillgängliga transporter, lägenheter, arbetsplatser och offentliga byggnader, diskriminering inom hälso- och sjukvård och andra delar av välfärdssystemet, utbildningssystemet, arbetslivet etcetera. Vidare kan enligt Johnson (2009) nedvärderande bilder av personer med funktionsnedsättningar i media, samt osynliggörande eller marginalisering i den allmänna samhällsdebatten förstås som barriärer för denna grupps möjligheter att ta del i samhället som andra. Att utgå från ett socialt perspektiv leder till inkludering, anpassning av miljöer, delaktighet, valfrihet, medbestämmande och att individer får en ökad kontroll/makt över sina egna liv. Kritik mot perspektivet är att det fokuserar på politik och bortser från behov hos individerna samt att de svårigheter som följer med funktionsnedsättningen underskattas. 3. Rättighetsperspektivet Detta perspektiv är ett rättighetsperspektiv som finner sitt stöd i lagar och konventioner. Ett exempel är när man stängde ner de stora vårdhemmen som ansågs vara stigmatiserande och utestängde de funktionshindrade från resten av samhället. Man framhävde då individernas rätt att leva som alla andra. Rättighetsperspektivet har bidragit till större inkludering av personer med funktionsnedsättning i samhället. Det är dock inte oproblematiskt. Rättigheter ska inte bara formuleras i lagar och konventioner utan det ska även genomföras i praktiken, vilket kan innebära stora utmaningar (Ibid.). I samband med avinstitutionaliseringen på och talen skulle stora grupper som tidigare levt mycket begränsade liv inlåsta nu plötsligt klara sig själva i egna lägenheter. Ansvaret flyttades från staten till kommunerna, ofta utan att tillräckliga resurser tillsattes. Hemlöshet och misär blev i vissa fall resultatet (Bruno 2012). Individerna som omfattas av lagen ska även veta vad de har för rättigheter och de ska veta var de ska vända sig. Individerna behöver ha makt och kontroll över sina rättigheter (Johnson 2009). Ibland kan, som i fallet föräldrar med utvecklingsstörning, olika personers rättigheter komma i konflikt med varandra. Barns rätt till en tillräckligt bra uppväxtmiljö kan komma i konflikt med dessa föräldrars rätt att utöva sitt föräldraskap. Våra teorier har fokus på samspel mellan människor. Förståelsen för verkligheten kommer sig av ett socialt samspel mellan människor enligt ett socialkonstruktionistiskt synsätt. KASAM är något som grundläggs i samspel med omgivningen under en individs barndom och uppväxt. Det är i ett socialt samspel mellan människor som de erfarenheter som formar KASAM skapas. Att det inte finns en ensam sanning och att verkligheten är föränderlig och dynamisk är något som framträder ur båda teorierna. 18

19 Kontexten är mycket viktig inom socialkonstruktionismen. Antonovsky s teorier bortser inte från kontexten, han nämner det som viktigt att ta hänsyn till individens historia och sammanhang men teorin har mer fokus på individen och dennes anpassningsförmåga. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi finner dessa teorier väl lämpade för oss att använda i vår undersökning för att besvara våra forskningsfrågor. Teorierna kan komplettera varandra på ett bra sätt i vår analys av empirin. 4. Metod 4.1 Val av metod Vi har studerat en relativt liten, avgränsad miljö. Det handlar om en verksamhet där det ingår två personal och sex klienter. Vårt syfte har inte varit att generalisera det vi kommer fram till som något allmängiltigt. Vårt syfte har istället handlat om att undersöka en verksamhet och utforska hur gruppledarna konstruerar föräldrar med kognitiva svårigheter, samt att få en ökad förståelse om hur de ser på sin roll som gruppledare. Vi har velat fånga in gruppledarnas berättelser och upplevelser. Det har handlat om ett slags insikt och lokal förståelse för människornas verkligheter och verkliga situationer. Insikt är en process där man undersöker hur kunskap och händelsers karaktär formas och bevaras. Tyngdpunkten är på det kraftfulla exemplet snarare än en stor mängd data. Specifika aspekter på mikronivå är en viktig dimension av forskningen. Att undersöka diskurser, strukturer, idéer osv. (Alvesson & Deetz 2000). Utifrån uppsatsens syfte valde vi därför att använda oss av kvalitativa metoder. I kvalitativa metoder är text det som är det centrala arbetsmaterialet (Repstad 2010). Termen text används för praktiskt taget all data som inte är numerisk (Trost 2009). Kvalitativ metod kännetecknas även av att man går på djupet, att man studerar en miljö med alla sina nyanser (Repstad 2010). Flexibiliteten i kvalitativa metoder är också något som vi har ansett passat vår studie (Ibid.). Vi ville kunna vara flexibla när vi samlade in vår empiri och ha en möjlighet att följa upp trådar och mönster som vi såg. Vi ville få en bild av gruppledarnas beskrivningar och konstruktioner av föräldrarna och om de upplevt någon utveckling hos föräldrarna under de två terminer som verksamheten pågått. Kvalitativa metoder passar även bra när man vill beskriva hur något har utvecklats över tid på ett nyanserat sätt (Ibid.). För att få en så god uppfattning som möjligt av gruppledarnas upplevelser så tänkte vi att semi-strukturerade intervjuer var en bra metod för oss att använda. I en semi-strukturerad intervju har man en intervjuguide med en lista över teman som ska beröras. Utifrån dessa teman kan man ställa olika följdfrågor. Utformningen av en intervjuguide kan variera stort i en kvalitativ intervju. Intervjuprocessen är flexibel och fokus ska vara på vad intervjupersonens förståelse och upplevelser. Intervjupersonen har en stor frihet att utforma svaren som den vill (Bryman 2009). Vi har också fått tagit del av utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i och en kvalitativ dokumentanalys är det som blev aktuellt när det gällde dessa (Repstad 2010). 19

20 4.2 Fördelar och nackdelar med vald metod Kvalitativa metoder är som vi redan nämnt, att föredra då man vill få en djupare uppfattning om en miljö eller individens upplevelser. Den kritik som riktas mot kvalitativa metoder handlar om att den är alldeles för subjektiv, det vill säga att forskaren själv påverkar resultatet efter sina egna konstruktioner av vad som är viktigt och intressant. En kvalitativ undersökning anses också ha låg reliabilitet och generaliserbarhet. Trots kritiken är kvalitativa metoder att föredra för att besvara våra forskningsfrågor då vi anser att kvantitativa metoder hade begränsat våra möjligheter att fånga upp intervjupersonernas konstruktioner och upplevelser. Fördelarna med en semi-strukturerad intervju är att man får en djupare och bredare förståelse för intervjupersonens erfarenheter, kunskaper, föreställningar och intryck. Man riskerar inte heller att hämma personen med i förväg strukturerade frågor och ordval. Det finns utrymme för dialog och det skapar möjlighet till djupare förståelse för båda parter. På så sätt kan det frambringas empiri som är mer meningsfull för forskarens syfte. Den semi-strukturerade intervjun skapar förutsättningar för mycket mer komplexa och fylligare beskrivningar från intervjupersonerna (Alvesson & Deetz 2000; Bryman 2009). Det finns även problem med intervjuer. En kritik som finns mot metoden är att en intervju är ett samtal, i en viss situation. - och det som sägs i detta samtal är alldeles för kontextberoende för att kunna betraktas som en spegelbild av det som pågår utanför denna specifika situation (Alvesson & Deetz 2000: 83). Det finns också flera påverkansfaktorer i en intervjusituation som inte går att komma ifrån. Det finns ofta en positiv snedvridning i intervjuer, det vill säga att intervjupersonen säger bara de bra sakerna och vill göra ett gott intryck (Ibid.). Vissa kritiker menar att det aldrig går att få fram verkliga subjektiva upplevelser eller sanningar i en intervju. Som forskare handlar det snarare om att göra en noggrann tolkning om hur man kan använda sina resultat. Berättelserna ger visserligen osäkra men många gånger mycket intressanta ledtrådar till en förståelse av upplevelser och föreställningar hos intervjupersonen (Ibid.). 4.3 Urval Vår undersökning omfattar alla som ingår i verksamheten. Vi har intervjuat samtliga gruppledare som arbetar i verksamheten och vi har tagit del av sekundärmaterial i form av enkäter som alla sex föräldrar fyllt i. Det innebär att vi inte har tittat på barngruppsverksamheten. Dessa grupper bedrivs parallellt, samma tid i samma byggnad fast i olika delar av huset. Dessa båda verksamheter påverkar familjerna på olika sätt och båda verksamheterna är viktiga för familjen. Föräldrarna kan ha andra motiv att gå till gruppen varje vecka än vad barnen kan ha. Föräldrarna har alla kognitiva svårigheter i olika grad, de har en stor del av sin tillvaro gemensam. Vi tänker att de delar många upplevelser och känslor med varandra. Barnen har andra behov och gör andra saker i sin grupp. Vi tänker att det är viktigt att se att båda verksamheterna troligtvis påverkar familjens situation. Det betyder att vi absolut inte utesluter att barngruppsverksamheten är viktig eller intressant. Vi har valt denna avgränsning för att få mer tid att fördjupa oss i verksamheten för föräldrarna. Vi har inte heller kunnat mäta någon effekt eller mäta hur verksamheten uppfyller eventuella dokumenterade mål. 20

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010:

Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010: Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010: 2010-12-08 Utbildning för 100 barnmorskor i Göteborg - Många av oss barnmorskor möter föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Vänersborg Torsdag 10 november 2011 Lydia Springer & Sven-Erik Pistol www.lul.se/suf Projektet finansieras av: Projektet finansieras av: Bergen

Läs mer

Checklistor, tålamod och gemenskap

Checklistor, tålamod och gemenskap Checklistor, tålamod och gemenskap stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar Erfarenheter från FIBprojekt 2005 2008 Karin Jöreskog, fil. dr Uppsala universitet, oktober 2009 Checklistor, tålamod

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com

det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com Vägen in i arbetet- Vadå tillgänglighet/funkisperspektiv? Vad heter det, Vilka är dem? Vad säger lagen? De olika FN:

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det?

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Christina Fleetwood, Maj 2010 Ansvar för personer med grav övervikt låg tidigare på staten via Riksförsäkringsverket Behandlingsenheter i

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet Kamratrelationer Delaktighet, samspelsproblem, pedagogiska förhållningssätt RFA:s skolombudskonferens Södertälje 6-7 mars

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer