SVEN HAR BLIVIT VRESIG - VARFÖR DRAR HAN SIG UNDAN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVEN HAR BLIVIT VRESIG - VARFÖR DRAR HAN SIG UNDAN?"

Transkript

1 SVEN HAR BLIVIT VRESIG - VARFÖR DRAR HAN SIG UNDAN? FÖRELÄSNING FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL OCH BISTÅNDSBEDÖMARE av Malgorzata Szmidt Överläkare, äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset, 2014

2 DISPOSITIOIN Lite epidemiologi Sven är vresig - vad göra? Basfakta om demens Hur uppstår BPSD? Vad kan man göra åt det? Vad är en förvirring? Den förtvivlade - om depression hos äldre

3 NÅGRA DATA ,5 MLN > 65 ÅR I sverige ,25 MLN > 65 ÅR > 80 år > 80 år

4 Fler data 2005: omkr 0,5 mln >65 år har någon psykisk störning > 65 år ca 14 % lider av depression > 65 år ca 14% ångest > 65 < 80 ca 5% har demens > 80 år - ca 20 %

5 SVEN,78 Kommer tillbaka till boendet efter en stormig natt på både somatiska och psykakuten. Han har Alzheimers sjukdom sedan flera år men placerades på boendet för 3 månader sedan efter att ha gradvis vänt på dygnsrytmen och blivit alltmer aggressiv hemma. Hustrun orkade ej längre ta hand om honom. På sjukhuset har man konstaterat en uvi, ställt patienten på antibiotika samt ökat dosen av hans nattmedicin och ställt honom på neuroleptika i måttlig dos. Patienten vägrar ta emot medicin efter återkomsten, låser sig inne på sitt rum och skriker då personalen försöker lirka upp dörren. Vad göra?

6 Förloppet över tid Alzheimers sjukdom, stadieindelningen bygger på ADL-funktion Funktion 1. MCI (Lindrig kognitiv störning) 2. Mild demens IADL 3. Måttlig demens (MMT <15 PADL 4. Svår demens (MMT < 5-10 p) Autonomi ADL-hjälp Annat boende Totalt beroende 5 20 år

7 Hur känns demens? - Är räkningarna inte betalda? vad i all sin dagar - Har jag glömt plattan på jag hade ju så bråttom! - Jasså, skulle jag kommit till doktorn igår? Med andra ord: Man hänger inte med, slätar över eller blånekar

8 Hur känns demens? Mycket sällan stort lidande som man förpassas till (?) Suicid mycket sällsynt men suicidhot inte ovanligt Coping-strategier: problemlösning, känslomässig adaptation. Värst för den pedantiske perfektionisten? Värst för den med bevarad insikt och för den som drabbas av depression och ångest. Framgångsfaktorer: Kärleksfull partner (som har möjlighet till avlastning) och familj. Möjlighet till icke-kognitiva aktiviteter. Rikt liv bakom sig. (Lena Kilander 2009)

9 BPSD - DEFINITION begreppet BPSD blir ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke kognitiva symtom vid demens. BPSD beskrivs dels som förändrade beteenden som är belastande för individen och andra människor, dels som psykiska symtom som också kan uppträda hos personer utan demens, såsom ångest och hallucinationer.

10 BPSD definition, forts.2 Affektiva symtom - depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom - hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet - psykomotorisk agitation, sömnstörning - Apati - initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen

11 BPSD Viktigt att i varje enskilt fall analysera patientens symtomkonstellation för att kunna optimera behandlingen. BPSD-begreppet alltför heterogent för att låta sig behandlas som en enhet.

12 I BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen, och omgivningen som definierar) II PSYKISKA SYMTOM (=huvudproblem för patienten, och omgivningen som tolkar) (Lena Kilander 2009)

13 I BETEENDESYMTOM Aggressivitet, agitation, irritabilitet, motsträvighet, skrik, motorisk rastlöshet, plockighet, vandring, skuggning, hämningsbortfall/opassande socialt beteende, nattliga störningar och inaktivitet! (Lena Kilander 2009)

14 Apati/ inaktivitet/ dysexekutivitet är den vanligaste beteendestörningen vid demenssjukdom. Sitter ofta nöjd, till skillnad från vid depression (och till skillnad från anhöriga) (Lena Kilander 2009)

15 II PSYKISKA SYMTOM 1. Affektiva symtom: Nedstämdhet, förlust av förmåga till glädje/intressen, oro, ångest, humörsvängningar, irritabilitet 2. Psykotiska symtom: synhallucinationer och paranoida vanföreställningar

16 Fem vanliga vanföreställningar vid BPSD vem har stulit mina smycken? det här är inte mitt hem! vad gör den här mannen i mitt hem? nu gaddar de ihop sig igen... min man är otrogen varje morgon.

17 VÅRDINSATSER FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEHANDLING GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIGT BEMÖTANDE bättre kunskaper i att tolka och förstå den sjuke I främmande miljö, störande faktorer i omgivningen Vid obehandlad smärta, obstipation, uvi, fraktur Reaktion på överträdelser av den sjukes privata sfär. Skrik som uttryck för ångest, övergivenhet Vandring som uttryck för hemlängtan

18 VÅRDINSATSER forts. 1 personcentrerat förhållningssätt med målet att bevara identiteten trots att den kognitiva förmågan försämras beakta personens livshistoria, bekräfta nuvarande förmågor och upplevelser

19 VÅRDINSATSER forts.2 Kommunikation: tid i samtalet vid information - en sak i taget ja/nej frågor tydligt tilltal och kroppsspråk

20 VÅRDINSATSER forts.3 Vårdarens optimala förutsättningar: integrerad kunskap om allmänmänskliga behov samt om den demenssjukes individuella förutsättningar bärande relation till den sjuke

21 SPECIFIKA OMVÅRDNADSINTERVENTIONER Multisensorisk stimulering (snoezelen) avslappning genom multisensorisk stimulering inga signifikanta effekter på beteende, sinnesstämning Massage och beröring kliniskt positiva erfarenheter på oro, välbefinnande

22 OMVÅRDNADSINTERVENTIO NEr forts.1 Reminiscens framkalla gamla minnen med stöd av föremål, fotografier, musik Har statistiskt signifikant effekt på kognitiv förmåga, sinnesstämning och lägre förekomst av beteendesymtom Validation empati som återställer självkänslan och förhindrar tillbakadraganade hos den demente

23 OMVÅRDNADSINTERVENTIO NEr - forts.2 Musik minskning av BPSD i samband med individuellt anpassad musik och sång enl.kvalitativa studier Djurterapi lugnande inverkan genom sänkning av blodtrycket och ökning av oxytocin och prolaktin (små studier)

24 Prioriterad fråga: Fysisk aktivitet och utemiljö! Bibehåller ADL-funktioner och gångförmåga Prevention hjärt-kärlsjukdom (och depression?) Ökad livskvalitet Minskar risken för osteoporos och fall dvs minskar risken för höftfraktur och därmed lidande, hjälpbehov och kostnader UTKAST!

25 BPSD FARMAKOLOGISK BEHANDLING - vid depressiva symtom SSRI i 1:a hand - vid irritabilitet, agitation, oro SSRI - visst vetenskapligt stöd för memantin(ebixa) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet vid psykotiska symtom och aggressivitet risperidon upp till 1,5 mg/dag, cave stroke akut sedation klometiazol (Heminevrin) eller oxazepam(sobril) snar utvärdering av effekt och biverkningar (Läkemedelsverket 2008)

26 BPSD SAMMANFATTANDE PRAKTISKA RIKTLINJER 1.Utredning/kartläggning av symtom samt tänkbara orsaker och utlösande moment samt ev. pålagrade psyk/som sjukdomar 2.Översyn av farmakologisk behandling 3.Optimerad vårdmiljö och bemötande patientens basala behov info/utbildning 4.Vid otillräcklig effekt farmakologisk behandling

27 MIN ENDA VÄN

28 Vad är en förvirring? samtidig störning av : uppmärksamheten medvetandet perceptionen tänkandet minnet psykomotoriken känslorna och sömn- och vakenhetscykeln

29 Förvirring=konfusion=delirium Leder till att personen inte kan tolka signalerna från sin omgivning och får därmed störd uppfattning av verkligheten Störningen omfattar tiden, omgivningen, den aktuella situationen och ofta också den egna personen synvillor (hallucinationer) och vanföreställningar, t ex hänsyftnings- och förföljelseparanoia vanliga

30 Förlopp dagar till månader tänkandet och talet förlorar sammanhang och logik nutid, förfluten tid och framtid blandas samman medvetandestörningen leder till och blandas med emotionella symtom ångest, osäkerhet och aggressivitet

31 Förlopp forts. beteendet präglas av överaktivitet, rastlöshet, plockighet, impulsivitet vid svår konfusion förekommer apati och total blockering rubbat sömnmönster, ett drömliknande tillstånd kan förekomma när personen är vaken medför ökning av dödligheten

32 Orsaker elektrolytrubbningar ( t ex intorkning vid samtidig urindrivande medicinering) skador (t ex frakturer) smärta och rädsla samverkar förvirring efter en operation hos personer med viss hjärnsvikt alla svåra sjukdomar i terminalt skede (ca, hjärtsvikt, lung-, lever- och njursjukdom) urinstämma och svår förstoppning abstinens efter stopp av alkohol, nikotin, koffein eller lugnande medel stress efter en förflyttning, sorg, integritetskränkning, rädsla, ångest

33 Bakomliggande orsaker hög ålder polyfarmaci tidigare förvirrad demens av olika grad alla typer av hjärnskador problem med syn, hörsel, tal och språk undernäring

34 UTREDNING - gå genom tänkbara orsaker - anamnes från anhöriga och/eller personal - noggrann kroppsundersökning - lab: blod-, elektrolyt-, njur- och leverstatus, albumin, blodsocker, infektionsprover. I förekommande fall odlingsprov, EKG, mätning av syrgasmätnad

35 Behandling av konfusion - sanering av medicinlistan - sanering av personens miljö; orienterande belysning undvik höga och skarpa ljud personen skall ha en följeslagare information och stöd till anhöriga

36 Behandling av konfusion forts. KOMMUNIKATION med den förvirrade; tilltalas i korta, enkla meningar påminns ofta om aktuell tid, rum och vad man gör och vad som händer i hans/hennes omgivning - ögonkontakt och beröring viktiga - vid psykotiska symtom - tala taktfullt emot dessa - håll samtalet på en konkret nivå - bejaka personens känslor, ignorera det förvirrade talet

37 Behandling forts. tillräckligt med föda och vätska mobilisering av den förvirrade ångest och sömnbehandling

38 RISKFAKTORER FÖR DEPRESSIONSUTVECKLING HOS ÄLDRE Ärftlighet spelar mindre roll Tidigare depression predisponerande Kvinnligt kön Livstrauma Både högt och lågt blodtryck Svårigheter att etablera varaktiga relationer genom livet Starkt samband mellan depression och dålig hälsa Vårdare till kroniskt sjuka löper större risk att utveckla depression

39 FAKTA OM ÅLDERSDEPRESSION En av de mest funktionsnedsättande sjukdomar på ålderns höst Leder till större risk för intagning på sjukhus och längre vårdepisod vid samtidig kroppslig sjukdom Äldre med depression och samtidig kroppslig sjukdom får svårare sjukdomsförlopp (SORENSEN, 2005) Svårare att samarbeta med den somatiskt sjuke och deprimerade patienten Oberoende dödsorsak

40 Man kan skilja mellan normalt åldrande och nedstämdhet Depression hos äldre visar sig ofta på samma sätt som hos yngre Det saknas bevis för en särskild subtyp av depression hos äldre

41 Nedanstående faktorer förändrar bilden av depression hos äldre: FÄRRE KLAGOMÅL ÖVER NEDSTÄMDHET (KATONA et al 1997) HYPOKONDRI OCH KROPPSLIGA KLAGOMÅL (DRYER et al 2005) EGENUPPLEVD MINNESFÖRSÄMRING PÅTAGLIG ÅNGEST LINDRIG STÖRNING I EXEKUTIVA FUNKTIONER

42 KÄRNSYMTOM: minskat intresse och glädje snarare än nedstämdhet olust, trötthet och initiativlöshet - social passivisering (läkemedelsboken 2012)

43 B) TILLÄGGSSYMTOM -förlust av självkänsla -- iandekvat och överdriven skuldkänsla -- återkommande dödstankar, självmordstankar eller självmordsbeteende -- obeslutsamhet (ambivalens) -- förändrad psykomotorisk aktivitet -- sömnstörning -- aptit och viktförändring

44 DEN DEPRIMERADE ÄLDRES GRUNDPROBLEM INTE KAN TA SIG SAMMAN INTE KAN ÖVERBLICKA NÅGOT INTE HAR LUST TILL NÅGOT

45 PSYKOTISKA SYMTOM VID DEPRESSION HOS ÄLDRE Paranoida symtom vanligare än hos yngre med depression, förekommer mera frekvent vid samtidig hörselnedsättning Ofta starkt depressivt färgade med inslag av död och katastrof Vanligt med vanföreställningar rörande den egna kroppen OBS! Differentialdiagnostik - psykos, demens

46 KOGNITIVA SYMTOM VID DEPRESSION HOS ÄLDRE TANKETRÖGHET KONCENTRATIONS- SVÅRIGHETER SÄMRE MENTAL FLEXIBILITET MINSKAD INITIATIVFÖRMÅGA OCH MOTIVATION

47 SJÄLVMORD HOS ÄLDRE, i Sverige görs ca ¼ av alla suicid av personer > 65 år Suicidförsök är mindre vanligt Vid 75 år inga könsskillnader Högriskgrupp: män > 80 med kroniska smärtor (M.Waern 2012) minst 2/3 av dessa har konstaterad depression (O Conell de är oftare kroppsligt sjuka och sämre fungerande Alkoholmissbruk och beroende - 10 ggr högre s-risk hos båda könen jämfört me allmänheten Suicid ej vanligt vid demens Ängslighet och kontrollbehov

48 SJÄLVMORDSFREKVENSEN I SVERIGE har minskat med 30% under de senaste två decennierna Störst minskning bland unga vuxna och medelålderspersoner Förväntad fördubbling av antalet självmord bland äldre under de närmaste 20 åren delvis pga den förändrade åldersstrukturen (M.Waern 20000) Tidigare s-försök, relationsproblem och ensamhetskänslor utgjorde den främsta riskfaktorn. Högre utbildning, aktiv föreningsliv samt hobby (Wiktorsson 2010) och/eller medlemskap i ett religiöst samfund (Fässberg 2012) var förenade med minskad risk för självmord. Dock relativt höga s-tal hos protestanter. Fysisk sjukdom oberoende av depression ökar risken för suicid två-tre gånger (Stenager och Stenager 2009, Waern et al 2002). Sannolikt är det

49 BEDÖMNING AV SUICIDRISK HOS ÄLDRE Tidigare suicidalt beteende Aktuella suicidtankar, planer, försök Suicidal kommunikation Psykiatrisk diagnos Aktuell symtombild depression, ångest, psykotiska symtom Tidigare och aktuellt missbruk/beroende Kognitiv förmåga och problemlösningsförmåga Personlighetsfaktorer Suicid i släkten Somatisk sjukdom/funktionsnedsättning Smärtor, ensamhet, förluster Tillgång till suicidredskap

50 PREVENTION AV SJÄLVMORD Anhöriga har mycket värdefull kunskap som inte når fram till läkaren Anhöriga bör kunna involveras i behandlingsplaneringen i större utsträckning än idag Anhöriga kan bidra med viktig information om vilka faktorer som underblåser s-tankar hos den äldre Det kan vara särskilt viktigt under de första behandlingsmånaderna med antidepressiva (Margda Waern, Gbg 2000)

51 UTREDNINIG Identifiera den emotionella störningen Bedöma suicidrisk Bästa omhändertagande nivå Behandlingsplan Info till patienten

52 UTREDNING forts. Anamnes med penetration av de rapporterade symtomen och tonvikt på insjuknandeförloppet Screening GDS (Geriatric Depression Scale) Fysiskt och psykiskt status Labstatus i differentialdiagnostiskt syfte: Hb, SR, elektrolyter, krea, b-glukos, albumin och Ca,TSH, B12, PTH

53 Varning - depression CHECKLISTA Täta kontakter med vårdcentralen jämfört med tidigare, orsak grundsjukdom Påtalar trötthet, matthet, brist på energi Behov av sömnmedel under längre tid Söker för psykiska problem, t ex ångest

54 BEHANDLING AV DEPRESSIONER HOS ÄLDRE ELIMINERING AV UTLÖSANDE FAKTORER - Behandling av underliggande somatisk sjukdom Borttagande av olämplig farmakoterapi Socialpsykiatriska åtgärder

55 ANTIDEPRESSIV TERAPI Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI ECT PROFYLAX litium (vid täta recidiv) SSRI socialpsykiatriska åtgärder

56 EL-BEHANDLING VID DEPRESSIONER HOS ÄLDRE då patienten är självmordsbenägen akut behandling för att förhindra allvarlig försämring av hälsa psykotisk depression om patienten inte svarar på två farmaka kurer tål ej farmakologisk behandling tidigare god respons

57 UTREDNING AV PSYKISK SJUKDOM VID ÅLDRANDE Kartläggning av: Social situation, psykiska trauman och aktuell psykisk belastning Tidigare psykiska sjukdomar Tidigare somatiska sjukdomar samt kardiovaskulära riskfaktorer Kognitiva funktioner med MMT, klocktest Läkemedelskonsumtion Lab:SR, blodstatus, TSH, leverstatus, elektrolyter CT eller MRT : infarkt, blödning, degenerativa förändringar?

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

1. Inledning. 2. Definition av BPSD

1. Inledning. 2. Definition av BPSD 1 1. Inledning BPSD är ett samlingsbegrepp för beteendemässiga- och psykiska symtom vid demenssjukdom. Det påverkar livskvalitén negativt och förorsakar för det mesta mycket svåra känslor. Det ger upphov

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre Rätta läkemedel till äldre 2014-11-21 Patrik Mattsson Överläkare Äldrepsykiatriska teamet Psykiatri Nordväst Psykisk sjukdom hos äldre Depression

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum TILL ANHÖRIGA NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum 1 Beställning: Svenskt Demenscentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 58 00

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD

Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning av symtom, tänkbara orsaker och utlösande

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: NPI 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Demenssjukdomar. Kontaktpersoner

Demenssjukdomar. Kontaktpersoner Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare vid Akademiska sjukhusets geriatrik och äldrepsykiatri, husläkare i primärvården samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala, Enköpings

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer