Den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning"

Transkript

1 Den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning En enkätstudie i samarbete mellan Högskolan på Åland och Föreningen Vårt Hjärta r.f. Haldin Carola Martell Sanne Högskolan på Åland serienummer 02/2012 Vård Mariehamn 2012 ISSN

2

3 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Vård Carola Haldin och Sanne Martell Den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning Anette Häggblom Högskolan på Åland/ Föreningen Vårt Hjärta r.f. Abstrakt: Det här examensarbetet är ett samarbete mellan Högskolan på Åland och Föreningen Vårt Hjärta r.f. som bedriver rökavvänjning med mental träning under ledning av den mentala tränaren och coachen Christoph Treier. Mental träning har målfokusering som uppläggets huvudkomponent. Enligt WHO är tobak den enskilt största dödsorsaken i Europa som är möjlig att förebygga. Var femte finländare röker och ca sjuttio procent av de som röker skulle vilja sluta. Finland är det första land med tobakslag vars huvudsakliga syfte är att rökning upphör. Önskemål finns uttalade om ett rökfritt Finland år Att sluta använda tobaksprodukter har stor betydelse för hälsan och är kostnadseffektivt vad gäller folkhälsoarbetet. Idag kan finländska rökare erbjudas ett antal olika rökavvänjningsmetoder med undantag för Åland som har ett begränsat utbud. Syftet är att undersöka om personer som deltar i kursen Rökstopp med mental träning har blivit rökfria, samt att belysa de orsaker som påverkar kursdeltagarna till ett rökfritt resultat eller ett eventuellt återfall. Metoden är en kvantitativ deskriptiv enkätundersökning som riktats till deltagare som deltagit i Föreningen Vårt Hjärtas r.f. rökavvänjningskurs sedan år Resultatet visar att nästan åttio procent av deltagarna är rökfria efter kursens slut och att beslutsamhet är den främsta orsaken till att nå ett rökfritt resultat. Resultatet visar utifrån Aaron Antonovsky s känsla av sammanhang (KASAM) som är arbetets teoretiska referensram, att beslutsamhet kan förankras i KASAM. Denna undersökning visade att motivationen är en avgörande faktor i rökavvänjningsarbetet. Endast drygt tjugo procent uppger att de återfallit till rökning, låg motivation och omvälvande livshändelser utanför den egna kontrollen nämns som de främsta orsakerna. Dagens vårdresurser verkar inte klara av att tillgodose det rökavvänjningsstöd som behovet kräver. Därför är vårdservicen till personer i rökavvänjningssammanhang beroende av sjukskötaren, som med sin specialkunskap i omvårdnad är ytterst betydelsefull. Genom att sjukskötaren utgår från ett målfokuseringsprogram i rökavvänjningsstödet kan detta vara ett användbart verktyg. Nyckelord (sökord): Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 02: Svenska 42 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

4 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Science Carola Haldin and Sanne Martell The Significance of Mental Training in Smoking Cessation Anette Häggblom Åland University of Applied Sciences / Föreningen Vårt Hjärta r.f. Abstract: This study is a collaboration with Åland University of Applied Sciences and Föreningen Vårt Hjärta r.f. wich is a association for people with heart and coronary diseases, who under supervision of mental coach and trainer Christoph Treier conducts smoke-quitting mental training. The main component of mental training is goal focusing. According to the WHO tobacco use is the single main preventable cause of death in Europe. One in five Finns smokes and about seventy percent of those who smoke would want to stop smoking. Finland is the first country with tobacco legalization that has a main purpose of ending smoking. The wish is that Finland would be a non-smoking country in the year To quit using tobacco products has great importance in terms of health and is cost-effective in terms of public health work. Today Finnish smokers are offered a number of different treatments to reduce smoking, with the exception of Åland, where only a limited supply is offered. The purpose was to find out if people that take part in the association program called "Rökstopp" actually stop smoking, and what are the causes that contribute to a non smoking result. The method is a quantitative descriptive poll-survey that has been directed to the participants of the course to stop smoking using mental training by the association "Vårt Hjärta r.f ". Results show that almost eighty percent of course participants are non-smokers after the course has ended and that determination is the main cause of achieving a non-smoking result. The result shows that using Anton Antonovsky s sense of connection (SOC) as theoretical frame, that determination can be anchored in SOC. This study showed that motivation is a critical factor in the work of reducing smoking. Only twenty percent admit relapsing back to smoking and low motivation and major life-events outside of one s own control are mentioned as the main causes. Today s health resources are not sufficient in providing support for the smoking reduction that is demanded. The nurse is an important person in situations of smoking reduction because of his/her special knowledge of treatment combined with experience from meeting a lot of people in his/her line of work. If the nurse starts his/her work with the aim of reducing smoking, goal focusing might be a useful tool under these circumstances. Key words: Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 02: Swedish 42 Handed in: Date of presentation: Approved on:

5 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Olika former av tobaksberoende Rökningens fysiologiska konsekvenser Hälsovinster vid rökstopp Rökavvänjning Mental träning Sluta röka med mental träning i kursen Rökstopp Teoretiskt perspektiv; Salutogenes med begreppet känsla av sammanhang KASAM Problemformulering Syfte Frågeställningar METOD Datainsamling Dataanalys Forskningsetisk reflektion Validitet och reliabilitet RESULTAT Demografiska fakta Rökfrihet Återfall och orsaker Motiv för att sluta röka Att känna begär samt bruk av ersättningspreparat och andra hjälpmedel Förändrad hälsa vid rökstopp Omdöme om kursen Utrymme för deltagarnas fria kommentarer i frågeenkäten DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Beslutsamhet Orsaker till återfall och omgivningens betydelse Risksituationer

6 4.2.4 Ersättningspreparat Hälsoförändringar Omdöme om kursen och deltagarens fria formulering Begreppet Känsla av sammanhang i förhållande till resultatet Sjukskötarens roll i det tobakspreventiva arbetet Slutsatser Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 6

7 1 INLEDNING En tredjedel av jordens befolkning som är över 15 år röker vilket innebär att cirka 1,1 miljarder människor är rökare. Tobaksrökningen tros orsaka omkring 3,5 miljoner människors död varje år. Det innebär dödsfall per dag. I Europa är rökningen den främsta enskilda dödsorsaken enligt världshälsoorganisationen, WHO (Haufmann, 2011). Tobak eller hälsa är ett uttryck som WHO har myntat vilket påvisar det allvar som tobaken är förknippad med. År 2009 var andelen rökare i Finland en femtedel av befolkningen, 22 % av männen och 16 % av kvinnorna. Bland männen har det skett en långsiktig kontinuerlig minskning av tobaksrökningen medan andelen rökande kvinnor länge var på samma nivå. Under de senaste åren har dock även andelen kvinnliga rökare minskat (Finlands officiella statistik, 2010). Den nedåtgående trenden i rökningen har avstannat under de senaste två åren och rökningen har på nytt börjat stiga bland ungdomar i års ålder (Suomen ASH, 2010). Finland är det första landet där ett upphörande av tobaksrökning inskrivits som det huvudsakliga syftet i lagen (Tuominen, 2010). I Finlands lag om tobak (Tobakslagen FFS 1976/693), finns stadgar för åtgärder för att förebygga användningen av tobaksprodukter och främja rök och drogavvänjning samt skydda befolkningen mot att utsättas för tobaksrök. Att använda tobak är förknippat med ohälsa, sjukdom och för tidig död (von Bothmer, 2010, s ). Tio procent av all dödlighet kommer att orsakas av tobaksbruket som är den enskilt största dödsorsaken som också är möjlig att förebygga (von Bothmer, 2010, ). Idag kan rökare erbjudas olika rökavvänjningsalternativ med varierande resultat. Man räknar med att sju av tio skulle vilja sluta röka och var femte man och var fjärde kvinna som röker har någon gång försökt sluta under det senaste året (Riikola & Winell, 2007). Idag finns det två typer av rökavvänjningsalternativ på Åland som erbjuds personer som vill sluta röka. Lungpolikliniken på Ålands Centralsjukhus inom Ålands Hälso- och Sjukvård bedriver rökavvänjning enbart för inskrivna patienter enligt legitimerad sjukskötare och tobaksterapeut M. Eriksson (personlig kommunikation 17 maj 2011). Det andra alternativet är Föreningen Vårt Hjärta r.f. som bedriver rökavvänjning med mental träning. Den här uppsatsen är ett samarbete mellan Högskolan på Åland och Föreningen Vårt Hjärta r.f. på Åland för att undersöka den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning. Föreningen Vårt Hjärta r.f. har bedrivit rökavvänjning i olika former sedan år Från 2007 sker rökavvänjningen under ledning av den mentala tränaren och coachen Christoph Treier (C.T.) med konceptet Att sluta röka med mental träning. 7

8 1.1 Bakgrund Organisationen Ett rökfritt Finland (Savuton Suomi) föreslog år 2009 i ett pressmeddelande till regeringen att målsättningen skulle vara ett rökfritt Finland år Detta skulle innebära att tobaksrökning borde minska med 10 % varje år fram till år 2040 (Ett rökfritt Finland, 2009). Regeringens syfte och de nya målen som ställs i tobakslagen är bl.a. att begränsa marknadsföringen och utbudet av tobaksprodukter samt att användningen av tobaksprodukter i Finland ska upphöra. Det preventiva målet är att hindra barn och unga från att börja röka (Tuominen, 2010). Detta genom att i första hand begränsa marknadsföring och tillgång till tobaksprodukter i miljöer där barn vistas och även förbjuda försäljning eller överlåtelse av tobak till barn under 18 år. Försäljning av tobak från affär till minderårig betraktas som ett brott vilket kan ge fängelsestraff eller böter däremot att erbjuda gratis tobak till personer under 18 år är enligt lagen olagligt men inte straffbart (Tuominen, 2010). Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll är en internationell konvention om folkhälsa som blev bindande för Finland år 2005 (Social- och hälsovårdsministeriet, 2011:03). Syftet med konventionen är att beständigt minska rökning, samt förebygga hälsorisker som orsakas av tobak. Konvention förstärker det globala samarbetet för att minska rökning (Pellmer & Wramner, 2007; Social- och hälsovårdsministeriet, 2011:03). Parter som anslutit sig till konventionen är skyldiga att skydda människor för exponering för tobaksrök, reglera innehållet i tobaksprodukter och informera om tobakens skadeverkningar bl.a. genom förpackningsanmärkningar. Dessutom skall man erbjuda utbildning, information och stöd för att minska efterfrågan på tobaksprodukter (Ett rökfritt Finland, 2009; Social- och hälsovårdsministeriet, 2011:03). Nyttjandet av nikotin som njutningsmedel kan härledas från år 5000 f. Kr. hos indiankulturerna som började tugga, rulla, röka, torka och snusa tobak. Tobaksplantan, Nicotinum Tabacum, kallades för indiskt gräs till en början och på 1500-talet såldes den bara på apotek för att främst användas för medicinskt bruk bl.a. till bensår, magåkommor samt för att ge lugn och ro (Post & Gilljam, 1997). Uppfinningen av cigarrettmaskinen var en vändpunkt i tobakens historia liksom de båda världskrigen, som i sin tur ytterligare bidrog till en allt hastigare spridning av tobaksbruket. Detta skördar vi effekterna av idag och är det som dagens tobakspreventiva arbete försöker motverka (Post & Gilljam, 1997). 8

9 Tobaksproduktionen innebär en allvarlig påverkan på hälsa och miljö. De arealer som krävs för en lönsam tobaksproduktion konkurrerar med arealer för t.ex. spannmålsodling. Detta betyder att tobaksodling är en kortsiktig vinst för samhället och individen men har långsiktiga konsekvenser (Pellmer & Wramner, 1997). För att utvinna nya odlingsmarker för tobaksproduktion huggs stora arealer av skog ner vilket resulterar i att markens vattenbindande förmåga upphör. Regnperioder och torka som är naturliga klimatförhållanden blir då istället svältkatastrofer orsakade av människan. Sett ur en social synvinkel är det enligt Pellmer & Wramner (1997) kvinnor och barn som drabbas mest när de arbetar i tobaksproduktionen och därmed inte ges möjlighet till skolgång Olika former av tobaksberoende Cigaretter är gjorda för att skapa beroende, ge en kick och få oss att fortsätta röka. (Hjärt- Lungfonden, 2009, s. 7) Nikotin är en drog som leder till ett beroende och en rökare kan få diagnosen tobaksberoende som klassificeras enligt ICD: International Classification of Diseases (Världhälsoorganisationen, [WHO] 2011). Beroendet yttrar sig som en stark känsla av att vilja inta en drog kombinerat med oförmåga till kontroll över nyttjandet. Detta genom att föredra drogen framför andra aktiviteter samt ett fortsatt bruk trots ohälsosamma effekter, ökad tolerans och fysisk abstinens (Hjalmarsson, 2006). Tobaksberoendet kan indelas i fyra olika karaktärer. Det fysiologiska beroendet innebär att nikotinet har en bindande förmåga till specifika receptorer i hjärnan som frisätter de signalsubstanser som bl.a. skapar en känsla av kick och belöning. Ju längre kroppen utsätts för tobaksrök desto fler receptorer som kräver nikotin produceras av hjärnan. Dessa receptorer skickar ut signaler som upplevs i form av obehag och irritation vilket tolkas som röksug (Hjärt- Lungfonden, 2009; Post & Gilljam, 2003). Detta visar sig som abstinensbesvär i olika grader, bland vilka de vanligaste är intensivt rökbegär, svettningar, darrningar och huvudvärk (Pellmer & Wramner, 1997). Vidare nämns även sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och yrsel som symptom för tobaksabstinens (Hjärt- Lungfonden 2009; Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam, 2003). Det finns även en viss antydan om att kvinnor blir mer nikotinberoende än män vilket gör att kvinnor därmed har svårare att sluta röka. Detta på beror på att kvinnor har mindre lungvolym och trängre luftrör, vilket gör dem känsligare för tobakens skadliga effekter (Hjärt- Lungfonden, 2009). Det emotionella beroendet har sin utgångspunkt i den starka effekt som nikotinet har (Pellmer & Wramner, 1997 ). Lägre doser 9

10 av nikotin kan ha en stimulerande effekt på centrala nervsystemet medan det i högre doser visat sig ha en sederande och aggressionshämmande effekt. Nikotin blir därmed ett effektivt medel för att dämpa och kontrollera olika negativa känslor (Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam 2003). Det emotionella beroendet kan vara lika svårt att bryta som det fysiologiska. Enligt Pellmer & Wramner, 1997 finns det psykologiska beroendet mer eller mindre hos alla rökare. Som exempel blir rökning ett sällskap och något att hålla i handen, vidare stimulerar det olika belöningsfunktioner som gör det naturligt att koppla av (Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam, 2003). Tomrummet vid rökstopp uppstår genom att rökningen innefattar en hel del olika beteenden i olika situationer som då försvinner (Hjärt- Lungfonden, 2009; Pellmer & Wramner, 1997). Den sociala aspekten är utslagsgivande vid rökdebuten, men minskas sedan ner och merparten av det totala beroendet övergår till de tre andra formerna. Det sociala beroendet är kanske det minst uttalade av de fyra beroendeformerna hos en etablerad rökare (Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam, 2003). Tobaksbruk kan även vara en inkörsport till ett missbruk av tyngre droger (Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam, 2003) eftersom stimulering av centrala dopaminsystem är en gemensam nämnare för ett flertal beroendeframkallande substanser som t.ex. nikotin, amfetamin, kokain, opiater, alkohol och cannabis. Tobak kan aktivera detta belöningssystem via påverkan av nikotinkänsliga receptorer i hjärnan. Hjärnans belöningssystem påverkas vid utvecklingen av alkoholism som delvis sker via dessa nikotinreceptorer. Därför kan det sägas att tobaksbruk banar vägen för ett alkoholberoende (Pellmer & Wramner, 1997; Post & Gilljam, 2003) Rökningens fysiologiska konsekvenser Tobaksrök är en komplex blandning och vid varje bloss frigörs mera än ca 4000 olika ämnen som har effekter på människan. En stor del av dessa ämnen når kroppens alla delar då de transporteras runt med blodet. Vidare har röken kvävande effekter på andnings- och cirkulationssystemet samt verkar retande på slemhinnor (Hjärt- Lungfonden, 2009). De medicinska effekterna av nikotinet, gör att blodkärlen drar ihop sig, blodtrycket stiger, syresättningen minskar, aterosklerosen påskyndas och därmed ökar rökning risken för hjärtoch kärlsjukdomar (von Bothmer, 2010, s ). Rökning ökar även risken för andra sjukdomar som t.ex. benskörhet, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och astma (Hjärt- Lungfonden, 2009; von Bothmer, 2010, s ). 10

11 Det har nu gått 200 år sedan den första studien gjordes och publicerades för att beskriva sambandet mellan tobaksrök och cancer (Pellmer & Wramner, 1997). von Bothmer skriver i Hallberg (2010) att ca en tredjedel till hälften av alla de som använder tobak, dör i tobaksrelaterade sjukdomar och förkortar sitt liv med i snitt 15 år. Vad gäller kvinnor och rökning drabbas fler kvinnor än män av KOL (Österlund Efraimsson, 2010) som tidigare var en typiskt manlig sjukdom (Hjärt- Lungfonden, 2009). Sedan 1990 har insjuknandet och dödligheten i KOL ökat och är numera vanligare hos kvinnor än män. Kvinnor som röker har nedsatt fertilitet och ett för tidigt inträde i klimakteriet (von Bothmer, 2010,s ) vidare kan de även ha svårighet att bli gravida eftersom rökningen påverkar ägglossningen (Hjärt- Lungfonden, 2009). Även gravida kvinnor kan drabbas genom att få prematura barn eller att barnets tillväxt hämmas (Hjärt- Lungfonden, 2009). Enligt von Bothmer i Hallberg, (2010) ger även den passiva rökningen skador. Endast en fjärdedel av en cigaretts rök är den mängd som andas in av rökaren. Resten av röken går ut i omgivningen och andas in av andra. Enligt Pellmer & Wramner (1997) är cigarettröken ett carcinogent ämne som är likvärdigt med asbest, radon, och bensen. Att leva med en rökare ökar risken med 20-30% för att dö i hjärt- och kärlsjukdom eller lungcancer. Post & Gilljam (2003) lyfter fram barnen som den mest utsatta gruppen för passivrökning. Den passiva rökningen ökar även risken för skador vid svåra sjukdomar och försvårar behandlingen samt tillfrisknandet (Riikola & Winell, 2007) Hälsovinster vid rökstopp Post och Gilljam (2003) skriver att rökstoppet har god inverkan på hälsan oberoende ålder. Vidare nämner Hjärt- Lungfonden (2009) att det tar tjugo minuter efter sista cigaretten för blodkärlen att vidgas vilket påverkar pulsen och blodtrycket. Syrehalten i blodet ökar efter åtta timmar och efter ett dygn minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt (Hjärt- Lungfonden, 2009; Post & Gilljam, 2003;). Det tar ca tre månader för blodcirkulationen, lungkapaciteten och konditionen att förbättras. Även ökad fertilitet samt ökad förmåga till erektion är två hälsovinster (Hjärt- Lungfonden, 2009). Efter sex månader minskar risken för blodpropp och efter ett halvt år har risken för hjärtinfarkt halverats. Det tar ca 10 år för att minska risken för lungcancer med två tredjedelar delar men efter 15 år är risken för att drabbas av de sjukdomar som rökningen orsakar lika liten som för de som aldrig rökt (Hjärt- Lungfonden, 2009). 11

12 1.1.4 Rökavvänjning Att sluta använda tobaksprodukter är det mest effektfulla och kostnadseffektiva medlet för att förbättra befolkningens hälsa och minska hälsoskillnader (Paaso & Suikola, 2011). Rökavvänjning skall således vara en del av och ingå i varje rökares hälso- och sjukvård (Paaso & Suikola, 2011). Av de som använder tobak vill % sluta röka och de flesta anser att de behöver få hjälp med det (von Bothmer, 2010, s ). Avvänjning ska erbjudas speciellt till alla patienter som lider av sjukdomar till följd av tobaksbruk eller vars tillfrisknande avsevärt kan påverkas av rökning (Tupakkaverkko, 2008). Sjukvårdspersonalen har en betydande roll för att rökavvänjningen blir effektiv och att rökstoppet lyckas (Paaso & Suikola, 2011). Redan vid det första besöket inom hälso- och sjukvården kan patienterna med fördel tillfrågas om sina tobaksvanor (Paaso & Suikola, 2011). Vetenskapliga studier visar att en kort rådgivning inom vården är grunden till att människor ska lycka sluta röka (Holm Ivarsson & Birgersson, 2009; von Bothmer, 2010, s ). Således behöver tobaksavvänjningen inte vara någon separat process utan kan lätt ingå i andra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. En metod för rökavvänjning är de fem A: na som kan användas som en förkortad form av en rådgivningsstrategi: Ask - vid besök inom hälso- och sjukvården kan patienten tillfrågas om denne använder tobak. Assess - gör en kartläggning över patientens vilja att sluta röka. Erbjud stöd om patienten vill sluta röka. Advise - ge ett tydligt och individrelaterat budskap för att få rökaren att sluta röka. Assist - erbjud hjälp och medicinering. Arrange - ordna en uppföljningskontakt inom hälso- och sjukvården. (Von Bothmer, 2010, s ; Fiore, et al., 2000) Den mer intensiva rådgivningen består av det motiverade samtalet (MI, Motivational Interviewing) (von Bothmer, 2010, s ). MI är en metod som bygger på förändringsinriktad och klientcentrerad samtalsmetodik som syftar till att nå förändring via motiverande strategier genom att tydliggöra de egna resurserna hos patienten (Post & Gilljam, 2003; Rollnick, 2009). Hjärt- Lungfonden (2009) menar att samtalsstöd genom motiverande samtal har stor betydelse för att minska risken för återfall. Gruppbehandling är en beprövad och effektiv metod speciellt för den som är förberedd och har beslutat sig för att sluta röka (Post & Gilljam, 2003). Behandlingens styrka ligger i det gemensamma målet och 12

13 medlemmarnas gruppstöd (Post och Gilljam, 2003). Avvänjning under sjukhusvistelse eller före operation har haft god effekt på rökstoppet (Riikola & Winell, 2007). Kognitiv beteendeterapi (KBT) i rökavvänjningssyfte syftar till att stöda rökarens psykologiska beroende av tobak (Bjellman, 2007). KBT-metoden bygger på att stöda empowerment (egenmakt och självbestämmande enligt Institutet för språk och folkminnen, 2011) så att deltagaren kan hantera sitt beroende. Metoden kan även vägleda den som vill sluta röka att hitta en rökavvänjningsmetod som skulle vara mer lämplig. KBT erbjuder den som vill sluta röka delaktighet och möjlighet till självbestämmande (Bjellman, 2007). Telefonrådgivning, hypnos, akupunktur eller att stegvis minska sitt rökande har emellertid sämre resultat för att lyckas sluta röka (Post & Gilljam, 2003; Rollnick, 2009). Läkemedel som nikotinersättningspreparat lindrar avvänjningssymptomen, speciellt hos dem som rökt mera än 10 cigaretter per dag. Nikotinersättningsprodukter håller blodets nikotinhalt på en lägre nivå än vid rökning, men ändå tillräckligt hög för att för att lindra avvänjningsbesvären. Att kombinera rökavvänjningspreparaten ger ytterligare effekt. Detta rekommenderas då flera försök att sluta röka gjorts (Riikkola & Winell, 2007). Bupropion (Zyban), Vareniklin (Champix), Triptyl eller Catapresan är läkemedel som kan användas i tobaksavvänjningssyfte (Riikola & Winell, 2007). Läkemedelsbehandling tillsammans med stödtjänster effektiverar ytterligare rökavvänjningen (von Bothmer, 2010, s ; Huber & Mahajan, 2008). Nikotinersättningsläkemedel ska användas enligt föreskriven dosering och anvisning för att ge bästa effekt (Post & Gilljam, 1997). De som slutar röka genomgår fem olika stadier. Stadiet före övervägandet präglas av ovilja att sluta röka och efter det sker själva övervägandet vilket efterföljs av förberedelsestadiet. Handlingsstadiet handlar om själva rökstoppet. Slutligen inleds det upprätthållande stadiet som består av rökfrihet (Riikola & Winell, 2007). Symptom som kan förekomma vid avvänjningen är irritation, otålighet, begär efter tobak, oro, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, huvudvärk, begär efter sötsaker och ökad aptit (Riikola & Winell, 2007). De två största återfallsfaktorerna är nikotinets beroendeframkallande karaktär och viktuppgång efter rökstopp (Huber & Mahjan, 2008; Riikola & Winell, 2007). De fysiska avvänjningssymptomen börjar inom två till tolv timmar efter den sista cigaretten och är kraftigast efter ungefär ett till tre dygn och kan pågå i medeltal tre till fyra veckor. Den första månaden är den mest kritiska tiden under avvänjningstiden där risken för återfall är stor. Efter en månad minskar risken. Det är därför viktigt att koncentrera sig på att även förändra olika 13

14 beteendemönster som förknippas med rökning så att personen lyckas med sin rökavvänjning (Riikola & Winell, 2007). Vad är egentligen motivation? Att bli fri från tobak är en process som handlar om att förändra sina levnadsvanor och därför är motivationen av största vikt (Riikola & Winell, 2007). Genom att fokusera på de positiva effekterna av rökfrihet och de möjligheter som finns till förfogande förstärks den egna viljan och beslutsamheten vilket påverkar motivationen (Post & Gilljam, 2003). Beteendeförändringar som att sluta röka är i regel inte något som sker över en natt utan något som växer fram successivt (Holm Ivarsson, 2008). Motivation innehåller de tre aspekterna: vilja, tro och beredskap. För att kunna sluta röka behövs en vilja att sluta och en tro på att lyckas och dessutom måste personen också vara beredd på att sluta. För att vilja sluta behövs en förståelse för rökfrihetens vinster och vidare en kunskap för vad fortsatt rökning innebär. Vidare behöver dessa aspekter vägas mot varandra. Det viktigaste är att motivera viljan, det vill säga att ha vinsterna klara för sig. De vanligaste skälen till att sluta röka är oro för hälsan och kostnaderna, en önskan om att vara fräsch, förbättra konditionen och att identifiera sig som icke-rökare (Holm Ivarsson, 2008) Mental träning Mental träning är en metod som går ut på att engagera och vägleda individer för att förmå dem att upptäcka och finna sin egen ambivalens angående hälsobeteendeförändringar (Huffman, 2010). Grundtanken med metoden är att hälsobeteendeförändringar kommer inifrån individen vilket i sin tur ökar sannolikheten för att ambivalensen runt förändringar blir utbytt mot en vilja att förändras (Huffman, 2010). Den mentala träningen lär ut hur den mentala kapaciteten kan användas för att förebygga och motverka stress. Den mentala träningen kan också främja den personliga utvecklingen, göra livet mera innehållsrikt, förbättra hälsan och höja livskvaliteten. Själva ordet mental träning visar att det är fråga om tankeverksamhet. Ordet träning understryker att det rör sig om att träna upp den mentala förmågan (Angelöw, 2005). Mental träning kan delas upp i tre viktiga områden, där det först handlar om att förändra sina tankesätt och attityder och därigenom bli mer av en möjlighetsoch styrkeletare. Vidare handlar det om att lära sig olika avslappningsmetoder för att återhämta sig och därigenom öka den egna mottagligheten för positiva budskap. Det tredje området är att förstärka positiva budskap vilket handlar om att systematiskt skapa och förstärka olika positiva bilder (visualiseringar) och positivt formulerade fraser eller satser som 14

15 är tänkta att upprepas i tal, tanke eller skrift ord och meningar (s.k. affirmationer). En viktig del av den mentala träningen handlar om att förändra olika attityder och tankesätt som leder till att vi kan fungera bättre och på så sätt må bättre. Fokusering på möjligheter och attityder i stället för på problem har en avgörande betydelse inom en rad olika områden. När fokus på möjligheter förstärks kan flera positiva effekter inträffa såsom förbättrad hälsa. Forskning som fokuserar på olika människors livssyn påvisar att de med en hög grad av optimism är friskare och återhämtar sig snabbare från sjukdomar än de med lägre grad av optimism. Vidare tenderar depression och sämre fysisk hälsa att oftare drabba dem med en mindre positiv livssyn. Det finns många gemensamma nämnare mellan de medicinska fördelarna och en optimistisk livsinställning (Angelöw, 2005). Effekter av mental träning påvisas av många vetenskapliga studier där Angelöw (2005) menar att regelbundet praktiserande av mental träning bland annat kan leda till; en förbättrad fysisk och psykisk hälsa en bättre självkänsla och mera livsglädje ökad arbetsglädje och ökad arbetsförmåga förbättrade studieprestationer förbättrad självkännedom, ökat självförverkligande, mer positiv attityd till tillvaron förbättrade sociala relationer och ökade förutsättningar att uppnå sina livsmål (Angelöw, 2005) Sluta röka med mental träning i kursen Rökstopp Enligt verksamhetsledaren Annette Bergbo för Föreningen Vårt Hjärta r.f. (personlig kommunikation 19 september 2011) startades föreningen i november 1999 och har idag drygt 500 medlemmar i alla åldrar. Medlemmarna består både av de som har drabbats av hjärtkärlsjukdom och anhöriga samt andra intresserade. Föreningen finns till helt och hållet för medlemmarna och är medlemmarnas samlade röst utåt när det gäller att påverka och söka samarbete kring deras intresseområde. Föreningens mål är att vara en naturlig mötesplats för medlemmarna och ha en öppen inställning till nya idéer och verksamhetsformer. Föreningen strävar efter att främja sunda levnadsvanor och förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. År 1999 föddes tanken av Lungskadeföreningen r.f. och Cancerföreningen r.f. att bedriva rökavvänjning på Åland. Det första rökavvänjningstillfället var år 2000 med ca 30 personer. Från 2004 fram till 2007 var rökstoppskurserna ett samarbete mellan Lungskadeföreningen r.f. och Föreningen Vårt Hjärta r.f. Från 2007 stöder Lungskadeföreningen r.f. finansieringen 15

16 av rökstoppskurserna. Kursen Rökstopp hålls på Handicampen i Mariehamn. Två kurser erbjuds varje år med deltagare per kurs. Någon åldersgräns gäller inte. Alla åldrar från år är representerade. Rökstopp riktar sig även till dem som vill sluta snusa (Bilaga 1). Kursen är subventionerad för alla, medlemmar och ickemedlemmar. För att delta i kursen Rökstopp uppbärs en avgift där medlemmar betalar 100 euro och ickemedlemmar 120 euro. Det finns även möjlighet till en räntefri betalningsplan av deltagaravgiften (Bilaga 2). Föreningen Vårt Hjärtas r.f. Rökstoppskurs Enligt Christoph Treier (personlig kommunikation 6 maj 2011) börjar kursen med en introduktionsföreläsning vilken sker utan pekfingerinformation åt deltagarna. Föreläsningen tar upp och belyser positiva effekter av rökfrihet som t.ex. bättre framtida hälsa. Det betonas att individen är fri och har egen förmåga att styra sitt liv. Utseendemässiga och ekonomiska vinster lyfts även fram (Christoph Treier, personlig kommunikation 18 aug 2011). Dessa fördelar med rökfrihet kan sålunda användas i ett så kallat belöningssyfte vilket ingår i de faktorer som poängteras i rökstoppskursen. Föreläsningen tar upp olika argument och motargument för att fortsätta röka t.ex. jag njuter av att röka vid det tillfället skall man påminna sig om hur den första cigaretten smakade vid rök debuten, rökningen har en avslappnande effekt på mig det finns andra och hälsosammare sätt att slappna av och hantera stress, det är fel tidpunkt att sluta röka just nu - det uppstår aldrig den optimala tidpunkten. Ytterligare nämns olika fysiologiska och psykologiska positiva effekter av rökstoppet. Vidare ställs frågan om rökstoppsinitiativet var ett eget beslut eller om deltagarna påverkats av någon annan. Detta pga. att det är större chans att lyckas om initiativet kommer från individen själv. Ytterligare nämns att individen bör ha ett mål med rökstoppet för att lyckas bli rökfri. Enligt C.T. är målet den avgörande faktorn. Om deltagaren inte har ett mål finns inte tillräcklig motivation för det han/hon vill uppnå. Målet bör alltså vara något som kan uppnås och inte något som skall undvikas. Har individen som mål att få bättre andedräkt så lyckas denne bättre än den som har som mål att undvika lungcancer. Vid introduktionstillfället poängteras betydelsen av att man skall berätta för vänner och bekanta om sitt beslut att sluta röka. Delger man inte sin omgivning beslutet kan det vara ett uttryck för att gardera sig ifall det inte lyckas. Det kan även betyda att man inte ännu har bestämt sig för att sluta röka och berättar man inte för vänner och bekanta om beslutet uteblir också stödet. C.T. menar att den som verkligen har bestämt sig oftast också meddelar det. Efter introduktionen är tiden fram till rökstoppsdatumet är ungefär fyra veckor. Därmed uppstår utrymme för det så kallade sorgearbetet, där deltagarna tar avsked av sin rökning och 16

17 mentalt ställer in sig på att vara rökfri. Som storrökare är det viktigt att inte minska antalet cigaretter till färre än 10 per dag fram till rökstoppsdagen då dessa cigaretter i så fall kommer att få alldeles för stor betydelse för rökaren. De som röker 30 cigaretter per dag har fler cigaretter fördelade över dagen, vilket inte gör det lika svårt att sluta röka. De som röker tre till fyra cigaretter per dag har svårast att bli rökfria eftersom hela dagen planeras utgående från dessa cigaretter och de får därmed en stor betydelse. På den första rökfria dagen erbjuds personlig coaching där man bl.a. diskuterar vid vilka tillfällen rökning förekommer t.ex. vid stress, när det är långtråkigt eller när det uppstår problem. Sedan försöker man gemensamt komma fram till olika lösningar som ersätter handlingarna. Vid detta tillfälle får ingen lämna lokalen med cigaretter på sig utan dessa måste antingen rökas upp eller lämnas kvar. Har man inte cigaretter tillgängliga hinner suget gå över innan nya cigaretter införskaffats. Den andra rökfria dagen är den svåraste dagen då man under coachingsamtalet mycket diskuterar mental träning, hur man kan visualisera och styra sina tankar. Istället för att nämna personen som icke rökare används mantrat jag är en glad icke-rökare. Enligt C.T. tänker en nybliven icke rökare att denne kan ta en cigarett vid ett speciellt tillfälle, medan en glad icke rökare inte tänker så. Vid den tredje dagen har den starkaste abstinensen försvunnit och lukt och smaksinne börjar komma tillbaka. Man diskuterar under coachingen även vilka fysiologiska och psykologiska effekter som kommer att ske de kommande veckorna. Alla deltagare får alltså tre dagars personlig coaching som innefattar avslappningsövningar och affirmationer, visualiseringar av risksituationer och ett förändrat beteende vid olika invanda rutiner. Efter två veckor är den första gruppträffen. Under rökstoppsåret erbjuds gruppträffar enligt gruppens uttalade behov, totalt fyra till sex per år. Om deltagaren återfaller finns tre möjligheter. Den första är att fortsätta röka. Den andra möjligheten är att deltagaren får gå följande Rökstoppskurs gratis och det tredje alternativet är att deltagaren får en till två dagars hjälpande coaching gratis av C.T. (Bilaga 1). 1.2 Teoretiskt perspektiv; Salutogenes med begreppet känsla av sammanhang KASAM Antonovsky, (2009) har genom sin forskning myntat begreppet salutogenes. Det salutogena synsättet innebär att fokus på vad det är som gör att människor är och förblir friska i motsats till det patogena som fokuserar på sjukdom. Enligt Antonovsky är en individ aldrig antingen helt frisk eller helt sjuk utan befinner sig mellan de två polerna frisk och sjuk (Antonovsky, 17

18 2009). Graden av KASAM är grunden för var vi befinner oss mellan dessa två poler. Det formella begreppet KASAM betyder känsla av sammanhang och är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning individen har en genomträngande och varaktig och dynamisk känsla av tillit till att (1) de händelser som sker från ens inre och yttre värld under livets gång är begripliga, förutsägbara och strukturerade, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta krav finns tillgängliga, och (3) dessa krav upplevs som utmaningar värda engagemang (Antonovsky, 2009). KASAM är med andra ord ett samlingsbegrepp för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2009). Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever olika inre och yttre händelser som begripliga och om den informationen är strukturerad och sammanhängande. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de händelser hon kommer att möta i framtiden är förutsägbara och hanterbara. Hanterbarhet kan ses som graden av de egna upplevda resurser som finns tillgängliga för att möta olika krav. Finns en hög hanterbarhet hos individen så kommer denne inte att känna sig som ett offer för omständigheterna. Meningsfullhet kan sägas vara begreppets motivationskomponent. En människas förmåga att hantera en situation handlar om hur meningsfull, hanterbar och begriplig hon upplever att den är oavsett om situationen verkligen är det (Antonovsky, 2009). Det är således personens upplevelse av situationen som är avgörande (Antonovsky, 2009). För att kunna mäta en individs KASAM konstruerade Antonovsky ett frågeformulär i form av en självskattningsskala, som han kom att kalla livsfrågeformuläret. Formuläret innehåller 29 frågor där 11 frågor berör begriplighet, 10 hanterbarhet och 8 frågor berör meningsfullhet. Varje fråga motsvarar en viss poäng som räknas samman. Hög poäng betyder att individen har en hög känsla av sammanhang (Antonovsky, 2009). Enligt Antonovsky, (2009) är en stark KASAM förutsättningen för att lyckas med olika beteendeförändringar. Har individen en stark KASAM så finns en större förmåga att göra hälsomässigt bra val och behålla goda hälsovanor även under tider som innebär olika påfrestande faktorer (Antonowsky, 2009; Bjellman, 2007). De som har en stark KASAM nämner betydelsefulla livsområden som de är engagerade i och har en känslomässig anknytning till (Antonovsky, 2009). En hög KASAM eller god förmåga till coping minskar sjukdomsrisken och stärker förmågan till hälsosam livsstil. Copingstrategier kan således beskrivas som olika resurser som individen har till sitt förfogande för att hantera och bemöta olika problem (Pellmer & Wramner, 2007). Enligt Poppius (2007) kan således en starkare förmåga till KASAM ha betydelse för livslängden. Vidare menar Poppius (2007) att förmåga till en hög KASAM inte behöver vara en särskild 18

19 copingstil; en individ med stark KASAM tenderar att välja sådana copingstrategier som verkar mest lämpliga för att hantera olika stressfaktorer. Studier påvisar att rökvanor är associerade med låg KASAM (Igna, Julkunen & Ahlström, 2008). Detta då individen vid yttre eller inre stressorer tenderar att välja en strategi som är sämre för hälsan. Därmed kan salutogenesen som teoretiskt perspektiv motiveras (Igna et al., 2008). Således är en stark KASAM ett skydd mot negativa livsfaktorer (Wainwright et al., 2008). Detta betyder i relation till rökning att låg KASAM utgör grund för att göra val som leder till ett negativt hälsobeteende, medan stark KASAM utgörs av förmågan att göra hälsosamma livsstilsval (Igna, et al., 2008). Därmed är förmågan att välja en hälsosam livsstil är en viktig faktor i KASAM-sammanhang (Wainwright, et al. 2008). Livsstil är vidare en samhällsfråga som påverkas av de kulturella och sociala sammanhang vi lever i. Med livsstil menas hur man lever utifrån sin livssituation. Livsstilen är en viktig del av identiteten och ger uttryck för individens sociala tillhörighet. Enligt Antonovsky (2009) kommer personer som har en stark upplevelse av sammanhang välja en livsstil som främjar hälsa i större utsträckning än andra. 1.3 Problemformulering Uppsatsen grundar sig på ett samarbete mellan Högskolan på Åland och Föreningen Vårt Hjärta r.f. där den mentala träningens betydelse vid rökavvänjning undersöks. Föreningen Vårt Hjärta r.f. har inte tidigare utvärderat Rökstoppskursverksamheten och därmed finns intresse att undersöka om rökare med gällande metod kan sluta röka med hjälp av rökstoppskurserna. Om rökare sluta röka i stor omfattning kan det vara intressant att marknadsföra metoden ytterligare. Däremot bör förbättringar vidtas om kursverksamheten inte ger förväntat resultat. 1.4 Syfte Syftet är att undersöka om personer som deltar i kursen Rökstopp med mental träning har blivit rökfria, samt att belysa de orsaker som påverkar till ett rökfritt resultat och till eventuella återfall hos deltagarna i kursen Rökstopp. 19

20 1.5 Frågeställningar Hur stor procent av de som deltar i Föreningen Vårt Hjärtas r.f. rökavvänjningskurs Rökstopp slutar röka? Vilka orsaker har betydelse för att nå ett rökfritt resultat hos deltagarna i kursen Rökstopp? 2 METOD Metoden är en kvantitativ enkätundersökning. Kvantitativ metod är ett samlingsbegrepp för ett systematiskt arbetssätt där data insamlas, sammanfattas i statistisk form och innehållet analyseras (Nationalencyklopedin, 2011). Den kvantitativa forskningen har för avsikt att beskriva och förklara mätningsresultatet (Ohlsson & Sörensen, 2008). Enkätundersökningen är på uppdrag av Föreningen Vårt Hjärta r.f. i samarbete med Högskolan på Åland för att utvärdera rökavvänjningskursen Rökstopps effektivitet för att bli rök eller snusfri. Frågeformuläret riktar sig till deltagare som genomgått eller är med i pågående rökstoppskurs. De frågor som utformats i enkäten förväntas att ge information som ligger i föreningens intresse för att utvärdera och eventuellt förbättra kursens upplägg och utformning. Författarnas syfte med examensarbetet var att få en uppfattning om huruvida deltagarna i kursen Rökstopp blir rökfria och vidare att belysa de orsaker som påverkar till ett rökfritt resultat eller till återfall, genom att ta del av och sammanställa enkätsvaren. Förfrågan om samarbetet tog sin början hösten 2010 vid kontakt med Föreningen Vårt Hjärta r.f. i ett annat ärende. Efter diskussion med överlärare och FD Anette Häggblom vid Högskolan på Åland beslöts att undersökningen kunde utgöra ett underlag för ett examensarbete. Verksamhetsledaren från Föreningen Vårt Hjärta r.f. utformade enkäten i samarbete med A.H., några lärarkollegor och författarna. Feedback på frågorna till enkäten gavs från ovan nämnda personer, och verksamhetsledaren vid Föreningen Vårt Hjärta r.f. tog det slutgiltiga beslutet angående frågornas utformning. Under maj månad 2011 sammanställdes enkäten. Verksamhetsledaren för Vårt Hjärta r.f. har genom deltagarregister skickat ut enkäter till de som deltagit i tidigare rökstoppskurser. Utskicket bestod av 50 enkäter med följebrev (Bilaga 2) och riktade sig till deltagarna i deras rök/ snus avvänjningskurs med den mentala tränaren och coachen C.T. 20

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Tobak. www.ens2000.se

Tobak. www.ens2000.se Att få våra ungdomar att säga Nej till tobak är bland det mest hälsoförebyggande vi kan göra. Tobak är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den absolut den största enskilda hälsorisken i västvärlden.

Läs mer

Anonyma Nikotinister en introduktion

Anonyma Nikotinister en introduktion Denna litteratur är uttryckt yttrande översättaren av Nikotin Anonyma Världen Servives godkänd litteratur och är för närvarande inte konferens godkänd. Översättaren är medlem av nikotin. Vi stödjer och

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd

Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd Mozhgan Bastanipour St-läkare i allmänmedicin Mölnlycke vårdcentral 2005 Handledare : Mille Milakovic Bakgrund Mer än 1 miljon svenskar har slutat

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra olika roller i det tobaksförebyggande arbetet främja hälsa, förebygga,

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen,

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Varför fortsatt rökfri?

Varför fortsatt rökfri? Varför fortsatt rökfri? En kvalitativ uppföljning av rökslutarstöd Författare: Kerstin Cedenkvist Handledare: Lotta Dellve Arbets- och miljömedicin i Göteborg Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk

Läs mer