SVEN HAR BLIVIT VRESIG - VARFÖR DRAR HAN SIG UNDAN?
|
|
- Maj Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVEN HAR BLIVIT VRESIG - VARFÖR DRAR HAN SIG UNDAN? FÖRELÄSNING FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL OCH BISTÅNDSBEDÖMARE av Malgorzata Szmidt Överläkare, äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset, 2014
2 DISPOSITIOIN Lite epidemiologi Sven är vresig - vad göra? Basfakta om demens Hur uppstår BPSD? Vad kan man göra åt det? Vad är en förvirring? Den förtvivlade - om depression hos äldre
3 NÅGRA DATA ,5 MLN > 65 ÅR I sverige ,25 MLN > 65 ÅR > 80 år > 80 år
4 Fler data 2005: omkr 0,5 mln >65 år har någon psykisk störning > 65 år ca 14 % lider av depression > 65 år ca 14% ångest > 65 < 80 ca 5% har demens > 80 år - ca 20 %
5 SVEN,78 Kommer tillbaka till boendet efter en stormig natt på både somatiska och psykakuten. Han har Alzheimers sjukdom sedan flera år men placerades på boendet för 3 månader sedan efter att ha gradvis vänt på dygnsrytmen och blivit alltmer aggressiv hemma. Hustrun orkade ej längre ta hand om honom. På sjukhuset har man konstaterat en uvi, ställt patienten på antibiotika samt ökat dosen av hans nattmedicin och ställt honom på neuroleptika i måttlig dos. Patienten vägrar ta emot medicin efter återkomsten, låser sig inne på sitt rum och skriker då personalen försöker lirka upp dörren. Vad göra?
6 Förloppet över tid Alzheimers sjukdom, stadieindelningen bygger på ADL-funktion Funktion 1. MCI (Lindrig kognitiv störning) 2. Mild demens IADL 3. Måttlig demens (MMT <15 PADL 4. Svår demens (MMT < 5-10 p) Autonomi ADL-hjälp Annat boende Totalt beroende 5 20 år
7 Hur känns demens? - Är räkningarna inte betalda? vad i all sin dagar - Har jag glömt plattan på jag hade ju så bråttom! - Jasså, skulle jag kommit till doktorn igår? Med andra ord: Man hänger inte med, slätar över eller blånekar
8 Hur känns demens? Mycket sällan stort lidande som man förpassas till (?) Suicid mycket sällsynt men suicidhot inte ovanligt Coping-strategier: problemlösning, känslomässig adaptation. Värst för den pedantiske perfektionisten? Värst för den med bevarad insikt och för den som drabbas av depression och ångest. Framgångsfaktorer: Kärleksfull partner (som har möjlighet till avlastning) och familj. Möjlighet till icke-kognitiva aktiviteter. Rikt liv bakom sig. (Lena Kilander 2009)
9 BPSD - DEFINITION begreppet BPSD blir ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke kognitiva symtom vid demens. BPSD beskrivs dels som förändrade beteenden som är belastande för individen och andra människor, dels som psykiska symtom som också kan uppträda hos personer utan demens, såsom ångest och hallucinationer.
10 BPSD definition, forts.2 Affektiva symtom - depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom - hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet - psykomotorisk agitation, sömnstörning - Apati - initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen
11 BPSD Viktigt att i varje enskilt fall analysera patientens symtomkonstellation för att kunna optimera behandlingen. BPSD-begreppet alltför heterogent för att låta sig behandlas som en enhet.
12 I BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen, och omgivningen som definierar) II PSYKISKA SYMTOM (=huvudproblem för patienten, och omgivningen som tolkar) (Lena Kilander 2009)
13 I BETEENDESYMTOM Aggressivitet, agitation, irritabilitet, motsträvighet, skrik, motorisk rastlöshet, plockighet, vandring, skuggning, hämningsbortfall/opassande socialt beteende, nattliga störningar och inaktivitet! (Lena Kilander 2009)
14 Apati/ inaktivitet/ dysexekutivitet är den vanligaste beteendestörningen vid demenssjukdom. Sitter ofta nöjd, till skillnad från vid depression (och till skillnad från anhöriga) (Lena Kilander 2009)
15 II PSYKISKA SYMTOM 1. Affektiva symtom: Nedstämdhet, förlust av förmåga till glädje/intressen, oro, ångest, humörsvängningar, irritabilitet 2. Psykotiska symtom: synhallucinationer och paranoida vanföreställningar
16 Fem vanliga vanföreställningar vid BPSD vem har stulit mina smycken? det här är inte mitt hem! vad gör den här mannen i mitt hem? nu gaddar de ihop sig igen... min man är otrogen varje morgon.
17 VÅRDINSATSER FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEHANDLING GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIGT BEMÖTANDE bättre kunskaper i att tolka och förstå den sjuke I främmande miljö, störande faktorer i omgivningen Vid obehandlad smärta, obstipation, uvi, fraktur Reaktion på överträdelser av den sjukes privata sfär. Skrik som uttryck för ångest, övergivenhet Vandring som uttryck för hemlängtan
18 VÅRDINSATSER forts. 1 personcentrerat förhållningssätt med målet att bevara identiteten trots att den kognitiva förmågan försämras beakta personens livshistoria, bekräfta nuvarande förmågor och upplevelser
19 VÅRDINSATSER forts.2 Kommunikation: tid i samtalet vid information - en sak i taget ja/nej frågor tydligt tilltal och kroppsspråk
20 VÅRDINSATSER forts.3 Vårdarens optimala förutsättningar: integrerad kunskap om allmänmänskliga behov samt om den demenssjukes individuella förutsättningar bärande relation till den sjuke
21 SPECIFIKA OMVÅRDNADSINTERVENTIONER Multisensorisk stimulering (snoezelen) avslappning genom multisensorisk stimulering inga signifikanta effekter på beteende, sinnesstämning Massage och beröring kliniskt positiva erfarenheter på oro, välbefinnande
22 OMVÅRDNADSINTERVENTIO NEr forts.1 Reminiscens framkalla gamla minnen med stöd av föremål, fotografier, musik Har statistiskt signifikant effekt på kognitiv förmåga, sinnesstämning och lägre förekomst av beteendesymtom Validation empati som återställer självkänslan och förhindrar tillbakadraganade hos den demente
23 OMVÅRDNADSINTERVENTIO NEr - forts.2 Musik minskning av BPSD i samband med individuellt anpassad musik och sång enl.kvalitativa studier Djurterapi lugnande inverkan genom sänkning av blodtrycket och ökning av oxytocin och prolaktin (små studier)
24 Prioriterad fråga: Fysisk aktivitet och utemiljö! Bibehåller ADL-funktioner och gångförmåga Prevention hjärt-kärlsjukdom (och depression?) Ökad livskvalitet Minskar risken för osteoporos och fall dvs minskar risken för höftfraktur och därmed lidande, hjälpbehov och kostnader UTKAST!
25 BPSD FARMAKOLOGISK BEHANDLING - vid depressiva symtom SSRI i 1:a hand - vid irritabilitet, agitation, oro SSRI - visst vetenskapligt stöd för memantin(ebixa) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet vid psykotiska symtom och aggressivitet risperidon upp till 1,5 mg/dag, cave stroke akut sedation klometiazol (Heminevrin) eller oxazepam(sobril) snar utvärdering av effekt och biverkningar (Läkemedelsverket 2008)
26 BPSD SAMMANFATTANDE PRAKTISKA RIKTLINJER 1.Utredning/kartläggning av symtom samt tänkbara orsaker och utlösande moment samt ev. pålagrade psyk/som sjukdomar 2.Översyn av farmakologisk behandling 3.Optimerad vårdmiljö och bemötande patientens basala behov info/utbildning 4.Vid otillräcklig effekt farmakologisk behandling
27 MIN ENDA VÄN
28 Vad är en förvirring? samtidig störning av : uppmärksamheten medvetandet perceptionen tänkandet minnet psykomotoriken känslorna och sömn- och vakenhetscykeln
29 Förvirring=konfusion=delirium Leder till att personen inte kan tolka signalerna från sin omgivning och får därmed störd uppfattning av verkligheten Störningen omfattar tiden, omgivningen, den aktuella situationen och ofta också den egna personen synvillor (hallucinationer) och vanföreställningar, t ex hänsyftnings- och förföljelseparanoia vanliga
30 Förlopp dagar till månader tänkandet och talet förlorar sammanhang och logik nutid, förfluten tid och framtid blandas samman medvetandestörningen leder till och blandas med emotionella symtom ångest, osäkerhet och aggressivitet
31 Förlopp forts. beteendet präglas av överaktivitet, rastlöshet, plockighet, impulsivitet vid svår konfusion förekommer apati och total blockering rubbat sömnmönster, ett drömliknande tillstånd kan förekomma när personen är vaken medför ökning av dödligheten
32 Orsaker elektrolytrubbningar ( t ex intorkning vid samtidig urindrivande medicinering) skador (t ex frakturer) smärta och rädsla samverkar förvirring efter en operation hos personer med viss hjärnsvikt alla svåra sjukdomar i terminalt skede (ca, hjärtsvikt, lung-, lever- och njursjukdom) urinstämma och svår förstoppning abstinens efter stopp av alkohol, nikotin, koffein eller lugnande medel stress efter en förflyttning, sorg, integritetskränkning, rädsla, ångest
33 Bakomliggande orsaker hög ålder polyfarmaci tidigare förvirrad demens av olika grad alla typer av hjärnskador problem med syn, hörsel, tal och språk undernäring
34 UTREDNING - gå genom tänkbara orsaker - anamnes från anhöriga och/eller personal - noggrann kroppsundersökning - lab: blod-, elektrolyt-, njur- och leverstatus, albumin, blodsocker, infektionsprover. I förekommande fall odlingsprov, EKG, mätning av syrgasmätnad
35 Behandling av konfusion - sanering av medicinlistan - sanering av personens miljö; orienterande belysning undvik höga och skarpa ljud personen skall ha en följeslagare information och stöd till anhöriga
36 Behandling av konfusion forts. KOMMUNIKATION med den förvirrade; tilltalas i korta, enkla meningar påminns ofta om aktuell tid, rum och vad man gör och vad som händer i hans/hennes omgivning - ögonkontakt och beröring viktiga - vid psykotiska symtom - tala taktfullt emot dessa - håll samtalet på en konkret nivå - bejaka personens känslor, ignorera det förvirrade talet
37 Behandling forts. tillräckligt med föda och vätska mobilisering av den förvirrade ångest och sömnbehandling
38 RISKFAKTORER FÖR DEPRESSIONSUTVECKLING HOS ÄLDRE Ärftlighet spelar mindre roll Tidigare depression predisponerande Kvinnligt kön Livstrauma Både högt och lågt blodtryck Svårigheter att etablera varaktiga relationer genom livet Starkt samband mellan depression och dålig hälsa Vårdare till kroniskt sjuka löper större risk att utveckla depression
39 FAKTA OM ÅLDERSDEPRESSION En av de mest funktionsnedsättande sjukdomar på ålderns höst Leder till större risk för intagning på sjukhus och längre vårdepisod vid samtidig kroppslig sjukdom Äldre med depression och samtidig kroppslig sjukdom får svårare sjukdomsförlopp (SORENSEN, 2005) Svårare att samarbeta med den somatiskt sjuke och deprimerade patienten Oberoende dödsorsak
40 Man kan skilja mellan normalt åldrande och nedstämdhet Depression hos äldre visar sig ofta på samma sätt som hos yngre Det saknas bevis för en särskild subtyp av depression hos äldre
41 Nedanstående faktorer förändrar bilden av depression hos äldre: FÄRRE KLAGOMÅL ÖVER NEDSTÄMDHET (KATONA et al 1997) HYPOKONDRI OCH KROPPSLIGA KLAGOMÅL (DRYER et al 2005) EGENUPPLEVD MINNESFÖRSÄMRING PÅTAGLIG ÅNGEST LINDRIG STÖRNING I EXEKUTIVA FUNKTIONER
42 KÄRNSYMTOM: minskat intresse och glädje snarare än nedstämdhet olust, trötthet och initiativlöshet - social passivisering (läkemedelsboken 2012)
43 B) TILLÄGGSSYMTOM -förlust av självkänsla -- iandekvat och överdriven skuldkänsla -- återkommande dödstankar, självmordstankar eller självmordsbeteende -- obeslutsamhet (ambivalens) -- förändrad psykomotorisk aktivitet -- sömnstörning -- aptit och viktförändring
44 DEN DEPRIMERADE ÄLDRES GRUNDPROBLEM INTE KAN TA SIG SAMMAN INTE KAN ÖVERBLICKA NÅGOT INTE HAR LUST TILL NÅGOT
45 PSYKOTISKA SYMTOM VID DEPRESSION HOS ÄLDRE Paranoida symtom vanligare än hos yngre med depression, förekommer mera frekvent vid samtidig hörselnedsättning Ofta starkt depressivt färgade med inslag av död och katastrof Vanligt med vanföreställningar rörande den egna kroppen OBS! Differentialdiagnostik - psykos, demens
46 KOGNITIVA SYMTOM VID DEPRESSION HOS ÄLDRE TANKETRÖGHET KONCENTRATIONS- SVÅRIGHETER SÄMRE MENTAL FLEXIBILITET MINSKAD INITIATIVFÖRMÅGA OCH MOTIVATION
47 SJÄLVMORD HOS ÄLDRE, i Sverige görs ca ¼ av alla suicid av personer > 65 år Suicidförsök är mindre vanligt Vid 75 år inga könsskillnader Högriskgrupp: män > 80 med kroniska smärtor (M.Waern 2012) minst 2/3 av dessa har konstaterad depression (O Conell de är oftare kroppsligt sjuka och sämre fungerande Alkoholmissbruk och beroende - 10 ggr högre s-risk hos båda könen jämfört me allmänheten Suicid ej vanligt vid demens Ängslighet och kontrollbehov
48 SJÄLVMORDSFREKVENSEN I SVERIGE har minskat med 30% under de senaste två decennierna Störst minskning bland unga vuxna och medelålderspersoner Förväntad fördubbling av antalet självmord bland äldre under de närmaste 20 åren delvis pga den förändrade åldersstrukturen (M.Waern 20000) Tidigare s-försök, relationsproblem och ensamhetskänslor utgjorde den främsta riskfaktorn. Högre utbildning, aktiv föreningsliv samt hobby (Wiktorsson 2010) och/eller medlemskap i ett religiöst samfund (Fässberg 2012) var förenade med minskad risk för självmord. Dock relativt höga s-tal hos protestanter. Fysisk sjukdom oberoende av depression ökar risken för suicid två-tre gånger (Stenager och Stenager 2009, Waern et al 2002). Sannolikt är det
49 BEDÖMNING AV SUICIDRISK HOS ÄLDRE Tidigare suicidalt beteende Aktuella suicidtankar, planer, försök Suicidal kommunikation Psykiatrisk diagnos Aktuell symtombild depression, ångest, psykotiska symtom Tidigare och aktuellt missbruk/beroende Kognitiv förmåga och problemlösningsförmåga Personlighetsfaktorer Suicid i släkten Somatisk sjukdom/funktionsnedsättning Smärtor, ensamhet, förluster Tillgång till suicidredskap
50 PREVENTION AV SJÄLVMORD Anhöriga har mycket värdefull kunskap som inte når fram till läkaren Anhöriga bör kunna involveras i behandlingsplaneringen i större utsträckning än idag Anhöriga kan bidra med viktig information om vilka faktorer som underblåser s-tankar hos den äldre Det kan vara särskilt viktigt under de första behandlingsmånaderna med antidepressiva (Margda Waern, Gbg 2000)
51 UTREDNINIG Identifiera den emotionella störningen Bedöma suicidrisk Bästa omhändertagande nivå Behandlingsplan Info till patienten
52 UTREDNING forts. Anamnes med penetration av de rapporterade symtomen och tonvikt på insjuknandeförloppet Screening GDS (Geriatric Depression Scale) Fysiskt och psykiskt status Labstatus i differentialdiagnostiskt syfte: Hb, SR, elektrolyter, krea, b-glukos, albumin och Ca,TSH, B12, PTH
53 Varning - depression CHECKLISTA Täta kontakter med vårdcentralen jämfört med tidigare, orsak grundsjukdom Påtalar trötthet, matthet, brist på energi Behov av sömnmedel under längre tid Söker för psykiska problem, t ex ångest
54 BEHANDLING AV DEPRESSIONER HOS ÄLDRE ELIMINERING AV UTLÖSANDE FAKTORER - Behandling av underliggande somatisk sjukdom Borttagande av olämplig farmakoterapi Socialpsykiatriska åtgärder
55 ANTIDEPRESSIV TERAPI Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI ECT PROFYLAX litium (vid täta recidiv) SSRI socialpsykiatriska åtgärder
56 EL-BEHANDLING VID DEPRESSIONER HOS ÄLDRE då patienten är självmordsbenägen akut behandling för att förhindra allvarlig försämring av hälsa psykotisk depression om patienten inte svarar på två farmaka kurer tål ej farmakologisk behandling tidigare god respons
57 UTREDNING AV PSYKISK SJUKDOM VID ÅLDRANDE Kartläggning av: Social situation, psykiska trauman och aktuell psykisk belastning Tidigare psykiska sjukdomar Tidigare somatiska sjukdomar samt kardiovaskulära riskfaktorer Kognitiva funktioner med MMT, klocktest Läkemedelskonsumtion Lab:SR, blodstatus, TSH, leverstatus, elektrolyter CT eller MRT : infarkt, blödning, degenerativa förändringar?
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merKonfusion/Förvirringstillstånd
Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merwww.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken
www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merPatientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merBPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska
BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merBeteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD
BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merFörvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1
Förvirringstillstånd Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1 Förvirring / Konfusion Delirium / Akut hjärnsvikt Acute brain failure Brain dysfunction Clouded state Pseudodementia
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merHär redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merPsykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Läs merAtt se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs mer2012-09-07. www.bpsd.se
www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merDemensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merInformation om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo
Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merEnsamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merPSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius
PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merMBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Läs merAktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,
Läs merVård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merÅngest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom
Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merBeteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Standar Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merUtvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem
Läs merBehandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merDemenssjukdomarnas ABC:
Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merSkador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning
Skador av cannabis Direkta skador Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom Indirekta skador Olyckor vid bilkörning Orsakar eller försämrar kroppslig sjukdom Övergång till andra illegala droger gatewaymekanismen
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merPsykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela
Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela Äldre med psykotiska symtom är de som orsakar mest problem för personalen inom den kommunala äldreomsorgen Att möta personer
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merVälkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs mer