Att sluta röka utan större problem

Transkript

1 Att sluta röka utan större problem Jenny Reimers 19 augusti 2006

2 Innehåll I VARFÖR sluta röka? 5 1 Den giftiga röken Ofullständig förbränning Kolmonoxid Fria radikaler Övriga gifter Passiv rökning Graviditet Rökning är det största hotet mot liv och hälsa Tidsfrist Utnyttja tidsfristen! Stimulansen Nikotinet Nervgift Hos icke tillvanda Hos redan tillvanda Hur nikotinet påverkar kroppen hos redan nikotintillvanda Dopaminsystemet Vakenhets- och alarmcentrum Nikotinets effekter hos den redan tillvande Om nikotintillförseln plötsligt försvinner? 20 2

3 2.3.2 Nikotinet är kraftigt beroendeframkallande Andra droger förändrar personligheten Fostret påverkas av nikotin Anpassning - permanentning Motsatsen till nikotinets effekter är: Abstinens II HUR slutar man att röka? 25 3 Sluta röka, behåll nikotinet Kort röktid Ett smart sätt att sluta med nikotinberoendet Lång tids rökning Att vänja sig vid rent nikotin Nikotinnässprayen HUR kunna bryta njutningen och vanan?

4 Till Dig som röker... Om Du vill veta mer om ATT SLUTA RÖKA UTAN STÖRRE PROBLEM. Som röntgenläkare har jag sedan mitten av 90-talet lagt märke till att många unga människor har tecken på tidiga lungskador orsakat av rökning, synligt med röntgen. Många av dessa är inte äldre än i 30-årsåldern. Jag tror att om rökarna visste VARFÖR de absolut bör sluta röka så snart som möjligt och HUR de kan göra det utan nämnvärda problem, så skulle de göra det omgående och en myckenhet sjukdom och lidande skulle nedbringas. Hämtat från Journal of American Medical Association, motsvarande svenska Läkartidningen: [1] Rökare vet att tobaksrökning skadar hälsan, men de är vanligtvis ovetande om hela det spektrum av rökskador som finns och de undervärderar graden av sina personliga risker! Först när symtomen kommer med hosta och andtäppa eller när rökningsrelaterade sjukdomar diagnostiseras, först då blir rökare tillräckligt motiverade att sluta röka. Som folk vanligtvis säger, - rökare behöver bli sjuka innan de kan lyckas sluta röka. Oftast har de då redan bestående skador. Många, som rökt länge, är till och med så rädda för att bli sjuka att de inte vågar sluta, eftersom de har märkt att sjukdomar ofta dyker upp tillsammans med abstinenssymtomen under början av rökstoppet. 4

5 Vanan och njutningen att pyssla med cigaretten och själva röken... att blåsa rökringar... det psykologiska... Vanan är svår att bryta. Njutningen är stark, rogivande och lugnande. Stimulansen. Att känna sin egen inre styrka. Feströkningen, med det glada umgänget och de samtidiga djupa, stimulerande samtalen... Hur motverka dessa starka känslor? Det är inte lätt, men: Kanske skulle Du kunna göra sådant Du längtat efter, känner glädje inför... Kanske kan Du ge Dig ny stimulans och ny erfarenhet... Du kunde försöka unna Dig att gå undan och ge Dig stunder av reflektion utan att samtidigt röka... Kanske skulle Du kunna motionera mera... Kanske också unna Dig att äta mera nyttigt och omväxlande... Del I VARFÖR sluta röka? Rökning består av två delar: A. GIFTIG RÖK och B. NIKOTIN Rökning kan delas upp i två delar, tobaksröken och nikotinet. Tobaksröken kan betraktas som enbart en bärare av den stimulerande drogen nikotin. 5

6 Men - bäraren RÖKEN är så synnerligen giftig och därmed farlig. Nikotinet är, vad vi vet, däremot inte farligt för redan nikotinberoende. (Se kapitel 2.) Rökning är som en arteriell injektion: Bäraren röken inför både drog och övriga rökgifter via lungorna direkt in i arteriella blodomloppet. Drog och gifter når kroppens alla delar på absolut snabbaste sätt, snabbare än t.o.m. från en intravenös injektion [2]. Lätt och enkelt, men tyvärr så farligt. 1 Den giftiga röken - Tobaksröken 1.1 Ofullständig förbränning Tobaksröken är en form av brandrök. LIKSOM ALL BRAND- RÖK är även TOBAKSRÖKEN resultatet av en ofullständig förbränning [3] och därför ytterst giftig. Eller som FASS 1 uttrycker det [4]: De välkända cancerframkallande karakteristika i tobaksröken orsakas huvudsakligen av pyrolys [6] av tobak. Pyrolys är sönderdelning av stora komplexa organiska ämnen i värme utan syre och ger massor av gifter bl.a. rikligt med fria radikaler och kolmonoxid. 1 Farmaceutiska specialiteter i Sverige 6

7 1.1.1 Kolmonoxid Kolmonoxiden tar begärligt syrets plats på de röda blodkropparna i lungorna och ger alltid en viss syrebrist i kroppens alla organ, t.ex. hjärnan [5] Fria radikaler [6] Ärr [7] och cancer [8]: Särskilt de gifter, som är fria radikaler, reagerar genast med de först nådda cellerna och ger upphov till ärr och cancer. De når förmodligen inte längre än till luftrören, som hos 50% av alla rökare blir stela av ärrvävnad som kallas Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) [7]. Detta ger kraftigt nedsatt andningsförmåga och tämligen ofta ett ständigt extra syrgasbehov. Lungblåsorna längst ut på de minsta luftrören utför syreupptagningen. De kan lätt ärras och gå sönder och bildar då ofta stora ärrade håligheter utan kvarvarande funktion. Detta kallas emfysem [7]. KOL, emfysem, lung-, strup- och muncancer drabbar nästan endast rökare [8]. Cancer i luftstrupen är c:a 12 ggr vanligare hos rökare än ickerökare, och drygt 90% av alla lungcancer fall är rökningsrelaterade. Muncancer är inte vanligt men i stort sett känt endast hos rökare. Irritation i luftrörens slemhinna med hosta och slem, kronisk bronkit, drabbar 50% av alla rökare men försvinner vid rökstopp. Ärr i luftrörens väggar kan emellertid inte försvinna, bara utvecklas långsammare. (Se fig. 1 om KOL och emfysem.) 7

8 Figur 1: Bronker och alveoler 8

9 1.1.3 Övriga gifter Övriga gifter bidrar också till ärr och cancer. Cancer [8]: Övriga gifter följer blodet ut till kroppens alla delar och lämnar kroppen via urinvägarna. Följaktligen är cancer i urinblåsan [8] till c:a 50% rökningsrelaterat. Alla organ med mycket kapillärer har en riklig blodmängd som rinner långsamt. Dessa organ får mycket gift av rökningen och utvecklar ofta cancer [8]. Cancer i matstrupen är 10ggr vanligare hos rökare. Njurcancer är till 50% relaterat till rökning. Cancer i bukspottskörteln och magsäcken är upp till 40% rökningsrelaterat och cancer i livmoderhalsen liksom tjocktarmscancer till c:a 30% och även bröstcancer är vanligare hos rökare. Ärr - åderförkalkning [8]: Rökning bidrar i hög grad till att pulsådrorna stora som små, skadas med åderförkalkning, vilket kan beskrivas som ärrade arteriella blodkärl. De får så småningom förträngningar, ibland med proppbildning i t.ex. hjärtat, hjärnan eller benen. Säckbildningar (aneurysm) bildas ofta i förkalkade artärer, med ofta svåra, livshotande blödningar som följd, främst i hjärnan eller i buken från stora kroppspulsådern. Eftersom de röda blodkropparna har mycket kolmonoxid [5] i stället för syre förvärras skadorna av syrebrist. Övriga organskador hos rökare [8]: Skador på de små kärlen märks mycket tydligt i bindväven jämfört med hos icke- 9

10 rökare - med för tidiga rynkor i ansiktet (För tidigt åldrad hud) jämfört med hos ickerökare, liksom ofta förekommande diskbråck, benskörhet (osteoporos) och frakturer. De flesta sjukdomarna är faktiskt rökningsrelaterade. Även åldersdiabetes, giftstruma, ögonsjukdomar t.ex. grå starr och till och med tillstånd som ofrivillig barnlöshet och impotens är betydligt vanligare bland rökare. De drabbas även oftare av förkylningar och infektioner Passiv rökning Den passiva rökningen är förstås också en inhalation av ofullständigt förbrända ämnen och därför så farlig. Ja, rökarnas utandningsluft är ännu giftigare och anses vara orsaken till att passiva rökare ofta blir snabbare och allvarligare sjuka än rökarna själva. Men rökarna själva måste ju också andas in de gifter, som de passiva får i sig. Kanske kan de passiva rökarnas större sjuklighet i stället förklaras av att nikotinet i viss mån har skyddande effekt mot rökskadorna hos rökarna? (Se kapitel 2.3 Nikotinets effekter [27].) Graviditet Foster hos rökande gravida [8], skadas förstås både av rökens gifter, kolmonoxid som ger syrebrist och av nikotinet i sig självt. Det blir ofta för tidig förlossning, undervikt och hjärnskador av syrebrist och rökgift. Nikotinet påverkar fostrets hjärna till ökad känslighet för droger och ökad tendens till drogberoende som vuxen. Nikotinet kan också påverka spädbarnets andnings- 10

11 centrum så att plötslig spädbarnsdöd kan inträffa. (Se kap och [24]) Rökning är det största hotet mot liv och hälsa konstaterades på Världskongressen om Tobak i Chicago augusti 2000 [10]. (Vilket torde gälla i det nuvarande vanliga livet, men krig och katastrofer av olika slag är ju betydligt värre... ) Enligt WHO orsakar rökningen mer än 50% av alla sjukdomar som kommer till medicinsk vård. I f.d kommuniststaterna c:a 75% av alla sjukdomar [11]. I Journal of the American Medical Association [12] skriver man: Bland alla rökare dör 50% av rökningsrelaterade sjukdomar och av dessa dör 50% redan i medelåldern. Nära hälften av rökarna beräknas att dö i genomsnitt 22 år för tidigt Tidsfrist Rökare brukar ofta säga, att rökningen känns som en vän. Men den är en kamoflerad fiende. Som en lömskt smygande hemsökelse... Vårt immunförsvar försöker motverka skador, så det tar några år att utveckla dem. Detta kan betraktas som en tidsfrist, innan skador inträffar. 11

12 Tidig rökdebut är förstås betydligt allvarligare än senare och att vara storrökare är givetvis mycket farligare än att röka sällan, men även sällan är farligt [7, 9]. Kvinnor skadas av rökning tidigare och oftast allvarligare än män [9]. Detta tycks faktiskt gälla även för alla gifter, t.ex. alkohol. Specialisterna säger att kvinnor kan ha sina tidigaste skador redan efter bortåt 10 års rökning och män efter bortåt 20 år [7, 9]. De första sjukdomssymtomen börjar märkas hos båda könen först efter att de allvarligt skadade cellerna, t.ex cancerceller eller ärrvävnad, har hunnit tillväxa ordentligt. Detta tar oftast bortot tio år. Det är först när de tidiga symptomen börjar märkas, som sjukdomen kan börja synas på t.ex röntgenbilder [7, 9]. I dessa åldrar, då de rökningsrelaterade sjukdomarna börjar märkas, då har de fortfarande relativt unga rökarna oftast hunnit bilda familj och har då små till halvstora barn att fostra och försörja. Alltså, om en femtonåring börjar röka, kan cancerceller börja etablera sig redan vid cirka tjugofem år och märkas som kanske icke botbar cancer redan vid 35 år eller råka ut för en kärlkatastrof, som exempelvis en störtblödning i hjärnan. Rökaren har kanske då ett cirka tio års barn och dör kanske från sitt barn vid denna tid. 12

13 1.1.8 Utnyttja tidsfristen! Du vinner på att sluta röka i tid. Om Du slutar röka tidigt, innan Du rökt de första tio åren, kan Du faktiskt förvänta Dig att inga skador har hunnit uppstå [7, 9]. Närhelst Du slutar röka minskar Du drastiskt din risk för ohälsa av alla sorter, både allvarliga sjukdomar och enklare, t.ex förkylningar, får bättre lukt- och smakförmåga, bättre kondition, mm [13]. I British Medical Journal (BMJ), skriver Sir Richard Doll, forskare sedan 1950 och fortfarande verksam [14]: Människor, som slutat röka även långt in i medelåldern, undviker en stor del av deras förväntade lungcancerrisk och ett rökstopp före medelåldern undviker mer än 90% av den rökrelaterade risken. Även om rökstoppet sker efter längre tids rökning, kan Du räkna med att redan efter ett rökfritt år minskas risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar 50%. Efter 15 rökfria år är risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar det samma som för sådana som aldrig rökt. Lungcancerrisken minskar mera sakta, den är 50% efter 10 år och efter 15 rökfria år närmar sig lungcancerrisken samma nivå som för de som aldrig rökt. 13

14 2 Stimulansen Nikotinet Nikotinet i sig självt är således, vad vi vet, inte farligt för redan nikotinberoende vuxna, och orsakar inga påvisade sjukdomar hos dessa. Rent nikotin är väl undersökt och beprövat sedan 1967 [25, 26, 30]. Det orsakar ingen cancer och ger inga ärftliga skador [15]. (Se även om de rena nikotinprodukterna i kapitel 3, HUR man lättast slutar röka... ) Även svenskt snus slipper numera ha cancervarning på dosorna. Torkad tobak innehåller även andra gifter förutom nikotin, bl.a. nitrosaminer, som är cancerframkallande. I det svenska fuktiga snuset har mängden nitrosaminer minskats så mycket att det enligt Livsmedelsverk och Socialstyrelse inte längre är cancerframkallande, vilket övriga tobakssorter således är [15, 25, 29, 30]. 2.1 Nervgift Hos icke tillvanda Dock är ju även nikotin ett nervgift och är farligt för personer som inte är tillvanda till nikotin. De skadligaste effekterna: Hos icke tillvanda ger nikotin påtagligt höjd hjärtrytm, förhöjt blodtryck och påtagligt sammandragande effekt på framför allt perifiera blodkärl, t.ex. i händer och fötter. Det kan i hög dos orsaka hjärtarrytmi och kan döda i paralys och hjärtstillestånd. Risken är stor för småbarn, 14

15 som får möjlighet att äta fimpar. På 1700-talet användes nikotinet allmänt som insektsgift och var förbjudet att använda för vanligt folk [16]. Andra skadliga effekter av nikotin är t.ex. påverkan på fostrets hjärna under graviditet. (se kapitlet Fostret påverkas av nikotin på sidan 23.) [24] Hos redan tillvanda En helt annan effekt har nikotinet däremot hos nikotintillvanda personer [16]. Hos nikotintillvanda personer är de kända skadliga effekterna, även vid hög nikotinhalt i blodet, betydligt svagare än hos de icke tillvanda. Den kärlsammandragande effekten är liten hos de friska perifiera blodkärlen (hos nikotintillvanda). I någon mån ökar blodtrycket och hjärtrytmen jämfört med hos de icke tillvanda. Om de nikotintillvanda personerna redan har förkalkade kärl, torde just dessa kärl inte kunna ändra form [16]. Toleransen för nikotin skyddar alltså redan nikotinberoende personer från allvarliga reaktioner [16]. 2.2 Hur nikotinet påverkar kroppen hos redan nikotintillvanda De mest märkbara sätten som nikotinet påverkar kroppen med: 15

16 2.2.1 Dopaminsystemet Nikotin stimulerar nervcellernas normala funktioner i dopaminsystemet [16]. Detta finns i Lust-begär- belönings- centrum i Limbiska systemet som ligger i de basala och ålderdomliga delarna av hjärnan mellan de två stora hjärnhalvorna och finns hos alla ryggradsdjur. Upptäckten av dopaminsystemet belönades med Nobelpriset år 2000 och även nikotinets inverkan på detta uppmärksammades då i massmedia. Dopaminsynapsen: Dessa limbiska nervceller når med sina ändar andra nervcellsändar i s.k. synapser [16]. Dessa limbiska nervceller styr de andra nervcellerna med signalsubstansen dopamin, som således bildas inne i dopaminsystemets synapser. För att dopamin skall bildas och släppas ut, krävs att en annan i kroppen vanlig signalsubstans acetylcholin sätter sig fast på särskilda jonkanaler, som också kallas receptorer eller mottagare och finns på nervändarnas cellväggar i synapserna (se fig 2 på dopaminsynapsen). Nikotinreceptorer: Emellertid råkar nikotin fastna ännu bättre på dessa acetylkolinmottagare och kan därmed stimulera nervändarna till dopaminfrisättning i synapserna. Tämligen snabbt bildas särskilda nikotinmottagare [16] på dessa nervändar och därvid ökas möjligheten till dopaminfrisättning. De ursprungliga acetylkolinmottagarna i synapserna finns ju kvar och tillsammans med de nya nikotinmottagarna blir mycket mer dopamin både tillverkat och frisläppt än tidigare. 16

17 Genom att särskilda nikotinmottagare bildats, bildas också toleransen för nikotin. För att röka sig till en tolerans för nikotin, tar det cirka 60 cigaretter under relativt kort tidsrymd. Dessförinnan mår man illa av nikotinintaget. Med nikotinreceptorer fungerar dopaminsynapsen fortfarande på normalt sätt. För att dopaminsynapsen skall fungera normalt, får dock inte alltför mycket dopamin frisläppas och ligga kvar och översvämma synapserna [16, 18]. Därför sker alltid en viss återresorption av dopamin tillbaka in i den nervcellsänden som bildar dopamin. Detta sker med särskilda små ämnen, som kallas återupptagare och mängden av dessa ökar, när nikotinreceptorer ger ökad frisättning av dopamin och mer dopamin kan återföras in i nervcellsänden och på det viset återanvändas. Så förhindras översvämning av fritt dopamin i synapserna och synapserna kan fortsätta att fungera på fysiologiskt normalt sätt även med nikotintillförsel. SUG uppstår att fylla samtliga nikotin- och acetylkolinplatser på nervcellsändarna för dopaminframställningen och tillfredställs med nikotintillförsel. På så sätt skapas toleransen för nikotin men också beroendet av nikotin. Trots nikotinberoendet fungerar således dopaminsystemet på ett fysiologiskt normalt sätt. Därför förblir den nikotinberoende individens personlighet ungeför som tidigare och därmed fortfarande lika normal som de flesta av oss icke nikotinberoende [16, 18, 20, 21]. (se fig. 2 på 17

18 Figur 2: Dopaminsynapsen 18

19 dopaminsynapsen) Vakenhets- och alarmcentrum Mindre stress: Nikotin stimulerar dessutom ytterligare ett annat system i förlängda märgen i hjärnan, ett vakenhets- och alarmcentrum [17] baserat på noradrenalin, vilket höjer vakenheten och förbättrar stresshanteringen. Man kan också kalla det att kroppen sätts i stridsberedskap och detta uttryckssätt brukar användas när detta centrum stimuleras hos övriga djurarter. 2.3 Nikotinets effekter hos den redan tillvande Ökad kreativitet: Eftersom nikotinet ökar dopaminfrisättningen, kan nikotinet sägas ha stimulerande och aktiverande egenskaper samtidigt som det är lugnande [16, 18, 20]. Känslighet, förmågan till motivation, koncentration, motorik och koordination ökar, liksom förmågan att uppfatta synintryck. Dessutom ökar förmågan att känna sig lugn. De neuroendokrina funktionerna (alltså hypofysens hormonproduktion t.ex. ADH, ACTH, tillväxthormon) ökar liksom övriga oberoende och omedvetna kroppsfunktioner. Se boken Nicotine Nicotine in Psychiatry [20]. Dessa nikotinets effekter torde t.o.m. ha en positiv inverkan på immunförsvaret hos den nikotinberoende [27]? 19

20 2.3.1 Om nikotintillförseln plötsligt försvinner? Eftersom nikotinet har bakats in på ett naturligt sätt i dopaminsystemet, sker en påtaglig minskning av dopaminproduktionen, när nikotintillförseln stryps. Dopaminnivån kan då reduceras hela 20%. Detta märks med en påtaglig dämpning av personligheten. All den stimulering och aktivering, som dopaminet åstadkommer, vänds i sina motsatser och abstinenssymtom inträder [16, 21]. Vad händer med kroppen när abstinens inträder? De system i kroppen, som dopamin stimulerar - hypofysens hormonproduktion, som styr all övrig hormonproduktion i körtlar liksom i andra omedvetna kroppsfunktioner - minskar också sin funktion synnerligen kraftigt, när dopamin- produktionen minskar. Symtomen är bla. irritation, frustration, lättretad till ilska, koncentrationssvårigheter, ångest och oro, depression, rastlöshet, trötthet och sömnlöshet. I detta torde ochså ingå påtaglig minskning av immunförsvaret [16, 27]. (Se om immunförsvar i stycket Lång tids rökning och/eller storrökare på sidan 28.) Nikotinet är kraftigt beroendeframkallande. Nikotinet är lika kraftigt beroendeframkallande som många av de andra beroendeframkallande drogerna, t.ex. kokain [21]. Emellertid stimulerar nikotinet dopaminsynapserna på normalt sätt [16, 21]. Nikotinet ökar således den normala 20

21 fysiologiska aktiviteten i de dopaminproducerande nervcellerna. Detta förklarar varför nikotinet INTE förändrar användarens normala beteende utan bara stimulerar det Andra droger förändrar personligheten. Översvämning av fritt dopamin i synapserna försämrar och skadar personligheten, ibland oåterkalleligt [18, 21]. Nyligen har man upptäckt att alla de andra drogerna, inklusive alkohol, också stimulerar dopaminsystemet, men på andra sätt än nikotinet, så att droganvändarens beteende och personlighet påtagligt försämras och ofta skadas, ibland oåterkalleligt. Denna förändring och skada skapas framför allt av två sorters översvämning av fritt dopamin i synapserna [21, 22, 23]. Gruppen med t.ex. heroin, morfin, endorfiner och alkohol orsakar ohämmad frisättning av dopamin genom stopp av frisättningsregleraren GABA [22]. Gruppen med fr.a. kokain, amfetamin och centralstimmulerande mediciner t.ex. antideppressiva sådana, bland annat bupropion Zyban [23], hindrar återresoptionen av dopamin genom stopp av de många små dopaminåterupptagshämmarna [23]. (Se fig. 2 på dopaminsynapsen) Endorfiner: Nikotin ökar också viss produktion av de högst önskvärda s.k. endorfinerna [18]. 21

22 Endorfinerna bildas i den egna kroppen vid diverse motion och glädje och som smärtstillande vid skador. De stimulerar till smärtfrihet i speciella smärtnerver, C-fibrerna på ryggmärgsnivå. Ja, de är de mest smärtstillande ämnena som finns. Dessa stimulerar också dopaminsystemet, mycket kraftfullare än nikotinet gör. I hjärnstamsnivå ökar endorfinerna serotoninhalten, vilket når och påverkar nästan alla delar av hjärnan. Serotonin är således en mycket vanlig signalsubstans i hjärnan och förhindrar bl.a. depressioner [18]. När endorfiner stimuleras i kroppen på normalt vis, sker en utmärkt god funktion och snabb nedbrytning. Bland alla kända droger har endorfinerna den absolut största effekten på kropp och själ. Den mycket snabba nedbrytningen behövs i högsta grad för att dessa endorfiner, bildade i den egna kroppen, inte ska kunna åstadkomma översvämning av fritt dopamin i dopaminsynapserna. Annars torde de ge en liknande, men betydligt kraftfullare effekt, såsom morfin eller heroin, på personligheten och beteendet. Många kända droger stimulerar kroppens endorfinbildning, vilket då oftast fungerar på ett förändrat och försämrat sätt. Alkohol t.ex. stimulerar till påtagligt ökad och förändrad endorfinbildning. Nikotin stimulerar på liknande sätt, men i bedydligt mindre grad än alkohol. 22

23 Linné: Redan Carl von Linné [19] på 1700-talet visste att tobaksrökning var hälsovådligt och orsakade svåra sjukdomar. Han fann emellertid att det lindrade tandvärken och rökte därför. Nikotin ökar ju endorfinerna, som bl.a. lindrar den dova värken, vilket förmedlas av de speciella smärtnerverna C-fibrerna. Medicin: Nikotin i lagom dos skulle kunna användas som medicin [20]. Man har funnit att rent nikotin minskar depressioner och verkar lindra fibromyalgi (med den dova värken från C- fibrerna) och en del sjukdomar i hjärnan t.ex. Parkinson, Alzheimer m.fl.... Däremot ger röken dålig genomblödning, infarkter och blödningar i hjärnan och ökar risken för demens, bl.a. Alzheimer [8] Fostret påverkas av nikotin Man har påvisat att nikotin gör fostrets hjärna extra känsligt för dopaminstimulerande droger, vilket visar sig som t.ex. ökad känslighet för alkohol och ökad tendens till alkoholberoende hos individen som ung vuxen [24]. Dessutom har man nyligen funnit att andningscentrum i fostrets hjärna kan påverkas så att plötslig spädbarnsdöd kan uppkomma [24]. Alla andra dopaminstimulerande droger påverkar förstås också fostrets hjärna, men oftast i så svår grad att det redan spädbarnen uppvisar tydliga och svåra skador. Rökgifterna vid rökning under graviditet skadar spädbarnet 23

24 med undervikt, för tidig förlossning och ibland syrebrist, som ofta ger hjärnskador [8] Anpassning - permanentning Beroendet av nikotin är orsakat av den åstadkomna toleransen för nikotin, vilket beror på kroppens anpassning till dopaminsystemets nybildade nikotinreceptorer och den ökade återresorptionen av dopamin, vilket orsakar en permanentning av anpassningen, som därför kvarstår i många, många år. Nikotinberoendet kan således vara mycket svårt att bli av med [16, 21] Motsatsen till nikotinets effekter är: Abstinens Om nikotintillförsen stoppas plötsligt, kan dopaminnivån komma att reduceras i Lust-begär-belönings-centrat med upp till ungefär 20%. Då kan följande påtagliga abstinenssympton uppträda [16, 21]: 1 begär efter rökning 2 irritation, frustration 3 lättretad till ilska 4 koncentrationssvårigheter 5 ångest och oro 6 depression 7 rastlöshet 8 trötthet 9 sömnlöshet 10 blodtrycksfall - vidgade blodkärl 11 långsammare puls 12 ökad aptit och/eller viktökning Eftersom nikotinet hittills inte har befunnits vara farligt för redan nikotinanvändare utan mera bara stimulerar kroppens normala beteende, behöver Du inte sluta med själva nikotin- 24

25 tillförseln och Du kan således undvika de ibland tämligen svåra abstinensbesvären. Nikotinberoendet kan ses som ett besvär, ett hinder, men inte mer. Att sluta med nikotinet kan Du göra när eller om det passar Dig och det spelar ingen roll när [16, 21, 30]. Däremot, att sluta med själva rökningen är synnerligen väsentligt för Ditt liv och bör göras genast. Emellertid, Du som vill bli gravid, bör sluta helt även med rent nikotin inför graviditeten, för att inte skada fostrets hjärna [24]. Del II HUR slutar man att röka? 3 Sluta röka, men behåll nikotinet. Du kan ERSÄTTA cigaretten med något eller några av de alternativa rökfria rena nikotinersättningsprodukterna [25]. Med användningen av de rena nikotinpreparaten kan Du aldrig uppnå tillräcklig kvantitet nikotin för allvarliga reaktioner. Du kan kombinera de olika preparaten som Du vill, utan att nå några skadliga nivåer. De rena nikotinprodukterna [15, 25, 26]: Dessa rena nikotinprodukter har använts lång tid och effekten är således väl 25

26 dokumenterad. Det gjordes först som tuggummi till svenska försvarets ubåtsbesättningar -67 och släpptes -78 på fria marknaden. Nu finns tuggummi, plåster, tabletter, nässprayen och det senaste, inhalatorn. Inhalatorn ser ut som en cigarett och känns ungefär som ett cigarettmunstycke eller pipskaft. 3.1 Kort röktid T.ex.mindre än år. Försök att sluta både med rökning och nikotinet. Det är förstås det mest önskvärda. Emellertid, om Du av någon anledning känner att Du behöver fortsätta med de rena nikotinpreparaten, bekymra Dig inte om det. Du har lyckats med att sluta den farliga rökningen [25]. Det är ingen fördel för Dig, men det är heller inte skadligt för Dig, att försöka plåga Dig igenom abstinensbesvären, eftersom Du har rökt en så pass kort tid. Betydligt lättsammare kan det dock vara att använda rent nikotin en tid och därefter successivt minska dosen och sedan avsluta användningen av nikotinpreparaten. Plötsligt rökbegär: Fundera ut HUR Du kan stå emot plötsliga rökbegär, som kan komma när som helst, t.o.m. sent i livet, men är kortvariga. Sedan har Du lyckats på alla sätt [25]. Vid graviditet: Om Du är en fertil kvinna [8, 24] som vill kunna bli gravid, måste Du sluta med själva nikotinet innan graviditeten inträder. Tänk på att fostrets hjärna anläggs mycket tidigt i graviditeten. Röken är givetvis värst, men också det 26

27 rena nikotinet kan skada fostrets hjärna med ökad känslighet för droger senare i livet och t.o.m. riskera plötslig spädbarnsdöd. (Se om fostrets påverkan av nikotin i kapitel 2.3 Nikotinets effekter.) 3.2 Ett smart sätt att sluta med nikotinberoendet Om du vill eller faktiskt måste sluta med nikotinet också, samtidigt som du slutar röka, t.ex. om du vill bli gravid, då finns ett smart sätt att hjälpa sig. Man kan låta sig hypnotiseras, vilket är en form av suggestion eller en form av hjärntvätt, där man lär sig vara ointresserad av rökning och tappar samtidigt begäret efter nikotin. Det finns seriösa terapeuter, som kan detta och oftast kan man få tips från andra rökare som fått den hjälpen. De finns på nätet med hemsidor och Hjärt-lungfonden kan förmedla kontakt tror jag. Om terapeuten inte tar betalt förrän man fått den hjälp man önskar oavsett hur många terapibesök man måste genomgå, torde den terapeuten vara seriös, om man dessutom tycker priset är rimligt. En del människor kan också klara av självsuggestion och det finns en bok som kan hjälpa till med detta. Man får vara beredd på att denna sorts hjänrtvätt inte håller för evigt, utan effekten avtar så småningom. Då kan man förstås göra om det eller kanske räcker det att man är beredd att stålsätta sig inför korta röksugsanfall, som kan komma när som helst också efter mycket lång tid och speciellt när man minskar 27

28 sin motståndskraft litegrann och/eller sitt omdöme med t.ex. alkohol. Denna sorts hjärnpåverkan med hypnos eller suggestion stimulerar samma dopaminsystem, som nikotin och alla andra droger på sina olika sätt påverkar. Jag tror att denna goda form av suggestion är en bra påverkan på dessa områden i hjärnan i lust - begär - belöningscentrat, och håller sannolikt uppe hypofysstimulering och immunförsvar lika bra och på samma sätt som uppiggande umgänge, rolig och stimulerande aktivitet mm och som också den tidigare nikotintillförseln på sitt sätt har åstadkommit. Jag tror att stimulering av samma system med antidepressiva mediciner är sämre, då vi inte till fullo känner till deras påverkan och beroendeframkallande effekter. Att låta suggerera sig är däremot en aktiv åtgärd, som man deltar i och kan styra. Att med sitt eget psyke utan droger åstadkomma en god lösning på sitt problem ger en stor tillfredsställelse med sig själv, som i sin tur befrämjar kroppens välmående och därmed immunförsvar. 3.3 Lång tids rökning och/eller storrökare Sluta röka genast. Om Du besväras av abstinens försök inte att stå ut med det utan använd i stället de rena nikotinpreparaten, som det passar Dig [25]. Det händer dock att även storrökare kan sluta med allt vad tobak gäller från en dag till en annan utan nämnvärda besvär. 28

29 Immunförsvaret: Det är en onödig påfrestning och kanske t.o.m. ohälsosamt med så pass drastisk minskning av dopaminhalten i kroppen, som det kan bli vid plötsligt stopp av nikotintillförseln [27]. (Se stycket Om nikotintillförseln plötsligt försvinner i kapitel 2.3 Nikotinets effekter.) Nedgången av kroppsfunktioner och immunförsvar kan medföra ökad risk för att något sjukdomstillstånd uppkommer, särskilt om Du redan har märkt någon sorts försämring av hälsan. Rökgifterna orsakar ju minskning av immunförsvaret. Om man slutar tillföra rökgifterna ökar givetvis immunförsvaret. Emellertid torde immunförsvaret ökas markant av den förhöjda dopaminproduktionen, som nikotinanvändningen orsakar [16, 18, 20, 27]. (Se kapitel 2.3. Nikotinets effekter: Ökad kreativitet och Om nikotintillförseln plötsligt försvinner ). Man kan därför förvänta sig att rökgiftstoppets ökning av immunförsvaret inte på långa vägar kan uppväga hela den minskning av immunförsvaret, som ett samtidigt nikotinstopp ger. Detta skulle i sådana fall kunna förklara varför allehanda sjukdomar så ofta dyker upp tillsammans med abstinenssymptomen, när långvarigt rökande personer abrupt slutar med både rökning och själva nikotintillförseln samtidigt. 29