Förstudie till Programförslag för ett tobaksfritt Västmanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie till Programförslag för ett tobaksfritt Västmanland"

Transkript

1 Förstudie till faställande av tobakspreventivt program 1 Förstudie till Programförslag för ett tobaksfritt Västmanland k:\kompetenscenter för hälsa\janne\nikotin\förstudie tobak v6.doc

2 Förstudie 2 1 Uppdrag Att ta fram ett program mot rökning i enlighet med beslut i Landstingsfullmäktige har i uppdrag att ta fram program gällande rökning enligt beslut i landstingsstyrelsen En förstudie genomförs som involverar och sammanställer olika verksamheters arbete med som sekreterare. Arbetet leds av en politisk styrgrupp bestående av Thomas Wihman (mp), Barbro Norström (sju) och Juha Rundgren (v) 1.1 Tillägg Vid arbetsmöte i den politiska styrgruppen knuten till uppdraget beslutades att uppdraget även skall omfatta snus. 2 Syfte Att klargöra rollen och ansvaret för varje enskild enhet inom Landstinget Västmanland i det tobakspreventiva arbetet Att klargöra Landstinget Västmanlands roll i det tobakspreventiva arbetet i samverkan med övriga samhället Att ge riktlinjer för målinriktade och systematiska insatser i ett tobakspreventivt vårdkedjeperspektiv. 3 Mål Ett program som bidrar till att ett tobakspreventivt perspektiv genomsyrar all verksamheter inom Landstinget Västmanland. 4 Landstingsplanen Programarbetet utgår från Landstinget Västmanlands folkhälsopolitiska arbete där förbättrad folkhälsa är ett strategiskt inslag för att landstinget ska klara av målet att vara ett av de främsta landstingen i landet. Långsiktiga mål är att västmanlänningarna ska ha goda levnadsvanor i linje med landstingets program mot psykisk ohälsa, sexuell ohälsa, övervikt och rökning samt alkohol- och andra drogproblem. Västmanlänningarna ska ha god hälsa oberoende av social tillhörighet och geografiskt område. 5 Internationella dokument 5.1 WHOs ramkonvention om tobak Till grund för de nationella styrdokumenten gällande tobaksprevention finns ett antal internationella dokument och överenskommelser. Det mest genomgripande och omfattande dokumentet är Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll som ratificerades 2004 av såväl EU- 2

3 Förstudie 3 kommissionen som Sveriges Riksdag hade 168 länder ratificerat Ramkonventionen. Denna konvention behandlar i 38 olika artiklar frågor som berör bl. a definitioner, vägledande principer, allmänna skyldigheter, åtgärder för att minska efterfrågan, skydd mot exponering av miljörök, reglering av tobaksvarors innehåll, utbildning, information, allmän upplysning, tobaksreklam, tobaksavvänjning, olaglig handel med tobak etc. 5.2 EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök I Grönboken, 30 januari 2007, Mot ett rökfritt Europa policyalternativ på EU-nivå gör kommissionen en god genomgång av grunderna för att arbeta med inriktning på ett rökfritt Europa. Dokumentet belyser hälsoeffekter och exponering av miljötobaksrök. Även ekonomisk och sociala hänsynstagande och medborgarnas acceptans för åtgärder att begränsa miljötobaksrök beskrivs. 5.3 EU-kommissionens expertkommitté EU-kommissionens expertkommitté som granskat snusets hälsoeffekter pekar i sin slutrapport på både en förhöjd cancerrisk och en ökad risk att dö i hjärtinfarkt. 6 Nationella målområden Det nationella målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden som beslutats av Sveriges Riksdag De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 6.1 Målområde 6 Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga ohälsan (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada. Denna bredare roll betonas av regeringen i 3

4 Förstudie års folkhälsoproposition. Regeringen anser att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället. Fördelningen av resurser fokuseras dessutom på de befolkningsgrupper som har det största hälsobehovet. Detta bidrar till en jämlik hälsa för hela befolkningen samt ökade hälsovinster på befolkningsnivå. Ett hälsoorienterat fokus går längre än synsättet som ser utvecklingen av hälso- och sjukvården som är begränsad till utökad produktion, det vill säga utökade antal behandlingar, patientbesök, eller ingrepp. 6.2 Målområde 11 Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. I de nationella riktlinjerna och begreppen rörande tobaksinsatserna gör regeringen ingen skillnad på olika tobaksprodukter. Insatserna bör således inte särskilja rökning, snus, tuggtobak, vattenpipa etc. utan fokusera på begreppet tobak. När det gäller de tobakspreventiva insatserna har fyra delmål preciserats: En tobaksfri livsstart fr. o m 2014 En halvering till 2014 av andelen ungdomar som börjar röka eller snusa En halvering till 2014 av andelen rökare i utsatta samhällsgrupper samt i de grupper som röker mest Ingen skall mot sin vilja utsättas för passiv rökning De fyra delmålen för minskat tobaksbruk till år 2014 som redovisast i Folkhälsopropositionen (prop. 2002/03:35) har förstärkts och förtydligats inom tobakspolitiken i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110). Regeringen fastslår också flera nya områden och arenor där det tobaksförebyggande arbetet behöver förstärkas. 4

5 Förstudie 5 De fyra delmålen omfattar således: 1. livsstart och föräldrar 2. barn och ungdom 3. vuxna och utsatta grupper 4. passiv rökning. Målet för samhällets insatser inom det tobaksförebyggande arbetet är att minska tobaksbruket. Olika bakomliggande faktorer påverkar tobaksbruket såsom tillgänglighet, pris och social acceptans. Bestämningsfaktorn för det tobaksförebyggande arbetet är tobaksbruk. Utvecklingen av bestämningsfaktorn följs via indikatorerna självrapporterat tobaksbruk och självrapporterad exponering för tobaksrök i omgivningen. Bestämningsfaktorn och de bakomliggande faktorerna är viktiga aspekter som måste ingå och samverka i ett framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. 7 Viktiga händelser i den nationella tobakspreventiva utvecklingen 1946 gjordes den första mätningen av andelen rökare i befolkningen. 50% av männen och 9% av kvinnorna var dagligrökare börjar industrin söka substitut. T ex tuggummi för u-båtspersonal 1977 införs obligatoriska varningstexter och innehållsdeklaration på tobaksförpackningar. 41% av männen och 32% av kvinnorna är dagligrökare införs en lag om marknadsföring av tobak är 29% av männen och 27% av kvinnorna dagligrökare tillsätts den s k tobaksutredningen med uppdrag att överväga och ge förslag till begränsning av tobaksbruket. Samma år inför Landstinget Västernorrland som första landsting rökfri miljö för sina anställda. En av konsekvenserna var att all rökning bland landstingspersonal skulle ske utomhus träder en tobakslag i kraft gällande rökfria arbetsplatser och rökfria offentliga lokaler 1994 skärps tobakslagen och blir tydligare. Reklamförbud mot tobak införs liksom rökförbud på skolgårdar har förhållandena skiftat. Nu röker fler kvinnor än män. 23% av kvinnorna och 21% av männen är dagligrökare införs åldersgräns för inköp av tobak 5

6 Förstudie Sveriga har som första land i världen nått WHOs mål om att färe än 20% av befolkningen skall vara dagligrökare skärps tobakslagen ytterligare. Serveringställen skall ha rökfria områden. Tobaksförpackningarna skall ha större och tydligare varningstexter och innehållsdeklaration. Begrepper light och mild förbjuds för tobaksvaror införs förbud mot indirekt tobaksreklam införs rökförbud på restauranger och serveringsställen. 8 Strukturen på det nationella tobakspreventiva arbetet Det finns i dag ett stort samförstånd kring hur effektiva olika tobaksförebyggande metoder är. Vi vet vilka metoder som har effekt. Internationella Ramkonventionen om tobakskontroll ger i sina 38 artiklar en tydlig bild av vad som ska genomföras för att minska tobaksbruket. Framgångsrikt förebyggande arbete handlar om att skapa en bred och enad front på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå. Långsiktighet, kontinuerlig finansiering och nationell samordning är viktiga faktorer i detta arbete. Ingen enskild insats eller åtgärd kan lösa tobaksproblemet. Det är kombinationen av flera insatser som ger resultat. fig. 1 6

7 Förstudie 7 Utifrån den schematiska figuren Det tobakspreventiva korset (fig 1.) har fyra huvudområden i det nationella arbetet vuxit fram: Lagstiftning och tillsyn, Normförändring, Förebyggande insatser och Tobaksavvänjning. Exempel på konkreta åtgärder är rökfria miljöer, reklamförbud, åldersgränser för inköp, en aktiv prispolitik, rökfri arbetstid, informations och utbildningsinsatser samt tobaksavvänjning. Enstaka satsningar på olika områden t ex i skolan eller via tillsyn kan också ge värdefulla effekter. Däremot har det visat sig att dessa effekter oftast får en begränsad spridning och varaktighet. Om man däremot på ett strukturerat sätt kombinerar flera åtgärder och mobiliserar företrädare för många olika verksamheter som bidrar i det tobaksförebyggande arbetet finns helt andra möjligheter att nå ut och åstadkomma långsiktiga resultat. (FHI Tobaksuppdraget nr 1/09) Ett sätt att samarbeta och även i vissa fall samordna insatser är att arbeta i och tillsammans med nätverk och frivilliga organisationer. På såväl nationell som regional nivå finns idag ett flertal olika nätverk, arbetsgrupper etc som över läns och huvudmannagränser försöker hitta gemensamma metoder, ger erfarenhetsutbyten och strategier etc. För Västmanlands del är det mest framstående nätverket i denna samarbetsform det nationella nätverket Tobakspreventiva Nätverket för Landsting/kommuner och Regioner (TPLR) där personer på länsnivå med ansvar för det tobakspreventiva arbetet inom resp landsting deltar med regelbunden mötes- och konferens- verksamhet tillsammans med representanter för FHI minst en gång per år sedan Andelen dagligrökare I dagligt tal kan det lätt uppfattas som att tobaksfrågan är löst. Sverige har en lagstiftning som stödjer den enskilde att inte behöva utsättas för miljörök under arbetstid, restauranger och näringsställen har rökfri miljö, det finns en åldersgräns för inköp av tobaksvaror etc. Trots dessa stödjande insatser finns i dag fortfarande c:a 1 miljon personer i Sverige som röker dagligen. C:a av dessa bor i Västmanland. Det finns dessutom en klar koppling till socioekonomiska faktorer och de grupper som röker mest. Ett faktum som ytterligare pekar på svårigheterna att uppnå Sveriges riksdags mål om en jämlik hälsa på lika vilkor. 9.1 Sverige Enligt aktuella siffror från Statens FolkhälsoInstitut (FHI) har andelen dagligrökande kvinnor och män i Sverige 2008 minskat till 14% för kvinnor och 11% för män. Den åldersgrupp som röker mest är där 19% av kvinnorna och 15% av männen är dagligrökare. Sett till förhållandet mellan dagligrökning och längd på utbildning röker 21% av kvinnorna och 16% av männen i gruppen kort utbildning, (ej 7

8 Förstudie 8 eftergymnasial utbildning) medan endast 8% av kvinnorna och 5% av männen röker dagligen i gruppen med lång utbildning (akademiska studier). 9.2 Västmanland Landstinget Västmanland genomför regelbundet en befolkningsundersökning Liv och Hälsa. Senaste undersökningen genomfördes Rapporten Liv och Hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare i Västmanland är på samma nivå som rikets, d v s 14% av kvinnorna och 11% av männen är dagligrökare. Den totala andelen dagligrökare framgår av fig. 2 som hämtats från 2008 års Liv och Hälsa undersökning som omfattar vuxenbefolkning år. Division Närsjukvård - Folkhälsoenheten Andel som röker dagligen Västmanland ur Liv och Hälsa 2008 % Arboga Fagersta H-hammar Kungsör Köping Norberg Sala S-berg S-hammar Västerås Länet män kvinnor Liv och Hälsa Ung Fig Statistiska variationer och felkällor. De statistiska uppgifter som redovisas av FHI är framtaget efter undersökningar genomförda av SCB baseras på ett enkätunderlag på c:a 1000 personer per län och redovisas ofta i en sammanvägning där genomsnittsvärdet av de fem senaste åren är det resultat som läggs fram. Sedan början av 1990-talet deltar Landstinget i ett samarbete med bl a landstingen i Södermanland, Uppland, Örebro och Värmland där gemensamma undersökningar under namnet Liv och Hälsa genomförs. Resultaten i dessa rapporter baseras på ett enkätunderlag där c:a personer per län tillfrågas. 8

9 Förstudie 9 Liv och Hälsa underlaget ger således ett mer detaljerat och statistiskt signifikant underlag än FHIs siffror varför Liv och Hälsa är det statistiska underlag som valts att ligga till grund för redovisningen i denna förstudie. I de enstaka fall där annan källa används är detta angivet. 9.3 Gravida kvinnor i Västmanland Enligt Liv och Hälsa 2008 röker 11,1% av de blivande mödrarna i Västmanland jämfört med 9,8% på riksnivå. Inom Länet är det en stor spridning av rökvanorna bland de gravida kvinnorna där Arboga har den lägsta andelen med 8,7% jämfört med Norbergs kommun där 16,9% av de gravida kvinnorna röker dagligen. 9.4 Rökning bland spädbarnsföräldrar i Västmanland Barnhälsovården (BHV) sammanställer årligen statisktiska uppgifter om spädbarnsföräldrars rökvanor då barnet är 0-4 veckor resp 8 månader. Uppgifterna sammanställs med c:a ett års fördröjning för att få med de barn som föds i december aktuellt år. Uppgifterna rapporteras sedan till Socialstyrelsen. Nedan redovisade uppgifter avser barn födda och redovisas i %. Barn födda år Barnets ålder 0-4 veckor Mamma röker Pappa röker Ngn i fam röker Barnets Mamma röker Ålder Pappa röker 8 månader Ngn i fam röker ,6 12,1 15,8 9,9 11,7 16, ,9 11,4 14 8,9 11,2 14, ,6 12,2 15,4 9,4 11,3 15, ,8 12,3 14,8 8,5 12,2 16,2 Fig. 3 Vi kan här utläsa att andelen rökande mammor ökar mellan barnets första och åttonde levnadsmånader medan pappornas rökvanor ligger mer konstant under samma period. En erfarenhet som dragits av Landstingets tobaksavvänjare är att ett av de mer frekventa återfallstillfällena för mammorna är när familjen för första gången skaffar barnvakt och går ut. En jämförelse mellan länets kommuner visar att behovet av insatser riktat till unga flickor/gravida kvinnor är störst i Skinnskatteberg, Surahammar, Köping och Hallstahammar 9.5 Hälsoundersökning i Länets norra delar Under perioden sept maj 2009 genomförde Landstinget Västmanland en riktad hälsoundersökning till de personer i befolkningen i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som fyllde 55 år under den aktuella perioden. Undersökningen bestod av många olika delar kopplade till den självupplevda 9

10 Förstudie 10 hälsan, livsstilar och levnadsvanor. En av de frågor som behandlades var tobaksvanorna. Tobak 90,0% 80,0% 70,0% 72,0% 79,6% 60,0% % 50,0% 40,0% Kvinna Man 30,0% 20,0% 28,0% 21,4% 19,5% 10,0% 0,0% 4,5% Icke rökare Röker Snusar Fig.4. Bilden visar andelen ickerökare, rökare och snusare. Drygt 20 % av männen uppger att de röker och 28 % av kvinnorna, vilket är högt i jämförelse med den totala rökfrekvensen som i länet, liksom i Sverige, som uppgår till ca 11 % för männen och ca 17 % för kvinnorna. Några få individer både snusar och röker. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 återfinns den högsta andelen rökare i åldersgruppen år, både för kvinnor och män, med en rökningsfrekvens på 23 %. I den jämförelsen ligger kvinnorna i vårt område sämre till. 10. Snus Traditionellt fuktigt munsnus har funnits i Sverige i cirka 200 år. Användarna fanns förr främst bland äldre kroppsarbetande män, bosatta främst på landsbygden. Efter en successiv nedgång av försäljningen under 1900-talet fram till 1960-talet ser man i dag en stadig uppgång i försäljning och användning. Marknadsföringen har samtidigt riktat in sig mot andra sociala grupper i samhället och under senare år även kvinnor. Till följd av detta har snusning nu blivit vanligt också bland tjänstemän och personer med lång utbildning, även om korttidsutbildade fortfarande snusar i dubbelt så stor utsträckning. Snuset har attraherat främst unga män, men andelen kvinnor bland användarna ökar, och vi har på senare år sett en uppgång särskilt bland unga flickor. Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning och de skadliga effekterna jämförs ofta med rökningens. En sådan jämförelse blir skev då ytterst få produkter är lika hälsofarliga 10

11 Förstudie 11 att använda som cigaretter. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör i stället jämföras med att inte an vända någon form av tobak alls. I slutet av år 2005 presenterades en omfattande rapport, Hälsorisker med svenskt snus, sammanställd av forskare inom Karolinska Institutet). Rapporten inne bär en säkrare grund när det gäller vilken påverkan svenskt snus har på hälsan. Trots den nya forsknings rapporten finns ett stortbehov av mer forskning om sambandet mellan snus och cancer respektive hjärt- kärlsjukdomar samt andra hälsorisker med snus. Rapporten konstaterar att: Snus innehåller ett flertal cancerframkallande ämnen. Snus är cancerframkallande. De starkaste indikationerna finns för bukspottkörtelcancer, men det finns också forskningsrön som tyder på förhöjd risk för till exempel munhålecancer. Snusning tycks inte öka risken att få hjärtinfarkt, men medför en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Snusning tycks inte öka risken för hjärtinfarkt, men överlevnaden bland ickesnusande hjärtinfarktspatienter är större än för snusande hjärtinfarktspatienter. Snus orsakar skador i munnen, bland annat i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar. En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för att barnet föds för tidigt och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditet (havandeskapsförgiftning). Nikotin och snus orsakar en kortsiktigt ökad belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls, men det är svårt att dra slutsatser om snusning som en riskfaktor för sjukdomen hypertoni (högt blodtryck). Vad gäller sambandet mellan snusning och stroke samt diabetes kan man ännu inte dra några säkra slutsatser från befintlig forskning. Svenskt snus är ingen homogen produkt. I Sverige saluförs ett stort antal snusmärken med varierande sammansättning. På marknaden finns i dag c:a 180 olika snusprodukter och nya tillkommer ständigt. Det finns till exempel både lössnus och portionssnus med flera olika smaktillsatser som lakrits, mint, whisky och eukalyptus. Snus består av finmalen tobak med olika tillsatsämnen som påverkar konsistens, fuktighet och smak. Snus innehåller även så kallade tobaksspecifika nitrosaminer som är cancerframkallande. Faktorer som påverkar graden av nikotinupptag via slemhinnan är snusets ph (surhetsgrad), nikotin halt och fuktighet. Snusare placerar snuset under läppen, vanligtvis överläppen, som en bakad prilla eller i form av portionssnus. Nikotinet från snuset tas sedan upp genom slemhinnan 11

12 Förstudie 12 i munnen och förs via blodbanorna till bland annat hjärnans belöningssystem. F ö samma distributionssystem som används när patienter med kärlkramp tar sin nitroglycerintablett under tungan. De beroendeframkallande nikotinnivåerna blir minst lika höga vid snusning som vid rökning, men förblir höga under längre tid då genomsnittssnusaren snusar en tredjedels dosa om dagen och använder snus under mer än halva dygnet. Det finns även personer som snusar dygnet runt, det vill säga även när de sover. Exponeringstiden för nikotinet är således större hos snusare än hos den genomsnittlige rökaren. Det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom så kallade psykoaktiva effekter. Belöningen består av en känsla av avslappning och/eller stimulans. Nikotinets förmåga att skapa ett beroende är i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. 11. De prioriterade delmålen Aktuell statistik gällande de fyra prioriterade delmålen visar att hittillsvarande arbete inte skapat de framgångar som erfordras för att nå målen till Delmål 1. En tobaksfri livsstart 2014 Andelen dagligrökare 3 månader före graviditet i Västmanland 2008 är 16,7%, vid inskrivning på MHV, vecka 8,då graviditetsbesked lämnats har detta minskat till 8 %. Vid graviditetsvecka 32 var fortfarande 7% av de gravida kvinnorna dagligrökare. Sedan 2004 har andelen gravida dagligrökare minskat med 4% beräknat vid vecka 8. (Andelen dagligrökande gravida kvinnor i Västmanland ligger 1-2% över riksgenomsnittet sedan minst 12 år tillbaka). Detta innebär att mellan 5 och 10% av de barn som föds i Västmanland 2014 med stor sannolikhet inte kommer att få en tobaksfri livsstart Delmål 2 En halvering till 2014 av andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa. Enligt Liv och Hälsa Ung 2004 och 2008 har andelen ungdomar under 18 år som börjar röka ökat från 13 till 17% för flickorna i Gymnasiets Åk 2 och från 4 till 10% för pojkarna i motsvarande årskurs. Andelen dagligsnusare under samma period har ökat från 2 till 6% för flickorna och från 12 till 16 % för pojkarna. Dessutom finns här ett mörkertal av dem som både röker och snusar samt de som anser sig vara då och då -rökare. 12

13 Förstudie Delmål 3 En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest Målgrupperna i delmål 3 är kvinnor i åldersgruppen år, arbetare med s k förgymnasial utbildning, utrikes född, ensamstående kvinnor med barn, tonåringar, arbetslösa och socialbidragstagare. Med utgångspunkt från 2002 då delmålen fastställdes är målbilden en sänkning av andelen dagligrökare i de olika grupperna med mellan 1 och upp till c:a 15% tobakskonsumtion. Figur 3, nedan, visar de mest utsatta grupperna i Västmanland med avseende på delmål 3: en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Dessa grupper är 1) kvinnor 2) kvinnor i åldersgruppen å 3) Befolkningen med s k arbetaryrken 4) korttidsutbildade 5) Utrikes födda 6) Ensamstående med barn (företrädesvis kvinnor) 7) Gravida tonåringar 8) Arbetslösa och Socialbidragstagare Indikator Målgrupp 2002 % 2008 % 2014 % Resterande % till mål Kön Kvinnor Ålder Ursprung Familjesitu ation Utrikes född Yrke Arbetare Utbildning Förgymnasial Ensamstående med barn uppnått Gravida Tonåringar 30 Uppgift ej tillgänglig 15 Sannolikt c:a 10 Sysselsättning Arbetslösa Ekonomi Soc bidragtagare 50 Uppgift ej 25 Sannorlikt tillgänglig oförändrat Fig. 5 (Liv och Hälsa 2002, 2008) 13

14 Förstudie Delmål 4 Ingen skall ofrivilligt utsättas för tobaksrök i sin omgivning Den nationella rapporten Hälsa på lika villkor 2004 visade att c:a 1/3-del av männen och 1/5-del av kvinnorna har rapporterat att de blev utsatta för miljötobak en gång i veckan eller oftare. Uppgifter fån FHI visar att dessa siffror har sjunkit till 20% för männen och 16% för kvinnorna SCB genomförde en arbetsmiljöundersökning under Denna påvisade att c:a 12% av männen och 11% av kvinnorna utsätts för passiv rök i arbetet. FHIs siffror för 2007 visar att dessa siffror nu sjunkit till 10% för männen och 7% för kvinnorna. Enligt FHI är hemmen den största arenan för passiv rökning där det i dag beräknas finnas 8-10% dagligrökare. De som mest utsätts för denna passiva rökning är barnen. 12. Rökavvänjning En viktig del i det tobakspreventiva arbetet är att ge befolkningen möjlighet till hjälp och stöd att sluta röka och/eller snusa. FHI har av regeringen fått ett uppdrag under perioden att minska efterfrågan och tillgången på tobak. I detta är ett av de fyra huvudområdena att skapa tillgång till avvänjningsstöd. En uttalad rekommendation från FHI är att alla vårdcentraler i Sverige skall ha utbildade tobaksavvänjare. Denna rekommendation baserar sig på en skrivning i FHIs direktiv att tobaksavvänjning skall göras tillgänglig för hela Sveriges befolkning. Socialstyrelsen arbetar jämsides med dessa rekommendationer med att fastställa riktlinjer för tobaksavvänjning. Vid en nationell konferens om tobaksprevention den november 2009 informerade Kerstin Nordstrand från Socialstyrelsen om det pågående arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för de sjukdomsförebyggande metoder som skall vara vägledande i det hälsofrämjande landstinget och dess verksamheter. Arbetet bygger på ett aktivt arbete på vårdcentraler eller motsvarande. Arbetet med dessa nationella riktlinjer beräknas presenteras under våren 2011: att samtliga tobaksbrukare i befolkningen skall ha tillgång till avvänjning. Tillfråga patienterna om inställning till tobaksavvänjning samt om erfarenheter från ev. tidigare försök att sluta. Dokumentera i journal. Väck intresse för avvänjning, Bedöm motivationsgrad. Ge enkel information och ge stöd. Dokumentera i journal 14

15 Förstudie 15 Stöd patienten att sluta. Överenskom om enkel plan med stoppdag inom 1-3 veckor. Erbjud avvänjning hos utbildad (läs diplomerad) avvänjare. Dokumentera i journal Hänvisa till utbildad avvänjare. Följ upp, hjälp till med problemlösning. Dokumentera i journal 12.1 Utbildning Utbildning till tobaksavvänjare sker idag företrädesvis vid Tobakspreventiva enheten vid Universitetssjukhuset i Örebro eller vid Karolinska Institutet. Utbildningen är uppdelad i två steg, en grundutbildning och en påföljande diplomeringskurs efter c:a 12 månaders praktisk erfarenhet av avvänjning med egna patienter. Landstinget Västmanland har idag en diplomerad avvänjare och fyra grundutbildade avvänjare. Dessutom finns genom avtal tillgång till ytterligare fyra avvänjare som utöver avvänjning på svenska kan leda avvänjningsgrupper i främmande språk såsom Somaliska, Kurdiska Sorani, Persiska och Arabiska. Dessa åtta avvänjare beräknas genomgå diplomeringskurs under Avvänjning i Västmanland Landstinget Västmanland har fram till 2002 arbetat efter ambitionen, att ha en tobaksavvänjare per varje vårdcentral. I direktiven och överenskommelser mellan landstingsstyrelse och vårdcentralerna har dock varit inskrivet att patienter med tobaksbruk skall erbjudas information, rådgivning och hänvisning till tobaksavvänjning. Detta har inneburit att i praktiken har endast de vårdcentraler där ledningen haft ett personligt intresse för tobaksproblem arbetat med konkret avvänjning. Under perioden har tobaksansvarig på dåvarande Folkhälsoenheten, sedermera KCH, från egen budget bekostat avvänjningsutbildning för mellan 100 och 125 personer från olika vårdcentraler i länet. Dock har intresset från de olika ledningsfunktionerna på vårdcentralerna varierat stort och de som utbildats har inte kunnat arbeta som avvänjare på sina respektive vårdcentraler fick dåvarande Folkhälsoenheten i uppdrag att organisera gruppverksamhet med inriktning på tobaksavvänjning genom den s k HuvudÖverensKommelsen (HÖK). Denna verksamhet pågår fortfarande. Under 2008 deltog 618 personer i Tobaksavvänjning vid KCH i Landstingets Västmanlands regi. Detta motsvarar antal personer som deltagit i avvänjning i andra län av liknande storlek som Lt Västmanland. Under 2009 deltog 695 personer i tobaksavvänjning via KCH. 15

16 Förstudie Pågående avvänjningsverksamhet Huvudprincipen för avvänjningsverksamheten vid KCH är att såväl koncernen Landstinget Västmanlands verksamheter som länets enskilda befolkning skall ha tillgång till tobaksavvänjning. Verksamheten kan ses som ett komplement till de verksamheter (landstingsdrivna eller i vårdvalet) vårdcentraler, klinker, mottagningar etc. som inte har egna resurser, tid, möjlighet eller motsvarande att bedriva tobaksavvänjning i egen regi. Anmälan sker till en servicetelefon, I anmälan lämnas namn telefonnummer samt besked när vi lättast kan nå den som vill ha hjälp med avvänjning. Inom högst tre dagar ringer en avvänjare upp den aktuella personen och genomför ett inledande/förberedande samtal som bl. a skall klargöra patientens motivationsgrad att sluta, erfarenhet från ev. tidigare försök att sluta, ev. särskilda hänsyn som måste tas etc. Därefter placeras patienten in i lämplig grupp för stöd. Vid behov erbjuds individuell avvänjning. Avvänjningen sker på fyra platser i länet: Västerås på måndagar och fredagar, Fagersta tisdagar, Köping på onsdagar och Sala på torsdagar. Detta innebär att ingen patient i länet behöver ha längre resväg än en timme för att få hjälp med avvänjningen. I de fall ett företag vill stödja sin personal till tobaksstopp kan avvänjning ske i företagets egna lokaler om detta önskas. Varje avvänjningskurs består av åtta besökstillfällen. Efter några veckor sker ett stöttande/uppföljande telefonsamtal samt att det efter 12 månader efter tobaksstopp sker ett uppföljningssamtal. Bl. a för att kunna mäta effekt av verksamheten. Patientkostnaden för tobaksavvänjning (100 kr/besök) är reglerad i den s k Gula taxan och kvalificerar för högkostnadsskydd. I de fall som nikotinersättningsmedel erfordras hänvisas till familjeläkare, företagsläkare eller, för inlagda patienter, behandlande läkare Hälsocenter Sedan 2007 (Hälsocenter i Fagersta) och 2008 (Hälsokontakt i Västerås) pågår bedriver KCH hälsofrämjande verksamhet där bl. a tobaksrådgivning och avvänjningsstöd ingår. Till verksamheten finns personal som genomgått grundutbildning till tobaksavvänjare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Dessutom är personalen utbildade i såväl Motiverande Samtalstekniken (MI) som Lösningsfokuserat arbetssätt. 16

17 Förstudie 17 Tobaksavvänjarna har ett nära samarbete med KCHs länsövergripande tobaksavvänjare liksom med vårdcentralerna inom respektive närområde Avvänjning vid vårdcentral i Västmanland Under våren 2009 genomfördes en telefonförfrågan till länets 34 olika vårdcentraler. Huvudfrågan i denna kartläggning var i vilken utsträckning befolkningen kunde få hjälp med tobaksavvänjning när de beslutat sig för att sluta. Hänsyn togs inte här i vilken form vårdcentralen drevs. 11 vårdcentraler meddelar att man hänvisar till KCH 5 vårdcentraler har egna tobaksavvänjare (varav en med grundutbildad avvänjare) 5 vårdcentraler ger läkartid för förskrivning av nikotinläkemedel 4 vårdcentraler ger tid hos sjuksköterska för samtal 9 vårdcentraler meddelar att man inte har egna resurser för avvänjning samt att man inte vet vart man skall hänvisa patienterna. 13. Ekonomi Tobakspreventivt arbete, t ex tobaksavvänjning inom hälso- och sjuk-vården, är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mycket lönsamt. I Sverige inriktas arbetet i första hand mot rådgivning, psykologiska behandlingsmetoder och nikotinersättningsmedel. Det finns breda kunskaper om såväl hälsovinster som samhällsekonomiska vinster när en person slutar röka. Medan kostnaderna per räddat levnadsår vid rökavvänjningsverksamhet kan variera mellan och kronor, kostar behandlingen av högt blodtryck mellan och kronor per räddat levnadsår i Sverige. Då skall även beaktas att en blodtrycksbehandling ofta är livslång medan insatsen för rökavvänjning under optimala förhållanden kan ses som en engångskostnad. 14. Pågående tobakspreventiva verksamheter 14.1 Mödrahälsovården (MHV) MHV har klara handboksföreskrifter för hur man skall agera där den gravida kvinnan är tobaksbrukare. Eftersom tobaksbruk under graviditeten påverkar fostrets tillväxt och utveckling och medför risk för luftvägsbesvär hos de små barnen samt plötslig spädbarnsdöd och barncancer skall gravida kvinnor ska avrådas från att använda tobak under graviditet och amning. Kvinnan och hennes partner ska få möjlighet att samtala om tobaksbruk tidigt under graviditeten enl. ett särskilt program. under graviditet alternativt Kvinnor som röker eller snusar dagligen ska erbjudas hjälp att sluta av 17

18 Förstudie 18 barnmorskan, eller erbjudas att delta i familjeläkarenhetens program enligt de lokala förutsättningarna eller via kompetenscenter för hälsa (KCH). Bruket av tobak ska följas upp vid varje barnmorskebesök. Kvinnor som röker 10 cigaretter eller mera per dag eller snusar dagligen ska erbjudas läkarbesök med tillväxtkontroll på SMVC i v Barnhälsovården (BHV) Att tala om rökning är en viktig del av arbetet på barnavårdscentralen (BVC). Det finns idag övertygande dokumentation om hälsoriskerna med såväl passiv som aktiv rökning. Det är väl känt inom barnhälsovården (BHV) att barn till rökande föräldrar får lättare luftvägsinfektioner, öroninflammationer, allergier och att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker. Målet med det tobakspreventiva arbetet inom BHV är att barnet skall växa upp i en rökfri miljö. BVC-sjuksköterskan har som rutin ett samtal om tobak och rökning, och vid behov hur barnets miljö kan bli rökfri, med alla nyblivna föräldrar under barnets första levnadsmånad. Många mammor och en del pappor slutar röka när de väntar barn eller i samband med att barnet föds. MHV/BHV i samverkan skall stödja föräldrar som slutat röka under eller inför graviditeten så att de fortsätter att förbli rökfria. Sjuksköterskan utgår ifrån samtalsmetoden MI. Mödrahälsovården frågar om föräldrars rökvanor, dels innan och dels under graviditet varefter detta följs upp av barnahälsovården vid barnets 0-4 veckors ålder. Vid behov förmedlas broschyren Rökfria barn /Tobaksfria barn. Frågorna följs upp fortlöpande vid 8 månaders ålder samt vid 1½ och 4 års ålder. Uppgifterna efterfrågas årligen och inrapporteras till socialstyrelsen Patienter inlagda för sluten vård Enligt landstinget tobakspolicy får inte patienter, inlagda för sluten vård, röka. Personalen skall ej heller ta sin arbetstid i anspråk för att följa patienten ut för att röka. Enligt gällande policy förskriver behandlande läkare nikotinersättningsmedel i de fall nikotinplåster eller nikotintuggummi inte är tillräckligt för att lindra patientens abstinens Företagshälsovården Landstingshälsan (LTH) I samband med enkäter/levnadsvanor vid hälsoundersökningar, hälsosamtal, hälsoprofiler, landstingspersonal och privata kunder tas alltid frågan upp med den enskilde besökaren. På samma sätt gäller att med alla patienter som besöker FHV i rehabiliteringsärende tas frågan om tobaksvanor upp. 18

19 Förstudie 19 Företagssjöterskorna eller företagsläkarnaerbjuder alltid möjlighet till hjälp/stöd för tobaksslut via telefonnummer till sluta-rökalinjen eller telefonnummer till KCH för hjälp individuellt eller i grupp. Om personen önskar stöd av LTH sker det individuellt enl. MI metoden av företagssköterska Närsjukvården. Fem frågor I ett utvecklingsarbete med verksamhetsföreträdare i division Närsjukvård utvecklades livsstilsformuläret Fem frågor om din hälsa under år I fem kortfattade frågor kring fysisk aktivitet, stress, tobak, alkohol och kost kan besökare till familjeläkarmottagningar beskriva sin situation, få en kort rådgivning och om intresse finns kontakt till fördjupat stöd. Division Närsjukvård har bl. a på grundval av detta utvecklingsarbete fastställt en instruktion för förebyggande program. Målet med denna instruktion är att stödja ett strukturerat arbete på familjeläkarmottagningarna och övriga vårdenheter vad gäller hälsofrämjande levnadsvanor hos patienter. Arbetssättet har fått en bred spridning hos familjeläkarmottagningar i Västmanland. I anslutning till denna instruktion har fastställts en metod som kan användas som informationsmaterial, checklista, uppföljningsinstrument etc. Metoden benämns i Västmanland som Fem frågor. I korthet innebär metoden att varje patient tillfrågas vid varje planerat nybesök om sina levnadsvanor med avseende på Tobaksbruk, Alkoholriskbruk, Övervikt, Fysisk inaktivitet och tidiga tecken på stress. Liknande livsstilsformulär tillämpas i ett antal andra landsting. Beroende på svaret ges en kort rådgivning enligt beprövad metodik. (MIutbildning av vårdpersonal pågår). Vid behov erbjuds rökande/snusande patienter tobaksavvänjning av enhetens resursperson eller via KCH. Åtgärden noteras i journal 14.6 Lungmedicin Patienter som besöker Lungmedicinska kliniken tillfrågas rutinmässigt om egna rökvanor samt om man utsätts för passiv rökning. Dessa resultat journalförs. Däremot har man inte längre någon tobaksavvänjningsverksamhet utan hänvisar sina rökande patienter till KCH Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) KOL är en långsamt forskridande sjukdom vars huvudkaraktäristika är kroniskt luftvägshinder med nedsatt luftflöde i luftrören. KOL sätter inte bara ned lungfunktionen utan får även andra medicinska konsekvenser som t ex muskelsvaghet, benskörhet, negativ påverkan på hjärta, njurar och blodcirkulation. KOL förekommer i 4-10% av den vuxna befolkningen. Det betyder att mellan och personer i Sverige är drabbade. För 19

20 Förstudie 20 Västmanlands del innebär detta att mellan och personer har sjukdomen KOL i varierande omfattning. Enligt nationella beräkningar befinner sig c:a 80% av dessa i ett prekliniskt eller lindrigt tillstånd. 16% betraktas lida av medelsvår KOL medan resterande 4% har en svår KOL. Utvecklingen av KOL beräknas av WHO bli den 3:e vanligaste dödsorsaken år 2020 (idag 6:e). Diskussioner för samverkan om tidig upptäckt av sjukdomssymptom pågår mellan närsjukvården och lungmedicinska kliniken Folktandvården I uppdragsdirektiven för Folktandvården Västmanland AB finns direktiv och uppföljningsinstruktioner avseende redovisning av erfarenheter från arbete med tobaksavvänjning samt hur många personer per kommun som hänvisats till avvänjning. De kliniker som inte har egna resurser för tobaksavvänjning hänvisar till KCH. I arbetsrutinerna finns angivet: För samtliga revisionspatienter registreras rökning och snusanvändning vid riskgruppering i Beslutsstöd R2 (speciellt program i FTVs datasystem). Patienter som hänvisas till tobaksavvänjning registreras i T4-journalen (speciellt datasystem)genom speciell daganteckningsmall Nätverksarbete Under början av 1990-talet då landstinget drev det s k Hjärt-kärl programmet har ett nätverk av skapats. Ett nätverk av personer inom olika kompetenser och funktioner i samhället. Skolsköterskor, kuratorer, apotekspersonal, inom idrottsrörelsen, polisen, länsstyrelsen etc. Detta nätverks erbjuds årligen fortbildningsinsatser i form av seminarier, träffar för erfarenhetsutbyten, informationsmaterial, deltagande i aktiviteter etc. 15 Projektverksamhet 15.1 Riskbruksprojektet Det nationellt stödda projektet Riskbruksprojektet har fr. o m 2009 utökats till att även omfatta tobakspreventivt arbete. Det alkoholpreventivt inriktade arbetet har pågått sedan 2004 varvid många bra erfarenheter och nätverk har skapats. I och med att tobaksfrågan, med stöd av metoden fem frågor har implementerats i Riskbruksprojektet har tobaksfrågan lyfts i ett vardagspraktisk arbetssätt. Riskbruksprojektet kommer att på som projekt t o m utgången av

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se

Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. www.fhi.se Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN: 91-7257-428-3 Redaktörer: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut och Seppo Wickholm, Centrum för folkhälsa

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tobaksfritt landsting

Tobaksfritt landsting Landstingets kansli 2009-04-03 FoU-centrum, Ingrid Edvardsson Tobaksfritt landsting Rapport Uppföljning av policyn Tobaksfritt landsting Rapport_tobaksenkät LANDSTINGET KRONOBERG 2009-04-03 2 (20) TOBAKSFRITT

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen.

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Inom Nationella tobaksuppdraget fick landstingen möjlighet att under både 2009 och 2010 söka stimulansmedel

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök Vårt dnr Vård och omsorg Ingvor Bjugård 2007-03-26 sanco-smoke-free-consultation@ec.europa.eu Tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete

Läs mer

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län

Tobakspolitiskt program för Jönköpings län Tobakspolitiskt program för Jönköpings län 2000-08-01 Ulla Lindström Folkhälsoplanerare FÖRORD Här föreligger nu det Tobakspolitiska programmet för Jönköpings län, resultatet av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda

Tobaksvanor 2006. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda Tobaksvanor 2006 Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar, styrelsemedlemmar samt anställda VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT 2006 Namn: Susanna Hammarberg Tobaksvanor 2006 2 Förord Tobak och dess hälsofarliga effekter

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01

BILAGA 1. Rökfri arbetstid. rapport enkätundersökning 2012-04-01 BILAGA 1 Rökfri arbetstid rapport enkätundersökning 2012-04-01 Rökfri arbetstid Policybeslut för rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer