EKOKALK: Strukturkalkning för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekologisk odling?
|
|
- Max Ove Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läesrapport för projekt (Dnr /13) EKOKALK: Strukturkalknin för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekoloisk odlin? EKOKALK: Structural limin for improved soil structure and reduced phosphorus losses in oranic farmin? Sökande: Docent Kerstin Berlund (projektledare), Docent Ararso Etana (markfysik) och ArD Manus Simonsson (markkemi), Institutionen för mark och miljö, SLU, Box 7014, Bakrund och målsättnin med projektet De strukturkalkninsmedel som används inom konventionell odlin är en blandnin mellan bränd/släckt kalk och kalkstensmjöl. Dessa blandprodukter är inte odkända för ekoloisk odlin. Det lier både i lantbrukets och i samhällets intresse att hitta ett fullott alternativ för den ekoloiska odlinen. Målsättninen i detta projekt är att testa en restprodukt från stålindustrin ( Ekokalk ) som förmodlien skulle uppfylla kriterierna för KRAV-märkta jordbrukskalker. Vi avser att undersöka huruvida Ekokalk är lika effektiv som konventionella strukturkalkninsmedel. I projektet testas följande hypoteser: 1) Inblandnin av Ekokalk har en positiv effekt på markstrukturen på lerjordar och minskar därmed risken för fosforförluster. 2) Den kortsiktia och lånsiktia effekten på markstruktur och fosforförluster av inblandnin av Ekokalk är i samma storleksordnin som de blandvaror som används i konventionell odlin. Hypoteserna att testas i fältförsök och i laboratoriestudier avseende areatstabilitet och fosforutlaknin. Markstruktureffekten av Ekokalk jämförs med de blandvaror som används i konventionell odlin (blandvara med ca 20 släckt kalk); ren släckt kalk används som referens. Utförd verksamhet t.o.m Tre fältförsök (fiur 1 och 2) har lades ut september 2014 på jordar med olika lerhalt. Alla försök är utlada på SLU:s eendomar, två vid Ultuna och ett vid Linnés Hammarby. I försöken inår följande behandlinar (med 4 upprepninar): A. Obehandlad B. Släckt kalk (referens) motsvarande 6 ton CaO/ha C. Ekokalk motsvarande 6 ton CaO/ha D. Konventionellt strukturkalkninsmedel motsvarande 6 ton CaO/ha Jordprovtanin enomfördes innan utläninen för att enomföra karakteriserin av jordarna på försöksplatserna. Alla försöksplatser är GPS-inmätta. Nåra rundläande markdata för försöken finns redovisade i Tabell 1-4. Matjorden från försöksplatsen Ultuna 9 har ca 10 procent höre lerhalt och nåot höre mullhalt än Ultuna 3. Matjorden vid Linnés Hammarby är enlit markarterinskartan en mullhalti styv lera. Den kemiska analysen visar även den på en viss variation mellan försöksplatserna med nåot läre fosfor- och kalistatus vid Linnés Hammarby. 1
2 Fiur 1. Fältförsöken vid Ultuna. Ultuna 3 norr om Lerväen och Ultuna 9 söder om Lerväen. Fiur 2. Fältförsöket vid Linnés Hammarby. Tabell 1. Mekanisk analys (fraktionerna anivna i ) för försöksplatserna Ultuna 3 och 9 Fin- Grov- Fin- Grov- Mellan- Grov- Mull- Försöksplats Ler mjäla mjäla mo mo sand sand Glödn. Fel halt förlust d<0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0,6 2 Ultuna 3 SV 46,8 14,6 13,5 12,6 10,5 1,2 0,8 5,2 1,8 2,0 Ultuna 3 NO 45,1 13,0 13,4 11,9 13,7 2,0 0,9 4,4 1,3 1,3 Ultuna 9 NV 55,3 15,7 12,0 9,9 5,2 1,1 0,8 7,2 4,0 3,6 Ultuna 9SO 59,1 15,8 11,6 7,4 4,4 1,1 0,6 6,9 3,8 3,2 Tabell 2. Elektrisk konduktivitet och för försöksplatserna Ultuna 3 och 9 innan utlänin av försöken Försöksplats (H 2 O) () Ultuna 3 SV 22,4 6,7 Ultuna 3 NO 16,0 6,8 Ultuna 9 NV 21,9 6,7 Ultuna 9SO 19,8 6,7 2
3 Tabell 3. Kemisk analys av matjorden vid försökplatserna Ultuna 3, Ultuna 9 och Linnés Hammarby med avseende på C, basmättnadsrad, vatten, mullhalt lf samt fosforstatus C7 basmättnad Mullhalt P-AL P-Al P-HCl P-HCl me/100 m/100 klass m/100 klass Ultuna 3 ruta ,7 2,3 9,3 IVA 84 5 Ultuna 3 ruta ,2 2,0 22,0 V 96 5 Ultuna 9 ruta ,4 4,1 8,1 IVA 87 5 Ultuna 9 ruta ,6 4,6 9,3 IVA 87 5 Linnés Hammarby ruta ,5 4,9 5,5 III 70 4 Linnés Hammarby ruta ,6 2,7 9,2 IVA 75 4 Tabell 4. Kemisk analys av matjorden vid försökplatserna Ultuna 3, Ultuna 9 och Linnés Hammarby avseende kaliumstatus, kalium/manesium-kvot, manesium, kalcium och koppar K-AL K-Al K-HCL K-HCl K/M M-AL Ca-AL Cu-HCl m/100 klass m/100 klass kvot m/100 m/100 m/100 Ultuna 3 ruta 1 20 IV , Ultuna 3 ruta IV , Ultuna 9 ruta 1 16 III , Ultuna 9 ruta IV , Linnés Hammarby ruta 1 15 III , Linnés Hammarby ruta III , Provtaninar jorda 2015 och påående analyser Våren 2015 provtos matjorden i samtlia rutor i försöken och respektive elektrisk konduktivitet () bestämdes. Normalt bestäms efter att proverna får stå i 2 timmar efter skaknin för att komma i jämvikt. På kalkade eller katbonathaltia jordar är det möjlit att inte jämvikt uppnås efter denna tid. Värdena kan bli både för låa och för höa. Mätninarna har därför kompletterats med ytterliare en mätnin 24 timmar efter skaknin. Planräkninar har jorts strax efter uppkomst i samtlia försök. Vidare jordes en såbäddsundersöknin och provtanin av areat 2-5 mm till areatstabilitetmätnin. De preliminära resultaten från mätninarna våren 2015 redovisas i Tabellerna Resultaten är ännu inte statistiskt bearbetade men det är tveksamt om det finns nåra -höjande effekter av kalkninen. Den elektriska konduktiviteten var höre i kalkade rutor än i obehandlade rutor vilket verifierar att kalken hamnat i rätt rutor. Tabell 8. Preliminära resultat från mätninar och provtaninar 2015 för strukturkalkninsförsöket Ultuna 3 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd. Provtanin 27-28/ för mätnin av (H 2 O) och (elektrisk konduktivitet). utförd 12 maj 2015 Obehandlad 7,1 6, Släckt kalk 6,7 6, Strukturkalk 6,7 6, Ekokalk 6,9 6,
4 Tabell 9. Preliminära resultat från mätninar och provtaninar 2015 för strukturkalkninsförsöket Ultuna 9 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd. Provtanin 27-28/ för mätnin av (H2O) och (elektrisk konduktivitet). utförd 12 maj 2015 Obehandlad 6,4 6, Släckt kalk 6,5 6, Strukturkalk 6,6 6, Ekokalk 6,5 6, Tabell 10. Preliminära resultat från mätninar och provtaninar 2015 för strukturkalkninsförsöket Linnés Hammarby 4 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd. Provtanin 27-28/ för mätnin av (H2O) och (elektrisk konduktivitet). utförd 12 maj 2015 Obehandlad 6,8 6, Släckt kalk 6,9 6, Strukturkalk 6,9 6, Ekokalk 7,0 6, Preliminära skörderesultat 2015 Vid stråskjutninen provtos rödan för att analysera uppta av närinsämnen (P, Ca, M, K, Na, S, Cu, Zn, Fe, Mn). Tidiare försök har visat på en viss risk för mikronärinsbrister efter kalknin. Proverna är skickade för analys. Det var ina sinifikanta skördeskillnader i nåot av försöken. Tabell 5. Skörderesultat 2015 för strukturkalkninsförsöket Ultuna 3 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd Obehandlad ,3 47,7 86 Släckt kalk ,3 48,1 90 Strukturkalk ,4 47,4 89 Ekokalk ,4 48,2 89 -X ,4 47,9 88 CV 5,3 0,9 2,2 2,4 OBS PROB F ,1482 LSD F ,2 1,7 3 4
5 -X ,4 50,6 CV 3,8 6,1 1,7 OBS PROB F LSD F ,5 1,4 Tabell 6. Skörderesultat 2015 för strukturkalkninsförsöket Ultuna 9 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd Obehandlad ,9 50,5 90 Släckt kalk ,5 51,2 90 Strukturkalk ,8 50,4 90 Ekokalk ,4 50,4 90 Tabell 7. Skörderesultat 2015 för strukturkalkninsförsöket Linnés Hammarby 4 utlat hösten Gröda vårkorn (15 vattenhalt), förfrukt höstvete med insådd Obehandlad ,0 50,8 10 Släckt kalk ,6 49,0 8 Strukturkalk ,3 49,5 8 Ekokalk ,1 49,4 10 -X ,0 49,7 9 CV 2,5 2, OBS PROB F LSD F ,0 2,4 1 Planerade aktiviteter Under hösten 2015 tos lysimetrar (20 cm diameter, 15 cm höjd) med jord i ostörd larin från fältförsöken. Dränerinsstudien har startat men är inte slutförd. I utlakninsvattnet i lysimeterstudien mäts turbiditet,, och fosfor (löst respektive partikelbunden). Försöken kommer att skördas försöksmässit även Matjordens och elektriska konduktivitet () följs under projektperioden. På försöksjordarna örs en detaljerad texturanalys med laserscannin för bestämnin av andelen rovler och finler. Två år efter utlänin analyseras uppta av tunmetaller i växten. En kemisk analys av Ekokalken enomförs för att säkerställa att ina ränsvärden för användnin i ekoloisk odlin överskrids. 5
DATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2005 SIDA 1 ADB-NR: 05A758 LÄN-FNR: E- -2005 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Häggström Varby, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: PH-VÄRDE: Bearbetat av FFE,
Läs merStrukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 SÅTT DEN: 20090417 KG/HA: 270 PHVÄRDE: 6.2 0.2 Mavrik 20090713 20090515 DC 12 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 20110805 Balders Balders Stat: Balders
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420
ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M
Läs merPlus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merEkologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merStyrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +
Läs merEKOKALK: Strukturkalkning för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekologisk odling?
Slutrapport 2017-03-31 för projekt (Dnr 4.1.18-10955/13) EKOKALK: Strukturkalkning för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekologisk odling? EKOKALK: Structural liming for improved soil
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merMätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Läs merDemoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby
Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika
Läs merBilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merNordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse
Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten Sörmoverket samt tillhörande distributionsområde, dvs Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse. Vattenanalyserna är utförda både vattenverk och hos användare.
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merFysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1
ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter
Läs merVetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merTeam 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad Team 20/20 - Field
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merPackningens påverkan på infiltration
Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merSVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA
SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår
Läs merFöreläsning 1 i Elektronik ESS010
Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merVision: Kretsloppsanpassad produktion
Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merNordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Läs merVerksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Läs merKundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merEn förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Läs merFacit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merKVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Läs merHushållningssällskapets försöksgård Helgegården Box 9084, Kristianstad
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2012 SIDA 1 Vallmo Vallmo Stat: Vallmo Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av PAPSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2
Läs merVariation i marken inom fältförsök hur kan vi kvantifiera och hur skall vi hantera variationen?
Variation i marken inom fältförsök hur kan vi kvantifiera och hur skall vi hantera variationen? Kristin Piikki, Mats Söderström, Maria Stenberg, Johan Roland Bakgrund Fältförsök har under många år varit
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merVeckorapport Kalmar vecka 27 2016
Datum 16 7 7 Veckorapport Kalmar vecka 27 16 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i obehandlade rutor i Kalmar län inklusive Öland (H), Gotlands län (I), Jönköpings län(f) och Kronoberg
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merNär, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, VMD, SVA/Svensk Mjölk ylva.persson@svenskmjolk.se Sveriges veterinärmedicinska
Läs merHandbok Ämnesprov 2016 Lärarinmatning I Dexter Åk 3. Uppdaterad: 2016-02-15/HL Version: 2016.1. IST AB
Handbok Ämnesprov 2016 Lärarinmatning I Dexter Åk 3 Uppdaterad: 2016-02-15/HL Version: 2016.1 1 Innehåll REGISTRERING AV ÄMNESPROV... 3 Ämnesprovsgrupper... 3 MATEMATIK... 4 Fälten i resultatsinmatningen...
Läs mer4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
Läs merFrån min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merTrianglar - Analys och bedömning av elevarbeten
BEDÖMARTRÄNING - MATEMATIK ÅRSKURS 6 Trianglar - Analys och bedömning av elevarbeten Analys och bedömning av Jennifers arbete Metod och beräkning Resonemang och kommunikation Eleven löser uppgiften genom
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs mer2. Tidsplanering. 21 Studiedag
1. Introduktion Video CV är ett utmärkt tillfälle att visa din presentationsteknik. De kan användas när du vill göra gott intryck hos en arbetsgivare. Bara det att ha tagit tid att förbereda en video CV
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merFörsvarsmaktens interna bestämmelser om skadereglering m.m.; beslutade den 13juni 1996.
FIB 1996:4 Utkom från trycket 1996-07-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om skadereglering m.m.; beslutade den 13juni 1996. Försvarsmakten föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1 Denna författning
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merSKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
Läs merVI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ
VI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ SNABBFAKTA SOME GUYS STARTADES 2006 på initiativ av Daniel Sjöblom och Tobias Löfgren. Hos oss jobbar vi sida vid sida med våra kunder. Våra medarbetare har alla olika branscherfarenheter
Läs merVäxtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping
Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Linköping 1/1 85% ogräseff. ½ 75% ¼ 60% (20 000 frö/m 2 ) Dos - respons Schematisk kurva för en herbicid använd under
Läs merSlutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET
Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut Skolinspektionen 2015-02-13 Lichron Teknik AB Rektorn vid Lichron Teknikgymnasium, Värnamo Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn i Lichron Teknikgymnasium i Värnamo kommun Skolinspektionen,
Läs merPareto, mätning över tid samt variation
Pareto, mätning över tid samt variation Fredrik Wiberg Paretos lag 80/20-principen 80 % av konsekvenserna beror på 20 % av orsakerna. Vilfredo Pareto, 1848-1923 Italiensk nationalekonom Exempel på Paretoprincipen
Läs merDelrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Läs merArtikel/reportage år 9
7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta
Läs merLåt lönsamma kunder driva affären!
Låt lönsamma kunder driva affären! Studie vår 2016 Låt lönsamma kunder driva affären! Vår erfarenhet visar att många företag inte vet vilka affärer som genererar vinst eller förlust, vilket gör det svårt
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merEfterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Läs merTredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merSLUTRAPPORT avseende SLF-projekt H ( )
SLUTRAPPORT avseende SLF-projekt H1070272 (2014-12-19) Markstrukturförbättring och begränsning av fosforförluster från åkermark med hjälp av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden Kerstin Berglund,
Läs merMätning av effekter. Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor?
Mätning av effekter Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor? Denna studie ger vägledning om de grundläggande parametrarna för 3-fas effektmätning.
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merTvå konstiga klockor
strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merVarsel om stridsåtgärder
Datum Ert datum Sveriges Byggindustrier 2014-03-19 Storgatan 19 Dnr Er beteckning Box 5054 Handläggare 102 42 STOCKHOLM ML/ID Varsel om stridsåtgärder Det är med stor besvikelse Byggnads kan konstatera
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merFörslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Vård- och omsorgsnämnden 2016-04-19 1 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget. Sammanfattning Förslagsställaren föreslår att Botkyrka kommun köper in eldrivna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs mer