Jakten på nya läkemedel mot alkoholism?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jakten på nya läkemedel mot alkoholism?"

Transkript

1 Drogförebyggande dagar, , Tammerfors Jakten på nya läkemedel mot alkoholism? Professor Bo Söderpalm Addiction Biology Unit Section of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Sweden

2 (Gin Lane, W. Hogarth, 1751, engraving. The British Museum, London) Sverige idag? ca 6000 alkoholrelaterade dödsfall/år alkohol ligger bakom 10-20% av alla vårdcentralsbesök och 30% av vården på akutkirurgiska avdelningar och 80% av våldsbrotten! kostnad? miljarder kronor/år!

3 BEROENDE OCH SAMHÄLLET Totalkonsumtionsmodellen Den totala alkoholkonsumtionen uttryckt i per capita konsumtion/år står i relation till de medicinska komplikationerna

4 Behandling av alkoholberoende Målet för behandlingen måste vara individuellt och patientens motivation sättas i centrum I första hand bör patienten avgiftas, bl a för att kunna identifiera ev. samsjuklighet. Om sådan föreligger skall bägge tillstånden behandlas!

5 Behandling av alkoholabstinens Bensodiazepiner motverkar både ospecifika och specifika abstinenssymtom och är de mest verksamma medlen. Inget enskilt preparat att föredra. Klometiazol (Heminevrin ) har dokumenterad effekt när det gäller ospecifika abstinenssymtom Tiamin ges innan pat får mat och dryck eller dropp. Motverkar Wernicke-Korsakoffs syndrom Betareceptorantagonister är effektiva vid ospecifika abstinenssyndrom men har ingen dokumenterad effekt på specifika symtom som DT eller EP Antiepileptika (t ex karbamazepin, fenytoin, valproat) har inget vetenskapligt underlag

6 Behandling för att förebygga återfall Farmakologisk behandling Psykosociala behandlingsmetoder som 12- stegsmodellen (Minnesotamodellen) Kognitiv beteendeterapi/motivationsstödjande samtal/coping skills etc, specifika metoder! Frivilligorganisationer, Länkarna, AA

7 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och -beroende Disulfiram (Antabus ) har effekt när intaget sker under överinseende Akamprosat (Campral ) och naltrexon har effekt, särskilt i kombination med råd, stöd och uppföljning. Man kan med fördel kombinera läkemedel med psykosocial stödinsats eller behandling Neuroleptika, antidepressiva eller annan medicin mot ångest har ingen effekt på alkoholmissbruket eller -beroendet Öronakupunktur har ingen evidens Implantat av disulfiram har ingen effekt Neuroleptika mot återfall saknar evidens

8 Akamprosat - meta-analys

9 Naltrexon meta-analys

10 Akamprosat (Campral ) Flera meta-analyser är gjorda (Soyka och Chick, Am J Addict, 2003, NNT 8.15; Mann et al, Alcohol Clin Exp Res, 2004, NNT 7.5) Flera hälsoekonomiska studier från olika länder visar på life-time savings med Campralbehandling (Palmer et, al Alcohol Alcohol, 2000, Foster och McClellan, Pharmacoeconomics 1999, Schadlich och Brecht, Pharmacoeconomics, 1998) Flera studier visar att det inte spelar någon roll vilken typ av psykosocial support som ges till patienten effekten blir densamma (dewildt et al., Alcohol Alcohol, 2002, Hammarberg et al., Alcohol Alcohol, 2004)

11 Campral, forts Flera naturalistiska studier visar effekt (Perc et al, Alcohol Clin Exp 2002; Soyka et al, Drugs R D, 2002; Kiritze-Topor et al., Alcohol Alcohol, 2004, Baltieri och De Andrade, J Stud Alcohol, 2004) Det är fortfarande oklart om någon särskild typ av alkoholism svarar bättre än någon annan (Verkeul et al., Psychopharmacology 2004; Lesch)

12 Naltrexon Fler meta-analyser visar effekt (Kranzler och van Kirk, Alcohol Clin Exp Res, 2002; Srisurapanont och Jarasaraisin, Cochrane Database Syst Rev, 2002; Carmen et al., Addiction, 2004; Streeton och Wheton, Alcohol Alcohol 2001) Även naturalistiska studier visar effekt (exv. Latt et al., Med J Aust 2002) Studie över depåberedning visar effekt, men fler studier behövs (Kranzler et al., Alcohol Clin Exp Res, 2004) Fungerar ev. bara på sådana med en viss funktionell polymorfism i m-opiat receptorn (Oslin et al., Neuropsychopharmacology, 2003)

13

14 Finns det någon jämförande studie? Kan man ge båda samtidigt? Ja! Kiefer et al., Arch Gen Psychiatry, 2003

15 De Sousa et al.,: tre indiska jämförande studier Antabus bättre än akamprosat Antabus bättre än naltrexon Antabus bättre än topiramat

16 Antabus är mer än dubbelt så effektivt som naltrexon eller acamprosat på att förlänga tiden till första tunga återfall p< Tid till första tunga återfall Dagar Antabus Naltrexon Acamprosat Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007

17 Antabus reducerar alkoholintaget nästan 4 gånger så effektivt som naltrexon eller acamprosat 250 Genomsnittligt alkoholintag per vecka p< Gram alkohol/vecka Antabus Naltrexon Acamprosat Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007

18 Ytterligare läkemedel redan nu.?

19

20 Mer topiramat RCT, 14 veckor, n=371, upp till 300 mg/dag, minskade signifikant heavy drinking days (ITT) och även en rad andra mått (Johnson et al., JAMA 2007) Samma material andra mått: signifikant sänkning av BMI, levervärden, kolesterol och blodtryck, tvångstankar/-handlingar om alkohol, men ökat psykosocialt välbefinnande och livskvalitet (Johnson et al., Arch Intern Med 2008)

21 Jämförande RCT, naltrexon (50 mg/dag) vs. topiramat (upp till 300 mg/dag) vs placebo, 12 veckor (n=155). ITT topiramat signifikant bättre än placebo på en rad mått. Ingen skillnad naltrexon vs placebo. Trend mot att topiramat var överlägsen naltrexon (Baltieri et al., Addiction, 2008) I samma material: Rökstatus ökade risken för alkoholåterfall med 65% oberoende av medicinering. Topiramat, men inte naltrexon, minskade signifikant antalet rökta cigarretter (medelskillnad 7.91 cigarretter!) (Baltieri et al., Drug Alcohol Depend, 2009) Naturalistisk, randomiserad, open-label studie för att jämföra naltrexon och topiramat (n=102, alkoholberoende). Båda grupperna minskade alkoholkonsumtionen.naltrexongruppen konsumerade mer nikotin. Topiramat var bättre på att minska alkohol-relaterat sug (Flórez et al., Alcohol Clin Exp Res 2008)

22 Baklofen, GABA B agonist RCT (n=39, alkoholberoende, 30 dagar), 10 mg 3 ggr/dag. Signifikant högre procent helt nyktra och kumulativt antal nyktra dagar, signifikant minskad A-OCDS och mängd konsumerad alkohol (Addolorato, Alcohol Alcohol 2002) RCT (n=84, alkoholberoende med levercirrhos!, 12 veckor), ITT 71% vs 29% var fortsatt nyktra i baklofengruppen och den kumulativa nykterheten var dubbelt så hög. Inga leverbiverkningar! (Addolorato et al., Lancet, 2007)

23 Ytterligare läkemedel inom en rimlig framtid?

24 Akamprosat och Naltrexon, den andra generationens läkemedel mot alkoholism, identifierades i djurexperimentella modeller finns den andra generationen bland nya förslag från djurexperimentella studier?

25 The Addiction Biology Unit Clinical part Randomized Controlled Trials Experimental studies in humans Preclinical part Behavior, neurochemistry, immunohistochemistry, rt-pcr, and electrophysiology 3 RCT:s completed, two of which based on concepts developed in the laboratory, data analysis is ongoing Mechanisms of action of ethanol in the brain reward system revealed Gycine uptake inhibitors patented for substance dependencies A new mechanism of action for acamprosate revealed New effective pharmacological treatments for alcoholism

26

27

28

29 A systemet är nedreglerat och ysfunktionellt hos alkoholister Volkow et al., J Neurosci 2007

30 och hos andra beroendesjuka

31 DAD2 receptor tillgång i främre striatum korrelerar negativt till alkoholsug hos avgiftade alkoholberoende män

32 DAD2 receptor tillgång i främre striatum korrelerar negativt till hjärnaktivering av alkoholassocierade stimuli hos avgiftade alkoholberoende män

33 Dopaminnedsättningen korrelerar med hypofrontalitet

34

35

36 et mesolimbiska DA systemet är torftigt efter kronisk drogexponering, reversibelt?

37 Sänkt basalfunktion i belöningssystemet ökar självadministreringen of kokain

38

39

40 Mindre DA D 2/3 tillgång och nedsatt DA frisättning i striatum hos vuxna ADHD patienter Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007

41 indre DA frisättning också i amygdala ch hippocampus Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007

42 Mol Psychiatry Nov;16(11): Motivation deficit in ADHD is associated with dysfunction of the dopamine reward pathway. Volkow ND, Wang GJ, Newcorn JH, Kollins SH, Wigal TL, Telang F, Fowler JS, Goldstein RZ, Klein N, Logan J, Wong C, Swanson JM.

43 50% av personer med fortsatta ADHD symtom har substansmissbruk/beroende ADHD - en oberoende riskfaktor för substansmissbruk/beroende Samsjuklighet med uppförandestörning innebär en långt högre risk

44 23.1 % ADHD bland SUD

45

46

47

48 Slutsats: Det mesolimbiska dopaminsystemet och främre striatum har sannolikt central betydelse både för positiv och negativ förstärkning av alkoholintag

49 STÖD FÖR ATT MANIPULERING AV DENNA HJÄRNREGION KAN GE POSITIV BEHANDLINGSEFFEKT

50 Alkohol - verkningsmekanism Interaktion med ligandstyrda jon-kanaler GABA A, 5-HT 3, nachr, NMDA, GlyR

51 In vivo mikrodialys hos fritt rörliga vakna råttor DA Drog Drog

52 g ethanol per kg during 1 hour 2 Ethanol intake ml water during 1 hour 14 Water intake % of pre-drug baseline 200 Mecamylamine 100 µm Ringer solution 1, Mec/Ringer perfused in the VTA ,5 0 Pre-drug baseline Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) Pre-drug baseline Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) 50 0 Free choice between ethanol (6%) and water Time

53 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh GABA GABA EtOH DA nac VTA

54 nac DA (% of baseline) nac DA (% of baseline) Non-α4β2* nachrs in the VTA are required for the nac DA elevation induced by an alcohol cue DA Mecamylamine (nonselective, /Ringer s blocked CR) DA DHβE (α4β2*, no effect /Ringer s on CR) nac VTA Blocks cueinduced DA * alcohol cue # # nac VTA No effect on cueinduced DA alcohol cue Time (min) #, * p VTA drug perfusion Time (min) VTA drug perfusion

55 DA (% of baseline) Does a previously EtOH-associated cue stimulate the mesolimbic DA system via α3β2* and/or α6* nachrs in the VTA? DA α-ctx MII /Ringer * n= nac VTA Time (min) α-ctx MII (5 nmol) /Ringer *p<0.05

56 Vår modell farmakologisk aktivering och betingad? = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh GABA GABA EtOH DA not α4β2* probably α3β2* or α6* nac VTA

57 1) EtOH-perfusion i VTA ökar inte DA frisättningen i nac (främre striatum) 2) EtOH-perfusion i nac ökar DA frisättningen i nac på ett likartat sätt som systemisk EtOH-administrering! 3) nachr-blockad i VTA eller uttömning av ACh (vesamicol) blockerar DAökningen i nac efter EtOH-perfusion i nac

58 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA DA nac VTA

59 (% of baseline) GABA A -blockad minskar inte EtOH-inducerad DA-frisättning, tvärtom. Dopamine nac perfusions: Ethanol 300 mm Ethanol 300 mm + picrotoxin 0.2 µm Picrotoxin 0.2 µm Ringer 80 0 drug perfusion in nac Time (minutes)

60 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH X GABA GABA DA nac VTA

61 % of pre-drug baseline Srty 20 mm+etoh Stry 200 mm+etoh Stry 20 mm Ringer+EtOH Ringer Stry 200 mm min Strychnine or Ringer, nac EtOH, nac

62 Systemic (i.p.) EtOH-induced DA release in nac is blocked by strychnine Jonsson et al., submitted

63 DA Drug Drug

64 % pre-treatment baseline % pre-treatment baseline Är etanolinducerad taurin- och dopaminfrisättning kopplad? Systemic injection Taurine NaCl 0.9% NaCl 3.6% EtOH 2.5 g/kg in 0.9% NaCl EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl Time (min) Systemic injection Dopamine NaCl 0.9% NaCl 3.6% EtOH 2.5 g/kg in 0.9% NaCl EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl Time (min) Ericson et al, Addiction Biol 2011

65 % pre-treatment baseline En låg, inaktiv taurindos återställer etanolinducerad dopaminfrisättning 200 Dopamine Taurine 50 mm (nac) Systemic injection (ethanol) EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl + Ringer EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl + Taurine 50 mm Time (min) Ericson et al, Addiction Biol 2011

66 The nac-vta-nac hypothesis (based on approx. 30 experimental studies ) = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA DA EtOH? not α4β2* probably α3β2* or α6* nac avta

67 Campral är ett homotaurinat Fungerar medlet genom en interaktion med GlyR i nac?

68 Acamprosat ökar dopamin i nac - blockeras av lokalt stryknin Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010

69 och av nachr blockad i VTA Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010

70 Acamprosats etanolintagssänkande effekt reverseras av stryknin bilateralt i nac Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010

71 % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline kda 37 kda Buffer Mol. Wt min Strychnine or Ringer - Br/SC + + Stry 2 mm Stry 20 mm Stry 200 mm Ringer Br/SC nac nac min Stry 200 mm Ringer

72 Stryknineffekten motverkas av glycin Ringer Stry 20 mm Stry 20 mm+ Gly 10 mm Stry 20 mm+ Gly 100 mm Stry 20 mm+ Gly 1 mm Stry 200 mm -60 DA output in % of baseline Stry 200 mm+ Gly 1 mm -30 DA output in % of baseline Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005

73 Glycininducerad dopaminfrisättning hos en del, men inte alla djur % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline min Pre-drug baseline, Ringer Ringer min Pre-drug baseline, Ringer Glycine 100 mm min Pre-drug baseline, Ringer Glycine 1 mm Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005

74 % of pre-drug baseline Lokalt glycin hämmar EtOH-inducerad DA frisättning i GNR och GR rats Glycine 100 mm in GNR+EtOH Glycine 100 mm in GR+EtOH Ringer+EtOH Ringer min Glycine 100 mm or Ringer, nac EtOH, nac Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005

75 Water intake ml/hour Total intake ml/hour Ethanol preference % Ethanol intake g/kg/hour Glycine Responders (A) Ethanol preference Ringer Glycine 0 Ringer Glycine (C) Water intake 1,2 1,8,6,4,2 (B) Ethanol intake (D) Total fluid intake Ringer Glycine 0 Ringer Glycine

76 % of pre-drug baseline Dopamine output in the nac after bilateral glycine or Ringer perfusion during voluntary EtOH or water intake in GR min Ringer Glycine 100 mm in GR Glycine 100 mm, bilaterally, nac Fluid intake, EtOH/H 2 O Molander et al, Alc Clin Exp Res 2005

77 % of predrug Glycine Baseline Org en selektiv GlyT1 hämmare - ökar extracellulära glycinnivåer i nac Org nac Org Ringer 6 mg/kg Höifödt-Lidö et al, Alc Clin Exp Res 2010

78 Ethanol intake g/kg/2.5 hour Ethanol preference % (a) Org AD Veh 1, Days (b) AD 6 Org 3 1,5 Veh days Baseline Org 6 mg/kg Org, mg/kg Baseline Baseline Org 6 mg/kg mg/kg Org Baseline

79 Glycine Transporter-1 Blockade Leads to Persistently Reduced Relapse-like Alcohol Drinking in Rats V. Vengeline, F Leonardi-Essmann, WH Sommer, HM Marston, R Spanagel Biol Psychiatry 2010

80 Org25935 reverserar etanolinducerade förändringar av glycinrelaterade genuttryck

81 Org24598 och acamprosat sänker etanolintag; tolerans till acamprosat men ej till Org24598 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011

82 Ingen tolerans eller genadaptation i glycinsystemen efter kronisk behandling med GlyT1-hämmare Org24598 Org25935 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011 Jonsson et al, unpublished

83 medan acamprosat har förlorat sin taurinhöjande effekt! Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011

84 Org24598 och acamprosat sänker etanolintag; tolerans till acamprosat men ej till Org24598 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011

85 Sänkta basala DA-nivåer efter kroniskt alkoholintag reversering med Org24598? Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011

86 Har vi rätt?

87 våra kliniska läkemedelsprövningar CHAMPIX-STUDIEN Champix (vareniklin) Godkänd nov 2006 för rökavvänjning PARTIELL nachrs AGONIST Reducerar nikotinbegär och abstinenssymtom genom att framkalla en låg, men konstant höjning av dopamin-nivåerna i nac. FUNKTIONELL ANTAGONIST TILL NIKOTIN Binder nachrs och blockerar nikotininducerad ökning i dopamin och tros därmed blockera belönande effekter som förmedlas via nachrs. Cytisin O H N N

88 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN selektiv partiell α4β2* nachr agonist (Coe et al. 2005) affinitet även för andra nachr subtyper (Rollema et al. 2007) Prekliniska indikationer Cytisin H N N O

89 % av baslinje Champix: pre-kliniska data Vareniklin reducerar alkohol-inducerad ökning i dopamin i nac nac dopamin vareniklin (1.5 mg/kg s.c.) + vehikel (2 ml/kg i.p. ) n=5-7 Tid (min) etanol (2.5 g/kg, i.p.) + vehikel (2 ml/kg s.c ) varenikline (1.5 mg/kg s.c.) + etanol (2.5 g/kg, i.p.) vehikel (2 ml/kg s.c + i.p.) systemiska injektioner Ericson et al, 2009

90 % av baslinje % av baslinje Champix: pre-kliniska data Förbehandling med vareniklin motverkar de ökningar i dopamin som inducerats av: nac dopamin vehikel (2 ml/kg s.c.) vareniklin (1.5 mg/kg s.c.) vareniklin /vehikel nikotin: nikotin tid (min) nac dopamin etanol + nikotin: vareniklin /vehikel nikotin + etanol vehikel vareniklin tid (min) Ericson et al, 2009

91 Champix: pre-kliniska data

92 experimentell humanstudie (McKee et al, 2009) 7 dagars behandling med vareniklin (0,5-2 mg/dag) 1 primingdos alkohol (0,3 g/kg), följd av val mellan 0-8 drinkar (0.15 g/kg/drink) Alcohol Urge Questionnaire (AUQ) Mean of high, like, rush, feel-good, intoxicated N=20

93 Total drinks consumed experimentell humanstudie (permission from Sherry McKee) The effect of 7 days of varenicline pre-treatment on alcohol selfadministration in smoking alcohol high-consumers * o varenicline (2 mg/day) placebo (0 mg/day) Self-administration period

94 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN STUDIEDESIGN Randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk läkemedelsprövning av parallellgruppsdesign. 14 veckors behandling med Champix eller placebo i ökande dos (0,5 mg-2 mg/dag) 162 alkoholberoende kvinnor & män (30-70 år) utan annat missbruk eller annan psykisk eller somatisk sjukdom Rekrytering via annons i dagstidningar i Göteborg, Stockholm & Malmö

95 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN PRIMÄRT UTFALLSMÅTT: Självrapporterad alkoholkonsumtion i % högkonsumtionsdagar ( 5 drinkar/dag för män; 4 drinkar/dag för kvinnor) mätt med alkoholdagbok under vecka 3-14 jämfört med baslinjen (AUDIT, QF alkohol-formulär). En drink definieras som: 4 cl starksprit 1 glas bordsvin 33 cl starköl 45 cl folköl 33 cl cider

96 Distribution of subjects to analysis populations Analysis populations Placebo (N=85) Active (N=86) Total (N =171) ITT PP

97 Results of ANCOVA model on the proportion of HED s as a total over weeks 3-12 adjusted for baseline covariates (ITT) Estimate 95 % Confidence Interval p-value Intercept (-0.20;0.22) 0.93 Treatment (Active vs placebo) (-0.07;0.10) 0.73 Proportion at baseline 0.55 (0.33;0.77) <0.001 Smoker (Yes vs. No) (-0.03;0.14) 0.23 Heredity (Yes vs. No) (-0.12;0.06) 0.52 Center (Malmö) (-0.07;0.15) 0.42 Center (Stockholm) 0.13 (0.03;0.24) 0.02

98 RESULTS Proportion of heavy drinking days (total) (ITT)

99 RESULTS Proportion of heavy drinking days/week (ITT)

100 Conclusions The results of the statistical analysis do not support that oral administration of varenicline will alter alcohol consumption in alcohol dependent individuals, when compared to placebo The ITT and PP analysis yielded the same results, which also were not altered when taking into consideration a number of covariates, such as nicotine use, nicotine use reduction, baseline drinking level, gender or heredity Varenicline failed to reduce nicotine use in alcohol dependent individuals, when compared to placebo Do not include Stockholm in future studies ;-)

101 Why negative? A power problem? - no A ceiling/floor effect, i.e. too large a placebo effect? - no A dose problem? - possible but unlikely, the same dose as applied in positive smoking cessation studies A treatment model problem? - possible, no supportive psychosocial treatment was provided A negative study before the positive studies? - possible A discrepancy between animal and human experimental studies and the present study with respect to the phenotype dealt with? - most likely. Varenicline may e.g. be too weak a dopamine enhancer in this alcohol dependent population

102 Are we right? A multi-centre (15 centres in Europe and Australia) RCT (n=300) comparing Org with placebo in the treatment of alcohol dependence was planned and launched by Organon/Schering- Plough An interim analysis was performed by the present owners (MSD) after 144 patients. The study was interrupted due to futility The results underlying the decision to interrupt the study will be presented at the ACNP-meeting 2012 Further analyses will be performed

103 Tack för uppmärksamheten

104 Implications? We hypothesize that alterations of this neurocircuitry underlie the profound decrease of basal DA levels upon ethanol withdrawal = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA nac DA avta EtOH? not α4β2* probably α3β2* or α6*

105

106 Implications We hypothesize that integration of ethanol GlyR inhibitory signals with DAD2 inhibition (and possibly m-receptor inhibition) in accumbal medium spiny output neurons explains why ethanol has a relatively high reinforcing value despite releasing only a small amount of DA We hypothesize that ethanol-induced GlyR activation on accumbal medium spiny output neurons explains the reinforcing effects observed after DA lesions - i.e. ethanol can, just like morphine, bypass the mesolimbic DA system in its positive reinforcing effects

107 % change from baseline dopamine level Org25935s interaktion med DA går via GlyR, ej via NMDA-receptorer Org25935 Org25935 L701 i.p Ringer Stry10µM L701.i.p dopamine output in % of baseline Stry20µM Org25935 Stry10µM Org25935 Stry20µM Höifödt-Lidö et al, Front Psychiatr 2011

108

109 Systemisk injektion av Org25935 blockerar EtOH-inducerad DA-frisättning % of pre-drug DA baseline saline+etoh 140 Org EtOH saline+saline 130 Org 25935/saline EtOH/saline Höifödt-Lidö et al, Alcohol Alcohol 2010 min

110 % of pre-drug dopamine baseline Lokal perfusion med Org25935 blockerar EtOH-inducerad DA-frisättning start Org25935 Start perfusion Org25935 perfusion Start ethanol perfusion Org25935-Ethanol Ethanol Ringer Time (min) Höifödt-Lidö et al, Front Psychiatr 2011

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Läkemedel. har bra effekt mot alkoholism. n riskbruk, missbruk, beroende klinisk översikt

Läkemedel. har bra effekt mot alkoholism. n riskbruk, missbruk, beroende klinisk översikt klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista Lakartidningen.se Läkemedel har bra effekt mot alkoholism Tre evidensbaserade läkemedel finns i dag för behandling av alkoholberoende, och fler är att

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Farmakologisk behandling av alkoholism

Farmakologisk behandling av alkoholism GÖTEBORG UNIVERSITY Behavioral Pharmacology Unit Farmakologisk behandling av alkoholism Jörgen A. Engel Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, underläkare, Nordhemskliniken, Beroendekliniken, SU The

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-31

BESLUT. Datum 2015-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2015-03-31 Vår beteckning SÖKANDE H. Lundbeck AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan

Läs mer

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem sten thelander Bland de många som möter patienter med missbruksproblem finns en utbredd misstro mot möjligheterna till effektiv behandling,

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Hur effektiva är vareniklin, bupropion och cytisine vid rökavvänjning?

Hur effektiva är vareniklin, bupropion och cytisine vid rökavvänjning? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur effektiva är vareniklin, bupropion och cytisine vid rökavvänjning? Katarzyna Puzdrowska Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2014:F16 Hur effektiva

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

alkoholberoende Kunskapsakuten/

alkoholberoende Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ Den stora utmaningen inom beroendevården är att minska konsumtionen bland den en miljon människor som har en hög konsumtion men ännu inte fallit till ett fullskaligt beroende. Det går med

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Dags att prata oss samman

Dags att prata oss samman Dags att prata oss samman Tobak Per Blank, folkhälsoenheten 1 Ok erkänn, dom har vuxit Nu gäller det att rusta barnen för framtiden 2 Diskutera Det bästa med att vara tonåring som jag själv kommer ihåg

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson

Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson Tobaksberoende: Mekanismer. Medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak (o)hälsa. Matz Larsson Kostnad /vunnet levnadsår Behandling av måttlig hypertoni 249000:- Rökavvänjningsråd (där 1% av pat.slutar

Läs mer

2013-09-05. Missbruk & psykiatri. Riskkonsumtion beräkning. Riskkonsumtion av alkohol Allmänpsykiatrisk öppenvård, Sverige

2013-09-05. Missbruk & psykiatri. Riskkonsumtion beräkning. Riskkonsumtion av alkohol Allmänpsykiatrisk öppenvård, Sverige Missbruk & psykiatri Missbruk / överkonsumtion hos psykiatriska patienter vanligt påverkar förlopp och behandling rapporteras för det mesta inte spontant Missbrukssituationen i Sverige Riskbruk 1 000 000

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer