Jakten på nya läkemedel mot alkoholism?
|
|
- Arne Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Drogförebyggande dagar, , Tammerfors Jakten på nya läkemedel mot alkoholism? Professor Bo Söderpalm Addiction Biology Unit Section of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Sweden
2 (Gin Lane, W. Hogarth, 1751, engraving. The British Museum, London) Sverige idag? ca 6000 alkoholrelaterade dödsfall/år alkohol ligger bakom 10-20% av alla vårdcentralsbesök och 30% av vården på akutkirurgiska avdelningar och 80% av våldsbrotten! kostnad? miljarder kronor/år!
3 BEROENDE OCH SAMHÄLLET Totalkonsumtionsmodellen Den totala alkoholkonsumtionen uttryckt i per capita konsumtion/år står i relation till de medicinska komplikationerna
4 Behandling av alkoholberoende Målet för behandlingen måste vara individuellt och patientens motivation sättas i centrum I första hand bör patienten avgiftas, bl a för att kunna identifiera ev. samsjuklighet. Om sådan föreligger skall bägge tillstånden behandlas!
5 Behandling av alkoholabstinens Bensodiazepiner motverkar både ospecifika och specifika abstinenssymtom och är de mest verksamma medlen. Inget enskilt preparat att föredra. Klometiazol (Heminevrin ) har dokumenterad effekt när det gäller ospecifika abstinenssymtom Tiamin ges innan pat får mat och dryck eller dropp. Motverkar Wernicke-Korsakoffs syndrom Betareceptorantagonister är effektiva vid ospecifika abstinenssyndrom men har ingen dokumenterad effekt på specifika symtom som DT eller EP Antiepileptika (t ex karbamazepin, fenytoin, valproat) har inget vetenskapligt underlag
6 Behandling för att förebygga återfall Farmakologisk behandling Psykosociala behandlingsmetoder som 12- stegsmodellen (Minnesotamodellen) Kognitiv beteendeterapi/motivationsstödjande samtal/coping skills etc, specifika metoder! Frivilligorganisationer, Länkarna, AA
7 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och -beroende Disulfiram (Antabus ) har effekt när intaget sker under överinseende Akamprosat (Campral ) och naltrexon har effekt, särskilt i kombination med råd, stöd och uppföljning. Man kan med fördel kombinera läkemedel med psykosocial stödinsats eller behandling Neuroleptika, antidepressiva eller annan medicin mot ångest har ingen effekt på alkoholmissbruket eller -beroendet Öronakupunktur har ingen evidens Implantat av disulfiram har ingen effekt Neuroleptika mot återfall saknar evidens
8 Akamprosat - meta-analys
9 Naltrexon meta-analys
10 Akamprosat (Campral ) Flera meta-analyser är gjorda (Soyka och Chick, Am J Addict, 2003, NNT 8.15; Mann et al, Alcohol Clin Exp Res, 2004, NNT 7.5) Flera hälsoekonomiska studier från olika länder visar på life-time savings med Campralbehandling (Palmer et, al Alcohol Alcohol, 2000, Foster och McClellan, Pharmacoeconomics 1999, Schadlich och Brecht, Pharmacoeconomics, 1998) Flera studier visar att det inte spelar någon roll vilken typ av psykosocial support som ges till patienten effekten blir densamma (dewildt et al., Alcohol Alcohol, 2002, Hammarberg et al., Alcohol Alcohol, 2004)
11 Campral, forts Flera naturalistiska studier visar effekt (Perc et al, Alcohol Clin Exp 2002; Soyka et al, Drugs R D, 2002; Kiritze-Topor et al., Alcohol Alcohol, 2004, Baltieri och De Andrade, J Stud Alcohol, 2004) Det är fortfarande oklart om någon särskild typ av alkoholism svarar bättre än någon annan (Verkeul et al., Psychopharmacology 2004; Lesch)
12 Naltrexon Fler meta-analyser visar effekt (Kranzler och van Kirk, Alcohol Clin Exp Res, 2002; Srisurapanont och Jarasaraisin, Cochrane Database Syst Rev, 2002; Carmen et al., Addiction, 2004; Streeton och Wheton, Alcohol Alcohol 2001) Även naturalistiska studier visar effekt (exv. Latt et al., Med J Aust 2002) Studie över depåberedning visar effekt, men fler studier behövs (Kranzler et al., Alcohol Clin Exp Res, 2004) Fungerar ev. bara på sådana med en viss funktionell polymorfism i m-opiat receptorn (Oslin et al., Neuropsychopharmacology, 2003)
13
14 Finns det någon jämförande studie? Kan man ge båda samtidigt? Ja! Kiefer et al., Arch Gen Psychiatry, 2003
15 De Sousa et al.,: tre indiska jämförande studier Antabus bättre än akamprosat Antabus bättre än naltrexon Antabus bättre än topiramat
16 Antabus är mer än dubbelt så effektivt som naltrexon eller acamprosat på att förlänga tiden till första tunga återfall p< Tid till första tunga återfall Dagar Antabus Naltrexon Acamprosat Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007
17 Antabus reducerar alkoholintaget nästan 4 gånger så effektivt som naltrexon eller acamprosat 250 Genomsnittligt alkoholintag per vecka p< Gram alkohol/vecka Antabus Naltrexon Acamprosat Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007
18 Ytterligare läkemedel redan nu.?
19
20 Mer topiramat RCT, 14 veckor, n=371, upp till 300 mg/dag, minskade signifikant heavy drinking days (ITT) och även en rad andra mått (Johnson et al., JAMA 2007) Samma material andra mått: signifikant sänkning av BMI, levervärden, kolesterol och blodtryck, tvångstankar/-handlingar om alkohol, men ökat psykosocialt välbefinnande och livskvalitet (Johnson et al., Arch Intern Med 2008)
21 Jämförande RCT, naltrexon (50 mg/dag) vs. topiramat (upp till 300 mg/dag) vs placebo, 12 veckor (n=155). ITT topiramat signifikant bättre än placebo på en rad mått. Ingen skillnad naltrexon vs placebo. Trend mot att topiramat var överlägsen naltrexon (Baltieri et al., Addiction, 2008) I samma material: Rökstatus ökade risken för alkoholåterfall med 65% oberoende av medicinering. Topiramat, men inte naltrexon, minskade signifikant antalet rökta cigarretter (medelskillnad 7.91 cigarretter!) (Baltieri et al., Drug Alcohol Depend, 2009) Naturalistisk, randomiserad, open-label studie för att jämföra naltrexon och topiramat (n=102, alkoholberoende). Båda grupperna minskade alkoholkonsumtionen.naltrexongruppen konsumerade mer nikotin. Topiramat var bättre på att minska alkohol-relaterat sug (Flórez et al., Alcohol Clin Exp Res 2008)
22 Baklofen, GABA B agonist RCT (n=39, alkoholberoende, 30 dagar), 10 mg 3 ggr/dag. Signifikant högre procent helt nyktra och kumulativt antal nyktra dagar, signifikant minskad A-OCDS och mängd konsumerad alkohol (Addolorato, Alcohol Alcohol 2002) RCT (n=84, alkoholberoende med levercirrhos!, 12 veckor), ITT 71% vs 29% var fortsatt nyktra i baklofengruppen och den kumulativa nykterheten var dubbelt så hög. Inga leverbiverkningar! (Addolorato et al., Lancet, 2007)
23 Ytterligare läkemedel inom en rimlig framtid?
24 Akamprosat och Naltrexon, den andra generationens läkemedel mot alkoholism, identifierades i djurexperimentella modeller finns den andra generationen bland nya förslag från djurexperimentella studier?
25 The Addiction Biology Unit Clinical part Randomized Controlled Trials Experimental studies in humans Preclinical part Behavior, neurochemistry, immunohistochemistry, rt-pcr, and electrophysiology 3 RCT:s completed, two of which based on concepts developed in the laboratory, data analysis is ongoing Mechanisms of action of ethanol in the brain reward system revealed Gycine uptake inhibitors patented for substance dependencies A new mechanism of action for acamprosate revealed New effective pharmacological treatments for alcoholism
26
27
28
29 A systemet är nedreglerat och ysfunktionellt hos alkoholister Volkow et al., J Neurosci 2007
30 och hos andra beroendesjuka
31 DAD2 receptor tillgång i främre striatum korrelerar negativt till alkoholsug hos avgiftade alkoholberoende män
32 DAD2 receptor tillgång i främre striatum korrelerar negativt till hjärnaktivering av alkoholassocierade stimuli hos avgiftade alkoholberoende män
33 Dopaminnedsättningen korrelerar med hypofrontalitet
34
35
36 et mesolimbiska DA systemet är torftigt efter kronisk drogexponering, reversibelt?
37 Sänkt basalfunktion i belöningssystemet ökar självadministreringen of kokain
38
39
40 Mindre DA D 2/3 tillgång och nedsatt DA frisättning i striatum hos vuxna ADHD patienter Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007
41 indre DA frisättning också i amygdala ch hippocampus Volkow et al., Arch Gen Psychiatry 2007
42 Mol Psychiatry Nov;16(11): Motivation deficit in ADHD is associated with dysfunction of the dopamine reward pathway. Volkow ND, Wang GJ, Newcorn JH, Kollins SH, Wigal TL, Telang F, Fowler JS, Goldstein RZ, Klein N, Logan J, Wong C, Swanson JM.
43 50% av personer med fortsatta ADHD symtom har substansmissbruk/beroende ADHD - en oberoende riskfaktor för substansmissbruk/beroende Samsjuklighet med uppförandestörning innebär en långt högre risk
44 23.1 % ADHD bland SUD
45
46
47
48 Slutsats: Det mesolimbiska dopaminsystemet och främre striatum har sannolikt central betydelse både för positiv och negativ förstärkning av alkoholintag
49 STÖD FÖR ATT MANIPULERING AV DENNA HJÄRNREGION KAN GE POSITIV BEHANDLINGSEFFEKT
50 Alkohol - verkningsmekanism Interaktion med ligandstyrda jon-kanaler GABA A, 5-HT 3, nachr, NMDA, GlyR
51 In vivo mikrodialys hos fritt rörliga vakna råttor DA Drog Drog
52 g ethanol per kg during 1 hour 2 Ethanol intake ml water during 1 hour 14 Water intake % of pre-drug baseline 200 Mecamylamine 100 µm Ringer solution 1, Mec/Ringer perfused in the VTA ,5 0 Pre-drug baseline Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) Pre-drug baseline Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) 50 0 Free choice between ethanol (6%) and water Time
53 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh GABA GABA EtOH DA nac VTA
54 nac DA (% of baseline) nac DA (% of baseline) Non-α4β2* nachrs in the VTA are required for the nac DA elevation induced by an alcohol cue DA Mecamylamine (nonselective, /Ringer s blocked CR) DA DHβE (α4β2*, no effect /Ringer s on CR) nac VTA Blocks cueinduced DA * alcohol cue # # nac VTA No effect on cueinduced DA alcohol cue Time (min) #, * p VTA drug perfusion Time (min) VTA drug perfusion
55 DA (% of baseline) Does a previously EtOH-associated cue stimulate the mesolimbic DA system via α3β2* and/or α6* nachrs in the VTA? DA α-ctx MII /Ringer * n= nac VTA Time (min) α-ctx MII (5 nmol) /Ringer *p<0.05
56 Vår modell farmakologisk aktivering och betingad? = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh GABA GABA EtOH DA not α4β2* probably α3β2* or α6* nac VTA
57 1) EtOH-perfusion i VTA ökar inte DA frisättningen i nac (främre striatum) 2) EtOH-perfusion i nac ökar DA frisättningen i nac på ett likartat sätt som systemisk EtOH-administrering! 3) nachr-blockad i VTA eller uttömning av ACh (vesamicol) blockerar DAökningen i nac efter EtOH-perfusion i nac
58 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA DA nac VTA
59 (% of baseline) GABA A -blockad minskar inte EtOH-inducerad DA-frisättning, tvärtom. Dopamine nac perfusions: Ethanol 300 mm Ethanol 300 mm + picrotoxin 0.2 µm Picrotoxin 0.2 µm Ringer 80 0 drug perfusion in nac Time (minutes)
60 Vår modell farmakologisk aktivering = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH X GABA GABA DA nac VTA
61 % of pre-drug baseline Srty 20 mm+etoh Stry 200 mm+etoh Stry 20 mm Ringer+EtOH Ringer Stry 200 mm min Strychnine or Ringer, nac EtOH, nac
62 Systemic (i.p.) EtOH-induced DA release in nac is blocked by strychnine Jonsson et al., submitted
63 DA Drug Drug
64 % pre-treatment baseline % pre-treatment baseline Är etanolinducerad taurin- och dopaminfrisättning kopplad? Systemic injection Taurine NaCl 0.9% NaCl 3.6% EtOH 2.5 g/kg in 0.9% NaCl EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl Time (min) Systemic injection Dopamine NaCl 0.9% NaCl 3.6% EtOH 2.5 g/kg in 0.9% NaCl EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl Time (min) Ericson et al, Addiction Biol 2011
65 % pre-treatment baseline En låg, inaktiv taurindos återställer etanolinducerad dopaminfrisättning 200 Dopamine Taurine 50 mm (nac) Systemic injection (ethanol) EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl + Ringer EtOH 2.5 g/kg in 3.6% NaCl + Taurine 50 mm Time (min) Ericson et al, Addiction Biol 2011
66 The nac-vta-nac hypothesis (based on approx. 30 experimental studies ) = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA DA EtOH? not α4β2* probably α3β2* or α6* nac avta
67 Campral är ett homotaurinat Fungerar medlet genom en interaktion med GlyR i nac?
68 Acamprosat ökar dopamin i nac - blockeras av lokalt stryknin Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010
69 och av nachr blockad i VTA Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010
70 Acamprosats etanolintagssänkande effekt reverseras av stryknin bilateralt i nac Chau et al, Alc Clin Exp Res 2010
71 % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline kda 37 kda Buffer Mol. Wt min Strychnine or Ringer - Br/SC + + Stry 2 mm Stry 20 mm Stry 200 mm Ringer Br/SC nac nac min Stry 200 mm Ringer
72 Stryknineffekten motverkas av glycin Ringer Stry 20 mm Stry 20 mm+ Gly 10 mm Stry 20 mm+ Gly 100 mm Stry 20 mm+ Gly 1 mm Stry 200 mm -60 DA output in % of baseline Stry 200 mm+ Gly 1 mm -30 DA output in % of baseline Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005
73 Glycininducerad dopaminfrisättning hos en del, men inte alla djur % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline % of pre-drug baseline min Pre-drug baseline, Ringer Ringer min Pre-drug baseline, Ringer Glycine 100 mm min Pre-drug baseline, Ringer Glycine 1 mm Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005
74 % of pre-drug baseline Lokalt glycin hämmar EtOH-inducerad DA frisättning i GNR och GR rats Glycine 100 mm in GNR+EtOH Glycine 100 mm in GR+EtOH Ringer+EtOH Ringer min Glycine 100 mm or Ringer, nac EtOH, nac Molander och Söderpalm, Alc Clin Exp Res 2005
75 Water intake ml/hour Total intake ml/hour Ethanol preference % Ethanol intake g/kg/hour Glycine Responders (A) Ethanol preference Ringer Glycine 0 Ringer Glycine (C) Water intake 1,2 1,8,6,4,2 (B) Ethanol intake (D) Total fluid intake Ringer Glycine 0 Ringer Glycine
76 % of pre-drug baseline Dopamine output in the nac after bilateral glycine or Ringer perfusion during voluntary EtOH or water intake in GR min Ringer Glycine 100 mm in GR Glycine 100 mm, bilaterally, nac Fluid intake, EtOH/H 2 O Molander et al, Alc Clin Exp Res 2005
77 % of predrug Glycine Baseline Org en selektiv GlyT1 hämmare - ökar extracellulära glycinnivåer i nac Org nac Org Ringer 6 mg/kg Höifödt-Lidö et al, Alc Clin Exp Res 2010
78 Ethanol intake g/kg/2.5 hour Ethanol preference % (a) Org AD Veh 1, Days (b) AD 6 Org 3 1,5 Veh days Baseline Org 6 mg/kg Org, mg/kg Baseline Baseline Org 6 mg/kg mg/kg Org Baseline
79 Glycine Transporter-1 Blockade Leads to Persistently Reduced Relapse-like Alcohol Drinking in Rats V. Vengeline, F Leonardi-Essmann, WH Sommer, HM Marston, R Spanagel Biol Psychiatry 2010
80 Org25935 reverserar etanolinducerade förändringar av glycinrelaterade genuttryck
81 Org24598 och acamprosat sänker etanolintag; tolerans till acamprosat men ej till Org24598 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011
82 Ingen tolerans eller genadaptation i glycinsystemen efter kronisk behandling med GlyT1-hämmare Org24598 Org25935 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011 Jonsson et al, unpublished
83 medan acamprosat har förlorat sin taurinhöjande effekt! Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011
84 Org24598 och acamprosat sänker etanolintag; tolerans till acamprosat men ej till Org24598 Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011
85 Sänkta basala DA-nivåer efter kroniskt alkoholintag reversering med Org24598? Höifödt-Lidö et al, Addiction Biol, 2011
86 Har vi rätt?
87 våra kliniska läkemedelsprövningar CHAMPIX-STUDIEN Champix (vareniklin) Godkänd nov 2006 för rökavvänjning PARTIELL nachrs AGONIST Reducerar nikotinbegär och abstinenssymtom genom att framkalla en låg, men konstant höjning av dopamin-nivåerna i nac. FUNKTIONELL ANTAGONIST TILL NIKOTIN Binder nachrs och blockerar nikotininducerad ökning i dopamin och tros därmed blockera belönande effekter som förmedlas via nachrs. Cytisin O H N N elin.lof@neuro.gu.se
88 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN selektiv partiell α4β2* nachr agonist (Coe et al. 2005) affinitet även för andra nachr subtyper (Rollema et al. 2007) Prekliniska indikationer Cytisin H N N O elin.lof@neuro.gu.se
89 % av baslinje Champix: pre-kliniska data Vareniklin reducerar alkohol-inducerad ökning i dopamin i nac nac dopamin vareniklin (1.5 mg/kg s.c.) + vehikel (2 ml/kg i.p. ) n=5-7 Tid (min) etanol (2.5 g/kg, i.p.) + vehikel (2 ml/kg s.c ) varenikline (1.5 mg/kg s.c.) + etanol (2.5 g/kg, i.p.) vehikel (2 ml/kg s.c + i.p.) systemiska injektioner Ericson et al, 2009 elin.lof@neuro.gu.se
90 % av baslinje % av baslinje Champix: pre-kliniska data Förbehandling med vareniklin motverkar de ökningar i dopamin som inducerats av: nac dopamin vehikel (2 ml/kg s.c.) vareniklin (1.5 mg/kg s.c.) vareniklin /vehikel nikotin: nikotin tid (min) nac dopamin etanol + nikotin: vareniklin /vehikel nikotin + etanol vehikel vareniklin tid (min) Ericson et al, 2009 elin.lof@neuro.gu.se
91 Champix: pre-kliniska data
92 experimentell humanstudie (McKee et al, 2009) 7 dagars behandling med vareniklin (0,5-2 mg/dag) 1 primingdos alkohol (0,3 g/kg), följd av val mellan 0-8 drinkar (0.15 g/kg/drink) Alcohol Urge Questionnaire (AUQ) Mean of high, like, rush, feel-good, intoxicated N=20 elin.lof@neuro.gu.se
93 Total drinks consumed experimentell humanstudie (permission from Sherry McKee) The effect of 7 days of varenicline pre-treatment on alcohol selfadministration in smoking alcohol high-consumers * o varenicline (2 mg/day) placebo (0 mg/day) Self-administration period elin.lof@neuro.gu.se
94 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN STUDIEDESIGN Randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk läkemedelsprövning av parallellgruppsdesign. 14 veckors behandling med Champix eller placebo i ökande dos (0,5 mg-2 mg/dag) 162 alkoholberoende kvinnor & män (30-70 år) utan annat missbruk eller annan psykisk eller somatisk sjukdom Rekrytering via annons i dagstidningar i Göteborg, Stockholm & Malmö elin.lof@neuro.gu.se
95 våra kliniska läkemedelsprövningar: CHAMPIX-STUDIEN PRIMÄRT UTFALLSMÅTT: Självrapporterad alkoholkonsumtion i % högkonsumtionsdagar ( 5 drinkar/dag för män; 4 drinkar/dag för kvinnor) mätt med alkoholdagbok under vecka 3-14 jämfört med baslinjen (AUDIT, QF alkohol-formulär). En drink definieras som: 4 cl starksprit 1 glas bordsvin 33 cl starköl 45 cl folköl 33 cl cider elin.lof@neuro.gu.se
96 Distribution of subjects to analysis populations Analysis populations Placebo (N=85) Active (N=86) Total (N =171) ITT PP
97 Results of ANCOVA model on the proportion of HED s as a total over weeks 3-12 adjusted for baseline covariates (ITT) Estimate 95 % Confidence Interval p-value Intercept (-0.20;0.22) 0.93 Treatment (Active vs placebo) (-0.07;0.10) 0.73 Proportion at baseline 0.55 (0.33;0.77) <0.001 Smoker (Yes vs. No) (-0.03;0.14) 0.23 Heredity (Yes vs. No) (-0.12;0.06) 0.52 Center (Malmö) (-0.07;0.15) 0.42 Center (Stockholm) 0.13 (0.03;0.24) 0.02
98 RESULTS Proportion of heavy drinking days (total) (ITT)
99 RESULTS Proportion of heavy drinking days/week (ITT)
100 Conclusions The results of the statistical analysis do not support that oral administration of varenicline will alter alcohol consumption in alcohol dependent individuals, when compared to placebo The ITT and PP analysis yielded the same results, which also were not altered when taking into consideration a number of covariates, such as nicotine use, nicotine use reduction, baseline drinking level, gender or heredity Varenicline failed to reduce nicotine use in alcohol dependent individuals, when compared to placebo Do not include Stockholm in future studies ;-)
101 Why negative? A power problem? - no A ceiling/floor effect, i.e. too large a placebo effect? - no A dose problem? - possible but unlikely, the same dose as applied in positive smoking cessation studies A treatment model problem? - possible, no supportive psychosocial treatment was provided A negative study before the positive studies? - possible A discrepancy between animal and human experimental studies and the present study with respect to the phenotype dealt with? - most likely. Varenicline may e.g. be too weak a dopamine enhancer in this alcohol dependent population
102 Are we right? A multi-centre (15 centres in Europe and Australia) RCT (n=300) comparing Org with placebo in the treatment of alcohol dependence was planned and launched by Organon/Schering- Plough An interim analysis was performed by the present owners (MSD) after 144 patients. The study was interrupted due to futility The results underlying the decision to interrupt the study will be presented at the ACNP-meeting 2012 Further analyses will be performed
103 Tack för uppmärksamheten
104 Implications? We hypothesize that alterations of this neurocircuitry underlie the profound decrease of basal DA levels upon ethanol withdrawal = GlyR = DAR = GABAR = nachr LDTg ACh EtOH GABA GABA nac DA avta EtOH? not α4β2* probably α3β2* or α6*
105
106 Implications We hypothesize that integration of ethanol GlyR inhibitory signals with DAD2 inhibition (and possibly m-receptor inhibition) in accumbal medium spiny output neurons explains why ethanol has a relatively high reinforcing value despite releasing only a small amount of DA We hypothesize that ethanol-induced GlyR activation on accumbal medium spiny output neurons explains the reinforcing effects observed after DA lesions - i.e. ethanol can, just like morphine, bypass the mesolimbic DA system in its positive reinforcing effects
107 % change from baseline dopamine level Org25935s interaktion med DA går via GlyR, ej via NMDA-receptorer Org25935 Org25935 L701 i.p Ringer Stry10µM L701.i.p dopamine output in % of baseline Stry20µM Org25935 Stry10µM Org25935 Stry20µM Höifödt-Lidö et al, Front Psychiatr 2011
108
109 Systemisk injektion av Org25935 blockerar EtOH-inducerad DA-frisättning % of pre-drug DA baseline saline+etoh 140 Org EtOH saline+saline 130 Org 25935/saline EtOH/saline Höifödt-Lidö et al, Alcohol Alcohol 2010 min
110 % of pre-drug dopamine baseline Lokal perfusion med Org25935 blockerar EtOH-inducerad DA-frisättning start Org25935 Start perfusion Org25935 perfusion Start ethanol perfusion Org25935-Ethanol Ethanol Ringer Time (min) Höifödt-Lidö et al, Front Psychiatr 2011
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merCannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar
Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon
Läs merHT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci
HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merÅterfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm
Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merGår det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna?
Går det att behandla ADHD + substansberoende med centralstimulantia? Hur stora är riskerna? BNPS 20-års-jubileum 2016 Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merBiologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem
Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merOro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Läs merLäkemedel. har bra effekt mot alkoholism. n riskbruk, missbruk, beroende klinisk översikt
klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista Lakartidningen.se Läkemedel har bra effekt mot alkoholism Tre evidensbaserade läkemedel finns i dag för behandling av alkoholberoende, och fler är att
Läs merSociala och sociologiska aspekter på missbruk
Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger
Läs merFarmakologisk behandling av alkoholism
GÖTEBORG UNIVERSITY Behavioral Pharmacology Unit Farmakologisk behandling av alkoholism Jörgen A. Engel Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, underläkare, Nordhemskliniken, Beroendekliniken, SU The
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merTror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!
Tror du att blivit omodernt? Då är det dags att tänka om! har använts för att behandla alkoholberoende ända sedan 1959. Inget annat läkemedel har visat sig vara mer effektivt. Alkoholberoende är ett av
Läs merCentralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende
Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende Christoffer Brynte PhD-student Karolinska Institutet Physcian Beroendecentrum Stockholm Christoffer.brynte@ki.se Attention Deficit/Hyperactivity
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merDen kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merPsykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merTourette. Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole
Tourette Glutamat-aktiva läkemedel aripiprazole Tourettes syndrom överaktiva CSTCkretsar? Från teori till praktik! Brist på inhibition? För stark gas? Glutamate har en väsentlig roll i de cortico-striatal-thalamo-corticala
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merDSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder
Rapport från 166:e APA-kongressen 2013 DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder Av Jörgen Engel, senior professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg samt läkare på Nordhemskliniken,
Läs merAlkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling
Alkoholproblematik Utredning och diagnostik Behandling UpDate 2010 Bengt Sternebring Craving Hjärtat slår snabbare, magen blir upprörd, man kan till och med känna smaken eller lukten av drogen trots att
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merRiddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast
Läs merAdding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Läs merLäkemedelsbehandling vid alkoholberoende
Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merBESLUT. Datum 2015-03-31
BESLUT 1 (7) Datum 2015-03-31 Vår beteckning SÖKANDE H. Lundbeck AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan
Läs merCannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet
Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet
Läs merVad ska vi gå igenom idag?
Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk
Läs merTAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate)
TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate) A TREATMENT WITH HIDDEN COMPLEXITY COPAXONE is a complex mixture of several million distinct polypeptides. 2 State-of-the-art analytics cannot distinguish
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merEvidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem
Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem sten thelander Bland de många som möter patienter med missbruksproblem finns en utbredd misstro mot möjligheterna till effektiv behandling,
Läs merVilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality
Läs merBilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merADHD & Beroendesjukdom
ADHD & Beroendesjukdom Charlotte Skoglund, M.D., PhD Cereb Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Vad är ADHD och hur vanligt är det? Varför
Läs merInternetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling. Niels Eék
Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling Det här fungerar... Niels Eék Doktorand Leg specialiseringspsykolog Projektledare epsykiatrienheten.se Men det här? Agenda Vad är internetbaserad
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merGrundläggande mekanismer för belöning och beroende
Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs merMissbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv
Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv Seminarium Hälsa för brukare Malmö 171110 Brukarföreningarna i Stockholm och Skåne Dr Johan Kakko, MD PhD Överläkare MUV, Psykiatriska Kliniken,
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merTobaksavvänjning av psykiskt sjuka
Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordf Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org www.barbroivarsson.se Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merDrogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9
Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort
Läs merSMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri
Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj 2019 Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet SMART
Läs mer