Sygefravaer i Sverige forskelle til Danmark

Transkript

1 Sygefravaer i Sverige forskelle til Danmark Arbeidsmiljöforskningsfonden konference Sygefravaer, fastholdelse og udstödning Köpenhamn den 3 november 2005 Staffan Marklund Arbetslivsinstitutet, Stockholm

2 Frågorna Varför har Sverige en högre sjukfrånvaro än Danmark? På vilka sätt är skiljer sig systemen åt? Vilka faktorer har studerats i Danmark respektive Sverige som huvudorsaker till sjukfrånvaro?

3 Sjukfrånvaro i Danmark och Sverige under mätveckan , Eurostat löpande 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Denmark Sweden 2,0% 1,0% 0,0%

4 Sjukfrånvaro och andel som lämnat arbetskraften på grund av ohälsa (av befolkningen) Eurostat 2002/2001. sickness absence 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% illnesses the reason 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% France Germany Denmark Spain Finland Netherlands Sweden All Sickness absence from work Left work due to illnesses

5 Antal sjukfrånvarodagar där individen anser att sjukfrånvaron beror på förhållanden i arbetet 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 Denmark Sweden 1,50 1,00 0,50 0,00 Men Women

6 Sjukfrånvaro efter kön i privat och offentlig sektor i Norden, medelvärde Danmark Män privat sektor Män offentlig sektor Kvinnor privat sektor Kvinnor offentlig sektor Sverige 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

7 Skillnaderna Sverige har sedan 1990 haft en betydligt högre sjukfrånvaro än Danmark Det finns i Sverige (och några andra länder) ett tydligt konjunktursamband som inte finns i Danmark Både i Sverige och Danmark har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män Både i Sverige och Danmark har män i privat sektor högre sjukfrånvaro än män i offentlig sektor för kvinnor är det tvärtom högre sjukfrånvaro i offentlig sektor Åldersgradienten är något starkare i Sverige än i Danmark, särskilt markerad bland anställda över 60 år Fler i Danmark har lämnat arbetsmarknaden helt av ohälsoskäl än i Sverige Högre andel i Sverige anger att de är sjukfrånvarande på grund av förhållanden i arbetet

8 Arbetsmarknadsförhållanden och frånvaro ca 2000 (ESO 2002) Danmark Sverige Andel sysselsatta män år 47,5 49,0 Andel sysselsatta kvinnor år 23,4 43,2 Andel tillfälligt anställda (män + kvinnor) år 5,4 9,4 Arbetslöshet 1990-tal (mv , män + kvinnor) 7,4 5,4 Arbetslöshet 2000-tal (mv , män + kvinnor) 4,8 5,5 Andelen förtidspensionärer män 7,6 8,5 Andelen förtidspensionärer- kvinnor 11,5 12,1 Sjukfrånvaro (mv , män + kvinnor) år 2,7 9,1

9 Skillnader i arbetsmarknadsvillkor Betydligt lägre andel sysselsatta äldre kvinnor i Danmark än i Sverige Högre arbetslöshet i Danmark på 90-talet, högre i Sverige nu (trots den djupa krisen i Sverige ) Lägre andel tillfälligt anställda i Danmark Något högre andel förtidspensionerade i Sverige

10 Sjukförsäkringssystemet i Danmark och Sverige ca 2003 Danmark Sverige Karensdag Ingen 1 dag Arbetsgivarperiod 2 veckor 52 veckor off anställda 2 veckor Ersättningsnivå 100% upp till 405 E 77,6% upp till E 457 Inget tak för stat o kommun Beräknad ersättningsnivå i % av APW 54% för privat anställda 80% Maximal ersättningstid 52 veckor under 18 mån Ingen gräns Anställningstrygghet under pågående sjukfrånvaro 120 dagar privat anställda Obegränsad off anställda Obegränsad

11 Förtidspensions- och arbetslöshetssystem ca 2003 Danmark Sverige Grund för förtidspension Medicinska och sociala Medicinska Ersättningssystem vid förtidspension Högsta ersättningsnivå vid förtidspension Kvalifikationskrav för arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättningens varaktighet Generella och behovsprövade Generella Euro Euro Arbete 52 veckor senaste 3 åren Arbetslöshetsersättningens nivå 90% av ink upp till 406 Euro per vecka Arbete 6 månader inom ett år 1 år + 2 år vid program 300 dagar (upp till 56 år) 450 dagar för äldre Obegränsad vid program 80% av ink upp till 510 Euro per vecka

12 Systemskillnader Dansk sjukförsäkring mer generös för offentligt anställda och mindre generös för privat anställda jämfört med Sverige ersättningsnivå ersättningstid anställningstrygghet kommunal administration i Danmark, statlig i Sverige Små skillnader i förtidspension och arbetslöshet sociala skäl för förtidspension i Danmark svensk arbetslöshetsförsäkring något mer generös och i praktiken utan tidsbegränsning

13 Sjukfrånvarokrisen i Sverige hur såg den ut? Fördubbling av antalet sjukfrånvarodagar Ökade skillnader mellan kvinnor och män Ökad andel sjukskrivna med psykiska besvär Kraftigaste ökningen i kommuner och landsting Mer en ökning av sjukfallens längd än av antalet nya sjukskrivna

14 Orsaker till den ökade sjukfrånvaron i Sverige Huvudförklaringar Åldrande arbetskraft + Fler i arbete + Minskad arbetslöshet + Sämre psykosociala arbetsvillkor + Sämre fysisk arbetsmiljö 0 Hälsoförändringar 0 Generösare regler + Förändrade incitament Bidragande förklaringar Organisationsförändringar+ Livsstil+ (alkohol, tobak, fetma) Ej belagda hypoteser -Attityder (befolkningen, läkarna, administratörerna) Privatlivsbelastningar Ökade belastningar på fritiden Traumatiska händelser Individualiserad protest?

15 Risken för långvarig sjukskrivning 2002 (kontroll för ålder, familjetyp, utbildning och arbetsgivare) (Lidwall, Bergendorff & Marklund kommande 2005) Kvinnor Övertidsarbete 1,6 Krav/kontroll Aktivt 1,4 Avspänt 1 Passivt (1,1) Spänt 1,8 Bristande socialt stöd 2,3 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,3 Ergonomiska belastn 1,5 Övervikt 1,4 Rökare 1,4 Män Övertidsarbete (1,0) Krav/kontroll Aktivt (1,0) Avspänt 1 Passivt (0,9) Spänt 2,1 Bristande socialt stöd 2,1 Dålig fysisk arbetsmiljö 1,4 Ergonomisk belastn 1,4 Övervikt 1,6 Rökare 0,7

16 Sjukfrånvarons orsaker i Danmark Jensen (En sammenligning av sygefravaeret i 1995 og 1999, SFI 2002) Kvinnor högre risk Äldre högre risk Offentliganställda högre risk Inget samband med hälsa Låg arbetsförmåga ökad risk Arbetstid värst att jobba timmar, men problem även med färre timmar Jensen et al (Arbeidsmiljö og fravaer, AMI 2002) Lund et al (Sygefravaer i et arbeidsmiljöperspektiv, AMI 2003) Arbetsmiljöfaktorer förklarar ca 33% av den totala variationen i frånvarodagar Osäkerhet i anställningen, höga sensoriska krav, böjd rygg/nacke, monotoni, tunga lyft har effekt Kontroll för kön, ålder, BMI Ingen eller svag effekt för psykologiska krav, utvecklingsmöjligheter, socialt stöd

17 Den långa sjukfrånvarons orsaker i Danmark Högelund, Filges & Jensen (Langvarigt sygefravaer, SFI 2003) Sjukfrånvaro 8 veckor eller mer förklaras av följande riskfaktorer: Inga könsskillnader Stigande ålder Många kontakter med läkare Många dagars sängläge i samband med sjukdom Låg utbildning Offentligt anställd Jordbruk o industri (ej service o handel) Stor variation mellan företag (ansvarstagande, omplacering) Stor variation mellan kommuner (tidiga uppföljningssamtal ökar möjligheten att vara kvar hos den gamla arbetsgivaren)

18 Fysiska/kemiska belastningar i arbetet. Andel som anger att de mer än halva arbetstiden är utsatta för damm, buller eller vibrationer (European Survery 2000) damm buller vibrationer Danmark Sverige

19 Ergonomiska belastningar. Innebär ditt arbete halva tiden eller mer European Survey Sverige Danmark bevärliga rörelser upprepade tunga lyft

20 Psykosocial arbetsmiljö. Krav och kontroll i arbetet (European Survey 2000) Danmark Sverige Högt tempo Snäva tidsgränser Kontroll över när Kontroll över hur

21 Andel bland de anställda som har svårigheter att kombinera arbete och familj Danmark Sverige Alltför tröff för att orka med hushållsarbete Svårt att klara ansvaret i familjen Svårt att koncentrera sig på arbetet

22 Arbetsmiljöförhållanden Likartade exponeringsnivåer för kemiska/fysikaliska arbetsmiljörisker Större ergonomiska belastningar i Sverige Större psykosociala belastningar i Sverige Större svårigheter att kombinera arbete och övrigt liv i Sverige

23 Sammanfattning Huvudskillnaderna mellan Danmark och Sverige i sjukfrånvaro ligger på arbetsmarknadsnivå och i sjukförsäkringssystemet inte i alternativsystemen Fler äldre (kvinnor) står utanför arbetsmarknaden i Danmark En avgörande skillnad är möjligheten att säga upp sjukskrivna i Danmark Alternativa system likartade i båda länderna (föräldraledighet, förtidspension, arbetslöshetsersättning) Efterlön i Danmark?? Forskningen i Danmark och Sverige om orsaker till sjukfrånvaro har likheter och olikheter Psykosociala villkor, stress, total workload i fokus Traditionella arbetsmiljörisker fortfarande viktiga Livsstilsfaktorer spelar stor roll (rökning, alkohol, övervikt) Svängning från studier av orsaker till sjukskrivning till studier av svårigheter/möjligheter att komma tillbaka Svängning från riskfaktorer till friskfaktorer Bristande information om balansen mellan arbete och övrigt liv i båda länderna