Presentation skolkuratorerna Västerås 19 oktober

Transkript

1 Presentation skolkuratorerna Västerås 19 oktober U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist

2 Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Hur arbetar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan och gymnasieskolan inklusive elevhälsan (kommunal och fristående) med utsatta barn? Hur samverkar de pedagogiska verksamheterna med andra aktörer (socialtjänst, BUP, polisen m.fl)? Identifiera framgångsfaktorer och hinder lämna förslag inklusive ev. lagändringar Sprida information om utredningens överväganden Avrapportera senast den 30 november 2010

3 Några utgångspunkter för utredningen Ny skollag, SFS 2010:800 Barnskyddsutredningens förslag, SOU 2009:68 Utbildningsdepartementet är uppdragsgivare fokusering på de utbildningspolitiska frågorna Tidiga upptäckter och insatser - förskolan och de tidiga åren i grundskolan är särskilt intressanta!

4 Nationell bild saknas på viktiga punkter Information och forskning på nationell nivå saknas vad gäller utredningens målgrupp, gäller särskilt: - förskoleverksamhet - skolbarnsomsorg - elevhälsan - gymnasieskolan

5 Psykisk ohälsa ett viktigt perspektiv Många aktiviteter genomförs kring psykisk ohälsa Kommuner/skolor är en arena för många aktörer på nationell nivå ansvaret uppfattas som otydligt Pedagogiska perspektiv, från forskning och skolmyndigheter, är sparsamma

6 Några aktiviteter i utredningen Kommunstudie Forskaruppdrag givna kring samverkan och förskoleverksamhet bilagor i betänkandet Seminarier/hearings med strategiska grupper Studiebesök Norge Antologin Se de tidiga tecknen - djupintervjuer från förskola och skola med forskarreflektioner, 1 oktober Konferens för att öka kunskaperna kring utredningens målgrupp 4 oktober 2010

7 Kommunstudien kartläggning av arbetet med utsatta barn Positivt urval av åtta kommuner: Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Umeå, Helsingborg och Göteborg Gruppintervjuer med politiker, förvaltningschefer, rektorer och förskolechefer, pedagoger samt elevhälsan Förskoleverksamhet, grundskola och gymnasieskola

8 Gruppintervjuer samma frågor 78 gruppintervjuer varierande gruppstorlek 389 personer Frågor i förväg Förvaltningschef kontakt Urval av intervjupersoner utanför vår kontroll Tre dagar per kommun

9 Vilken målgrupp har utredningen? De facto-definition, olika begrepp används Stor samstämmighet mellan kommuner och professioner Bred målgrupp - identifierade problem, riskgrupper och alla barn

10 Hur ser man på sitt uppdrag? Politiker och ledning ger förutsättningar, prioriterar och styr. Skillnader mellan kommunerna finns. Elevhälsan tydlig expertroll men det förebyggande inslaget problematiseras. Osäkert om vem som eg. formulerar uppdraget Pedagoger osäkerhet finns om gränser och förhållningssätt. Erfarenhet skapar trygghet

11 Hur arbetar man med målgruppen? Vad vet man innan barnet/eleven kommer? Hur upptäcker man och vad gör man då? Föräldrakontakter helt centrala för att kunna gå vidare Tillgång till expertis för att säkerställa observation, utredning och handledning Samverkan viktig, rutiner och kontaktvägar viktiga Anmälan rektor, pedagog eller elevhälsan

12 Kritiska punkter i skolgången Alla byten av barngrupp, klass, lärare o program Alla övergångar mellan skolformer och stadier Kriser (i familjen, kamrater, posttraumatisk stress) Personberoende verksamhet

13 Hinder i arbetet med målgruppen Resursproblem: Brist på långsiktighet och kompetens, stora grupper försvårar Flyttande elever: Informationsglapp, svårt i ett decentraliserat system för elever, kan dölja allvarliga problem, regelverket har luckor Oprofessionellt arbetssätt, växer bort, missriktad välvilja och snällbetyg Samverkansproblem med socialtjänst, BUP och föräldrar och elev

14 Fler hinder Sekretessfrågor: Attitydfråga om samtycke utnyttjas för att undgå hinder vi samverkar här med Sekretessutredningen Okunskap om bedömningsgrunder, uppdrag och arbetssätt inom andra verksamheter försvårar samverkan Olika tidsperspektiv skolan är här och nu och träffar eleven dagligen, uppdraget är ständigt Skolans uppdrag innebär att alla barn ska tas om hand, andra aktörer snävar in sitt uppdrag

15 Framgångsfaktorer Goda relationer (elever, föräldrar, kollegor, samverkansparter), byggs tidigt Tidig upptäckt Upparbetade rutiner och en tydlig struktur som klargör vem som gör vad Resurser (tid, personal, kompetens, flexibla lösningar) Ledarskap (politiker, förvaltningsnivå, rektor, pedagog i barngrupp och klassrum) Elevhälsa (kompetent och tillgänglig)

16 Nationella nivån stödbehov? Pedagoger, rektorer och förvaltningschefer efterfrågar stöd och riktlinjer facit i efterhand inte tillräckligt Efterfrågar mer kunskapsbaserat stöd Variationer i synen på och utnyttjandet av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM samt Socialstyrelsen.

17 Preliminära bedömningar: Kapitel 8: Förebyggande och främjande Utredningens kärnfrågor kan brytas ned till att handla om mötet mellan pedagoger och barn/elever och många frågor ligger inom det kommunala mandatet eller på verksamhetsnivå. Ödmjukhet inför frågan om vad som kan föreslås av en statlig utredning som kan påverka och främja förhållandena! Ingen quick-fix finns här

18 Hur ser vi på utredningen och våra förslag? Vår tolkning av målgruppen alla barn innebär inte att vi marginaliserar de barn som verkligen befinner sig i en mycket utsatt situation. Deras röst behöver höras i utredningen. Nya skollagen löser många identifierade problem vi behöver inte lägga många lagförslag men vi föreslår hur problemen vi sett kan åtgärdas och vem som bör göra det.

19 Kommunen har ett stort ansvar och mandat Vi utgår från Skollagen: Synpunkter på vad som kan ingå i ett systematiskt kvalitetsarbete och betonar helhetsansvaret som kommunen har på politisk och förvaltningsnivå. Kommunen har ett uppföljningsansvar för skolplikten oavsett var eleven går i skolan. Kommunen betalar oavsett var eleven går i skolan och kommunen kan få vinster av samverkan.

20 Utbildningsansvariga i kommunen Följ upp riskfaktorer och utbyt information med socialtjänsten stöd samverkan centralt och ta fram rutiner När socialtjänsten tar beslut i individärenden ska de inte ta ställning till utbildningsfrågor Utbildningsansvariga har alltid ansvar för elevens utbildning ständigt ansvar! Kan inte helt delegeras till enskild rektor ett helhetsansvar finns!

21 Verksamhetsnivå Identifiera problem och se att de inte förvärras tidiga och adekvata insatser! Förskolan och grundskolans första år fokuseras MEN tidiga upptäckter och rätt insatser måste göras på alla nivåer inom skolan! En tillgänglig elevhälsa är viktig.

22 Kritiska punkter inom skolan behöver överbryggas ledarskap på flera nivåer Formalisera och professionalisera överlämnande och dokumentation Handledning och stöd behövs till pedagoger Stöd i föräldrarelationer när det blir konflikter Tydliga rutiner och alla vet vem som har ansvar för vad God kunskap om anmälningar och sekretessfrågor I samverkan med andra tydliga rutiner och kunskap om varandras uppdrag

23 Elevhälsan strategisk resurs Skollagens nya skrivningar om elevhälsan rymmer tolkningsmöjligheter ansvar för normering och tillsyn behöver tydliggöras. En samlad elevhälsa ett nytt begrepp som behöver ges innehåll. Hur ska goda och framgångsrika exempel spridas och värderas?

24 Personalens kompetens Kunskapsläget behöver stärkas i verksamheten på olika sätt, ansvar nationellt, kommunalt och lokalt. Likvärdighet och rättssäkerhet utmanas av att skolan är en starkt personberoende verksamhet. Särskilt för utsatta barn/elever kan det få konsekvenser skolan blir en riskfaktor för utsatta barn. Ökat fokus på metodfrågor efterfrågas. Forskningen behöver stärkas både förutsättningar och medel för forskning och frågor om hur den ska implementeras i verksamheten behöver klargöras.

25 Nationella nivån Ett stärkt och systematiskt samarbete behövs mellan Skolverket och Skolinspektionen en tydligare normering efterfrågas på vissa områden, exempelvis frågor om rättssäkerhet Bättre koordinering behövs på nationell nivå ineffektivt i dag Hinder för samverkan finns ännu kvar förtydliga regelverket

26 Vetenskap och beprövad erfarenhet Tydliggör och sprid systematiskt den goda beprövade erfarenheten en nationell uppgift Stärk forskningskompetensen i förskola och skola tillämpad forskning klinisk forskning behöver stimuleras Inrätta ett kunskapscenter för förskola och skola fokus både på vetenskap och beprövad erfarenhet

27 Sammanfattande bild Arbetet med vår målgrupp behöver förbättras berör både den nationella nivån och kommun- och skolnivå Förskolan och grundskolans tidiga år viktiga Elevhälsan är strategisk Det finns kvarvarande hinder för samverkan mellan skolan och andra aktörer Kunskapsstöd och forskning behöver förstärkas