Blir det bättre med behandling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blir det bättre med behandling?"

Transkript

1 Blir det bättre med behandling? Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 8 9 april 2003

2 Blir det bättre med behandling? En konferens i Göteborg 8 9 april 2003

3 Konferensen arrangerades av: Centralförbundet för socialt arbete (CSA) Svenska Kommunförbundet Socialstyrelsen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Blir det bättre med behandling? Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2003 Författarna svarar för innehållet i rapporten ISBN Produktion: Prospect Communication AB Grafisk form: Lena Eliasson Omslagsfoto: Eva Wernlid/Tiofoto Tryck: Alfa Print AB Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Box Stockholm Telefon: E-post: Internet:

4 Innehåll 5 Förord 7 Inledningsanförande Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson 11 Tvångsvård ett historiskt perspektiv Fil.dr Jenny Björkman 17 Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården Fil.dr Marie Sallnäs 25 Hur tänker man behandling? Fil.dr Claes Levin 35 Vägar ut ur missbruket. Om olika sätt att lösa alkohol- och narkotikaproblem och om behandlingens roll Fil.dr Jan Blomqvist 50 Vad kan vi lära av andra länder? Om strävan att skapa och förmedla forskningsbaserad kunskap om verkningsfulla insatser i socialt arbete Professor Karin Tengvald 59 Motivation, tillit och delaktighet Professor Håkan Jenner 66 Får jag bara säga en grej... Att göra sig hörd: Deltagande och deltagarperspektiv på särskilda ungdomshem Fil.dr Karin Osvaldsson 75 Hon framstår som en ärlig tjej helt enkelt. Att definiera sexuella övergrepp på ett särskilt ungdomshem Docent Margareta Hydén & Doktorand Carolina Øverlien 82 Behandling/gränsdragning Professor Sune Sunesson 88 Presentation av föreläsarna 90 Program 3

5 I den arbetsgrupp som planerat konferensen ingick följande personer: Kenneth Abrahamsson, FAS Erland Bergman, FAS Margareta Bäck-Wiklund, CSA Robert Erikson, FAS, ordförande Gigi Isacsson, Svenska Kommunförbundet Lars Pettersson, Socialstyrelsen Lena Strömqvist, FAS, sekreterare Anita Sundin, Svenska Kommunförbundet 4

6 Förord En av uppgifterna för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är att sprida information om forskning. För FAS är det därför angeläget, liksom för föregångarna, att skapa ökade kontakter mellan forskare och företrädare för olika samhälleliga verksamheter. Detta är bakgrunden till att Socialvetenskapliga forskningsrådet år 1995 tog ett initiativ till en serie konferenser där verksamhetsföreträdare för socialtjänsten och forskare får tillfälle att utbyta kunskaper och erfarenheter rörande olika delar av det socialpolitiska området. Årets konferens Blir det bättre med behandling?, som var den åttonde i serien, planerades i samverkan mellan Centralförbundet för socialt arbete (CSA), Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och FAS. Den genomfördes i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Ansvarig för konferensens genomförande var forskningssekreterare Lena Strömqvist vid FAS kansli. Med denna rapport vill vi göra konferensens föredrag tillgängliga för en vidare krets i förhoppning att detta ytterligare skall stärka kunskapsutbytet mellan forskningen och socialtjänsten. Stockholm i maj 2003 Robert Erikson Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap F ö r o r d 5

7 6

8 Inledningsanförande Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson Blir det bättre med behandling? Det är en provocerande men också relevant rubrik till dagens konferens. För vet vi som är aktiva inom den sociala vård- och behandlingssektorn egentligen om det spelar någon roll vad vi gör? Jag tror det, jag är till och med övertygad om det. Men det räcker inte. Det är viktigt att veta vad som faktiskt fungerar. Tack för att ni har bjudit in mig. Jag ser med spänning fram emot resultaten av dagens diskussioner. Det är ett angeläget tema vi diskuterar i dag. Det är angeläget, inte minst för att det ibland hävdas att det inte spelar någon roll vad man gör, vilket kan rättfärdiga att man lämnar de mest utsatta därhän, utan stöd och hjälp att förändra en svår situation. Detta är enligt min mening en alltför bekväm och cynisk inställning. Min grundläggande uppfattning är att det inom varje människa finns en potential till förändring, och att det är samhällets uppgift att hjälpa henne att ta den möjligheten. Men svaret på frågan om behandling hjälper har inte vi som politiker, utan ni som experter inom era områden. Era slutsatser om vad som är verksamma och effektiva metoder för barn, ungdomar och missbrukare är viktiga för oss politiker, eftersom de ligger till grund för överväganden om politikens utformning. Grunden för vårt samhällsbygge är den generella välfärden. Att vi har generella system som stöttar alla samhällsmedborgare gör att också de svagaste grupperna får ett bättre stöd än om vi hade haft ett selektivt system. Alla har rätt till en bra barnomsorg, skola, sjukvård. Vi har en utbyggd offentlig sektor som inte gör/skall göra skillnad på om du är fattig eller rik, man eller kvinna, svensk eller invandrare. Våra sociala rättigheter är väl utbyggda. Men det räcker inte. Ett barn som växer upp i otrygga miljöer, där hemförhållandena inte fungerar, har inte samma möjlighet att ta vara på sina sociala rättigheter. Och jag brukar säga att när familjen är svag måste samhället vara starkt. Vår ambition är att kunna ge stöd med hjälp av riktade insatser gentemot de mest utsatta. Men då är det viktigt att kunna lita på att riktade och behovsprövade insatser verkligen fungerar. Skall vi bevara och utveckla välfärdsstaten, som regeringen har som mål, så måste vi alltså bli bättre på att visa att insatserna verkligen fungerar. I så stora och svåra frågor som socialtjänsten arbetar med känns det självklart att samhället inte bara skall stå för finansieringen, utan också medverka till att utvärdera och ta fram bättre och systematiserad kunskap om resultatet av olika insatser. Det är inte bara viktigt för socialarbetarna och dem som insatserna riktar sig till att få veta mer om vad som fungerar och vad som inte fungerar, utan också för beslutsfattarna. Dels för att politikerna skall kunna fatta klokare beslut, dels för att de skall kunna känna sig tryggare med att de resurser som de satsar på t.ex. missbrukarvården, barn- och ungdomsvården etc., går till insatser som faktiskt gör nytta. Det är också mycket lättare att försvara höga ambitioner i välfärdspolitiken om man kan peka på konkreta resultat. I det sociala arbetet skall vetenskap och beprövad erfarenhet utgöra grunden för professionalitet och kvalitet tillsammans med lagstiftning, politis- M. J o h a n s s o n 7

9 ka prioriteringar och etiska ställningstaganden. Men i själva verket är det i en hel del av de insatser vi gör på det sociala området såväl riktade som generella där vi inte vet så mycket om resultaten, vare sig för individerna eller för samhället i stort. En väg att komma till rätta med det är att analysera och samla den forskning som finns i systematiska kunskapsöversikter och se till att de blir lättillgängliga och sprids. Det är självklart att allt arbete inom socialtjänsten måste baseras på den samlade professionella erfarenheten. Men det räcker inte. Ingen kan samla på sig så mycket erfarenhet att man i varje enskilt läge vet att man gör rätt. Ett bredare kunskapsunderlag som man hämtar från andra delar av socialtjänsten i landet och också från olika länder kan befrukta de egna erfarenheterna. Ett viktigt led i att bidra till att öka tillgången till ett bredare kunskapsunderlag är regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att bland annat utveckla nya samarbetsformer mellan forskning, utbildning och praktiskt socialt arbete. Det sker t.ex. genom bidrag till uppbyggnad av s.k. socialtjänstuniversitet på några orter i landet, inom ramen för Socialstyrelsens projekt för Kunskapsbaserad socialtjänst. En viktig del av uppdraget är att se till att den kunskap som finns och sammanställs kommer alla socialarbetare till del. I grunden för allt socialt arbete måste brukarperspektivet, och brukarnas egna erfarenheter finnas med. För att kunna anpassa insatser efter den enskildes behov och förutsättningar måste brukarperspektiv och brukarmedverkan prägla och påverka utformning av insatserna. Min ambition är att brukarperspektivet lika självklart skall genomsyra alla beslut och alla insatser som rör enskilda människor liksom barnperspektivet skall prägla alla insatser som på något sätt rör barn och unga. Brukarperspektivet är en viktig utgångspunkt för den utredare som just nu ser över tillämpningen av LVM. Frågan om tvångsvård rymmer många rättssäkerhetsaspekter. Det gäller hela processen, från det att utredning inleds till dess att vården avslutas. Den centrala frågeställningen för utredaren är vad det betyder för den enskilde att LVMvården har minskat samtidigt som omedelbara omhändertaganden har ökat, samt om LVM motsvarar de höga krav på rättssäkerhet som måste ställas på åtgärder som kan vidtas mot någon mot dennes vilja, även om syftet är gott och för den enskildes bästa. Utvecklingen inom LVM-vården kan emellertid inte ses isolerad från utvecklingen inom missbrukarvården i stort. Vi vet att det har skett stora förändringar inom missbrukarvården under 1990-talet. Vården har omstrukturerats från institutionsvård till öppenvård och från tvångsvård till frivilliga insatser. Det har också skett en utveckling av behandlingsmetoder. Tyvärr har vi dock alltför ofta tvingats konstatera att vi saknar kunskap på flera viktiga områden inom missbrukarvården. Det gäller frågor om innehåll, kvalitet, och resultat i öppen vård och institutionsvård och i vilken utsträckning socialtjänstens resurser är väl avvägda i förhållande till missbrukarnas behov. Kommittén Välfärdsbokslut konstaterade brister på en rad områden inom den socialtjänstbaserade missbrukarvården. Det gäller både frågor som rör missbrukarvårdens status och uppgifter om behandlingsmetoder och behandlingsresultat. Kommittén pekar bl.a. på vikten av utvecklingen av ett systematiskt dokumentations- och metodutvecklingsarbete inom vården. Inom Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse pågår ett viktigt arbete med att utveckla och pröva system för att beskriva klienten och dennes problem på ett sådant sätt att en uppföljning kan ske. Också förutsättningarna att följa upp och utvärdera verksamheten ökar med ett effektivt klientdokumentationssystem. Socialstyrelsens uppdrag att genomföra programmet för nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten är också centralt i sammanhanget. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) bidrog med sin stora vetenskapliga genomgång av vad som är verksamt inom missbrukarvården, med en mycket viktig pusselbit om vår kunskap om vården och vårdens effekter. Det är ytterst hoppfullt att SBU konstaterade att det finns effektiva metoder för att komma tillrätta med alkoholoch narkotikamissbruk, men nedslående att det inte främst är dessa som används. Förhoppningen 8 I n l e d n i n g s a n f ö r a n d e

10 är att den kunskap som SBU utvecklat kommer att bidra till en nödvändig utveckling av vården och vårdens innehåll. Att använda metoder som visat sig effektiva blir enligt min mening både billigare för den som skall betala för vården främst kommuner och landsting och tryggare och mer pålitligt för den som skall genomgå vården. Men det räcker inte med ökad kunskap. Missbrukarvården måste också få reella resursförstärkningar. Både det tunga narkotikamissbruket och ungdomars experimenterande med narkotika har ökat kraftigt under 1990-talet. Till det kommer en kraftigt ökad alkoholkonsumtion under senare år. Vi vet att livssituationen för människor med omfattande sociala problem i form av t.ex. missbruk och hemlöshet präglas av bristen på resurser inom samtliga välfärdsområden arbete, social trygghet, ordnat boende och hälsa. Så gott som samstämmiga uppgifter pekar på att de inte får den vård, omsorg eller stöd de behöver för att kunna leva ett drägligt liv. Det ökade behovet av insatser mot missbruk har inte åtföljts av en motsvarande ökning av resurser. Efter en kraftig förstärkning av vården med stöd av ett statligt stimulansbidrag i mitten av 1980-talet har antalet missbrukare som vårdas i institutionsvård successivt sjunkit. Mest märkbart har detta varit i tvångsvården där antalet vårdade har minskat med omkring två tredjedelar. En av förklaringarna kan vara att kommunpolitiker inte vet vilka behandlingsmetoder som fungerar och att man då satsar på de minst kostsamma. Jag tror att det behövs en allmän uppvärdering av socialtjänstens arbete av oss politiker. Under senare år har vi varit duktiga på att prata om vård, skola och omsorg. Det är viktiga områden. Men vi har inte var lika duktiga på att tala om socialtjänstens uppgifter. Kommunerna har under senare år fått ökade statsbidrag. Och då är det viktigt att man också prioriterar socialtjänstens arbete. Jag har sagt att om det behövs så kan vi från statens sida under mandatperioden se till att missbrukarvården får förstärkningar i form av ett specialdestinerat statsbidrag. Vi vet sedan tidigare att statsbidrag är ett effektivt sätt att stimulera missbrukarvården. Med satsningen Offensiv narkomanvård under talet lyckades man få kontakt med i princip samtliga injektionsmissbrukare för provtagning, motivation och behandling. Satsningen innebar att den explosionsartade utvecklingen av HIV och AIDS bland injektionsmissbrukare som skedde i många andra länder aldrig nådde de svenska missbrukarna. Men skall vi gå in med statliga pengar så kommer jag att kräva av kommunerna att också den nödvändiga eftervården fungerar. Barn som lever i otrygga förhållanden är nog de som är mest utsatta. Vi har lämnat en del förslag i propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer som syftar till förbättringar för barn och unga. Det är ett viktigt led i vårt arbete med att förstärka den sociala barn- och ungdomsvården. Bestämmelsen om att barnets bästa skall beaktas i ärenden som rör barn och rätten för barn att komma till tals i ärenden som rör dem finns redan i socialtjänstlagen, men införs nu också i LVU. Detta för att tydliggöra för alla berörda och för att förvissa oss om att barnet som brukare verkligen blir respekterat och kommer till tals i alla tänkbara situationer inom socialtjänsten. Vi behöver hela tiden fylla på vårt kunskapsförråd om barns villkor så att vi kan förbättra våra åtgärder. Barn måste bli tillfrågade om sin livssituation och måste få rätt att komma till tals. Utvärderingar av barnets rätt att komma till tals har i allt för hög utsträckning visat att barn fortfarande är ganska osynliga i sina egna ärenden även om vi numera får rapporter om att det sker positiva förändringar. I propositionen aviseras också några uppdrag som kommer att bidra med viktig information och kunskap om det sociala barnavårdsarbetet. För det första kommer Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap att få i uppdrag att analysera den svenska forskningen om barn i utsatta situationer och att lämna förslag till eventuella åtgärder för att stärka forskningen. Tvärvetenskaplig forskning är särskilt viktig i sammanhanget och det är också viktigt att ha ett klart könsperspektiv. Vi behöver få vetskap om vilka åtgärder och metoder som bäst förebygger och hjälper M. J o h a n s s o n 9

11 barns utsatthet. För det andra kommer Socialstyrelsen att ges flera uppdrag. Syftet med dessa uppdrag är att ge oss ett bredare underlag för att kunna planera och genomföra långsiktiga insatser som förebygger att barn far illa eller hjälper och stödjer de barn som faktiskt far illa. Ett av uppdragen blir att utreda och analysera förutsättningarna för att utforma ett system för dödsfallsutredningar när barn avlidit på grund av mord, dråp eller misshandel. Uppdraget skall också omfatta sekretesshinder och hur en framtida organisation kan komma att se ut. Dödsfallsutredningar skall göras så att vi kan få svar på frågan: Vad kan vi lära oss av den här tragiska händelsen för att öka våra kunskaper och därmed förbättra och utveckla arbetet med barn och familjer i utsatta situationer? Vi vill alltså dra lärdom för framtiden inte leta syndabockar. De andra uppdragen handlar om att utreda förutsättningarna för inrättandet av ett nationellt riskbarncentrum samt att utifrån patient- och dödsorsaksregistren vart femte år redovisa statistik över avsiktligt våld mot barn. För det tredje kommer Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att få i uppdrag att kartlägga skolelevers erfarenheter av våld i hemmet, i skolan och på fritiden. Detta uppdrag blir en uppföljning av den enkät som Kommittén mot barnmisshandel genomförde med barn och kommer regelbundet kunna bidra med värdefull kunskap om barns egna erfarenheter av våld, eftersom BRÅ redan i dag genomför en skolundersökning vartannat år om barns delaktighet i brott och utsatthet för grövre våld. Jag har också som ambition att under mandatperioden ta fram en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården för att bättre kunna utnyttja befintliga resurser. Arbetet pågår med att ta fram direktiv till en utredning med uppdraget att lägga fram ett förslag om en sådan handlingsplan. Särskilt viktiga att utreda blir frågor om den sociala barnavårdens mål och inriktning, liksom arbetsmetoder och frågor om kvalitet och kunskapsuppbyggnad. Såväl förebyggande insatser som öppenvårdsinsatser och dygnsvård kommer att bli viktiga delar av utredningen. 10 I n l e d n i n g s a n f ö r a n d e

12 Tvångsvård ett historiskt perspektiv Fil.dr Jenny Björkman Historiska institutionen, Uppsala universitet För många är det i dag självklart att alkoholister skall tas om hand, att alkoholism och andra missbruk är en sjukdom, eller åtminstone något sjukligt och att det någonstans måste finnas någon form av tvång inblandat i den här typen av vård. Så har det emellertid inte alltid varit. Det var för ungefär hundra år sedan, 1913, som Sverige fick sin första så kallade alkoholistlag, som reglerade tvångsvården av alkoholister. Innan dess hade det inte funnits lagliga möjligheter att tvångsvårda eller ens omhänderta alkoholister, annat än om de störde den allmänna ordningen. Och fortfarande finns det länder som helt eller delvis saknar de tvångsvårdsmöjligheter som finns här i Sverige. Från drinkare till... Under 1800-talet fanns det ingen regelrätt tvångsvård av alkoholister. Det fanns visserligen en rad bestämmelser om hur och när man inte borde dricka, och det fanns lagar om att fylleri vid vissa tillfällen varken var lämpligt eller ens tillåtet. Den som belades med fylleri kunde emellertid inte tvångsvårdas, utan endast dömas till böter och möjligen tas om hand för att nyktra till. I värsta fall kunde fyllerister dömas till fängelse, men det var aldrig fråga om att erbjuda dem vård eller behandling av något slag. Alla var emellertid inte nöjda med den situationen. Redan vid 1800-talets mitt fanns det flera läkare som hävdade att drinkare som de som var begivna på alkohol ofta kallades borde omhändertas. De menade dessutom att myndigheterna borde erbjuda dem vård, eftersom missbruk var att betrakta som en sjukdom. Främst bland dessa läkare var Magnus Huss som lanserade begreppet alkoholism och alkoholist och i ett flertal skrifter framhöll att dryckenskap och hemfallenhet borde betraktas som en sjukdom. Han menade, tillsammans med en rad nykterhetsförkämpar, att staten om inte annat åtminstone borde understödja de frivilliga initiativ och de privatpersoner som öppnade asyler för drinkare. Det lades också fram en rad riksdagsmotioner om detta. Men resultaten var få. De första förslagen bemöttes helt enkelt med kommentarer om att dryckenskap inte var något som staten borde eller kunde blanda sig i. Enligt lagstiftarna var fylleri och dryckenskap visserligen omoraliskt och många gånger till och med förkastligt, men den borgerliga lagen kunde inte förbjuda allt som var lastbart eller omoraliskt. De slog således fast att fylleri snarast var att betrakta som en last, eller ett vanartigt beteende som föll utanför lagens råmärken. Eftersom staten rättmätigt endast kunde ingripa mot dem som begick brott, kunde myndigheterna bara omhänderta de fyllerister och drinkare som faktiskt bröt mot någon lag och begick ett brott. J. B j ö r k m a n 11

13 Helt hade förkämparna för en drinkarlag emellertid inte förlorat slaget. Åren innan sekelskiftet 1900 beviljade nämligen riksdagen en smärre summa pengar som skulle gå till de redan frivilliga asyler för drinkare som upprättats i landet på privat initiativ. Någon lag blev det emellertid inte. Ännu!...till alkoholist Nykterister, liberaler och andra förkämpar för en regelrätt tvångsvårdslag gav emellertid inte upp. Under det första decenniet på 1900-talet presenterades ett antal motioner åren efter varandra där ett par i samtiden välkända liberaler (Ernst Beckman, Jakob Pettersson och Curt Wallis) krävde att det infördes en alkoholistlag. Och 1907 tillsattes faktiskt en utredning som så småningom ledde fram till 1913 års alkoholistlag. Man kan peka på flera förutsättningar för att lagen skulle vara möjlig. För det första hade synen på statens roll och ansvar förändrats. De flesta ansåg i likhet med Ernst Beckman och de andra motionärerna som förespråkade en alkoholistlag att staten borde och också skulle ingripa i fler områden. Det statliga ansvarsområdet hade växt och höll fortfarande på att växa. Det fanns en större acceptans mot att ingripa i allt fler områden. Om man tidigare menat att staten kunde ingripa för att skydda samhället och medborgare mot överhängande livshotande faror vid krig, farsoter, mot farliga brottslingar eller mot personer som bröt mot lagarna godtog fler nu att staten intervenerade i fler områden. Till viss del, och något förenklat, kan detta sammanfattas som att statliga ingrepp också ansågs legitima om de var preventiva. Samhällsskyddet hade, kan man säga, fått en framtid. Och detta kopplades gärna ihop med de i samtiden mycket populära idéerna om rasbiologi och degeneration. Samtidigt hade också synen på hur dryckenskap skulle förstås förändrats. De flesta talade lika mycket om alkoholister som om drinkare, och när lagen väl klubbades igenom var de flesta eniga om att alkoholism i någon mån kunde och borde ses som en sjukdom. Och detta var en nödvändighet för att lagen skulle vara att anse som en vårdlag. Det skall dock understrykas att denna medikalisering inte var självklar. På många sätt märks detta mellan raderna i synnerhet i utredningarna som föregick lagen men även i lagstiftningen att försjukligandet av alkoholismen delvis var ett spel för gallerierna. Om inte dryckenskap hade börjat ses som en sjukdom, skulle det troligen vara svårt att genomföra lagen, trots den förändrade synen på det statliga ansvaret. Samtidigt är det tydligt att den alkoholism som ansågs utgöra ett problem, och de alkoholister som diskuterades som presumtiva vårdtagare var just de som tidigare fällts för fylleri. Det var inte överklassens punschdrickande patroner som ansågs utgöra ett samhällshot eller problem. Fokus låg helt på arbetarklassens alkoholiserade familjefäder som genom sitt drickande ansågs förstöra inte bara sig själva utan också sin familj. Det var inte vilka som helst som drabbades av den sjukliga dryckenskapen och bland dem som drabbades ansågs bara vissa utgöra ett så stort problem att statligt tvång ansågs nödvändigt. Det var således inte för att alkoholisten var sjuklig, utan för att han hotade sin familj och samhället runt omkring honom som ett tvångsingripande var nödvändigt. Och i flera utredningar redogörs också för de faror som den borne alkoholisten utsatte sin närmiljö för: slag, hotelser, spott, spe, fattigdom och misär. Tvångsvården kan i denna socialliberala stat således sägas karaktäriseras av att den omhändertagne i någon mån var att betrakta som sjuk, men i ännu större utsträckning betraktades de alkoholister som hotade att bli tvångsvårdade som farliga och framför allt utgjorde de en fara för samhället och sin direkta närhet. Att alkoholister var hustrumisshandlare togs ofta för givet och i lika hög grad pekade man på hur familjerna som borde vara samhällets fundament till följd av en familjeförsörjares alkoholmissbruk slogs i spillror. Den drinkande fadern förstörde således inte bara sin familj genom sitt våldsamma beteende, utan också genom att spoliera familjens ekonomi och därmed hänvisa familjen till fattigvården. Samhället drabbades på detta sätt dubbelt eftersom det var det allmänna som fick träda in och försörja de utsatta familjerna 12 T v å n g s v å r d e t t h i s t o r i s k t p e r s p e k t i v

14 i den alkoholiserade och försumlige faderns ställe. Till skillnad från tidigare hade denna fara utökats i tiden. Alkoholisten ansågs nämligen också bära på ett farligt arv. Kring sekelskiftet 1900 växte sig en rad idéer om raser, rasbiologi och rasism starka. Såväl medicinvetenskap som de begynnande socialvetenskaperna tog intryck av detta. Idéerna om att egenskaper, sjukdomar och beteenden kunde gå i arv påverkade också lagstiftarna och uppfattningarna om vilka statliga ingrepp i det privata som kunde betraktas som rimliga. För att kunna skydda samhället, vilket fortfarande var statens huvuduppgift måste staten kunna ingripa också mot dessa framtida faror. Dessa idéer kopplades med stor behållning också samman med den nationalism och de tankegångar om det Svenska Folket som fanns kring sekelskiftet, vilket naturligtvis gjorde ett undermåligt arv än mer samhällsomstörtande. Alkoholister ansågs i denna anda av många dock ej av alla också som ett hot mot framtiden. Deras avkommor betraktades i värsta fall inte som livsdugliga. Det fanns en rad studier som pekade på hur många idioter, prostituerade, tjuvar och brottslingar som blev följden av en mans drickande. Till detta ansågs också ett socialt arv komma. Vad som betonades mest, det sociala eller biologiska arvet, skilde sig åt mellan olika läkare och olika experter. Alla var dock överens om att alkoholismen och dess påverkan på barn och barnbarn utgjorde ett problem. Det är kanske inte så förvånande att alkoholism i denna tid av såväl stort alkoholintag som kraftig nykterhetspropaganda och tilltro till nationalism, rädsla för folkets degeneration och liknande, kom att betraktas som ett överhängande samhällshot. Därmed ansågs också tvångsingripanden och i det här fallet tvångsvård, eftersom det rörde sig om människor som i någon mån var att betrakta som sjuka legitima, och till och med eftersträvansvärda. Folkhemmet Alkoholistlagen från 1913 sågs redan från början som ett provisorium. Detta var en anledning till att den redan under 1920-talet utvärderades i en rad utredningar. År 1931 resulterade dessa utredningar i en ny alkoholistlag, som dock till stora delar påminde om den tidigare lagen. Intrycket att myndigheterna framför allt oroade sig över de lägre klassernas superi förstärktes av några nya paragrafer som medgav tvångsvård också för dem som upprepade gånger inom ett visst tidsspann blev dömda för fylleri. I den tidigare lagen hade liknande paragrafer diskuterats men avslagits just med hänvisning till att lagen måste uppfattas som en vårdlag. Om de som begick brott faktiskt kunde tvångsomhändertas enligt alkoholistlagen var utredare och lagstiftare inför den tidigare lagen rädda att lagen skulle komma att uppfattas som en strafflag. Två decennier senare uppfattades detta inte längre som ett problem. Alkoholisten kunde betraktas som sjuklig och samtidigt ses som farlig, utan att dessa uppfattningar krockade med varandra. Detta intryck förstärktes av att utredarna av 1931 års alkoholistlag hade diskuterat om också narkomaner, eller narkotister som man gärna sade, borde omfattas av lagen. Det samstämmiga svaret var nej. Narkotister ansågs inte bara utgöra en mindre problematisk grupp, de ansågs också så få att speciella anstalter för dem inte var ekonomiskt försvarbart. Och att vårda dem på samma anstalter som alkoholister var uteslutet, enligt de läkare som uttalade sig i frågan. Dessa både grupper ansågs nämligen komma från helt skilda delar av samhället, och ansågs därmed vara i behov av helt olika sorts vård. Alkoholister var enkla arbetare och lättingar, som bäst botades med hårt arbete. Narkomaner antogs vara läkare, överklassbohemer och liknande, och dessa grupper behandlades inte främst med hårt arbete. Fortfarande under 1930-talet var det alltså arbetare och samhällets lägre klasser som ansågs mest problematiska. Man skulle kunna tänka sig att detta förändrades i och med att socialdemokratin kom till makten. Detta skedde emellertid inte. Trots att man under 1930-talet kan tala om att den svenska välfärdsstaten konsoliderades, att ytterligare rättigheter infördes och att riksdagen faktiskt både diskuterade och införde en rad förbättringar för samhällets svagaste, förändrades inte J. B j ö r k m a n 13

15 tvångsvårdslagstiftningens fokusering på samhällets svagaste. Alkoholistlagen (liksom en rad andra tvångsvårdslagar) låg fast och diskuterades knappast ens. Först under 1950-talet går det att se tendenser till en ny diskussion kring tvångsvården och hur den skulle se ut. År 1954 ersätter nykterhetsvårdslagen den äldre alkoholistlagen. Det var emellertid inga stora förändringar som skett i den nya lagen. Betoningen var än kraftigare än tidigare på nykterheten och nykterhetsvården, vilket inte minst syns i det nya namnet. Med detta hoppades lagstiftarna att de skulle kunna sudda bort något av den tvångsvårds- och straffstämpel som den äldre lagen trots allt var behäftad med. Det var emellertid aldrig fråga om att plocka bort tvångsvården. I stället flyttades tvångsvårdsparagraferna längst bak i lagen och de förebyggande, mer preventiva åtgärderna ställdes i förgrunden. Nykterhetsnämndernas förebyggande arbete i form av stöd och olika former av övervakning betonades. Bakom detta mer frivilliga arbete mot dryckenskap och för de som inte levde upp till nykterhetsnämndernas bestämmelser hotade emellertid fortfarande tvångsvård. Och liksom tidigare var det de mindre bemedlades och lägre klassers alkoholkonsumtion som stod i centrum. Att så var fallet syntes inte minst i den paragraf som medgav tvångsvård om en alltför stor andel av ens samlade inkomster gick till alkohol. Detta var ingen ny paragraf. Redan i den första alkoholistlagen hade drinkarens försörjningsansvar och ekonomiska situation varit en viktig förutsättning för myndigheterna att ingripa. Men, man skulle kunna tänka sig att det i och med Gustav Möllers och andra ledande socialdemokraters sociala patos skulle diskuteras och kanske till och med tas bort. Så skedde inte. I stället måste den tvångsvård som genomfördes också i folkhemmet karaktäriseras av att den i mångt och mycket tog över en äldre syn på samhällets svaga. Den som arbetade hade rätt att begära hjälp av samhället, den som däremot inte lade manken till hade inte sådana rättigheter. För lättingar, lösdrivare och människor som inte uppfyllde sina skyldigheter gentemot samhället fanns det ingen pardon, och en tydlig baktanke var att rättigheter och samhällelig hjälp ytterst var beroende av medborgarnas skötsamhet och skyldigheter gentemot staten/samhället. Liksom många socialliberaler och ledande politiker under det tidiga 1900-talet hade skilt mellan värdiga och ovärdiga fattiga gjorde Gustav Möller och andra socialdemokrater det. Det ansågs finnas oförbätterliga människor i det svenska välfärdssamhället, typer som inte försökte att sköta sig eller leva upp till samhällets normer, och dessa borde, menade många ledande politiker på såväl höger- som vänsterkanten, inte få ta del av den omsorg som de annars generellt ville ge till alla. Det diskuterades till och med om man skulle kunna införa någon typ av livstidsinspärrningar för den här typen av alkoholister, som vare sig ville eller kunde förbättra sig. Liknande förslag genomfördes inte. Anledningen var emellertid inte att de ansågs moraliskt eller etiskt förkastliga utan att det ansågs alltför svårt att avgöra vilka som verkligen var oförbätterliga. De skötsamma medborgarnas väl och ve skulle enligt detta synsätt inte hotas av de farliga och oförbätterliga alkoholisterna. Mer än tidigare betonade man också att behandlingen faktiskt kunde vara till den enskildes egen nytta. I utredningarna tänkte man sig att ingen frivilligt ville ställa sig utanför samhället. De som trots allt gjorde det antogs därmed lida av psykiska defekter av olika slag, varför tvångsvården också skulle komma dem själva till del. Precis som tidigare betraktades således alkoholisten någonstans som sjuklig. Samtidigt var det i första hand fortfarande den fara han utgjorde för sin omgivning som låg bakom tvångsvårdsbeslut. Kritik och revolutioner Nykterhetsvårdslagens dagar var dock räknade. Liksom all annan tvångsvård utsattes även alkoholistvården för massiv kritik under 1960-talet. Och det var framför allt tvångsavvänjningen som kritiserades. Många kritiker menade att det inte fanns några rimliga chanser för alkoholister att tillfriskna om de tvingades till det. Andra påpekade att det i själva lagen fanns en 14 T v å n g s v å r d e t t h i s t o r i s k t p e r s p e k t i v

16 inbyggd orättvisa och motsägelse i och med att den uppenbarligen inte gällde alla alkoholister utan bara de mindre bemedlade. Det plockades fram studier som visade att medelklassens offer för Kung Alkohol snarare vårdades på de psykiatriska klinikerna och således inte bara slapp de förnedrande alkoholistanstalterna utan också själva tvångsvården. Många kritiker pekade också på det förmynderi som de menade att nykterhetsnämnderna gjorde sig skyldiga till. De lät helt enkelt inte folk sköta sig själv. Lagen och dess företrädare tog för givet att alla ville leva ett så kallat svenssonliv, men så var det inte, påstod de. Redan under det sena 1950-talet började man dessutom kunna skönja en annan och förändrad bild av alkoholisten. Alkoholisten, inte ens den oförbätterlige lösdrivaren, betraktades enligt många inte längre som samhällets fiende nummer ett. Anledningen var att deras plats som värst av de värsta höll på att tas över av de ännu få, men inte desto mindre hotfulla och farliga narkomanerna. Dessa nya narkomaner var inte längre läkare eller storstadsbohemer utan ungdomar som sades uppträda i gäng, farliga typer som tog avstånd från samhällets normer och som inte sades bry sig om samhället eller ett så kallat hederligt liv. I vissa fall påstods dessa ungdomar explicit ta avstånd från vuxenvärlden och det etablerade samhället. Missbruket tycktes vara ett sätt att protestera, inte ett tecken på deras olyckliga omständigheter. I jämförelse med dessa nya farliga missbrukare betraktades alkoholisterna som harmlösa. De började plötsligt betraktas som vanliga knegare som i alla fall försökte att bättra sig. Idén om att de var offer för sin miljö och olyckliga omständigheter växte sig starkare, och därmed även tanken att alkoholism faktiskt var att betrakta som en sjukdom. Verkligheten såg helt enkelt inte ut som den en gång gjort och de mest radikala kritikerna menade att allt tvång borde rensas bort från lagen, de mer moderata ville åtminstone ha en ny lag. I stället för tvång borde frivilligheten bli grunden i en sådan lag och i stället för skyldigheter borde vården ses som en rättighet som alla alkoholister oavsett varifrån de kom borde ha rätt till. Under 1970-talet lades det fram en rad utredningar om hur alkoholistvården skulle se ut i framtiden. Exakt vad dessa ledde till är alltså en annan historia som inte undersökts här. Man kan emellertid konstatera att tvångsvården fortfarande inte har försvunnit. Däremot ser den annorlunda ut än vad den gjorde tidigare. Flera av alkoholistlagens mest framträdande paragrafer är borttagna. Nykterhetsnämnderna finns inte längre deras kontroll och lokala inspektioner av nykterheten var tidigare ett fundament i lagen. Betoningen på de alkoholiserades inkomster är inte längre lika stark. Missbruk oavsett om det gäller narkomani eller alkoholism betraktas som missbruk. Samtidigt finns som sagt tvångsvården kvar. Exakt hur lagen om vård av missbrukare ser ut och hur kritiken av den äldre lagstiftningen hanterades då den nya lagen arbetades fram, det är emellertid en annan historia. Referenser Alkoholen och samhället (1912), Läkarkommitténs betänkande. Betänkande avg. av de för utredning av frågan om statsåtgärder för alkoholistvård (1914), Stockholm. Björkman, Jenny (2001), Vård för samhällets bästa. Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning , Stockholm. Björkman, Jenny (2002), Knarkarens förvandlingar. Bilden av knarkaren varierar som en följd av statens narkotikapolitik, Tvärsnitt 2002:3. Bruun, Kettil & Frånberg, Per (red.) (1985), Den svenska supen. En historia om brännvin, Bratt och byråkrati, Stockholm. Bramstång, Gunnar (1975), Missbruk och hemfallenhet. En studie av de allmänna förutsättningarna för ingripande enligt nykterhetsvårdslagen, Stockholm. Dahlberg, Gunnar & Stenberg, Sven (1934), Alkoholismen som samhällsproblem, Stockholm. Edman, Johan (2000), På grund av sitt alkoholmissbruk och omoraliska leverne: lag och norm inom anstaltsvården av alkoholmissbrukande kvinnor i Arkiv 2000:79. Fattigvårdlagstiftningskommitténs betänkande (1911), Stockholm. J. B j ö r k m a n 15

17 Frånberg, Per (1983), Umeåsystemet. En studie i alternativ nykterhetspolitik , Umeå. Höjer, Karl J. (1965), Svensk nykterhetspolitik och nykterhetsvård, Stockholm. Klingemann, Harald, Takala, Jukka-Pekka & Hunt, Geoffrey (red.) (1992), Cure, care and control. Alcoholism treatment in sixteen countries, Albany. Knobblock, Inger (1995), Systemets långa arm. En studie av kvinnor, alkohol och kontroll i Sverige , Stockholm. Lindgren, Sven-Åke (1993), Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem , Stockholm. Nycander, Svante (1996), Svenskarna och spriten. Alkoholpolitik , Stockholm. Nykterhetskommittén I (1913), Stockholm. Palmblad, Eva (1990), Medicinen som samhällslära, Göteborg. SFS 1913:102, alkoholistlagen. SFS 1931:233, alkoholistlagen. SFS 1954:579, nykterhetsvårdslagen. Sjögren, Mikael (1997), Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik , Stockholm. Stenius, Kerstin (1999), Privat och offentlig i svensk alkoholistvård. Arbetsfördelning, samverkan och styrning under 1900-talet, Lund. SOU 1926:17 SOU 1929:29 SOU SOU 1952:53 SOU 1961:58 SOU 1967:25 SOU 1967:36-37 Samt riksdagsdebatter, motioner och protokoll som rört alkoholistlagen. Undersökningen utgår från de studier som gjordes i samband med min avhandling Vård för samhällets bästa, för den som önskar en vidare diskussion samt en mer utförlig referenslista hänvisas dit. 16 T v å n g s v å r d e t t h i s t o r i s k t p e r s p e k t i v

18 Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården Fil.dr Marie Sallnäs Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Ett socialpolitiskt perspektiv på barnavården När man talar om socialpolitik associerar man nog oftast till sådana frågor som socialförsäkringar, arbetsmarknad, pensioner o.s.v. Det är mera sällan socialpolitik förknippas med den sociala barnavården och dess olika åtgärder, liksom det är mindre vanligt att socialtjänsten och dess arbete diskuteras som en del av socialpolitiken. Detta är på ett sätt märkligt. Jag tror att vi alla här är väl medvetna om att det inte är vilka barn som helst som blir föremål för socialtjänstens åtgärder, eller vilka föräldrar som helst som får se sina barn komma i kontakt med socialtjänsten och i värsta fall placeras utanför hemmet. Att vara klient i socialtjänsten är något som är långt ifrån jämnt fördelat i befolkningen. För vissa grupper eller kategorier är sannolikheten mycket större än för andra att socialtjänstens individ- och familjeomsorg skall spela en roll i deras tillvaro. I den socialpolitiska diskussionen är det vanligt att utgå från begreppen klass, kön och etnicitet när man diskuterar hur olika nyttigheter fördelas, hur olika system fungerar eller hur vissa typer av problem fördelar sig i befolkningen. I det här anförandet skall jag diskutera socialtjänstens barnavård ur ett sådant perspektiv. Jag skall utgå från de i socialpolitiska sammanhang helt centrala variablerna klass, kön och etnicitet och föra några resonemang om hur dessa framträder i dag, men framför allt hur de historiskt har kopplats till barnavården. Om man går tillbaka i offentliga texter och så att säga rullar upp historien, hur framträder då dessa tre faktorer i barnavården? Hur har man resonerat kring klass, kön och etnicitet när det gäller vad som är problem och vem som är problem och hur har man faktiskt ingripit? Finns här mönster som kan urskiljas? Att göra en sådan här mycket översiktlig genomgång innebär naturligtvis problem när det gäller de data som finns tillgängliga. Genomgången bygger på det som står att läsa i offentliga utredningar i samband med lagstiftningsförändringar inom barnavårdsområdet, offentlig statistik samt några viktiga undersökningar som analyserar barnavårdspopulationens sammansättning. Det är alltså myndigheters, beslutsfattares och i någon mån forskares perspektiv som kommer fram. Tillvägagångssättet innebär också att applicera dagens tänkande kring sociala problem på en svunnen tid. Man kan säga att det innebär att läsa historien baklänges och lägga ett modernt raster över en dåtida barnavård som verkade i ett annat slags samhälle. Det betyder att man måste vara medveten om att de grundläggande begreppen (klass, kön och etnicitet) kan ha olika betydelser över tid. Att tillhöra en viss klass eller att vara fattig liksom begreppet etnicitet eller att vara invandrare kan ha olika innebörd vid olika tidpunkter. M. S a l l n ä s 17

19 Klass Jag skall börja med det mest svårfångade, nämligen frågan om klass. Till skillnad från kön och etnicitet har klass, socialgrupp eller annan form av social tillhörighet aldrig registrerats i den offentliga barnavårdsstatistiken. Det är dock ingen tvekan om fattiga familjers stora förekomst i barnavården även om det är svårt att säga något om faktiska förändringar över tid eller att ens mer exakt uttala sig om hur dessa familjers överrepresentation sett ut. Det finns dock några centrala undersökningar där man försökt få en bild av de socioekonomiska faktorernas betydelse för barnavårdsproblemen. Särskilt på 1940-talet producerades ett antal omfattande studier av barnavårdens klienter, studier med data både om de unga och om deras föräldrar. Texterna kan ses som en del i efterkrigstidens välfärdsprojekt där underprivilegierade och problematiska grupper, i samverkan mellan vetenskap och utredningsapparat, skulle identifieras och kartläggas. En bärande tanke i dessa 40- talsstudier var att brottslighet och psykiska problem ärvs från föräldrar till barn. I en doktorsavhandling av läkaren Edith Otterström (1946) undersöktes flera decenniers barnavårdsakter i Malmö. Författaren konstaterar bland annat att 85 procent av barnavårdsungdomarna hade fäder som tillhörde arbetarklassen. För normalbefolkningen var siffran 62 procent (Otterström, 1946, s. 154). Också den legendariske Gustav Jonson försökte få grepp om de socioekonomiska faktorernas betydelse för barnavårdsproblemen genom en studie av barn och unga, som aktualiserades vid landets barnavårdsnämnder på grund av egna beteendeproblem. Han konstaterade att mer eller mindre utpräglad fattigdom förelåg i närmare en tredjedel av fallen och att minst en fjärdedel av familjerna hade fått fattigvård under underökningsperioden (SOU 1944:30 s ). Hans slutsats var att fattigdom i hemmet och vanart bland barnen höra tydligen ofta ihop, men också att man inte får föreställa sig sambandet mellan fattigdom och asocialitet som alltför enkelt och direkt (SOU 1944:30 s. 214). Även under efterkrigstiden gjordes ett antal systematiska undersökningar av barnavårdens klienter även om man inte gjorde jämförelser med normalpopulationer. Bland annat undersöktes bakgrundsförhållanden för de barn som placerades på institution (SOU 1956:61). 1 Här framstår det tydligt hur föräldrars fattigdom kunde innebära att barnavården intervenerade. Vid mitten av 1950-talet var vanliga skäl till att barn institutionsplacerades föräldrars sjukdom/moderns barnsbörd, bostadsbrist eller bristande barntillsyn, alltså i princip faktorer som hade att göra med materiella brister (SOU 1956:61, s. 802). När en liknande undersökning gjordes tjugo år senare (SOU 1974:7, s ) uppgavs sjukdom hos föräldrarna och bostadsproblem i betydligt färre fall än tidigare, men fortfarande utgjorde dessa mer eller mindre materiella omständigheter skäl för omhändertagande i omkring en tredjedel av fallen (SOU 1974:7 s , 297). I dag placeras barn mycket sällan eller aldrig utanför hemmet med hänvisning till föräldrarnas trångboddhet eller fattigdom. Däremot har ett antal forskare sedan 1980-talet visat att föräldrar som tillhör arbetarklassen eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, liksom familjer som är beroende av socialbidrag är klart överrepresenterade bland dem som finns i barnavårdssystemet. Denna klassmässiga snedfördelning i barnavården har belagts flera gånger tidigare. I moderna arbeten diskuteras den dock också ur ett klientperspektiv och lyfts fram som ett strukturellt problem (Hollander, 1985; Hessle, 1988; Andersson, 1995; Vinnerljung, 1996 a, b; Hessle & Vinnerljung, 1999; Lundström, 2000, se också Egelund, 1997). På detta vis skiljer sig dagens forskning från äldre studier, där förhöjd problemförekomst hos vissa grupper snarast framstår som något naturligt, något som har att göra med dessa gruppers bristande moral, dåliga arvsanlag eller andra slag av tillkortakommanden. De undersökningar som presenterats i offentliga utredningar och som visat på sambandet mellan sociala förhållanden och barnavårdsproblematik, 1 Också tjugo år tidigare publicerades en omfattande undersökning om barn i institutionsvård (SOU 1942:45). Som en särskilt sårbar kategori beskrivs de som både är fattiga och barn till en ensamstående förälder (mor). 18 K l a s s, k ö n o c h e t n i c i t e t i d e n s o c i a l a b a r n a v å r d e n

20 tycks emellertid inte på något synbart sätt slagit igenom i de åtgärder som föreslagits på området. I de viktiga studierna från 1940-talet märks ett perspektiv som innebar att man ville identifiera särskilt utsatta grupper, och med den framväxande välfärdsstaten började begrepp som överrepresentation och underprivilegierade grupper sakta göra sig gällande. Men samtidigt fick den framväxande barnpsykiatrin med dess individperspektiv ett allt tydligare inflytande. Det dröjer fram till och 1980-talen innan det faktum att vissa grupper är överrepresenterade i barnavården framstår som en social orättvisa i sig. Socialtjänstlagen kan ses som ett försök att se sambanden mellan sociala problem och strukturella förhållanden åtminstone på retorisk nivå. Lagstiftningen har dock djupa rötter i äldre regelverk och innebar inget tydligt avsteg från det rådande individualiserade synsättet. Kön Vad vet vi då om könsskillnader bland de unga som blir föremål för barnavårdens åtgärder? Här måste resonemanget gälla tonåringar, inte små barn. För yngre barn är det svårt att se betydelsen av kön vid omhändertagande, eftersom ingripandena motiveras av föräldrars svårigheter eller brister. När det gäller omhändertaganden av ungdomar uttryckte sig Gustav Jonsson drastiskt: Uttryckt på ren och oförfalskad svenska: Ska vi klämma åt pojkarna, då tar vi dom som tjuvar, men ska vi ta i ordentligt mot flickorna, då tar vi dom som småfnask! (Jonsson, 1977). Detta sa Jonsson 1977 och vad han uttrycker är ett tydligt historiskt tema i barnavården, nämligen ett könsmässigt delat norm- och åtgärdssystem för ungdomar. Man har från myndigheternas sida och i samhället i stort bedömt ungas beteende utifrån kön, vilket också inneburit att de barnavårdande åtgärderna sett olika ut för flickor och pojkar (se t.ex. Söderlind, 1999). För flickor har sexualitet haft en särställning och getts en innebörd som motiverat omhändertagande för att de är lössläppta, promiskuösa, sexuellt vanartade och detta har alltså en lång historia. Ett exempel är Gustav Jonssons egen undersökning om barnavårdsklientelet i början av talet. Där förekom sexuell vanart ensamt, eller i kombination med annat, i två tredjedelar av fallen bland de flickor som aktualiserades för åtgärder (SOU 1944:30, s. 254). Vid den här tiden var det också större risk för de flickor som blev aktuella hos barnavårdsnämnden att hamna på anstalt än för pojkar. Särskilt om flickorna i kombination med något annat beteendeproblem bedömdes som sexuellt vanartade (SOU 1944:30, s. 254). Samtidigt var det mycket vanligare att pojkar över huvud taget aktualiserades för åtgärder hos barnavårdsnämnden. Det förefaller med andra ord som om man såg betydligt allvarligare på problemen, och ingrep mer drastiskt; för flickorna, särskilt om problemen på något sätt hade att göra med sexualitet (SOU 1944:30, s. 254). Man kan säga att den sexuella vanarten försvann, i vart fall ur den officiella barnavårdsdiskussionen (om än inte från dess praktik), i samband med att raggarfrågan utmönstrades ur debatten i slutet av 1960-talet. Bland ungdomsvårdskoleflickor kulminerade sexuell vanart som ingripandegrund i början av 1960-talet (Sunesson, 2002). Detta för att sedan nästan helt försvinna när knarket tog över som central social problematik bland ungdomar. Då försvann också flickorna ur synfältet för lång tid. Några senare studier pekar mot att flickors sexualitet fortfarande tillmäts speciell betydelse i praktiskt socialt arbete, även om den knappast alls får någon plats i den diskurs som omger barnavården (Schlytter, 1999). I ett par undersökningar ges också en bild av att den sociala barnavården tolererar mindre grad av asocialitet för missbrukande flickor och att asocialitet betraktas som särskilt allvarlig om det finns koppling till flickors sexuella beteende (Andersson, 1990, 1993, 1996; Schlytter, 1999). Om man går till statistikens värld så finner man att fram till socialtjänstreformen i början av talet fanns en långvarig övervikt för pojkar både när det gällde mindre ingripande åtgärder som övervakning och den starkaste interventionen, nämligen vård utanför hemmet. Det senare gäller främst de äldre pojkarna. Särskilt stor är överre- M. S a l l n ä s 19

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Konferens i Göteborg

Konferens i Göteborg Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst FAR AR VÄL VÄLFÄRDEN? SOCIAL CIALTJÄNS TJÄNSTE TEN I FRAM AMTID TIDEN Konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten

Läs mer

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER 3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Socialpolitik och socialt arbete

Socialpolitik och socialt arbete LEIF HOLGERSSON Socialpolitik och socialt arbete Historia och idéer Tredje upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehåll Förord 11 1. Definitioner och avgränsningar 13 2. Socialpolitikens framväxt 17 Socknarna

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89:So18

Motion till riksdagen. 1988/89:So18 Motion till riksdagen 1988/89:So18 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp) med anledning av skr. 1988/89:94 om försöksverksamheten inom hälso- och sjukvården med utdelning av sprutor och kanyler

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980? (Socialstyrelsens rapport, mars 2006) Den 8 december 2005 gav dåvarande socialminister

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Socialtjänstlagen 1980 (SFS 1980:620) Socialtjänstlagen (SoL) antogs av riksdagen 1980 som en del av socialtjänstreformen. Lagen trädde ikraft 1 januari 1982. Den upphörde

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Kommunstyrelsen 2008-10-13 215 364 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 209 516 Dnr 08.491-73 oktks16 Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer