ÖRONAKUPUNKTUR UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ÖRONAKUPUNKTUR I SAMBAND MED RÖKAVVÄNJNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖRONAKUPUNKTUR UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ÖRONAKUPUNKTUR I SAMBAND MED RÖKAVVÄNJNING"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ÖRONAKUPUNKTUR UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ÖRONAKUPUNKTUR I SAMBAND MED RÖKAVVÄNJNING EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR Examensarbete D-uppsats 15 hp Kursbeteckning SP 823A Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri Maj 2009 Malmö högskola Hälsa och Samhälle Malmö e-post: postmastershs.mah.s

2 ÖRONAKUPUNKTUR UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR AV ÖRONAKUPUNKTUR I SAMBAND MED RÖKAVVÄNJNING EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR Schönherr Qwick, R-M Öronakupunktur. Upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Bakgrund Tobaksbruket medför stora hälsorisker och för många en för tidig död. Många rökare önskar inget hellre än att sluta. Att sluta röka är ofta svårt, då nikotinet är en stark drog och abstinserna kan vara svåra, även om evidens baserad hjälp finns i form av metoder och hjälpmedel. Allt fler patienter önskar hjälp med akupunktur men kunskaperna och erfarenheterna om hur metoden fungerar och upplevs av rökare är få. Metod Åtta kvinnliga rökare, anställda inom Vård och Omsorg i Malmö, intervjuades då de som frivilliga deltog i rökslutarbehandling med öronakupunktur under tre veckor våren Intervjuerna analyserades enligt Burnards innehålls analys och resultaten har diskuterats i relation till folkhälsoteorierna av Ajzen The Theory of Planned Behavior och Prochaska & Di Clemente The stage of Change Model. Vårdgivarens upplevelser har diskuterats i relation till omvårdnadsteorin av Jean Watson och Barbara Carper. Syftet Med denna studie har varit att undersöka upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Vidare att se om behandlingen skulle kunna ge lindring av abstinens och undersöka vilka bakomliggande motiv som ligger till grund för beslutet att sluta röka. Syftet var också att undersöka vårdgivarens upplevelser av att ge denna behandling. Resultat Presenteras utifrån olika kategorier av känslor och upplevelser som framkommit hos deltagarna under behandlingen med öronakupunktur. Deltagarna rapporterade positiva effekter av behandlingen. Samtliga deltagare var från början väl motiverade att sluta röka och till metoden. De ansåg att det var en verksam behandlingsmetod som hjälpte dem att sluta röka eller minska på nikotin behovet. De uttryckte lindring i abstinensen till följd av behandlingen samt känslor av välbefinnande och harmoni. Vårdgivaren upplevde arbetet givande och metoden som ett bra verktyg. Konklusion Mottagaren av öron akupunktur i samband med rökavvänjning upplever en lindring av abstinens. Den upplevs lugnande och rogivande. Vårdgivaren upplevde metoden som ett effektivt, förtroende ingivande hjälpmedel. Mera forskning behövs för att vidare utforska behandlingens effektivitet när det gäller den procentuella andelen som på sikt slutar röka helt. Nyckelord Tobaksprevention, rökavvänjning, TCM, TPB, akupunktur, öronakupunktur, kvinnor, sjuksköterska, teorier. 2

3 EARACUPUNCTURE EXPERIENCE AND FEELINGS OF EARACUPUNCTURE IN CONJUNCTION TO SMOKING CESSATION A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY ROSE-MARIE QWICK SCHÖNHERR Schönherr Qwick, R-M. Earacupuncture. Experience and feelings of ear acupuncture in conjunction to quit smoking. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University and Society, Department of Nursing, Background The use of tobacco smoking has severe health hazards and for many an increased risk of premature death. Many smokers have a strong wish to quit tobacco. However smoking cessations is difficult, since nicotine is a strong addictive drug, and has many with- drawl symptoms, even if evidence based methods and nicotine replacements are used. Many quitters wants to try alternative methods in smoking cessation as acupuncture but knowledge and experience about effect and sensations combined with the treatment of smokers is scarce among caregivers. Aim Of this study was to explore the experiences and feelings of ear acupuncture in conjunction with smoking cessation. Further to examine if the treatment were able to reduce abstinences, to examine motives for smoking cessation and to examine the caregivers experiences in providing this form of treatment. Method Eight women from the health care sector in Malmö volunteered to participate in this tobacco cessation project by ear acupuncture during three weeks in spring 2009 in Malmö, Sweden. This qualitative interview study were analyzed using content analysis by Burnard and the findings have been analyzed in relation and people health theory of Ajzen Theory of planned behavior and Prochaska & Di Clemente The stage of Change Model. The experiences from the caregiver in providing the treatment were analysed in relation to the caring theory by Jean Watson, Barbara Carper. The results All participants were motivated to quit smoking using ear acupuncture. Participants reported positive effects of ear acupuncture as a treatment reducing crawings for nicotine associated with in smoking cessation. The results also show that participants were relived in main abstinences and they felt comfort and harmony in the context of the individual treatments. The caregiver experienced the method as efficient, rewarding and as a good tool. Conclusion The patient who receives ear acupuncture feels relief in symptoms of withdrawal associated with smoking cessation. The treatment perceives as calming and soothing. More research is needed to further explore the efficiency of the treatment in success rate of smoking cessation. Keywords: Tobacco prevention, smoking cessation, TCM, TPB, acupuncture, Ear acupuncture, women, nurse, theories. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 6 INLEDNING 7 BAKGRUND 7 Nikotin ett drogberoende 7 Rökningens negativa hälsoeffekter 8 Genus 8 Etnicitet 9 Socioekonomi 9 Samhällets övergripande insatser för att reducera rökningen i 9 befolkningen Varningstexter på cigarettpaketen och hälsovarningar 10 riktat till rökare Motivationens betydelse för rökstopp 11 Sekundär preventiva metoder 12 Alternativa metoder för rökavvänjning 13 Strategier behövs utöver de olika behandlingsformerna när 13 nikotinsuget sätter in Vinsterna vid rökstopp 14 Akupunkturens historia 14 Öronakupunktur 15 Akupunktur som behandlingsform 15 Forskning om öronakupunktur 16 Denna studies vinster nu och i framtiden 16 SYFTE 16 FRÅGESTÄLLNINGAR 16 - Vilka motiv låg bakom rökslutarbeslutet 16 - Ger öronakupunktur lindring av abstinens 16 - Vilka erfarenheter och upplevelser upplevde vårdgivaren 16 METOD 17 Urval 17 Datainsamling 18 Databearbetning och analys 19 4

5 Etiska övervägande 19 Teoretisk referensram och omvårdnadsteori 19 Teorin om planerat beteende 21 RESULTAT 22 HUVUDKATEGORI 1 22 Motiven bakom önskan om rökfrihet HUVUDKATEGORI 2 23 Attityd till att sluta röka med hjälp av öronakupunktur innan och under pågående behandling HUVUDKATEGORI 3 25 Symtom som kunde tillskrivas nikotinabstinensen HUVUDKATEGORI 4 26 Egna strategier för att stå emot och motverka abstinensen HUVUDKATEGORI 5 28 Hälsovinster med rökslutet HUVUDKATEGORI 6 30 Fysiska upplevelser av öronakupunktur HUVUDKATEGORI 7 31 Psykiska upplevelser av öronakupunktur: T.ex. behandlingens lugnande effekt SAMMANFATTNING AV RESULTATET 32 METODDISKUSSION 32 Urval 32 Datainsamling 33 Analys 33 Förförståelse 35 Kritiska funderingar 35 Validitet och reliabilitet 35 RESULTATDISKUSSION 36 KONKLUSION 40 REFERENSER 41 BILAGOR 44 5

6 FÖRORD Min studietid har varit mycket intressant och lärorik. Kursansvarig har entusiasmerat mig under resans gång. Studien hade inte kunnat genomföras om tillstånd inte hade erhållits från Etiska nämnden och arbetsgivaren. Frivilliga deltagare har visat ett stort engagemang för att vara med i studien. Min handledare har väglett mig under studiens gång och varit ett fantastiskt stöd och bidragit med goda råd, idéer och nya infallsvinklar. Ett stort Tack till Er Alla som på något vis har varit delaktiga under denna fantastiska tid. Malmö Rose-Marie Qwick Schönherr 6

7 INLEDNING I min yrkesroll som sjuksköterska har jag ett stort intresse för hälsofrågor, det vill säga bibehålla en god hälsa och förebygga ohälsa samt ett stort engagemang för att hjälpa den enskilda människan i ett helhetsperspektiv. Detta genom att ge råd, information, behandling, motiverande samtal där livsstil och beteendeförändringar diskuteras. Rökning är en av de största hälsorisker som finns i världen. Den förorsakar många sjukdomar och därför är det extra viktigt att arbeta förebyggande. Under min pågående psykiatriutbildning har jag kommit i kontakt med komplementärmedicin som allt mer har blivit ett intresse för mig. Med komplementära behandlingar menas i detta arbete öronakupunktur. För denna metod finns vetenskapliga bevis (Schönström, 2004). Efter avslutad kurs i öronakupunktur och inköp av nålar i Kina ser jag framemot att få omsätta mina teoretiska och praktiska kunskaper i öronakupunkturbehandling i detta arbete och i framtiden. BAKGRUND Nikotin ett drogberoende Nikotinet i cigaretten är drogen som snabbt ger både det psykologiska och fysiologiska beroendet. Styrkan i beroendet är jämförbart med heroinberoendet. Nikotinet förändrar hjärnans belöningssystem varefter nikotin måste tillföras kontinuerligt för att rökaren skall vara i känslomässig balans och känna sig välmående. Rökningen blir snabbt ett inlärt beteende som förutsätts till både yttre miljöfaktorer och inre kroppsliga stimuli. Rökningen har en stimulerande och lugnande effekt framförallt att varje cigarett tar bort den abstinens som börjar sättas in sedan effekten av den förra cigaretten klingar av. Rökaren fortsätter att röka för att uppnå de positiva kortsiktiga effekterna av nikotinet ( kicken ) och för att undvika den negativa abstinensen. Då drogberoendet är så starkt är det oftast svårt att sluta röka (Tobaksavvänjning, 2006). Enligt Holm- Ivarsson m, fl (2003) upplever cirka 80 procent av dem som slutar röka abstinens och många har svår abstinens. Abstinens symtom: Sug efter nikotin Långsammare puls Nedstämdhet Sömnsvårigheter Irritabilitet, frustration, ilska Koncentrationssvårigheter Ängslan, rastlöshet (a a). 7

8 Rökningens negativa hälsoeffekter Mer än fem miljoner människor i världen kommer varje år att dö i sjukdomar relaterat till rökning. Siffran kommer att stiga till åtta miljoner år 2030 (Kaleta m.fl 2008). I Sverige dör personer varje år av tobaksrelaterad sjukdom. Brittiska läkare har gjort en femtio års uppföljning av tobaksrökens skadeverkningar och det visade sig att mer än varannan rökare avlider i genomsnitt tio år i förtid av en tobaksrelaterad sjukdom och att färre än 60 procent får uppleva sin 70 års dag (Läkartidningen, 2007). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) skadas de som röker av sin rökning och rökningen har negativ effekt på alla kroppens organsystem (a a). Tobaksröken innehåller ett otal carcinogena ämnen i farlighet jämbördigt med asbests, bensen och radon. USA: s miljömyndighet Enviromental Protection Agency (EPA) rapporterade 1992 att passiv rökning kan förorsaka lungcancer hos vuxna. I Sverige har det gjorts beräkningar att nya lungcancerfall varje år orsakas av passiv rökning (Post m.fl 2003). Rökningens skadeverkningar enligt Ta-Peng (2007) är: Lungcancer, blåscancer, mun cancer, KOL, emfysem, hjärt- och kärl sjukdomar för att nämna några (a a). Under de senaste åren har hälsoproblemen relaterat till rökning ökat i antal. Den dominerade orsaken till KOL är tobaksröken. Tobaksrökning medför ökade risker för ett 20-tal dödliga sjukdomar och ett 40-tal funktionella besvär (Dong, 1997). Enligt Post m.fl (2003) beror omkring 80 procent av alla tandlossningssjukdomar på rökning. Impotens är ett större problem hos manliga rökare än hos icke rökare. Rökningen fördubblar risken att få struma, dödligheten i magsårssjukdom är tre gånger så stor hos rökare. Diskarna i ryggen (mellankot skivorna) behöver god näringstillförsel och den minskas av nikotinnivåerna i kroppen. Cigarrettrökning förorsakar också en ökad risk för rynkor i ansiktet, grön starr och ålders blindhet. Riskfaktorer och komplikationer efter kirurgiska ingrepp i buken visar att den som röker löper större risk att få en sårinfektion än den som aldrig har rökt. Vid graviditet får fostret i sig kolmonoxid som motsvarar 38 cigaretter, om mammans cigarett konsumtion är 20 cigaretter/ dag. Till följd av tobaksbrukets många negativa hälsoeffekter är det av oerhört stort värde att försöka minska andelen av ungdomar som varje år börjar röka. Liksom att arbeta aktivt för att de vuxna vanerökarna i befolkningen slutar röka (a a). Därför är det av stor vikt att undersöka metoder som är verksamma för att reducera rökningen i samhället. Genus Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) så har tobaksrökningen minskat bland både män och kvinnor och i alla socioekonomiska grupper sedan 1980-talets början. Det totala tobaksbruket är högt trots minskningen som har varit snabbare hos männen jämfört med kvinnorna. När det gäller könsskillnaderna i cigarrettrökning hör det samman med hur länge rökningen har förekommit i ett land. Rökningen följer samma trend som andra konsumtionsbeteenden för såväl kön som klass. När det gäller ungdomars rökvanor i årskurs nio är den totala andelen av tobaksbrukare 31 procent bland flickor och 25 procent bland pojkar. Ett delmål är att andelen ungdomar som börjar röka ska halveras till 2014 (a a). 8

9 I en populations baserade studie som är genomförd i södra Sverige 2004 på totalt personer i åldrarna år av Sadiq m.fl (2008) visar resultatet att ca 15 procent av männen och 18 procent av kvinnorna rökte 2004 (a a). Etnicitet Det finns fler dagligrökare bland personer födda utanför Sverige än bland svenskfödda. Det går inte att generalisera utan det finns stora variationer och skillnader mellan olika invandrargrupper och mellan män och kvinnor. Utrikesfödda män röker i större omfattning än män som är födda i Sverige. Andelen dagligrökare bland män är internationellt sett lågt i Sverige där män och pojkar röker minst jämfört med övriga Europa. Detta kan delvis bero på att män i Sverige använder snus, som inte finns runt om i världen. Männen från Asien är de som röker mest men även män från Sydamerika, Afrika, Nordamerika samt Väst- och Östeuropa rökte mer än svenska män. Kvinnor födda i andra länder rökte lika eller mindre ofta än kvinnor födda i Sverige. Kvinnor från Asien, Afrika, Sydamerika och Östeuropa rökte hälften så mycket cigaretter som kvinnorna i Sverige (Acta Paediatrica, 2008). Dessa kunskaper kan vara av värde att känna till för att utforma förebyggande insatser. Socioekonomi Det har undersökts om det finns skillnader med avseende på socioeconomi när det gäller avsikten att sluta röka. Denna skillnad förefaller dock liten. En cross-sectional studie utfördes 1997 i Nederländerna bland 602 rökare. Syftet var att undersöka om det fanns några skillnader när det gällde samband mellan rökning, utbildning och socioekonomi. Alla komponenterna i TPB (Teorin om Planerat Beteende) användes under intervjun. Resultatet visade att där var ingen skillnad mellan de som var lågutbildade respektive högutbildad med avseende på positiviteten till att sluta röka (Droomers, 2004). Samhällets övergripande insatser för att reducera rökningen i befolkningen Dessa insatser handlar om lagstiftning (Tobakslagen) en utökning av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSF 1993:17) där det klart uttalas att legitimerad personal såsom läkare och sjuksköterskor som arbetar inom vårdsektorn utöver att behandla även ska arbeta preventivt (Wilow, 2003). Dessutom följer Sverige de internationella riklinjerna för tobaksprevention. Internationella riktlinjer Enligt WHO: s rekommendationer behövs det en effektiv tobaksprevention och en del åtgärder såsom information, utbildning, målgruppanpassade avvänjningsstöd, rökfria miljöer samt lagstiftning. Alla lagar och ansatser som har till syftet att förhindra tobaksbruk och reducera bruket av tobak i en befolkning är hälsoskyddande (hälsopromotiva) (Statens Folkhälsoinstitut 2004). 9

10 Nationellt Tobakslagen (1993:581) med sina 28 infördes 1993 med anledning av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med tobak och tobaksrök. Riksdagen införde 1996 ett beslut om en åldersgräns på 18 år för inköp av tobak (Rydén, 2007). Därefter har det gjorts ändringar från juni 1994 fram till juli 2005 (Lag 2005:369). Inledande bestämmelser 1 På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i denna lag bestämmelser om: Begränsningar av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus Rökfri arbetsmiljö Varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksvaror Begränsningar av handel med och rätten till införsel av tobaksvaror Marknadsföring av tobaksvaror samt användning av vissa varukännetecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster Produktkontroll m.m. av tobaksvaror (a a). Varningstexter på cigarettpaketen och hälsovarningar riktat till rökare Den Europeiska unionen tog ett beslut i september 2004 att alla Europeiska länder skulle införa varningstexter på cigarettpaketen (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Dessa varningstexter har införts då man vet att de kan ha betydelse för den enskildes motivation för att sluta röka. En studie av Willemsen (2005) visade att 14 procent av dem som rökte handlade mindre ofta cigaretter, 32 procent ville inte ha varningstext på cigarettpaket och 18 procent rapporterade att varningstexterna ökade motivationen att sluta röka. Sammanfattningsvis blev det mindre attraktivt att köpa cigaretter speciellt för dem som redan hade funderat på att sluta röka (a a). Magnan m.fl (2009) utförde en studie i två veckor som handlade om hälsovarningar. Deltagarna fick sex-åtta elektroniska meddelande varje dag som handlade om rökningens negativa hälsoeffekter. Resultatet visar att mer än hälften av deltagarna som fick meddelande om hälsofaror med rökningen rapporterade att de hade försökt att sluta röka under studietiden. Forskarna framhöll att den viktigaste faktorn att motivera rökaren att sluta röka är oron för den egna hälsan (a a). Många vårdgivare kommer i kontakt med rökare som önskar hjälp med rökavvänjning, på grund av oro för sin hälsa. Detta till följd av bl.a. samhälleliga insatser för att reducera rökningen i befolkningen, t.ex. hälsovarningar på cigarettpaketen. 10

11 Rökningens kostnader Priset på cigaretterna har en stor betydelse för motivationen till att sluta röka. Därför har Sverige en hög skatt (moms) på cigaretterna (Zhang m.fl 2006 ). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2004) så ger rökning upphov till stora kostnader för både rökaren, staten, landstinget, kommunen samt arbetsgivaren. Varje rökare kostar samhället 1,2 miljoner kronor under ett liv. Totalt kostar rökningen samhället 26 miljarder/ år, beräkningen avser Arbetsgivaren har en merkostnad för den som röker på cirka kronor per år i pauser, och sjukdagar som i genomsnitt är åtta sjukdagar fler/år. Kostnaderna för den som röker är ca 13,000 kronor av årslönen efter skatt, baserat på konsumtionen av ett cigarett paket dagligen (Statens folkhälsoinstitut, 2004 ). Sjukvårdskostnader 2,2 miljarder kronor Sluten vården 591 miljoner kronor Öppenvård 408 miljoner kronor Läkemedel 175 miljoner kronor Sjukskrivningar 18 miljarder kronor (a a). Franz (2008) genomförde en studie i Kalifornien ( ) om prisökning på cigaretter hade någon betydelse för att sluta röka. Resultatet visade att priset på cigaretter har en signifikant effekt (a a). Motivationens betydelse för rökstopp En viktig förutsättning för att rökavvänjning ska lyckas är att patienten är motiverad, intresserad av att göra en beteendeförändring och att livsstilsförändringen kan ha en positiv inverkan på den framtida hälsan (Prochaska m.fl 1984). Det motiverande samtalet har visat sig i flera studier vara ett viktigt hjälpmedel när sjukvårdspersonal ska diskutera livsstil och beteendeförändringar med sina patienter. Tanken om att kanske aldrig mer röka en cigarett kan kännas svår. Att undvika risksituationer som fest och alkohol den första tiden där det är lätt att falla tillbaka är viktig. Det kan ta lång tid att få en identitet som icke rökare och därför behövs beteende träning. Tidvis i möte med människor som befinner sig i en svår social situation kan en rökavvänjning vara omöjlig att klara av. Hälso- och sjukvårdspersonal kan utnyttja sin professionella kompetens och sina breda kontaktytor och använda olika behandlingsmetoder (Statens folkhälsoinstitut, 2004). I en populationsbaserad studie med 3500 rökare i åldrarna år som genomfördes av Jochen m.fl (2008) i fem olika Europeiska länder. I Tyskland, Grekland, Polen, Sverige och England undersöktes det genom frågeformulär om motivationen till att sluta röka och ändra rökbeteendet inom 6-12 månader. Resultatet visade att majoriteten av rökarna ville sluta röka, men i Sverige och England, som har hög tobakskontrollpolicy var motivationen större än i de övriga länderna. Där fanns ingen skillnad mellan könen eller åldersgrupperna i de olika länderna (a a). 11

12 Som vårdgivare är det viktigt att förstå vad som styr beteende förändringar. Vidare att stödja och visa respekt för personen i de olika situationerna. När motivationen har infunnit sig och ett beslut om rökstopp ligger inom snar framtid bör vårdgivaren strategisk hjälpa till att guida patienten rätt, för att förutse de svårigheter, t.ex. abstinens, som ligger framför patienten och hur dessa kan lindras. Motivationen kan skattas med hjälp av en skala från noll till tio. Är skattningen om motivationen sex, eller högre, bedöms sannolikheten att klara av ett rökstopp som god (Post m.fl 2003). Sekundär preventiva metoder Rökavvänjning är vårdsektorns område. Då fler kvinnor är rökare idag är det fler kvinnor än män som behöver hjälp med rökavvänjning och det finns många metoder. Rökavvänjnings epidemiologi visar att 40 procent slutar varje år och mellan fyra och sex procent lyckas att sluta röka med olika metoder. Endast två procent av dessa slutar för alltid (Hughes, 2003). Med detta anses att rökavvänjningen är en svår uppgift för vårdgivaren. År 1998 gjordes en undersökning i hela EU och den undersökningen visade att det var cirka 55 procent av alla rökare som var intresserade av att sluta röka. Sverige låg högst med 85 procent (Boyle m. fl 2000). Därmed finns ett stort behov av rökavvänjning samtidigt som det fortfarande finns få aktiva rökavvänjningsenheter i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Enligt SBU rapport (1998) finns det många metoder för att sluta röka t.ex. rådgivning, behandling med nikotinersättningsmedel, hypnos, akupunktur samt annan läkemedelsterapi. Hypnos ges oftast av en specialist läkare eller psykolog till dem som är mottaglig för metoden. Metoden används inte på dem som har psykiska problem (a a). Det har utförts ca 300 vetenskapliga studier av god kvalitet som berör rökavvänjning. Av dessa studier har 126 analyserats ingående på uppdrag av SBU i Sverige. Studierna visar att rådgivning i samband med kontakter inom hälso- och sjukvården är framgångsrika för att påverka den som vill sluta att röka. Två till tre procent av alla rökare slutar på grund av rådgivning. Läkemedel har också prövats i samband med rökstopp och det finns några rapporter som visar att vissa läkemedel kan öka andelen rökfria i ungefär samma dimension som nikotinersättningsmedel (SBU, 1998). Dessa läkemedel är Bupropion (Zyban) vilket är ett centralstimulerande läkemedel som kan användas vid rökavvänjning och påverkar dopamin och serotoninomsättningen i hjärnans belöningscentrum. Behandlingen är evidensbaserad, beprövad, fördubblar antalet rökfria och har få biverkningar. Dock ska läkemedlet inte ges till personer med epilepsi eller kramptendens, läkemedlet är receptbelagt. Vareniklin (champix) är nikotin receptor antagonist som binder till receptorn och ger en svag egen nikotineffekt (Läkartidningen, 2007). 12

13 Till de mest studerade områdena inom rökavvänjning hör tillförsel av nikotinersättningsmedel för rökavvänjning under abstinensen. Om tillförsel av nikotin i form av plåster (nicotine replacement therapy, NTR) ersätter nikotinet i cigaretter och annan tobak under en rekommenderad övergångsperiod på ca två till tre månader, medan abstinens och vanor bearbetas blir resultaten bättre. Dessa välbeprövade läkemedel är nikotinsugtablett, tuggummi, nässpray, eller inhalator. Detta ökar möjligheten för den som slutar röka, att hantera abstinensen och hindra återfall under den första tiden och dubblar andelen som lyckas (Läkartidningen, 2007). Hughes (2003) gjorde en studie i USA Public Health Service (USPHS) med motivationsintervjuer och beteende terapi samt farmakologiska terapier. Detta för att ta reda på skillnaderna i effektiviteten mellan de olika behandlingsformerna. Slutsatsen blev att alla läkemedel och nikotinersättningsmedel var effektiva på olika sätt men patienterna upplevde någon form av biverkning. Däremot så visade det sig att social support i grupp eller via samtal hjälpte alla som var motiverade att sluta röka (a a). Alternativa metoder för rökavvänjning Intresset för alternativa metoder har ökat. En svensk gallupundersökning presenterade år 1942 att 18 procent av svenska folket någon gång hade besökt en naturläkare, homeopat eller en klok gubbe. År 2000 utfördes en studie i Stockholm som visade att 49 procent av Stockholmarna har besökt någon alternativ medicinsk behandlare. Ansvaret och egenvården för den egna hälsan ökar vilket är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Eklöf, 2004). Akupunktur är terapier som kan användas, behandlingen ges ofta i koncentrerad form under ett par veckor med uppföljning. Evidens och effekter är otillräckligt dokumenterade (Läkartidningen, 2007). Strategier behövs utöver de olika behandlingsformerna när nikotinsuget sätter in Dessa råd ges till alla patienter som slutar röka av svenska vårdgivare inom landsting och kommuner: Fundera över varför du slutade röka Sitt ner och titta på klockan. Röksuget släpper efter en eller två minuter Drick ett par glas vatten Citrusfrukt dämpar suget efter nikotin Motionera Tänk på andningen, ta ett par djupa andetag Borsta tänderna Avslappning Tänk på att du vill sluta (Statens folkhälsoinstitut, 2004 ). 13

14 Vinsterna vid rökstopp I arbetet med patienter som ska sluta röka måste det till ett positivt förhållningssätt. I det ingår att fokusera på det positiva, då den kortsiktiga abstinensen tidvis är svår. Det finns många hälsovinster som kan framhävas. De allmänt kända vinsterna med att sluta röka är många såsom: Bättre kondition, mindre sjukdomsrisk, bättre självförtroende, bättre samvete, känslan av att känna sig friskare/ fräschare och att få en bättre ekonomi (Post m.fl 2003). Dessa hälsovinster (sammanfattade av Folkhälsoinstitutet Sverige) upplyses till alla som slutar röka: Blodtryck och puls blir normala Varmare händer och fötter Bättre kondition Smak- och luktsinne förbättras Friskare ansiktsfärg Bättre blodcirkulation och lungkapacitet Minskar riskerna för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl (a a). Akupunkturens historia Redan under stenåldern fanns det många platser i världen där användandet av slipade stenar, bambo, fiskben och sedermera nålar av metall nyttjades för att bota och läka sjukdomar genom att skära i huden på människor (Luigi m.fl 2007). Ordet akupunktur kommer från latinets acus (nål) och pungere (att sticka). Nålar används för att stimulera kroppens Qi flöde som påverkas och regleras genom att punkterna stimuleras. Ordet Qi kan översättas med energi, livskraft eller livsande. Enligt kinesisk medicin så flödar Qi fram i våra kroppar men om det uppstår störningar så störs också vårt energiflöde och det är då sjukdomar kan uppstå. Det finns ingen som med säkerhet vet hur gammal den kinesiska medicinen är eller TCM (Taditional Chinese Medicine) men troligtvis så rör det sig om minst 4000 år. Kinesisk medicin har ständigt utvecklats och den är holistisk dvs. den utgår från en helhetssyn. Det är först under de senaste tio-tjugo åren som metoden har uppmärksammats i västvärlden. Förutom att metoden ses som effektiv med få eller inga biverkningar krävs det inga stora utrustningar, material och investeringar (Schönström, 2004). Akupunkturen fördes in som behandlingsform 1992 i Göteborg inom området smärtlindring. Den professor inom smärtmedicin som började använda metoden var först med att förstå effekten av akupunktur var förgrundsgestalt inom området. Nålstimulationen representerade en aktivitet i systemet. Denna forskare försökte också klargöra vilken sorts sensoriska stimuli som liknade varandra (Acupuncture in medicine, 2008). 14

15 Öronakupunktur De kinesiska läkarna har varit mycket intresserade av ytterörat, men öronakupunkturen var från början en västerländsk uppfinning. Rufus från Efesos (Antiken) gav namn åt ytterörats små detaljer, i de små vecken och åsarna i örat (Hörselboken, 2008). Doktor Paul Nogier var fadern av modern öronakupunktur som på 1950-talet beskrev tekniken och de reflexpunkter som är representerade i örat. Metoden har funnits i både Egypten, Rom och Grekland 400 år före Kristus. Nyckeln till framgång offentliggjordes under 1950-talet och det var i första hand kineserna som använde metoden. Varje kroppsdel och varje organ finns representerade i ytterörat med en egen punkt. Örat kan liknas som ett foster med huvudet nedåt, ryggen motsvaras av örats ytterkant och de inre organen i centrum och nära hörselgångens mynning. Öronakupunktur är en behandlingsmetod som används över hela världen. Under de senaste åren har forskningen bekräftat att öronakupunktur är effektiv både på akut och kronisk smärta (Luigi m.fl 2007). Det finns cirka 200 öronakupunkturpunkter i örat och var och en av dessa har ett eget namn. Öronakupunkturpunkterna letas fram med hjälp av ett elektroniskt instrument. Om instrumentet ger utslag på en reflexpunkt i örat så indikerar detta på en störning i motsvarande kropps organ. NADA (National Acupuncture Detoxification Association) är en speciell öronakupunkturmetod som upptäcktes redan på 70-talet av en neurokirurg från Hong Kong som använde metoden mot abstinens åt heroin och morfin beroende patienter. Tillvägagångssättet att använda sig av NADA spred sig till andra världsdelar och i Sverige hölls den första kursen NADA punkternas namn är Lever som renar blodet från gift/droger, minskar depression/nedstämdhet. Lungan stärker immunsystemet och reglerar andningen. Njure renar njuren från gift/droger stärker ländryggen. Shen Men är antistresspunkten. Denna punkt dämpar ångest och har en relaxerande effekt. Sympatikus är den lugnande punkten som lindrar ängslan och oro. Det som händer vid nålsticket i örat är att signaler skickas till hjärnan och då frisätts endorfinet (det kroppsegna morfinet) och även andra neuro-transmittorer. NADA behandlingen är standardiserad vilket innebär att samma ovanstående fem punkter i varje öra alltid behandlas med sterila nålar (Landgren, 2006). Akupunktur som behandlingsform Akupunktur i samband med rökavvänjning. Upplevelsen av akupunktur känns ofta som en lindring av abstinensen, mindre drog sug, lugn och ro, bättre sömn och minskad smärta. En fördel med NADA är att behandlingen både kan ges enskilt eller i grupp. Behandlingen är kostnadseffektiv speciellt om den ges i grupp vilket innebär att många kan behandlas tillsammans (a a). Det är individuellt hur en person svarar och reagerar på öronakupunktur. Vid första behandlingstillfället kan ett symtom förvärras några timmar eller upp till en dag. Det är en indikation på att Qi flödet har satts igång. Om patienten intresserar sig för behandlingen får det ofta positiva effekter på hela människan både känslomässigt och mentalt (Schönström, 2004). Det finns ett stort behov av olika metoder för rökavvänjning och många patienter efter frågar alternativa behandlingsformer. Därför finns det ett behov utav att öka kunskaperna om öronakupunktur som behandlingsform. 15

16 Forskning om öronakupunktur Dong m.fl (1997) gjorde en studie i Norge för att undersöka om öronakupunktur behandling i tre veckor reducerade rökbehovet hos motiverade rökare som försökte sluta röka, samt om vissa akupunkturpunkter i örat hade bättre effekt än andra. I studien ingick 46 friska män och kvinnor med en genomsnitts ålder på 40 år som hade rökt i ca 25 år och konsumerade i genomsnitt ca 20 cigaretter dagligen. Deltagarna delades in i två grupper: En test grupp fick öronakupunktur på de punkterna för rökavvänjning i örat och en kontroll grupp fick öronakupunktur på andra punkter i örat. Resultatet visade en reducerad cigarett konsumtion i båda grupperna redan efter första behandlingen. Båda grupperna rapporterade att de efter första behandlingen upplevde ett reducerat sug efter nikotin. Efter sex behandlingar hade mer än 30 procent slutat röka helt i testgruppen. Majoriteten av de övriga ca 60 procent hade halverat sin konsumtion. Resultatet visade att öronakupunktur behandling kan hjälpa motiverade rökare att reducera cigarett konsumtionen (a a). I en annan studie av Dong m.fl (2001) med åtta månaders uppföljningstid, undersöktes 46 män och kvinnor som rökte i genomsnitt 20 cigaretter dagligen. De randomiserades till en test grupp och en kontrollgrupp. Olika akupunktur punkter användes i de båda grupperna. Resultatet i denna studie visar att båda grupperna reducerade sitt intag av cigaretter (a a). Denna studies vinster nu och i framtiden Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSF 1993:17) om omvårdnad inom hälso- och sjukvården poängteras det att läkare och sjuksköterskor har ansvar att inte enbart vårda utan också att förebygga. Sjuksköterskan har enligt sin naturliga roll och efter sjusköterskans kompetensbeskrivning ett ansvar i det tobaksförebyggande arbetet (Wilow, 2003). I den här studien handlar det om det sekundärpreventiva arbetet med att hjälpa patienter att sluta röka, att utöva rökavvänjning med hjälp av öronakupunktur. Detta för att vinna ny kunskap till framtida nytta för patienter som behöver hjälp med att sluta röka och önskar den hjälpen med öronakupunktur. En behandlingsmetod som läkare och sjuksköterskor i sin roll som legitimerad personal med dagens kunskaper har svårt att hjälpa till med eller ge råd om. Samtidigt är det av värde att undersöka anledningar till att patienter tar steget från tanke till handling att starta ett rökslutarförsök för att vidare stimulera flera patienter att ta steget. SYFTE Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Frågeställningar - Vilka motiv låg bakom rökslutarbeslutet - Ger öronakupunktur lindring vid abstinens - Vilka erfarenheter och upplevelser fick vårdgivaren 16

17 METOD Forskningsmetoden är empirisk med kvalitativa intervjuer. Kvale (1997) beskriver metoden som syftar till att studera ett mindre antal individer för att få ökad förståelse för deras livsvärld. Intervjuaren tolkar och registrerar det som sägs och på vilket sätt det sägs. Detta genom att tolka tonfall, ansiktsuttryck och andra kroppsliga uttryck. Vidare är intervjuarens uppgift att förstå innebörden av vad som sägs och vara öppen och lyhörd. Detta för att kunna förnimma nyanser i meningar som kommer till uttryck från den intervjuade. Detta genom frågor som meningsplanet, det underförstådda budskapet eller det som sägs mellan raderna analyseras. Den kvalitativa forskningsintervjun syftar till att erhålla nyanserade och otolkade beskrivningar som återger den kvalitativa mångfalden hos ett fenomen, det deskriptiva (a a). Vidare menar Kvale (1997) den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld. Den kvalitativa forskningsintervjun söker också beskriva specifika situationer ur den intervjuades livsvärld. Därför krävs ett förutsättningsmedvetande hos intervjuaren för att undvika styrning och framförallt är det viktigt att intervjuaren är fokuserad på temat i den intervjuades livsvärld. Dessutom är mångtydigheten och det motsägelser som den intervjuade kan ge uttryck för, ska beskrivas så exakt som möjligt. En intervju kan ge olika resultat beroende på intervjuarens kunskap om och känslighet för ämnet. Foskningsintervjun är ett samspel mellan två människor detta innebär att den mellanmänskliga dynamiken måste beaktas vid såväl intervjun som analysen. För den intervjuade kan detta bidra till en positiv upplevelse, där två människor talar om ett ämne som intresserar dem båda (a a). Kvalitativa metoder syftar på forskningsprocedurer som ger beskrivande data dvs. människans egna skrivna och talade ord och observerbara beteenden (Olsson H, Sörensson S, 2007). Motivationsnivån skattades vid varje behandlingstillfälle från en skala från noll till tio där tio betyder mycket motiverad och noll ingen motivation (Holm-Ivarsson 2003). Samtliga deltagare i denna studie låg på en motivationsnivå på mellan sex och tio vid varje behandlingstillfälle. Det är viktigt att veta att de som undersökts är det som avses undersökas dvs. god validitet och att det görs på ett tillförlitligt sätt med god reliabilitet. Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet (Patel m.fl 1991). Urval I studien ingick åtta kvinnor som frivilligt anmälde sitt intresse för att medverka och därmed var motiverade att sluta röka med hjälp av öronakupunktur. Enligt studiens upplägg var samtliga kvinnor anställda inom Vård och Omsorg och i åldrarna år. De tjänstgjorde i samma stadsdel. Fyra av deltagare var anställda på samma arbetsplats, två tjänstgjorde på natten och två på dagtid. De övriga deltagarna var anställda på olika arbetsplatser i stadsdelen. De hade olika social bakgrund beträffande utbildning, arbete och familj. Att prova rökavvänjning med öronakupunktur var nytt för alla. 17

18 Tillstånd har inhämtades från Vård och Omsorgs enhetschef i Fosie stadsdel. Författaren som själv är anställd som sjuksköterska i Vård och Omsorg lämnade muntligen information om öronakupunktur i samband med rökavvänjning inom de olika verksamheterna. Varje deltagare fick en personlig inbjudan till ett gemensamt informationsmöte, där de mottog både skriftlig och muntlig information om öronakupunktur. Det delades ut informationsmaterial rörande tobakens skadeverkningar som rekvirerats från Apotek och sjukvårdsrådgivning. Materialet var samlat i en liten väska till var och en deltagare. På informationsmötet fick deltagarna bekanta sig med de sterila engångsnålarna (fabrikat Vinco Micro Clean NT -5. Liksom de sterila magnetkulorna (fabrikat Helio ES-05 Macnetic Pellets Gold plated). Öronakupunkturpunkterna var markerade på ett latexöra som också visades. Sök instrumentet Neutralstift Svesa 1070 demonstrerades och samtliga deltagare blev informerade om hur och varför instrumentet skulle användas. Deltagare kriterier Ålder År Varit rökare i 25 år +10 År Cigarett konsumtion 25 cigg/dag +10 Datainsamling Enligt Patel m.fl (1991)så är det viktigt att värna om den enskilda individens integritet så att det inte är möjligt att identifiera vilka individer det rör sig om (a a). Den största fördelen med kvalitativa intervjuer är öppenheten, att det inte finns någon standard teknik eller givna regler. Det är forskaren som presenterar ämnet för intervjun och som kritiskt följer upp svaren på den intervjuades frågor. Under intervjun skrivs anteckningar för att bättre förstå intervjutexten (Kvale, 1997). Öronakupunktur behandlingen pågick under tre veckor i ett rum som var inrett till detta i vårdgivarens hem. Miljön var lugn och avslappnad med levande ljus och lugn musik. Behandlingen skedde i enskildhet under 45 minuter. Därefter intervjuades deltagaren och erbjöds sedan en kopp te. Behandlingsdagarna var två till tre dagar i veckan under tre veckor. Före behandlingen togs en anamnes upp som dokumenterades på ett journalblad. Vid öronakupunktur rengörs öronen med sprit, injektionstork fuktad med 70-% isopropylalkohol, sedan fick öronen lufttorka. Små sterila nålar stacks in 1-2 millimeter under huden på de fem NADA punkterna i båda öronen. Vid NADA akupunktur söktes punkter inte aktivt utan behandlingen utfördes efter ett standardiserat mönster med givna punkter. Verktyget Punktsökaren användes för att söka behovspunkten. Om behovspunkten var aktiv användas den i stället för Njurpunkten. Efter varje behandling erhöll deltagaren magnetkulor som fästes med plåster på de fem punkterna. Dessa magnetkulor fick sitta kvar till nästa behandlingstillfälle. Kulorna utför ett litet tryck på punkten vilket kallas akupressur. Deltagarna blev informerade om att vid flera tillfällen dagligen stimulera sina magnetkulor genom att vidröra dem. Samtliga deltagare besvarade 14 frågor i frågeformuläret (bilaga 5) vid det första tillfället. Vid de sju nästkommande behandlingstillfällena besvarade deltagarna frågorna 1,3,13,14. Efter avslutad behandling besvarades fråga

19 Varje deltagare blev intervjuad enskilt och behandling med intervjuer pågick totalt i ca två timmar/deltagare. Diktafon användes och allt material behandlades konfidentiellt. Vid avslutad behandling och rapportering av studien, kommer allt material att avidentifieras och förstöras. Deltagarna kommer att få ta del av studien när den är färdig. Databearbetning och analys Innehållsanalys användes för att vetenskapligt analysera dokument, såväl skrivna som sådana som återger tal. Innehållsanalysens objekt är kommunikationsinnehållet t.ex. i intervjuer om personers upplevelse Olsson, H Sörensson, S (2007). Innehållsanalys enligt Burnard (1991) (bilaga 6) användes för att analysera textmaterialet. Författaren transkriberade samtliga intervjuer och skrev ner intervjuerna ordagrant och fördjupade sig sedan i materialet som kopierades. De återkommande kategorierna har klippts ut. Intervjumaterialet kodades med en siffra från ett till åtta för att författaren lätt ska kunna identifiera deltagaren. Allt material har förvarats i en pärm i ett låst skåp. Materialet resulterade i sju huvudkategorier med till hörande subkategorier. Etiska övervägande Studien prövades och god känts i Malmö Högskolas Etikprövningsnämnd Dnr HS60-08/1091:5 (bilaga 1). Enligt föreskrifter från Etikprövningsnämnden Hälsa och Samhälle inhämtades tillstånd från enhetschefen i Malmö kommun, Fosie Stadsdel (bilaga 2). Deltagarna fick både muntlig samt skriftlig information om studiens innehåll och syfte samt blev informerade om att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan någon motivering. Samtliga åtta deltagare undertecknade samtyckesformuläret se (bilaga 3). Deltagarna blev informerade om att intervjuerna spelades in och att allt material behandlades konfidentiellt. Efter avslutad studie avidentifierades allt material. Teoretisk referensram och omvårdnadsteori Sjuksköterskeyrket är ett gammalt praktiskt yrke, men som vetenskaplig disciplin är det ungt. Omvårdnadskunskap är en central del av sjuksköterskans kompetens, och omfattar olika färdigheter som sjuksköterskan måste behärska som är kopplade till professionell färdighet. När det gäller olika omvårdnadssituationer så interagerar sjuksköterskan med patienter, anhöriga, kollegor och medarbetare från olika andra yrkesgrupper. Watson som var psykiatrisjuksköterska, beskriver omvårdnad som en disciplin som bygger på humanistiska värderingar. Omvårdnadens mål kan bara genomföras genom en mellanmänsklig relation mellan sjuksköterska och patient (Kristofferssen, 1998). Barbara Carper, omvårdnadsforskare, delar in sjuksköterskans kunskap i fyra grundläggande kunskapsformer, estetisk, empirisk, teoretisk och etisk kunskap. Författaren i detta arbete väljer att knyta an till Watsons och Carpers omvårdnadsteori när det gäller interaktion mellan vård och patient och den egna upplevelsen. Watson menar att visa ett varmt och genuint intresse för patienten som person är ett viktigt första steg i etablerandet av en mellanmänsklig relation som är präglad av förståelse. Vidare att anpassa vården till individen och ha förmåga att sätta sig in i patientens situation (a a). 19

20 Författaren upplever en egen känsla av välbefinnandet att få ta hand om och hjälpa andra människor i olika situationer. Att främja hälsa är mycket mer än att förebygga sjukdom. Watsons mest centrala begrepp i hennes omvårdnadsteoretiska tänkande är omsorg (Care). Sjuksköterskan samarbetar och hjälper patienten med att finna sitt mål. Att utveckla kunskap och fatta hälsofrämjande beslut och återvinna kontrollen över sin livssituation. Sjuksköterskan måste också känna tilltro till sig själv och sin kompetens och genom interaktion och stöd till patientens välbefinnande och hjälpa patienten att välja ett hälsofrämjande beteende (a a). Teorin om planerat beteende Ajzen (1991) redovisar sin Teori om Planerat Beteende/ Theori of Planned Behavior (TPB, se modell 1 s.21) som kan vara till stöd för förändring av personers beteende. Teorin hjälper oss att förstå på vilket sätt som vi kan förändra personers beteende. En persons handling bygger på tro, övertygelse och motivation vilket kommer från personens inre värderingar, attityd, intuition och emotionellt. TPB är en teori som kan förutspå avsiktliga beteende, därför att beteende kan planeras. Ajzen (1991) menar att en handling endast kan bli utförd om individen upplever att hon/han kan bemästra situationen eller händelsen. I denna teori är den upplevda känslan av kontroll en viktig faktor. Andra viktiga faktorer som påverkar hur vi agerar är hur väl vi känner att vi har kontroll över situationen samt att vi söker våra vänner/ närståendes gillande eller godkännande. Det finns tre uppfattningar i teorin om planerat beteende i korthet enligt TPB, är en mänsklig handling vägledd av tre sorters övervägande. Beteende uppfattning och attityd. Dessa uppfattningar om de troliga konsekvenserna av beteende. Normativ uppfattning. Dessa är uppfattningar, benägenheter om de normativa förändringarna hos andra. Kontroll uppfattning. Dessa uppfattningar om närvaro av faktorer som kan göra det lättare eller kan hindra resultatet av ett beteende. När beteende hos personer behöver ändras är det avgörande hur omständigheterna är utformade. Beteendeuppfattning kan visa sig på två sett, antingen är det fördelaktigt eller ofördelaktigt. Detta kan leda till ett socialt tryck eller kontrolluppfattning som ger ökad beteendekontroll. Vidare beskriver Ajzen (1991) att en positiv inställning och tron till beteendeförändringen har stor betydelse för ett lyckat resultat. Han menar också att motivationen till beteendförändringen är en viktig angelägenhet. En fördelaktig attityd och subjektiv norm samt en stor upplevelse av kontroll ökar sannolikheten för att intentionen leder till ett faktiskt handlande (a a). 20

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter

Vattenpipa. rökning med skadliga effekter Vattenpipa rökning med skadliga effekter Fakta i denna folder är huvudsakligen hämtade från rapporten Vattenpipa rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Ladda ner den kostnadsfritt från www.fhi.se/publikationer

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Anonyma Nikotinister en introduktion

Anonyma Nikotinister en introduktion Denna litteratur är uttryckt yttrande översättaren av Nikotin Anonyma Världen Servives godkänd litteratur och är för närvarande inte konferens godkänd. Översättaren är medlem av nikotin. Vi stödjer och

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer