moderna läkare Tema: Att läsa utomlands AT-ranking / Korsordstävling / Sudoku / MSF Appendix

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "moderna läkare Tema: Att läsa utomlands AT-ranking / Korsordstävling / Sudoku / MSF Appendix"

Transkript

1 moderna läkare ORGAN FÖR SVERIGES YNGRE LÄKARES FÖRENING #04/2009 ÅRGÅNG 68 Tema: Att läsa utomlands AT-ranking / Korsordstävling / Sudoku / MSF Appendix Nu 8 sidor!

2 Kunskap för klokare vård Välkommen till Medicinska riksstämman november Den Medicinska riksstämman är den svenska läkarkårens viktigaste mötesplats. I år kommer vi genomgående att ha fokus på kunskapsöverföring för klokare vård. Som besökare kan du ta del av ett både spännande och kvalificerat vetenskapligt program, bli inspirerad av kollegor i forskningens framkant eller ta del av det senaste i utställningen är den Medicinska riksstämman större än någonsin och kommer att arrangeras parallellt med två mässor från närliggande kompetensområden bioteknik och laboratorievetenskap. Detta kommer att innebära nya tvärvetenskapliga möten och möjlighet att diskutera med människor du kanske inte möter någon annanstans. På kan du anmäla dig till de vetenskapliga programmen, förregistrera ditt besök, se vilka företag som ställer ut och mycket mer. Välkommen till Stockholmsmässan den november! Stockholmsmässan, Mässvägen 1 Älvsjö Tel: Fax:

3 r a? rläkare krävs nio iner på läkarprot av hela kursen vikariera inom. t kontrollera att uppfyller dessa att du i början ett studieintyg. t är att det sker aldrig dispens an examen. En ock kandidater ingsformer, t.ex. har du i princip ar som en legitit föra journal, du n bli anmäld till inom hälso- och gränsade. Innan även under AT) skriva läkemedel ten inte till dig moderna läkare innehåll 04/2009/2007 Tema Att läsa utomlands Väl valda länkar Facklig information inför ditt vikariat 13 har du frågor? Kontakta din lokala SYLF-avdelning om du blir behandlad på ett orättvist eller felaktigt sätt på din arbetsplats, eller om du har frågor som rör din anställning. Kontaktuppgifter finns på SYLFs hemsida Information om MSFs lokala avdelningar finns på Du kan också kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning: Stöd till vikarier 21 Foto: Maria Joelsson 5-10 läkare innan legitimation Risk för patienter Sveriges yngre läkares förening SYLF Tidskrift Moderna Läkare Redaktör och ansvarig utgivare: Martin Wohlin, e-post Grafisk produktion: Josefina Ott Kann. Tryck: Sörmlands Grafiska, Annonser samt prenumerationer: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm, tel , fax , e-post Styrelse: Ordförande Heidi Stensmyren, Martin Wohlin, Lena Ekelius, Ulf Österstad, Anders Åkvist, Maria Joelsson, Peter Olsson. Kansli: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm, tel , fax , e-post Pg 768-2, Bg Internet: och Sveriges Medicine Studerandes Förbund - MSF Tidskrift Appendix: Redaktör och ansvarig utgivare: Mihai Radulesu, e-post Styrelse: Ordförande Yosef Tyson, Sabina Chaudry, Björn Welander, Maria Kolk, Aindréas O Neill, Niklas Gustafsson, Ingrid Sjöstrand, Charbel Thalani, Erik Lidgård. Internet: Adressändring: Gå in på SYLFs hemsida och ändra din adress om du flyttar eller vill ha Moderna Läkare till en alternativ adress. Facklig information inför ditt första vikariat ATranking Att läsa utomlands Fler än svenska läkarstudenter läser utomlands. Hur ser deras vardag ut? Vad krävs för att komma in och ta sig igenom utbildningen? Moderna Läkare har träffat dina blivande kollegor och frågat. Dessutom har årets AT-ranking kommit! Martin Wohlin Redaktör Ledare 4 Läkarstudenter tvingas utomlands 5-6 Johanna trivs i Budapest 7 Tove började om i Linköping 8-9 Att studera i Riga och St. Petersburg 10 Ordförande har ordet 11 Webbdesign på arbetstid 13 AT-ranking Överbeläggning en patientsäkerhetsrisk 16 Nya SPUR kollar in ST 17 Ett svek i tålamod Bästa handledarna, Insändarreplik 19 Nya regler för brottsdömda studenter 20 Vikariestöd, SYLF Stockholm, Sudoku 21 Korsord, Ankan ny krönikör 24 Appendix Omslagsfoto: Maria Joelsson nästa nummer 05/2009 utgivningsdag 27/11 materialdag 6/11 Moderna Läkare 04/2009 3

4 ledare En ny AT? Hur bra är dagens AT och går den att göra bättre? Frågan är ständigt aktuell för SYLF som nyligen lanserade en AT policy. På senare tid har allt fler aktörer börjat intressera sig för ämnet, däribland myndigheter och organisationer som Läkaresällskapet. Varför är AT aktuellt just nu? Av flera skäl. Såväl läkarutbildningen som ST har på senare år reformerats och en modernisering av AT är därmed ett naturligt steg i ett totalgrepp på läkares utbildning. Som ytterligare ett motiv till översynen anges också harmonisering av regler inom EU. Läkare från en del EU-länder blir legitimerade direkt efter examen, vilket skapar en ojämn konkurrenssituation på den internationella arbetsmarknaden. Som alltid spelar också samhällsekonomi in. Det ska inte vara dyrare än nödvändigt att producera en läkare. SYLFs lokalavdelningar vill bevara ett system med en utbildningstjänst efter universitetsstudierna och är inte positivt inställda till att läkarlegitimation ska delas ut direkt efter läkarutbildningen i dess nuvarande form. Detta framkom på SYLFs fullmäktigemöte i våras. Diskussionen utmynnade i att tjänstgöring med yrkes ansvar, under handledning, bör föregå läkarlegitimation. än motsvarande tid som vikarierande underläkare för att behålla sin legitimitet. AT-läkare idag verkar i ett vakuum. De är inte integrerade i verksamheten och har liten möjlighet till inflytande. AT-läkarna står ofta utan det naturliga bollplank som en chef utgör. Vem ska en AT-läkare vända sig till då det uppstår problem? Vem har helhetsansvaret för arbetsmiljö och för frågor rörande läkarens kompetens, eventuell sjukdom och rehabilitering? Med vem ska AT-läkaren ta upp sina ambitioner att bli chef, forskare eller kanske klinisk lärare? Om man menar allvar med att läkare måste ta ansvar för sjukvårdens ledning behövs tidig utbildning, inte bara i ledarskap av det medicinska teamet utan också i sjukvårdsorganisation. Den ickemedicinska utbildningen måste prioriteras. Frågor om liv och död och om svåra etiska ställningstagande måste få eget utrymme och tid för reflektion måste finnas. En diskussion om AT får ofrånkomligen också en tidsaspekt. Idag får man i genomsnitt vänta 7,2 månader på ATtjänst och AT-blocken verkar bli längre och längre allra senast med specialvarianter som psykiatri- och primärvårds- AT. Vore det då inte bättre att göra allt för att korta ner tiden till specialistbeviset däribland en kortare AT? Argument finns både för och emot. Tolkningen varierar. Ger en lång AT alla läkare en solid och nödvändig grund eller är det en bemanningslösning, skapad av landstingen, som fördröjer läka rens väg till specialist? Ur lönesynvinkel kan det vara bra med flera karriärsteg, men samtidigt är lönesteget efter AT så stort och arbetsmarknaden för den legitimerade läkaren så mycket större än för den icke-legitimerade att pengavärdet av AT är svårtolkat. Intresset för SYLFs åsikt i AT-frågan är glädjande stort. Det är egentligen inte förvånande. Våra AT-medlemmar är experter på användarperspektivet och våra ST-medlemmar vet hur AT förberett dem för resten av läkarkarriären. Det är där för viktigt att vi nu tänker nytt och för fram våra åsikter om både ATs form och inne håll utan att hålla fast vid det gamla eller tvångsmässigt förändra. Målet måste alltid vara att förbättra. Varumärket legitimerad läkare måste stärkas. Innan beslut om ATs vara eller inte vara tas, bör vi inom professionen sätta ner foten och diskutera vilka kompetenser en legitimerad läkare ska besitta för att vara värdig titeln. Hur vägen fram till legitimation ser ut måste bli en senare fråga. Även om principen med tjänstgöring före legitimation fick starkt stöd, framkom många synpunkter på AT i dess nuvarande form. Däribland påtalades en växlande kvalitet på AT, mellan landsting och regioner men också mellan de olika blocken under AT, och att de mål som Socialstyrelsen formulerat för tjänstgöringen används mycket sporadiskt för styrning av AT-läkares utbildning. Balansen mellan AT-läkarens produktion och utbildning måste viktas mer till utbildningens fördel i det avseendet. Tjänstgöring under god handledning för att erhålla de kompetenser som behövs är målet något som idag ofta får stryka på foten då AT-läkare flitigt används för att fylla hål i schemat. Placering som avdelningsunderläkare framför diktafonen duger inte när man tvingar nya läkare till en tjänst som förbjuder dem att flytta under minst ett och ett halvt år, oftast längre. AT måste tillföra något mer SYLF styrelse från vänster: Martin Wohlin, redaktör, Anders Åkvist, Emma Spak, Johan Zelano, Lena Ekelius, ordförande, och Sofia Rydgren. På bilden saknas Mara Bybrant. Foto: P.O. Bejsjö 4

5 Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson kom båda till Rumänien med hjälp av studieförmedlingar. De hade helst läst i Sverige men är ändå nöjda och trivs i landet. Foto: Scanpix Läkarstudenter tvingas utomlands När svenska studenter inte kommer in på läkarutbildningen hemma åker många till Rumänien. Cluj-Napoca ligger i hjärtat av Transsylvanien och är en av Rumäniens främsta studentstäder. Lite av en rumänsk motsvarighet till Lund eller Uppsala en gammal anrik universitetsstad med en vacker stadskärna som kryllar av studenter. Så här i början av terminen, när det är dags för inskrivning till höstens program och kurser, bildar de långa köer utanför respektive fakulteter. Och vid den medicinska fakultetens hög kvarter talar varannan i folksamlingen svenska. Närmare bestämt är det 96 svenskar som är antagna till skolans internationella läkarprogram i höst. Tillsammans utgör de mer än hälften av de 168 internationella studenterna. Och ännu fler hade det kunnat vara, det fanns över 140 sökande från Sverige. Det är förmodligen en snöbollseffekt, ryktet om utbildningen har spridit sig, förklarar skolans prorektor Sorin Dudea. De som söker in är framför allt elever som inte kommer in på läkarutbildningen i Sverige. Det är alltifrån studenter som har mediokra gymnasiebetyg till studenter som har högsta möjliga betyg. För några år sedan hade Iuliu Hatieganu-universitetet i princip fri intagning på sitt internationella läkarprogram. Det enda som då krävdes var avslutade gymnasiestudier eller motsvarade samt en avgift på rumänska lei per läsår, det vill säga ungefär svenska kronor. Eftersom antalet sökande numera är fler än antalet studieplatser går skolan nu också på betyg, eventuella tidigare studier, eventuella arbetslivserfarenheter och skriftliga rekommendationer. Legitimation gäller i hela EU Undervisningen är på engelska eller franska, men den utgår från det rumänska sjukvårdssystemet. Det är omöjligt för oss att erbjuda specifik undervisning om sjukvårdssystemen som finns i alla de länder vi har studenter ifrån, säger Sorin Dudea, som själv undervisar skolans elever i radiologi. Med en rumänsk läkarutbildning i bagaget är det numera lätt att få svensk läkarlegitimation. Rumänien är med i EU sedan 2007 och en universitetsexamen från ett EU-land går att använda inom hela den Europeiska unionen. I praktiken betyder det att en läkare som till exempel studerat i Rumänien endast behöver skicka en kopia på sitt examensbevis och sin läkarlegitimation tillsammans med en kopia av gällande pass för att få ut en svensk läkarlegitimation. Läkarförbundet ser inga problem Per Wahlstedt, handläggare på enheten för behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen, vill inte uttala sig om huruvida olika utländska läkarutbildningar håller svensk standard eller inte. Vår uppgift är att bedöma ansökningar som kommer in. Uppfyller de formell behörighet så måste jag godkänna. Många som vill läsa i utlandet ringer och frågar om vi kan rekommendera läkarutbildningen i något speciellt land, men det varken kan eller får vi göra, förklarar Per Wahlstedt. Men hur bra tror du att de som har utbildat sig i till exempel Rumänien kommer att klara sig när de börjar jobba inom den svenska vården? Det är omöjligt att säga. I vissa länder [som till exempel Rumänien] har man ingen motsvarighet till svensk AT-tjänst, det finns arbetsgivare som har uppmärksammat det. Vi får inte ställa språkkrav heller, utan det är upp till arbetsgivaren. En del utbildningar har samma teoretiska krav som i Sverige, men inte samma praktiska krav. Men vi gör ingen skillnad på olika utbildningar, vi måste följa EU-direktivet, säger Per Wahlstedt. Moderna Läkare 04/2009 5

6 Allt detta blir till ett paket av erfarenheter som blir ett plus förutom själva utbildningen. Eva Nilsson Bågenholm, förbundsordförande i Sveriges Läkarförbund, tycker inte att det är något problem att en del utländska läkarutbildningar är mer teoretiskt inriktade än de svenska, om bara arbetsgivarna tar hänsyn till det och ger stöd och hjälp när de anställer läkare med utländsk examen. Borde det finnas fler studieplatser på de svenska läkarutbildningarna så att svenska ungdomar slipper åka utomlands för att studera? Det är en fråga som har diskuterats i många år. Det är för få platser i dag, men regeringen har påbörjat en utökning av antalet platser, säger Eva Nilsson Bågenholm. Fler platser en fråga om solidaritet Läsåret fick svenskar bidrag för att läsa till läkare i utlandet, det är en kraftig ökning från början av 2000-talet. Högst på listan över länder dit läkarstudenter söker sig är Danmark, tätt följt av Ungern och Polen. På en fjärde plats och på kraftig uppgång ligger Rumänien. Rumänien är ju billigt. Tidigare har många åkt till Ungern och Polen. I Ungern kostar utbildningen kronor och i Polen I Rumänien kostar den per år så naturligtvis finns det ekonomiska skäl, konstaterar Högskoleverkets chef Anders Flodström. Han tycker det är ett problem att Sve rige inte utbildar fler läkare på hemma plan. Jag tycker det är ett ganska stort risktagande att lita på att det ska vara attraktivt att bli läkare i Sverige så att vi ska kunna fylla vårt läkarbehov på det sättet. Det finns en risk att det blir läkarbrist. Anders Flodström anser inte att de 105 nya studieplatser som regeringen har beslutat ska komma till våren är nog. Han skulle gärna vilja se ytterligare ett par hundra nya utbildningsplatser. Och det handlar inte bara om att Sverige ska ha en långsiktig läkarförsörjning. Sverige är ett av världens rikaste länder och det kommer att behövas många läkare i världen i framtiden. Med en av världens bästa läkarutbildningar och i soli daritet med andra länder så borde vi utbilda fler läkare i Sverige. Nytt språk På ett fik i Cluj-Napoca sitter andraårsstudenterna Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson. De har just återvänt till Rumänien efter sommarlovet. Jag måste bättra på min rumänska, ursäktar sig Pernilla Svanberg när hon beställer in sitt kaffe på engelska. Det är obligatoriskt för alla internationella studenter att läsa rumänska, men det är inte ett prioriterat ämne. Med många krävande kurser i medicin på schemat har rumänskan fått stryka på foten. Alexander Bengtsson har lärt sig en del på stan och på krogen och klarar sig till vardags. Innan de flyttade hit för att plugga hade ingen av dem ens varit i Rumänien. Jag tänkte först söka till Ungern, men så fick jag ett flygblad om att plugga i Rumänien, berättar Alexander Bengtsson som kom hit med hjälp av ett av de många före tag som förmedlar studieplatser på rumänska läkarutbildningar. Pernilla Svanberg kom också hit med hjälp av en studieförmedling. Jag hade sökt in två gånger i Sverige, men kommit på reservplats. Jag hade hört talas om dem som sökt in gång på gång i flera år utan att komma in. Jag kände att det skulle vara slöseri med min tid när jag visste vad jag ville bli. Ger perspektiv Båda två hade läst i Sverige om de fått möjligheten, men är ändå nöjda. De tycker att skolan är bra och de gillar Cluj-Napoca och Rumänien. De medger att det är lite si och så med skolans administration och att information om tentor och kurser inte serveras på silverfat. Man är ju ändå svensk och van vid att information ska komma till en automatiskt, men man vänjer sig. Man får perspektiv på saker, säger Pernilla Svanberg. Här finns mycket mer fattigdom än i Sverige, större klyftor mellan folk och allt detta blir till ett paket av erfarenheter som blir ett plus förutom själva utbildningen. Även om de gillar Rumänien, har ingen av dem planer på att stanna kvar i landet efter studierna. Pernilla Svanberg tror att hon kommer att vara sugen på att flytta till något nytt land. Alexander Bengtsson är mest orolig över studielånet. Jag gillar landet, jag gillar folket men det är alldeles för dålig lön här. Nana Håkansson Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson fikar med kompisen Andrei. Det är obligatoriskt för alla internationella studenter att läsa rumänska, men det är inte ett prioriterat ämne. Alexander har lärt sig en del själv och klarar sig till vardags. Foto: Scanpix 6

7 Johannas utbildning kostar en miljon Jag ångrar inte en sekund att jag började på Semmelweis När Johanna Nordell efter fem års ansökningsförsök inte blev antagen till läkarprogrammet i Sverige, trots en plats som andra reserv, fick hon nog. Hon sökte till läkarutbildningen i Ungern och kom efter en omfattande antagnings process in på Semmel weis University i Budapest. Då kom glädjetårarna, berättar Johanna. Drömmen om att bli läkare föddes när Johanna var 13 år. På gymnasiet började hon fundera på om betygen skulle räcka till. Av skolans SYO-konsulent fick hon veta att det fanns möjlighet att läsa utomlands och var med på ett informationsmöte på ungerska ambassaden. Till en början var hon skeptisk men efter ett besök vid Semmelweis University några år senare, där en vän nu studerade, blev hon övertygad om att detta var rätt väg. Johanna har precis avslutat en månads praktik på kardiologen på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Studenterna på det engelska läkarprogrammet i Budapest måste själva ordna den obligatoriska praktiken på somrarna och har därför oftast inte möjlighet till sommarjobb. Före tredje året ska studenterna genomföra omvårdnadspraktik. Vissa har då kun nat jobba som vårdbiträde och fått lön. Den följande praktiken inom internmedicin och kirurgi sker utan ersättning. Detsamma gäller för det sjätte och sista året som består av praktik och examensarbete. Jag har haft tur. De flesta av mina kolleger har haft mycket svårt att ordna praktik. Terminerna präglas till viss del av stress och jakt på praktikplats. Alla gruvar sig för det. Några åker till Norge sista året och har då möjlighet att få lön för praktiken. Johanna var till en början skeptisk till att läsa till läkare i Ungern. Efter ett besök på Semmelweis University i Budapest blev hon dock övertygad om att det var rätt väg att gå. Ekonomin styr Har man otur med antagningen i Sverige blir det en ekonomisk fråga om man kan bli läkare eller inte. De svenskar som förlägger sina studier utomlands får CSNmedel och har möjlighet till extra lån. Men detta räcker inte långt. Johanna räknar med att hennes utbildning kommer att kosta en miljon kronor. Förutom årsavgift till universitetet tillkommer kostnad för resor. Under sista praktikåret har studenterna tentor parallellt med praktiken och måste därför återvända till Ungern regelbundet. I Ungern erhålls legitimation direkt efter avklarad examen. Johanna ser det som en fördel att inte behöva göra AT efter studierna. Sista årets kliniska rotationstjänst tror jag lägger tillräcklig grund för den fortsatta karriären. Jag ser inget behov av att genomgå en liknande tjänst därefter. Det är bättre att man, i dialog med arbetsgivaren, kan lägga upp kommande tjänst, vikariat eller ST, efter egna behov, menar Johanna. Måste brinna för att orka Johanna är tacksam över att hon valde att studera utomlands. Jag ångrar inte en sekund att jag började läsa på Semmelweis. Det är mycket hårda studier och jag är övertygad om att det är till fördel för både mig och mina kommande patienter. Vi har inte mycket fritid. Det är långa dagar i skolan, helgerna och kvällarna går till studier. Jag rekommenderar dem som vill läsa till läkare att söka till Semmelweis. Däremot gäller det att man verkligen brinner för yrket, för att orka med det tuffa tempot och klimatet, då man också inte befinner sig på hemmaplan. Lena Ekelius Moderna Läkare 04/2009 7

8 Tove lämnade Budapest började om i Linköping 30 procent av alla svenskar som läser medicin gör det utomlands. 22-åriga Tove Nilsson var en av dem. Men efter ett år i Budapest åkte hon hem och började om från början i Linköping. Jag avråder ingen från att plugga i Ungern. Men här känner jag mig mycket mer välkommen. I Budapest betonades ständigt att bara en viss procent skulle klara sig igenom utbildningen. Här förmedlas snarare att nu ska vi skapa förutsättningar för att ni blir så bra läkare som möjligt, berättar Tove. När Tove gick ut gymnasiet för fyra år sedan fattades ett MVG till full pott i studentbetyget. Något med biologi eller något socialt. Ungefär så gick hennes funderingar när hon bläddrade i utbildningskatalogerna. Läkare där tyckte hon sig hitta den ultimata kombinationen. Mina betyg räckte till precis allt utom just det Provbodde ett halvår Efter att ha rest ett halvår i Australien, pluggat lite franska på Rivieran och jobbat som vårdbiträde hemma i Eskilstuna fick hon tips om att det gick att plugga till läkare på engelska i Ungern. Jag åkte ned och började på den förberedande premedkursen för att känna mig för hur det var att bo i Budapest. Pluggandet gick bra, hon trivdes med ämnena och övertygelsen växte om att det var läkare hon ville bli. Efter ett halvår kom hon in på alla de tre engelskspråkiga läkarutbildningarna i Ungern och bestämde sig för Semmelweis University i Budapest. Trots att jag redan varit där ett halvår blev studiestarten en chock. Nu var det allvar! Stämningen var oerhört hetsig och lärarna upprepade gång på gång att nu gällde det att plugga. Bara 20 procent av er kommer att klara er till årskurs 2. Den som inte håller måttet åker ut. De körde med ren skrämseltaktik. Och Tove lät sig påverkas. Som hon pluggade! Ja, jag tog det verkligen på allvar. De som tog det lite lättvindigare tjänade på det, inser jag så här efteråt. För trots att Tove läste natt och dag så var professorerna ändå inte nöjda. Man kom till provet och tyckte man Omstart. Efter ett år i Budapest åkte Tove Nilsson hem och började om i Linköping. kunde allt. Så fick man ändå en fråga som inte gick att svara på. En gång blev jag utskrattad när jag svarade fel. Det kändes som om det var omöjligt att göra rätt. Brysk start på dissektioner Alla ämnen drog igång parallellt och i anatomin satte dissektionerna igång direkt med fyra timmar i veckan under hela hösten. Utan någon särskild introduktion fick vi en låda med kroppsdelar att börja jobba med. Varifrån de kom fick vi aldrig klart för oss. Första gången var det väldigt otäckt, men efter ett tag blev man avtrubbad. Till slut var det som en bilmotor man skulle meka ihop. Tove jämför med utbildningen i Linköping där det dröjde till andra terminen innan studenterna fick se en död människa. Men innan dess hade vi två introduktionsföreläsningar. Vid den första medver kade studentprästen som betonade respekt inför den döda kroppen. Vi fick ock så tillfälle att tala om egna upplevelser av döden. Vid den andra lektionen fick vi in for mation om varifrån kropparna som vi undersöker i anatomin kommer. Att de done rats frivilligt för att användas i utbild ning och forskning. Sedan gick vi till bår huset i Linköping och fick se en äldre kvinna som låg svept i en kista. Allt skedde lugnt och metodiskt. Vi fick tillfälle att testa våra egna känslor och fundera över hur vi ska hantera döden i allmänhet i vår yrkesroll. Först därefter började vi med dissektioner. Tove tycker att det upplägget var bra. Hon säger att hon blev väldigt avtrubbad i Budapest. Det var väl en sorts försvarsmekanism. Men det känns viktigt att hitta en balans där man behåller respekten för män niskan som individ. Studierna slukade all tid Tove klarade alla tentor och fullföljde det första året på Semmelweis. Men när hon åkte hem till sommaren kände hon att det fick vara nog. Hon ville fortfarande bli läka re, men inte till priset att plugga dag och natt och ändå känna sig otillräcklig. Jag hade gett upp alla intressen för studierna. De som inte tog studiehetsen lika hårt klarade sig bättre. Men min hemlängtan tog över när jag inte hann med annat än att sitta och läsa. 8

9 Hon gjorde högskoleprovet och tre dagar in på höstterminen ringde Linköpings universitet och erbjöd en reservplats. Nu blev studiestarten helt annorlunda än året före. Efter en veckas introduktion till läkarprogrammet började vi med HEL Hälsa, Etik, Lärande tillsammans med blivande logopeder, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Den var sju veckor lång och hade två syften: Att betona vårdteamet runt patienten och att introducera oss till PBL problembaserat lärande. Därefter satte studierna i cellbiologi, reproduktion och metabolism igång. Till skillnad från i Ungern kunde Tove nu koncentrera sig på en kurs i taget. Dessutom fick hon redan första terminen börja träffa patienter. Varannan vecka åker vi två och två till en vårdcentral för att intervjua patienter. Den ena intervjuar, den andra filmar. Därefter tittar vi på resultatet tillsammans med en distriktsläkare. Också i Ungern fick studenterna komma ut i sjukhusmiljö under första året. Andra terminen gjorde vi studiebesök på olika kliniker, men då i en större grupp tillsammans med en lärare. För- och nackdelar med båda Tove är noga med att betona att hon inte vill ge en negativ bild av utbildningen i Ungern. Kanske passar den bättre för andra än den gjorde för henne. Den har helt klart många fördelar. Man får en otroligt stark teoretisk grund att stå på. Och en bred förståelse för hur vi är uppbyggda eftersom så stor tonvikt läggs vid dissektioner. Här är det mera fokus på vad man kan tänkas ha nytta av på kliniken. Teamet och gruppkänslan är viktig. I Budapest betonas att du måste vara självständig eftersom du så småningom kommer att stå helt ensam med besluten. Ingen hjälper dig, du måste själv ta dig fram. Det finns för- och nackdelar med båda synsätten, menar Tove som framhåller att man säkert blir en lika bra läkare så småningom i vilken ände man än börjar. Man kanske bara utvecklas på olika sätt innan man når fram till en yrkesroll som man själv bottnar i. Att jag inte trivdes så bra berodde till en del på att jag kände mig socialt isolerad. Vi kastades rakt in i studierna och fick aldrig någon tid över för att få koll på varandra. I Linköping pågick nollningen under de två första veckorna och det bidrog till att jag kände mig välkommen och snabbt lärde känna mina klasskamrater. Hinner med livet Trots att det var tufft ångrar hon inte tiden i Budapest. Snarare tror hon det är ett plus att hon inte seglat in på en räkmacka utan hunnit skaffa sig lite erfarenheter av olika slag innan hon landade i Linköping. Studierna går som på räls, dessutom har hon hunnit engagera sig i studentkåren, blivit superfadder och nollat vårterminens nykomlingar och engagerat sig som frivillig i föreningen Kärleksakuten ett ideellt sexualundervisningsprojekt som bedrivs av läkarstudenter. I Budapest var det bara plugg. Här hinner jag med att ha ett liv. Text: EVA AXELSSON Foto: ANDERS NILSSON Jag avråder ingen från att plugga i Ungern. Utbildningen har helt klart många fördelar. Man får en otroligt stark teoretisk grund att stå på, säger Tove Nilsson, här i centrala Budapest. Läkare i Linköping Hälsouniversitetet i Linköping (HU) startade 1986, som första fakultet i Sverige, utvecklingen av så kallat problembaserat lärande PBL. Studenterna ges stort eget ansvar och studierna utgår från patientfall. Redan under de första veckorna träffar studenterna patienter för att träna kommunikation mellan läkare och patient. De traditionella ämnena studeras ur ett helhetsperspektiv. Anatomi, histologi, kemi och fysiologi studeras exempelvis inte som separata ämnen. Istället sker studierna med utgångspunkt från de olika organsystemen, som rörelseapparaten, hud och mag-tarmkanalen. Från termin sex ingår klinisk praktik tolv veckor per termin. Vid Högskoleverkets utvärdering av läkarutbildningarna i Sverige 1997 intog Linköping en klar förstaplats och även i motsvarande utvärdering 2007 fick HU bäst värdering. I december 2007 fick läkarutbildningen priset Framstående utbildningsmiljö av Högskoleverket. Legitimation erhålls, som i övrig svensk läkarutbildning, efter 5,5 års studier och 18 månaders AT-tjänstgöring. Läkare i Budapest Semmelweis University, grundat 1769, är Ungerns äldsta och största hälsouniversitet. Det har fått sitt namn efter förlossningsläkaren Ignác Semmelweis som insåg sambandet mellan dålig hygien och barnsängsfeber. Totalt har Semmelweis cirka läkarstuderande startade ett tyskspråkigt läkarprogram och 1987 tillkom ett engelskspråkigt. Sedan Ungern blev EUmedlem 2004 har studenterna på engelska programmet ökat kraftigt. Just nu finns 837 studenter på det engelska programmet och 429 på det tyska. Studierna bedrivs traditionellt, det vill säga de olika ämnena läses separat och parallellt. Studiebesök på klinik från termin två. Studenterna förväntas göra sommarpraktik på olika kliniker under hela studie tiden många av de svenska studenterna arrangerar praktiken på egen hand i Sverige. Hela sjätte året av utbildningen består av tjänstgöring inom olika specialiteter. Parallellt med praktiken läser studenterna teori inom de områden de arbetar i och avlägger tentamina. Legitimation erhålls efter totalt sex års studier och praktik. De utexaminerade läkarna kan därefter arbeta inom hela EUområdet. Moderna Läkare 04/2009 9

10 Carl pluggar i Riga, Elvira i St. Petersburg Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Carl Eklundh började umgås med tankarna på läsa medicin utomlands när han pluggade på komvux. Där var det många andra som liksom han ville läsa till läkare, men såg utsikterna att komma in på en utbildning i Sverige som nära nog hopplösa. Han berättar att en kompis med högsta betyg gav upp när han blivit bortlottad tre gånger. Men Carl kände aldrig någon tvekan om vad han ville, frågan var bara hur han skulle gå till väga. När en väninna berättade att hon skulle börja på tandläkarutbildningen i Riga bestämde sig Carl för att ta steget. Han sökte och kom in på det engelskspråkiga läkarprogrammet vid Riga Stradins University. Det var tre år sedan och Carl har nu läst fem av tolv terminer. Det har inte varit någon dans på rosor, berättar Carl. Han känner igen sig i mycket av det Tove (se sidan 8) berättar. Tempot är extremt högt och studiemiljön ganska kärv. Jag brukar säga att jag lever medicin, det är en livstil mer än ett studieprogram. Kärv attityd Det tog ett tag innan han vande sig vid lärar nas attityd. Ibland kan en professor ursäkta sig och säga Jag är snart tillbaks, jag ska bara relegera några studenter. De senaste två terminerna har Carl haft sex duggor i veckan, som han måste klara för att få tentera. Jag är förvånad över att jag inte gått in i väggen, det är mycket blod, svett och tårar. Mer än en gång har han frågat sig varför han stannar kvar, men samtidigt är han stolt över att han tagit sig igenom de första tuffa åren. Det är på sätt och vis en bekräftelse på att motivationen att en dag bli barnläkare finns där och att han är på rätt väg. Inte ett andrahandsval Elvira Klasic har haft tankarna på att läsa medicin i bakhuvudet sedan gymnasietiden, men efter studenten var det språkstudier som lockade. Hon började läsa ryska vid universitetet och flyttade under en period till St. Petersburg. När hon kom hem till Stockholm började hon läsa lingvistik, men det kändes inte rätt. Egentligen var det ganska självklart att packa flyttlasset till St. Petersburg ännu en gång, för att börja på den sex år långa läkarutbildningen där. Nu till hösten börjar hon sitt tredje år, efter att ha haft ett studieuppehåll. Elvira berättar att hon känner igen både Carls och Toves berättelser i andra utländska läkarstudenter som hon pluggat med i St. Petersburg, men menar att hon själv har en annan utgångspunkt. Att läsa i Ryssland var för henne inget andrahandsalternativ, hon trivs bra och hade inte velat plugga någon annanstans. Hur viktigt är det? Många av Elviras klasskamrater hade aldrig tidigare varit i Ryssland när de började studera och för dem blev kulturkrocken en obehaglig överraskning. Att bo och studera i ett annat land i sex år är ett väldigt stort åtagande. Man måste vara beredd på att lära sig ett nytt språk, en ny kultur och andra regler och arbetssätt. Samtidigt måste man fråga sig hur viktigt det egentligen är för en att bli läkare, om man bara kan tänka sig att läsa i Sverige? Hon tycker att alla borde pröva på landet de vill plugga i ett tag innan de bestämmer sig, till exempel genom att läsa en språkkurs. Många kommer till Ryssland för att plugga med inställningen att det ska bli Läkare i Riga Riga Stradins University bildades 1950 och har cirka studenter. English programme startades 1990 och antar cirka 50 studenter per år till medicinoch tandläkarprogrammet. Förutom de runt 50 svenskar som just nu studerar vid RSU finns även studenter från Norge, Tyskland, England, Frankrike och USA. Utbildningen är godkänd inom EU-området och legitimation ges direkt efter examen. Undervisningen bedrivs i små grupper om 6-8 studenter per professor och är tradi tionellt uppbyggd under de första åren, för att senare bli mer problem baserad. Förutom medicinska basvetenskaper läser man under de första två åren filosofi, latin och lettiska. Från och med fjärde terminen börjar man träffa patienter i helklass och patientkontakten ökar därefter successivt. För att kommunicera med patienterna krävs dock att man kan lettiska. Studie avgiften för det första året är euro, den ökar sedan med 500 euro per läsår. spännande att uppleva en annan kultur. Men man kan inte bara uppleva rysk kultur som om man tittade på ett vackert vykort. Om man ska bo här i flera år krävs det att man anstränger sig för att integrera sig. Stärker självförtroendet Både Carl och Elvira påpekar att studenter som funderar på att läsa utomlands måste tänka över de ekonomiska aspekterna. Studielånen blir betydligt högre och ändå räcker CSN-pengarna inte terminen ut. Jag tror inte att det hade varit möjligt utan stöd hemifrån, säger Carl och berättar att alla hans kursare har ekonomiskt stöd från sina föräldrar. De är ändå noga med att betona att studier utomlands ger många positiva erfarenheter. Det stärker självförtroendet att klara av de utmaningar man ställs inför och de flesta lär sig på köpet ett nytt språk. Det intensiva utbildningstempot ger i slut ändan en gedigen teoretisk kun skapsgrund att stå på och varken Elvira eller Carl betvivlar att de kommer att klara sitt fram tida yrke lika bra som om de studerat i Sverige. jessica svegfors Läkare i St. Petersburg St. Petersburg State I.P Pavlov Medical University bildades 1897 som Rysslands första medicinska universitet för kvinnor. Det är döpt efter fysiologen Ivan Pavlov som upptäckte fenomenet betingning genom sin forskning på hundars salivering. Universitetet har cirka studenter och utbildningar på ryska, franska och engelska. Utbildningen bedrivs i små grupper och är enbart teoretisk de första två åren och i princip enbart klinisk de sista tre. Efter sex år tar man examen och kan arbeta som läkare i Ryssland. För svensk legitimation krävs AT och innan man kan göra detta krävs ett godkänt TULE-prov. Det är ett medicinskt kunskapsprov för läkare från länder som ej omfattas av EU-direktiv eller den nordiska överenskommelsen och består av en teoretisk och en praktisk del. Studenter från St. Petersburg brukar klara TULE-provet utan problem. Studieavgiften för det engelska läkarprogrammet är euro per läsår. 10

11 ordförande har ordet Botten är nådd arbetsmiljön måste förbättras Indragna läkarrockar, hårdare schemaläggning, arbete utan lön för att klara vaccinationskrav inför det väntade influensautbrottet och betalning ur egen ficka för vaccination som skydd mot sjukdom. De kreativa besparingsåtgärderna är många i det stålbad som flera arbetsgivare inom vårdsektorn har att handskas med. Nu lovar Fredrik Reinfeldt (m) och Anders Borg (m) extra pengar till landstingen för att förhindra personalneddragningar. Statsministern lugnar oroade själar som är rädda att deras sektor ska få en mindre del av kakan. Reinfeldt försäkrar att det handlar om ett tillfälligt tillskott. Kortsiktiga lösningar kan vara lockande när plånboken gapar tom men är förödande för personalförsörjningen på lång sikt. Arbetsgivaren borde till exempel beakta omfattningen av de kommande pensionsavgångarna, ökat vård- och omsorgsbehov på grund av en åldrad befolkning och rapporter om brist på läkare innan de skrämmer bort sin personal. Många läkare upplever redan idag att arbetssituationen är pressad. Det framkommer bland annat i den ST-enkät som SYLF genomfört i början av året. Två av tre ST-läkare anser att fritiden påverkas negativt av arbetssituationen och en nästan lika stor andel anser att de är så trötta efter arbetet att det sociala livet blir lidande. 48 procent har funderat på att i framtiden arbeta utanför sjukvården. Därtill har hela 34 procent av ST-läkarna och 30 procent av AT-läkarna övervägt att byta yrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen. När frågan om läkarbrist diskuteras, fokuseras oftast på utbudet av utbildningsplatser och landstingens behov av ut landsrekrytering för att lösa den mest akuta bristen. Diskussionen borde också omfatta arbetsmiljö och arbetsbelastning. Ovanstående siffror talar för sig själva. Om Sveriges befolkning ska kunna vara trygga i att någon tar hand om dem om de blir sjuka, krävs en rejält förbättrad arbets situation för vårdens medarbetare. Den arbetsgivare som önskar sörja för en stabil, kompetent medarbetarstab för att undvika brist på kvalificerade arbetstagare, vilket är en naturlig konsekvens av missnöje och dåliga arbetsvillkor, borde i högre grad inkludera läkare i beslutsprocesser och i det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet. Arbetsgivare som premierar nytänkande och initiativtagande och som låter medarbetarna delta i beslutsprocessen har betydligt bättre förutsättningar att attrahera STläkare vid valet av framtida arbetsplats. Dessvärre anser ST-läkarna att deras nuvarande arbetsgivare inte uppfyller dessa krav. Kanske är detta orsaken till att så många som 76 procent av respondenterna i SYLFs ST-enkät anger att de kan tänka sig en framtid som egna företagare och att 92 procent kan tänka sig att arbeta inom privat verksamhet. Mitt i den rådande lågkonjunkturen bör jar nu upptakten inför den kommande av tals rörelsen. Vårt nuvarande avtal löper ut 31 mars 2010 och i samband med att avtalet sägs upp i december ska läkarförbundet överlämna sitt yrkande till Sveriges Kommuner och Landsting. SKL kommer sannolikt att använda den bistra ekonomiska situationen i Sverige som ett argument för en svag löneutveckling men samtidigt måste hjulen börja rulla igen vilket bland annat en ordentlig löneutveckling kan bidra med. Nu väljer jag dock att se regeringens tillfälliga tillskott i landstingens kassa som en markering att botten är nådd och hoppas att vi alla kan hjälpas åt att sätta gränser och sörja för en dräglig arbetsmiljö. För någon annan lär inte göra arbetet åt oss. Foto: P.O Bejsjö LENA EKELIUS Ordförande Moderna Läkare 04/

12 Välkommen till Medicinska riksstämman den november 2009 Svenska Läkaresällskapet arrangerar årligen den Medicinska riksstämman, Sveriges största vetenskapliga möte, för sjukvårdens utveckling med sikte på hela vårdteamet. Ett unikt tillfälle till fortbildning över specialitets- och yrkesgränserna. Som besökare kan du ta del av ett kvalificerat seminarieprogram inom en rad olika sjukdomsområden och ta del av det senaste i utställningen. Kom och låt dig inspireras av forskning i framkant, träffa studiekamrater och blivande kollegor. Delta i diskussionen om hur vi med ökad kunskap och klokare vård kan ge dagens och morgondagens patienter den bästa vården. FÖR MER INFORMATION OM: Vetenskapliga programmet Utställningen 12 P.S Fri entré för dig som är med.stud!

13 Webbdesign på arbetstid Med hög puls och darrande fingrar knappade jag in i webbläsarens adressrad. Det kunde väl inte vara möjligt att den adressen fortfarande var ledig hösten 2006? Några sekunder senare hade jag svaret: Fel vid sidhämtning. Adressen hittades inte. Det tog inte många minuter innan jag hade registrerat den. Nu var det bara att börja skapa själva sidan. Idén hade vuxit fram gradvis. Som läkare i allmänhet och allmänmedicinare i synnerhet har man ett stort behov av att snabbt hitta information inom ett antal områden. Med den hastighet den medicinska utvecklingen har är det viktigt att informationen är uppdaterad. Ofta arbetar man också under tidspress, vilket gör att det ska gå snabbt att hitta de svar man söker. Med datorjournal spenderar vi på gott och ont större delen av vår arbetstid med en dator inom räckhåll. Fåtal väl valda länkar Ända sedan medicinstudierna i Lin kö ping har jag använt nätet mycket och samlat länkar till favoritsidor som jag besöker ofta. Men jag saknade en smidig, bra och uppdaterad sida som samlade dessa länkar och gjorde dem lättåtkomliga var man än befann sig. Våren 2006 hade jag lagt upp en lokal länk sida på den vårdcentral i Falun där jag gjorde min ST. Kanske kunde en vidareutvecklad nationell webbsida också uppskattas? Kanske kunde det dessutom bli mitt ST-arbete? Svaret på båda frågorna blev ja. Cirka 200 timmar arbetstid (5p) hade jag därmed till mitt förfogande. Hur mycket fritid jag använt är svårt att uppskatta men det femdubbla är en rimlig uppskattning. Jag hade tidigare gjort enstaka enklare hemsidor men det mesta har jag fått lära mig allt eftersom. Det finns tack och lov utmärkta resurser och inspiration på nätet. Tanken med sidan är inte att den ska samla så många länkar som möjligt. Tvärt om ska den innehålla ett fåtal väl valda länkar som presenteras på ett så överskådligt och stilrent sätt som möjligt. För tydlighetens skull presenteras varje länk med en liten informationsruta om man placerar muspekaren över den. Inga lösenord behövs och den är öppen för alla. Fredrik Settergren skapade allmanmedicin.se inom ramen för ett ST-arbete. Även som färdig specialist fortsätter han att utveckla och uppdatera sidan och erbjuder platsannonsering för att finansiera den tid det tar. En sökfunktion (anpassad till Google) på sidan ger en träfflista med resultat från av mig utvalda resurser. Med ett klick når man därefter direkt till exempel rätt kapitel i läkemedelsboken, rätt sida på Internetmedicin, patientinformation från Sjukvårdsrådgivningen.se eller en SBU-rapport i ämnet. Skriver man sökordet på engelska får man träffar från Cochrane, TRIP-database eller e-medicine för att ta några exempel. Med ett sjukdomsnamn och image är chansen stor att man får en direktlänk till en bild från hudatlasen dermis.net som också är indexerad. Den här sökfunktionen har kommit att bli det jag själv uppskattar och använder mest. 200 sökningar per dag Efter att en första version av sidan hade lagts ut på nätet tog jag hjälp av kolleger på tre vårdcentraler för att få synpunkter. De ombads använda sidan under en månads tid och därefter träffade jag dem för feedback. Det ledde till en del justeringar. Sidan har varit igång på riktigt sedan i början av februari Jag har ett statistikverktyg som bland annat räknar besökare och de ökar stadigt, vilket är glädjande. Jag får också information om vilka länkar som är populärast, vilket gör att jag kan plocka bort länkar som inte används så mycket och flytta fram de bästa till startsidan. I skrivande stund är det cirka sidvisningar och besök/månad från 150 orter. 200 sökningar görs med sökmotorn varje dag! En artikel om webbplatsen i Dagens Medicins temanummer om allmänmedicin gav besöksstatistiken en skjuts uppåt och användandet spreds från Dalarna till hela landet. I dag är det logiskt nog i Stockholmsområdet som sidan används mest. Öppnat dörrar Min skriftliga redovisning av arbetet blev i form av en artikel i tidningen Allmänmedicin. Webbplatsen räknades dess utom in i min specialistexamen i all män medicin och gav mig ett hedersomnämnande under årsmötet i Örebro hösten Arbetet har öppnat många dörrar då jag blivit inbjuden att prata i olika samman hang. En blogg knuten till sidan ger mig också privilegiet att få utlopp för tankar och åsikter. Roligast har dock varit all positiv feedback från kolleger ute i landet som har nytta av webbplatsen. Justeringar och förbättringar hemma vid mitt köksbord får genomslag hos kolleger runt om i Sverige redan nästa dag! Det känns lyxigt att ha fått genomföra ett så roligt, stimulerande och kreativt STarbete. Alla spin-off-effekter är en bonus. Avsikten med den här artikeln är att inspirera den som känner sig tveksam till enkät studier, p-värden och cellräkning. Man kan göra något helt annat! Fredrik Settergren Specialist i allmänmedicin, Malmö Skapare av allmanmedicin.se Moderna Läkare 04/

14 SYLFs AT-ranking 2009 Ljungby lasarett årets vinnare Ljungby lasarett tar hem segern i SYLFs tionde AT-ranking. Andraplaceringen intas av Sjukhuset i Lidköping och tredjeplaceringen av Höglandssjukhuset Eksjö, som var högst i rankingen både 2008 och Årets raket är Lindesbergs lasarett som gjort en resa från plats 35 år 2008 till en fjärdeplacering 2009, ett lyft på hela 31 placeringar. Universitetssjukhuset i Linköping har också gjort ett ordentligt lyft med 28 placeringar och Universitetssjukhuset i Örebro har klättrat upp 23 placeringar. De tre sjukhus som tappat mest jämfört med föregående år är Hässleholms sjukhusorganisation med -42 placeringar, Universitetssjukhuset MAS med -24 placeringar samt Kungälvs sjukhus med -20 placeringar. Sjukhuset som fått lägst sammanvägt betyg och därmed hamnar sist i AT-rankingen är Sollefteå sjukhus med blygsamma 3,17 i medelbetyg. Betygen varierar mycket mellan sjukhusen men även inom sjukhusen noteras stora skillnader. Sollefteå sjukhus, som fått ett lågt sammanvägt betyg, erhåller till exempel ett mycket högt medelbetyg på kollegialt stöd främst inom psykiatrin. Som arbetsgivare kan man med hjälp av AT-rankingen identifiera styrkor och brister, vilket kan vara en god hjälp på vägen för att förbättra AT-tjänstgöringen. Dåliga möjligheter till individuell löneförhandling Endast 28 procent av AT-läkarna har löne förhandlat innan påbörjandet av AT. Detta trots att rättigheten till individuell förhandling infördes redan Då var det 15 procent som löneförhandlat i samband med påbörjandet av AT. Det har således skett en förbättring men fortsätter det i samma låga takt som nu, kommer det att dröja till år 2037 innan samtliga AT-läkare fått löneförhandla innan påbörjandet av AT. Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren inte tar ett större ansvar för att organisationen anpassas så att AT-läkarna får möjlighet att löneförhandla avtalsenligt. En förutsättning för att lönesättningen ska fungera är att man som anställd känner till lönekriterierna. Resultatet i ATrankingen visar dock att det enbart är varannan AT-läkare som känner till lönekriterierna. För arbetsgivaren kan lönen delvis fungera som ett återkopplingsinstrument och motivation för medarbetarna att prestera så bra som möjligt. Denna möjlighet undermineras givetvis om medarbetaren ej känner till lönekriterierna och det skapar en osund organisationskultur där lönesättningen kan uppfattas som godtycklig. En annan förutsättning för en fun gerande individuell lönesättning är att man vet vem man ska löneförhandla med. ATrankingen visar att närmare fyra av tio AT-läkare inte vet vem som är deras lönesättande chef. Detta är ytterligare ett underkännande av hur den individuella lönesättningen fungerar för AT-läkare. Föräldralediga missgynnas Nio av tio AT-läkare anger att deras arbetsgivare ger AT-läkare goda möjligheter att ta ut sin föräldraledighet, vilket är positivt. Av dem som tagit ut föräldraledighet under sin AT är det dock var fjärde som uppger att de haft en sämre löneutveckling än de skulle haft om de varit i tjänst. Detta missgynnande av föräldralediga strider mot föräldraledighetslagen som säger att ingen arbetstagare som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet ska behöva tåla sämre villkor än andra, vare sig det gäller löneutveckling, fortbildning eller kom petens- och karriärutveckling. SYLF ser mycket allvarligt på detta. Tung klinisk arbetsbelastning Att som arbetsgivare kunna anpassa den kliniska arbetsbelastningen till en acceptabel nivå är en förutsättning för att behålla anställda. Nytt i årets enkät är frågan Har du på grund av den kliniska arbetsbelastningen funderat på att byta yrke? där 30 procent svarat ja, 34 procent av kvinnorna och 22 procent av männen. Den kliniska arbetsbelastningen riskerar att påverka personalförsörjningen genom att läkare byter yrke eller specialitet eller går i pension i förtid. Det kan kortsiktigt vara lockande att som arbetsgivare öka arbetsbelastningen för anställda men det riskerar att skrämma bort anställda både från den specifika arbetsplatsen och långsiktigt från yrket. SYLFs ST-enkät 2009 visade att 34 procent av ST-läkarna funderat på att byta yrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen, vilket visar att problemet inte enbart berör AT-läkare. En viktig faktor för att motverka en tung klinisk arbetsbelastning är ett starkt stöd från kollegor. AT-rankingen visar att Vårdköer är en fråga som nu är högt prioriterad men resultatet visar att det inte enbart är patienter som får köa till Sveriges sjukhus utan även blivande AT-läkare. 14

15 det kollegiala stödet genomgående får ett högt betyg vilket är mycket glädjande. Yngre läkares vilja att bli chef avtar Nytt i årets AT-ranking är frågor om synen på chefskap. Resultatet visar att det är 62 procent av AT-läkarna som kanske eller absolut vill bli chef. Till de som svarat nej på frågan ställdes följdfrågan om vad det är som talar emot ett chefskap. Den viktigaste faktorn är att man får mindre patientkontakter vilket 59 procent svarat, den näst viktigaste faktorn är att utbildningen inte gett tillräckliga färdigheter vilket angetts av var tredje AT-läkare. När resultatet jämförs med SYLFs STenkät 2009 och MSFs studentenkät 2008 noteras ett drastiskt minskande intresse för chefskap under de första yrkesverksamma åren. I väntan på AT Den genomsnittliga väntetiden från läkarexamen till påbörjandet av AT är sju månader och en vecka, vilket är en vecka längre än i 2008 års ranking. Väntetiden varierar mellan 11,5 månader i Stockholms läns landsting till 3,8 månader i lands tinget i Värmland. En del av väntetiden mellan läkarexamen och påbörjandet av AT kan vara frivillig, men detta kan inte förklara varför skillnaderna mellan landstingen/regionerna är så stora. AT-ortens geografi, dess rykte och den sökandes sociala situation är de faktorer som enligt AT-rankingen har störst inverkan på valet av AT-ort. Att ett landsting eller en AT-ort har kort väntetid är komplext att analysera och det skulle bland annat kunna indikera att AT-orten har ett oattraktivt geografiskt läge eller ett dåligt rykte. Då hälften av AT-läkarna anser att ett gott rykte är viktigt vid valet av AT-ort, bör arbetsgivaren arbeta för att AT-läkarna skall bli så nöjda att de kan rekommendera orten till andra sökande. Samtliga examinerade läkare i Sverige måste förr eller senare göra sin AT och ju tidigare de ges möjlighet till detta desto större nytta ger det läkaren, patienterna, medborgarna och arbetsgivarna. Vård köer är en fråga som nu är högt prioriterad men resultatet visar att det inte enbart är pati enter som får köa till Sveriges sjukhus utan även blivande AT-läkare. En nödvändig förkortning av väntetiden får dock inte innebära att kvalitén blir sämre. Sommarsemester ingen självklarhet SYLF har uppmärksammat att det finns AT-läkare som används som en läkarbuffert där de ofta får ta tunga jourpass. En tuff arbetssituation medför att man behöver en fullvärdig semester med möjlighet till återhämtning. I de allmänna bestämmelserna som är en del av läkares kollektivavtal står det att det ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Resultatet från AT-rankingen visar att 29 procent av AT-läkarna någon gång under sin AT haft mindre än fyra veckors semester under perioden juni-augusti. Det finns stora regionala skillnader där situationen är sämst i Stockholm och bäst i landstinget i Östergötland. Det finns förbättringspotential för samt liga AT-orter och landsting men övergripande är det 81 procent av AT-läkarna som rekommenderar sin AT-ort, vilket är glädjande. AT-rankingen kan användas som ett verktyg för att AT-läkarna och verksamhetscheferna tillsammans ska kunna utveckla verksamheten. Avslutningsvis vill SYLF sända ett stort tack till alla er som besvarat enkäten. Hela rapporten och rankinglistan med detaljerad information om varje AT-ort kan laddas ner på Joel Hellstrand Utrednings sekreterare SYLF Ranking bygger på personliga erfarenheter AT-rankingen genomförs av SYLF för att blivande AT-läkare ska kunna ta del av hur andra AT-läkare bedömt AT-orterna med avseende på bland annat introduktion, handledning och möjlighet till löneförhandling. En förhoppning är att rankingen och de olika delbetygen ska kunna sporra AT-orterna att utvecklas och prestera bättre. I år är svarsfrekvensen 71 procent och rankingen baserar sig på svar från personer som gör AT eller nyligen avslutat sin AT. För att en AT-ort ska kunna rankas krävs det att minst fem personer från AT-orten har besvarat enkäten. Placeringen i rankinglistan baseras på frågan Vilket sammanfattande betyg vill du ge din AT? där 1 är mycket dåligt och 6 är mycket bra. Moderna Läkare 04/

16 Överbeläggning en patientsäkerhetsrisk Brist på vårdplatser med överbeläggningar som följd har rapporterats vara ett problem på många sjukhus i Sverige. Vid en oanmäld tillsyn vid sex sjukhus konstaterar Socialstyrelsen att överbeläggningar och utlokalisering av patienter snarare var en regel än undantag. Socialstyrelsen visade i en tillsyn år 2003 att det fanns överbeläggningar vid flertalet besökta sjukhus och att hälften av sjukhusen hade patienter som var utlokaliserade till andra avdelningar. Vid granskningen visade det sig att personalen uppfattade systemet med att utlokalisera patienter som riskfyllt samt att dessa patienter riskerade att få sämre omvårdnad, medicinsk diagnostik och behandling. Patienterna riskerade även förlängd vårdtid. En bedömning som delas av Socialstyrelsen. Systemet har permanentats Vid 2008 års tillsyn granskades sex större sjukhus i landet vid oanmälda besök under en dag i augusti. Avsikten var att få en ögonblicksbild av hur många överbeläggningar som fanns vid sjukhusens kliniker, samt att bedöma säkerheten för de utlokaliserade patienterna. Huvudintrycket vid intervjuerna var att platssituationen var ansträngd, inte bara på sommaren. Sommarsituationen medförde extra belastning som man upplevde ledde till ökade patientsäker hetsrisker, dock utan att man från något sjukhus uppgav att något allvarligt inträffat. Granskningen visar att vården har vidtagit åtgärder för att skapa rutiner för att hantera överbeläggning och utlokalisering av patienter, men att de patientsäkerhetsrisker som tidigare påvisades kvarstår och att systemet snarare har permanentats. Vi ser allvarligt på att det är så vanligt med överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter, säger Staffan Blom, chef vid den regionala tillsynsenheten i Stockholm. Vi såg inga akuta brister vid besöken, men vårdgivarna verkar ha permanentat systemet och det kan innebära allvarliga risker för patienterna. Vi kommer att fortsätta bevaka frågan. Foto: Maria Joelsson Förmånliga försäkringar för dig som är student! MSF och SalusAnsvar har ett samarbete där en av våra största uppgifter bland annat är att se till att du som medlem har tillgång till ett brett utbud av försäkringar. Ett exempel är att du kan teckna personoch hemförsäkringarna som är anpassade för dig som är student, både till innehåll och pris. Ring SalusAnsvar, , eller besök i samarbete med SalusAnsvar En del av 16

17 Nya SPUR kollar in ST Nyligen kallades samtliga SPUR-samordnare i Sverige till en utbildningsdag i Stockholm angående nya SPUR i nya ST. Intresset var stort och salen fullsatt. I nya ST finns ett uttalat krav på regelbunden extern granskning. SPUR (Förbundet Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet) har anpassat sina rutiner och metoder till Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17). Det betyder att alla utbildande enheter i Sverige nu skall granskas. Socialstyrelsen har definierat vissa kvalitetskrav som ska (föreskrift) respektive bör (allmänna råd) vara uppfyllda. SPURs frågor och checklistor följer denna uppdelning. Dessutom har SPUR lyft fram andra frågor av vikt för ST som kallas kvalitetsindikatorer. Det finns också möjlighet för den utbildande enheten att göra en självvärdering innan och mellan inspektioner. Verksamhetschefer som inte satsar på ST kan snart få det riktigt hett om öronen och förlora förmånen att få utbilda ST-läkare. Stärker och höjer kvaliteten i nya ST SPUR ansvarar för inspektionsverksamheten av den utbildande ST-enheten och SPUR-experterna (SPUREX) är de som bland annat sköter själva utvecklingsarbetet. Inspektionerna syftar till att granska, stärka och höja kvaliteten i nya ST. Meningen är att sjukhusen och klinikerna ska få incitament att förbättra utbildningen. Varje klinik (den utbildande enheten) får ett besök av två inspektörer från den egna specialiteten som gör en bedömning av struktur och process i kombination med en enkät. I praktiken åker ett par kollegor under några dagar ut till en eller ett par kliniker på en inspektionsrunda. Efter en återkoppling och slutrapport samt ett avstämningsmöte, sammanfattas och rapporteras resultaten från alla inspekterade utbildande enheter. Allt sker i en vänlig men bestämd anda och inspektörernas främsta uppgift är såklart att på alla vis hjälpa den utbildande enheten. Lägre poäng i nya SPUR Den nya poängsättningen kommer att resultera i betydligt lägre poäng jämfört med gamla SPUR. Ingen utbildande enhet kommer att få speciellt höga poäng i början och i synnerhet inte innan alla nya Två glada medlemmar i SPUR-stiftelsens styrelse är Heidi Stensmyren och Hans Hjelmqvist. I bakgrunden ses Jesper Persson, ordförande i SPUREX. Foto: Ola Björgell krav i nya ST är uppfyllda. All inspektion kommer att ske enligt kraven i nya ST. Läs mer på Inspektör tillför mervärde till kliniker Det är en verkligt fin fjäder i hatten för den egna kliniken att ha någon eller några som är SPUR-inspektörer. Den som blir inspektör tillför därför ett påtagligt mervärde till sin klinik och blir en av dem som bäst kan förbereda den egna avdelningen inför stundande inspektion. Du som har högst ett år kvar på din ST kan bli inspektör. I den egna specialiteten gäller det att finna en väg för att praktiskt få igång en ny SPUR-runda. Det ska vara en enkel och kostnadseffektiv väg. I specialitetsföreningen SFMR (Bild- och Funktionsmedicin) har vi tagit fram en modell som vi gärna sprider som ett tips till er: I SFMRs styrelse har varje medlem uppgiften att själv vara inspektör och dessutom leta upp två andra (nya) inspektörer. Två mötesplatser finns för oss i år en röntgenvecka i höst samt riksstämman före jul. I anslutning till dessa kon gresser anordnas där för utbildningsdagar för alla nya och gamla inspektörer i Bild- och Funktionsmedicin. Under röntgenveckan erbjuds dess En glad SPUREX-ledamot, Martin Wohlin, hugger tag i den nya inspektionsmanualen. Foto: Ola Björgell utom ett symposium som är öppet för alla medarbetare. Här kan vi berätta mer om SPUR för undersköterskor, sjuksköterskor, verksamhetschefer, ST-läkare med flera. Det bör ge en större acceptans, både för inspektionerna och för ST-läkarnas arbets villkor. Med ST satt i fokus underlättas också det praktiska genomförandet av inspektionen. Nu är det upp till varje specialitet att få fart på nya SPUR-inspektioner. Jag tror att det blir en perfekt spark i ändan till oss alla, som samtidigt får igång nya ST på riktigt och då är det ju full pott! Ola Björgell SPUR-samordnare för Bild- och Funktionsmedicin Övergripande Studierektor UMAS, Malmö Ordförande Framtidens Specialistläkare B O K A R E D A N N U! Moderna Läkare 04/

18 Oskar Lundgren vinnare i skrivartävling Svenska Föreningen för Medicinsk Psykologi (som är en delförening i Sektionen för Medicinsk Psykologi i Svenska Läkaresällskapet) har sedan ett antal år tillbaka två skrivartävlingar vartannat år. Den ena vänder sig till medicine studerande/kandidater och AT-läkare. Vid den senaste omgången som avgjordes i våras gick första pris på kronor till medicinstuderande Oskar Lundgren på termin tio i Linköping. Han fick priset för sitt bidrag Ett svek i tålamod, som publiceras nedan. Tävlingsjuryn hade följande motivering till sitt beslut: En berättelse om den nya, unga vikarien och ett övergrepp i vården. En fin språkbehandling ger gestalt åt människan bakom diagnosen. Med stark närvarokänsla skildras huvudpersonens självrannsakande vånda över sin delaktighet. Vill du veta mer om tävlingen gå in på föreningens hemsida Där kan du också ta del av flera andra prisbelönta bidrag. Lena Svidén Allmänläkare, sammankallande i tävlingsjuryn Ett svek i tålamod av Oskar Lundgren Det första jag mötte när jag gick på mitt nattpass var skrik och gråt. En medelålders kvinna jag aldrig träffat tidigare stod i dörren till avdelningens kök och med tårarna rinnande från trötta ögon gjorde hon sitt yttersta för att förolämpa resten av personalstyrkan som stoiskt försökte dricka en kopp kaffe. Då arbetsplatsen i fråga var en sluten psykiatrisk avdelning gissade jag att vi hade fått in en ny patient. Distraherad av min ankomst lämnade hon köksdörren och hälsade med ett ilsket, Vem faan är du då? Med ett lite krystat leende förklarade jag lugnt att jag var skötare, sommarvikarierande sådan och en del av nattpersonalen som snart skulle lösa av kaffedrickarna i köket. Jaha, och hur gammal är du?, sa hon och hade snabbt fått något vagt flirtigt i blicken. Innan jag hann svara började hon skratta hysteriskt och tillade, Du är hur som helst för ung för mig du påminner om min son Fredrik, och så kom återigen tårarna. När kvällsstyrkan gav rapport fick jag veta att kvinnan, som vi kan kalla Maria, hade kommit in sent på eftermiddagen tillsammans med två poliser. De hade tvingats plocka upp henne i en tobaksaffär där hon hade gjort sig osams med ägaren och ställt till en ordentlig scen innan polisen hunnit dit. Vad som hade startat bråket var oklart men poliserna hade sagt att Maria hade hunnit hälla ut tre burkar lösgodis på golvet, spottat på butiksägaren och sparkat en annan kund på låret. Den inskrivande AT-läkaren hade kontaktat Marias 18-åriga son, som hade blivit lugnad av beskedet att hon nu var intagen. Han hade insett att hans mamma varit på väg in i en manisk episod och hade vid tre tidigare tillfällen under veckan som gått pratat med öppenvården. Maria hade inte sovit på en vecka och sakta men säkert tappat fotfästet, igen När kvällsfikat serverades hade Maria lugn at ner sig och såg nästan lite skamsen ut där hon satt och fingrade på en ostfralla och drack ett glas mjölk. När de andra patienterna gick och la sig satte hon sig i en tv-soffa och småskojade med några av oss i personalen. Andra hade hon bestämt sig för att ogilla och de blev istället konstant provocerade. Jag tillhörde uppenbarligen de godkända skötarna och jag upptäckte att det gick att ta udden av ett annalkande vredes utbrott genom att skämta. Små sarkas tiska eller ironiska kommentarer fick henne att spricka upp i ett leende och dra in taggarna en stund. Timmarna gick och en av de mer rutinerade skötarna, en storväxt och ganska bitter kvinna, började tjata på Maria att det nog var dags att gå till sitt rum och försöka sova. Maria vägrade gång på gång och höll några gånger på att elda upp sig till nya tårar, och nya förolämpningar. Maria blev allt tröttare och började nicka till i soffan. Där tyckte min bittra skötarkollega att gränsen gick, men efter ett nytt vredesutbrott (som jag fick lugna med en gemensam promenad till patienternas äckliga rökrum) blev det bestämt att vi skulle göra ett undantag och lämna Maria i fred, ljudligt snarkandes framför TVn. Strax före tre vaknade Maria och var omänskligt kissnödig. Hon låg kvar på soffan och skrek på hjälp istället för att ta sig till en toalett. Rädd för en olyckshändelse i soffan lyckades den bittra skötarkollegan lura i Maria i en rullstol för omedelbar transport till närmsta toa. Medan Maria skötte sina bestyr hade skötarkollegan gått för att hämta den manliga nattsköterskan som tidigare under kvällen inte visat sig ute på avdelningen. När hon kom ut från toan möttes hon således av en mindre patrull med en snorkig manlig sjuksköterska iklädd en för stor läkarrock i täten. Maria trotsade som en femåring i en mataffär och vägrade högljutt följa de order om att gå till sitt rum som sjuksköterskan mumlade fram genom sin mustasch. Detta blev droppen för den bittra skötaren som helt sonika började slita i Maria, som av någon anledning åter satt sig i rullstolen. Kaoset var ett faktum och efter några diffusa hot om olika former av tvång, och ett halvhjärtat försök att släpa Maria till rummet, meddelade sjuksköterskan att alter nativet var att få ytterligare en spruta. Under hela denna förveckling hade jag förbluffat tagit ett steg bakåt och där hade jag stått och känt mig osäker på om jag borde säga åt min bittra kollega att sluta dra och slita i patienten. Maria fick ett ultimatum och blev informerad om vad som väntade om hon inte ställde upp på sjuksköterskans krav. Storgråtande fortsatte hon att vägra gå till sitt rum och valde med en hjärtskärande beslutsamhet att ta konsekvenserna hon nyss fått förklarade för sig. Det kom ytterligare två unga skötare från våningen under och assisterade vid insläpandet av Maria till hennes rum. Väl där fick sjuksköterskan ett fullt glas vatten hällt över sig när han erbjöd tabletter att sova på, och i väntan på att bakjouren skulle infinna sig satt vi tre stycken och höll fast Maria i hennes säng. Jag hatade varje sekund och frågade mig själv hur jag hamnat på det här bisarra stället. Det som sedan hände kommer alltid förbli ett av mina mest obehagliga minnen från tiden som mentalskötare. Läkaren kom och förklarade för Maria att då hon hade vägrat att svälja de tabletter sjuksköterskan erbjudit var vi tvungna att ge henne en spruta. Jag fick hålla i ett ben medan sjuksköterskan drog ned Marias byxor och gav henne en spruta i den vänstra skinkan. Maria grät och bad uppgivet, Snälla gör inte så här mot mig 18

19 Medan molekylerna i sprutan fann sina receptorer satt jag och en av de unga skötarna på varsin stol i Marias rum, och korta snyftningar från sängen var de enda ljud som bröt den tunga tystnaden. När Maria somnat gick jag långsamt ut till köket där jag fann två kollegor som jag nu kände en djup avsmak för. Sjuksköterskan skyllde hela den problematiska händelseutvecklingen på en alltför dålig intagningsmedicinering då Maria kom till kliniken. De här maniska patienterna måste få ordentlig hjälp att landa och de ska sprutas ordentligt när de kommer in så att de kan få sova, sa han och försvann in på sin expedition. Anders årets handledare i Sundsvall Dr Anders Själander på Sundsvalls sjukhus valdes till årets handledare 2008 med följande motivering: Med en näst intill övermänsklig kunskapsmassa, kombinerad med stor empati för patienten och en utpräglad helhetssyn, handleds yngre kollegor, trots stor arbetsbelastning, med vänlighet, stort tålamod och frihet under ansvar. Själv satte jag mig i ett mörkt hörn i dagrummet, som nu hade blivit kusligt tyst, och försökte greppa vad det var jag egentligen hade varit med om. Av alla tusen tankar som for genom huvudet trängde många frågor upp till ytan: Hade vi gjort det rätta? Hade vi gett Maria en god vård? Visste hon inte sitt eget bästa? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Det skulle inte vara svårt att rättfärdiga tvångsinjiceringen som nödvändig och korrekt, men jag kunde inte komma ifrån den besvärliga känslan att det inte hade behövts om de som förde befälet denna natt bara hade haft en liten gnutta tålamod. Jag hade hela kvällen sett en kvinna vars ögon skrek efter kontakt och närhet, som vädjade efter hjälp, och det var smärtsamt uppenbart att hon var livrädd för att sitta ensam i ett litet trångt rum med rastlösheten, ensamheten och den avgrundsdjupa smärtan. Den danska filosofen Kirkegaard har skrivit en ofta citerad dikt om att man för att hjälpa en människa måste möta henne precis där hon befinner sig. Den här natten misslyckades vi fullständigt med detta. Jag har tänkt på denna natt många gånger och jag önskar att jag hade haft modet att säga åt min äldre kollega att sluta dra och slita i patienten. Men jag var en nykomling, en ung läkarstudent med några veckors erfarenhet av psykiatri jämfört med mina kollegors decennium. Jag var inte stark nog att sätta mig på tvären och fann mig inte tillräckligt snabbt för att göra något. Jag kommer inte undan mitt eget ansvar; jag var där och jag stod inte upp för patientens bästa. Samtidig kan jag se klart att det största sveket begicks av mina äldre kollegor som uppenbarligen hade glömt bort de värden all sjukvård måste vila på om den inte ska bli ovärdig, omänsklig och skada mer än den läker och tröstar. Copyright: författaren och sfmp 2009 Jan tilldelad årets Gyllene vingar Det årliga ST-handledarpriset Gyllene vingar i NU-sjukvården gick i år till Jan Martinik med motiveringen: Vi tycker att Jan Martinik, överläkare på kvinnokliniken, är väl värd en uppmuntran som uppskattad handledare för sitt sätt att uppmuntra och entusiasmera oss ST-läkare att våga förskjuta våra gränser för vad vi kan klara av. Han har förmågan att se oss som individer och ge bra och konstruktiv stöttning samtidigt som han lär oss att stå på egna ben. Han är mycket kunnig inom sitt område och lyckas förmedla sin kunskap. Replik till insändare I förra numret av denna tidning ifrågasätter Stockholmsläkaren Gunnar Bergquist att brottet som den morddömde läkarstudenten har begått ska betraktas som särskilt allvarligt eftersom motivet var politiskt. I stället borde det, enligt Bergquist, snarast verka förmildrande. Bergquist berättar om överste von Stauffenberg som försökte, men misslyckades, att ta livet av Hitler och undrar om vi inte skulle ha accepterat von Stauffenberg som läkarstudent i dag. Det är just det som är min poäng. Den morddömde läkarstudenten var organiserad nazist. Han mördade en vänstersinnad person, en antirasist och antinazist. von Stauffenberg försökte ta kål på en massmördande diktator. Han ville befria världen från den person vars ideologi ledde till att över sex miljoner människor fängslades, torterades och dödades för att de var vänster, judar, romer, HBT-personer eller hade ett funktionshinder. Han ville göra slut på den man vars ideologi den nu omdiskuterade läkarstudenten anslöt sig till och som konsekvens mördade syndikalisten Björn Söderberg. Den som vägrar att se skillnaden mellan dessa handlingar vill inte jag möta i vården. Fast kanske har Bergquist rätt. Första bästa patient eller kollega behöver nog inte känna obehag såvida han eller hon inte råkar ha Downs syndrom, vara jude, homosexuell, romsk eller socialist. Och om nu något skulle hända ja, då är ju motivet inte så allvarligt, bara politiskt. Daniel Johansson Läkarstudent och doktorand, Lund Moderna Läkare 04/

20 Nya regler föreslås för brottsdömda studenter Universitet och högskolor ska kunna dra in rätten för en student att genomgå verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om de som är ansvariga för verksamheten säger nej till att ta emot studenten. Det föreslår Högskoleverket (HSV) till regeringen. Samtidigt ställer sig verket bak om Uppsala universitet i ett aktuellt fall om en morddömd läkarstudent. En läkarstudent har anmält Uppsala universitet till Justitiekanslern (JK) för att universitetet inte har ordnat en plats för VFU åt honom. Tre landsting har svarat nej på grund av att han dömts till fängelse för mord. Studenten kan därför inte fortsätta sin utbildning. Högskoleverket anser i sitt yttrande till JK att Uppsala universitet gjort tillräckligt och därmed inte begått något fel. HSV menar i sin rapport till regeringen att kontrollen av vilka studenter som gjort sig skyldiga till brott ska göras av de verksamhetsansvariga, inte av universitetet eller högskolan. För att stärka studentens rättssäkerhet bör högskolans beslut kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Nämnden ska pröva om högskolan gjort tillräckligt för att ordna en plats för studenten på VFU:n. Situationen för den morddömda läkarstudenten vid Uppsala universitet visar att det finns ett behov av sådana regler. Läs hela rapporten och yttrandet till JK på AT-prov 2010 Provdag Fredag 26 februari Fredag 21 maj Fredag 27 augusti Fredag 19 november Sista anmälningdag 5 februari 30 april 6 augusti 29 oktober Provtiden är fem timmar, klockan Möjlighet till dispens från den muntliga examinationen kan fås genom så kallad sit-in under AT-perioden. Anmälnings- och informationsmaterial finns att hämta på under Utbildning/AT. B O K A R E D A N N U! Underläkare till Storbritannien Scanloc söker underläkare för vikariat och visstidsanställning till både den statliga NHS- och privata sjukvården. Scanloc är ett svenskt/engelskt företag som sedan 1995 rekryterat läkare och sjuksköterskor till Storbritannien. Vi hjälper dig med att skaffa brittisk legitimation,bostad m.m. Träffa Scanloc i Sverige/Danmark i september. För mer information Tel Regent House, Station Approach, Battle, East Sussex TN33 0BQ, England 20

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling?

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling? AT-enkät angående lön samt åsikter om fortsatt arbete på SÄS. Antal svarande: 40 1. Vilket AT-block är du på? 1a Somatiska 20 50% 2a Somatiska 3 8% 3e Psyk 8 20% 4e Primärvård 9 23% 5e Förlängd AT 0 0%

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

SYLF:s AT-ranking 2010

SYLF:s AT-ranking 2010 SYLF:s AT-ranking 2010 September 2010 Förord SYLF (Sveriges Yngre Läkares Förening) genomför sedan 2000 en årlig ranking av landets AT-orter i syfte att undersöka allmäntjänstgöringens (AT) kvalitet.

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015

MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015 MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015 2 Innehållsförteckning Introduktion s.3 Verksamhetsplansstruktur s.4 Organisation s.5 Landsting + Praktik s.6 CSN, nya bidragsreglerna s.7 Utskrivningar s.8 Rekrytering

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37 Del 1. Vidtagna åtgärder i denna ansökan utifrån den kritik som lämnades av Högskoleverket... 7 vid bedömningen 2007 2008 Programmets grundläggande struktur... 7 Pedagogisk modell för integration av teori

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Utlandsutbildade läkare håller igång svensk sjukvård

Utlandsutbildade läkare håller igång svensk sjukvård Mer än hälften av alla nya svenska läkarlegitimationer går till läkare som är utbildade i andra länder. Så är det i dag, och så har det varit de senaste tio åren. Men en utlandsutbildad läkare kan se ut

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Svenska läkarstudenter i utlandet. Enkätundersökning våren 2005

Svenska läkarstudenter i utlandet. Enkätundersökning våren 2005 Svenska läkarstudenter i utlandet Enkätundersökning våren 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 Verksamhetsberättelse 2009 Bäste Medlem! SYLF Göteborg har under det gångna verksamhetsåret kämpat för att uppmärksamma frågor som är viktiga för underläkarna i Göteborg. Vi har funnits på plats under

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer