Vägen till ett rökfritt liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till ett rökfritt liv"

Transkript

1 HANDLEDNING FÖR LÄKARE OCH ANNAN SJUKVÅRDSPERSONAL Vägen till ett rökfritt liv De flesta rökare vill sluta röka. Du kan hjälpa dem. L KARE mot TOBAK

2 Vägen till ett rökfritt liv Handledning för läkare och annan sjukvårdspersonal Handledningen kan gärna användas tillsammans med en patientbroschyr som också heter Vägen till ett rökfritt liv. Båda kan beställas från Läkare mot Tobak. Rapporten Metoder för rökavvänjning (1998) är utgiven av SBU i samarbete med Folkhälsoinstitutet och kan beställas från SBU till en kostnad av 200 kronor exklusive moms. Du kan även beställa ett särtryck av rapportens sammanfattning kostnadsfritt. Vi måste hjälpa våra patienter att sluta röka. Råd och stöd till rökare: Sluta-röka-linjen Uppdaterad information i tobaksfrågor: Författare Matz Larsson, överläkare,tobakspreventiva enheten/lungkliniken, Regionsjukhuset Örebro. Ledamot i styrelsen för Läkare mot Tobak. Göran Boëthius, överläkare,tobakspreventiva enheten, Östersunds sjukhus. Ordförande i styrelsen för Läkare mot Tobak. Utgivare Läkare mot Tobak i samarbete med SBU, med ekonomiskt stöd från Folkhälsoinstitutet, Cancerfonden och Hjärt Lungfonden. Textredigering Jörgen Malmquist Grafisk form Susanna Allgurin Neikter Tryck S-M Ewert AB, Stockholm 2000 ISBN Tobak är världens mest använda drog. Tobaksrökning påverkar människor i alla åldrar och kan skada alla kroppens organ. Beroendet orsakas helt av nikotinet, medan skadeverkningarna framkallas av ett stort antal av de tusentals substanser som finns i tobaksrök. Minst två tredjedelar av alla rökare vill sluta röka, men hindren är många. Flera undersökningar har visat att rådgivning från hälso- och sjukvårdspersonal ökar utsikterna att lyckas. Även om din insats bara skulle få två till tre av hundra rökande patienter att sluta ger detta större medicinska vinster än om varenda patient med måttligt förhöjt blodtryck noggrant följer dina ordinationer. Ingen annan förebyggande åtgärd inom sjukvården kan få så stora gynnsamma effekter som en begränsning av tobaksrökningen. Därför måste vi alla hjälpa till. Den här broschyren ger underlag till kortfattad rådgivning som kan framföras vid patientbesöket och repeteras vid framtida besök. Handledningen kan gärna kombineras med patientinformationen Vägen till ett rökfritt liv. Alla synpunkter på de båda broschyrerna mottages tacksamt. Ytterligare fakta och vägledning finns i rapporten Metoder för rökavvänjning från SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBUrapport nr 138, 1998). 1

3 Tobaksberoende Av de som röker sporadiskt utvecklar procent så småningom en allt större konsumtion och ett beroende. Detta är i princip ett kroniskt tillstånd de flesta blir aldrig helt fria från behovet av nikotin. Det fysiska och psykiska beroendet, orsakat av nikotinets farmakologiska effekter, förstärks av ett socialt beroende. Nikotinabstinens Symtom Nikotinbegär Ökad spänning Rastlöshet Irritation Aggressivitet Depression Trötthet Ökad hunger Koncentrationssvårigheter Objektiva fynd Låg hjärtfrekvens, blodtryckssänkning EEG-förändringar Ökad perifer cirkulation Minskad mängd katekolaminer och kortisol i urin Sömnstörningar Viktökning Försämrade resultat i test av finmotorik, selektiv uppmärksamhet och minne I diagnosklassifikationen KSH97 har tobaksberoende ICD-nummer F17.2 (Beroendesyndrom som orsakats av tobaksbruk). Psykiskt och fysiskt beroende Beroendet uppstår genom att nikotinet påverkar hjärnans signalsubstanser acetylkolin, dopamin, noradrenalin med flera, vilket leder till förändringar i biokemiska processer och nervsignaler. Liksom många andra beroendeframkallande droger stimulerar nikotinet hjärnans så kallade belöningssystem, vilket framkallar en känsla av välbehag. Verkningarna brukar beskrivas som både uppiggande, orosdämpande och avstressande. Rökaren har också en känsla av att koncentrationsförmågan förbättras. Tillsammans framkallar dessa effekter det psykiska beroendet ett sug efter nikotinets verkningar. Fysiskt beroende kännetecknas av tolerans och abstinensbesvär. Toleransen innebär behov av större dos. Den sporadiskt rökande blir dagligrökare, och antalet cigaretter per dag ökar under den period då rökvanorna etableras. Abstinenssyndromet består av ett flertal obehagsförnimmelser och objektiva fynd. (Se rutan om Nikotinabstinens.) Abstinenssymtomen blir ofta tydligare om tillförseln av nikotin bryts abrupt, utan någon nedtrappning. Symtomen börjar inom några timmar och är som mest uttalade under de första dagarna. Besvären brukar kvarstå några veckor, men skillnaden mellan olika individer är stor. De flesta återfallen vid rökstopp kommer inom en vecka, det vill säga när abstinenssymtomen är som starkast. Socialt beroende Rökning kan vara ett gruppbeteende. För en tonåring kan rökningen innebära att han eller hon blir accepterad av kamraterna. Rökningen kan också markera frigörelse och att man håller på att bli vuxen. På arbetsplatser finns sociala mönster som blir vaneskapande, till exempel att man röker under raster eller kaffepauser. På fritiden är umgänge med rökande vänner en vaneförstärkande faktor, inte minst i samband med alkoholförtäring. Att leva med en rökare gör det svårare att själv sluta. Nikotinomsättning F17.2 Det tvångsmässiga behovet att röka har alltså sin grund dels i positiva upplevelser när nikotin tillförs kroppen, dels i abstinenssymtom när nikotin försvinner ur kroppen. Nikotin är en basisk substans som är löslig i både vatten och fett. Rök från cigarrer och pipa är basisk. Därför tas nikotin lätt upp genom munnens och näsans slemhinnor. Detsamma gäller för nikotinet från snus och tuggtobak. Nikotinet i den surare cigarettröken behöver däremot nå lungornas alveoler (blåsor) för att effektivt tas upp i blodet. Spridningen ut i kroppen är sedan mycket snabb. De första nikotinmolekylerna når hjärnan omkring tio sekunder efter att röken har inandats. Rökaren får alltså snabbt sina önskade effekter, vilket är en av orsakerna till att beroende så lätt uppkommer. När cigaretten fimpas efter omkring fem minuter är blodets nikotinhalt som högst. Sedan halveras denna halt på ungefär två timmar, men många rökare känner ett sug redan dessförinnan. 2 BEROENDESYNDROM SOM ORSAKATS AV TOBAKSBRUK ICD-NUMMER F17.2 (KSH97) 3

4 FOTO: LEIF R JANSSON / SCANPIX Fråga om tobak vid alla patientbesök Det går att påverka rökare att sluta. Hjälp till rökstopp är ett av de enklaste och effektivaste sätten att förbättra folkhälsan. Enkla frågor och tydliga besked, tillsammans med nikotinläkemedel till motiverade rökare, räddar liv och förebygger sjukdom. Rökning är en av de största hälsoriskerna och leder för många människor till sjukdom och för tidig död. Det finns enkla och effektiva metoder för att påverka rökare att sluta röka. Det visar inte minst SBU:s granskning av all tillgänglig forskning på området. Goda resultat kan uppnås inom sjukvården och tandvården genom att helt enkelt fråga om patienten röker och, om så är fallet, uppmuntra till att sluta röka. Tobaken har för de flesta rökare både positiva och negativa sidor. För att bedöma rökarens utsikter att lyckas sluta och för att kunna ge anpassad information och relevanta råd, är det viktigt att förstå hur patienten ser på balansen mellan dessa vågskålar. Förtroendeingivande information som ger nya insikter kan påverka balansen. Man ska sträva efter att öka både patientens motivation och förmågan att klara rökfrihet. Grunden är förstås att man identifierar alla patienter som är rökare. Att fråga om, och dokumentera, tobaksvanor ska vara en självklarhet vid de flesta patientsamtal. Att ämnet tas upp är i sig en signal till patienten att tobak medför hälsoproblem. TOBAK OCH LÄKEMEDEL Tobaksrökning kan påverka effekten av läkemedel. Vanligast är minskad verkan på grund av att rökning påskyndar leverenzymers nedbrytning av läkemedlet. Det kan ha klinisk betydelse när det gäller teofyllin, koffein, takrin, imipramin, haloperidol, pentazocin, propranolol, flekainid och östradiol. Andra exempel på läkemedel som kan ha minskad verkan hos rökare är heparin (genom ökad bindning till antitrombin III) och insulin (minskat upptag subkutant). En minskad verkan har också beskrivits för betablockerare, bensodiazepiner och vissa opioider, sannolikt på grund av att nikotinet har motsatta effekter. Röker du? Om frågan besvaras med ett Ja, kan man till exempel fråga: Vad vet du om rökning och hälsa? Har du funderat på att sluta? Vad skulle kunna få dig att sluta röka? Vid vilken ålder började du? Hur mycket röker du nu? Tidigare? När röker du dagens första cigarett? (pipa/cigarr?) Har du tidigare lyckats hålla upp med rökningen? Vill du ha hjälp att sluta röka? Frågor till icke-rökare: Har du rökt tidigare? När slutade du? Utsätts du för passiv tobaksrökning? Snusar du? Om Ja, ställ följdfrågor på motsvarande vis som till rökare! Du sår ett frö... Den information du ger kanske inte gör patienten rök- eller snusfri omedelbart, men den kan sätta igång en process som ger resultat långt senare. Kanske det blir någon annan som informerar vid ett senare tillfälle och får in en klockren träff. Patienten fimpar men du sådde fröet! Nikotinberoende Graden av nikotinberoende kan konkretiseras med hjälp av Fagerströmskalan, ett frågeformulär med poängsatta svarsalternativ (Finns även i patientbroschyren Vägen till ett rökfritt liv ). Gå gärna igenom formuläret med patienten och räkna ut poängsumman tillsammans. Fagerströmskalan Räkna ut ditt nikotinberoende 1. Hur snabbt efter uppvaknandet röker du din första cigarett? Inom 5 minuter [3] Efter 6 30 minuter [2] Efter minuter [1] Efter mer än 60 minuter [0] 2. Hur många cigaretter röker du per dag (i genomsnitt)? Färre än 11 [0] [1] [2] Fler än 30 [3] 3. Har du svårt att avstå från att röka där det är förbjudet, t ex på bio och flyg? Ja [1] Nej [0] 4. Vilken cigarett är svårast att undvara? Den första på morgonen [1] Någon annan [0] 5. Röker du mer på morgonen än under resten av dygnet? Ja [1] Nej [0] 6. Röker du fast du är så sjuk att du helst ligger till sängs? Ja [1] Nej [0] SUMMA: 6 10 Höga poäng. Starkt nikotinberoende, vilket antagligen är huvudorsaken om det är svårt att sluta. Stor anledning att fundera över nikotinersättning. 4 5 Medelvärde för svenska rökare. Både nikotinberoende och vanor att bekämpa. 0 3 Låga värden.vanans makt eller kamrattryck är viktigast. 4 5

5 Processen att sluta röka Tre frågor till RÖKARE: Har du för avsikt att sluta röka inom de närmaste 6 månaderna? Om svaret är Nej, är personen på Steg 1 Före övervägande. Har du för avsikt att sluta röka inom den närmaste månaden? Om svaret är Nej och personen svarat Ja på den tidigare frågan befinner sig personen på Steg 2 Övervägande. FRÅGOR för att fastställa i vilket steg i förändringsprocessen en person befinner sig 6 Steg 1 Före övervägande Har inga planer på att sluta. Överskattar rökningens fördelar, underskattar dess nackdelar. Saknar motivation. Patienten behöver hjälp att bygga upp motivation för att sluta, till exempel information om vilka speciella risker han eller hon har att utveckla rökrelaterad sjukdom. Notera er diskussion i journalen. Ibland kan starka upplevelser, inte minst akuta hot mot hälsan som en hjärtinfarkt, leda till att rökaren flyger från Steg 1 till Steg 3.Vanligare är dock att processen tar något år. Motivationstrappa för rökstopp Motivationen att sluta röka varierar mellan olika rökare. Det är viktigt att bedöma hur starkt motiverad patienten är och att lägga upp rådgivningen efter detta. Motivationsstyrkan har av Prochaska beskrivits som en serie steg i en process. Vilket steg patienten befinner sig på kan undersökas med ett antal enkla frågor. Steg 2 Övervägande Funderar allvarligt på att sluta inom 6 månader. Spirande motivation. Patienten är medveten om att rökningen är ett hälsoproblem, men tvekar inför tanken på att sluta. Du kan göra en betydelsefull insats genom att förmå patienten att bestämma ett rökslutardatum inom det närmaste halvåret. Erbjud i så fall ett återbesök kort före detta datum för att ge mer information och stöd inför rökstoppet. Har du gjort försök att sluta röka under det senaste året? Om svaret är Ja och personen också svarat Ja på den andra frågan, så befinner sig personen på Steg 3 Förberedelse. Fråga till personer som SLUTAT RÖKA: För hur lång tid sedan slutade du röka? Om svaret är Mindre än 6 månader, är personen på Steg 4 Handling. Är svaret Mer än 6 månader är det Steg 5 Vidmakthållande. Steg 3 Förberedelser Överväger allvarligt ett rökstopp inom 30 dagar. Stark motivation. Patienten har som regel gjort ett rökstopp på minst 24 timmar någon gång under det senaste året och har vunnit erfarenhet genom sitt tidigare misslyckande. Tillsammans med patienten kan du planera ett nytt rökslutardatum och lägga upp en lämplig plan. Rekommendera nikotinläkemedel. Steg 4 Handling Har slutat röka under de senaste 6 månaderna. Stark motivation. Patienten kan känna att problemen är under kontroll, men förtjänar i högsta grad ditt stöd och din uppmuntran. Det gäller att se upp! Att röka igen om så bara en enda gång medför risk för återfall. Det är vanligt med recycling, det vill säga att personen får återfall och därför rör sig flera gånger fram och tillbaka mellan stegen. Steg 5a & 5b Vidmakthållande Har varit rökfri minst 6 månader. Varierande risk för återfall. Steg 5a: Motivationen är avtagande. Steg 5b: Fortsätter att vara rökfri, motivationen stärks. Risken för återfall i detta stadium varierar kraftigt från individ till individ. Personer som ofta har rökare i sin närhet, eller som har en rökande partner, löper större risk att misslyckas. Prochaskas förändringssteg

6 Specialfall Patienten söker för tobaksrelaterade besvär, men saknar större motivation att sluta (Steg 1 2) INFORMATION och diskussion En rökare med astmabesvär kan ha funderat på samband mellan symtomen och rökningen, men förträngt rökningens roll eller byggt upp andra förklaringar (till exempel luftföroreningar). En för oss självklar koppling mellan rökning och sjukdom behöver alltså inte vara särskilt påtaglig för patienten. En läkare som vid ett sådant patientbesök glömmer tobaksfrågan ger sitt tysta stöd till fortsatt rökning! Rökningens roll måste förklaras noga, så att det klart framgår att rökstopp är en avgörande del av behandlingen och att detta kommer att bli en huvudpunkt i uppföljningen. Patienten har allvarlig rökrelaterad sjukdom, men saknar motivation att sluta röka (Steg 1) Anpassa informationen om rökning till patientens grad av motivation och plats på förändringsstegen (Sidan 6 7). De första punkterna nedan kan tas upp med de flesta, de sista punkterna förutsätter en mer motiverad patient. Komplettera gärna samtalet med patientbroschyren Vägen till ett rökfritt liv. Förvissa dig om att patienten är medveten om rökningens hälsorisker. Anpassa informationen till den enskilde patienten, bland annat genom att anknyta till eventuella hälsoproblem, till exempel nedsatt lungfunktion, kärlsjukdom eller diabetes. Beskriv de positiva hälsoeffekterna på kort och lång sikt av rökstopp. Ta reda på om patienten oroar sig för specifika problem som sömnsvårigheter eller viktökning, och ge anpassade råd. Diskutera patientens rökvanor. Försök tillsammans att identifiera de vanor och situationer som lockar till rökning och som alltså bör ändras respektive undvikas. Det är ofta bra att patienten för dagbok över sin rökning och sina aktiviteter under någon vecka för att rökmönstret och därmed riskerna ska framgå tydligare. Är patienten motiverad att sluta bör nikotinläkemedel rekommenderas för att dämpa röksuget. Gå igenom för- och nackdelar med olika beredningsformer. Ange lämplig dosering och diskutera hur länge medlet ska användas. Försök bestämma ett datum för rökslut. Notera detta datum. Bedöm om rökslutargrupp eller annat professionellt stöd behövs utöver dina egna insatser. FÖRBERED RÖKSTOPPET Fundera över och notera rökningens positiva och negativa sidor. Särskilda hälsorisker för dig? Kostnad per år? För dagbok över dina rökvanor: När röker du? Hur mycket? Vilka cigaretter är svårast att avstå? Anmälan till rökslutarhjälp? Sluta-röka-linjen Bestäm datum för rökslut! Skaffa nikotinläkemedel? Släng all tobak! Ta små steg i början nu ska jag klara mig till lunchen. Abstinensbesvär t ex trötthet, koncentrationsproblem, nedstämdhet, yrsel är ofarliga och övergående. Kan lindras av nikotinläkemedel. Drick mycket vatten. Ät frukt och grönsaker. Rör på dig! Se även sidan 12 Råd till patienten Detta är givetvis den allvarligaste situationen och en stor utmaning för dig. Det kan vara en patient med svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom eller en patient med kärlkramp i hjärta eller underben. I värsta fall finns även andra riskfaktorer, till exempel diabetes. Fortsatt rökning blir i sådana fall en viktig medverkande orsak till svårt invalidiserande sjukdom, akuta komplikationer eller för tidig död. Patienten behöver omsorgsfull konkret information om vilka skador som rökningen ger och vilka vinster som kan förväntas vid rökstopp. Det kan inte undvikas att informationen hos många framkallar ångest och oro. Däremot ska man undvika en moraliserande skuldbeläggande attityd. Samtalet bör inriktas på att fastställa ett rökslutardatum. Nikotinläkemedel bör aktivt tillrådas, till och med livslång användning av sådana kan behövas. I uppföljningen behöver dessa patienter givetvis prioriteras, och ges maximalt täta återbesök hos läkare, tränad sjuksköterska eller annan resursperson. 8 9

7 Nikotinläkemedel FOTO: NIKLAS PALMKLINT Nikotinläkemedel är viktiga för att dämpa abstinenssymtom. De bör aktivt förespråkas särskilt för dem som röker fler än 10 cigaretter per dag, har höga poängtal i Fagerströmskalan och är välmotiverade att sluta. Doseringen anpassas efter beroendets styrka. Plåster, tuggummi, tabletter och inhalator med nikotin ger alla långsammare effekt, lägre nikotinhalter i plasma och mindre variationer i dessa halter än cigaretter. Vissa patienter behöver därför nikotin i nässpray för att avhjälpa det akuta nikotinsuget. I övrigt är eventuella skillnader i effektivitet mellan olika beredningsformer inte klarlagda. Samtliga nikotinläkemedel utom nässpray säljs receptfritt. Att skriva recept kan övervägas även för de övriga beredningsformerna. Det blir då tydligt att det är en läkarordination och dessutom blir kostnaden för patienten något lägre genom att momsen försvinner. Nikotinläkemedel är ett komplement vid rökavvänjning och ska inte användas i stället för annat stöd. Nikotinläkemedel ger ungefär dubbelt så stor sannolikhet för rökfrihet som placebopreparat. Många misslyckanden beror på att nikotinläkemedel används i för låg dos och/eller att behandlingen avbryts för tidigt. Sura drycker, till exempel juice eller kaffe, i samband med nikotinläkemedel försämrar upptaget av nikotin. Tuggummi Förutom att abstinenssymtomen lindras är nikotintuggummi ett substitut för de rökare som har ett starkt behov av att stoppa något i munnen. Patienten bör informeras om att nikotintuggummit ska tuggas långsammare än vanligt tuggummi, annars frigörs nikotinet för snabbt och hinner inte tas upp av munslemhinnan. I stället blir nikotinet nedsvalt och ökar risken för hicka, sveda, halsbränna och rapningar. Detta beskrivs i förpackningens patientbroschyr. Av de två styrkorna 2 mg och 4 mg ska den senare rekommenderas till storrökare. Plåster Nikotinplåster finns i olika styrkor och är utformade för att verka under 16 eller 24 timmar. För de flesta patienter torde 16-timmarsplåstret vara tillräckligt. En längre verkan kan vara motiverad för patienter med uttalat nikotinsug tidigt på morgonen. Nackdelen är att sådana plåster kan ge sömnsvårigheter och mardrömmar. Nässpray Nässpray absorberas snabbt och ger därmed en nästan lika snabb stegring av plasmanikotin som en cigarett. Nässpray används för att dämpa det akuta nikotinbehovet på morgonen eller under dagen. Sprayen kan användas ensamt eller i kombination med plåster. En sådan kombination har visat sig förebygga återfall bättre än enbart plåster. Vissa användare får lokala obehag från näsan av sprayen: irritation, sveda, nysningar eller rinnande näsa. Besvären brukar ofta tolereras bättre efter några dagar. Tabletter Det finns dels tabletter att lägga under tungan (resoribletter), dels sugtabletter. Liksom nikotintuggummi medger de en individuellt anpassad dosering, upp till 40 microtabs eller 25 sugtabletter per dag. De ger en långsam stegring av plasmanikotin. Inhalator Med denna produkt inhaleras nikotin och mentol från en doscylinder som sätts in i ett pennliknande munstycke. Nikotinet, som räcker i cirka 20 minuter, tas upp genom munslemhinnan, det vill säga på samma sätt som med tuggummi och tabletter. Inhalatorn ger alltså inte samma snabba nikotintillförsel som en cigarett. Inhalatorn efterliknar cigaretten och kan därför vara av värde för vissa rökare. Övriga behandlingar Metoder som prövats, men inte bevisats vara effektiva, är akupunktur och hypnos. Det finns stöd för att så kallad kognitiv beteendeterapi kan minska risken att på nytt börja röka efter ett rökstopp. Bupropion, ett antidepressivt verkande läkemedel, har visat lovande resultat vid behandling av tobaksberoende. NIKOTINLÄKEMEDEL vid graviditet och amning Graviditet Nikotin är placerat i kategori C, vilket innebär risk för fostret utan att vara direkt missbildningsframkallande. Nikotin påverkar fostrets andningsmönster och cirkulation. Riskerna är dock större om kvinnan fortsätter att röka. Nikotinläkemedel är därför indicerade vid graviditet om kvinnan, trots maximalt stöd, inte klarar att sluta röka. Amning Nikotin tillhör grupp III, vilket innebär att substansen passerar över i modersmjölken i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapeutiska doser. Här gäller samma övervägande som för graviditet. FOTO: NIKLAS PALMKLINT 10 11

8 Uppföljning Exempel på brev till dem som inte har varit intresserade av rökslutarhjälp FÖLJ UPP PATIENTEN EFTER BESÖKET Hej Kjell! Fortsatta kontakter behövs för att stärka patientens beslut att sluta röka, för att dokumentera att beslutet har verkställts och för att ge fortsatt stöd och rådgivning. Kontakterna med läkare, sjuksköterska eller annan kunnig person är därför viktiga. Detta gäller särskilt strax före och efter patientens rökslutardatum. Risken för återfall är störst första veckan. Poängtera för patienten att det är viktigt att komma på återbesök även om rökstoppet har misslyckats. Återfall Vid återfall bör du betona för patienten att detta inte innebär ett fiasko som utraderar det som hittills har åstadkommits. Du kan jämföra med en patient som tillfälligt glömt att ta sin medicin det är ju inget skäl att avbryta behandlingen. Påpeka att de flesta som nu är rökfria har gått igenom ett eller flera misslyckanden. Omständigheterna som orsakade återfallet bör diskuteras för att ge lärdomar inför ett förnyat rökstopp. När du var på besök pratade vi om rökning. Du var bekymrad över tobakens effekter på din hälsa, men du hade svårt att sluta. Kanske behöver du ytterligare stöd för ett rökstopp? Jag har skrivit ner några frågor som jag gärna skulle vilja att du besvarade. Naturligtvis respekterar jag om du inte vill svara på alla frågor: 1. Hur upplevde du den information om tobak som du fick av mig? Mycket viktig Ganska viktig Ej meningsfull Eventuell annan kommentar Exempel på stödjande och uppmuntrande uppföljningsbrev Hej Helena! brev Ring och skriv Kontakter per telefon och brev är av värde som komplement, eftersom tillgången på mottagningstider alltid är begränsad. Detta gäller även patienter som vid ett första besök inte varit tillräckligt motiverade att ta emot hjälp med att sluta röka. Exempel på brev finns på nästa sida. UNDVIK ÅTERFALL Tänk över din strategi. Hur gör du när förrädiska tankar dyker upp i huvudet? När suget kommer gör något aktivt och tänk det går över! Var på din vakt när du umgås med andra rökare inte minst om du dricker alkohol Repetera ständigt dina skäl för att sluta Belöna dig gör något trevligt för pengarna du sparat! Råd till patienten Framtida besök Vid framtida besök på mottagningen, oavsett orsak, bör patienten tillfrågas om han eller hon fortfarande är rökfri (snusfri). Man kan då förnya budskapet om att patienten gjort sig själv en stor tjänst, respektive åter erbjuda stöd inför ett nytt rökstopp. FOTO: ELISABET ZEILON 2. Hur ser din röksituation ut idag? Jag är tobaksfri sedan / Mina rökvanor har inte alls påverkats Min rökkonsumtion har minskat Min rökkonsumtion har ökat Jag använder snus Jag använder Nikotinläkemedel Jag har bestämt ett rökslutardatum, nämligen den / 3. Önskar du ytterligare stöd för att sluta röka? Ja Nej Jag bifogar ett frankerat svarskuvert. Vänliga hälsningar Dr Sundh Som din läkare gladde jag mig mycket åt ditt beslut att sluta röka. När du har lyckats kommer det att påverka din hälsa i gynnsam riktning. Jag hoppas att den plan som vi tillsammans skissade passar dig. Har du läst broschyren som du fick av mig? Den innehåller värdefulla knep som kan stärka din motivation under den första perioden. Det är särskilt då som begär efter cigaretter, irritation, huvudvärk, yrsel, hungerkänslor med mera kan försvåra för dig. En del rökare får inga sådana besvär alls. Om du drabbas är det viktigt att komma ihåg att de bara håller i sig en begränsad period och att de avklingar under de första två till tre veckorna.tänk också på att dessa besvär är hälsotecken som visar att kroppen börjar återställas efter en långvarig påverkan av tobak. Som du kan läsa i tidtabellen i Vägen till ett rökfritt liv börjar en reparationsprocess i din kropp redan under det första dygnet. Om du har frågor kring rökstoppet eller andra problem är du välkommen att ringa mig. Mitt telefonnummer är... Vänliga hälsningar Dr Sundh 12 13

9 Tobaksbruk & ohälsa Bland faktorer som påverkar beslutet att sluta röka sätter rökare en läkares råd att sluta högt. Det är därför viktigt att hålla sig uppdaterad om de skador som rökning ger, särskilt skador som är vanliga bland de patienter man träffar. Rökning är en av våra allvarligaste ohälsofaktorer. I Sverige beräknas varje år människor dö i förtid av sin rökning, ofta efter lång tids sjukdom och lidande. Trots denna vetskap finns fortfarande över en miljon dagligrökare i landet! Nedan följer ett axplock av rökrelaterade sjukdomar. För mer information se litteraturlistan och Hjärta och kärl Rökning försämrar konditionen på grund av att blodets syresättning försämras. Att sluta röka är det effektivaste sättet att förbättra konditionen. Rökning är en av de viktigaste orsakerna till hjärt kärlsjukdomar. Redan 1 5 cigaretter per dag fördubblar risken för hjärtinfarkt hos kvinnor. Risken för kranskärlssjukdom minskar snabbt efter rökstopp och är efter 10 år obetydligt förhöjd. Rökning påskyndar utvecklingen av ateroskleros i hjärta, hjärna och perifera artärer. Njurartärstenos och aortaaneurysm är vanligare. Risken för stroke är flerfaldigt ökad. Diabeteskomplikationer utvecklas snabbare och blir allvarligare. Luftvägar Män som röker 20 cigaretter per dag löper tio gånger större risk att dö i kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Rökare har fler luftvägsinfektioner och drabbas oftare av influensa. Astma med debut i vuxen ålder, utan tidigare allergi, förekommer mycket ofta hos rökare. Rökande allergiker får kraftigare symtom. Cancer procent av lungcancerfallen orsakas av rökning. Tobaksrökning orsakar cancer i många andra organ till exempel munhåla, svalg, matstrupe, bukspottskörtel, njurar, urinvägar och livmoderhals. Rökning bedöms orsaka var fjärde cancer hos män och knappt var tionde hos kvinnor. Ett rökstopp minskar successivt denna risk. Matsmältning, mage och tarm Försämrat lukt- och smaksinne. Tandlossning förekommer oftare. Risken för ett livshotande, blödande magsår är två till tre gånger större. Magsår har ett mer långvarigt förlopp och återkommer oftare. Colon irritabile och Crohns sjukdom är vanligare. Fruktsamhet Impotens är vanligare och andelen ofruktsamma män är högre, spermiernas antal minskar och deras funktion försämras. Ofruktsamhet är vanligare även hos rökande kvinnor och de kommer in i klimakteriet ett till två år tidigare. Kirurgi Komplikationer i samband med operationer (risk för arytmi, respiratoriska problem, kardiovaskulär stress, svårläkta infektioner). Försämrad blodförsörjning och nedsatt immunförsvar gör rökaren mottaglig för infektioner efter operationer och ger sämre sårläkning. Andra exempel Ökad risk för grå starr, åldersrelaterad makuladegeneration och hörselnedsättning. Ökad risk för giftstruma och diabetes. Kvinnor och tobaksrökning Kvinnor löper större risk att drabbas av sjukdom än män vid samma cigarettkonsumtion. Lungcancerrisken är avsevärt ökad. Det finns stöd för att kvinnors luftvägar påverkas mer av tobaksrök. Benskörhet ger tidigare och svårare symtom. Passiv rökning Ett viktigt skäl att sluta röka är enligt rökare själva oron att utsätta sina barn, sin familj och sina vänner för tobaksrök. Barn är särskilt utsatta för passiv rökning eftersom de är känsligare och dessutom saknar möjlighet att själva påverka situationen när vuxna röker i deras omgivning. Rökning under graviditet kan bland annat leda till försämrad näringstillförsel till fostret, placentaavlossning, för tidig förlossning, lägre födelsevikt ( gram), försämrad tillväxt och missbildning. Rökning medför också fördubblad risk för hälsobluff En cigarett innehåller 6 11 mg nikotin. Därav får rökaren i sig 1 3 mg, oavsett tillverkarens innehållsdeklaration. Begreppet lågtjärecigarett är egentligen en hälsobluff. Små porer har gjorts i cigarettpappret för att öka tillblandningen av luft i den inhalerade röken. Rökaren brukar dock täppa till porerna med sina fingrar samt dra tätare och djupare bloss för att få de eftersträvade nikotinnivåerna i blodet. Detta är sannolikt skälet till att dessa cigaretter inte medför någon nämnvärt lägre hälsorisk. missfall. Rökning är därför en av de största riskfaktorerna för en ogynnsam utgång av graviditeten. Indikationer finns på att moderns rökning under graviditeten ökar risken för utveckling av DAMP. Rökning är den viktigaste påverkbara orsaken till plötslig spädbarnsdöd. Föräldrarnas rökning anses orsaka vart fjärde fall av astma hos barn. Barn till rökare har oftare inflammation i mellanörat. Bronkiter och lunginflammation är vanligare. Akuta effekter av passiv rök Svidande ögon, huvudvärk, hudklåda, nysningar, näsirritation, illamående, hosta, magobehag, sveda i halsen, andnöd och heshet. Särskilt känsliga i detta avseende är astmatiker. Passiv rökning orsakar sjukdom Ett stort antal studier har visat på sambandet mellan passiv rökning och lungcancer. Effekterna på hjärta och kärl har dock ännu större betydelse för folkhälsan. Icke-rökare sammanboende med rökare löper större risk att insjukna i hjärtinfarkt. Personer med angina pectoris kan få attacker av passiv rökning. Riskökningen för hjärt kärlsjukdom ligger i storleksordningen procent. Risken för stroke är ökad med 80 procent. Antalet personer som dör till följd av passiv rökning i Sverige varje år beräknas vara cirka

10 Snus FOTO: NIKLAS PALMKLINT En femtedel av svenska män och en ökande andel av kvinnor snusar varje dag. Växelbruk av snus och cigaretter är mycket utbrett. En vanlig uppfattning är att snusning är ofarlig, men det innebär en exponering för olika kemiska ämnen. Snus bör därför inte rekommenderas i samband med rökavvänjning. Aktuella synpunkter på snus och snusande sammanfattas på ett bra sätt i Underlag till Nationell handlingsplan mot tobak (FHI 1999): Snus innehåller bl a nitrosaminer som är cancerframkallande. Experimentella studier har visat att snus kan framkalla cancer hos försöksdjur. Epidemiologiska studier utförda i Sverige och Nordamerika har tidigare visat att snusande ökar risken för munhålecancer. Senare svenska studier har dock inte kunnat påvisa en ökad risk för munhålecancer hos snusare. Jämfört med rökare exponeras vanesnusaren för betydligt större halter av nikotin och under längre tid, i genomsnitt mer än 12 timmar per dygn. Förutom en beroendeskapande verkan har nikotin en mångfald effekter t ex på hjärta och blodkärl, mag tarmkanal och ämnesomsättning, alla otillräckligt utredda framför allt avseende långtidseffekter. Den uttalade nikotinexponeringen under stor del av dygnet utgör en stressfaktor på snusarens hjärta och blodkärl med ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck. Studier av risken hos svenska snusare att utveckla och dö i hjärt kärlsjukdom har lämnat motstridiga resultat och mer forskning är önskvärd. Studier behövs också för att avgöra allvarsgraden i rapporter om hjärtrytmrubbningar och försämring av kärlkramp hos snusare med redan etablerad hjärt kärlsjukdom. Någon ökad åderförkalkningsbenägenhet som hos rökare har inte påvisats. Snusets effekter på fett- och kolhydratomsättning behöver också studeras, liksom effekter under graviditet och amning. Det är mot denna bakgrund väsentligt att konstatera att det ännu finns många skäl till försiktighet i inställningen till snusning: Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Det är ännu otillräckligt utrett om cancerförekomsten på andra ställen än munhålan är ökad. Nikotinets effekter på hjärt kärlsystemet och ämnesomsättningen är otillräckligt utredda. Ökande snusning bland unga kvinnor ger ökad exponering under graviditet. Nikotin skapar inte bara nikotinberoende utan bedöms öka risken att utveckla beroende även av andra droger, t ex alkohol. Snusberoende ökar risken för framtida övergång till cigarettrökning och blandbruket ser ut att öka. En tredjedel av dagligsnusarna år 1997 var också rökare. En fortsatt okritisk attityd till snuset torde öka antalet ungdomar som genom snusning utvecklar ett nikotinberoende (39 procent av de pojkar i norra sjukvårdsregionen som prövat både cigaretter och snus startade sitt tobaksbruk med snus). Den större och långvarigare nikotinexponeringen vid snusning tycks medföra ett starkare beroende hos snusare än hos rökare. Innehållet i denna broschyr bygger på nedanstående litteratur: Arborelius E.Varför gör dom inte som vi säger? Pharmacia & Upjohn Sverige AB, Mölndal Bolinder G, Boëthius G, Post A, Ribohn M, Åkerberg Ö. Nikotinläkemedel alltid bättre än fortsatt rökning eller snusning. Läkartidningen 1999;96: Blöndal T, Gudmundsson LJ, Olafsdottir I, Gustavsson G,Westin A. Nicotine nasal spray with nicotine patch for smoking cessation: Randomised trial with six years follow up. BMJ 1999;318: Cigarettes:What the warning label doesn t tell you. American Council on Science and Health, Prometeus Books, Hildebrand B, Svensson H. Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende. Läkartidningen 1999;96: Kliniska riktlinjer för rökavvänjning från Agency for Health Care Policy and Research, USA. (Finns som Appendix A i SBU-rapport nr 138, Metoder för rökavvänjning, 1998). Beställ informationsmaterial! Läkare om tobak. Ett tobakspolitiskt program från Sveriges Läkarförbund, Post A, Gilljam H.Tackla tobak. Studentlitteratur Prochaska JO, Goldstein MG. Process of smoking cessation. Implications for clinicians. Clin Chest Med 1991;12: SBU-rapport nr 138. Metoder för rökavvänjning. Statens beredning för medicinsk utvärdering, Smoking cessation guidelines and their cost effectiveness.thorax 1998, vol 53S. Svensson T, Grenhoff J.Tobaksrökningens neurofarmakologi, Läkartidningen 1991;88: Underlag till Nationell handlingsplan mot tobak. Folkhälsoinstitutet, F-serie nr 4, Vierola H.Tobak och kvinnors hälsa, Förlagshuset Gothia Zevin S, Benowitz NL. Drug interactions with tobacco smoking. An update. Clin Pharmacokinet 1999;36: Häftet Informationsmaterial om tobak listar material som affischer, trycksaker, kassettband, videoband med mera. Häftet kan beställas från: Folkhälsoinstitutets distributionstjänst, Stockholm Telefon: Fax: fhi@strd.se Internet: Informationsmaterial om tobak hittar du även på: 16

11 L KARE mot TOBAK Denna broschyr ges ut av Läkare mot Tobak i samarbete med SBU och med stöd från Folkhälsoinstitutet, Cancerfonden och Hjärt Lungfonden. Läkare mot Tobak Läkare mot Tobak är en ideell organisation som vill öka medvetenhet och kompetens i den egna yrkeskåren vad gäller alla aspekter av tobaksfrågan. Vi verkar också för en samordnad tobakspreventiv strategi och resurser för dess genomförande på alla nivåer. ( SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU är en statlig myndighet som utvärderar sjukvårdens metoder. SBU analyserar den vetenskapliga grunden för olika metoder som tillämpas i sjukvården. Målet är ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör vilken sjukvård som ska bedrivas. ( Folkhälsoinstitutet Folkhälsoinstitutet har till uppgift att förebygga sjukdom och annan ohälsa samt främja en god hälsa för alla.verksamheten inriktas särskilt på de grupper i samhället som har de sämsta förutsättningarna i dessa avseenden.vi samarbetar med en rad forskningsinstitutioner för att skapa ny kunskap om hälsans villkor och utveckla metoder för folkhälsoarbete. ( Cancerfonden Cancerfonden är en ideell organisation med uppgift att samla in och fördela pengar till cancerforskning, informera om cancer och ge stöd till verksamhet som på olika sätt kan bidra till förbättringar inom vård och behandling. ( Hjärt Lungfonden Hjärt Lungfonden är en idéell förening som genom forskning och förebyggande insatser bekämpar hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.varje år satsar fonden cirka 80 miljoner kronor på forskning kring dessa våra största folksjukdomar. ( FOTO: NIKLAS PALMKLINT Läkare mot Tobak Box 298, Stockholm Besöksadress: Gamla Brogatan 13 Telefon: Fax: doctors@globalink.org Internet: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650, Stockholm Besöksadress: Tyrgatan 7 Telefon: Fax: info@sbu.se Internet:

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Sluta med tobak och få en bättre hälsa Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation Rökning påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet blir bra. Rökning kan öka

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Förbered rökstoppet 1

Förbered rökstoppet 1 Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/ eller med annan dosering än angiven i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på apoteksetiketten.

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HJÄLP ATT SLUTA RÖKA BÖRJA LEVA FULLT UT HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA RÖKNING ÄR MER ÄN BARA EN DÅLIG VANA För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa. Medicinska studier visar att rökning inte enbart

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Tobak Innehåll 1. Tobaksfrågans betydelse för hälsan Tobaksvanor Stora vinster med att sluta röka Kostnader för tobaksbruk

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Stopp och Håll ut! 1

Stopp och Håll ut! 1 Stopp och Håll ut! 1 2 Att sluta röka och snusa och tiden efter I den här broschyren beskrivs beroendet, abstinensbesvären och hur man kan klara den första tiden efter ett tobaksstopp. Du kanske har förberett

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Foto: Yanan Li Layout: Caroline

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Nicorette 2 och 4 mg medicinskt tuggummi Nicorette Mint 2 och 4 mg medicinskt tuggummi Nicorette Pepparmint 2 och 4 mg medicinskt tuggummi Nicorette Fruktmint 2

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

BIPACKSEDEL. Bipacksedel: Information till användaren. NiQuitin Mint 2 mg sugtabletter NiQuitin Mint 4 mg sugtabletter. nikotin

BIPACKSEDEL. Bipacksedel: Information till användaren. NiQuitin Mint 2 mg sugtabletter NiQuitin Mint 4 mg sugtabletter. nikotin BIPACKSEDEL Bipacksedel: Information till användaren NiQuitin Mint 2 mg sugtabletter NiQuitin Mint 4 mg sugtabletter nikotin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den

Läs mer

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NITROLINGUAL 0,4 mg/dos sublingualspray Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Vad innehåller Nicorette medicinskt tuggummi? Nicorette tuggummin är sockerfria finns i fyra olika smaker. 1 juni 2005.

Vad innehåller Nicorette medicinskt tuggummi? Nicorette tuggummin är sockerfria finns i fyra olika smaker. 1 juni 2005. 1 juni 2005 Nicorette Pfizer Medicinskt tuggummi 2 mg (ofärgad) Medel vid nikotinberoende Aktiv substans Nikotinresinat Välj förpackning och språk för Nicorette : Välj form Gå direkt till: Välj rubrik

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

1. VAD NIQUITIN MINT ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NIQUITIN MINT ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin Mint 2 mg sugtablett Nikotin Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Zonnic Mint 4 mg sugtablett. nikotin

Bipacksedel: Information till användaren. Zonnic Mint 4 mg sugtablett. nikotin Bipacksedel: Information till användaren 2 mg sugtablett 4 mg sugtablett nikotin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Ventoline Diskus 0,2 mg/dos inhalationspulver, avdelad dos

Ventoline Diskus 0,2 mg/dos inhalationspulver, avdelad dos Bipacksedel: Information till användaren Ventoline Diskus 0,2 mg/dos inhalationspulver, avdelad dos salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

VISSTE DU DETTA OM TOBAK? EN BROSCHYR FRÅN

VISSTE DU DETTA OM TOBAK? EN BROSCHYR FRÅN VISSTE DU DETTA OM TOBAK? EN BROSCHYR FRÅN SV PASSIV RÖKNING 75% av röken från en cigarett sprids i rummet runt rökaren, resten går in i rökarens kropp. Vi ser bara 5% av de giftiga ämnen som sprids vid

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka HBG loggan Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Innehåll Mitt barn röker. Vad kan jag göra? Vägen till att bli rökare Steg 1 Förberedelse Steg 2 Testning Steg 3 Experimentering

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

STÅ-UPP mot TOBAK. Matz Larsson

STÅ-UPP mot TOBAK. Matz Larsson STÅ-UPP mot TOBAK Matz Larsson Hur ställer man tobaksfrågan så att liv räddas? Matz Larsson Hjärt Lungkliniken och Tobakspreventiva Enheten Universitetssjukhuset Örebro Hälften av rökare dör p.g.a. rökning

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

17 Rökning och snus. Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes. Några effekter av rökning på kroppsfunktionerna

17 Rökning och snus. Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes. Några effekter av rökning på kroppsfunktionerna 17 Rökning och snus Varför är det extra dumt att röka om man har diabetes Att rökning påverkar alla organ i kroppen negativt och leder till för tidigt åldrande och förkortar livet 5-10 år är välkänt. Rökning

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin

Bipacksedel: Information till användaren. Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin Bipacksedel: Information till användaren Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt.

Läs mer

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig! Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta

Läs mer

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Rökning Röksug och abstinenssymtom Dopamin Frisättning av signalsubstanser + Receptorer och nervimpulser anpassas till

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Innehåll 3 INLEDNING 4 Tobak eller hälsa 6 Värdet av att slippa tobak 8 Du kan vara en förebild och ett stöd 9 Visst kan du ta upp frågan

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet 2012-01-18 Dnr 26-46-2012 Generaldirektören Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet Inledning Denna tobakspolicy och riktlinjer ersätter motsvarande reglering från 2008 (dnr 26-115- 2008).

Läs mer