BÄTTRE HÄLSA MED SVERIGES DANSBAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BÄTTRE HÄLSA MED SVERIGES DANSBAND"

Transkript

1 BÄTTRE HÄLSA MED SVERIGES DANSBAND 2012 Foto: Janåke Isaksson/ dansbandsveckan.se ELLEN JUNTTI RIKSDAGSLEDAMOT (M) LORRI MORTENSEN MATES POLITISK SEKRETERARE (M) 1

2 INNEHÅLL INLEDNING 3 SYFTET MED PROJEKTET 3 SAMMANFATTNING 3 DANS OCH KULTUR GER FOLKHÄLSA 5 DANSARE ÄR LYCKLIGARE 5 DRYCKESVANORNA FÖRÄNDRADE 5 DANSKULTURPROJEKTET I SUNDSVALL FICK GULDKLAVEN 6 DANSBANDSBRANSCHEN ÄR VIKTIG FÖR SAMHÄLLSEKONOMIN 6 VARFÖR FICK DANSBANDEN 25 PROCENT I MOMS? 8 SOCIALA MEDIER ERSÄTTER TIDNINGSANNONSER 9 DANSBANDSKAMPEN ÖKADE INTRESSET 10 KULTUR ÄR MER ÄN BARA OPERAN OCH DRAMATEN 10 BILAGA 1 14 BILAGA 2 16 BILAGA

3 INLEDNING Dansbanden berör många och fyller en viktig funktion. Varje månad beger sig hundratusentals människor ut för att dansa till något av våra svenska dansband. Flera forskningsresultat visar att dansen är mycket bra för både den fysiska och psykiska folkhälsan. Dansbanden skapar inte bara arbeten åt sig själva, utan sysselsätter även många andra. De bedriver sin verksamhet som aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma och är därmed viktig för samhällsekonomin. Danser anordnas på olika ställen bland annat, Folkets Hus, folkparker som tex Gävleparken och dansrestauranger. Nya Moderaterna arbetar ständigt med att utveckla sin kunskap och förståelse för olika politikområden. Detta gör vi bland annat i form av olika projekt. Tanken med att arbeta på detta sätt är att föra Sverige framåt, utveckla politiken och att föreslå förbättringar. Som ett led i detta utvecklingsarbete har vi valt att titta närmare på dansbandsbranschen som vi anser är en del av den svenska kulturen. SYFTET MED PROJEKTET Vi ville lyfta fram dansbandsbranschen och visa att den är viktig både för folkhälsan och för samhällsekonomin. Vi ville lära oss mer om branschen och dess förutsättningar. Vi ville få reda på hur många människor som regelbundet dansar med tanke på folkhälsan. Vi ville ta reda på hur många branschen sysselsätter och ungefärlig omsättning. Vi ville få en inblick i hur många dansband det finns i Sverige. Vi ville öka kunskapen och minska fördomarna om dansband. Vi ville föreslå förbättringar om det fanns behov av detta. SAMMANFATTNING Vi har genomfört resor i Sverige där vi besökt olika aktörer som på något sätt arbetar eller är verksamma inom dansbandsbranschen, organisationer, myndigheter samt forskare inom området folkhälsa. Vi har använt oss av RUT 1 för att få fram statistik och bakgrundsfakta. Vissa uppgifter har varit svåra att få fram och därför är rapporten inte heltäckande men vi anser ändå att vi fått en bra bild av branschen. Vi har under våra besök lyssnat och ställt frågor. Det har framkommit många bra synpunkter och förslag. Resultatet av projektet är denna rapport. De senaste åren har det debatterats om det svenska folkets ökade besvär med fetma. Detta vill en del politiker och debattörer lösa genom att man höjer skatten på varor som innehåller mer fett än andra, en sk fettskatt. Borde vi inte istället röra oss mer? Varför inte då genom dans? Det har framkommit att de som dansar mår bättre både fysiskt och psykiskt jämfört med dem som inte dansar. Det visar Bengt Starrin, professor vid Karlstads universitet, i sin forskning 2. Fredrik Ullén, professor vid Karolinska institutet, visar i sin forskning att musik har positiv 1 RUT är förkortning på riksdagens utredningstjänst 2 Bilaga nr 1 3

4 inverkan på kroppen bla i form av att man blir lugnare och mer avslappnad. Dansbandsbranschen är viktig för samhällsekonomin. Detta visar tex Dansbandsveckan i Malung. Flera av utbildningarna inom musik, teater med flera saknar kurser som innehåller entreprenörskap, marknadsföring och hur man driver företag. Det borde vara självklara kurser inom dessa utbildningar. Den så kallade dansbandsmomsen är orättvis och innebär att entréavgiften belastas med 25 procent moms istället för 6 procent moms som vid t.ex. konsertbesök. Vi anser att det inte finns någon bra eller rimlig anledning till denna skillnad. Det går inte att framhålla att dansbandsmomsen finns för att just dansbandsmusik skulle vara mer kommersiell än någon annan musik. Det resonemanget faller i samma stund som man tittar på andra arrangörer där entréavgiften endast har en momssats på 6 procent. Det är svårt att förklara varför det är lägre moms på entréavgiften till en konsert med Bruce Springsten än på entréavgiften till en danskväll med ett av våra svenska dansband. Det har också framkommit att det finns många oklara och krångliga regler, vilket medför att dansbanden startar två bolag istället för att endast ha ett bolag. Så krångligt borde det inte var och det är viktigt att detta förenklas. Slutsatsen är att dansbandsbranschen är viktig både när det gäller folkhälsan och samhällsekonomin. Dansbanden är en del av Sveriges kultur. g Thomas Deutgen, programledare för Dansbandskampen och programledare för P4 Dans, intervjuar riksdagsledamot Ellen Juntti. Foto: Lorri Mortensen Mates FÖRSLAG Under projektets gång har vi fått många bra förslag. Vi kan inte ta upp alla utan väljer de fyra åtgärder som vi tycker är viktigaste. Vi föreslår följande åtgärder: Sänk dansbandsmomsen till 6 procent. Inför Dans på recept. Fixa momskrånglet genom förenklingar. Inför obligatorisk utbildning inom entreprenörskap, hur man driver företag, enkel juridik och marknadsföring, på utbildningar inom de kreativa näringarna. 4

5 DANS OCH KULTUR GER FOLKHÄLSA Kultur påverkar hälsan positivt. Det finns forskning som visar att hälsan påverkas positivt när man sjunger i kör eller på annat sätt aktivt lyssnar på musik. Genom att dansa förebygger man benskörhet, höga kolesterolvärden och minskar risken för hjärtinfarkter. Under dansen utsöndras kroppens eget morfin, endorfiner, som också kallas för må-brahormoner. Endorfiner är stressreducerande och har smärtlindrande effekt. Även oxytosin frigörs i kroppen vid dans, oxytosin är ett hormon som lindrar smärta och är bra för läkningsprocesser, stress och blodtryck. Att få träffa andra människor på t.ex. danstillställningar bidrar även till att man känner sig delaktig i ett socialt sammanhang. Forskning på området har gjorts och mycket tyder på att om man aktivt deltar i olika kulturupplevelser så kan detta bidra till bättre hälsa och snabbare rehabilitering. Bland annat har man i Region Skåne gjort försök när det gäller kultur på recept med positiva resultat. Sedan 2006 har långtidssjukskrivningarna minskat men fortfarande är allt för många sjukskrivna för både fysiska och psykiska besvär. Därför behöver politiker våga tänka i ytterligare nya banor. Varför då inte tänka sig att införa Dans på recept i framtiden? DANSARE ÄR LYCKLIGARE Enligt SOM-institutets 3 nationella undersökning om kulturvanor och livsstil i Sverige som gjordes 2008 och besvarades av personer, svarade 42 procent att de dansat minst en gång under året, 11 procent svarade att de dansat minst en gång per månad. Vilket skulle innebära att cirka 3 miljoner svenskar varit ute och dansat under året samt att dansat minst en gång i månaden. Professor Bengt Starrin forskar om välfärd, utsatthet och folkhälsa. Han har gjort en enkätundersökning om dans och dansvanor i Sverige. Av slutsatserna i undersökningen framgår det att mönstret är tydligt. Dansarna mår bättre än folk i allmänhet och är lyckligare 4. Det finns många anledningar till att man dansar. De flesta gör det för att det är roligt, lustfyllt och för att dansen ger psykisk energi. I dansen knyter man sociala band och lär känna andra människor. Många får också självkänsla av att dansa 5. Bengt Starrin har jämfört dansarna i enkätundersökningen med personer som deltagit i befolkningsundersökningen Liv & Hälsa I båda undersökningarna ställdes likalydande frågor om hälsa och lycka. Andelen som bedömer att hälsan är mycket bra och att dom är lyckligare är betydligt högre bland dansarna än vad den är i befolkningen i sin helhet. Även hjärnforskaren Fredrik Ullén lyfter i sin forskning fram betydelsen av kulturen. Främst musikens positiva påverkan när det gäller hjärnans funktioner så som minne, inlärning med mera. Vid ett besök i Kungälvsparken som gjordes inom ramen för projektet genomfördes personliga intervjuer 7. Av svaren framkom, att de som dansar gör det för att de håller sig unga i både kropp och sinne och inte minst för att den sociala biten är viktigt. DRYCKESVANORNA FÖRÄNDRADE Danskvällar har tidigare förknippats med mycket fylla. Dryckesvanorna har dock förändrats genom 3 SOM-institutet, förkortning på Samhälle Opinion Media, en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. 4 Bilaga nr 1 5 Ibid 6 Ibid 7 Bilaga nr 2 5

6 åren berättade flera arrangörer. I dag kommer publiken för att dansa och försäljningen av alkohol är knapp. Danspubliken har till stor del förvandlats till motionsdansare. Nu är det vatten som är det mest gångbara. DANSKULTURPROJEKTET I SUNDSVALL FICK GULDKLAVEN Marianne Leek, är en eldsjäl som startade ett danskulturprojekt för ungdomar i Sundsvall och erhöll för sitt engagemang det prestigefyllda priset Guldklaven 8. Syftet med projektet var att ungdomar skulle få en möjlighet att lära sig att dansa och öka intresset för sällskapsdansen bland högstadie- och gymnasieelever. Efter att projektet startade så har det blivit bättre stämning ute på skolorna. De tuffa grabbarna är inte längre lika aggressiva, självförtroendet och självkänslan bland dem som deltagit i projektet har stigit. Bättre elevhälsa, mindre mobbning och mindre bråk i skolan är på lång sikt en vinst för samhället och inte minst för eleven själv. I ett utdrag ur polisens skrivelse till Sundsvalls kommun 2007, kan man läsa att Sundsvalls närpolisområdes uppfattning är att det är en högst lovvärd satsning och engagemang i brottsförebyggande syfte. Ett projekt av den arten är mycket viktig då den unges självförtroende stärks och man umgås med andra nyktra ungdomar. DANSBANDSBRANSCHEN ÄR VIKTIG FÖR SAMHÄLLSEKONOMIN UTBILDNING När det gäller vilken utbildning inom musik som medlemmarna i dansbanden har så varierar den. Många av dem som vi träffat har själva framfört brister på de utbildningar som finns i dag, bla saknas det utbildning i entreprenörskap, enkel juridik, hur man driver företag och marknadsföring. Dessa brister gäller även utbildningar inom de kreativa näringarna för t.ex. konstnärer, teater m.fl. Detta medför problem och svårigheter i verksamheten. Felaktigheter i avtalsskrivningar samt dålig kunskap i vilka rättigheter och skyldigheter man har när man driver företag. Det saknas även utbildning i hur man gör för att marknadsföra sig själv när man ska söka arbete. Hur beter man sig t.ex. vid en audition? Vad ska man tänka på? ENTREPRENÖRSKAP I Blekinge startade man för några år sedan Blekinge Upplevelseindustri (BleUppInd). Målsättning var att främja tillväxten inom upplevelseindustrin i Blekinge. Blekinge UPP var ett treårigt EU-projekt som drevs av Musik i Blekinge i samarbete med Reaktor Sydost och Region Blekinge. Projektet skulle stimulera entreprenörskap och tillväxt inom den kreativa sektorn/upplevelseindustrin, framförallt inom musik, film och ung kommunikation. En av tankarna med projektet var att de som ville utveckla sina idéer inom just upplevelseindustrin och den kreativa sektorn skulle få möjlighet att kunna bolla sina idéer och få coachning under projektets gång. Det finns ett stort behov av rådgivning av detta slag bland dem som arbetar inom upplevelseindustrin eller kreativa näringar menar man även från Almi 9 som pekar på att det är viktigt, att de som arbetar inom denna sektor lär sig att driva företag och hur man kan tjäna pengar på sin talang. Ofta underskattar man vikten av att marknadsföra sig och saknar en plan för hur man ska sälja sina tjänster. 8 Guldklaven är ett musikpris som instiftades 2000 för att uppmärksamma branschen 9 Almi företagspartner i Blekinge 6

7 DANSBANDEN GENERERAR ARBETSTILLFÄLLEN Svenska Dansbandsveckan i Malung är en bra satsning som kommer hela bygden och de geografiska närområdena till del och är oerhört viktig samhällsekonomiskt hade Svenska Dansbandsveckan i Malung 5000 besökare hade antalet besökare ökat till Göran Eriksson som är ordförande i Malungshandlarna berättade vid vårt besök hur mycket dansbandsveckan betyder för handlarna. Utan dansbandsveckan skulle ca 15 av handlarna få lägga ner sina verksamheter. g Bertil Elfström, grundare av Svenska Dansbandsveckan i Malung Lars Bälter, turistchef Malung- Sälens kommun Ellen Juntti, riksdagsledamot (M) Foto: Lorri Mortensen Mates Enligt de senaste siffrorna som finns att tillgå och som är från 2010 så bidrar dansbandsveckan med 10 miljoner kronor i merförsäljning, en ökad sysselsättning på 20 årssysselsatta, 1 miljon ökade skatteintäkter till Malungs kommun, cirka gästnätter och 25 miljoner kronor i omsättning i bygden. Antalet husvagnsekipage, var 2012 ca Potentialen inom de kreativa näringarna är stor. Liknande dansbandsveckor finns på flera ställen i Sverige. Utöver detta tillför dansbandsbranschen arbetstillfällen för musikbolag, reklambyråer, revisorer och klädskapare för att nämna några. RESTAURANGMOMSEN Den 1 januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25 procent till 12 procent. Det är den lägsta nivån sedan Det är lätt att raljera när det gäller restaurangmomsen om billigare toast skagen för de rika. Många i debatten har menat att det inte tillkommer några arbeten om man sänker restaurangmomsen. Därför har det varit extra intressant att denna fråga kommit upp under de besök vi gjort inom ramen för dansbandsprojektet. De vi träffat har berättat att för dem med restaurangverksamhet så innebär sänkningen av restaurangmomsen, att man får lite större marginaler. Flera har berättat att de kommer att anställa mer personal eller öka antalet timmar för dem som redan arbetar på restaurangen. Andra kommer att investera i verksamheten så att man kan locka fler gäster och därmed kunna behålla personalen som man har i dag. 10 Källa 11 Enligt riksdagens utredningstjänst, Dnr: 2012:1500 7

8 En bra verksamhet gynnar även dansbanden för att de kan få fler spelningar på dessa ställen. Under första halvåret 2012 så ökade antalet nyanmälda arbeten inom restaurangbranschen med närmare 17 procent, vilket är mer än den övriga arbetsmarknaden. SCB:s sammanställning av alla löner som betalats ut under andra kvartalet 2012 visar en ökning motsvarande ca helårsarbeten inom hotell- och restaurangbranschen. VARFÖR FICK DANSBANDEN 25 PROCENT I MOMS? Det finns en fråga som varit återkommande under de besök och möten vi haft. Det handlar om det som man i branschen kallar för dansbandsmomsen. Den upplevs som orättvis och många har svårt att förstå anledningen till denna orättvisa. Så här fungerar det: The Playtones ska spela på ett konserthus. Du åker dit och betalar din entréavgift. När du gör det så betalar du 6 % i moms på entréavgiften. Dagen efter spelar The Playtones upp till dans på Folkets Park. Istället för att betala 6 % moms som du gjorde på konserthuset, så måste du nu betala 25 % i moms på entréavgiften. Skillnaden är att: På det ena stället sitter du ner och lyssnar på The Playtones, då räknas det som kultur. På det andra stället dansar du till The Playtones och då räknas det plötsligt inte som kultur. Man skulle kunna säga att det straffar sig när man vill dansa till musiken. Flera av dem vi träffat har berättat att konsekvensen med att man får betala 25 % moms istället för 6% blir att färre går ut och dansar. Flera har berättat att de hade gått ut och dansat oftare om priset vore lägre. Detta i sig skulle också innebära fler arbetstillfällen i det stora hela och minska sårbarheten i branschen. REGELVERKET BAKOM MOMSEN I Sverige är själva artistframträdandet, dvs. det s.k. gaget som artisten eller orkestern får, inte momspliktigt. För entréavgift till konsert och danstävlingar är momsen 6 % eftersom detta räknas som kultur och idrott 12. För entréavgift till allmänna danstillställningar vid nöjeskrogar, folkparker m.m. är momsen 25 %. För att detta räknas som nöje och ej kultur eller idrott. Det är detta som man inom branschen börjat kalla för dansbandsmoms 13. Enligt förarbetena och Skatteverket framgår det att allmänna danstillställningar m.m. inte ska omfattas av något av undantagen för reducerad moms, dvs. normalskattesatsen på 25 procent ska gälla. Enligt förarbetena finns det ett gränsdragningsproblem mellan å ena sidan konserter och danstävlingar, å andra sidan allmänna danstillställningar 14. SKATTEVERKET GER OLIKA BESKED Vid våra besök framkom det upprepade gånger att Skatteverkets kunskap om branschen varierar i landet. Detta har medfört att de berörda får olika svar beroende på vilket skattekontor de frågar. Det har också framkommit att man först fått ett direktiv om hur man ska göra och sedan har detta ändrats. Detta kan få till följd att det blir felaktigheter i bokföringen, felaktiga skatteinbetalningar samt svårigheter att planera verksamheten. 12 Bilaga nr 3, riksdagens utredningstjänst 13 Ibid 14 Ibid 8

9 DANSBANDEN BILDAR TVÅ BOLAG Med det regelverk som är i dag så bildar många dansband två olika bolag. Ett lönebolag som fakturerar en del av gaget som inte är momspliktigt och ett produktionsbolag som fakturerar resten och där man kan göra avdrag för momsen på t.ex. sina instrument och andra omkostnader. En och samma spelning faktureras alltså från två olika bolag, en faktura med moms och en faktura utan moms. Anledningen till denna hantering beror på att man vill göra momsavdrag för sina kostnader. Har du bara ett lönebolag så får du inte göra dessa avdrag. Detta upplevs alltför krångligt av dem som vi talat med och medför ökade omkostnader. Många har framfört behovet av att momskrånglet måste fixas. Vi håller med om att detta måste lösas så att det dels blir enklare för dansbanden att driva företag och för att få slut på allt trixande. Branschen själva tror att detta skulle minska antalet svarta jobb. EN UPPDRAGSGIVARE En bandmedlem kan vara anställd av den som äger dansbandet och få månadslön. Eller så kan denne ha eget bolag eller firma och fakturera den som äger bandet för varje enskild spelning. I perioder kan dansbandet ha många spelningar och då har det inneburit att bandmedlemmen med den enskilda firman bara fakturerat en uppdragsgivare. Tidigare regler krävde då att bandmedlemmen skulle anställas i stället för att driva verksamheten i enskild firma. Då denne inte kunde få anställning och inte heller flera uppdragsgivare har detta inneburit att den enskilda firman har fått läggas ner och bandmedlemmen gått ut i arbetslöshet istället. Det nuvarande regelverket godkänner att man bara har en uppdragsgivare. Detta är något som infördes av Alliansregeringen den 1 januari Dock pågår det återigen diskussioner där en del partier vill ändra regelverket igen och gå tillbaka till det som gällde tidigare. Med bakgrund mot det vi fått veta under dansbandsprojektets gång så vill vi poängtera, att detta skulle slå hårt mot dansbandsbranschen. Det är av yttersta vikt att vi behåller nuvarande regelverk som tillåter, att de med enskild firma kan ha endast en uppdragsgivare. Vi tror att en regeländring som går tillbaka till det gamla sättet skulle innebära, att flera av dansbandsmusikerna skulle bli arbetslösa. SOCIALA MEDIER ERSÄTTER TIDNINGSANNONSER Utvecklingen av sociala medier har medfört nya möjligheter för dansbanden, arrangörer och bokningsbolagen när det gäller att marknadsföra sig. Hemsidor, bloggar, twitter och facebook har inneburit, att man kan ge snabbare återkoppling till sina fans. Flera av dansbanden och arrangörerna berättar att man underskattat de sociala medierna och i vissa fall hakat på för sent. Många arrangörer tror fortfarande att det räcker med att sätta in en annons i tidningen om att det är dans och tror att publiken ska strömma till. Generellt sett är branschen dålig på att nyttja sociala mediers genomslag menar de. När det gäller marknadsföringen i det stora hela så har man också en rejäl uppförsbacke menar många av dem vi talat med. Här behöver man arbeta mer aktivt än vad man gör i dag. Fler dansband och arrangörer behöver utarbeta en plan för marknadsföring. 15 Prop :62 samt SkU

10 Flera av dem vi talat med har sagt att här ligger det ett ansvar på arrangörerna att börja tala med varandra även om man är konkurrenter. En del har redan börjat och man kontaktar varandra för att berätta vilka kvällar man har tänkt ha dans och vilka dansband man bokat. Man kan på detta sätt undvika konkurrens om publiken och att arrangörer står med tomma dansgolv och lika tom kassa. DANSBANDSKAMPEN ÖKADE INTRESSET Dansbandsmusiken har sin början i slutet av 50-talet. Trenden när det gäller dansbanden har varierat genom historien. Efter att varit på nedgång ökade återigen nyfikenheten på dansband efter det att Dansbandskampen började sändas på Svt En miljon svenskar bänkade sig framför tv:n på lördagskvällen och tittade på de olika dansbanden som tävlade mot varandra på bästa sändningstid. Flera program där man fått följa dansbandens vardag har efter det visats på tv. Program som Dansbandsbrudar, Täfteåloge och På väg till Malung för att nämna några. Även Sveriges Radio har anammat intresset för dansbandsmusik och storsatsat på programmet P4 Dans som ska spegla dansbandsmusiken och danskulturen. Plötsligt har det återigen blivit legitimt att gilla dansband även om det fortfarande är många som menar att dansbandsmusik inte är tillräckligt fint. Ofta framställs dansbandsmusik som töntig. Det är synd eftersom det är en del av Sveriges kultur. KULTUR ÄR MER ÄN BARA OPERAN OCH DRAMATEN DANSBANDENS ÖVERLEVNAD Det uppskattas att det finns mellan 90 och 100 dansband som i dag är verksamma på heltid. Under projektets gång har flera dansband fått lägga ner sin verksamhet. Biljettpriset är högt och i finanskrisens spår har det inneburit att danspubliken inte har haft råd att gå ut och dansa lika ofta. Glädjande är att en del av banden uppstått igen men i en annan bandsättning än tidigare. För att branschen ska överleva behövs en föryngring bland bandmedlemmarna. Hand i hand med detta behövs även en föryngring av danspubliken. Vi hoppas att vi med denna rapport visar att dansbandsbranschen är viktig och en del av den svenska kulturen. Ellen Juntti, Riksdagsledamot (M) Var under många år stammis på danserna på Folkets hus i Övertorneå och vet hur oerhört roligt det är att dansa. Lorri Mortensen Mates, politisk sekreterare (M) Arbetade under många år heltid som dansbandsvokalissa, älskar dans och musik. g Ellen Juntti (th) och Lorri Mortensen Mates (tv) Foto: Thomas Böhlmark 10

11 ETT STORT TACK TILL ALLA ER SOM VI TRÄFFAT OCH SOM MÖJLIGGJORT DENNA RAPPORT. Martin Åkesson, VD Almi företagspartner i Blekinge Joakim Sandell, innovations- och finansieringsrådgivare Almi företagspartner i Blekinge Anders Johansson, affärsrådgivare Almi företagspartner i Blekinge Camilla Bengtsson, projektutvecklare Blekinge UPP Jörgen Jonsson och Peter Adaktusson, grundarna till tidningen FÅR JAG LOV Lina Haskel, tf chefredaktör tidningen FÅR JAG LOV Ulf Lund, Tonkällan Karlskrona Cecilia och Robert Furlong, CC & LEE Thomas Deutgen, journalist, programledare och dansbandsexpert Per Sennerhall, The Playtones Lars Heaster, Heaster Produktion Bert Karlsson, entreprenör och tidigare skivbolagsdirektör Bjarne Lundqvist, varit verksam i bla dansbanden Flamingokvintetten och Streaplers Anders Wallqvist, Nowa kommunikation och Hitta dans Rune Nordström, Nowa kommunikation och Hitta dans Per Alexandersson, underhållningschef på Liseberg Marianne Leek, företagskoordinator Sundsvalls Kommun Dan Strandberg i Martinez orkester Örjan Berggren i Svänzons orkester Isabelle Jonsson, dansinstruktör Trolldansarna Bengt-Arne Backlund, grundare/instruktör Danspatrullen Östersund Ronny Rönnbäck, avd.chef, Arbete och integration Sundsvalls kommun Anders Hagman, bitr avd.chef, Kultur & Fritid Sundsvalls kommun Hans Forsberg (C), ordf NAVI Sundsvalls kommun Jan Granvik, förbundsordförande Svenska Musikerförbundet Camilla Littorin, förbundssekreterare Företagarförbundet Åsa Nylén, Business Liaison, Näringslivsenheten Borlänge kommun 11

12 Christer Johansson, Oléo Växjö Mats Tigerström, Nöjeskällan Växjö Torbjörn Persson, Nöjeskällan Växjö Tönnerviks revisionsbyrå, Växjö, Hans Ihren Tönnerviks revisionsbyrå, Växjö, Lars Engström Bengt Starrin, professor vid Karlstads universitet Fredrik Ullén, professor vid Karolinska institutet Göran Axelsson, grundaren till Leif Wibron och Els-Marie Wibron, arrangör Gävleparken Dansbandet Dreams Dansbandet Zlips Thorbjörn Håkansson (Sandra Kalmar och Nöjeskällan Växjö) Lotta Liljefjäll, manager MLP Kent Liljefjäll, manager MLP Susanne Zell, Susanne Zell Nöjesproduktion Bertil Elfström, grundare Svenska dansbandsveckan Malung Göran Eriksson, ordförande i Malungshandlarna Lars Bälter, turistchef Malung-Sälens kommun Kurt Podgorski, kommunalråd Malungs kommun Rolf Davidsson, kommunchef Malungs kommun Martin Loeb och Britt-Marie Nilsson, Skatteverket Malmö DENNA RAPPORT KOMMER ATT SKICKAS TILL: Moderaternas Partistyrelse Kulturdepartementet Riksdagens kulturutskott Moderaternas kulturkommitté Näringsdepartementet Riksdagens näringsutskott Moderaternas näringskommitté 12

13 Finansdepartementet Riksdagens finansutskott Moderaternas finanskommitté Riksdagens skatteutskott Moderaternas skattekommitté Utbildningsdepartementet Riksdagens utbildningsutskott Moderaternas utbildningskommitté Socialdepartementet Riksdagens socialförsäkringsutskott Moderaternas socialförsäkringskommitté Riksdagens socialutskott Moderaternas socialkommitté Samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag BILAGOR: 1) Utdrag ur Bengt Starrins reportagebok om dansare 2) Besöket i Kungälvsparken 3) Utredning om dansbandsmomsen från riksdagens utredningstjänst, Dnr 2012:471 13

14 BILAGA 1 BENGT STARRIN Bengt är professor i socialt arbete och han forskar om välfärd, utsatthet och folkhälsa. Han forskning innefattar emotioner och emotionell energi, ekonomisk stress samt emotioner som skam, stolthet och lycka. Dessutom är Bengt en riktig dansbandsälskare. Han har fascinerats av glädjen som de som dansar till dansbandsmusik utstrålar. Vid vårt besök visade Bengt bilder på dansande par. Det lyste i deras ansikte och man kunde nästan känna glädjen genom bilderna. Han beslutade sig därför att tillsammans med sin fru Lena skriva en reportagebok om dans- och dansbanor i Sverige. I arbetet med boken ställs frågor som: Vilka är det som dansar? Vad är det i dansen som lockar? Mår dansare bättre än andra? I samband med att vi besökte Bengt så höll han på med en enkätundersökning om dans och dansvanor i Sverige. Målgruppen var personer som varit ute och dansat i Sverige någon gång under sommaren Enkätundersökningen är avslutad. Över 1300 personer har besvarat enkäten. Svaren kommer att sammanställas i reportageboken. Bengt räknar med att boken skall vara klar i början av Vi har fått Bengts tillåtelse att använda nedanstående material från hans kommande bok: BENGTS SLUTSATSER Mönstret är tydligt. Dansarna mår betydligt bättre än folk i allmänhet och är lyckligare. Den typiske manlige dansaren i undersökningen är en person som är omkring 60 år, bor på landsbygden eller i en mindre ort. Den typiskt kvinnlige dansaren är runt 50 år. I likhet med den typiskt manlige dansaren bor hon på landsbygden eller i en mindre ort. Dans är nöje och har ansetts höra ungdomsåren till. Förr i tiden var det ovanligt att se gamla människor dansa på dansbanan. Numera dansar alla åldrar. Var femte kvinna och var nionde man i enkätundersökningen är under 35 år. De gamla dansar i dag som aldrig förr. Pensionärsrörelsen är en av Sveriges största arrangörer och av allt som pensionärer sysslar med så visar det sig att dans är det mest omtyckta. VARFÖR DANSAR MAN? Det finns många anledningar till att man dansar. De flesta gör det för att det är roligt, lustfyllt och för att dansen ger psykiskt energi. I dansen knyter man sociala band och lär känna andra människor. Många får också ökad självkänsla av att dansa. Dans är dessutom kommunikation. Dans är också helande och förekommer i terapi. Dessutom är dansen ett sätt att livnära sig för dem som är professionella dansare men också en sport. Bengt Starrin lyfter också fram att dansen har en betydelse som ett samhälleligt kitt som ett medel att utveckla tilliten till andra människor. Det finns också de som menar att människans behov av dans är fysiologiskt baserat. Dansen är nödvändig för vår hälsa, fysiskt och psykiskt. Flera forskare, även i Sverige, menar att musiken också påverkar vår sinnesstämning Musik spelar en viktig roll när man dansar. Därför skiljer sig pardansen från många andra sätt att röra kroppen på som att gå, springa, cykla som egentligen inte kräver någon musikalisk uppbackning alls. Kroppen är till för rörelse och man vet att fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men vid pardans tillkommer ytterligare några saker som är viktiga att ta hänsyn till när man studerar kopplingen mel 14

15 lan dans och hälsa. För det första pardansen innebär kroppskontakt med en partner. För det andra pardans sker till musik och då måste hänsyn tas till musikens hälsobringande funktioner. För det tredje pardans sker på en dansbana tillsammans med andra dansande par vilket gör dansen till en social aktivitet. Man går och dansar för att det är roligt helt enkelt. Sedan följer det flera positiva aspekter som att man mår psykiskt bra av att dansa, håller sig i form. Därefter kommer anledningar som att lyssna på dansmusiken, träffa vänner eller att lära känna nya intressanta människor. Kvinnor anger i högre utsträckning än män att det är roligt, att man psykiskt mår bra av att dansa och för att hålla sig i fysisk form. Männen anger i större utsträckning partnermotiv som att träffa en partner eller att ha en trevlig kväll med sin partner. DANSBANDSMUSIKEN OCH ATTITYDERNA TILL DANSBANDSMUSIK I undersökningen ställdes det också frågor om det händer att de råkar träffa människor som har negativa attityder till dansbandsmusik och negativa attityder till dansare. Nästan tre av fyra uppger att de ofta eller ibland råkar stöta på människor med negativa attityder till dansbandsmusik och 45 procent med negativa attityder till dansare. MÅR DANSARE BÄTTRE ÄN ANDRA? Mår pardansare bättre än andra? Är pardansare lyckligare än andra? Bengt har jämfört dansarna i enkätundersökningen med personer som deltagit i befolkningsundersökningen Liv & Hälsa 2008 som innefattade drygt personer i Värmland. I båda undersökningarna ställdes likalydande frågor om hälsa och lycka. Andelen som ansåg att deras hälsa var mycket bra skiljer sig markant åt mellan dansare och befolkningen som helhet. Andelen som bedömer att hälsan är mycket bra och att dom är mycket lyckliga är betydligt högre bland dansarna än vad den är i befolkningen i sin helhet. Skillnaderna är betydligt mer markanta för hälsa än för lycka och är tydligare för kvinnor än för män Mönstret i undersökningen visar att dansarna på det hela taget mår bättre än folk i allmänhet. Dock bör man vara försiktig med tolkningen om vad som är orsak och verkan. 15

16 BILAGA 2 BESÖKET I KUNGÄLVSPARKEN Kungälvsparken är ett av de dansställen som besökts under projektets gång. Dansbandet Elisa s stod på scenen och de började spela kl 20.30, redan kl var det fullt på dansgolvet. Det dansades både bugg och foxtrot. Elisa s var uppskattade och man såg glädjen i ansiktet på människorna som virvlade runt på dansgolvet. Det syntes att de kommit till parken för att dansa. Personlig intervju gjordes med: Ett äldre par, båda 74 år men såg inte en dag äldre ut än 60 år. De berättade att de dansar 1-2 gånger i veckan året runt. Detta hade de gjort i över 50 år och hade definitivt inga tankar på att sluta. De berättade att de tänker fortsätta så länge det går och oftast dansade de på Liseberg eller på Möllan. Ett par i 50-års åldern, de berättade att inklusive danslektioner så dansar de 2-3 gånger i veckan och hade gjort detta i många år, oftast på Liseberg eller Lyngevi. En grupp med 6 ungdomar, de var mellan år. De hade börjat med att ta danslektioner och blev ordentligt bitna av dansen. Nu dansade de 2-4 gånger i veckan året runt, oftast i Alingsåsparken. De hade även varit på Malungsveckan. De intervjuade dansarnas kommentarer under intervjun var: Man håller sig ung både till kroppen och sinnet Detta är viktigt socialt, att träffa trevliga människor Vi skall dansa så länge vi kan Finns för få ställen att dansa på Det här är bra för folkhälsan och borde jämställas med idrott och därför få ekonomiskt stöd Det är trångt när man skall bugga Man blir glad av att dansa och då mår man bra 16

17 BILAGA 3 UTREDNING OM DANSBANDSMOMSEN FRÅN RIKSDAGENS UTREDNINGSTJÄNST, DNR 2012:471 VARFÖR FICK DANSBANDEN 25 % MOMS ISTÄLLET FÖR 6%? SAMMANFATTNING I Sverige är själva artistframträdandet, dvs. det s.k. gaget som artisten eller orkestern får, inte momspliktigt. För entréavgift till konsert och danstävlingar är momsen 6 %. För entréavgift till allmänna danstillställningar vid nöjeskrogar, folkparker m.m. är momsen 25 %. Enligt förarbetena och skatteverket framgår det att allmänna danstillställningar m.m. inte ska omfattas av något av undantagen för reducerad moms 16. Enligt förarbetena finns det ett gränsdragningsproblem mellan å ena sidan konserter och danstävlingar, å andra sidan allmänna danstillställningar 17. FINNS DET NÅGRA JURIDISKA ASPEKTER PÅ EN SÄNKNING AV DANSBANDSMOMS SOM ÄR VIKTIGA ATT KÄNNA TILL? NORMALSKATTESATSEN FÖR MOMS Vilka varor och tjänster som vi betalar moms för är i princip desamma i alla EU-länder. EU kräver inte att alla medlemsländer ska ha lika hög moms utan har endast beslutat om vissa lägsta nivåer för momsen. För huvuddelen av varor och tjänster gäller en s.k. normalskattesats på minst 15 %. Det är en undre gräns och medlemsländerna kan alltså välja att använda en högre momssats. I Sverige är denna skattesats 25 %. RÄTT TILL TVÅ UNDANTAGEN Medlemsländerna får utöver normalskattesatsen använda en eller högst två lägre skattesatser om minst 5 % för tjänster, bl.a. olika kulturella evenemang såsom konserter och sport. Flera länder har dock nationella undantag från principen om minst 5 % för den lägre skattesatsen och kan därför tillämpa ännu lägre skattesats på vissa tjänster. På särskilda villkor får medlemsländerna även tillämpa en nollskattesats, dvs. ingen moms tas ut på tjänsten. GRÄNSDRAGNINGSPROBLEMET I SVENSK LAGSTIFTNING Det finns enligt förarbetena gränsdragningsproblem vid bestämmandet av vilken momssats som ska tillämpas på vad. Ett exempel på detta problem som har diskuterats både i förarbetena, i riksdagen och bland olika intressegrupper är gränsdragningen mellan å ena sidan momsen på entréavgift till ett artistiskt framträdande (6 %) och danstävling (6 %), å andra sidan momsen på entréavgift till dansbandstillställning (25 %) SOU 2006:90, Skatteverket , dnr / SOU 2006:90 18 SOU 2006:90 17

18 UNDANTAGEN I SVENSK LAGSTIFTNING PÅ KULTUR- OCH IDROTTSOMRÅDET Frågan att utreda närmare är då hur de olika undantagen på kultur- och idrottsområdet i svensk lag har motiverats och varför allmänna danstillställningar m.m. inte omfattas av något undantagen. Skatteverket har i ett par skrivelser utvecklat sin syn på dessa undantag. Nedan följer en redogörelse av skrivelserna 19. UTÖVANDE KONSTNÄRS FRAMFÖRANDE Utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av upphovsrättslagen, omfattas av skattefrihet 20. Även när flera utövande konstnärer framträder gemensamt omfattas de av undantaget, t.ex. en orkester. Omfattningen av vilka som kan anses vara utövande konstnärer ska tolkas mot bakgrund av EU:s mervärdesskattedirektiv 21. KONSERTER M.M. Skatteplikten är generell vid tillträde till konserter eller andra jämförliga föreställningar. Skattesatsen är 6 % och gäller såväl vid försäljning av enskilda entrébiljetter som ersättning i klump för en eller flera föreställningar 22. Skatteplikten för tillhandahållande av konserter eller andra föreställningar gäller uttryckligen för tillträde till sådana föreställningar. Enligt författningskommentaren till bestämmelsen utgörs beskattningsunderlaget av avgiften för tillträdet till föreställningen 23. Det innebär att det endast är arrangören av föreställningen, den som utåt gentemot publiken inbjuder till föreställningen, som är skattskyldig för eventuella entréintäkter. Någon definition av begreppen konsert eller jämförliga föreställningar finns varken i lagtexten eller i förarbetena. Med jämförliga föreställningar avses t.ex. revy-, operett- eller musikalföreställningar 24. Den reducerade skattesatsen ska förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet 25. UNDANTAGEN FÖR IDROTT Avgift för tillträde till idrottsevenemang eller för att utöva idrottslig verksamhet är undantagen från skatteplikt 26. Undantaget omfattar även tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Undantaget gäller enbart när tjänsterna tillhandahålls av staten, kommun eller ideell förening. Bedrivs sådan verksamhet kommersiellt, t.ex. i bolagsform, är omsättningen skattepliktig med en skattesats på 6 % 27. Undantaget från skatteplikt återfinns i mervärdesskattedirektivet 28. I artikeln undantas vissa tillhandahållanden av tjänster med nära anknytning till idrottslig eller fysisk träning och när dessa tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte. När det gäller entréavgifter till idrottsevenemang får medlemsstaterna enligt mervärdesskattedirektivet 19 Skatteverket , dnr /111 samt Skatteverket , dnr / kap mervärdesskattelagen (ML) kap. 1 tredje stycket 5 ML, jfr 1996/97:SkU6 s Jfr prop. 1996/97:10 s Prop. 1989/90:111 s Prop. 1996/97:10 s kap. 11 a ML 27 7 kap. 1 tredje stycket 10 ML 28 Artikel m 18

19 övergångsvis fortsätta att undanta dessa från skatteplikt 29. Sverige har i mervärdesskattedirektivet erhållit rätt att tillämpa detta undantag så länge någon av de tidigare medlemsstaterna gör det 30. Enligt EU-domstolens fasta praxis ska undantagen från skatteplikt angivna i mervärdesskattedirektivet tolkas restriktivt 31. BEGREPPET IDROTT Tillträde till idrottsliga evenemang och idrottslig verksamhet undantas från skatteplikt under vissa förutsättningar 32. Mervärdesskattelagen avgränsar även för vilka tjänster inom idrottsområdet som skattesatsen 6 % ska användas, om undantaget inte är tillämpligt 33. Enligt skatteverket kan det vidare presumeras att kurser som anordnas i olika sällskapsdanser, utan en direkt koppling till tävlingsverksamhet, inte är sport eller idrott i mervärdesskattelagens mening. Frågan om vad som är sport eller idrott och som därmed innefattas i begreppen idrottsligt evenemang respektive idrottslig verksamhet är oklar och kan förorsaka vissa gränsdragningsproblem. Någon enhetlig eller heltäckande definition finns inte. Uttrycken sport respektive idrott används här synonymt. Begreppet idrottsligt evenemang torde inte medföra större problem vad gäller gränsdragning mot andra evenemang. Vad som avses är entréavgifter för publik till idrottsevenemang, t.ex. fotbollsmatcher eller simtävlingar. Begreppet idrottslig verksamhet i uttrycket någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet avser själva tillhandahållandet av den idrottsliga verksamheten till deltagarna, dvs. deltagarnas avgifter vid utövande av idrott 34. Det är aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en för ändamålet avsedd anläggning som är viktig vid bedömningen av om det föreligger en idrottstjänst. Den enskilde besökarens syfte med aktiviteten kan således inte tillmätas någon betydelse 35. EXEMPEL PÅ VAD SOM INTE ÄR IDROTT Sådana verksamheter som har ett annat syfte än motion eller tävlan bör inte hänföras till sport och idrott, även om utövandet är fysiskt krävande. Verksamheter som huvudsakligen syftar till att öka deltagarnas mentala välbefinnande, kan inte anses utgöra idrott. Gränsdragningsproblem kan uppkomma vid bedömning av vad som är idrott och vad som i stället är rekreation, förströelse och nöje. Att t.ex. utnyttja en simhall för simning får anses som idrott medan ett besök på ett äventyrsbad måste ses som nöje. Motsvarande bör gälla även för t.ex. biljardspel på restaurang, ponnyridning på nöjesfält eller dans på t.ex. restaurang, hembygdsgård, nöjesfält eller i Folkets park. Av dessa exempel framgår att aktivitetens syfte i allmänhet och inte den enskilde besökarens syfte är avgörande vid bedömningen av om en idrottstjänst ska anses föreligga eller inte 36. DANSVERKSAMHET Skatteverket anser att bedömningen av vilken dansverksamhet som omfattas av bestämmelserna för idrott bör göras på motsvarande sätt som för idrottsområdet i övrigt. Det innebär att momenten träning, lek, tävling och uppvisning ska uppfattas som det primära. Hur verksamheten benämns, t.ex. kursverksamhet, dansskola, dansstudio eller dansinstitut har inte någon inverkan på beskattningen. Det samma gäller om en kurs är permanent eller av mer tillfällig karaktär. 29 Artikel 371 och punkten 1 del B i bilaga X 30 Artikel Artikel 132, se bl.a. C-253/07, Canterbury Hockey Club och Canterbury Ladies Hockey Club, punkt kap. 11 a ML 33 Prop. 1996/97:10 s Prop. 1996/97:10 s Prop. 1996/97:10 s Prop. 1996/97:10 s. 53 ff. 19

20 Flertalet av de danser som det erbjuds kurser i förekommer även i tävlingssammanhang. Dessa dansgrenar har en direkt koppling till tävlingsverksamhet. För det fall att det i en kurs ingår en dansgren som inte förekommer som officiell tävlingsgren kan det ändå vara fråga om en idrottslig verksamhet under förutsättning att kursen genomförs på samma sätt som för övriga dansgrenar, dvs. att träningen har ett i övrigt liknande syfte och bedrivs på samma sätt. Allmänna danstillställningar vid nöjeskrogar, folkparker m.m. uppfyller däremot inte kraven för att utgöra idrottslig verksamhet. AVSLUTANDE KOMMENTAR Enligt förarbetena och Skatteverket kan eller ska inte danstillställningar omfattas av något av undantagen för reducerad moms eftersom det är att betrakta som ett nöje. Det kan dock noteras att det i EU-direktivet om mervärdesskatt är tillåtet att använda en reducerad moms för nöjesparker, se bilaga nedan. Beroende på hur man väljer att definiera nöjespark torde det inte i vart fall inte kunna uteslutas att dessa skulle kunna omfatta entréavgifter till vissa danstillställningar, t.ex. på nöjesfält eller i Folkets park. Sverige skulle i så fall kunna tillämpa en reducerad skattesats för dessa tillställningar. Men problemet med gränsdragningen kvarstår. Principerna om neutralitet, likformighet och enkelhet som tillämpas i svensk skattelagstiftning uppfylls förmodligen inte. Följden blir ju att vissa lokaler (t.ex. nöjesparker) skulle omfattas av undantaget men andra inte (t.ex. krogar). BILAGA BILAGA III FÖRTECKNING ÖVER LEVERANSER AV VAROR OCH TILLHANDAHÅLLANDEN AV TJÄNSTER PÅ VILKA DE REDUCERADE MERVÄRDESSKATTESATSER SOM AVSES I ARTIKEL 98 FÅR TILLÄMPAS / / 7. Tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar. 20

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2010 DEL 1: 6/9 kl. 17.30 21.30 Föreläsare: Josefine Nagler Affärsidé & Affärsplan - Vad kan NyföretagarCentrum hjälpa till med? - Affärsidén, hur blir den kommersiell?

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor i n g v a r h å k a n s s o n Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Agenda Inledning Några sätt av avyttra en verksamhet Överlåtelse Momsfri överlåtelse av verksamhet Momsfri

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se P M Datum 2012-09-20 Till Gymnastikförbundet Syd Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760 fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se Momskonsekvenser vid en bolagisering av föreningens ekonomiska

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 september 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Ullareds IK, 849000-5843 c/o AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut

Läs mer

23 Personbilar och motorcyklar... 1

23 Personbilar och motorcyklar... 1 Innehåll 23 Personbilar och motorcyklar... 1 23.1 Inledning...1 23.2 Begreppen personbil och motorcykel...1 23.3 Verksamheter i allmänhet...1 23.4 Bilhandel, biluthyrning, taxi, begravningsbyråer och trafikskolor...1

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön

Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17. Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM. För samtliga anställda med månadslön [Skriv text] ARARBLKJS Antagen av kommunfullmäktige 47, 2011-10-17 Bjurholms kommun FRISKVÅRDSPROGRAM För samtliga anställda med månadslön 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Friskvårdspolicy... 4 Syfte...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2012:342 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 Vägvalet: Fler eller färre jobb? En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till 9 c kapitlet i mervärdesskattelagen

Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till 9 c kapitlet i mervärdesskattelagen 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (S2) 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juni 2012 Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 e mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) HFD 2015 ref 34 En apnéskena utgör inte en sådan dentalteknisk produkt som är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt. Lagrum: 3 kap. 4 andra stycket

Läs mer

Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74).

Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74). 2003-06-02 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74). Inledning

Läs mer

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar.

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. HFD 2013 ref 67 Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. Lagrum: 3 kap. 4 och 5 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 b och c i direktiv 2006/112/EG PFC

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011

KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 KURSPLAN FÖR STARTA EGET KURS HT 2011 DEL 1: 17/10 kl. 17.30 21.30 Introduktion & presentation - Genomgång av kursplan och presentation av deltagarna. Kommunikation & Försäljning - Vikten av att kommunicera

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 6 Datum: 2012-04-10 Ärende: Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Sammanfattning: Konkurrensverket

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Inför en omsättningsgräns för moms

Inför en omsättningsgräns för moms Finansminister Magdalena Andersson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-06-05 Inför en omsättningsgräns för moms Sammanfattning Skattskyldighet till moms inträder idag från första kronan

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

TYRINGE HOCKEY. VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com

TYRINGE HOCKEY. VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com TYRINGE HOCKEY VI SKA UTBILDA EGNA SPELARE www.tsos.com VI HAR EN STOLT TRADITION GRUNDLÄGGANDE MÅL OCH POLICY Tyringe SoS bildades 1936 och har genom åren fostrat många duktiga spelare. Föreningen är

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID

ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID ACCEPTERADE DELAKTIVITETER INOM UNG FRITID Totalt har styrgruppen fått in 14 kompletta ansökningar som det har fattats beslut om. Av dessa har 12 blivit accepterade aktivitetsstöd inom Ung Fritid. Här

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Den svenska skidnäringen

Den svenska skidnäringen Den svenska skidnäringen 1 Inledning Skidsäsongen i de svenska fjällen är i full gång. Varje säsong anställs tusentals ungdomar på hotell och restauranger, i liftanläggningar, som instruktörer och i mataffärer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Underlag inför eventuell omorganisation av verksamheten.

Gymnastikförbundet Syd. Underlag inför eventuell omorganisation av verksamheten. P M Datum 2012-03-07 Till Gymnastikförbundet Syd Underlag inför eventuell omorganisation av verksamheten. Inför årsmötet har styrelsen i GF Syd önskat få belyst föreningens ställning och vilka regler som

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes med webbenkäter mellan den 12-17 augusti 2010 av Hero Kommunikation AB. Undersökningen gjordes

Läs mer

Justitiesekreteraren Erika Örbom

Justitiesekreteraren Erika Örbom 1 H Ö GST A F Ö R V A L T NIN GS- D O MST O L E N PR O T O K O L L 2012-02-08 Stockholm Mål nr 4461-10 N Ä R V A R A ND E JUST I T I E R Å D Susanne Billum, Margit Knutsson, Olle Stenman, Anita Saldén

Läs mer

EVENTPARTNERS SÖKES!

EVENTPARTNERS SÖKES! EVENTPARTNERS SÖKES! Den 14 september har vi bokat delar av gamla bruksområdet i Forsåker (fd Papyrus/Klippan) för att genomföra en Familjedag med aktiviteter för såväl gammal som ung och under kvällen

Läs mer

HFD 2013 ref. 13 Ordningslagen

HFD 2013 ref. 13 Ordningslagen HFD 2013 ref. 13 Ordningslagen Kulturkalaset i Göteborg har ansetts anordnat i sådant vinstsyfte som enligt ordningslagen är en förutsättning för att skyldighet att ersätta polisen för kostnader för ordningshållning

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

KRAFT TRÄNING RESULTAT INTRA/ENTREPRENÖRER & EGEN FÖRETAGARE! START DATUM 2015 FÖR MER BUSINESS TYDLIGARE LEDARSKAP HÖGRE VÄLMÅENDE.

KRAFT TRÄNING RESULTAT INTRA/ENTREPRENÖRER & EGEN FÖRETAGARE! START DATUM 2015 FÖR MER BUSINESS TYDLIGARE LEDARSKAP HÖGRE VÄLMÅENDE. KRAFT & RESULTAT TRÄNING START DATUM 2015 1 Juni 16 Sept MER BUSINESS TYDLIGARE LEDARSKAP HÖGRE VÄLMÅENDE FÖR INTRA/ENTREPRENÖRER & EGEN FÖRETAGARE! FÖR INTRA/ENTREPRENÖRER & EGEN FÖRETAGARE! Mer BUSINESS,

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296?

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296? Juni och juli 2012 Under juni och juli har det hänt mycket på UMA. De inplanerade mötena, som nämndes i ett tidigare UMA-nytt, har genomförts med goda resultat. Vi har bland annat åkt till Katrineholm

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 juni 2009 KLAGANDE Car & Van Sweden AB, 556330-7445 Jutebacken Ryd 560 25 Bottnaryd MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

Mervärdesskatteförordning (1994:223)

Mervärdesskatteförordning (1994:223) Mervärdesskatteförordning (1994:223) Allmänna bestämmelser 1 [6501] Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.). Vad som i förordningen

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN GULDPALTEN En stund då vi hyllar Piteås kreatörer och kulturarbetare. En kväll när vi visar upp det bästa vi har och känner stolthet. En årligt återkommande högtid att längta efter. GULDPALTEN Sökande

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 november 2010 KLAGANDE IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 556116-2446 Ombud: AA SET Revisionsbyrå AB Box 1317 111 83 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Riktlinjer Representation, gåvor och personalförmåner

Riktlinjer Representation, gåvor och personalförmåner Riktlinjer Representation, gåvor och personalförmåner Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Representation, gåvor och personalförmåner Riktlinjer 2014-06-16, 103 Kommunfullmäktige

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2011/12:RFR13 Skatteutskottet. Undantag från normalskattesatsen för mervärdeskatt

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2011/12:RFR13 Skatteutskottet. Undantag från normalskattesatsen för mervärdeskatt Sammanfattning av uppföljningsrapport 2011/12:RFR13 Skatteutskottet Undantag från normalskattesatsen för mervärdeskatt Riksdagens uppföljning av undantag från normalskattesatsen för mervärdeskatt Förord

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Fritid för dig med funktionsnedsättning!

Fritid för dig med funktionsnedsättning! Fritid för dig med funktionsnedsättning! F r i tide n ä r DIN tid, använd den v ä l, e f ter din vilja och förmåga! Fritidens betydelse I denna folder finner du olika föreningar och organisationer i Malmö

Läs mer

Ett utbildningsmaterial om:

Ett utbildningsmaterial om: Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1

Visit Värmland. 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson. 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Visit Värmland 2015-03-12 Tema Investeringsbar Susanne Olofsson 2015-04-22 Susanne Olofsson AB 1 Susanne Olofsson Bakgrund: Ansvarig för Regionala Investeringar på Sjätte AP-fonden VD för Mittkapital och

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer