Den summariska processen betalningsföreläggande och handräckning överfördes den 1 januari 1992 till kronofogdemyndigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den summariska processen betalningsföreläggande och handräckning överfördes den 1 januari 1992 till kronofogdemyndigheterna"

Transkript

1 3 Förord Den summariska processen betalningsföreläggande och handräckning överfördes den 1 januari 1992 till kronofogdemyndigheterna från tingsrätterna. Tidigare utgivna handböcker har med åren blivit föråldrade. Detta är en ny och fördjupad bok för den summariska processen. Boken är avsedd främst för den personal inom kronofogdemyndigheterna, som löpande handlägger mål i den summariska processen. Boken ska även användas vid kronofogdemyndigheternas internutbildning. För att underlätta för den som vill fördjupa sig i något avsnitt har källorna i stor utsträckning redovisats i fottext. Boken bör ha ett intresse även för dem som utanför kronofogdemyndigheten sysslar med summarisk process eller är intresserade av frågor inom detta ämnesområde. Författare till boken är kronofogdarna Krister Arnström och Lena Åkerlund. De har i sitt arbete mottagit värdefulla synpunkter från kollegor på kronofogdemyndigheterna. Solna i oktober Eva Liedström Adler

2 Innehåll 5 Innehåll Förord... 3 Förkortningslista Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande Ordinär process Summarisk process Processformerna i den summariska processen Kronofogdemyndighetens avgöranden i den summariska processen Summarisk process i förhållande till utsökningsprocessen Bestämmelser i utsökningsbalken och förvaltningslagen som gäller i den summariska processen 15 2 Ansökan Vad ska ansökan innehålla? Behörig kronofogdemyndighet Svaranden är bosatt i Sverige Svaranden är bosatt utomlands Svaranden är bosatt i ett land som inte är anslutet till vare sig Brysselkonventionen, Bryssel I-förordningen eller Luganokonventionen Avvisning Avskrivning 30 3 Betalningsföreläggandeprocessen Förutsättningar för betalningsföreläggande Yrkanden och grunder Ogrundade eller obefogade anspråk Fastställelse till betalning ur pant Fastställande till betalning ur fast egendom...38

3 6 Innehåll Underrättelse Handräckningsprocessen Förutsättningar för handräckning Yrkanden och grunder Ogrundade eller obefogade anspråk Vanlig handräckning Avhysning Annat fullgörande Särskild handräckning BfL BfL Ansökan om särskild handräckning Interimistiskt beslut Registrering och checklista vid granskning Registrering Checklista 63 6 Föreläggande för svaranden att yttra sig Delgivning av föreläggandet Olika delgivningssätt Ordinär delgivning Särskild postdelgivning Stämningsmannadelgivning Kungörelsedelgivning Surrogatdelgivning Partsdelgivning Vem ska sökas för delgivning? Några speciella situationer Bestridande Betalningsföreläggande och vanlig handräckning Överlämnande Avskrivning Utslag Betalningsfastställelse ur pant 84

4 Innehåll Särskild handräckning 84 9 Utslag och beslut Betalningsföreläggande och vanlig handräckning Betalningsfastställelse ur pant Särskild handräckning Kostnader Inkassokostnader Kostnader i målet Sökandens kostnader Svarandens kostnader Återvinning och överklagande Betalningsföreläggande och vanlig handräckning Återvinning Överklagande Särskild handräckning Överklagande Lagakraft, rättskraft och verkställighet Lagakraft Rättskraft Verkställighet Särskilda rättsmedel Resning Återställande av försutten tid Domvilla Uppgifter i betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen Lag (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet 103 Betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen Gallring och rättelse av uppgifter i databasen Offentlighet och sekretess...104

5 8 Innehåll 15 Kreditupplysningsuppgifter Åberopade lagar m.m Lagtext Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Förordning (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning Förordning (1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos kronofogdemyndighet Lag (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av statens vanämnd 127 Litteraturförteckning Sökord

6 Förkortningslista 9 Förkortningslista BfF Förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning BfL Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning JO Justitieombudsmannen NJA Nytt Juridiskt Arkiv Avd I Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SFS Svensk Författningssamling

7 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande 1.1 Ordinär process Privaträttsliga anspråk som är tvistiga prövas som regel vid tingsrätt (allmän domstol). En talan vid tingsrätt väcks på det sättet att käranden dvs. den part som vill ha rättens förklaring att hans motpart, svaranden, ska fullgöra något inger en ansökan om stämning. Om stämningsansökningen är så fullständig och komplett att den kan läggas till grund för en rättegång i saken, utfärdar rätten stämning med åläggande för svaranden att svara. Med detta inleds de s.k. förberedande förhandlingarna i målet. Förberedelseförfarandet syftar till att klarlägga parternas ståndpunkter dvs. de yrkanden, invändningar, grunder för dessa och den bevisning de önskar åberopa. Förberedelsearbetet kan vara både skriftligt och muntligt. När förberedelseförfarandet är avslutat kan rätten besluta att målet ska företas till prövning i en s.k. huvudförhandling. På grundval av vad som förekommit vid huvudförhandlingen meddelar rätten dom i saken. Om käranden vinner målet, dvs. får rättens bifall till sina anspråk, kan han vända sig till kronofogdemyndigheten med en begäran att myndigheten ska verkställa de anspråk som tingsrätten lagt fast. Den process som nu skildrats kan ta relativt lång tid och samtidigt belasta parterna med relativt höga processkostnader. 1.2 Summarisk process Vid sidan av den ordinära processen har i Sverige sedan länge funnits en möjlighet, för den som har ett betalningsanspråk som inte blivit tillgodosett, att i ett enklare civilt rättegångsförfarande vid domstol, s.k. summarisk process, få ett avgörande, ett s.k. utslag, på sin påstådda rätt. Förfarandet har nästan uteslutande varit skriftligt. Genom den summariska processen har en fordringsägare eller annan rättsinnehavare kunnat när framställda krav lämnats utan invändning av

8 12 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt 1 motparten snabbt och billigt få sina anspråk tillgodosedda. Domstolens avgörande benämndes utslag i mål om lagsökning och slutbevis i mål om betalningsföreläggande. Med åberopande av domstolens avgörande har sedan rättsinnehavaren kunnat vända sig till kronofogdemyndigheten med begäran om verkställighet. Utslaget och slutbeviset om betalningsföreläggande hade alltså samma dignitet som domstols dom. Det kan fortfarande förekomma att kronofogdemyndigheten får in en ansökan om verkställighet av ett av domstol meddelat utslag i lagsökningsmål eller slutbevis i mål om betalningsföreläggande. Ända sedan 1960-talet var en reform av den summariska processen vid domstol aktuell flera gånger utan att framlagda förslag genomfördes. Den 31 maj 1990 antog dock riksdagen, med sex rösters övervikt, förslaget Ny summarisk process (prop. 1989/90:85). Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning trädde i kraft den 1 januari Genom förändringen överfördes den summariska processen vid landets samtliga 97 tingsrätter till de då 24 kronofogdemyndigheterna. Departementschefen framförde i propositionen att sökandena i den rådande summariska processen tvingades framställa sina krav hos två olika myndigheter för att få sina anspråk tillgodosedda. Arbetet med att registrera mål, identifiera parterna och ombesörja delgivning måste ske både hos tingsrätten och hos kronofogdemyndigheten. Genom ett överförande till kronofogdemyndigheterna, som nyligen hade omorganiserats, skulle en förenkling och besparing vara möjlig. Kritikerna av förslaget menade bl.a. att den summariska processen var dömande verksamhet och att det var rättsvidrigt att ge kronofogdemyndigheterna dömande makt. Mot den kritiken anfördes bland annat att det nya summariska förfarandet i första hand fick ses som ett förstadium till verkställigheten. Vid tiden för avgörandet i riksdagen hade flera tingsrätter årslånga balanser i den summariska processen. Samtidigt pågick sedan en tid på det dåvarande Riksskatteverket förberedelser med att ta fram ett ADB-stöd för målhantering. Dessa omständigheter bidrog till att en reform av den summariska processen slutligen kunde genomföras. 1.3 Processformerna i den summariska processen Summarisk process är den gemensamma benämningen för de olika processformerna betalningsföreläggande, vanlig hand-

9 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt 1 13 räckning och särskild handräckning. Vid sidan av processformen betalningsföreläggande finns dessutom ett särskilt förfarande för fastställelse till betalning ur pantsatt egendom. 1 Den summariska processen går ut på att den som har ett civilrättsligt anspråk, sökanden, i uppenbara fall snabbt, enkelt och billigt ska kunna få en förklaring av kronofogdemyndigheten om skyldighet för motparten, svaranden, att fullgöra anspråket. Den summariska processen står öppen för i princip alla former av s.k. fullgörelsetalan. Utanför tillämpningsområdet faller däremot en fastställelsetalan dvs. en talan enbart för klarläggande av om ett rättsförhållande består eller inte, t.ex. för fastställande av vem som är rätt ägare till viss egendom. I den summariska processen, som är helt skriftlig, är parts möjligheter att argumentera och förebringa bevisning starkt begränsade. I tidigare lagstiftning fanns möjlighet för en fordringsägare att i samband med sin ansökan i den summariska processen, om den grundade sig på ett skriftligt fordringsbevis som i original bifogades ansökningen, samtidigt yrka att rätten skulle förordna om kvarstad 2 i avvaktan på rättens utslag i målet. I den nya summariska processen ställs inte längre krav på att sökanden ska förete skriftliga fordringsbevis. Förfarandet ger därför ett sämre underlag för bedömningen av ett yrkande om kvarstad. Möjligheten att få kvarstad beviljad i den summariska processen har därför tagits bort. En sökande som vill få till stånd kvarstad innan ett utslag kan verkställas får dock göra framställning om det vid tingsrätten enligt bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken (62 13 BfL). 1 Detta förfarande ger en fordringsägare en möjlighet att få en förklaring av kronofogdemyndigheten att hans fordran ska fastställas att utgå ur egendom som pantsatts till säkerhet för betalning av fordringen. 2 Kvarstad är en av domstol beslutad åtgärd som syftar till att genom exekutiva åtgärder hos svaranden förhindra att svaranden genom att avvika eller undangömma egendom undandrar sig den betalningsskyldighet domstolen i en blivande dom kan komma att ålägga honom.

10 14 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt Kronofogdemyndighetens avgöranden i den summariska processen Kronofogdemyndighetens avgörande i den summariska processen benämns utslag när en sökande helt eller delvis får bifall till sin ansökan. I andra fall benämns avgörandet beslut. Ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller i ett mål om vanlig eller särskild handräckning vinner laga kraft om inte återvinning eller överklagande sker inom föreskriven tid. Ett lagakraftvunnet utslag har samma rättsliga dignitet som domstols lagakraftvunna dom. Ett utslag i den summariska processen är verkställbart inte endast i Sverige utan även i övriga EU-stater. Enligt särskilda överenskommelser med dessa är svensk kronofogdemyndighet i mål om betalningsföreläggande och handräckning att jämställa med domstol. 3 Kronofogdemyndighetens utslag har således även vid verkställighet i annat EU-land samma dignitet som domstols dom. 1.5 Summarisk process i förhållande till utsökningsprocessen För den summariska processen gäller dels reglerna i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL), dels bestämmelserna i förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning (BfF). Den som i den summariska processen fått ett utslag med ett åläggande för en svarande att fullgöra en viss förpliktelse kan om 3 Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 21 april 2004 förordningen (EG) nr 805/2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. Syftet med förordningen är att domar och andra avgöranden som avser obestridda fordringar ska kunna erkännas och verkställas i en annan medlemsstat i Europeiska unionen (EU) utan att det behövs någon verkställighetsförklaring och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande. Det ska således inte finnas något särskilt exekvaturförfarande i verkställighetsstaten. Med uttrycket dom avses i förordningen varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rubricering. I Sverige avses med uttrycket domstol också svensk kronofogdemyndighet. Se artiklarna 4.1 och 4.7 i förordningen. Förordningen trädde i kraft den 21 januari 2005 och tillämpas fullt ut från och med den 21 oktober 2005.

11 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt 1 15 svaranden inte frivilligt medverkar hos kronofogdemyndigheten begära verkställighet av utslaget. Den process hos kronofogdemyndigheten i mål som rör verkställighet av utslag, domar och andra rättsliga avgöranden benämns utsökningsprocess. För utsökningsprocessen gäller reglerna i utsökningsbalken (1981:774) och utsökningsförordningen (1981:981). Den summariska processen kan alltså sägas utgöra ett förstadium till den rättsliga process, utsökningsprocessen, varigenom en sökandes rättsanspråk kan konkret förverkligas. Den summariska processen och utsökningsprocessen är två från varandra helt skilda rättsprocesser. Processerna har åtskilda databaser för handläggningen. Möjligheterna för handläggare i den summariska processen att få tillgång till uppgifter i utsökningsdatabasen är begränsade och reglerna för avgifter m.m. är helt olika. Den som begär verkställighet i utsökningsprocessen kallas sökande. Sökandens motpart benämns svarande eller, i mål som rör fordran mot honom, gäldenär. 1.6 Bestämmelser i utsökningsbalken och förvaltningslagen som gäller i den summariska processen I den mån särskilda bestämmelser inte har meddelats gäller i den summariska processen i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om utsökningsmål i 1 kap. 3 5 samt 2 kap. 6 9, 18 och 20 utsökningsbalken (66 BfL). De bestämmelser i utsökningsbalken som gäller även i den summariska processen är följande: regeln om vem som handlägger målen i 1 kap. 3 jäv mot förrättningsman 1 kap. 4 5 part och ombud 2 kap. 6 inkommande handlingar 2 kap. 7 tolk och översättning 2 kap. 8 laga förfall 2 kap. 9 beslutsmotivering och fullföljdshänvisning 2 kap. 18 rättelse av skrivfel och dylikt 2 kap. 20 Förvaltningslagen (1986:223) ska tillämpas vid all verksamhet som inte är exekutiv hos kronofogdemyndigheten. Den

12 16 Summarisk process ett förenklat rättegångsförfarande, Avsnitt 1 summariska processen ingår inte i den exekutiva verksamheten. Förvaltningslagens regler gäller därför vid handläggningen i den summariska processen. Bland aktuella paragrafer kan nämnas 4 om serviceskyldighet, 14 om parters rätt att lämna muntliga uppgifter och om parters rätt att ta del av uppgifter. 4 BfL innehåller ingen generell hänvisning till rättegångsbalkens tvistemålsregler. Detta hindrar emellertid inte att det i vissa situationer kan framstå som naturligt att söka ledning i de principer som ligger bakom rättegångsbalkens regler i olika hänseenden. 5 4 Prop. 1989/90:85 s. 51,67 och Prop. 1989/90:85 s. 38 och 145.

13 Ansökan, Avsnitt Ansökan Reglerna för hur ansökningen ska utformas är i stort sett lika för de olika processformerna. Det finns därför anledning att först ta upp de regler som gäller samtliga ansökningar inom den summariska processen. 2.1 Vad ska ansökan innehålla? Ansökan ska vara skriftlig. Regeringen och Skatteverket får föreskriva undantag (9 BfL och 6 BfF). Detta gör det möjligt att medge att ansökan får göras via medium för automatisk databehandling (ADB). Vad ansökningen ska innehålla framgår av 18 BfL. Där hänvisas till 33 kap. 1 rättegångsbalken. Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller hans ombud. Av 19 BfL framgår att den ska ges in i ett original och en kopia. I praktiken godtas emellertid att endast ett original ges in. Eftersom kopian som regel inte behöver bifogas kronofogdemyndighetens föreläggande till svaranden så är kopian i de flesta fall onödig. Det är i princip endast i två typer av mål som ansökningshandlingarna måste bifogas fastställelse till betalning ur viss egendom och särskild handräckning (29 BfL). Båda parternas namn, adress och postadress, person-/organisationsnummer ska alltid anges i ansökan. Boxadresser bör undvikas då sådana kan försvåra delgivningsförfarandet. Även adresser till arbetsplatser eller andra adresser där svaranden kan nås för delgivning ska anges. Detsamma gäller telefonnummer till bostäder och arbetsplatser. Också övriga förhållanden som kan ha betydelse för delgivningen ska anges. Förs parts talan genom ställföreträdare ska motsvarande uppgifter lämnas även beträffande denne. När svaranden är omyndig ska ansökan ändå riktas mot denne. 6 Den omyndige har partsbehörighet men inte alltid 6 11 kap. 1 rättegångsbalken.

14 18 Ansökan, Avsnitt 2 Dödsbo Annan juridisk person Konkursbo processbehörighet. Han saknar då rättshandlingsförmåga. 7 Det är ställföreträdaren som för den omyndiges talan då svaranden inte råder över det talan gäller 8. Den som är 16 år råder själv över vad han förvärvat genom eget arbete. 9 Det innebär att han har rättshandlingsförmåga ifråga om sådan egendom. När svaranden är en juridisk person ska olika uppgifter lämnas angående företrädare beroende på vilken typ av juridisk person det gäller. Detta har sin grund i att delgivning ska ske med rätt person. När dödsbo står som sökande kan det företrädas av antingen samtliga delägare eller någon delägare som fått fullmakt från de övriga. Det kan även företrädas av en boutredningsman om sådan är utsedd. Ett dödsbo som står som svarande företräds av antingen samtliga delägare eller en av dem under förutsättning att denne sitter i boet. Dödsbodelägare kan också i detta fall lämna fullmakt till annan delägare att företräda honom. Dödsboet kan även såsom svarande företrädas av boutredningsman. Om sökanden känner till att dödsboet företräds av boutredningsman ska dennes namn uppges. I annat fall ska ansökan innehålla uppgifter avseende samtliga dödsbodelägare. Beträffande annan juridisk person framgår det av registreringsbeviset vem som är företrädare. När det gäller ideella föreningar finns inget speciellt register annat än om de driver näring. Om en ideell förening står under tillsyn av länsstyrelsen så får den ett registreringsnummer hos denna. Det är styrelsen som företräder föreningen. Styrelsen utses av stämman. Särskilda personer kan av styrelsen eller stämman ges fullmakt att företräda föreningen. 10 Problem uppstår ibland ifråga om bolag som gått i konkurs. Konkursboet är en separat juridisk person. Konkursboet består av den samlade egendomen som tillhör konkursgäldenären. 7 Det betyder att han kan vara part i målet men att han inte får föra sin talan själv. Se även Ekelöf, Per Olof, Rättegång: andra häftet, 6 reviderade uppl., s. 42 ff. 8 NJA 1985 s kap. 3 föräldrabalken. 10 Johansson, Svante, Nials svensk associationsrätt i huvuddrag, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2005, s. 244.

15 Ansökan, Avsnitt 2 19 Konkursgäldenären Likvidation Konkursgäldenären är själva bolaget i konkurs. Konkursförvaltaren företräder enbart konkursboet. Om talan förs mot ett konkursbo angående egendom i boet så är det således konkursförvaltaren som är företrädare. Förs talan mot konkursgäldenären, dvs. bolaget i konkurs angående exempelvis en fordran mot konkursbolaget, så företräds detta av den som ägde företräda bolaget vid konkursutbrottet. 11 Konkursförvaltaren har dock rätt att inträda i processen vid sidan av företrädaren. 12 När en fysisk person går i konkurs omhändertas dennes samlade tillgångar av förvaltaren. Gäldenären får inte råda över egendomen. Han får inte åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen. Ifråga om likvidation gäller att likvidatorn, om sådan är utsedd, företräder bolaget i likvidation. Denne träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe. 13 Företräds sökanden av ombud ska ombudets namn, adress och telefonnummer liksom dennes referensnummer på målet anges. Ombud behöver inte styrka sin behörighet genom fullmakt annat än om kronofogdemyndigheten finner det behövligt. 14 Fullmakt ska således normalt bara behöva företes på kronofogdemyndighetens uttryckliga begäran. Föreläggande att förete fullmakt torde i allmänhet inte behöva utfärdas i fråga om advokater, inkassoföretag och andra vanligt förekommande ingivare som är kända för kronofogdemyndigheten. Om en uppgift som lämnats om någon av parterna skulle ändras eller behöva kompletteras ska sökanden genast anmäla detta till kronofogdemyndigheten (2 BfF). 11 Se 25 kap. 49 aktiebolagslagen (2005:551), vilken lag träder i kraft och 13 kap. 48 aktiebolagslagen (1975:1385), vilken lag upphör att gälla Se angående detta 3 kap. 9 konkurslagen. 13 Se 25 kap. 30 aktiebolagslagen (2005:551), vilken lag träder i kraft , 13 kap. 29 aktiebolagslagen (1975:1385), vilken lag upphör att gälla kap handelsbolagslagen, 11 kap. lagen om ekonomiska föreningar samt 7 kap. stiftelselagen BfL jämförd med 2 kap. 6 utsökningsbalken.

16 20 Ansökan, Avsnitt 2 Flera svarande Nödvändig processgemenskap Flera sökande En ansökan i den summariska processen får rikta sig mot flera svarande. 15 En förutsättning är dock att ansökningen beträffande var och en stöder sig på väsentligen samma grund (6 BfL). Som exempel kan nämnas ansökan riktad mot borgensmän med solidariskt betalningsansvar. Om det finns flera svarande ska ansökan lämnas till kronofogdemyndigheten i den region där någon av dem är bosatt. I vissa fall är det nödvändigt att ansökan riktar sig mot flera svarande, nämligen i de fall då s.k. nödvändig processgemenskap råder. Dessa rättsförhållanden kan sägas vara odelbara på så sätt att endast ett avgörande kan ges för alla som har del i saken. 16 Ett sådant fall är servitutstvist 17 där två personer är samägare till en tjänande fastighet. Exempelvis anser sig ägaren till en härskande fastighet ha rätt att ta väg över ett markområde och ansöker om att en vägbom som satts upp ska tas bort. Det går i ett sådant fall inte att ansöka mot endast den ene av ägarna till den tjänande fastigheten. Den andre kommer också att drabbas av ett eventuellt utslag. Ansökningen måste därför riktas även mot denne. Samma sak gäller när makar gemensamt hyr en lägenhet. Ett annat exempel är det fall där en hyresfastighet ägs av flera personer och avhysning yrkas mot en hyresgäst. 18 Ytterligare ett exempel gäller betalningsfastställelse ur fast egendom. Försäljningen kommer då att drabba båda ägarna. Se nedan under avsnitt 8 angående de problem som kan uppstå när ansökan bestrids av endast en eller några av svarandena. Flera sökande kan ge in en gemensam ansökan, men de måste då ha identiska yrkanden. 19 Ansökan omfattar i enlighet med 16 BfL även ansökan om verkställighet om inget annat anges. Sökanden ska själv uppge ifall han har några särskilda yrkanden i fråga om verkställigheten. Då ingenting anges i ansökningen sker verkställighet enligt reglerna för fullständig tillgångsundersökning. Krono- 15 Prop. 1989/90:85, s Prop.1989/90:85, s. 53, jfr 14 kap. 8 stycket 2 RB. 17 Servitut innebär en inskränkning i en ägares dispositionsrätt över sin fastighet (den tjänande) till förmån för ägaren till en annan fastighet (den härskande). 18 Holmqvist, Leif & Thomsson, Rune, Hyreslagen, en kommentar, 7 uppl., s. 447 f och BD 113/1987 samt RBD 11/ Prop. 1989/90:85, s. 54.

17 Ansökan, Avsnitt 2 21 Behörighetsregler (forumregler 21 ) i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) fogdemyndigheten ska inte förelägga sökanden att komplettera ansökan ifråga om detta. 20 Sökanden ska ange sitt yrkande som måste vara klart och tydligt formulerat. Det får inte råda någon tvekan om vad sökanden önskar. Svaranden måste ha möjlighet att ta ställning till sökandens yrkande. Här måste beaktas att utslaget senare även ska vara möjligt att verkställa. Vid behandlingen av varje särskild processform kommer närmare att gås igenom vad yrkandet ska innehålla. Även grunden för yrkandet måste anges, dvs. skälen för att svaranden anses vara skyldig att fullgöra yrkandet. Svaranden måste således få möjlighet att bemöta det sökanden menar är anledningen till ansökan. Mer preciserade krav på vad grunden ska innehålla tas upp under varje processform för sig. Begär sökanden ersättning för kostnader i målet ska detta anges i ansökningen tillsammans med uppgift om vilka kostnaderna är samt även hur stora de är (17 BfL). Se nedan avsnitt Behörig kronofogdemyndighet Svaranden är bosatt i Sverige Om en ansökan om betalningsföreläggande avser en fysisk person ska den göras hos kronofogdemyndigheten i den region där svaranden har sitt hemvist dvs. där svaranden är bosatt. Om svaranden är ett dödsbo ska ansökan göras hos kronofogdemyndigheten i den region där den avlidne senast var bosatt (6 första stycket BfL). Det är alltså den aktuella bostadsadressen som är avgörande för kronofogdemyndighetens behörighet att ta upp ansökan. Vid en ansökan mot en juridisk person är det huvudregeln enligt i 10 kap. 1 2 st. rättegångsbalken den ort där den juridiska personen har sitt säte, som styr behörigheten. Det betyder bland annat att en ansökan mot ett bolag, en förening eller en stiftelse som regel ska göras hos kronofogdemyndigheten i den region där styrelsen har sitt säte. Om säte för 20 Prop. 1989/90:85 s Forum (pl. fora): Den i lokalt hänseende kompetenta domstolen. Betyder egentligen torg, den plats där domstolen i det antika Rom sammanträdde.

18 22 Ansökan, Avsnitt 2 styrelsen inte är bestämt eller någon styrelse saknas gäller i stället som hemvist den ort där förvaltningen föres (10 kap. 1 3 st rättegångsbalken). Utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige genom filial, ska vid prövning av forumfrågan ses som svenska rättssubjekt om filialen finns registrerad hos Bolagsverket. 22 Som alternativ till ovannämnda forumregler gäller att en sökande också har möjlighet att vända sig till den kronofogdemyndighet där egendom finns som tillhör svaranden eller där verkställighet annars lämpligen kan ske (6 andra stycket BfL). Om svaranden äger till exempel en båt eller en sommarstuga, som finns i annan region än där han är bosatt, har sökanden möjlighet att med sin ansökan vända sig till kronofogdemyndigheten i den regionen. Vid en eventuell verkställighet av ett blivande utslag kommer målet i den summariska processen och utsökningsprocessen i sådant fall att handläggas av samma myndighet vilket kan förenkla och påskynda handläggningen. En ansökan som riktar sig mot flera svarande med hemvist i olika regioner, får tas upp av en kronofogdemyndighet som är behörig i fråga om någon av dem. Som en förutsättning gäller dock att ansökningen beträffande var och en dem stöder sig på väsentligen samma grund (6 3 st BfL). Om sökandens anspråk grundar sig på till exempel en revers med en låntagare och en person som gått i borgen för lånet med hemvist i olika regioner kan fordringsägaren välja att lämna sin ansökan gällande båda till kronofogdemyndigheten i den region där en av dem är bosatt. Forumreglerna är bindande för kronofogdemyndigheten och kronofogdemyndigheten ska självmant pröva sin behörighet (7 BfL). Kronofogdemyndigheten ska godta den adress till svaranden som ingivaren anger, om det inte finns anledning att anta att den är oriktig (7 BfL). De omständigheter som gör myndigheten behörig måste enligt 18 BfL anges i ansökningen, om de inte framgår på annat sätt, i mål mot fysisk person t.ex. genom adressuppgiften. Om en ansökan inte innehåller några uppgifter om de förhållanden som gör myndigheten behörig och om svaranden enligt ansökningen inte är bosatt i regionen, bör kronofogdemyndigheten utan vidare skicka ansökningen till myndigheten i den region där svaranden uppges 22 Se lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

19 Ansökan, Avsnitt 2 23 vara bosatt. 23 Om ansökan görs i den region där svaranden bor behövs alltså inga ytterligare förklaringar i saken. Om en ansökan görs i annan region, där t.ex. egendom finns, ska det framgå att egendom finns i den regionen. Om en ansökan avseende en juridisk person görs i en annan region än den där den juridiska personen har sitt säte, måste sökanden ange vilka omständigheter som ändå gör myndigheten behörig. Brister i dessa hänseenden kan avhjälpas genom att sökanden föreläggs inkomma med kompletterande uppgifter. En ansökan som görs hos en kronofogdemyndighet som inte är behörig, ska när detta klarlagts genast överlämnas till en kronofogdemyndighet som enligt vad handlingarna utvisar är behörig (8 BfL). En myndighet som i och för sig är behörig kan överlämna målet till en annan myndighet som också är behörig om det är lämpligare att handlägga målet på den andra myndigheten. Detta gäller om målet inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den första myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett överlämnande skulle främja målets handläggning (8 BfL). Myndigheterna bör innan överlämnande sker ha samråd i frågan. Har de olika uppfattning ska den myndighet där svaranden har sitt hemvist besluta (10 BfF). Sker överlämnande ska vidare handlingarna i målet sändas till denna liksom de upplysningar som kan vara av betydelse för den fortsatta handläggningen, lämnas till den mottagande myndigheten (11 BfF). Dessutom ska sökanden, och även svaranden om myndigheten har kontakt med denne, underrättas om överlämnandet. Ansökan ska alltid anses gjord när den kom in till den första myndigheten. När en kronofogdemyndighet tagit upp ett mål och utfärdat ett föreläggande för svaranden får målet inte överlämnas till annan kronofogdemyndighet. 24 Om en svarande blivit delgiven på en adress i en annan region, får den första myndigheten inte översända målet för fortsatt handläggning i den regionen. Det är således inte tillåtet att flytta målet efter det att föreläggandet utfärdats, inte ens om kronofogdemyndigheten redan från början varit obehörig och felaktigt tagit upp ansökningen. 23 Prop. 1989/90:85 s Häggman, Bertil, Boström, John & Linders, Jan, Betalningsföreläggande och handräckning, 5 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm 1999, s. 51.

20 24 Ansökan, Avsnitt 2 Behörighetsregler enligt internationella överenskommelser Brysselkonventionen och Bryssel I-förordningen Svaranden är bosatt utomlands Olika regler gäller beroende på om svaranden har hemvist i ett land som tillträtt Brysselkonventionen, Bryssel I-förordningen eller Luganokonventionen. Om svaranden inte har hemvist i något i de till dessa överenskommelser anslutna länderna gäller ytterligare andra regler. Om kronofogdemyndigheten vid sin behörighetsprövning i målet kommer fram till att konventionerna eller förordningen är tillämpliga sätts forumreglerna i BfL och rättegångsbalken ur spel. Behörighetsreglerna i konventionerna eller förordningen tar då över. Reglerna i Brysselförordningen och Bryssel I-förordningen är komplicerade. Tillämpningen av dessa kräver därför särskilda rättsliga överväganden. I mål där dessa regler är aktuella är det särskilt viktigt att grunden för det framställda yrkandet är uttömmande. Vid sin behörighetsprövning måste kronofogdemyndigheten beakta bland annat om anspråket är av privaträttslig eller offentlighetsrättslig karaktär och om fordringen är av sådan typ att den omfattas av de specialregler som gäller för bland annat försäkrings- och konsumenttvister och tvister hänförliga till fastighet. Den omständigheten att kronofogdemyndigheten ansett sig behörig att ta upp en ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning utesluter inte att kronofogdemyndigheten i ett senare skede av handläggningen ändå måste avvisa ansökningen. Kronofogdemyndigheten måste således i varje steg i processen bevaka händelseförloppet och pröva sin behörighet. Bevakningen av behörighetsfrågorna kräver därför kvalificerad juridisk kompetens. Sedan den 1 januari 1999 gäller konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, den s.k. Brysselkonventionen, 25 som lag i Sverige. Skyldigheten för Sverige att följa konventionens behörighetsregler är en följd av det svenska medlemskapet i Europeiska unionen (EU). Konventionens särskilda behörighetsregler gäller inte bara vid ordinär process 25 Brysselkonventionen har sin grund i det s.k. Romfördraget 1957, som föreskriver att medlemsländerna ska förhandla med varandra på olika områden i syfte att bl.a. förenkla formaliteterna för ömsesidigt erkännande och verkställighet av olika rättsliga avgöranden. Brysselkonventionen ingicks 1968 mellan de ursprungliga staterna i EG (numera EU) Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogden BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogdemyndigheten GÄVLEBORGS LÄN 801 2 9 GÄVLE FÖRELÄGGANDE Datum 2010-12-29 840107*9622 Målnummer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 september 2012 Ö 5396-11 KLAGANDE Themco Ekonomiska förening, 769621-2807 c/o TN Ombud: Advokat LS MOTPART Lifestyleurlaub Corp.,

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning I N F O R M A T I O N KFM 926 utgåva 7. Utgiven i JANUARI 2008. Betalningsföreläggande och handräckning I den här broschyren beskrivs hur en ansökan till Kronofogden ska vara utformad, vilka typer av ärenden

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna 1 Avdelning 3 DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna Mål nr T 3674-12 PARTER KÄRANDE Centrala Studiestödsnämnden, 202100-1819 Kravenheten 851 82 Sundsvall Ombud: Jur.kand. Ingemar Wangehall CSN Umeå Box 144 901

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

1(12) Betalningsföreläggandeenheten SÄRSKILD HANDRÄCKNING. Datum 2013-04-16

1(12) Betalningsföreläggandeenheten SÄRSKILD HANDRÄCKNING. Datum 2013-04-16 1(12) SÄRSKILD HANDRÄCKNING Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 50 Skeppsbrogatan 41 0771-529 400 010-573 8970 971

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 april 2012 Ö 5553-09 KLAGANDE Concorp Scandinavia AB, 556588-6990 Ombud: Advokat SB MOTPART Karelkamen Confectionary AB (tidigare Xcaret

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 oktober 2005 Ö 4968-04 KLAGANDE Fila Sport S.p.A. Viale Cesare Battisti 26 13900 Biella Italien Ombud: Advokat SB MOTPART Maersk Sverige

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2015 Ö 5099-13 KLAGANDE Hallskär Stockholm AB, 556764-3589 Ombud: Advokat L B MOTPARTER 1. Stockholms Ridhus AB, 556753-1636 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB.

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. % Kronofogden 1(6) 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 september 2008 Ö 2280-08 KLAGANDE P-OP SAKEN Klagan i hovrätt över domvilla ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Nedre Norrlands beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 juni 2013 Ö 2926-12 KLAGANDE EBN i Göteborg Aktiebolag, 556420-0680 Stålverksgatan 14 417 07 Göteborg Ombud: Advokat OW och advokat

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna; SFS 2014:256 Utkom från trycket den 13 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Regeringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 maj 2008 T 3379-06 KLAGANDE BS Ombud: JA MOTPART IF Metalls Arbetslöshetskassa (tidigare Metallindustriarbetarnas Arbetslöshetskassa)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 november 2003 Ö 472-03 SÖKANDE J Z Ombud: advokaten O N MOTPARTER 1. Dödsboet efter I S Ställföreträdare: P-O S 2. S S Ombud: affärsjuristen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2005 Ö 4803-03 KLAGANDE 1. GW Ombud: advokaten SE 2. IW MOTPART SW Ombud: advokaten AS SAKEN Rättegångshinder ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET Antagna av kommunstyrelsen den 11 februari 2009 INNEHÅLL SYFTE... 3 KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET... 3 GOD INKASSOSED... 3 ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

.PROTOKOLL 2008-03-04 F öredragning i Stockholm. Gertrud Lennander, Torgny Håstad, Ella Nystt:öm, Per Virdesten (referent) v [/ V

.PROTOKOLL 2008-03-04 F öredragning i Stockholm. Gertrud Lennander, Torgny Håstad, Ella Nystt:öm, Per Virdesten (referent) v [/ V .PROTOKOLL 2008-03-04 F öredragning i Stockholm Iq..Aktbilaga Mål nr Avdelning 2 (~\ll(o~ Sida 1 (3) Inskrivet i domstolens r~ister uader nr 1J..Z ~.J:?:. Luxemburg den 1 2. 03. aoo För jdesekretema, Telefax

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Föreningen bestred yrkandet. Yrkat belopp och sättet att beräkna ränta har vitsordats såsom skäliga i sig.

Föreningen bestred yrkandet. Yrkat belopp och sättet att beräkna ränta har vitsordats såsom skäliga i sig. En kommuns dispositionsrätt över en fordran på anläggningsavgift medför inte att ett återkallat krav senare kan riktas mot någon annan därför att den som var fastighetsägare när fordran förföll till betalning

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling SFS 0668-0666.fm Page 1 Tuesday, June 7, 2011 3:31 PM Svensk författningssamling Fastighetsmäklarförordning; utfärdad den 19 maj 2011. Utkom från trycket den 10 juni 2011 Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande. Rättsliga frågor

Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande. Rättsliga frågor Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande Rättsliga frågor 2 Handbok för tillämpningen av förordningen Innehållsförteckning I. Inledning: Det europeiska civilrättsliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juni 2013 Ö 1956-12 KLAGANDE OCH MOTPART SH Ombud: Advokat GS KLAGANDE OCH MOTPART TRS SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 26

Läs mer