Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) November

2 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-1 UPPSALA 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord Sammanfattning Väntetider och utredning Behandling Bakgrund och täckningsgrad, trender Inrapporteringshastighet Klassifikation av riskkategorier Väntetider Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning 1.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes PSA-nivå vid diagnos Antal tagna biopsier Skelettscintigrafi Behandling Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Behandlingsstrategi Radikal prostatektomi Strålbehandling Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Biverkningar efter behandling Hormonbehandling Prostatacancerspecifik mortalitet Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR Referenser

4 Figurer Tabeller 1 och täckningsgrad i procent (%) per sjukvårdsregion och diagnosår, -. 2 Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. täckningsgrad av NPCR jämfört med Cancerregistret, för diagnosår (procent) per diagnosår och riskkategori, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Antal tagna biopsier, per diagnosår, Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per sjukvårdsregion och diagnosår, Typ av radikal prostatektomi, per diagnosår, Typ av radikal prostatektomi (som primärterapi), per behandlingsår, Typ av radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlingsår, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), behandlingsår pt-stadium, per behandlingsår, Positiv marginal, per behandlingsår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlingsår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Typ av primär strålterapi, per diagnosår, Andel genomförda strålbehandlingar bland de som har planerad strålterapi eller remiss till strålterapi registrerad på behandlingsblanketten, per diagnosår, Typ av primär strålterapi, per behandlingsår, Typ av primär strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med låg- eller intermediärrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med högrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Antal män som fått postoperativ strålterapi (adjuvant eller salvage), per behandlande sjukhus, behandlingsår Antalet män med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling. 2a Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA µg/l), per behandlande sjukhus,. 2b Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA µg/l), per behandlande sjukhus,, forts a Typ av hormonterapi (M/MX och PSA µg/l), per behandlande sjukhus,. 1 2b Typ av hormonterapi (M/MX och PSA µg/l), per behandlande sjukhus,, forts Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per män, Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade, per region Fördelning av riskkategori per diagnosår, Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

5 Figurer Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, KARTA - Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, KARTA - Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per diagnosår, Andel män år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Andel män år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, Andel män med T1-2, PSA mindre än µg/l och Gleasonsumma eller lägre som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 3 och Andel män år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma - och/eller T3 och/eller PSA - µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 3 och Andel män äldre än år vid diagnos med Gleasonsumma - och/eller T3 och/eller PSA - µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 3 och Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för män år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för män äldre än år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, Andel män år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus,

6 Figurer 3 Andel män äldre än år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män äldre än år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel män med mycket låg risk tumör (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män med mycket låg risk tumör (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel män år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män äldre än år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män äldre än år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män äldre än år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män äldre än år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Antal radikala prostatektomier, per behandlande sjukhus och behandlingsår, Andel män opererade med radikal prostatektomi som hade lågrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än µg/l), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än µg/l), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (män med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, behandlingsår. 4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

7 Figurer 4 Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel positiv marginal (samtliga RP) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ av operation, behandlingsår Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata, och PSA < µg/l) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ av operation, behandlingsår Andel positiv marginal (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade män med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel av primärt externt strålbehandlade män med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått strålning som inkluderat lymfkörtlar, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått adjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår Typ av adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår Längd på adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår Andel där markörteknik använts, för män som fått primär extern strålbehandling med IMRT, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med högrisk prostatacancer (T3 och/eller Gleasonsumma - och/eller PSA - µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonbehandling med GnRH eller TAB, per behandlande landsting, behandlingsår Behandling av män år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA - µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 11-. Andel av män år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA - µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av män - år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA - µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av män - år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA - µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av män år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA - µg/l, ej M1), per behandlande landsting, Andel av män år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA - µg/l, ej M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling

8 Figurer Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) ett år efter behandling för män med ingen ED före behandling (baslinjeundersökning) Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för män med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

9 1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nyheter i rapporteringen från NPCR under är att vi öppnat en publik hemsida; med information om registret och tillgång till nationella och regionala årsrapporter. En arbetsgrupp från NPCR och INCA har skapat en online-rapport i (nästan) realtid på INCA. För åtkomst till rapporten krävs autentisering eftersom INCA innehåller integritetskänsliga data. I online-rapporten finns data som redovisas på exakt samma vis som i årsrapporten. Rapporten visar data på nivåerna; den egna kliniken, alla landsting samt riksgenomsnittet. Styrgruppens förhoppning är att detta verktyg ska stimulera till snabbare inrapportering av data till NPCR, eftersom man nu kan analysera den egna klinikens data direkt efter inrapportering. En viss fördröjning på några veckor finns dock, eftersom data fortfarande monitoreras innan de läggs in i INCA. november Pär Stattin, Fredrik Sandin, Ola Bratt, Camilla Thellenberg Karlsson, Ingela Frank- Lissbrant, Marie Hjälm-Eriksson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen publicerade i oktober en utredning av väntetider i cancervården [1] och där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur och ). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för väntetiden mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 2 dagar i riket med en variation mellan och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 1 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År behandlades % av män år eller yngre med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är %. Andelen män - år med lokalt avancerad cancer som behandlades med kurativ terapi var 11 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en -årig man idag är tio år och för en -årig man åtta år bör även en högre andel av dessa män genomgå kurativ terapi. Men mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av äldre män med lokalt avancerad cancer, här måste individuella ställningstaganden göras eftersom samsjuklighet är en viktig faktor att ta hänsyn till i behandlingsbeslutet.

10 4 och täckningsgrad, trender 3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade. En kraftigare ökning skedde från slutet av -talet i samband med att mätning av prostata-specifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt, men denna ökning har nu planat ut. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan -talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per män 2 1 Incidens Mortalitet År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per män, Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år. Källa: Socialstyrelsen (incidens), respektive NORDCAN (mortalitet), 4 och täckningsgrad, trender År diagnostiserades fall av prostatacancer vilket innebär en minskning på % jämfört med 11. Täckningen var % jämfört med Cancerregistret. För NPCR som helhet har vi sedan en mycket god täckning på %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade (Tabell 1). Täckningsgrad och antal patienter som diagnostiserades per landsting visas i tabell 2. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret på % eller högre. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka % täckning även för. Tabell 1. och täckningsgrad i procent (%) per sjukvårdsregion och diagnosår, -. Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Diagnosår 4 () () 1 () 114 () () 2 () (4) 1 (2) 1 () 1 () 33 () () 3 () 1 () (4) 1 () () () 1 () () 234 () 1 () 1 () () 11 () 1 () () 44 () 2 44 () 1 () 3 () 2 () () 2 () 21 () 3 12 () () () 1 () 1 () 2 () () 4 2 () 22 () 3 () 1 () () () () 3 () () 1 () 14 () () () 31 () () 1 () 1 () 11 () () 2 () 1 () 1 () () () () 11 () () 3 () 111 (3) () 4 () 12 () 12 () 3 () () () 22 () () 1 () 4 () 2 () () () 2 () 3 () 1 () 4 () () 1 () 11 1 (1) () () 1 () () 2 () () 14 (1) 11 () 111 () 1 (1) () () () Totalt 23 (1) 243 () 122 () 24 () 23 () 2 () 34 () Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

11 Vi har undersökt patientkarakteristika, behandling och överlevnad för de män som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Vi fann att. % återfanns i NPCR men att 2 av 3 4 (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer - enbart rapporterats till Cancerregistret. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och dödlighet i prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal två år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; % vs 23 %, de icke-registrerade hade något kortare postoperativa vårdtider, medelvärde 4.1 vs. dagar och de hade en aning lägre total dödlighet efter års uppföljning. Den i särklass starkaste faktorn för registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till. % mellan landets landsting. Vi har vidare identifierat 1 32 män vars enda diagnosuppgift om prostatacancer kommer från Dödsorsaksregistret, s.k. death certificate only diagnoser (DCO). Dessa män hade en medianålder på år, och endast en enda man av dessa hade opererats med prostatektomi. De hade en mycket högre samsjuklighet än män registrerade i NPCR, och knappt hälften hade fått hormonbehandling före dödsdatum. Sammantaget talar dessa uppgifter för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att icke-rapporterade män som registrerats i Cancerregistret inte utgör någon speciell patientkategori och att den lilla grupp av män som diagnostiseras efter döden är en liten grupp av mycket gamla män med hög samsjuklighet och avancerad cancer vid diagnos. Tabell 2. Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. täckningsgrad av NPCR jämfört med Cancerregistret, för diagnosår. NPCR Cancerregistret Täckningsgrad (%) Landsting Dalarna () Gotland 4 4 () Halland () Jönköping 3 3 () Kalmar () Kronoberg 2 2 () Norrbotten () Värmland () Västmanland () Örebro 4 4 () Östergötland 3 3 () Västra Götaland 31 3 () Uppsala () Jämtland 2 1 () Södermanland () Västerbotten 2 2 () Västernorrland () Gävleborg () Blekinge 2 () Stockholm 3 () Övriga/privat 221 (1) Skåne 2 () Eftersom diagnosår är taget från Cancerregistret stämmer inte det totala antalet till fullo med antalet i tidigare tabell. 11

12 Inrapporteringshastighet Inrapporteringshastighet Figur 2 visar inrapporteringshastigheten i riket baserad på tiden mellan det datum då patienten fick diagnos och det datum då monitor rapporterade in data till INCA. Tre månader efter diagnos hade 4 % av män diagnostiserade under med prostatacancer inrapporterats till NPCR med en spridning mellan 34 % och 1 %. Tolv månader efter diagnosdatum hade % av fallen rapporterats in till NPCR och andelen varierade från 1 % till % mellan regionerna (Figur 2 och 3). Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR 4 4.%.1%.% Antal månader från diagnos Figur 2. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. Den långa tiden mellan diagnos och inrapportering beror rimligen på att många vårdgivare inväntar påminnelse från sitt Regionala cancercentrum innan man rapporterar in data. I NPCR har vi satt som mål att diagnosformulär ska vara inrapporterad till IN- CA en månad efter att patienten fått sitt cancerbesked. Styrgruppen arbetar för att påskynda inrapporteringen eftersom en snabbare rapportering skulle medföra en rad fördelar, bland annat att inrapporterande enheter kan använda sina data i realtid, även i ett kortsiktigt kvalitetsarbete t.ex. för att korta väntetider. I syfte att förenkla och skynda på registreringen av data på diagnostikformuläret har information från kompletterande radiologiska undersökningar flyttats till primärbehandlingsformuläret. Ändrade rutiner på klinikerna med spontaninrapportering direkt efter PAD-besked skulle då göra det möjligt att nå målet om en månad från PAD-besked till registrering. I oktober lanserades en online-rapport i (nästan) realtid som gör att klinikern snabbt kan se den egna klinikens data i jämförelse med andra landsting och riksgenomsnittet. Förhoppningen är att detta verktyg stimulerar till snabbare inrapportering av data eftersom man nu kan analysera den egna klinikens data direkt efter inrapportering. Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR %.% Stockholm Gotland 1.2% % Antal månader från diagnos %.2%.%.2% Sydöstra Antal månader från diagnos.1% Västra Antal månader från diagnos Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 2.% Uppsala Örebro.% % 4.3% Antal månader från diagnos.% Södra %.3% Antal månader från diagnos.% Norra Antal månader från diagnos Figur 3. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade, per region. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

13 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell förekomst av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserad cancer, dvs. Gleasonsumma - och ct2 och lokalt avancerad cancer ct3 och/eller PSA mellan - µg/l År 11. Uppgift saknas. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket låg risk 1. Lågrisk Figur 4. Fördelning av riskkategori per diagnosår, -. Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. Det har skett en stark ökning av lokaliserad låg- och intermediärrisk cancer under de fjorton år som NPCR samlat data (Figur 4, och tabell 3). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av låg risk cancer. Under samma tidsperiod har andelen patienter med metastaser minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lokaliserade cancerfall ökat mer än vad avancerade och metastaserad cancer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 3 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l. 1a. Mycket låg risk T1c, PSA < µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma och/eller PSA < µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma -. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller PSA < µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller PSA < µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX).. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA µg/l.. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

14 Klassifikation av riskkategorier Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, % av resektat var tumörvävnad. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, > % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. T2 Palpabel, begränsad till prostata. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. M1 Skelettmetastaser. Övriga/privat Jämtland Kronoberg Kalmar Norrbotten Halland Västmanland Jönköping Västernorrland Västerbotten Skåne Östergötland Västra Götaland Blekinge Gotland Dalarna Örebro Gävleborg Uppsala Värmland Stockholm Södermanland a. Mycket låg risk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad. Fjärrmetastaserad. Uppgift saknas 4 Figur. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting,. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

15 Tabell 3. (procent) per diagnosår och riskkategori, Lågrisk 1a. Mycket låg risk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad. Fjärrmetastaserad. Uppgift saknas Diagnosår 44 () (1) 1 (3) 11 (2) () 1 (2) (3) (1) () 23 (3) 14 (2) (11) 1 (22) 21 (3) (1) 3 () 2 (4) 1 (2) 43 () (21) (3) 1 3 (21) 1 () 22 (3) 1 (24) () (1) 2 (3) 2 1 (23) 1 (21) 2 (3) 14 (23) () 3 (1) (2) 3 21 (24) 23 (24) 34 (4) 31 (22) () 1 (1) 4 (2) 4 2 (2) 221 (23) 3 (4) 3 (21) 1 () 4 () 224 (2) 2 (2) 23 (24) 4 () 1 () 21 () 1 () 2 (2) 24 (2) 22 (2) 4 () 111 () () 111 () 23 (3) 23 (2) 233 (2) 3 (4) (1) 4 () () 2 (2) 24 (2) 2433 (2) 44 () 1 (1) () 3 () 232 (3) 24 (2) 4 () () (2) 33 (3) 4 () 12 (1) () 114 (11) 2 (3) 2 (2) 42 () 11 (1) (1) 21 (3) () 3 (1) 4 () 2 (11) 23 (2) 11 2 (2) () 1 (1) 2 (1) 3 (32) () 1 (1) () 3 (11) 243 (3) 234 (2) 2 () 4 (1) 31 () 2 (31) () 3 (1) 44 () () 244 (3) Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma och/eller PSA < µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller PSA < µg/l.. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA µg/l. 1a. Mycket låg risk T1c, PSA < µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller PSA < µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX).. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 1

16 Väntetider Väntetider.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag fortsätter väntetiderna att vara långa och inga större förändringar har skett sedan. dagar Median dagar I figur visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 3 dagar med en spridning mellan 24 och dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 11. I figur redovisas väntetider per sjukhus för år ; tre sjukhus hade medianväntetider överskridande dagar. Figur. KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting,. Median Halland Stockholm Västra Götaland Östergötland Övriga/privat Uppsala Skåne Gotland Norrbotten Västernorrland Blekinge Kronoberg Västerbotten Örebro Västmanland Gävleborg Södermanland Jönköping Värmland Dalarna Jämtland Kalmar Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting,. Uppgift saknas för 3.4 % av männen. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

17 .1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Median Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Södersjukhuset Danderyds sjukhus Hallands sjukhus Kungsbacka Kärnsjukhuset i Skövde Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Sjukhuset i Lidköping Hallands sjukhus Halmstad Löwet specialistmottagning Karolinska universitetssjukhuset Solna Norrtälje sjukhus Varbergs sjukhus Karlskoga lasarett Kalix sjukhus Södertälje sjukhus Skånes universitetssjukhus Malmö Sollefteå sjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Gällivare sjukhus Privatläkare Ängelholms sjukhus Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Helsingsborgs lasarett Nyköpings lasarett Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lasarettet i Enköping Lycksele lasarett Specialistsjukvården Falkenberg Visby lasarett Blekingesjukhuset Karlshamn Centrallasarettet Växjö Lasarettet i Ystad Länssjukhuset Ryhov Sjukhuset i Hudiksvall Sjukhuset i Mariestad Sunderby sjukhus Lasarettet i Landskrona Alingsås lasarett Länssjukhuset i Sundsvall Centralsjukhuset Kristianstad Centralsjukhuset i Karlstad Skellefteå lasarett Sjukhuset i Falköping Blekingesjukhuset Karlskrona Kungälvs sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Lindesbergs lasarett Norrlands universitetssjukhus Umeå Västmanlands sjukhus Västerås Lasarettet Trelleborg Uddevalla sjukhus Ludvika lasarett Piteå älvdals sjukhus Sjukhuset i Bollnäs Örnsköldsviks sjukhus Kullbergska sjukhuset Sjukhuset i Gävle Mälarsjukhuset Kiruna sjukhus Simrishamns sjukhus Ljungby lasarett Länssjukhuset i Kalmar Sjukhuset i Torsby Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Mora lasarett Östersunds sjukhus Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Sjukhuset i Arvika Falu lasarett Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus,. 1

18 Väntetider.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 2 dagar i riket och det fanns en spridning från till 42 dagar mellan landstingen (Figur ) detta är helt oförändrat jämfört med diagnosår 11. I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 1 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. dagar Median dagar Median Blekinge Uppsala Jämtland Kronoberg Örebro Dalarna Skåne Västra Götaland Gotland Halland Västerbotten Övriga/privat Kalmar Norrbotten Västmanland Gävleborg Västernorrland Jönköping Stockholm Södermanland Värmland Östergötland Figur. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting,. 4 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan provtagning och PADbesked till patient, per diagnostiserande landsting,. Uppgift saknas för 3. % av männen. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

19 .3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var 4 dagar från behandlingsbeslut till operation år, vilket är en sänkning med dagar jämfört med 11. Spridning mellan landstingen var 31 till 1 dagar (Figur 11). I figur redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus, där mediantiden från beslut till operation varierade från 21. till 1 dagar. dagar Median dagar Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisk cancer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 1 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra cancerformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Figur. KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,. Median Median Gävleborg Östergötland Övriga/privat 31. Västra Götaland 3 34 Norrbotten 3 Dalarna 21 3 Örebro 2 4 Blekinge 2 41 Halland 41 Kronoberg Västmanland Västernorrland 4 4 Södermanland Jämtland 4 Jönköping 2 Västerbotten 4 2 Stockholm 33 Värmland Skåne 2 Kalmar 2 2. Uppsala 3 Gotland 1 Carlanderska sjukhuset Vrinnevisjukhuset i Norrköping Uddevalla sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Danderyds sjukhus Sjukhuset i Gävle Capio Lundby Närsjukhus Sophiahemmet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varbergs sjukhus Sunderby sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Falu lasarett Capio S:t Görans sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Helsingsborgs lasarett Blekingesjukhuset Karlskrona Centrallasarettet Växjö Kärnsjukhuset i Skövde Västmanlands sjukhus Västerås Länssjukhuset i Sundsvall Mälarsjukhuset Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Östersunds sjukhus Övriga Länssjukhuset Ryhov Norrlands universitetssjukhus Umeå Hallands sjukhus Halmstad Centralsjukhuset i Karlstad Karolinska universitetssjukhuset Solna Skånes universitetssjukhus Malmö Länssjukhuset i Kalmar Södersjukhuset Västerviks sjukhus Akademiska sjukhuset Visby lasarett Median samt första och tredje kvartil (dagar) Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 11. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,. Uppgift saknas för. % av männen. Figur. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus,. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än fall (Nyköpings lasarett, Höglandssjukhuset, Värnamo sjukhus, Alingsås lasarett, Sjukhuset i Lidköping) har grupperats till Övriga.

20 Väntetider.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog. Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var dagar i landet med en spridning från till 31. dagar, dvs. oförändrat jämfört med tidigare (Figur ). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 2 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den snabbt. Uppsala Kronoberg Stockholm Örebro Västra Götaland Gotland Västmanland Halland Skåne Södermanland Blekinge Dalarna Kalmar Västerbotten Jämtland Värmland Västernorrland Övriga/privat Norrbotten Gävleborg Östergötland Jönköping Median dagar Median dagar Figur 1. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,. 4 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,. Uppgift saknas för. % av männen. Fördelningen av icke-kurativ terapi finns i tabell 2a-2b på sida -. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

21 Diagnostik.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre urinvägarna (LUTS lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 4 upptäcktes 2 % av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 4 % år (Tabell 4). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 1 och 1). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, skillnaderna visar också på att det är svårt att ur journaltext avgöra om PSA togs som del av en hälsokontroll av en man utan symtom eller togs som del av en utredning av vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera obetydlig i den manliga befolkningen i Sverige och vi vet att utbredd PSA-testning leder till hög incidens. Figur 1 visar att sambandet mellan andelen män som i NPCR registrerats som diagnostiserade efter hälsoundersökning och totalincidens är svag. Till exempel var incidensen lägre i Jönköpings län (1/ män) än i Jämtlands län (23/ män), medan andelarna som angavs ha diagnostiserats efter hälsokontroll var 2 % i Jönköpings län respektive <1 % i Jämtland! Tabell 4. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 4-. Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Totalt Diagnosår 4 2 (2) 342 (3) 3 (32) 42 (4) 24 (2) 4111 (42) 234 (24) () 31 2 (2) 3 (43) 21 (23) 4 () 1 2 (33) 33 (41) (21) 4 () 3 3 (3) 32 (41) 1 () 333 (4) 44 (42) 321 (3) (1) 324 (3) 411 (42) 34 (3) () 21 (3) (44) 323 (34) () 22 (2) 424 (4) 2 (32) () 23 (3) 21

22 Diagnostik Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, ] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening. Vi har uppdaterat en undersökning om hur information använts bland män diagnostiserade under -11 med en svarsfrekvens på /1 = 2 %. Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSAtestet innan blodprovet togs []. Sexton procent hade fått skriftlig information och 4 % av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag. Tidigare undersökning för män med diagnos under - visade på likartat resultat. Östergötland Kronoberg Halland Västmanland Jämtland Västerbotten Stockholm Västra Götaland Blekinge Skåne Västernorrland Uppsala Kalmar Jönköping Värmland Dalarna Södermanland Gotland Gävleborg Norrbotten Örebro Övriga/privat Inc Ängelholms sjukhus Lindesbergs lasarett Gällivare sjukhus Varbergs sjukhus Lasarettet Trelleborg Kärnsjukhuset i Skövde Höglandssjukhuset Sunderby sjukhus Simrishamns sjukhus Norrtälje sjukhus Övriga Alingsås lasarett Örnsköldsviks sjukhus Norrlands universitetssjukhus Umeå Specialistsjukvården Falkenberg Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Länssjukhuset Ryhov Lasarettet i Landskrona Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Kungsbacka Privatläkare Värnamo sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Centrallasarettet Växjö Västerviks sjukhus Sjukhuset i Lidköping Universitetssjukhuset Örebro Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skånes universitetssjukhus Malmö Akademiska sjukhuset Falu lasarett Blekingesjukhuset Karlskrona Universitetssjukhuset i Linköping Danderyds sjukhus Helsingsborgs lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Skellefteå lasarett Lasarettet i Ystad Löwet specialistmottagning Mora lasarett Kalix sjukhus Sjukhuset i Hudiksvall Ljungby lasarett Karolinska universitetssjukhuset Solna Sjukhuset i Mariestad Södertälje sjukhus Sjukhuset i Gävle Södersjukhuset Oskarshamns sjukhus Ludvika lasarett Västmanlands sjukhus Västerås Länssjukhuset i Sundsvall Centralsjukhuset i Karlstad Blekingesjukhuset Karlshamn Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Hässleholm Visby lasarett Nyköpings lasarett Sjukhuset i Torsby Uddevalla sjukhus Kungälvs sjukhus Sjukhuset i Arvika Sollefteå sjukhus Lasarettet i Enköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Centralsjukhuset Kristianstad Kullbergska sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Sjukhuset i Bollnäs Lycksele lasarett Mälarsjukhuset Kiruna sjukhus Östersunds sjukhus Karlskoga lasarett Piteå älvdals sjukhus Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 1. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus,. 4 Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 1. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting,. 1 Åldersstandardiserad incidens av prostatacancer i motsvarande län år Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

23 .2 PSA-nivå vid diagnos.2 PSA-nivå vid diagnos Medianvärdet för PSA-nivån vid diagnos, ett robust mått på i vilket skede cancern upptäcks, har sjunkit kraftigt under en - årsperiod, från 23 µg/l år till µg/l år (Tabell ). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4- µg/l har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA - µg/l och högre än µg/l har halverats (Figur 1). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSA-testning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är god, för % av fallen i NPCR finns ett PSAvärde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan. Tabell. PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, -. Median Första kvartil Tredje kvartil Uppgift saknas (%) Totalt Diagnosår (4).1 2 (4) (3) (3) (2) (2) (2) (2) (3) (2) (2) (2) (2) (2) (3) Totalt (2) Antal tagna biopsier Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att till kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har ökat mellan och (Tabell ), vilket är i linje med internationella trender. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel män som genomgick åtta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur och per sjukhus i figur, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet med gällande riktlinjer. I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland svenska urologer []. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av % av dessa urologer, och att 4 % regelbundet tog kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara % regelbundet biopserade främre prostata, ett område där cancer ofta är svår att påvisa. PSA < 3 3 PSA<4 4 PSA< PSA< PSA< PSA Uppgift saknas Figur 1. PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per diagnosår, -. 23