Dalarna 27 oktober Framtidens folkhälsoarbete vår angelägenhet!

Transkript

1 Dalarna 27 oktober 2011 Framtidens folkhälsoarbete vår angelägenhet! Folkhälsopolitisk rapport 2010 Anette Levander Sid 1

2 Den andra folkhälsopolitiska rapporten! Sid 2

3 Syftet med dagen Presentera resultaten från Folkhälsopolitisk rapport 2010 med fokus på Varför satsa på folkhälsa Framtida utmaningar Behov av strategiska satsningar för att tackla utmaningarna Sid 3

4 Folkhälsans bestämningsfaktorer

5 Övergripande mål och 11 målområden Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället De elva målområdena som ledstjärna: 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Sid 5

6 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på ; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa genomförda åtgärder Föreslå framtida åtgärder Redovisades till regeringen i november Sid 6

7 Vi valde att dela upp målområdena i tre strategiska områden: Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Samt Övergripande nivå Sid 7

8 Många berörda hur skapa delaktighet? Landsting och regioner, kommuner, länsstyrelser och ideella organisationer Dialogdagar och avstämningsmöten. Politiskt styrda organisationer, förslag på stöd från regeringen eller myndigheter. Centrala myndigheter, ca 30 Uppdrag i regleringsbreven, avstämning Sid 8

9 Viktiga budskap från regional och lokal nivå i dialogerna: Ta fasta på det övergripande målet, hälsa på lika villkor och beskriv de samhälleliga förutsättningarna! Eftersträva överblick och tydliga prioriteringar! Presentera kostnadsberäkningar! Det övergripande målet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Sid 9

10 Hälsa på lika villkor i hela befolkningen Lika möjligheter till god hälsa oberoende av - Ålder - Kön - Socioekonomisk tillhörighet - Funktionsnedsättning - Etnicitet - HBT-identitet Sid 10

11 Har vi hälsa på lika villkor? Hur påverkas hälsan av utbildningsnivå och inkomst? Tre exempel Medellivslängd och utbildningsnivå Inkomst och självskattad hälsa Överlevnad i bröstcancer för kvinnor och inkomst

12 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder Sid 12

13 Kvinnor och män med ett gott hälsotillstånd, inkomstkvartiler Nationella folkhälsoenkäten Sid 13

14 Inkomst och överlevnad i bröstcancer Sid 14

15 Varför dessa skillnader? Exempel på möjliga orsaker Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till sina vårdbehov Förmåga att ställa önskemål och krav på hälso- och sjukvården Dåliga levnadsvanor och andra faktorer på samhällsnivå som bidrar till dålig hälsa vanligare bland lågutbildade

16 Vad påverkar vår hälsa? Tillgänglighet, delaktighet och inflytande Sysselsättning, ekonomiska villkor, boende Miljön i hemmet, förskolan och skolan(bou) Arbetsmiljöfaktorer; psykosocial arbetsmiljö Miljöfaktorer (luft, buller mm) och skador Hälso- och sjukvård på lika villkor

17 Vad påverkar vår hälsa? Forts. Förekomst av smitta, vaccinationer mm. Skyddat/oskyddat sex Fysisk aktivitet Matvanor och BMI Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Röd text sämre förutsättningar för grupper med låg utbildning och låg inkomst Svart text kan även betyda att vi inte känner till sambanden t.ex. dopning och smittsaamma sjukdomar

18 Goda livsvillkor avgörande för folkhälsan

19 Utmaningarna goda livsvillkor Minst godkänt i alla lästa ämnen grundskolan: Barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning 46 procent, gymnasial utb. 72 procent resp. högutbildade 87 procent Andelen gymnasieelever som uppnått slutbetyg inom fyra år är 76 procent igenomsnitt, endast 50 procent för barn med lågutbildade föräldrar Arbetslöshet bland unga och låg demokratisk delaktighet, särskilt då föräldrarna har en låg utb. Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till vårdbehov. Ensamstående med barn och låg ekonomisk standard, 15 procent 1999 och 29 procent 2008, barn Positiva trender: utbildningsnivå, jämställdhet, upplevd diskriminering

20 Goda livsvillkor förslag på åtgärder Öka transfereringarna till ensamstående med barn Grund- och yrkesutbildning för dem som är långtidsarbetslösa Vägledning för kommuner för att följa upp ungdomar som inte fullgjort skolplikten och inte är sysselsatta Ökat stöd till skolelever med särskilda behov Följa upp utvecklingen hos barn redan i förskolan på gruppnivå som underlag för resurstilldelning

21 Goda livsvillkor förslag på åtgärder Utveckla effektiva styr- och ersättnings system som premierar hälsofrämjande och förebyggande insatser i hela hälso- och sjukvården Undersöka om Västerbottens interventionsprogram för hälsoundersökningar får samma effekt i andra landsting Utveckla indikatorer, följ upp med öppna jämförelser Vägledning för uppsökande och förebyggande hembesök hos äldre

22 Strategiska området: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor MO 7 MO 5 Miljöer och produkter Skydd mot smittspridning MO 8 Sexualitet och reprodukti v hälsa MO 4 Hälsa i arbetslivet MO 10 Matvanor och livsmedel MO 9 Fysisk aktivitet Sid 22

23 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor utvecklingen Försämringar: Antibiotikaresistens, buller, UVstrålning och hudcancer Oförändrat: Matvanor och fysisk aktivitet (hälften av männen och var tredje kvinna överviktig eller fet). Sexualitet och reproduktiv hälsa. Förbättringar: Arbetsorsakade besvär, radon, immunitet pga vaccinering Sid 23

24 Rekommenderade åtgärder: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Stärka det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor arbetar och tillbringar större delen av vår fritid: Ta mer hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen bl a fysisk aktivitet, luft, vatten, buller och smittspridning Kommuner och skola, stöd för att satsa på barn ungas matvanor och fysisk aktivitet. Erbjuda skolhälsovård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa FAR (fysisk aktivitet på recept). Utveckla en MOR (mat och recept)

25 Nationella strategier Matvanor och fysisk aktivitet Sexuell och reproduktiv hälsa Utvärdera det nationella skadeprogrammet och utarbeta en nationell strategi för att förebygga olycksfall (statlig utredning) Sid 25

26 Multiresistenta Stafylococcus aureus

27 Skydd mot smittspridning Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer (SMI) Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer (SoS/SMI) Utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister (SMI) för allmänna vaccinationer Sid 27

28 ANDT och spel - utmaningar Nära två män av tio och en kvinna av tio har riskabla alkoholvanor. Bruket av narkotika och dopningsmedel tycks öka Dopning är vanligast hos unga män, år, som regelbundet styrketränar på gym. 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna röker varje dag, rökning bland unga tycks öka. Drygt 2 procent av befolkningen är problemspelare, mest unga män barn bor med en sådan. Många unga har ofta flera riskfaktorer bland alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

29 Rekommenderade åtgärder: ANDT och spel Satsning på att göra lagar och regelverk mer aktuella, tillsyn och kontroll, stävja illegal verksamhet. Prishöjningar genom skatt, begränsad marknadsföring. Metoder för att begränsa tillgänglighet och för tidig upptäckt av riskbruk m.m. Utveckling av och ökad tillgänglighet till behandling Sid 29

30 Åtgärder alkohol Höja alkoholskatten Öka tillsynen enligt alkohollagen genom att använda effektiva metoder Vidareutveckla tidig upptäckt och kort intervention inom hälso- och sjukvården, SoS Begränsa marknadsföringen av alkohol Alkoholutandningsprov i trafiken kvalitet, Rikspolisstyrelsen

31 Åtgärder tobak Höja tobaksskatten Lagstifta om totalt marknadsföringsförbud för tobaksprodukter inkl. exponeringsförbud Lagstifta om fler rökfria miljöer, stödja policyframtagning för rökfri miljö Öka tillgängligheten till tobaksavvänjning

32 Antal cigaretter (st) Index Försäljning av cigaretter och utveckling av prisindex Årlig försäljning av antal cigaretter (st per person 15 år och äldre) samt utvecklingen av cigarettindex Cigarettförsäljning (st) Cigarettindex

33 Övergripande rekommendationer Användning av metoder för att synliggöra folkhälsa i löpande arbetet: HKB och uppföljning och utvärdering Länsstyrelser samordningsfunktion Indikatorer för social hållbarhet, modell för att mäta socioekonomiska skillnader i hälsa Tydligare roller och samverkan: Nationell samordningsgrupp för myndigheter, departement m.fl. Lagfäst plankrav för kommuner Sid 33

34 Varför går det långsamt med förbättringar av folkhälsan? Inte så många förbättringar de senaste 4-5 åren Exempelberäkningar - Tidiga respektive sena åtgärder - Kostnader för att göra respektive inte göra Sid 34

35 Exempel 1: ADHD och kostnader i vuxen ålder då tidiga åtgärder uteblir

36 Exempel 2: Kostnader med och utan sociala arbetskooperativ

37 Exempel 3: Landsting och hälsoundersökningar-svårt att klara kostnadspuckeln

38 Hinder och vägar förbi Dagens budgetsystem är för kortsiktiga avgränsade till små organisatoriska enheter en satsar och någon annan får minskade kostnader Det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för hälsan och mest samhällsekonomiskt fördelaktiga. Tänk långsiktigt, samverka, slå ihop budgetar och gör socioekonomiska beräkningar på olika handlingsalternativ! Sid 38

39 Kostnad för ohälsa. Positiv drivkraft. Minst 120 miljarder årligen Räknat på främst på skador, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkohol, tobak och narkotika Fokus på kostnader i hälso- och sjukvården samt produktionsbortfall Kostnader saknas för t. ex. arbetsmiljö, dopning, spel, smittosamma sjukdomar, flera miljöfaktorer mm

40 Hur mycket kostar ohälsan? Målområde Indirekta kostnader Direkta kostnader Övrigt Totalt 5. Miljöer och produkter Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk inaktivitet Matvanor och livsmedel Alkohol Narkotika Tobak Totalt Sid 40

41 Vilka drivkrafter kan motverka Goda livsvillkor? Ekonomiska utvecklingen nedgång, skolan och arbetsmarknaden Brist på bra beslutsunderlag för beslutsfattare - stuprörsorganisationer Demografiska utvecklingen allt fler äldre i förhållande till gruppen yrkesverksam ålder

42 Vilka drivkrafter kan motverka Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor? Klimatförändringarna Inflyttningstrycket på storstäderna och samhällsplaneringen Smitta: Spridningen av nya MRSA mm

43 Vilka drivkrafter kan motverka ANDTS-arbetet? Illegal verksamhet; smuggling, illegal tillverkning Internationell marknad; spel, marknadsföring alkohol, försäljning via internet Samhälleliga värderingar t.ex. legalisera droger

44 Framtidens folkhälsa allas ansvar Centrala myndigheter Länsstyrelser Landsting och regioner Kommuner Ideella organisationer Näringsliv Arbetsgivare Den enskilde medborgaren Sid 44

45 Sammanfattande slutsatser Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar minst 120 miljarder per år kostnader som till stor del är onödiga. Viktigast att göra: Ge barn och unga en bra start i livet och satsa på hälsofrämjande livsmiljöer. Räkna kostnader inför beslut! Det kan bli mycket dyrare med sena åtgärder eller att avstå helt ifrån åtgärder! Alla har ett ansvar alla kan bidra. Samverka! Sid 45

46 Framtidens folkhälsa kan bli en vinst för alla Sid 46