Förstudie till Programförslag för ett tobaksfritt Västmanland

Transkript

1 Förstudie till faställande av tobakspreventivt program 1 Förstudie till Programförslag för ett tobaksfritt Västmanland k:\kompetenscenter för hälsa\janne\nikotin\förstudie tobak v6.doc

2 Förstudie 2 1 Uppdrag Att ta fram ett program mot rökning i enlighet med beslut i Landstingsfullmäktige har i uppdrag att ta fram program gällande rökning enligt beslut i landstingsstyrelsen En förstudie genomförs som involverar och sammanställer olika verksamheters arbete med som sekreterare. Arbetet leds av en politisk styrgrupp bestående av Thomas Wihman (mp), Barbro Norström (sju) och Juha Rundgren (v) 1.1 Tillägg Vid arbetsmöte i den politiska styrgruppen knuten till uppdraget beslutades att uppdraget även skall omfatta snus. 2 Syfte Att klargöra rollen och ansvaret för varje enskild enhet inom Landstinget Västmanland i det tobakspreventiva arbetet Att klargöra Landstinget Västmanlands roll i det tobakspreventiva arbetet i samverkan med övriga samhället Att ge riktlinjer för målinriktade och systematiska insatser i ett tobakspreventivt vårdkedjeperspektiv. 3 Mål Ett program som bidrar till att ett tobakspreventivt perspektiv genomsyrar all verksamheter inom Landstinget Västmanland. 4 Landstingsplanen Programarbetet utgår från Landstinget Västmanlands folkhälsopolitiska arbete där förbättrad folkhälsa är ett strategiskt inslag för att landstinget ska klara av målet att vara ett av de främsta landstingen i landet. Långsiktiga mål är att västmanlänningarna ska ha goda levnadsvanor i linje med landstingets program mot psykisk ohälsa, sexuell ohälsa, övervikt och rökning samt alkohol- och andra drogproblem. Västmanlänningarna ska ha god hälsa oberoende av social tillhörighet och geografiskt område. 5 Internationella dokument 5.1 WHOs ramkonvention om tobak Till grund för de nationella styrdokumenten gällande tobaksprevention finns ett antal internationella dokument och överenskommelser. Det mest genomgripande och omfattande dokumentet är Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll som ratificerades 2004 av såväl EU- 2

3 Förstudie 3 kommissionen som Sveriges Riksdag hade 168 länder ratificerat Ramkonventionen. Denna konvention behandlar i 38 olika artiklar frågor som berör bl. a definitioner, vägledande principer, allmänna skyldigheter, åtgärder för att minska efterfrågan, skydd mot exponering av miljörök, reglering av tobaksvarors innehåll, utbildning, information, allmän upplysning, tobaksreklam, tobaksavvänjning, olaglig handel med tobak etc. 5.2 EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök I Grönboken, 30 januari 2007, Mot ett rökfritt Europa policyalternativ på EU-nivå gör kommissionen en god genomgång av grunderna för att arbeta med inriktning på ett rökfritt Europa. Dokumentet belyser hälsoeffekter och exponering av miljötobaksrök. Även ekonomisk och sociala hänsynstagande och medborgarnas acceptans för åtgärder att begränsa miljötobaksrök beskrivs. 5.3 EU-kommissionens expertkommitté EU-kommissionens expertkommitté som granskat snusets hälsoeffekter pekar i sin slutrapport på både en förhöjd cancerrisk och en ökad risk att dö i hjärtinfarkt. 6 Nationella målområden Det nationella målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden som beslutats av Sveriges Riksdag De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 6.1 Målområde 6 Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga ohälsan (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada. Denna bredare roll betonas av regeringen i 3

4 Förstudie års folkhälsoproposition. Regeringen anser att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället. Fördelningen av resurser fokuseras dessutom på de befolkningsgrupper som har det största hälsobehovet. Detta bidrar till en jämlik hälsa för hela befolkningen samt ökade hälsovinster på befolkningsnivå. Ett hälsoorienterat fokus går längre än synsättet som ser utvecklingen av hälso- och sjukvården som är begränsad till utökad produktion, det vill säga utökade antal behandlingar, patientbesök, eller ingrepp. 6.2 Målområde 11 Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. I de nationella riktlinjerna och begreppen rörande tobaksinsatserna gör regeringen ingen skillnad på olika tobaksprodukter. Insatserna bör således inte särskilja rökning, snus, tuggtobak, vattenpipa etc. utan fokusera på begreppet tobak. När det gäller de tobakspreventiva insatserna har fyra delmål preciserats: En tobaksfri livsstart fr. o m 2014 En halvering till 2014 av andelen ungdomar som börjar röka eller snusa En halvering till 2014 av andelen rökare i utsatta samhällsgrupper samt i de grupper som röker mest Ingen skall mot sin vilja utsättas för passiv rökning De fyra delmålen för minskat tobaksbruk till år 2014 som redovisast i Folkhälsopropositionen (prop. 2002/03:35) har förstärkts och förtydligats inom tobakspolitiken i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110). Regeringen fastslår också flera nya områden och arenor där det tobaksförebyggande arbetet behöver förstärkas. 4

5 Förstudie 5 De fyra delmålen omfattar således: 1. livsstart och föräldrar 2. barn och ungdom 3. vuxna och utsatta grupper 4. passiv rökning. Målet för samhällets insatser inom det tobaksförebyggande arbetet är att minska tobaksbruket. Olika bakomliggande faktorer påverkar tobaksbruket såsom tillgänglighet, pris och social acceptans. Bestämningsfaktorn för det tobaksförebyggande arbetet är tobaksbruk. Utvecklingen av bestämningsfaktorn följs via indikatorerna självrapporterat tobaksbruk och självrapporterad exponering för tobaksrök i omgivningen. Bestämningsfaktorn och de bakomliggande faktorerna är viktiga aspekter som måste ingå och samverka i ett framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. 7 Viktiga händelser i den nationella tobakspreventiva utvecklingen 1946 gjordes den första mätningen av andelen rökare i befolkningen. 50% av männen och 9% av kvinnorna var dagligrökare börjar industrin söka substitut. T ex tuggummi för u-båtspersonal 1977 införs obligatoriska varningstexter och innehållsdeklaration på tobaksförpackningar. 41% av männen och 32% av kvinnorna är dagligrökare införs en lag om marknadsföring av tobak är 29% av männen och 27% av kvinnorna dagligrökare tillsätts den s k tobaksutredningen med uppdrag att överväga och ge förslag till begränsning av tobaksbruket. Samma år inför Landstinget Västernorrland som första landsting rökfri miljö för sina anställda. En av konsekvenserna var att all rökning bland landstingspersonal skulle ske utomhus träder en tobakslag i kraft gällande rökfria arbetsplatser och rökfria offentliga lokaler 1994 skärps tobakslagen och blir tydligare. Reklamförbud mot tobak införs liksom rökförbud på skolgårdar har förhållandena skiftat. Nu röker fler kvinnor än män. 23% av kvinnorna och 21% av männen är dagligrökare införs åldersgräns för inköp av tobak 5

6 Förstudie Sveriga har som första land i världen nått WHOs mål om att färe än 20% av befolkningen skall vara dagligrökare skärps tobakslagen ytterligare. Serveringställen skall ha rökfria områden. Tobaksförpackningarna skall ha större och tydligare varningstexter och innehållsdeklaration. Begrepper light och mild förbjuds för tobaksvaror införs förbud mot indirekt tobaksreklam införs rökförbud på restauranger och serveringsställen. 8 Strukturen på det nationella tobakspreventiva arbetet Det finns i dag ett stort samförstånd kring hur effektiva olika tobaksförebyggande metoder är. Vi vet vilka metoder som har effekt. Internationella Ramkonventionen om tobakskontroll ger i sina 38 artiklar en tydlig bild av vad som ska genomföras för att minska tobaksbruket. Framgångsrikt förebyggande arbete handlar om att skapa en bred och enad front på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå. Långsiktighet, kontinuerlig finansiering och nationell samordning är viktiga faktorer i detta arbete. Ingen enskild insats eller åtgärd kan lösa tobaksproblemet. Det är kombinationen av flera insatser som ger resultat. fig. 1 6

7 Förstudie 7 Utifrån den schematiska figuren Det tobakspreventiva korset (fig 1.) har fyra huvudområden i det nationella arbetet vuxit fram: Lagstiftning och tillsyn, Normförändring, Förebyggande insatser och Tobaksavvänjning. Exempel på konkreta åtgärder är rökfria miljöer, reklamförbud, åldersgränser för inköp, en aktiv prispolitik, rökfri arbetstid, informations och utbildningsinsatser samt tobaksavvänjning. Enstaka satsningar på olika områden t ex i skolan eller via tillsyn kan också ge värdefulla effekter. Däremot har det visat sig att dessa effekter oftast får en begränsad spridning och varaktighet. Om man däremot på ett strukturerat sätt kombinerar flera åtgärder och mobiliserar företrädare för många olika verksamheter som bidrar i det tobaksförebyggande arbetet finns helt andra möjligheter att nå ut och åstadkomma långsiktiga resultat. (FHI Tobaksuppdraget nr 1/09) Ett sätt att samarbeta och även i vissa fall samordna insatser är att arbeta i och tillsammans med nätverk och frivilliga organisationer. På såväl nationell som regional nivå finns idag ett flertal olika nätverk, arbetsgrupper etc som över läns och huvudmannagränser försöker hitta gemensamma metoder, ger erfarenhetsutbyten och strategier etc. För Västmanlands del är det mest framstående nätverket i denna samarbetsform det nationella nätverket Tobakspreventiva Nätverket för Landsting/kommuner och Regioner (TPLR) där personer på länsnivå med ansvar för det tobakspreventiva arbetet inom resp landsting deltar med regelbunden mötes- och konferens- verksamhet tillsammans med representanter för FHI minst en gång per år sedan Andelen dagligrökare I dagligt tal kan det lätt uppfattas som att tobaksfrågan är löst. Sverige har en lagstiftning som stödjer den enskilde att inte behöva utsättas för miljörök under arbetstid, restauranger och näringsställen har rökfri miljö, det finns en åldersgräns för inköp av tobaksvaror etc. Trots dessa stödjande insatser finns i dag fortfarande c:a 1 miljon personer i Sverige som röker dagligen. C:a av dessa bor i Västmanland. Det finns dessutom en klar koppling till socioekonomiska faktorer och de grupper som röker mest. Ett faktum som ytterligare pekar på svårigheterna att uppnå Sveriges riksdags mål om en jämlik hälsa på lika vilkor. 9.1 Sverige Enligt aktuella siffror från Statens FolkhälsoInstitut (FHI) har andelen dagligrökande kvinnor och män i Sverige 2008 minskat till 14% för kvinnor och 11% för män. Den åldersgrupp som röker mest är där 19% av kvinnorna och 15% av männen är dagligrökare. Sett till förhållandet mellan dagligrökning och längd på utbildning röker 21% av kvinnorna och 16% av männen i gruppen kort utbildning, (ej 7

8 Förstudie 8 eftergymnasial utbildning) medan endast 8% av kvinnorna och 5% av männen röker dagligen i gruppen med lång utbildning (akademiska studier). 9.2 Västmanland Landstinget Västmanland genomför regelbundet en befolkningsundersökning Liv och Hälsa. Senaste undersökningen genomfördes Rapporten Liv och Hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare i Västmanland är på samma nivå som rikets, d v s 14% av kvinnorna och 11% av männen är dagligrökare. Den totala andelen dagligrökare framgår av fig. 2 som hämtats från 2008 års Liv och Hälsa undersökning som omfattar vuxenbefolkning år. Division Närsjukvård - Folkhälsoenheten Andel som röker dagligen Västmanland ur Liv och Hälsa 2008 % Arboga Fagersta H-hammar Kungsör Köping Norberg Sala S-berg S-hammar Västerås Länet män kvinnor Liv och Hälsa Ung Fig Statistiska variationer och felkällor. De statistiska uppgifter som redovisas av FHI är framtaget efter undersökningar genomförda av SCB baseras på ett enkätunderlag på c:a 1000 personer per län och redovisas ofta i en sammanvägning där genomsnittsvärdet av de fem senaste åren är det resultat som läggs fram. Sedan början av 1990-talet deltar Landstinget i ett samarbete med bl a landstingen i Södermanland, Uppland, Örebro och Värmland där gemensamma undersökningar under namnet Liv och Hälsa genomförs. Resultaten i dessa rapporter baseras på ett enkätunderlag där c:a personer per län tillfrågas. 8

9 Förstudie 9 Liv och Hälsa underlaget ger således ett mer detaljerat och statistiskt signifikant underlag än FHIs siffror varför Liv och Hälsa är det statistiska underlag som valts att ligga till grund för redovisningen i denna förstudie. I de enstaka fall där annan källa används är detta angivet. 9.3 Gravida kvinnor i Västmanland Enligt Liv och Hälsa 2008 röker 11,1% av de blivande mödrarna i Västmanland jämfört med 9,8% på riksnivå. Inom Länet är det en stor spridning av rökvanorna bland de gravida kvinnorna där Arboga har den lägsta andelen med 8,7% jämfört med Norbergs kommun där 16,9% av de gravida kvinnorna röker dagligen. 9.4 Rökning bland spädbarnsföräldrar i Västmanland Barnhälsovården (BHV) sammanställer årligen statisktiska uppgifter om spädbarnsföräldrars rökvanor då barnet är 0-4 veckor resp 8 månader. Uppgifterna sammanställs med c:a ett års fördröjning för att få med de barn som föds i december aktuellt år. Uppgifterna rapporteras sedan till Socialstyrelsen. Nedan redovisade uppgifter avser barn födda och redovisas i %. Barn födda år Barnets ålder 0-4 veckor Mamma röker Pappa röker Ngn i fam röker Barnets Mamma röker Ålder Pappa röker 8 månader Ngn i fam röker ,6 12,1 15,8 9,9 11,7 16, ,9 11,4 14 8,9 11,2 14, ,6 12,2 15,4 9,4 11,3 15, ,8 12,3 14,8 8,5 12,2 16,2 Fig. 3 Vi kan här utläsa att andelen rökande mammor ökar mellan barnets första och åttonde levnadsmånader medan pappornas rökvanor ligger mer konstant under samma period. En erfarenhet som dragits av Landstingets tobaksavvänjare är att ett av de mer frekventa återfallstillfällena för mammorna är när familjen för första gången skaffar barnvakt och går ut. En jämförelse mellan länets kommuner visar att behovet av insatser riktat till unga flickor/gravida kvinnor är störst i Skinnskatteberg, Surahammar, Köping och Hallstahammar 9.5 Hälsoundersökning i Länets norra delar Under perioden sept maj 2009 genomförde Landstinget Västmanland en riktad hälsoundersökning till de personer i befolkningen i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som fyllde 55 år under den aktuella perioden. Undersökningen bestod av många olika delar kopplade till den självupplevda 9

10 Förstudie 10 hälsan, livsstilar och levnadsvanor. En av de frågor som behandlades var tobaksvanorna. Tobak 90,0% 80,0% 70,0% 72,0% 79,6% 60,0% % 50,0% 40,0% Kvinna Man 30,0% 20,0% 28,0% 21,4% 19,5% 10,0% 0,0% 4,5% Icke rökare Röker Snusar Fig.4. Bilden visar andelen ickerökare, rökare och snusare. Drygt 20 % av männen uppger att de röker och 28 % av kvinnorna, vilket är högt i jämförelse med den totala rökfrekvensen som i länet, liksom i Sverige, som uppgår till ca 11 % för männen och ca 17 % för kvinnorna. Några få individer både snusar och röker. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 återfinns den högsta andelen rökare i åldersgruppen år, både för kvinnor och män, med en rökningsfrekvens på 23 %. I den jämförelsen ligger kvinnorna i vårt område sämre till. 10. Snus Traditionellt fuktigt munsnus har funnits i Sverige i cirka 200 år. Användarna fanns förr främst bland äldre kroppsarbetande män, bosatta främst på landsbygden. Efter en successiv nedgång av försäljningen under 1900-talet fram till 1960-talet ser man i dag en stadig uppgång i försäljning och användning. Marknadsföringen har samtidigt riktat in sig mot andra sociala grupper i samhället och under senare år även kvinnor. Till följd av detta har snusning nu blivit vanligt också bland tjänstemän och personer med lång utbildning, även om korttidsutbildade fortfarande snusar i dubbelt så stor utsträckning. Snuset har attraherat främst unga män, men andelen kvinnor bland användarna ökar, och vi har på senare år sett en uppgång särskilt bland unga flickor. Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning och de skadliga effekterna jämförs ofta med rökningens. En sådan jämförelse blir skev då ytterst få produkter är lika hälsofarliga 10

11 Förstudie 11 att använda som cigaretter. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör i stället jämföras med att inte an vända någon form av tobak alls. I slutet av år 2005 presenterades en omfattande rapport, Hälsorisker med svenskt snus, sammanställd av forskare inom Karolinska Institutet). Rapporten inne bär en säkrare grund när det gäller vilken påverkan svenskt snus har på hälsan. Trots den nya forsknings rapporten finns ett stortbehov av mer forskning om sambandet mellan snus och cancer respektive hjärt- kärlsjukdomar samt andra hälsorisker med snus. Rapporten konstaterar att: Snus innehåller ett flertal cancerframkallande ämnen. Snus är cancerframkallande. De starkaste indikationerna finns för bukspottkörtelcancer, men det finns också forskningsrön som tyder på förhöjd risk för till exempel munhålecancer. Snusning tycks inte öka risken att få hjärtinfarkt, men medför en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Snusning tycks inte öka risken för hjärtinfarkt, men överlevnaden bland ickesnusande hjärtinfarktspatienter är större än för snusande hjärtinfarktspatienter. Snus orsakar skador i munnen, bland annat i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar. En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för att barnet föds för tidigt och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditet (havandeskapsförgiftning). Nikotin och snus orsakar en kortsiktigt ökad belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls, men det är svårt att dra slutsatser om snusning som en riskfaktor för sjukdomen hypertoni (högt blodtryck). Vad gäller sambandet mellan snusning och stroke samt diabetes kan man ännu inte dra några säkra slutsatser från befintlig forskning. Svenskt snus är ingen homogen produkt. I Sverige saluförs ett stort antal snusmärken med varierande sammansättning. På marknaden finns i dag c:a 180 olika snusprodukter och nya tillkommer ständigt. Det finns till exempel både lössnus och portionssnus med flera olika smaktillsatser som lakrits, mint, whisky och eukalyptus. Snus består av finmalen tobak med olika tillsatsämnen som påverkar konsistens, fuktighet och smak. Snus innehåller även så kallade tobaksspecifika nitrosaminer som är cancerframkallande. Faktorer som påverkar graden av nikotinupptag via slemhinnan är snusets ph (surhetsgrad), nikotin halt och fuktighet. Snusare placerar snuset under läppen, vanligtvis överläppen, som en bakad prilla eller i form av portionssnus. Nikotinet från snuset tas sedan upp genom slemhinnan 11

12 Förstudie 12 i munnen och förs via blodbanorna till bland annat hjärnans belöningssystem. F ö samma distributionssystem som används när patienter med kärlkramp tar sin nitroglycerintablett under tungan. De beroendeframkallande nikotinnivåerna blir minst lika höga vid snusning som vid rökning, men förblir höga under längre tid då genomsnittssnusaren snusar en tredjedels dosa om dagen och använder snus under mer än halva dygnet. Det finns även personer som snusar dygnet runt, det vill säga även när de sover. Exponeringstiden för nikotinet är således större hos snusare än hos den genomsnittlige rökaren. Det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom så kallade psykoaktiva effekter. Belöningen består av en känsla av avslappning och/eller stimulans. Nikotinets förmåga att skapa ett beroende är i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. 11. De prioriterade delmålen Aktuell statistik gällande de fyra prioriterade delmålen visar att hittillsvarande arbete inte skapat de framgångar som erfordras för att nå målen till Delmål 1. En tobaksfri livsstart 2014 Andelen dagligrökare 3 månader före graviditet i Västmanland 2008 är 16,7%, vid inskrivning på MHV, vecka 8,då graviditetsbesked lämnats har detta minskat till 8 %. Vid graviditetsvecka 32 var fortfarande 7% av de gravida kvinnorna dagligrökare. Sedan 2004 har andelen gravida dagligrökare minskat med 4% beräknat vid vecka 8. (Andelen dagligrökande gravida kvinnor i Västmanland ligger 1-2% över riksgenomsnittet sedan minst 12 år tillbaka). Detta innebär att mellan 5 och 10% av de barn som föds i Västmanland 2014 med stor sannolikhet inte kommer att få en tobaksfri livsstart Delmål 2 En halvering till 2014 av andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa. Enligt Liv och Hälsa Ung 2004 och 2008 har andelen ungdomar under 18 år som börjar röka ökat från 13 till 17% för flickorna i Gymnasiets Åk 2 och från 4 till 10% för pojkarna i motsvarande årskurs. Andelen dagligsnusare under samma period har ökat från 2 till 6% för flickorna och från 12 till 16 % för pojkarna. Dessutom finns här ett mörkertal av dem som både röker och snusar samt de som anser sig vara då och då -rökare. 12

13 Förstudie Delmål 3 En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest Målgrupperna i delmål 3 är kvinnor i åldersgruppen år, arbetare med s k förgymnasial utbildning, utrikes född, ensamstående kvinnor med barn, tonåringar, arbetslösa och socialbidragstagare. Med utgångspunkt från 2002 då delmålen fastställdes är målbilden en sänkning av andelen dagligrökare i de olika grupperna med mellan 1 och upp till c:a 15% tobakskonsumtion. Figur 3, nedan, visar de mest utsatta grupperna i Västmanland med avseende på delmål 3: en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Dessa grupper är 1) kvinnor 2) kvinnor i åldersgruppen å 3) Befolkningen med s k arbetaryrken 4) korttidsutbildade 5) Utrikes födda 6) Ensamstående med barn (företrädesvis kvinnor) 7) Gravida tonåringar 8) Arbetslösa och Socialbidragstagare Indikator Målgrupp 2002 % 2008 % 2014 % Resterande % till mål Kön Kvinnor Ålder Ursprung Familjesitu ation Utrikes född Yrke Arbetare Utbildning Förgymnasial Ensamstående med barn uppnått Gravida Tonåringar 30 Uppgift ej tillgänglig 15 Sannolikt c:a 10 Sysselsättning Arbetslösa Ekonomi Soc bidragtagare 50 Uppgift ej 25 Sannorlikt tillgänglig oförändrat Fig. 5 (Liv och Hälsa 2002, 2008) 13

14 Förstudie Delmål 4 Ingen skall ofrivilligt utsättas för tobaksrök i sin omgivning Den nationella rapporten Hälsa på lika villkor 2004 visade att c:a 1/3-del av männen och 1/5-del av kvinnorna har rapporterat att de blev utsatta för miljötobak en gång i veckan eller oftare. Uppgifter fån FHI visar att dessa siffror har sjunkit till 20% för männen och 16% för kvinnorna SCB genomförde en arbetsmiljöundersökning under Denna påvisade att c:a 12% av männen och 11% av kvinnorna utsätts för passiv rök i arbetet. FHIs siffror för 2007 visar att dessa siffror nu sjunkit till 10% för männen och 7% för kvinnorna. Enligt FHI är hemmen den största arenan för passiv rökning där det i dag beräknas finnas 8-10% dagligrökare. De som mest utsätts för denna passiva rökning är barnen. 12. Rökavvänjning En viktig del i det tobakspreventiva arbetet är att ge befolkningen möjlighet till hjälp och stöd att sluta röka och/eller snusa. FHI har av regeringen fått ett uppdrag under perioden att minska efterfrågan och tillgången på tobak. I detta är ett av de fyra huvudområdena att skapa tillgång till avvänjningsstöd. En uttalad rekommendation från FHI är att alla vårdcentraler i Sverige skall ha utbildade tobaksavvänjare. Denna rekommendation baserar sig på en skrivning i FHIs direktiv att tobaksavvänjning skall göras tillgänglig för hela Sveriges befolkning. Socialstyrelsen arbetar jämsides med dessa rekommendationer med att fastställa riktlinjer för tobaksavvänjning. Vid en nationell konferens om tobaksprevention den november 2009 informerade Kerstin Nordstrand från Socialstyrelsen om det pågående arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för de sjukdomsförebyggande metoder som skall vara vägledande i det hälsofrämjande landstinget och dess verksamheter. Arbetet bygger på ett aktivt arbete på vårdcentraler eller motsvarande. Arbetet med dessa nationella riktlinjer beräknas presenteras under våren 2011: att samtliga tobaksbrukare i befolkningen skall ha tillgång till avvänjning. Tillfråga patienterna om inställning till tobaksavvänjning samt om erfarenheter från ev. tidigare försök att sluta. Dokumentera i journal. Väck intresse för avvänjning, Bedöm motivationsgrad. Ge enkel information och ge stöd. Dokumentera i journal 14

15 Förstudie 15 Stöd patienten att sluta. Överenskom om enkel plan med stoppdag inom 1-3 veckor. Erbjud avvänjning hos utbildad (läs diplomerad) avvänjare. Dokumentera i journal Hänvisa till utbildad avvänjare. Följ upp, hjälp till med problemlösning. Dokumentera i journal 12.1 Utbildning Utbildning till tobaksavvänjare sker idag företrädesvis vid Tobakspreventiva enheten vid Universitetssjukhuset i Örebro eller vid Karolinska Institutet. Utbildningen är uppdelad i två steg, en grundutbildning och en påföljande diplomeringskurs efter c:a 12 månaders praktisk erfarenhet av avvänjning med egna patienter. Landstinget Västmanland har idag en diplomerad avvänjare och fyra grundutbildade avvänjare. Dessutom finns genom avtal tillgång till ytterligare fyra avvänjare som utöver avvänjning på svenska kan leda avvänjningsgrupper i främmande språk såsom Somaliska, Kurdiska Sorani, Persiska och Arabiska. Dessa åtta avvänjare beräknas genomgå diplomeringskurs under Avvänjning i Västmanland Landstinget Västmanland har fram till 2002 arbetat efter ambitionen, att ha en tobaksavvänjare per varje vårdcentral. I direktiven och överenskommelser mellan landstingsstyrelse och vårdcentralerna har dock varit inskrivet att patienter med tobaksbruk skall erbjudas information, rådgivning och hänvisning till tobaksavvänjning. Detta har inneburit att i praktiken har endast de vårdcentraler där ledningen haft ett personligt intresse för tobaksproblem arbetat med konkret avvänjning. Under perioden har tobaksansvarig på dåvarande Folkhälsoenheten, sedermera KCH, från egen budget bekostat avvänjningsutbildning för mellan 100 och 125 personer från olika vårdcentraler i länet. Dock har intresset från de olika ledningsfunktionerna på vårdcentralerna varierat stort och de som utbildats har inte kunnat arbeta som avvänjare på sina respektive vårdcentraler fick dåvarande Folkhälsoenheten i uppdrag att organisera gruppverksamhet med inriktning på tobaksavvänjning genom den s k HuvudÖverensKommelsen (HÖK). Denna verksamhet pågår fortfarande. Under 2008 deltog 618 personer i Tobaksavvänjning vid KCH i Landstingets Västmanlands regi. Detta motsvarar antal personer som deltagit i avvänjning i andra län av liknande storlek som Lt Västmanland. Under 2009 deltog 695 personer i tobaksavvänjning via KCH. 15

16 Förstudie Pågående avvänjningsverksamhet Huvudprincipen för avvänjningsverksamheten vid KCH är att såväl koncernen Landstinget Västmanlands verksamheter som länets enskilda befolkning skall ha tillgång till tobaksavvänjning. Verksamheten kan ses som ett komplement till de verksamheter (landstingsdrivna eller i vårdvalet) vårdcentraler, klinker, mottagningar etc. som inte har egna resurser, tid, möjlighet eller motsvarande att bedriva tobaksavvänjning i egen regi. Anmälan sker till en servicetelefon, I anmälan lämnas namn telefonnummer samt besked när vi lättast kan nå den som vill ha hjälp med avvänjning. Inom högst tre dagar ringer en avvänjare upp den aktuella personen och genomför ett inledande/förberedande samtal som bl. a skall klargöra patientens motivationsgrad att sluta, erfarenhet från ev. tidigare försök att sluta, ev. särskilda hänsyn som måste tas etc. Därefter placeras patienten in i lämplig grupp för stöd. Vid behov erbjuds individuell avvänjning. Avvänjningen sker på fyra platser i länet: Västerås på måndagar och fredagar, Fagersta tisdagar, Köping på onsdagar och Sala på torsdagar. Detta innebär att ingen patient i länet behöver ha längre resväg än en timme för att få hjälp med avvänjningen. I de fall ett företag vill stödja sin personal till tobaksstopp kan avvänjning ske i företagets egna lokaler om detta önskas. Varje avvänjningskurs består av åtta besökstillfällen. Efter några veckor sker ett stöttande/uppföljande telefonsamtal samt att det efter 12 månader efter tobaksstopp sker ett uppföljningssamtal. Bl. a för att kunna mäta effekt av verksamheten. Patientkostnaden för tobaksavvänjning (100 kr/besök) är reglerad i den s k Gula taxan och kvalificerar för högkostnadsskydd. I de fall som nikotinersättningsmedel erfordras hänvisas till familjeläkare, företagsläkare eller, för inlagda patienter, behandlande läkare Hälsocenter Sedan 2007 (Hälsocenter i Fagersta) och 2008 (Hälsokontakt i Västerås) pågår bedriver KCH hälsofrämjande verksamhet där bl. a tobaksrådgivning och avvänjningsstöd ingår. Till verksamheten finns personal som genomgått grundutbildning till tobaksavvänjare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Dessutom är personalen utbildade i såväl Motiverande Samtalstekniken (MI) som Lösningsfokuserat arbetssätt. 16

17 Förstudie 17 Tobaksavvänjarna har ett nära samarbete med KCHs länsövergripande tobaksavvänjare liksom med vårdcentralerna inom respektive närområde Avvänjning vid vårdcentral i Västmanland Under våren 2009 genomfördes en telefonförfrågan till länets 34 olika vårdcentraler. Huvudfrågan i denna kartläggning var i vilken utsträckning befolkningen kunde få hjälp med tobaksavvänjning när de beslutat sig för att sluta. Hänsyn togs inte här i vilken form vårdcentralen drevs. 11 vårdcentraler meddelar att man hänvisar till KCH 5 vårdcentraler har egna tobaksavvänjare (varav en med grundutbildad avvänjare) 5 vårdcentraler ger läkartid för förskrivning av nikotinläkemedel 4 vårdcentraler ger tid hos sjuksköterska för samtal 9 vårdcentraler meddelar att man inte har egna resurser för avvänjning samt att man inte vet vart man skall hänvisa patienterna. 13. Ekonomi Tobakspreventivt arbete, t ex tobaksavvänjning inom hälso- och sjuk-vården, är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mycket lönsamt. I Sverige inriktas arbetet i första hand mot rådgivning, psykologiska behandlingsmetoder och nikotinersättningsmedel. Det finns breda kunskaper om såväl hälsovinster som samhällsekonomiska vinster när en person slutar röka. Medan kostnaderna per räddat levnadsår vid rökavvänjningsverksamhet kan variera mellan och kronor, kostar behandlingen av högt blodtryck mellan och kronor per räddat levnadsår i Sverige. Då skall även beaktas att en blodtrycksbehandling ofta är livslång medan insatsen för rökavvänjning under optimala förhållanden kan ses som en engångskostnad. 14. Pågående tobakspreventiva verksamheter 14.1 Mödrahälsovården (MHV) MHV har klara handboksföreskrifter för hur man skall agera där den gravida kvinnan är tobaksbrukare. Eftersom tobaksbruk under graviditeten påverkar fostrets tillväxt och utveckling och medför risk för luftvägsbesvär hos de små barnen samt plötslig spädbarnsdöd och barncancer skall gravida kvinnor ska avrådas från att använda tobak under graviditet och amning. Kvinnan och hennes partner ska få möjlighet att samtala om tobaksbruk tidigt under graviditeten enl. ett särskilt program. under graviditet alternativt Kvinnor som röker eller snusar dagligen ska erbjudas hjälp att sluta av 17

18 Förstudie 18 barnmorskan, eller erbjudas att delta i familjeläkarenhetens program enligt de lokala förutsättningarna eller via kompetenscenter för hälsa (KCH). Bruket av tobak ska följas upp vid varje barnmorskebesök. Kvinnor som röker 10 cigaretter eller mera per dag eller snusar dagligen ska erbjudas läkarbesök med tillväxtkontroll på SMVC i v Barnhälsovården (BHV) Att tala om rökning är en viktig del av arbetet på barnavårdscentralen (BVC). Det finns idag övertygande dokumentation om hälsoriskerna med såväl passiv som aktiv rökning. Det är väl känt inom barnhälsovården (BHV) att barn till rökande föräldrar får lättare luftvägsinfektioner, öroninflammationer, allergier och att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker. Målet med det tobakspreventiva arbetet inom BHV är att barnet skall växa upp i en rökfri miljö. BVC-sjuksköterskan har som rutin ett samtal om tobak och rökning, och vid behov hur barnets miljö kan bli rökfri, med alla nyblivna föräldrar under barnets första levnadsmånad. Många mammor och en del pappor slutar röka när de väntar barn eller i samband med att barnet föds. MHV/BHV i samverkan skall stödja föräldrar som slutat röka under eller inför graviditeten så att de fortsätter att förbli rökfria. Sjuksköterskan utgår ifrån samtalsmetoden MI. Mödrahälsovården frågar om föräldrars rökvanor, dels innan och dels under graviditet varefter detta följs upp av barnahälsovården vid barnets 0-4 veckors ålder. Vid behov förmedlas broschyren Rökfria barn /Tobaksfria barn. Frågorna följs upp fortlöpande vid 8 månaders ålder samt vid 1½ och 4 års ålder. Uppgifterna efterfrågas årligen och inrapporteras till socialstyrelsen Patienter inlagda för sluten vård Enligt landstinget tobakspolicy får inte patienter, inlagda för sluten vård, röka. Personalen skall ej heller ta sin arbetstid i anspråk för att följa patienten ut för att röka. Enligt gällande policy förskriver behandlande läkare nikotinersättningsmedel i de fall nikotinplåster eller nikotintuggummi inte är tillräckligt för att lindra patientens abstinens Företagshälsovården Landstingshälsan (LTH) I samband med enkäter/levnadsvanor vid hälsoundersökningar, hälsosamtal, hälsoprofiler, landstingspersonal och privata kunder tas alltid frågan upp med den enskilde besökaren. På samma sätt gäller att med alla patienter som besöker FHV i rehabiliteringsärende tas frågan om tobaksvanor upp. 18

19 Förstudie 19 Företagssjöterskorna eller företagsläkarnaerbjuder alltid möjlighet till hjälp/stöd för tobaksslut via telefonnummer till sluta-rökalinjen eller telefonnummer till KCH för hjälp individuellt eller i grupp. Om personen önskar stöd av LTH sker det individuellt enl. MI metoden av företagssköterska Närsjukvården. Fem frågor I ett utvecklingsarbete med verksamhetsföreträdare i division Närsjukvård utvecklades livsstilsformuläret Fem frågor om din hälsa under år I fem kortfattade frågor kring fysisk aktivitet, stress, tobak, alkohol och kost kan besökare till familjeläkarmottagningar beskriva sin situation, få en kort rådgivning och om intresse finns kontakt till fördjupat stöd. Division Närsjukvård har bl. a på grundval av detta utvecklingsarbete fastställt en instruktion för förebyggande program. Målet med denna instruktion är att stödja ett strukturerat arbete på familjeläkarmottagningarna och övriga vårdenheter vad gäller hälsofrämjande levnadsvanor hos patienter. Arbetssättet har fått en bred spridning hos familjeläkarmottagningar i Västmanland. I anslutning till denna instruktion har fastställts en metod som kan användas som informationsmaterial, checklista, uppföljningsinstrument etc. Metoden benämns i Västmanland som Fem frågor. I korthet innebär metoden att varje patient tillfrågas vid varje planerat nybesök om sina levnadsvanor med avseende på Tobaksbruk, Alkoholriskbruk, Övervikt, Fysisk inaktivitet och tidiga tecken på stress. Liknande livsstilsformulär tillämpas i ett antal andra landsting. Beroende på svaret ges en kort rådgivning enligt beprövad metodik. (MIutbildning av vårdpersonal pågår). Vid behov erbjuds rökande/snusande patienter tobaksavvänjning av enhetens resursperson eller via KCH. Åtgärden noteras i journal 14.6 Lungmedicin Patienter som besöker Lungmedicinska kliniken tillfrågas rutinmässigt om egna rökvanor samt om man utsätts för passiv rökning. Dessa resultat journalförs. Däremot har man inte längre någon tobaksavvänjningsverksamhet utan hänvisar sina rökande patienter till KCH Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) KOL är en långsamt forskridande sjukdom vars huvudkaraktäristika är kroniskt luftvägshinder med nedsatt luftflöde i luftrören. KOL sätter inte bara ned lungfunktionen utan får även andra medicinska konsekvenser som t ex muskelsvaghet, benskörhet, negativ påverkan på hjärta, njurar och blodcirkulation. KOL förekommer i 4-10% av den vuxna befolkningen. Det betyder att mellan och personer i Sverige är drabbade. För 19

20 Förstudie 20 Västmanlands del innebär detta att mellan och personer har sjukdomen KOL i varierande omfattning. Enligt nationella beräkningar befinner sig c:a 80% av dessa i ett prekliniskt eller lindrigt tillstånd. 16% betraktas lida av medelsvår KOL medan resterande 4% har en svår KOL. Utvecklingen av KOL beräknas av WHO bli den 3:e vanligaste dödsorsaken år 2020 (idag 6:e). Diskussioner för samverkan om tidig upptäckt av sjukdomssymptom pågår mellan närsjukvården och lungmedicinska kliniken Folktandvården I uppdragsdirektiven för Folktandvården Västmanland AB finns direktiv och uppföljningsinstruktioner avseende redovisning av erfarenheter från arbete med tobaksavvänjning samt hur många personer per kommun som hänvisats till avvänjning. De kliniker som inte har egna resurser för tobaksavvänjning hänvisar till KCH. I arbetsrutinerna finns angivet: För samtliga revisionspatienter registreras rökning och snusanvändning vid riskgruppering i Beslutsstöd R2 (speciellt program i FTVs datasystem). Patienter som hänvisas till tobaksavvänjning registreras i T4-journalen (speciellt datasystem)genom speciell daganteckningsmall Nätverksarbete Under början av 1990-talet då landstinget drev det s k Hjärt-kärl programmet har ett nätverk av skapats. Ett nätverk av personer inom olika kompetenser och funktioner i samhället. Skolsköterskor, kuratorer, apotekspersonal, inom idrottsrörelsen, polisen, länsstyrelsen etc. Detta nätverks erbjuds årligen fortbildningsinsatser i form av seminarier, träffar för erfarenhetsutbyten, informationsmaterial, deltagande i aktiviteter etc. 15 Projektverksamhet 15.1 Riskbruksprojektet Det nationellt stödda projektet Riskbruksprojektet har fr. o m 2009 utökats till att även omfatta tobakspreventivt arbete. Det alkoholpreventivt inriktade arbetet har pågått sedan 2004 varvid många bra erfarenheter och nätverk har skapats. I och med att tobaksfrågan, med stöd av metoden fem frågor har implementerats i Riskbruksprojektet har tobaksfrågan lyfts i ett vardagspraktisk arbetssätt. Riskbruksprojektet kommer att på som projekt t o m utgången av