VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
|
|
- Ann Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 Version
2 Om detta kapitel Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när vindkraftanläggningar byggs inom renskötselområdet. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 2
3 Innehåll Riktlinjer 4 Hur går bygget till? Hur lång tid tar det? 12 Hur stor yta tar vindkraftsanläggningen i anspråk? 14 Risker under byggtiden? 16 Referenser 16 Om du vill veta mer? 17 Detta är det fjärde av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December
4 Riktlinjer G. Generella riktlinjer för byggtiden G1. Samebyn och vindkraftprojektören bör utse varsin kontaktperson som ska ha ansvar för alla kontakter mellan parterna under byggtiden. G2. Om parterna är överens om att det finns ett behov av samordning gällande frågor under byggtiden är det viktigt att denna samordning kommer igång i ett tidigt skede, d.v.s. redan vid förberedande byggnadsarbete (exempelvis utstakning av vägar och anläggningsytor) och att samordningen fortsätter under hela byggtiden. G3. Parterna bör överväga hur stort behovet av samordning är under byggtiden. Behovet får styra hur ofta möten bör hållas, om de ska ske med regelbundenhet och om mötena ska ske per telefon, som fysiska möten eller som möten på plats vid bygget. Parterna bör också komma överens om samordningsmötena ska protokollföras. G4. Parternas samordning under byggtiden kan handla om följande frågor; tidplan för aktiviteter under byggnationen, lämpliga och olämpliga tider, planerade transporter och sprängningar, samebyns planer för nyttjande av området. Parterna kan även utvärdera projektets eventuella konsekvenser och åtgärder samt hur kommunikationen fungerar. G5. Parterna bör inom sin samordning ha utformat tydliga rutiner för kommunikation och åtgärder i syfte att snabbt kunna hantera eventuella störningar som uppstår för renskötseln till följd av bygget. Konsekvenser? VindRens sammanställning av vindkraftens konsekvenser på rennäringen under byggtiden beskrivs i VindRens kapitel 8 Hur påverkas rennäringen? Arbetstillfällen? I VindRens kapitel 10 Arbete med vindkraft beskrivs möjligheterna för medlemmar inom samebyn att få arbete i samband med vindkraftsutbyggnaden. KAPITEL 4 4
5 Förhandling om civilrättsligt avtal, se VindRens kap 2 Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Samråd enl kap 6 Miljöbalken, se VindRens kap 1 och 3 Samordningsmöten Det är viktigt parterna har en väl fungerande kommunikation under hela processen, d.v.s. från att de första kontakterna tas till det att vindkraftanläggningen har monterats ned. Vilka aktörer är inblandade? Byggandet av en vindkraftspark involverar en rad olika aktörer i olika skeden vilket ställer ett stort krav på koordinering, samarbetsförmåga och ledarskap. Projektledaren på vindkraftföretaget har ofta det yttersta ansvaret för att vindkraftprojektet följer budget och tidsplan. På plats finns det en byggledare som koordinerar arbetet, ansvarar för att arbetet går rätt till och är det projekterande företagets förlängda arm på plats. Olika entreprenörer ser sedan till att själva parken byggs utifrån ritningarna. Ibland utför en och samma entreprenör flera olika sysslor, exempelvis anlägger vägar och gjuter fundament. I andra fall används en specialiserad entreprenör för vartdera ändamålet. Kabelanslutningen till elnätet utförs ofta av nätägaren, liksom leverans av elutrustning såsom transformatorer och ställverk men kan även utföras av andra leverantörer. Vindkraftverken levereras i separata delar av ett åkeriföretag. Väl på plats monteras de vanligtvis med hjälp av tillverkarens egna folk och eller inhyrda specialister. För att resa tornen används kranföretag. Dessa företag kommer in i slutet av byggskedet. Även vaktbolag kan förekomma för att vakta kopparkablar och annat stöldbegärligt. 5
6 H. Att tänka på för vindkraftprojektören H1. Utifrån vad som utlovats och skrivits fast under arbetet med MKB samt som villkor för tillståndet ska vindkraftprojektören genomföra åtaganden för byggskedet. H2. Den egna personalen bör på plats informeras om renskötseln i området, vilka åtgärder som projektören åtagit sig att genomföra i samband med bygget och hur den i övrigt avser ta hänsyn till rennäringen. Vindkraftprojektören ansvarar för att all personal som berörs får sådan information. Om möjligt kan samebyn medverka i detta. H3. Det är viktigt att vindkraftprojektören tar ansvar för samordning av all kommunikation med samebyn, även om projektören anlitar olika externa aktörer som kan vara på plats i området, t.ex. leverantörer, entreprenörer och nätbolag etc. För samebyn kan det vara värdefullt att veta vilka aktörer/personer som kommer vistas inom vindkraftsområdet, vilket kan redovisas i en enkel tabell (se exempel nedan) H4. Planeringen av vägar ska ha varit föremål för samråd redan i MKB-skedet (se VindRen kapitel 3 MKB ). Också i byggskedet bör samebyns synpunkter finnas med i de avväganden som ska göras kring vägarna, även om vägprojekteringen är förenad med höga tekniska krav. Det är svårt att ge generella rennärings-riktlinjer för vägplaneringen. I områden som används för bete bör man undvika att anlägga nya vägar längs med renens naturliga vandringsriktning eftersom det finns en risk att renarna då nyttjar vägarna och på så vis betar sig snabbare igenom området. H5. Oavsett områdets betydelse för rennäringen bör alltid planering och byggande av vägar och anläggningsytor utföras med inriktningen att så lite na- Vem (kontaktpersion) Vad Tidsperiod ex Kalle Karlsson, Karlssons åkeri AB ( ) Vägbygge 1 sep - 31 dec 2010 Ett exempel på hur vindkraftprojektören kan tydligagöra för samebyn vilka de olika aktörerna är och vad de kommer arbeta med samt under vilken tidsperiod KAPITEL 4 6
7 turmark som möjligt tas ianspråk för anläggningen. Detta innebär bl.a. att schaktning för vägar och anläggningsytor inte ska göras på ytor som inte är nödvändiga för byggandet. H6. Planeringen av ledningsnätet bör ha varit föremål för samråd redan i MKBskedet (se VindRen kapitel 3 MKB ). Också i byggskedet bör dock samebyns synpunkter finnas med i avvägandena. I så stor utsträckning som möjligt bör markförlagda kablar användas för det interna nätet inom anläggningen men om möjligt också för anslutande ledningsnät (se textruta om svårigheten för projektören att bestämma detta i tidigt skede). H7. På känsliga platser för renskötseln bör bygget i första hand genomföras under tidpunkter som inte sammanfaller med renskötselns mest störningskänsliga perioder. Om anläggningen eller anslutningsvägar ligger i närheten av kalvningsområde bör anläggningsåtgärder inte ske under kalvningsprioden som pågår från 20 april till midsommar. Även perioden under mars/april när vårflytten sker kan vara en känslig tid för störning (från t.ex. tunga transporter och arbeten). H8. I det fall det är viktigt att samebyn håller renarna borta från området under byggtiden bör vindkraftprojektören vara beredd att ge samebyn stöd för merkostnader som uppstår till följd av detta (t.ex. extra personal, foder, bygge av tillfällig anläggning, transporter, drivning med helikopter, drivmedel etc.). Forskningsstudier visar att renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden. Foto Enetjärn Natur AB 7
8 Mark- eller luftledning? Valet av mark- eller luftledning bestäms utifrån olika faktorer. Ibland är markens beskaffenhet sådan att det ena alternativet inte är möjligt, även om det vanligtvis är ekonomin som styr vilket det blir. Nätbolagen söker koncession hos energimarknadsinspektionen för att få bygga erforderliga elledningar och ansluta vindkraftparken till elnätet. Däremot kan koncession först styrkas efter det att vindkraftparken har fått sitt miljötillstånd. Detta kan leda till att man fastnar i sekventiella överklaganden, först en process gällande vindkraftanläggningen sedan en process gällande koncession. En annan sak som kan göra att frågan om elanslutning drar ut på tiden är de så kallade trappstegseffekterna, vilket innebär att vid anslutning till ett högre spänningsnät, kan det bli väldigt dyrt för den första aktören som vill ansluta sig ifall parken inte är tillräckligt stor vilket kan göra att man medvetet väntar med att söka koncession. För mer information om tillståndsprövning för elanslutning se VindRens kapitel 3 MKB. Markkabel är i regel mycket dyrare än luftledning. Enligt en tumregel är det 10 gånger dyrare med markledning på de högre spänningsnivåerna och mellan 2-5 gånger på de lägre nivåerna. Även om luftledningar innebär ett större intrång har framförallt markablar på högre spänningsnivåer inte visat sig vara mycket bättre eftersom det ändå alltid behövs en ledningsgata och att det uppstår diken längs med nedgrävda ledningar, om man inte förlägger den längs med en väg. Ju högre spänningen är desto bredare behöver ledningsgatan vara. Även ur miljösynpunkt är markförlagda kablar inte nödvändigtvis bättre än luftledningar 1. De har större inverkan på växtligheten än vad luftledningar har och magnetfältet över en markledning är i regel starkare än under en luftledning, i synnerhet för högre spänningsnivåer. Valet av luft- eller markledning bör därför utvärderas från fall till fall utifrån vad som är mest lämpligt i det aktuella området. Idag är det vanligaste att kablarna inom parken grävs ned och detta längs med vägarna och att anslutningen av vindkraftparken via transformatorstationen till det överliggande nätet görs med hjälp av luftledning. Byggnation av luftledningar. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 8
9 I. Att tänka på för samebyn I1. För att utomstående ska få en så bra bild av rennäringen som möjligt är det viktigt att vindkraftbolaget redan tidigt i processen ges möjlighet att lära känna samebyn och eventuellt också delta i renskötselarbetet vid något tillfälle. Att aktivt delta, se och lära ute i fält är det bästa sättet att lära känna samebyn och skapa tillit och förståelse för varandras verksamheter vilket är nödvändigt inför det fortsatta arbetet. I2. Det är även viktigt att samebyn kan ställa upp och svara på frågor vid behov. Samebyn bör på ett för lekmän begripligt sätt kunna förklara om och i så fall hur olika anpassningsåtgärder bör vidtas. Foto Enetjärn Natur AB 9
10 Erfarenheter från samebyar och vindkraftprojektörer Citat från en vindkraftprojektör: Vi utförde ett antal åtgärder för att se till så att renskötseln ska kunna bedrivas på ett fortsatt rationellt sätt. Det blev bra eftersom vi identifierade problemen och löste dem. Det var inte bara en diskussion om pengar. Vi behöver information om lösningar från samebyarna för att kunna planera vindkraftanläggningen på ett bra sätt Citat från en renskötare Rennäringen är komplex och snabbt föränderlig till sin natur och det gör den svår att förklara på ett enkelt sätt. Det som skapar komplexiteten är att renen är ett strövande djur som är beroende av olika beten under olika delar av året. Därför behöver rennäringen stora arealer för att fungera. Många verksamheter som förläggs inom renens naturliga betesområden påverkar möjligheten för renen att nyttja sina områden. Det gör också skogsbruk, rovdjursförekomst, väder och vind samt betesförhållanden. Renen reagerar med flyktbeteende då den utsätts för faktorer som verkar främmande eller hotfullt. Vad som skrämmer renen eller hur den påverkas inför nya verksamheter är mycket svårt att förutse, därför har samebyn ofta stora svårigheter att ge klara och tydliga besked när exploatörer eller andra vill ha uppgifter om hur rennäringen påverkas av olika intrång. Då blir det också mycket svårt att för samebyn i ett tidigt stadium av processen föreslå hur olika skadelindrande åtgärder bör vidtas. Citat från en renskötare: Det är viktigt att försöka få projektörerna att förstå renskötselns komplexitet. Det går inte alltid att ge ett konkret svar på vindkraftprojektörens frågor, exempelvis -när kommer ni befinna er i området? Vi kan bara ge en ungefärlig tidsperiod. Vindkraftprojektören kan planera tiden för bygget men vi kan inte planera för renarna, vi måste hela tiden vara flexibla. Ett exempel från ett vindkraftprojektör där nära och täta kontakter bidragit till att hitta gemensam lösningar. Under anläggningstiden har ett protokollfört möte hållits varje år. Därutöver har veckovis möten per telefon hållits. Detta för att både vi och samebyn ska vara uppdaterade under byggtiden om det händer något som berör renskötseln under byggprocessen. Exempelvis kan samebyn ta kontakt med driftansvarig och fråga om det är mötande trafik på gång på vägen där samebyn ska köra sina rentransporter. Vi kunde då stoppa byggtrafiken så att den inte KAPITEL 4 10
11 förhindrade samebyns renskötselarbete. Vid ett annat vindkraftprojekt har vindkraftprojektören och samebyn samordnat sina helikoptertransporter. Citat från en renskötare: Det är viktigt att lära känna varandra och hålla täta kontakter om parterna snabbt måste tänja på något i överenskommelsen för att undvika problem eller störningar. Det är dock viktigt att påpeka att det inte är alla gånger som parterna kommer överens och detta ska också hanteras. Därför är det viktigt att samebyn ställer upp och deltar vid träffar och möten. Foton Enetjärn Natur AB 11
12 Hur går bygget till? Hur lång tid tar det? Hur lång tid det tar beror naturligtvis på projektets storlek, hur många vindkraftverk som ska byggas och till en del också på var parken ska placeras. För ett projekt med 10 vindkraftverk tar själva byggnationen cirka 6-9 månader, för ett större projekt med 40 vindkraftverk ca 1,5-2 år. Ju större parken är desto mer arbete kan normalt ske parallellt. Förarbetet inleds normalt genom s.k. geotekniska undersökningar. Genom dessa undersökningar tar man bland annat reda på vilken typ av fundament som är mest lämpligt att använda som fot till vindkraftverken. Sedan ska ytor skapas för att göra plats för vägar, fundament och kranplatser utifrån bestämda koordinater. Vissa ytor behövs för att tornen ska kunna sammanfogas med fundamenten och för att vindkraftverken ska kunna monteras och resas på plats. Ibland kan det även senare bli aktuellt med viss kompletterande avverkning av skog ifall t.ex. bladen behöver större svängrum än vad man först uppskattat. Nästa steg är att räta ut och förstärka befintliga vägar, samt bygga till nya vägar in till parken. Normalt sker detta 1-2 månader före det att fundamenten ska gjutas, men det kan även vara så att man arbetar med vägarna upp till ett år innan man börjar med fundamenten. Det beror alldeles på hur stor parken juni år 1 aug år 1 dec år 1 juni år 2 sept år 2 mars år 3 Förarbete Väg & mark Elanslutning Fundament Resning Inkoppling mot nätet, tester mm Drift Exempel på en tidplan för en större vindkraftanläggning. Notera att det inte pågår mycket byggarbeten under perioden november - maj. KAPITEL 4 12
13 är och på markens beskaffenhet. Ibland kan det även bli tal om sprängning ifall man stöter på ett berg som man inte kan runda på grund av restriktioner i miljötillståndet. Väg- och markarbetet utförs vanligtvis med hjälp av hjullastare, grävmaskiner och andra arbetsfordon. I det fall det blir aktuellt med bergsfundament kan det bli nödvändigt att genomföra sprängningar för att göra plats för fundamentet (se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft för mer information om fundamentstyper). När nödvändiga vägar och förberedande markarbeten är färdiga, börjar arbetet med att formgjuta fundamenten. Fundamenten bör gjutas minst en månad innan vindkraftverken monteras för att betongen ska få tid att härda. När fundamentet är besiktat återfylls utrymmet mellan den schaktade gropen innan montage av vindkraftverk kan påbörjas. Vindkraftverken transporteras i olika delar med hjälp av med speciella lastfordon och monteras ihop på plats med hjälp av lyftkranar. Först reser man tornen, därefter lyfter man maskinhuset på plats och slutligen rotorbladen. Att montera ett vindkraftverk tar cirka 2-5 arbetsdagar. Elledningar utförs ibland parallellt med vägbyggnation och i andra fall efter det att vägbyggnationen är slutförd, men det beror alldeles på hur tillgängligt det är. Det vanliga förfarandet är att elledningar förläggs i anslutning till vägen inom parken, vilket ger minst möjliga markpåverkan. Slutligen, när alla vindkraftverk är på plats, genomförs olika tester för att kontrollera att vindkraftverken fungerar som de ska och kan leverera el till nätet på önskat sätt. Dessa utförs av leverantören och eller av vindkraftföretagets egen driftpersonal. För mer information om byggnation av vindkraftsparker se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft. Foto Enetjärn Natur AB Foto Enetjärn Natur AB 13
14 Hur stor yta tar vindkraftsanläggningen i anspråk? När en vindkraftpark är färdigbyggd finns det ytor täckta av exempelvis vindkraftverk, vägar och kraftledningar som blir kvar även under driftfasen. Dessa ytor utgör endast ca 1-2 procent av vindkraftparkens totala markyta. Det finns även vissa ytor som endast är nödvändiga under bygget för att arbete ska kunna utföras på plats. Exempel på sådana ytor är ytor runt om vindkraftverken som har behövs för att gjuta fundamenten. Normalt är dessa ytor cirka 20*20 meter per vindkraftverk vid arbete med fundamenten men reduceras när arbetet är klart till att endast utgöras av den cylinderformade sockel som tornet fästs vid. Se figur nedan. Det behövs även ytor intill vindkraftverken för att de ska kunna resas och mon- Omlagrade jordmassor & bergskross Armerad betong Bergstag Bildserie som visar steg för steg bygget hur ett vindkraftverk byggs upp. Foton Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 14
15 teras. Dessa har en yta på cirka 1500 m 2 per verk. 2 Se figur nedan. Observera att storleken på uppställningsytan kan variera mycket beroende på lokala förhållanden och valet av vindkraftverk. Ytan kan ibland vara dubbelt så stor som detta exempel. Beroende på markförhållanden kan ytorna dessutom hårdgöras och förstärkas. För vissa typer av vindkraftverk krävs dessutom en yta för nätstation, något som inte visas i bilden. Frågan om de s.k. upplagsytorna täcks över med ny jord och återvegeteras skiljer sig från fall till fall. Utöver dessa ytor förekommer även tillfälliga arbetsbodar och kontor som monteras ned efter byggtiden och som lämnar ringa spår efter sig. För mer information om vindkraftens markanspråk, se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft. 15
16 Risker under byggtiden? När en vindkraftpark byggs, betraktas den som en arbetsplats dit obehöriga inte får vistas. En arbetsmiljöplan upprättas av arbetsgivarna som de anställda ska följa under byggets gång. I denna regleras arbetet så att risker för skador minimeras. Om någon obehörig skulle komma in till parken och råka ut för en skada är det rimligt att det är verksamhetsutövaren som bär det yttersta ansvaret. 3 Hittills har inget sådant fall förekommit och skulle det ske, måste det utredas i det enskilda fallet och prövas i miljödomstolen. När samebyn bedriver arbete i anslutning till och har renar vid vindkraftanläggningen är det viktigt att det inte uppstår risker för renskötare och renar till följd av tung trafik. I vissa situationer kan det således vara aktuellt att stänga av byggtrafiken tillfälligtvis. Detta är något som samebyn och projektören bör komma överens om i enlighet med vad som sägs i riktlinje G5. Referenser 1. K. Burges, Brakelman H., Maher M., et al. 2008, Study on the comparative merits of overhead electricity transmission lines versus underground cables, Department of Communications, Energy and Natural Resources 2. Järdrås Vindkraft AB Jädrås MKB Vindkraftpark. 3. Miljöprövningsdelegationen, pers. komm., KAPITEL 4 16
17 Om du vill veta mer? - Tips på hemsidor Statens Energimyndighet Svensk Vindenergi Nätverket för vindbruk Vindlov Om du vill veta mer? - Tips på rapporter Elforsk rapport Nytt och trendigt inom vindkraften. Elforsk rapport 10:49. Trafikverket Transporter till Vindkraftsparker en handbok. Publikation: 2010:033 RenewableUK Guidelines for onshore and offshore wind farms- Health & Safety in the Wind Energy Industry Sector 17
18
VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan
Läs merUppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Läs merVÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merFAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merKoll på cashen - agera ekonomicoach!
För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merUtvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Läs merIntervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Läs merSjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merVäg 1023, Kragenäs-Resö hamn
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn Tanums kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-07 Projektnummer: 108 155 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 1170,
Läs merTrygghet och studiero
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Trygghet och studiero Nyheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och
Läs merSamhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merDEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5
1 DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5 2 3 KAPITEL 8 KOMMUNEN Kommunens uppgifter i samband med ett epizootiutbrott regleras
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merHälsoprojektet på Södermalm
Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The
Läs merVäg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
Läs merReferensvärden samtliga undergrupper
Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION
Läs merReferensvärden samtliga resultatenheter
Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merVägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister
Datum Diarienr 2014-03-31 1290-2013 Sverigedemokraterna Box 26 291 21 Kristianstad Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister Datainspektionens
Läs merMANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER
1 MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER 1. RAMAVTAL 1.1 Upphandling av en transportör på ett ramavtal För arbeten av återkommande karaktär såsom transporter av avlidna mellan kyrkor, förvaringslokaler
Läs merMellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats
Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats SAMVERKANSAVTAL om Räddningstjänst samt gemensam Räddningschef
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs mer10 tips. - till dig som tar emot praktikanter
10 tips - till dig som tar emot praktikanter Vägar in... Det gröna näringslivet med jord-, skog- och övrigt landsbygdsföretagande har inte alltid några inarbetade eller självklara vägar in till Arbetsförmedlingen.
Läs merBÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC
VAD ÄR EN SKJUTPLAN?? En skjutplan kan både ses som en lista av moment som ska gås igenom eller som ett cykliskt beteende som ska upprepas vid varje skott oavsett vad som hänt tidigare. Själva momenten
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merTankar om elevtankar. HÖJMA-projektet
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I förra numret av NÄMNAREN påbörjades en redogörelse från ett intressant forsknings- och utvecklingsarbete vid Lärarhögskolan i Jönköping. Den artikeln behandlade
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merINTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE 9.5.2011, HELSINGFORS
Bilaga 1 INTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE 9.5.2011, HELSINGFORS 1. Kan du berätta vem du är? (Namn, titel/position, hur länge har du jobbat för företaget,
Läs mer2016-03-15 Personalavdelningen. Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier
2016-03-15 Personalavdelningen Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier Lönepolitiken Linnéuniversitetets lönepolitik anger att lönen ska utgöra ersättning för utfört arbete,
Läs merLedamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merGRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Läs mer5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 13 (42) 2016-03-21 Kf 5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/465-109 Mariann Gustafsson (V) har 19 oktober 2015 väckt en motion om policy för
Läs merSandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merFÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merFörberedelser inför EU:s dataskyddsförordning
Förberedelser inför EU:s dataskyddsförordning Vägledning till personuppgiftsansvariga Hur kan ni som hanterar personuppgifter förbereda er inför EU:s nya dataskyddsförordning? 13 frågor att besvara redan
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Ystad kommun Till dig som är chef i Ystads kommun Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela sanningen,
Läs merVA-utbyggnad- en lång process! Åsa Bengtsson Sjörs Planeringschef Vatten och Avlopp
VA-utbyggnad- en lång process! Åsa Bengtsson Sjörs Planeringschef Vatten och Avlopp Vad är en förbindelsepunkt? Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan fastighetsägarens och SEVAB s ansvarsområde, det
Läs merWebb-bidrag. Sök bidrag på webben www.solvesborg.se. Gäller från 2015-01-01
Sök bidrag på webben www.solvesborg.se Gäller från 2015-01-01 Innehåll Kontaktperson Fritids- och turismkontoret Sölvesborg kommun Inledning Följande bidrag går att söka på webben Logga in Dokumenthantering
Läs merKiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merKrishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
Läs merSveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk
Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk Vägen till svenskt körkort Funderar du på att skaffa svenskt körkort för personbil? I den här filmen får du reda på
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merRapport Agilityverksamhetens framtid
Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merDet flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merchefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Läs merVICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Läs mer